Trackit Implementeringsplan - för nya gemensamma rutiner för att följa

Transkript

1 Trackit Implementeringsplan - för nya gemensamma rutiner för att följa Lundastudenter före, under och efter studierna vid Lunds universitet November 2012 Styrgruppen för Trackit projektet 1

2 Implementeringsplan (Trackit) för nya gemensamma rutiner för att följa Lundastudenter före, under och efter studierna vid Lunds universitet Introduktion Trackit! Lundaprojektet har genom en kartläggning av rutiner kring uppföljning av studenter vid fakulteterna och på den gemensamma förvaltningen skapat grunderna för en kunskapsbank vid Lunds Universitet för uppföljning av studenter och alumner. Vidare har rekommendationer utarbetats till hur man kan förbättra utbildningarna och studentstödet och samtidigt stärka universitetets identitet genom att skapa gemensamma rutiner för alla fakulteter. Syftet med projektet har varit att lära känna studentgruppen och grunda rekrytering, uppföljning och stöd på denna kunskap. Projektet har kartlagt existerande rutiner kring uppföljning av studenter som är kvalitetsfrämjande, stödjer breddad rekrytering och samtidigt ger alla studenter likvärdig service eller möjligheter oavsett vid vilken fakultet han/hon studerar vid. Projektets metodik var baserat på strukturerade intervjuer med representanter från den gemensamma förvaltningen, studenter och alla fakulteter (förutom den konstnärliga fakulteten). Intervjuerna syftade till att kartlägga existerande praxis och policy för att följa studenterna. Projektet har varit inspirerat av Tintos och Thomas teorier om retention som utgår från vikten av studenters både sociala och akademiska integration i universitetets värld. Resultatet av Lundaprojektets kartläggning ska användas som ett första steg mot att bygga upp och dela kunskap om best practice när det gäller insamling och användning av nyckeltal, rekrytering, uppföljning, stöd till studenter och uppföljning både när det gäller akademisk och social integration, men också för uppföljning och användning av kunskaper kring universitetets alumner. Fakultetsrepresentanterna identifierade fyra interna drivkrafter som ligger till grund för behovet av en kartläggning i relation till utvecklingen av utbildningsutbudet vid Lunds universitet: (1) demografiska förändringar, (2) ökat fokus på retention samt (3) utvecklingen av utbildningsmiljöer. Intervjuerna pekar dessutom på (4) ett ändrat förhållningssätt när det gäller universitetets engagemang för sina studenter och i studenternas hållning till universitetet. En rad externa drivkrafter identifierades genom intervjuerna för att etablera metoder och praxis för att bedöma genomströmning och framgång för studenterna under studietiden och alumner i arbetslivet: Bologna processen, med ökat fokus på kvalitetsarbete, den ändrade utbildningsstrukturen och ett ökat fokus på anställningsbarhet/användbarhet. De växande och mera heterogena grupperna av studenter Den ökade autonomin/ökad accountability HSVs nya kvalitetsutvärderingssystem 2

3 Slutsatsen av intervjuerna är att Lunds universitet ska bemöta utmaningarna genom: 1. Att generera ökad systematisk kunskap om studenter och alumner (genomströmning och framgång på arbetsmarknaden samt utbildningarnas arbetsmarknadsrelevans). 2. Att generera nödvändig information för en ständig förbättring av innehåll och kvalitet i kurser, program och stödfunktioner (t.ex. studentinformation, studie och karriärvägledning, international desk). 3. Att uppföljningen av studenter som studerar i det Bolognafierade utbildningssystemet ska reflektera över: a. ökad konkurrens b. fokus på det livslånga lärandet c. förbättrad ledning/management d. kvalitetssäkring. Samsyn kring implementering av gemensam policy och rutiner Genom kartläggningen identifierades att det är nödvändigt att skapa gemensamma rutiner för: Hur man på fakultetsnivån och i den gemensamma förvaltningen följer upp studenter och alumner Att man koordinerar praxis kring uppföljning och studentstöd mellan fakulteterna och i samarbete med den gemensamma förvaltningen så att den bidrar till långsiktig och kvalitativ utveckling av utbildningar och lärandemiljöer vid Lunds universitet. Studenter gav stöd åt dessa konklusioner och pekade på att: Insamlingen av data ska vara riktad och tillgänglig (gärna årlig), och användas till att förbättra information om studierna och arbetslivet. Det bör finnas en miniminivå vad gäller stöd till studenterna oavsett vid vilket fakultet man studerar vid. Rekommendation till gemensam policy, rutiner och verktyg: Implementera en universitetsgemensam policy för insamling och användning av nyckeltal så att det åtminstone finns en miniminivå av studentstöd för att förebygga studiemisslyckanden för alla studenter vid Lunds Universitet. Utveckla gemensamma rutiner (med in/uppsamling och analys av nyckeltal kring studenter före, under och efter studierna med hjälp av KUBEN, och de nya verktygen: Survey & Report (S&R) och Customer Relationship Management (CRM)) med stöd av den gemensamma förvaltningen. Överföringen av datainformation från LADOK till KUBEN bör förbättras. Detta skulle leda till en förenkling av arbetet med att ta fram studentinformation på fakultets- och institutionsnivå eftersom de inte - som tidigare - behöver att söka och producera statistik själva direkt från LADOK. KUBEN har en stor potential att leverera målriktade uppgifter till universitets-, fakultets- och programnivå. 3

4 Gemensamma förvaltningen bör genom KUBEN utveckla en strukturerad gemensam studentuppföljning med regelbundna uppdateringar när det t ex gäller rekrytering, utbildning, studieframgång, genomströmning och retention till olika grupper (programansvariga, studierektorer, kanslichefer, prodekaner, dekaner och universitetsledning) med ansvar för studenter. Redan utvecklade verktyg bör presenteras för sina målgrupper eventuellt via arbetsgrupper eller seminarier. Nyckeltalen ska ta hänsyn till både gemensamma och specifika uppföljningsbehov för utbildningar på program/institutions-, fakultets- och universitetsnivå och skapa möjligheter till uppföljning över tid. Utvecklingen och sammansättningen av frågorna i nuvarande studentbarometrar har en bra balans mellan gemensamma, specifika och långsiktiga frågor och denna modell skulle kunna vara en modell även för utvecklingen av S&R och KUBEN eftersom det möjliggör jämförelser och jämförelser över tid. Det skulle därmed innebära en möjlighet att se mönster för utbildningar på program/institutions-, fakultets- och universitetsnivå. Lunds universitet bör säkra att alla studenter kan erbjudas samma studentstöd (Early alert och early warning system, tillgång till kurator, studieplanering, SI, karriärplanering och vägledning etc.) oavsett vilken fakultet de läser vid. Informationen kan användas proaktivt i universitetets marknadsföring och information till studenterna. Introduktionen av ett LU CRM system gör det potentiellt möjligt att utveckla ett differentierat uppföljningssystem för olika grupper av studenter t.ex. internationella studenter, studenter med studieovan bakgrund, samt studenter som läser för livslångt lärande. Information insamlat genom rekrytering och nybörjarenkät kan eventuellt ligga till grund för detta. Ansvarsfördelningen mellan fakulteterna och gemensamma förvaltningen framgår av bilden på sid 6. Verktyg och underlag tas fram av den gemensamma förvaltningen till stöd för fakulteternas analyser och utveckling av utbildningen och studentstödet. Bra exempel på vad som kan underlätta studentuppföljningen? Utveckla ett gemensamt sätt att följa studenter på fristående kurser (särskilt det första året) och skapa möjligheter i LADOK och KUBEN att följa dem genom utbildningen. Detta möjliggör också att fakulteterna med höga andelar av studenter på fristående kurser kan jämföra (benchmark) sig sinsemellan. På fakulteterna är det i dag mycket manuellt arbete vid insamling och sammanställning av data från LADOK. Den tiden kunde istället läggas på analyser av nyckeltal, uppföljning av studenter och initiering av åtgärder. Arbetet kan underlättas genom en vidareutveckling av funktioner i KUBEN och genom att mer systematiskt lägga in information i KUBEN från LADOK. Ansvaret för att göra data tillgängligt och skapa rutiner i KUBEN för sammanställning av nyckeltal bör ligga på den gemensamma förvaltningen. Relevanta nyckeltal bör även användas i kvalitetsdialogerna. 4

5 Att dela med sig av goda erfarenheter utan att förlora säregenskaperna: Det finns för tillfället inte en tillräckligt systematisk uppsamling och utbyte av fakulteternas goda exempel på utvecklade metoder och resultat. Genom att dela med sig av goda exempel och arbetsformer skulle hela universitet kunna förflytta sig gemensamt mot de strategiska målen kring t ex retention, breddad rekrytering och internationalisering. Nätverk finns för studie- och karriärvägledare, alumnkoordinatorer och kvalitetssamordnare, deras erfarenheter bör dras in i utvecklingsarbetet. Ett exempel på var man kan använda ett proaktivt uppföljningssätt: uttagning av examensbevis Det är viktigt att såväl nationella som internationella studenter får med sig ett examensbevis efter fullföljd utbildning. Det är därför viktigt: o Att fästa uppmärksamhet kring vikten av att ta ut examensbevis och etablera snabbare rutiner för uttagning av beviset. Studenternas uppmärksamhet kan ökas bland annat genom att systemet skickar ut ett automatiskt mejl med information till alla studenter som har fått sitt självständigt arbete/examensarbete godkänt (LADOK) och genom att skriva om det i Lundagård och LUM. I detta sammanhang är det viktigt att handläggningstiden är kort. o Att undersöka hur KUBEN kan användas som underlag för information om hur man tar ut examensbevis. Ett mejl kan formuleras som en information och det ska göras tydligt att alla krav måste vara uppfyllda innan ansökningen skickas. o Introduktion av en livslång LU mejladress som kan stödja kontinuerlig kontakt. 5

6 Rekommendation till Utbildningsnämnden Att Lunds universitet bygger upp och implementerar ett universitetsgemensamt system för att följa studenter innan (breddad rekrytering) under (retention och genomströmning) och efter (stöd vid utslussning och alumnuppföljning), med en miniminivå av studentstödsaktiviteter, i likhet med andra internationella universitet med en stark identitet. Förslag till fakultetsgemensamma aktiviteter för uppföljning av studenter och alumner Fakultetsnivå Student stöd (SI, mentorsver ksamskap) Early alert/ warning Uppföljning retention och genomströmning Student och karriärvägledning Kompetens portföljer PDP Hjälp till utveckling av CV, mentorsver ksamhet Inskrivning i alumndata bas Utveckling av utbildningarna Alumnaktiviteter Nybörjare Examen Rekrytering/an tagning CRM Nybörjar enkät S&R Tidig uppföljning /retention (Early Alert) KUBEN Uppföljning efter 1 termin (Early warning) KUBEN Student och dotorand studier Nyckeltal - nya rutiner för uppföljning av retention och genomströmning Exit Poll S&R Examen: nya rutiner för uttagning av examen Alumn barometer KUBEN Gemensamma förvaltningen International Student Barometer ISB FÖRSLAG till projektimplementering hösten Förutsättning för att kunna utveckla uppföljning av studenter vid Lunds universitet före, under och efter sina studier är: 1. Att en styrgrupp med representanter från både fakultetsnivå och förvaltningen etableras. Gruppen ska ansvara för att etablera fora/arbetsgrupper som kan förmedla sin bästa praxis till olika grupper inom universitetet som arbetar med att följa och följa upp studenter samt följa implementeringen av Trackit implementeringsplan. 6

7 a. Medlemmar: Peter Ahlm, Förvaltningsstaben, Leif Bryngfors, LTH, Bo-Anders Jönsson, N-fak; Richard Stenelo, Externa Relationer; Margareta Nordstrand, Externa relationer; Tarmo Haavisto, S & U; Hans Persson, S & U; Kristina Eneroth, EHL; Tim Ekberg, Planering; Kristina Josefson, Utvärdering och Hanne Smidt, Utvärdering. Gruppens medlemmar ska bidra med sina erfarenheter inom studentuppföljning. 2. Att existerande nätverk också bidrar till att utveckla uppföljningen av studenter. Tvärgående nätverk utvecklas (i fall detta anses nödvändigt) som kan stödja utvecklingen och användningen av de resultat som framkommer. 3. Att kvalitetsdialogerna också omfattar hur fakulteterna utvecklar uppföljningsarbetet och deras erfarenheter av de nya verktyg som utvecklas för uppföljning. 4. Alla studenter får en mejladress som kan användas livet ut. All relevant information under studietiden ska skickas ut via denna adress. 5. Introduktionen av nya verktyg kommuniceras till såväl utbildningsnämnden som studenter, lärare och administratörer. Fas 1 - augusti 2012 januari 2013: Kartläggning av hur man kan utveckla student och alumnuppföljning i den gemensamma förvaltningen: Styrgruppen identifierar hur man på Externa relationer, Utvärdering samt Student och Utbildning kan bidra till att utveckla nya verktyg och rutiner. Externa relationer: Externa Relationer kommer att upphandla ett CRM-system som gradvis kommer att införas under våren Intentionen var ursprungligen att skapa ett system enbart för internationella studenter och alumner, men med implementeringen av Trackit bestämdes det att upphandla ett system som kan användas för alla studenter vid Lunds universitet. Lunds universitet har ett behov av ett sammanhållet system för att kommunicera med presumtiva studenter, nuvarande studenter, alumner och andra personer i universitetets närhet. I dag har universitetet flera olika system för att sköta denna kommunikation men en samordning och en effektivisering är angelägen. Utöver kommunikationsbehovet har universitetet även ett uppdrag att sköta ett antal administrativa processer, såsom utbytesstudier, uppdragsutbildning, stipendiehantering etc. och systemet bör även kunna hantera dessa. Vissa moduler (studentmobiliteten och alumnnätverk) kommer i utvecklingsfasen att prioriteras. Det CRM system som Lunds universitet upphandlar avser ett modulbaserat system och i en första fas är det följande moduler som efterfrågas: Modul för alumnhantering samt kommunikation med alumner Registrering av alumner, möjlighet att sätta upp program- institutions-fakultets-eller universitetsgemensamma grupper där en alumn kan ingå i flera grupper. Modul för uppdragsutbildning och kommunikation med kunder 7

8 Hantering av kundkommunikation, avtal och ekonomisk uppföljning gällande uppdragsutbildning, anmälan till kurser och generell kursadministration samt stöd för antagningsprocessen. Modul för fundraising och kommunikation med donatorer Hantering av känsliga data gällande potentiella donatorer, uppföljning av donatorer och relationshantering. Modul för kommunikation med presumtiva studenter och anmälan Hantering av intresseanmälningar från studenter som fångas upp via webben, e-post, telefonsamtal eller personligt möte på t ex mässor. Systemet ska kunna hantera standardiserade svar som kan personifieras. Modulen ska även kunna stödja en lokal antagningsprocess Modul för kommunikation med nuvarande studenter Hantering av e-postutskick till samtliga eller delar av studentpopulationen vid LU. Modulen kommer att integreras med universitetets studentportal där studenten bland annat ska kunna söka utbytesstudier. Modulen ska även kunna hantera administration av studieavgifter. Modulerna ska stödja följande verksamheter: Studentmobilitet för både inresande och utresande studenter Bland annat hantering av avtalshantering, uppföljning av balans, möjligheter att hantera utresande- och inresandeprocessen för utbytesstudenter i form av bland annat ansökningar, nomineringar, granskning av behörighet samt kommunikation med berörda studenter. Utvärdering av utlandsstudier (studentmobiliteteten) Bland annat hantering av studenternas erfarenheter genom enkäter, dokumentation och utvärdering. Stipendiehantering Bland annat stöd till utbetalningar av stipendier, ekonomisk redovisning och uppföljning. Universitetet önskar ett modulbaserat system då det speglar universitetets organisation och att respektive modul ska kunna utvecklas utan att det påverkar övriga delar av systemet. I samtliga moduler ska man kunna integrera t.ex kursanmälan och evenemangshantering. Integrationsmöjligheter i systemet är mycket viktigt, systemet ska vara så flexibelt att Lunds universitets befintliga katalogtjänst (LDAP/AD) och andra kringsystem ska kunna kommunicera, hämta och lämna information, såsom LADOK, NyA, SPAR/NAVNET. Användarna förväntas kunna tillföra information om sig själva, exempelvis redigera sin egen profil, prenumerera på tjänster och boka in sig på evenemang. Förutom traditionella 8

9 kontaktvägar, som telefon och e-post, måste systemet kunna tillhandahålla stöd och applikationer för sociala medier. Alla de moduler som finns upptagna i denna lista ska vara igång under 2013 och det finns planer för moduler som ska utvecklas framöver. Student och Utbildning Följande aktiviteter kan sektionen Student och utbildning bidra med rörande implementering av Trackit projektet under I LADOK finns vissa rutiner som redan är färdigutvecklade för uppföljning av individer eller för kohort. Det finns en rutin för resultatuppföljning på kurs, UT34, där man kan följa studenter som inte har några avklarade poäng på en kurs vid viss tidpunkt. Rutinen, UT10, visar studentuppgifter, t.ex. personer som tenterat och fått underkänt eller personer som inte alls har tenterat. Genom denna rutin kan man också få information om samtliga resultat för en student. Uppgift om resultat kan man få genom rutin, UT46. Man kan få information om avklarade poäng för varje person på programmet och man kan se vilka som har klarat ett fåtal poäng eller inga alls. Rutinen, UT48, visar om villkoren för uppflyttning är uppfyllda inom program där sådana villkor tillämpas. För kohortuppföljning finns rutinenen Kohortuppföljning LW01, som är användbar i detta sammanhang. Där finns information om registeringar, uppehåll, avbrott och examen för en kohort av studenter baserat på starttermin. Poängproduktion på program, kohort LW04 innhåller information om aktivitetsgrad, uppnådda resultat, andel fullpresterande och andel avbrott i kohort baserat på antagningstermin på utbildningen. Tid att klara kurs LW06, visar antal studenter som avklarat utbildningsmomentet efter olika många kurstillfällen. Uppföljning av doktorander LW10 tjänsten följer upp olika aspekter av utbildningen på forskarnivå. Allt detta finns tillgängligt i dagens LADOK, men används i ganska begränsad omfattning utan någon större systematik. Sektionen kan bidra till aktiviteter som syftar att utvidga 9

10 användningen och öka systematiken genom utbildning och information. I den skrivelse som nätverket för studievägledarna arbetade fram 2010 betonades att LADOK-rutiner för uppföljning måste vara kopplade till olika aktiviteter som motverkar onödiga avbrott och främjar genomströmningen. I skrivelsen Att förebygga Studiemisslyckanden lyfter man fram olika åtgärder och goda exempel som ska ingå i det systematiska arbetet för bättre stöd och bättre möjligheter för uppföljning. Det finns också ett behov av att utveckla rutiner och stödsystem för uppföljningen. Detta bör rimligen göras som utvecklingsprojekt inom KUBEN med särskild finansiering. För tillfället pågår ett utvecklingsprojekt som i viss mån kan underlätta det arbete som omfattas av Trackit implementeringen. Projektet är dock inriktat på teknisk utveckling baserat huvudsakligen på det som krävs för rapportering till universitetsledningen, budgetarbete, utbildningsplanering och statistikuppföljning. Resultatet av det pågående projektet kan användas i ett kommande projekt med inriktning mot Trackit implementering. Om det finns finansiella medel för sådant projekt så kan projektet startas med en inventering och kartläggning under senare delen av våren Det finns också ett förslag om ett elektroniskt mejl om uttagning av examensbevis till student som genomfört sitt examensarbete. En sådan rutin kan genomföras utan extra medelstillskott. Implementering av rutinen kan ske i början av Resurstillskott för behovskartläggning och utveckling av visst systemstöd äskas i särskild ordning. Utvärdering Avdelningen utvärdering kommer under 2013 att ta fram nya rutiner för och implementering av kvantitativa digitala enkätundersökningar som följer studenter in i utbildningen, genom utbildningen och ut i arbetslivet. Det innebär en omprioritering av uppdraget från de studentbarometerundersökningar som sedan många år har genomförts vid Lunds universitet till en utveckling av universitetsgemensamma enkäter som: Rekryteringsenkät, nybörjarenkät, exit poll och alumnbarometer. Enkäterna kommer att skickas ut digitalt med det upphandlade enkätverktyget S&R (Survey and report) och det kommer ett finnas en koppling mellan enkätutskicken och det CRM-system som för närvarande upphandlas av Externa relationer. Resultatredovisningar publiceras på webben. Utvecklingen av de nya enkäterna, samt anpassningen av Survey and Report, sker under 2013 och bör inte behöva innebära extra resurser utöver det uppdrag som avdelningen har, så till vida att en omprioritering kan ske. 10

11 Vid sidan om de mer automatiserade enkäterna som nämns ovan kommer avdelningen även att utveckla metoderna och genomföra tematiska student- och doktorandstudier. Dessa studier kommer att publiceras och följas upp i både Utbildningsnämnden och kvalitetsdialogerna. Utvecklingsarbetet sker i samarbete mellan LUS och avdelningen utvärdering. Det första mötet var den 31 oktober Kvalitetsdialoger och tillhörande nyckeltal ska vidareutvecklas under för uppföljning av resultaten av de olika undersökningarna. En utvärdering av de nya rutinerna ska göras hösten 2014 och då ska även en diskussion om studentbarometrarnas framtid diskuteras. Kick-off seminarium 13 december 2012 Deltagare: Representanter som berörs av ändrade rutiner för att följa och följa upp studenter från fakulteterna och den gemensamma förvaltningen. Arbetsgrupper som ska jobba med att identifiera krav och best practice etableras här. Fas 2 - januari januari 2014: Utveckling av verktygen för nya rutiner för uppföljning på LU i den gemensamma förvaltningen och på fakulteterna Implementeringen och utvecklingen av de gemensamma verktygen är ett gemensamt eller delat ansvar mellan den gemensamma förvaltningen och fakulteterna. Dessa är: 1. Introduktion av LU livslångt mejladress 2. Nybörjarenkät 3. Early Alert/CRM 4. Early Warning 1.semester 5. Nyckeltal 6. Student och doktorand studier (kvantitativa och kvalitativa) 7. Verktyg för kursvärdering 8. Exit poll 9. Uttagning av examen 10. Alumnbarometer 11

12 Rekryt ering/ antag ning CRM/ S & U/ ER Nybör jar enkät S&R/ Utvär dering Early Alert/ CRM KUBEN S & U/ Förvaltnin gsstaben Fakulteter na Early Warning 1.semeste r KUBEN S & U/ Förvaltnin gsstaben Fakulteter na Nyckeltal KUBEN S & U/ Förvaltnin gsstaben Fakulteter na Student och dokto rand studier Utvär dering Kurs värdering S&R /Instituti onerna Uttagni ng av examen alumn ansvarig / S & U/fakult eterna Exit Poll S&R/ Utvär dering Alumn barom eter Utvär dering Early alert student kontakt SI Student stöd Early warning Studievägledning Karriervägledning Utslussning/ CV/ kompetens profiler Alumn aktitiviteter/ inskrivning i alumn databasen Alumn Baromter? Fakulterna Fakulterna Fakulterna Fakulterna Fakulterna Fakulterna Fakulterna Fakulterna Den gemensamma förvaltningen ansvarar för att implementera verktygen och fakulteterna ansvarar för att använda de insamlade data som verktygen ackumulerar till uppföljning av sina studenter. Uppföljningen av presumtiva, studenter och alumner bygger på ett nära samarbete mellan den gemensamma förvaltningen som levererar stöd och information och fakulteterna som använder den till olika typer av uppföljning och studentstödsaktiviteter. Det är en förutsättning att en LU livslång mejl introduceras: Presumtiva studenter och studenter: 1. Använda information från nybörjarenkäten till kontakt till nästa generation av presumtiva studenter/doktorander 2. Early alert student kontakt/uppföljning 3. SI Student stöd 4. Early warning använda Kuben till att utvärdera progressionen och följa upp studenter som inte är aktiva eller ser ut som om att kunna behöva stöd genom 5. Studievägledning Studenter i slutfasen av sina studier och alumner: 1. Karriärvägledning 2. Utslussning/CV/ kompetensprofiler 12

13 3. Information om att ta ut examen, gäller även övergången mellan kandidat och avancerat nivå 4. Alumn aktiviteter/inskrivning i alumn databasen 5. Alumnbarometer Implementering bygger på peer learning genom en etablering av nätvärk, seminarier och arbetsgrupper och på en aktiv och löpande kommunikation kring projektet i olika organ såväl som genom intern kommunikation pappers och webbaserat. Fas 3 - januari 2014 december 2014: Introduktion och utvärdering av gemensamma uppföljningsverktyg på Lunds universitet I fas 3 förväntas alla nya verktyg att vara färdigutvecklade och introduceras för studenter som påbörjar sina studier vårterminen Verktygen förväntas att utvecklas och introduceras successivt, men måste vara klara senast till början på denna termin. Höstterminen 2014 kommer Styrgruppen att kartlägga och utvärdera hur implementering av Trackit fungerar både på fakulteterna och i den gemensamma förvaltningen. Kartläggningen och utvärderingen kommer att bygga på de erfarenheter som har byggts upp genom arbetet med att implementera verktygen i den gemensamma förvaltningen och på fakultets- och programnivå, på hur uppföljningen har bidragit till kvalitetsdialogerna och på den expertis och erfarenheter som kommer från nätverk och arbetsgrupper som har varit involverade i Trackit. Gruppen ska också utvärdera hur väl resultaten av uppföljningen har kommuniceras på olika nivåer. 13