FINANSMINISTERIET Bilaga 4 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM ÅSTADKOMMANDE AV STATENS VARAKTIGA OMKOSTNADSBESPARINGAR OCH AV OMKOSTNADSBESPARINGAR ÅR 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FINANSMINISTERIET Bilaga 4 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM ÅSTADKOMMANDE AV STATENS VARAKTIGA OMKOSTNADSBESPARINGAR OCH AV OMKOSTNADSBESPARINGAR ÅR 2010"

Transkript

1 FINANSMINISTERIET Bilaga 4 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM ÅSTADKOMMANDE AV STATENS VARAKTIGA OMKOSTNADSBESPARINGAR OCH AV OMKOSTNADSBESPARINGAR ÅR 2010 Staten har under de senaste åren utvecklat gemensamma stöd- och servicefunktioner samt för utveckling av dessa investerat i stora datasystem. Utvecklingsarbetet är till ett flertal delar ännu oavslutat eller under beredning. Ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna har infört nya förfaranden, vilket har synts som effektivare verksamhet och besparingar på statsnivå. Ett fullskaligt införande har ännu inte skett, vilket delvis beror på de utspridda befogenheterna. Genom att dra full nytta av de gjorda utvecklingsinvesteringarna kan ämbetsverkens och inrättningarnas verksamhet utvecklas vidare så att varaktiga omkostnadsbesparingar kan åstadkommas. Reformeringen av verksamheten ger även möjlighet att göra de tjänster som produceras för medborgarna effektivare. Utvecklandet av tjänsterna och processerna bör leda till bästa möjliga ekonomiska och samhälleliga totalresultat. I statens årliga konsumtionsutgifter har arbetskraftskostnaderna (49 % år 2008, ca 5,8 miljarder euro) utgjort den största posten. Av arbetskraftskostnaderna har lönerna stått för ca 4,7 miljarder euro och de övriga, indirekta arbetskraftskostnaderna för ca 100 miljoner euro. Pensionsutgifterna har varit ca 3,4 miljarder euro och de övriga konsumtionsutgifterna ca 1,3 miljarder euro. Statsförvaltningens upphandling av varor och tjänster uppgår till ca 3,0 miljarder euro per år och lokalhyrorna till ca 0,9 miljarder euro per år. Ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna kan även åstadkomma varaktiga omkostnadsbesparingar på kort och lång sikt genom egna åtgärder och aktivt själva vidta åtgärder för att balansera sin ekonomi i syfte att trygga den övergripande verksamheten. Kritisk granskning av t.ex. upphandlingsvolymerna för varor och tjänster, resevolymen och reseförfarandena, kommunikations- och mötesförfarandena, energianvändningen, utbildnings- och seminarieförfarandena samt användningen av experttjänster ger möjlighet att vidta direkta besparingsåtgärder för år Dessutom ska åtgärdernas effekter följas upp. Detta principbeslut slår fast ett antal principer och förfaranden för produktionen av gemensamma tjänster och anger metoder som ämbetsverken och inrättningarna kan använda för att klara verksamheten i statens mer ansträngda ekonomiska läge. Beträffande principerna för koncernstyrning vid digitaliseringen av förvaltningen och tjänsterna pågår ett separat beredningsarbete vid Finansministeriet, och inom detta område kan riktlinjer väntas under våren. Genomförandet av åtgärderna i detta principbeslut möjliggör varaktiga omkostnadsbesparingar på 30 miljoner euro inom statsförvaltningen år Principbeslutets utvecklingsåtgärder på längre sikt möjliggör ytterligare inbesparingar på tiotals miljoner euro per år under åren

2 2 Ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna ska verkställa detta principbeslut i sin verksamhet och i resultatstyrningen av ämbetsverken och inrättningarna. Utifrån ovan angivna allmänna utgångspunkter har statsrådet i dag, sedan ärendet behandlats av statsrådets finansutskott, beslutat att fatta följande principbeslut om åstadkommande av varaktiga omkostnadsbesparingar. 1 Effektivering av statens gemensamma tjänster Staten har flera enheter som erbjuder och utvecklar koncerntjänster för hela statsförvaltningen. Enheternas uppgift är bl.a. att åstadkomma produktivitetseffekter och besparingar i statsförvaltningen samt utveckla processerna och tjänsteproduktionen inom sitt verksamhetsområde i samarbete med ministerier, ämbetsverk och inrättningar. Organisationer som producerar koncerntjänster för statsförvaltningen: Organisation Serviceroll i förvaltningen Effektiveringsom råde i förvaltningen Hansel Ab HAUS kehittämiskeskus Oy Senatsfastigheter Statskontoret Statens centraliserade upphandlingar och konkurrensutsättande av ramavtal, upphandlingskompetens, avtalshantering och upphandlingssamarbete med koncernserviceorganisationern a Tjänster inom förvaltningsutbildning och förvaltningsutveckling Centraliserat ägande av statens fastigheter, upplåtelse av lokaler, lokaltjänster och fastighetsägaruppgifter Statens kapitalförsörjning, skuldhantering, hantering av utlåning och räntestöd, borgen, betalningsbefrielse, pensioner och pensionsutbetalningar, arv som tillfaller staten, olika skadestånd, upprätthållandet av arbetsförmågan, centralbokföring och annan koncerndataproduktion, betalningsrörelse och annan styrning av ekonomi- och personalförvaltningsprocesser Statens IT-servicecentral (VIP): statens gemensamma IT-tjänster och system, Statens upphandlingsfunkt ion Statens personalförvaltnin g Statens lokalförvaltning Koncerntjänster, administrativa processer och gemensamma ITsystem, statens informationsförval tning, statens ekonomi- och personalförvaltnin g Uppskattad besparingspot ential inom området totalt (%) Princip för prissättni ng av tjänstern a* % 2 15 % 1 15 % % 2, 3

3 3 Palkeet leverantörshantering Enheten Statens personaltjänster: stöd för personalomställning och - planering i förvaltningen Servicecentraltjänster för statens ekonomi- och personalförvaltning * Principerna förklaras närmare nedan Statens ekonomioch personalförvaltnin gstjänster % 2 Det övergripande målet är att statens interna servicecentraler, aktiebolag och affärsverk ska producera tjänsterna förmånligare än motsvarande marknadsaktörer på jämförbar kvalitets- och produktnivå. Därtill är målet att ämbetsverkens och inrättningarnas behov av resursallokering för dessa tjänster och funktioner minskar enligt föresatserna och att säkerställa en jämn kvalitet på tjänsterna i hela kedjan. Processernas effektivitet bedöms på statsförvaltningsnivå. Finansministeriet har ansvaret för att dessa tjänsteproducenters kostnadseffektivitet utvecklas så att de koncerngemensamma tjänsterna garanterar en klar produktivitetshöjning och kostnadsbesparingar för statskoncernen. Finansministeriet följer upp tjänsternas kostnadsutveckling och kvalitetsnivå samt jämför dessa i mån av möjlighet med motsvarande tjänster som köpts på marknaden. Det enskilda ministeriet har ansvaret för att processerna och förändringarna i syfte att genomföra reformerna verkställs inom förvaltningsområdet. Finansieringen av verksamheten i de enheter som producerar statens gemensamma tjänster sker med hjälp av kundavgifter eller kommer att organiseras på detta sätt. Det är viktigt att tjänsterna avgiftsbeläggs i den interna statliga verksamheten när avgifterna behövs för att styra efterfrågan på tjänsterna, t.ex. lokaler och licenser för datasystem som reserveras för ämbetsverken osv. Detta betjänar även en korrekt kostnadsföring av tjänsterna enligt orsaksprincipen. De avgiftsbelagda tjänsterna prissätts med beaktande av tjänsteproducenternas verksamhetsbetingelser. Fyra distinkta verksamhetsbetingelser och principer för prissättningen kan urskiljas: 1. Tjänsteproducenten producerar interna tjänster men står nära marknaden och kan jämföras med aktörerna på marknaden. Dennes tjänster är marknadstjänster och ämbetsverken och inrättningarna kan fritt bestämma varifrån tjänsterna skaffas. Då prissätter tjänsteproducenten sina tjänster fritt utifrån företagsekonomiska principer. 2. Tjänsteproducenten producerar interna tjänster med ensamrätt eller under betingelser som ger denne åtminstone partiell ensamrätt. Ämbetsverken och inrättningarna är antingen på grundval av lagstiftningen eller t.ex. förvaltningsstyrning eller datasystemkopplingar ålagda att helt eller delvis

4 4 skaffa tjänster från tjänsteproducenten. Då prissätter tjänsteproducenten sina tjänster enligt självkostnadsprincipen. 3. Tjänster vars efterfrågan enskilda ämbetsverk eller inrättningar inte kan påverka behöver inte vara avgiftsbelagda inom staten. Sådana gemensamma tjänster utgörs av olika lagstadgade uppgifter, t.ex. statens skuldhantering, kapitalförsörjning och centralbokföring. 4. Avgiftsbelagda tjänster är en ny kategori och statskoncernens stöd kan kopplas till införandet för att bl.a. påskynda införandet och utjämna avgifternas storlek i inledningsskedet. Enhetsledningen har ansvaret för att organisationen och verksamheten utvecklas så att enheten fungerar effektivt och främjar förvaltningens produktivitet liksom att prissättningen är transparent och att tjänsterna utförs i enlighet med kvalitetskraven och övriga krav. Finansministeriet organiserar prissättningen och kvalitetsuppföljningen hos de enheter som producerar koncerntjänster. Förutom statskoncernens tjänsteproducenter finns inom vissa förvaltningsområden IT-servicecentraler och serviceföretag som tillhandahåller tjänster för det egna förvaltningsområdet och eventuellt utanför det. Ovan nämnda principer ska också iakttas med avseende på dessa tjänsteproducenter. 2 Kraftig ökning av användningen av koncerntjänster i hela statsförvaltningen 2.1 Ökad användning av kontrakt för samordnad upphandling och effektivering av upphandlingsfunktionen Ökad användning av Hansel Ab:s avtal och samordnad upphandling Statens upphandlingsfunktion reformerades i början av 2000-talet. För varor och tjänster centraliserades konkurrensutsättningen av upphandlingar till statens samordnande upphandlingsenhet Hansel Ab. Den samordnade upphandlingen har ökat kraftigt i volym under de senare åren, vilket har medfört betydande besparingar i kostnaderna för upphandlingsprocessen och upphandlingarnas prisnivå. Med den ökade användningen av tjänsterna har upphandlingsenhetens självkostnadsbaserade serviceavgifter reducerats. Drygt 1 miljard euro av statens upphandling är av den art som lämpar sig för samordnad upphandling. Den samordnade upphandlingen genom Hansel Ab:s ramarrangemang bedöms uppgå till 530 miljoner euro år 2009, vilket innebär att drygt hälften av potentialen har nåtts. Enligt undersökningar ger den centraliserade upphandlingsmodellen besparingar på ca % av upphandlingskostnaderna jämfört med en decentraliserad modell. Genom att öka den samordnade upphandlingen till ca 1 miljard euro kan ministerierna, ämbetsverken och

5 5 inrättningarna sammanlagt spara ytterligare miljoner euro per år utöver den uppskattade årliga besparingen på ca 110 miljoner euro. Målnivån för den samordnade upphandlingen fastställs till 600 miljoner euro, vilket möjliggör 20 miljoner i tilläggsbesparingar för statsförvaltningen år Målnivån för år 2011 är 660 miljoner euro och 710 miljoner för år Ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna ska före gå igenom möjligheterna att utöka sin användning av samordnad upphandling och utifrån detta vidta omedelbara styråtgärder i sin upphandlingsfunktion och andra åtgärder i syfte att öka nyttjandegraden av upphandlingskontrakten inom den samordnade upphandlingen. Hansel Ab gör en utredning om nya ramarrangemangsområden och besparingsmöjligheter i samarbete med sina kunder före och rapporterar sina observationer till finansministeriet. Finansministeriet styr vid behov upphandlingarna under år 2010 så att de genomförs enligt de centraliserat konkurrensutsatta ramavtalen i enlighet med de befogenheter som ges i 22 a i lagen om statsbudgeten Utveckling och effektivering av statens upphandlingsfunktion Statens upphandlingsstrategi förnyades år Programmet för verkställande av strategin innehåller flera utvecklingsåtgärder för att effektivera ledningen av ministeriernas, ämbetsverkens och inrättningarnas upphandlingsfunktioner samt göra planeringen och genomförandet av upphandlingarna samt beställningsarbetet effektivare. En sakkunnig upphandlingsfunktion med god samarbetsförmåga möjliggör besparingar även vid upphandlingar som inte är samordnade. Det krävs inte nödvändigtvis tilläggsresurser för att skapa en upphandlingsfunktion med god ledning och organisation som är väl integrerad i verksamheten och har tydlig ansvarsfördelning. En sådan funktion förbättrar bl.a. administrationen av upphandlingar, optimeringen av upphandlingstidpunkterna, leverantörsstyrningen och slutresultatets kvalitet i upphandlingsenheterna. Genom att avveckla avtal som överlappar upphandlingskontrakt inom den samordnade upphandlingen underlättas bl.a. övergången till elektronisk hantering av beställningar i statsförvaltningen. Producenterna av statens koncerntjänster kan utveckla sina förfaranden så att de sammanför tjänsterna inom sitt kompetensområde vid upphandlingar och fungerar som tjänsteintegratörer. Tjänsteintegratörerna planerar och styr utvecklingen av de upphandlade tjänsterna inom sina integrationsområden och bedriver ett nära samarbete med Hansel Ab. För att undvika överlappningar används centraliserat konkurrensutsatta ramarrangemang i integreringen av tjänsterna när detta är möjligt. Ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna ska under år 2010 vidta nödvändiga åtgärder för att effektivera organiseringen och styrningen av upphandlingarna samt utnämna en ansvarig instans för funktionen i sin organisation.

6 6 Under ledning av finansministeriet organiseras producenterna av koncerntjänster som tjänsteintegratörer inom sitt kompetensområde under år Enligt Statskontorets anvisning ska staten övergå till elektronisk förmedling och mottagning av alla inköpsfakturor fr.o.m Utöver detta bör digitaliseringen av kundfakturor öka från den nuvarande nivån. Genom övergången till elektroniska fakturor uppnås nästan en miljon euro i besparingar år Ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna ska vidta åtgärder genom vilka de kräver att varu- och tjänsteleverantörerna fr.o.m endast tillställer fakturor i elektronisk form (e-faktura) och styr alla inköpsfakturor via förmedlingstjänster. Statens hantering av beställningar digitaliseras. Avsikten är att införa beställningssystemet Tilha åren utifrån den införandeplan som Statskontoret föreslagit finansministeriet. Därtill har försvarsförvaltningen infört ett ekonomisystembaserat beställningssystem. Målet är att den elektroniska hanteringen av beställningar ska omfatta alla statliga ämbetsverk och inrättningar vid utgången av år Dessutom är målet att upphandlingsenheterna ska göra alla sina varuupphandlingar och över hälften av sina tjänsteupphandlingar via det elektroniska beställningssystemet vid utgången av år Införandet av elektronisk hantering av beställningar och automatisk fakturaavstämning kräver att ämbetsverken och inrättningarna förnyar och inför förfaranden i sin hantering av beställningar som stöder systemets beställningsprocess. Hansel Ab och statens upphandlingsenheter vidtar för egen del åtgärder för att statsförvaltningens avtalsleverantörer ska möjliggöra att deras produkter kan beställas via beställningssystemet före utgången av år Genom övergången till den elektroniska verksamhetsprocessen uppnås årliga besparingar på flera miljoner euro inom förvaltningen. Statskontoret ska senast ha utarbetat en plan för införande av det elektroniska beställningssystemet och för nödvändig utveckling av upphandlingsprocessen i samarbete med ministerierna. Ministerierna sörjer för verkställandet av planen i det egna förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar samt vidtar åtgärder för att anpassa beställningsprocesserna inom sitt förvaltningsområde så att det elektroniska beställningssystemet kan införas före utgången av år Effektivering av lokalanvändningen och ökad användning av Senatsfastigheters tjänster Det kraftiga reformskede som förvaltningen är inne i öppnar möjligheter och medför utmaningar redan på kort sikt för effektivare lokalanvändning. Vid genomförandet av reformerna fattas lokalbeslut som avgör i vilken mån lokalerna och lokalkostnaderna framöver kan anpassas till den minskande personalmängden och resurserna tryggas för ministeriernas, ämbetsverkens och inrättningarnas kärnverksamhet.

7 7 Statens lokalförvaltningsstrategi ger riktlinjer för effektivering av lokallösningarna. Lokalernas effektivitet kan höjas om effektiviteten i kontorslokalanvändningen ökar från nuvarande ca m2/årsverke till nivån 25 m2/årsverke (ca 15 % förbättring av lokalernas effektivitet). Detta kan förverkligas genom flexiblare och öppnare lokalanvändningslösningar. Förläggning av ämbetsverk och inrättningar till de dyraste områdena undviks och endast ministerierna är belägna i Helsingfors stadskärna på grund av statsrådets kontaktbehov och varaktig användning av kulturbyggnaderna. Lokalernas flexibilitet kan ökas genom aktivt utnyttjande av förändringar i ministeriernas, ämbetsverkens och inrättningarnas lokalanvändning under hyreskontraktens giltighetstid i samarbete med Senatsfastigheters lokalservice och experter. Statens hyreskostnader är ca 600 miljoner euro per år. Kontorslokalvolymen som hyrs av Senatsfastigheter är ca 2 miljoner m2 och speciallokalvolymen ca 4,6 miljoner m2 (kalkyl för år 2010). Effektivare lokalanvändning ger stora besparingsmöjligheter. Hyreskontrakten är oftast långa, vilket innebär att det krävs framförhållning i lokalanvändningen för att besparingarna ska realiseras. I och med att statens personal minskar och lokalkoncepten utvecklas kan lokalanvändningen reduceras med ca 15 % utan större förändringsåtgärder. En förbättring på 5 m2/person i hela förvaltningen skulle med 2010 års personalmängd minska lokalbehovet med ca m2 och enligt nuvarande prisnivå ge statsförvaltningen en kalkylerad besparing på miljoner euro per år. På lång sikt möjliggör den i lokalstrategin eftersträvade förbättringen av den totala effektiviteten i lokalanvändningen ytterligare kostnadsbesparingar. Staten har ett behov av att öka den aktiva förvaltningen av lokalerna. För att genomföra detta ska ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna i större utsträckning anlita Senatsfastigheter som lokalexpert vid omorganisationsprocesser. Statens egna lokaler kan, särskilt på större orter, utnyttjas så att det möjliggör effektivare lokallösningar även under löpande hyreskontrakt när Senatsfastigheter känner till ämbetsverkens behov. För att effektivera statens lokalanvändning och minska energiförbrukningen påbörjas en enhetlig och jämförbar uppföljning av lokalanvändningens effektivitet. Ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna ökar den aktiva lokalförvaltningen vid organisationsförändringar under år 2010 och därefter. De ska anlita Senatsfastigheter som lokalexpert. I syfte att effektivera ministeriernas, ämbetsverkens och inrättningarnas lokalanvändning insamlas lokaluppgifter för statsägda fastigheter och lokaler som hyrs av andra ägare i ett gemensamt datasystem. Finansministeriet ger anvisningar om enhetliga förfaranden och mätare för uppföljning i vilka även speciallokaler beaktas. Ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna samt Senatsfastigheter avtalar under år 2010 om åtgärder för att överföra alla lokaluppgifter till Senatsfastigheters befintliga datasystem och för införande av nödvändiga rapportfunktioner. Kostnaderna för överföringen av uppgifterna finansieras centraliserat i inledningsskedet. Senatsfastigheter har

8 8 ansvaret för att de överförda uppgifterna underhålls och för hanteringen av datakällan. Vidare eftersträvas att ministeriernas funktioner i Helsingfors förläggs i närheten av varandra, och planeringen av ett statsrådscampus fortsätter i ett samarbete mellan ministerierna och Senatsfastigheter. Vid samtliga reparations- och saneringsprojekt i lokalerna ska riktlinjerna i anslutning till målet om effektivare energianvändning beaktas. I utvecklingen av lokalernas energieffektivitet och miljömässigt hållbara verksamhet rekommenderas att green office eller motsvarande miljöcertifikat utnyttjas. 2.3 Nyttjande av gemensamma förfaranden i personalförvaltningen I egenskap av stor arbetsgivare utvecklar staten gemensamma praktiska förfaranden och hjälpmedel i personalförvaltningen och drar nytta av dem. Det gemensamma datasystem som nu utvecklas för statens ekonomi- och personalförvaltning (Kieku) ska för sin del tillgodose detta behov, men redan innan systemet införs kan följande göras: Finansministeriet skapar en gemensam modell för statens samordnade annonsering av lediga tjänster och befattningar före Om egna tidningsannonser är nödvändiga ska ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna främst använda sig av förenklade annonser. Ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna ska alltjämt utveckla sina rekryteringsförfaranden och förstärka den interna rörligheten i statsförvaltningen vid rekryteringarna. Särskilt de möjligheter som ges i och med det elektroniska Heli-systemet ska gås igenom under år 2010 och tjänsten införas i större utsträckning på ett sätt som är lämpligt för den egna organisationen. Ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna ansvarar för egen del för att införandet av e-lön slutförs under år I fortsättningen sänds alla statliga löntagares löneuträkningar i elektronisk form när detta är möjligt. Statskontoret stöder arbetet med att slutföra införandet av e-lön. HAUS kehittämiskeskus Oy är fr.o.m en statlig intresseenhet som främst tillhandahåller tjänster för statsförvaltningen. HAUS Oy:s nya ställning som en del av koncerntjänsterna i statens personalförvaltning möjliggör ett ännu närmare kundsamarbete och partnerförhållande med statsförvaltningens ämbetsverk. Utbildnings- och utvecklingstjänsternas kvalitet och effektivitet i HAUS Oy jämförs alltjämt med kvalitets- och kostnadsnivån hos motsvarande utbildare på marknaden.

9 9 Ämbetsverkens möjlighet att anlita andra producenter av kompetensutvecklingstjänster kvarstår. Finansministeriet har ansvaret för att HAUS Oy:s verksamhet och tjänsteinnehåll och -utbud utvecklas så att ämbetsverken och inrättningarna framöver kan nyttja tjänsterna i större utsträckning, t.ex. ersätta intern utbildning med dem. 3 Annan övergripande effektivering av statsförvaltningens verksamhet och förfaranden 3.1 Minskning av resevolymen och ökad användning av distansförbindelser som ersätter resande Ökad interaktion i tjänstearbetet har synts som ökat resbehov och kontinuerligt ökande resekostnader. År 2008 inledde finansministeriet i samarbete med Statskontoret verkställandet av statens resestrategi. Målet är att minska statens resevolym och resekostnader till 2005 års nivå (ca 16 miljoner euro eller 8 % under 2008 års nivå) före utgången av år Därtill är en av riktlinjerna i programmet för elektronisk ärendehantering och demokrati (SADe) att främja användning av videokonferenser och distansförbindelser i syfte att ersätta inrikes resande. Måluppfyllelsen kan påverkas genom val av förmånliga färdmedel, granskning av delegationernas storlek och ökad användning av telefon-, video- och andra distansförbindelser. Ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna bör utveckla reseförfarandena och resekulturen samt organisera reseadministrationen så att målet beträffande minskning av resekostnaderna nås och att måluppfyllelsen följs upp. Förmånliga distansförbindelser utnyttjas vid tjänsteresor. I valet av distansförbindelser prioriteras lokala trådlösa nätverk, som kan vara kostnadsfria eller avgiftsbelagda. Respektive organisation ser till att dess datasäkerhetslösningar möjliggör detta. Finansministeriet i samarbete med Statens IT-servicecentral ansvarar för att förfarandet är möjligt i kommande gemensamma tjänster. Ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna minskar sina resekostnader med 8 % jämfört med 2008 års utgiftsnivå genom att kritiskt granska resevolymen, delegationernas storlek, valet av färdmedel och rese- och mötesförfarandena samt ersätta resebehov med ökad användning av telefon-, video- och andra distansförbindelser. Ministerierna rapporterar om utvecklingen av resekostnaderna och resevolymen inom sitt förvaltningsområde under perioden 1/2009 6/2010 till finansministeriet i augusti 2010 i samband med beredningen av statsbudgeten för år Ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna bedömer under år 2010 användningen och behovet av telefon- och videokonferensutrustning och genomför åtgärder i samarbete med sina centrala samarbetspartner inom administration före utgången

10 10 av år 2011 i syfte att skapa distansförbindelser eller använda dem effektivare. Statens ramavtal används för distansförbindelsernas del. Hansel Ab i samarbete med finansministeriet ansvarar för nödvändiga arrangemang kring ramavtal för utrustning och datainfrastruktur. 3.2 Eftersträvade totalkostnadsbesparingar genom utveckling av datasystem Anskaffningskostnaden för ett datasystem är ca % av hela livscykelkostnaden. Kostnadskalkylerna i projekten bör utarbetas noggrant, besparingarna ska bedömas realistiskt och man ska sörja för införandet samt de förändringar som det kräver. Särskild vikt ska fästas vid förändring av den administrativa bördan. Samverkanskraven accentueras och dataöverföringen mellan organisationer ökar, vilket förutsätter en gemensam arkitektur, dvs. gemensamma förfaranden och standarder. Innan ett nytt projekt initieras utreds de befintliga lösningarna. Kostnaderna för användarstödet kan reduceras genom utveckling av användarvänliga system och minskning av antalet användaridentiteter med hjälp av engångsinloggning. Under våren 2010 bereds lagstiftning och andra styrmedel i SADe-programmet i syfte att intensifiera koncernstyrningen och förbättra samverkansförmågan. Att åstadkomma besparingar kräver normalt även förändringar av processer och förfaranden. Förenhetligande av processer, enhetlig arkitektur, användarvänliga system och gemensamma gränssnitt ger på lång sikt betydande besparingar både i projekten och verksamheten. Förenhetligandet av publiceringssystemen skulle t.ex. ge besparingar på euro i livscykelkostnaderna för ett ämbetsverk, men betydligt större besparingar kan uppnås genom förändring av förfarandena. Kostnadsbesparingar som kan åstadkommas genom datasystem genomförs med följande åtgärder: 1. Finansministeriet styr skapandet och underhållet av arkitekturen på statsnivå. Ministerierna, tillsammans med förvaltningsområdets ämbetsverk, skapar och underhåller arkitekturerna inom sitt förvaltningsområde. 2. Ämbetsverken bör sträva efter ett telefonabonnemang per person. Mobiltelefon rekommenderas som personlig telefon. Vid gemensam användning, t.ex. i kundtjänst, kan andra telefoner användas. 3. Arbetet för att ge statsförvaltningen en gemensam systemarkitektur och lösning för webbpublicering samt gemensamma förfaranden fortskrider. 4. Ärendehanteringen förenhetligas genom att standardenliga gränssnitt öppnas i befintliga system. Vid anskaffning av nya system prioriteras de lösningar som VIP erbjuder (Valda). 5. Ämbetsverken ansluter sig till statens gemensamma datanät och säkerhetsmyndigheterna till sitt eget nät. 6. Antalet användaridentiteter minskas genom organisationernas interna lösningar och nyttjande av statsförvaltningens gemensamma betrodda nätverk

11 11 (Virtu). Organisationen ska vara färdig för anslutning före utgången av år Datasystemens användarvänlighet måste betonas även för personalens del. 8. Innan beslut fattas ska en kostnadsnyttoanalys göras med hjälp av allmänt vedertagna kalkylmodeller, som investeringskalkyler och minskad administrativ börda. Ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna har ansvaret för att analysen görs i de egna projekten. 9. Tidsplanerna för ministeriernas, ämbetsverkens och inrättningarnas nya systemprojekt anpassas till utvecklingen av de gemensamma tjänsterna. Ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna beaktar de gemensamma riktlinjerna för arkitekturen, deltar i gemensamma system och projekt och sörjer för nödvändiga förändringar av processer och förfaranden för att åstadkomma varaktiga omkostnadsbesparingar genom utveckling av datasystemen. Innan projekt initieras eller befintliga tjänster förnyas ska möjligheter till samarbete och användning av gemensamma tjänster utrönas. Projekt inom ämnesområdet för en gemensam tjänst initieras inte och befintliga tjänster förnyas inte under år 2010 annat än av tvingande skäl. 3.3 Minskning av tryckkostnaderna och effektivering av kommunikationen Förvaltningsområdenas tryckkostnader exklusive universiteten var ca 24 miljoner euro år Utgivningskostnaderna kan påverkas genom aktiv konkurrensutsättning och fullständig övergång från pappersutgåvor till webbpublikationer. Publiceringssystemens funktioner för beställning av elektroniska publikationer minskar distributionen och underlättar underhållet av distributionslistor. När ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna inför statsförvaltningens gemensamma systemarkitektur för webbpublicering samt kundhanterings- och ärendehanteringssystem vartefter dessa är tillgängliga minskar behovet av och kostnaderna för tryckning och utskrift av publikationer ytterligare under de kommande åren. Genom förändring av förfarandena och omfattande användning av ramavtalen för samordnad upphandling kan ministeriernas, ämbetsverkens och inrättningarnas tryckkostnader år 2010 minskas med %, ca 1,5 2 miljoner euro, jämfört med år Ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna ger ut alla sina publikationer på webben. Utifrån detta ska de kritiskt bedöma behovet av att trycka publikationer, broschyrer och annat material samt kostnadsnyttokvoten för trycksaksdistribution och annonsering.

12 12 4 Uppföljning av principbeslutet Vid inköp av tryckeritjänster ska som regel Hansel Ab:s ramavtal användas. Ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna utreder under år 2010 användningen av kontrakten för samordnad upphandling i sin verksamhet och vidtar nödvändiga åtgärder. Ministerierna använder statsrådets projektregister (HARE) i full utsträckning. Genomförandet av principbeslutet bereds i finansministeriet och följs upp av ministeriet i samband med rapporteringen för statens bokslutsberättelse år 2010 och 2011.

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

Revisionsverkets ställningstaganden

Revisionsverkets ställningstaganden Revisionsverkets ställningstaganden Interoperabilitet i statens ICT-avtal Betydelsen av köp av ICT-tjänster och programvaror har ökat kontinuerligt och kommer att betonas ytterligare i och med digitaliseringen

Läs mer

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Resumé 14 /54/05 Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Statens ägande av bolag har administrerats av olika ministerier. De flesta bolag har hört till handels- och industriministeriets, kommunikationsministeriets

Läs mer

Revisionsverkets viktigaste observationer och ställningstaganden

Revisionsverkets viktigaste observationer och ställningstaganden Revisionsverkets viktigaste observationer och ställningstaganden Främjande av digital arkivering Arkiveringens och ärendehanteringens verksamhetsfält har förändrats betydligt de senaste 20 åren. Förvaltningens

Läs mer

1 (12) REVISIONSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDEN. Revisionsuppställningen

1 (12) REVISIONSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDEN. Revisionsuppställningen 1 (12) REVISIONSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDEN Revisionsuppställningen Så gott som alla industrialiserade länder har en enhet för kollektiv upphandling, som sammanför och koordinerar upphandlingen på landets

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Effektivitets- och resultatprogrammet. i ett nötskal

Effektivitets- och resultatprogrammet. i ett nötskal Effektivitets- och resultatprogrammet i ett nötskal Effektivitets- och resultatprogrammet Söker efter interna medel som på ett verkligt sätt ökar produktiviteten inom statsförvaltningen så att hållbarhetsunderskottet

Läs mer

Vi löser era lokalproblem

Vi löser era lokalproblem Vi löser era lokalproblem Ett steg före förväntningarna Senatfastigheter är ett statligt affärsverk som erbjuder lokaler och tillhörande tjänster till statsförvaltningen. Uthyrning av lokaler, utveckling

Läs mer

Upphandlingsanvisning för Åda Ab

Upphandlingsanvisning för Åda Ab Upphandlingsanvisning för Åda Ab sid 2 (5) 1. Anvisningens tillämpningsområde I enlighet med landskapslag (1994:43) angående tillämpningen i landskapet Åland av lagen om offentlig upphandling ska lagen

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM ELEKTRONISK IDENTIFIERING 5.3.2009

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM ELEKTRONISK IDENTIFIERING 5.3.2009 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM ELEKTRONISK IDENTIFIERING 5.3.2009 2 Målen med principbeslutet Syftet med detta principbeslut är att komma överens om den interna arbetsfördelningen inom statsrådet på området

Läs mer

Oy Apotti Ab Affärsplan

Oy Apotti Ab Affärsplan 1 Oy Apotti Ab Affärsplan Version 2.00 7.5.2015. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bolagets strategiska mål... 4 3 Bolagets verksamhetsidé och vision samt affärsidé... 5 3.1 Verksamhetsidé och

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-03-31, 52 1 2014-01-27 Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Riktlinjer till samtliga kommunens

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Statsrådets principbeslut

Statsrådets principbeslut Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2003:6 Statsrådets principbeslut om riktlinjerna för alkoholpolitiken SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Helsingfors 2003 ISSN 1236-2123 ISBN 952-00-1410-1

Läs mer

Energieffektivitetsavtal för näringslivet Företagets anslutningsdokument till Åtgärdsprogrammet för Turism- och Restaurangförbundet MaRa

Energieffektivitetsavtal för näringslivet Företagets anslutningsdokument till Åtgärdsprogrammet för Turism- och Restaurangförbundet MaRa 1(3) Energieffektivitetsavtal för näringslivet Företagets anslutningsdokument till Åtgärdsprogrammet för Turism- och Restaurangförbundet MaRa 1. Företaget (företagets namn) ansluter sig med detta dokument

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

Konkurrensutsättning av tolkar och av förmedlingscentraler

Konkurrensutsättning av tolkar och av förmedlingscentraler Konkurrensutsättning av tolkar och av förmedlingscentraler Obs: presentationen baserar sig på uppgifterna i förberedelseskedet, och situationen kan ändras under anbudsförfarandet Laglig grund för upphandlingen

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET Forskningssystemet På nationell nivå eftersträvas en hållbar och balanserad samhällelig och ekonomisk utveckling.

Läs mer

Riktlinjer för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Riktlinjer för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Riktlinjer för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Detta dokument beskriver hur professionella inköp och upphandlingar ska göras, vilka generella riktlinjer som finns och hur ansvarsfördelningen ser

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

FINANSIERING AV SAKKUNNIGTJÄNSTER FÖR ICT-STÖD I KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURFÖRÄND- RINGAR

FINANSIERING AV SAKKUNNIGTJÄNSTER FÖR ICT-STÖD I KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURFÖRÄND- RINGAR 1 (5) ANVISNING VM139:00/2013 30.4.2014 FINANSIERING AV SAKKUNNIGTJÄNSTER FÖR ICT-STÖD I KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURFÖRÄND- RINGAR 1. ICT-stöd i kommun- och servicestrukturförändringar Regeringen genomför

Läs mer

NBTA, Oslo 25.4.2013. Alaotsikko. Copyright Hansel Oy 29.4.2013 1

NBTA, Oslo 25.4.2013. Alaotsikko. Copyright Hansel Oy 29.4.2013 1 NBTA, Oslo 25.4.2013 Alaotsikko 29.4.2013 1 "suomalainen" Pirkka Mumintrollen Pia Degerholm category manager Hansel ltd 29.4.2013 2 Agenda Hansel Ab Finska statens upphandlingscentral Statens upphandlings-

Läs mer

PLAN FÖR GENOMFÖRANDE AV PROGRAMMET FÖR ATT PÅSKYNDA ELEKTRONISK ÄRENDEHANTERING OCH DEMOKRATI (SADe) 2009 2014

PLAN FÖR GENOMFÖRANDE AV PROGRAMMET FÖR ATT PÅSKYNDA ELEKTRONISK ÄRENDEHANTERING OCH DEMOKRATI (SADe) 2009 2014 PM 1 (19) 16.6.2009 Ärende PLAN FÖR GENOMFÖRANDE AV PROGRAMMET FÖR ATT PÅSKYNDA ELEKTRONISK ÄRENDEHANTERING OCH DEMOKRATI (SADe) 2009 2014 1. BAKGRUND OCH MÅL FÖR PROGRAMMET SAMT ORGANISERING Förvaltnings-

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Datum: 2013-12-20 Dnr: Sida: 1 (8) Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Dessa tillämpningsanvisningar avser att tydliggöra antagna riktlinjerna för upphandling och inköp, samt

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling Fastställt av kommunfullmäktige 2006-06-21 143 Ersätter kommunfullmäktiges beslut 1994-10-27 90 Senast förändrat av kommunfullmäktige 2008-08-27, 184 INLEDNING 3 OMFATTNING 3

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10)

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10) Upphandlingspolicy MA Upphandlingsenheten Upphandlingspolicy 1(10) Innehållsförteckning Upphandlingspolicy... 3 Upphandlingsrutiner... 3 Inledning... 3 Grunderna för offentlig upphandling... 3 Omfattning...

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling KS 2011-156 Antagna av kommunfullmäktige den 22 november 2011 166. Riktlinjer för upphandling gäller kommunens samtliga nämnder och verksamheter och kommunens bolag. Riktlinjerna

Läs mer

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende Antagen av Kommunstyrelsen 2007-05-21, KS 117 Inledning För att verksamheten i kommunen skall fungera och servicenivån till

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering Introduktion till regeringsuppdraget automatiserad ärendehantering Innehåll 1. Inledning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 2. Förberedelser 4 Intervjuer 5 Planera för processanalyser 6 Anlita seminarieledare 6 Rapportera

Läs mer

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten 1(7) 2004-03-19 Handläggare, titel, telefon Roger Eriksson, Teknisk IT-strateg, 011-151391 Peter Andersson, IT-strateg, 011 15 11 39 Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten Inledning De i Program

Läs mer

Val av affärsprocess - vägledning

Val av affärsprocess - vägledning Val av affärsprocess - vägledning Syftet med detta dokument är att underlätta vid valet mellan SFTI:s olika affärsprocesser vid införande av e-handel. Detta görs genom att på en övergripande nivå förklara

Läs mer

UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER

UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER Bildningsnämnden 30 08.04.2015 UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER BILDN 08.04.2015 30 Beredning och tilläggsuppgifter: controller Saija Männistö 050 3555 051 eller saija.mannisto@porvoo.fi,

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Regler för upphandling i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2011-03-23, 60 Reviderade av kommunstyrelsen 2012-11-28, 202 att gälla från 2013-04-01 Reviderade av fullmäktige 2013-09-18, 99.

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM MÅLEN FÖR DEN NATIONELLA INFORMA- TIONSSAMHÄLLSPOLITIKEN 2007 2011

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM MÅLEN FÖR DEN NATIONELLA INFORMA- TIONSSAMHÄLLSPOLITIKEN 2007 2011 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM MÅLEN FÖR DEN NATIONELLA INFORMA- TIONSSAMHÄLLSPOLITIKEN 2007 2011 2 1 Inledning Informations- och kommunikationstekniken spelar en allt större roll i medborgarnas och företagens

Läs mer

Definitioner och begrepp

Definitioner och begrepp Definitioner och begrepp 1. Upphandling Köp av varor och tjänster samt upplåtande på entreprenad mot ekonomisk ersättning. 2. Upphandlande enhet 3. Inköpscentral 4. Anknuten enhet 5. Beställare En aktör

Läs mer

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av upphandlingsverksamhet Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet Yvonne Lundin Kristianstads Renhållnings AB, Kristianstads Biogas AB Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 2 1.3 Metod och

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling LS 0912-1005 BILAGA 3 Riktlinjer för upphandling Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Juridik och upphandling 2 (12) Innehållsförteckning 1 Syfte och inriktning...3 1.1. Verksamhet...3 2 Samordnad upphandling...3

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Upphandlingsfunktionen 2009-01-13 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Trädde ikraft 2008-01-01 Disposition: Kap 1-14 Över tröskelvärdena (varor och tjänster: > 200 000 Euro) Kap 15 Under tröskelvärdena

Läs mer

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av upphandlingsverksamhet Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet AB Kristianstadsbyggen Yvonne Lundin Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod och avgränsning 2 2 Iakttagelser

Läs mer

Strategi 1 (9) Datum 2014-03-20. E-strategi. Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16

Strategi 1 (9) Datum 2014-03-20. E-strategi. Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Strategi 1 (9) Datum 2014-03-20 E-strategi Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 2 (9) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 3 3. E-strategins omfattning och avgränsningar 5 4. Inriktningsmål

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: infrastruktur samt säkerhetsnätets gemensamma. 1 kap. Allmänna bestämmelser

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: infrastruktur samt säkerhetsnätets gemensamma. 1 kap. Allmänna bestämmelser Lag om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Utfärdad i Helsingfors den 13 januari 2015 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Lagens syfte och

Läs mer

SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009

SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009 1 P:\ARK\TEMI\FI-TE\yhteistoimintasopimus.doc SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009 Avtalsparter: 1) Kommun 2) Företag Syftet med och föremålet för avtalet Med detta avtal har avtalsparterna kommit överens om

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret 14 SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande 2012-10-31 Ingegärd Bornelind Sidan 1 av 2 Kommunjurist/Avd.chef +46 8 579 216 03 Dnr 2012/0625 KS-1 Diariekod: 801 Kommunstyrelsen Revidering

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Justitiekanslersämbetets arbetsordning

Justitiekanslersämbetets arbetsordning Justitiekanslersämbetets arbetsordning Given i Helsingfors den 17 december 2007 Med stöd av 12 2 mom. lagen om justitiekanslern i statsrådet (193/2000) och 3 statsrådets förordning om justitiekanslersämbetet

Läs mer

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014.

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014. Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014 statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 15/2015 rd b 15/2015

Läs mer

e-handel i praktiken 2013-04-10 Mikael Wickström, Chef inköpsenheten, Avdelningen för Verksamhetsstöd mikael.wickstrom@skatteverket.

e-handel i praktiken 2013-04-10 Mikael Wickström, Chef inköpsenheten, Avdelningen för Verksamhetsstöd mikael.wickstrom@skatteverket. e-handel i praktiken 2013-04-10 Mikael Wickström, Chef inköpsenheten, Avdelningen för Verksamhetsstöd mikael.wickstrom@skatteverket.se Agenda Helhetssyn Organisation Förutsättningar ehandel Skatteverket

Läs mer

Kort om Skogsstyrelsen

Kort om Skogsstyrelsen SKOGSSTYRELSEN 5 Kort om Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog och som arbetar på medborgarnas uppdrag för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt

Läs mer

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Klimatet år 2030 Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo med sammanlagt över 60 000 arbetstagare har

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Särskilda avtalsvillkor för tjänsten Elisa Kirja

Särskilda avtalsvillkor för tjänsten Elisa Kirja 22.7.2013 Särskilda avtalsvillkor för tjänsten Elisa Kirja Särskilda avtalsvillkor för tjänsten Elisa Kirja 1. Allmänt Tjänsten Elisa Kirja (nedan Innehållstjänsten) är avsedd för konsumentkunder. Dessa

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Esbo stad Protokoll Ärende 4 13.01.2009 ÄNNU EJ OFFENTLIG 4 6063 / 241 / 2008. Ärendet behandlades efter ärende 2.

Esbo stad Protokoll Ärende 4 13.01.2009 ÄNNU EJ OFFENTLIG 4 6063 / 241 / 2008. Ärendet behandlades efter ärende 2. Sida 1 Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden 13.01.2009 ÄNNU EJ OFFENTLIG 4 6063 / 241 / 2008 PRINCIPER VID KONKURRENSUTSÄTTNING AV SKOLSKJUTS Ärendet behandlades efter ärende 2. Föredragande: Bildningsdirektör

Läs mer

Tommy Klang Upphandlingschef Skövde kommun. Målet är att göra bra affärer! Få en organisation som förstår processen!

Tommy Klang Upphandlingschef Skövde kommun. Målet är att göra bra affärer! Få en organisation som förstår processen! Tommy Klang Upphandlingschef Skövde kommun Målet är att göra bra affärer! Få en organisation som förstår processen! Tydlig organisation 3 nivåer 1. Inköpssamordnare 2. Direktupphandlare (3 000-270 000)

Läs mer

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling?

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling? Upphandling och kvalitet inom äldreomsorgen blev det som vi tänkte oss? Jonna Törnroos, jurist och vicehäradshövding Vem vårdar vem? äldreomsorgen i ett vägskäl Parallellseminarium Rådgivningsenheten för

Läs mer

Revisionsverkets viktigaste observationer och ställningstaganden

Revisionsverkets viktigaste observationer och ställningstaganden Revisionsverkets viktigaste observationer och ställningstaganden Miljö- och hälsoskydd Syftet med miljö- och hälsoskyddet är att förebygga och eliminera hälsorisker i livsmiljön. De tidigaste verksamhetsformerna

Läs mer

Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy

Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy Stadsfullmäktige 118 12.11.2014 Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy Grundtrygghetsnämnden 26.8.2014 5 Nummi-Pusulan Vuokra-asunnot Oy (123 bostäder) samt i Karislojoområdet

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

Kommunstyrelsens förvaltnings åtgärder för förstärkt intern kontroll

Kommunstyrelsens förvaltnings åtgärder för förstärkt intern kontroll 2014-01-27 KS-2014/143.118 1 (6) HANDLÄGGARE Stenbacka, Patrick 08-535 302 88 Patrick.Stenbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltnings åtgärder för förstärkt intern kontroll Förslag

Läs mer

Sammanfattning Solna 2009-10-06

Sammanfattning Solna 2009-10-06 NCC HR - Förstudie HR organisation, processer och IT-stöd Sammanfattning Solna 2009-10-06 Nuläge NCCs verksamhet bygger till största delen på lokalt utförande av arbetet och en decentraliserad beslutsmodell.

Läs mer

2015-06-17 Dnr 1.4.2-1560-2015. SiS inköps- och upphandlingspolicy

2015-06-17 Dnr 1.4.2-1560-2015. SiS inköps- och upphandlingspolicy 2015-06-17 Dnr 1.4.2-1560-2015 SiS inköps- och upphandlingspolicy 2 [5] 1 Inledning Syftet med denna policy är att skapa ett rättsenligt och enhetligt arbetssätt för inköp och upphandling inom SiS. Denna

Läs mer

E-handel i offentlig sektor i Sverige

E-handel i offentlig sektor i Sverige E-handel i offentlig sektor i Sverige DIFI EHF-konferens Mats Goffhé Sören Pedersen Agenda E-handel i offentlig sektor i Sverige: Status idag och framåtblick Hur tar man hem nyttan med e-handel? Obligatoriskt

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Esbo stad Beslut 1 / 5

Esbo stad Beslut 1 / 5 Esbo stad Beslut / 5 79/0.0.0/0 Stadsstyrelsen 7..0 Fullmäktige 0..0 Tillfällig ändring av Tapiolan Keskuspysäköinti Oy:s bolagsordning och delägaravtal jämte åtgärder samt stadens borgen för bolagets

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

Kommunstyrelsen Finspångs Tekniska Verk AB Vallonbygden AB Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningar kring avtalstrohet inom bolagen.

Kommunstyrelsen Finspångs Tekniska Verk AB Vallonbygden AB Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningar kring avtalstrohet inom bolagen. Tjänsteskrivelse 1 (1) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-03-31 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Finspångs Tekniska Verk AB Vallonbygden AB Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningar

Läs mer

MOTIVERINGSPROMEMORIA ÖVER KOMMUNIKATIONSVERKETS FÖRESKRIFT OM GRANSKNINGAR AV TELEFÖRETAGS KOSTNADSREDOVISNINGSSYSTEM (56 A/2009 M)

MOTIVERINGSPROMEMORIA ÖVER KOMMUNIKATIONSVERKETS FÖRESKRIFT OM GRANSKNINGAR AV TELEFÖRETAGS KOSTNADSREDOVISNINGSSYSTEM (56 A/2009 M) Kommunikationsverket 1 (5) MOTIVERINGSPROMEMORIA ÖVER KOMMUNIKATIONSVERKETS FÖRESKRIFT OM GRANSKNINGAR AV TELEFÖRETAGS KOSTNADSREDOVISNINGSSYSTEM (56 A/2009 M) 1. LAGSTIFTNING Kommunikationsverket kan

Läs mer

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby E-faktura till offentlig sektor Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby ESV:s arbete kring e-handel och digitalisering E-handel i staten leda och samordna Effektivisera interna

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till

Läs mer

Krav på e-faktura till offentlig sektor?

Krav på e-faktura till offentlig sektor? Krav på e-faktura till offentlig sektor? Dialogmöte 10 och 20 mars 2015 Anderz Petersson, Peter Norén, Birgitta Österman Syfte med mötet Att presentera regeringsuppdraget och de frågor vi ska utreda Att

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN. Sju mål för framtiden

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN. Sju mål för framtiden PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Sju mål för framtiden Ta en titt på våra mål för framtiden. Vi har utarbetat våra strategiska mål för perioden 2012 2015 tillsammans med de bästa experterna inom området

Läs mer

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder 2013-05-15 Rev. 2013-05-27 Regler och ansvar Inledning Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder Kommunen äger AB Ekerö Bostäder för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa

Läs mer

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun 2012-10-19 Sidan 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Förutsättningar Härnösands kommun (kommunen) bedriver en verksamhet vars tyngdpunkt ligger

Läs mer

Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013

Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013 KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2013-03-18 1 (5) Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013 1. Upphandling i samband med intern och extern representation För

Läs mer

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde JUSTITIEMINISTERIET 3.12.2007 OM 3/58/2007 Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde REKOMMENDATION OM TILLÄMPNINGEN AV SPRÅKLAGEN I ÄRENDEN ENLIGT MILJÖSKYDDSLAGEN OCH VATTENLAGEN

Läs mer

Upphandling IT-drift. Outsourcing av IT erfarenheter och lärdomar. 2013-09-19 Mikael Lagergren, Stadsledningskontoret

Upphandling IT-drift. Outsourcing av IT erfarenheter och lärdomar. 2013-09-19 Mikael Lagergren, Stadsledningskontoret Upphandling IT-drift Outsourcing av IT erfarenheter och lärdomar Inflight information Stad från 990 6:e största kommunen 142 000 invånare 10 000 medarbetare Staden 7,7 miljarder Koncernen 11 miljarder

Läs mer

Finanspolicy. Karlskrona kommuns samlade verksamhet

Finanspolicy. Karlskrona kommuns samlade verksamhet Finanspolicy Karlskrona kommuns samlade verksamhet Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Omfattning: 3 1.3 Syfte med finanspolicyn: 4 1.4 Målsättningar med finansverksamheten: 4 2 Organisation

Läs mer

Internkontrollplan 2015 för moderbolaget Stockholms Stadshus AB

Internkontrollplan 2015 för moderbolaget Stockholms Stadshus AB Tjänsteutlåtande Koncernstyrelsen 2014-12-15 Ärende 7 Dnr 2014/1.2.1/150 Sid. 1 (5) 2014-11-24 Handläggare: Sara Feinberg, 08-508 29 097 Till Koncernstyrelsen Internkontrollplan 2015 för moderbolaget Stockholms

Läs mer

Kommunrevisionens granskning Kommunens upphandlingsverksamhet

Kommunrevisionens granskning Kommunens upphandlingsverksamhet Kommunstyrelsen 2008-03-17 64 159 Arbets- och personalutskottet 2008-02-25 45 117 Dnr 07.853-007 marsks16 Kommunrevisionens granskning Kommunens upphandlingsverksamhet och regler för leasing Bilaga: Slutdokument

Läs mer