Programdagarna för högskolan 2012 Internationalisering i tider av förändring. Dokumentation från workshop, tisdagen den 15/5

Transkript

1 Programdagarna för högskolan 2012 Internationalisering i tider av förändring Dokumentation från workshop, tisdagen den 15/5

2 Programdagar för högskolan 2012, Internationalisering i tider av förändring Arken, Göteborg maj Dokumentation från workshop, tisdagen den 15/5 Den 15 maj anordnades 5 workshops med olika tema och ett informationspass med information om IPKs program. Dokumentationen innehåller sammanfattningar från de 5 workshoparna: Hantering av avtal och Learning Agreements för att uppnå bättre kvalitet i studentutbytet, s.2 Hur kan vi underlätta för studenter att delta i utlandspraktik? Erasmus for All, vilka nya möjligheter ger det och hur kan vi förbereda oss inför den nya programperioden? s.5 Informationsutmaningar Hur samverkar vi för att få fler studenter och lärare att delta i internationellt utbyte? s.7 Hur kan ditt internationella samarbete/projekt bidra till lärande för hållbar utveckling? s.9

3 Hantering av avtal och Learning Agreements för att uppnå bättre kvalitet i studentutbytet Presentation av Anna Lauritz, tidigare SLU Under denna workshop fick deltagarna chansen att diskutera arbetssätt för att förbättra arbetsformerna för hantering av Learning Agreement och avtal för att förbättra kvaliteten i utbytet och tillgodoräknandet. Anna Lauritz från Sveriges lantbruksuniversitet inledde med att berätta hur de har arbetat med kvalitetssäkring av avtal. Tidigare fanns inställningen på SLU att ju fler utbytesavtal desto bättre. Detta innebar dock att kontakten mellan lärosätena och kunskapen om varandras utbildningar var bristfällig vilket påverkade kvaliteten för studenten. Nu tänker lärosätet annorlunda och har tagit fram kriterier för avtal för att se till att deras avtal är relevanta och bidrar till kvalitet. År 2006 var Anna med och skapade stöddokument för kvalitetssäkring av avtalsprocessen. Detta behandlar områden som: definitioner, formalia, tillvägagångssätt och faktorer att beakta. Det finns även en checklista som de olika inblandade (jurist, central nivå, dekan) kan följa. Valet av samarbetspartner är viktigt. Lärosätet profilerar sig genom vilka partners det har. Man behöver till exempel ta ställning till om man ska behålla de avtal där inga utgående studenter finns och vilka partners som är viktiga för att skapa en bra internationalisering på hemmaplan. SLU har arbetat fram kriterier för förlängning/avslut av avtal. Enligt dessa ska lärosätet visa på fördelar, skyldigheter, rättigheter, förankring internt och kostnader. Om studenterna inte tar poäng under sitt utbyte blir det kostsamt för lärosätet. Det ska också göras en riskvärdering där man tar i beaktande huruvida det finns passande kurser att tillgodoräkna på engelska, är administrationen krånglig eller inte m.m. Studenternas utvärdering efter hemkomst och annan uppföljning är också viktig. SLU har också skapat en rutin med möte med inblandade aktörer för de avtal som går ut kommande läsår. Vid slutande av nya avtal finns ett uttalat önskemål om lärarutbyte. Någon bör ha besökt partnerlärosätet så man vet vad som väntar studenterna man skickar. Det finns även krav på genomgång av kurser och lärandemål och godkännande av dokumentet kvalitetssäkring av avtalsprocessen. Avslutningsvis berättade Anna att det har varit ett stort arbete att driva processen och genomförandet är beroende av ett stöd från hela ledningen. Resultatet hittills är att inga avtal har avslutats men man har undvikit att förnya vissa när de gått ut. 120 Erasmusavtal har blivit 80 och nya avtal har tecknats som fungerar väl. Det är tydligt att arbetet har gett effekt. Man kan även se att det är bättre spridning på lärarna som reser ut. Det kan vara lämpligt se över alla avtal när Erasmus tar slut Efter Annas presentation diskuterade deltagarna avtalshanteringen på sina lärosäten i två grupper Grupp 1a Workshopledare: Jan-Erik Lundquist Frågeställningar Vad händer på hemmaplan? Vad lär vi oss? Fritt utbyte av idéer av tankar. Flera universitet gav sina bilder av svårigheter inom temat:

4 Ekvivaleringen är det svåra, det är svårt att exakt ersätta de kurser som studenterna skulle ha läst på hemmaplan, vilket innebär att de kan behöva läsa extra hp när man kommer hem. Beslutet att inte ekvivalera tas av dem som är ämnesansvariga. Tillgodoräknandefrågorna är det som är det svåra. Ett annat universitet gav bilden att det är lärarna som bromsar ekvivaleringen. Ett universitet har byggt in en utlandstermin i programmet och påpekade att man måste vara generös med tillgodoräknandet, man kan inte hitta exakt samma kurser utomlands som hemma. Det ska inte vara A-kurser, måste vara fördjupning eller C-kurser. Universitetet är också flexibla med studenter som kommer. Workshopledaren påpekade att det är Learning agreement som är det bindande dokumentet och att studietiden inte får förlängas när studenten kommer hem igen. En högskola berättade att de har en handbok för studenter och för lärare för de studentoch lärarutbyten som de har med utvecklingsländer. Åtta internationellt programansvariga ser till att det finns överenskommelser innan, så tillgodoräknandet är klart. Workshopledaren pekade på vikten av att ha en mutual trust med partnern i det andra landet, annars får man avveckla den partnern. Det liberala synsättet måste vara utgångspunkten för samarbetet. Workshopledaren menade vidare att vilken ämne man än tar, så kan man inte ge all kunskap till studenten; läraren gör ett urval ur kunskapsmassan och där kan urvalet skilja sig mellan t ex Sverige och ett annat land. Man måste vara trygg i att det urval man gjort är så bra som möjligt, men det behöver inte betyda att kollegans urval är sämre. Grupp 1b Workshopledare: Anders Ahlstrand Förvaltningshögskolan i Göteborg känner av en obalans i utbyte då lärare har svårare att komma till Sverige än att åka ut. Har tre aspekter som måste uppfyllas. Triangelsamarbete inom joint master programs. Företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet har satt kriterier liknande SLU. I efterhand har man insett att kriterierna är väl högt satta: partners ska vara högt rankade, triple credited och utbyte ska ske på flera nivåer: studenter, lärare och forskare. Det är svårt att uppfylla kriterierna och de kommer därför ses över. Även om höga krav kan bli en hävstång är det viktigt för mångfaldens skull att man inte blir för snäv. På Mälardalens högskola ser man det som viktigt att ha ett förslag på baspaket att erbjuda studenter även om de inte till slut väljer det. Ibland har studenterna upptäckt när de anländer att det inte finns kurser på engelska, detta måste undvikas. Högskolan i Gävle gick igenom alla avtal för ett år sedan. Man har upptäckt att Italien och Spanien erbjuder få kurser på engelska då de vill attrahera programstudenter som ska lära sig det inhemska språket och sedan gå ordinarie kurser på italienska eller spanska. BTH som har genomfört ett stort arbete för att få en ECTS-label tipsar om att lärandemål och inte kursnamn kan vara bra att titta på för att jämföra innehåll i kurser inför att studenter åker ut. Det görs ännu inte när avtalet sluts. Programansvarig gör jämförelsen. Anders hakar på med att utbytena bör uppfylla programmets lärandemål. Avtalet kan motiveras på så sätt då det visar vad man vill med samarbetet.

5 Stockholms universitet ber institutionerna motivera varför det är viktigt med utbyte, vad man vill uppnå med det men upplever att det är svårt att få svar. BTH har märkt att ovana vid annorlunda pedagogik är en fråga som inte visar sig i lärandemål osv. ECTS-label innebär att beskriva arbetsbelastning, andel lärarkontakt m.m. vilket ger studenten indikationer om hur undervisningen bedrivs. På både Södertörns Högskola och Stockholms universitet ser man utmaningar med centrala avtal kontra institutionella avtal. Man har tittat på hur många poäng studenterna som åker på centrala avtal tar, ca 200st/år, och de tar i princip alla poäng de ska. Det kan skilja sig mellan nationaliteter, tex tar japanska studenter ofta få poäng på hösten men desto fler på våren. Den centrala nivån på lärosätet skulle kunna erbjuda institutionen att se över avtalen, dock utan krav på samma kriterier rakt över, istället ser man hellre en diskussion mellan central och institutionell nivå. Det kan finnas en konflikt mellan administrationen och professorer som vill göra på sitt sätt och inte alltid efterlever fattade kriterier. Juridiska institutionen på Stockholms universitet är i begrepp att se över sina avtal, man har upptäckt att det inte finns mycket nedskrivet. På Mittuniversitetet är alla överens om att dra ned på antalet avtal men det finns argument för att behålla alla vilket skapar ett låst läge. Alla måste vara beredda att kill your darlings. Många deltagare vill se krav på att partners har tydlig information på sin hemsida. Det kan annars vara svårt att hjälpa studenterna välja kurser då man inte alltid vet vilka som ges. Transparens och att hålla tider är viktigt för att det ska fungera. Det diskuterades också när man ska lägga ned arbetet för att se till att studenten får gå relevanta kurser. Trots learning agreement finns det risk att kurserna studenten vill gå inte ges. En del lärosäten gör paket för sina inresande och försöker förmå sina partners att göra samma sak. Man efterfrågar bättre digitalt stöd. Arbetet skulle underlättas om partners följer ECTS-label. Flera deltagare på workshopen passar på att se över avtal inför att tiden löper ut. Generellt ser vi att lärosätena går mer mot strategiska partnerskap och minskar ned antalet avtal till skillnad mot förr då man hellre såg många avtal. Nu lägger man mer fokus på kvalitet än kvantitet. Färre men välfungerande avtal lägger dessutom ribban för nya avtal. Kriterier, rutiner och checklista underlättar beslut och gör det lättare att motivera både ett positivt och negativt beslut.

6 Hur kan vi underlätta för studenter att delta i utlandspraktik? Diskussionsledare: Anna Angerman, IPK. Anteckningar: Carola Barhammar, IPK. I nya Erasmus for all talar man om att prel. ska studenter ha en praktikperiod. Leonardo PLM sök gärna! För nyexade. Kortare prerioder än Erasmusmobiliteten och bättre finansiering än för Erasmuspraktik. T ex i andra länder kan studentkåren söka platserna. Man måste vara On the Labour market", d v s nyligen ha tagit ut examen. Lärare kan åka både via Comenius och Erasmus. Olika vägar presenterades, via IPK och andra som t ex Leo-net, AIESEC, IAESTE, LEO- NET. LEO-NET är en portal där man lägger upp praktikplatser lärosäten och företag kan vara medlemmar. Vilka är hindren? För lärosätena är detta en ny arena som man jobbar med man är van att arbeta med lärosäten men inte med företag och praktik. Erasmuspraktik studenten måste hitta platsen själv. Från lärosätens sida säger man till studenterna: leta på nätet, skicka ett mejl. Utländska studenter vill jobba i Sverige forskarna tar gärna emot. Studenterna måste vara aktiva själva. Kan lärosätet underlätta? Informerar om själva möjligheten, men nu är det så populärt att pengarna inte räcker till. Svårt att få in praktik i programmen. Att det ska vara minst tre månader när det gäller Erasmus anses som ett hinder. Svårt att få rum med detta i utbildningen. Textilhögskolans studenter åker på praktik efter studierna och gör det gärna. Svårigheten att få tillgodoräkna sig praktiken i studierna är det ett problem? Kursplanen är lite av en konsekvens av företagens ovilja att ta emot praktikanter. Språket kan vara ett hinder. Hur kan vi överkomma dessa hinder? Många utländska lärosäten har en tillgång till praktikplatser för sina inkommande studenter. Lund: det verkar vara lättare för utländska studenter att få praktikplatser i Sverige än för de svenska. Tvärtom på annat universitet. En del kan vara rädda att ta emot p.g.a. att man tycker sig inte kunna behärska språket ( engelskan ). Tips: kanske kan lärosätet samarbeta med karriärcenter? I och med att man tar emot betalande studenter så måste man nog ge mer service. Man kan också ta emot studenter som kan jobba på internationella sekretariatet. Några lärosäten har Erasmuspraktikanter byta praktikplatser med varandra. Något lärosäte i annat land brukar skicka ett fint officiellt tackbrev till företagen när de har tagit emot en praktikant. (exempel från Anna). Obligatorisk praktik bör nog införas En mental motvilja finns på institutionerna mot praktik. Måste fundera över var man placerar praktiken kandiatprogrammen kan ibland bli utkonkurrerade av mastersprogrammen. Sammanfattningsvis så verkar praktik vara rätt så främmande för många, i alla fall där det inte är en naturlig del av utbildningen. Det verkar också kännas främmande för lärpsätena att ha kontakter med t ex karriärcenter på det egna lärosätet och med det lokala näringslivet och det verkade som om det skulle kunna bli någon fart på det hela när det gäller praktik så måste regeringen införa den obligatoriska praktiken igen. Men i och med att det nu finns internationella studenter som betalar för sina studier i Sverige så kommer de också att kräva mera av lärosätet och då också möjligheter till praktik och då måste kanske lärosätena fundera över hur de ska hantera detta. Det är också en stor vinst för alla studenter att ha möjlighet att få erfarenhet av arbetslivet under sin utbildning och ett plus i CV:t när de sen söker jobb.

7 Erasmus för alla, vilka nya möjligheter ger det och hur kan vi förbereda oss inför den nya programperioden? Ledare: Jari Rusanen, Kate Sevón, Natascha Sander Sekreterare: Jacob Dygéus Question 1, Third country cooperation Many universities considered themselves already working in third country co-operations. Many of them discussed if, and how, additional source of funding can assist develop these co-operations. In one group-discussion the issues of visa for third country students were discussed and came to the conclusion that these issues are solved on a case by case basis. However perhaps there can be solutions that can be more unified. Also the issue of transferring money and having access to a bank sometimes creates a problem, although it seemed as if the Commission is working on this issue. Many universities draw a parallel between the Erasmus program and the Sida financed Linneaus Palme program. If it is possible, perhaps the LP program can be compared with Erasmus in how to deal with incoming as well as outgoing students and teachers. The LP program is considered to be a well functioning program, benefiting many universities in Sweden and abroad in terms of teacher and student exchange, and it was discussed it solutions can be found within this program to solve issues within Erasmus for future development. Almost everyone agreed that there were both difficulties as well as opportunities in entering other countries, as well as new countries. Countries with existing partnerships become a good start in order to develop new possibilities. Some topics discussed were the possibility for staff exchange within Erasmus, which is another comparison with the LP program mentioned previously. Usually larger universities are better in handling ECTS credit transfer, and hence smaller universities need to become better in this area. A unified thought was that the amount of grants may be changed depending on the country in question. Many universities would like to see a policy on how they should prioritize countries in order for the Erasmus program to develop to its fullest potential. Question 2, Strategic partnership Many questions arise when discussing this topic. How many agreements should be signed? How does one prolong a partnership? Intense programs need more funding, but also a simplified application process. However on the question if less projects with more funding, or more projects with less funding were desired it was difficult to come to a unified opinion. It is clear that the total funding from the Commission always will be the same however the universities would like to see that the administrative burden can be reduced. In order to utilize all resources in the best way one thought was to let the number of partners free, as well as allowing more flexibility in long term projects, regarding both funding as well as administrative issues. It was also mentioned a desire for flexibility in using the annual budget, and perhaps work out a solution how to be able to transfer grants between different years. In order to have long term, well functioning, projects in some countries there need to be stability within the Erasmus program. Program criteria cannot change on a short term basis, instead one need to show long term stability, in both guidelines and administration. The demand for co-financing is not always possible, even if the project is classified as very good. Since the discussion during the two-day seminar I Gothenburg concentrated a lot around excellence in studies and exchange, it was mentioned that perhaps excellence could become a criteria in evaluating projects, instead of co-financing and other criteria, at least initially, to get projects starting.

8 Informationsutmaningar Hur samverkar vi för att få fler studenter och lärare att delta i internationellt utbyte? Workshopen leddes av Cecilia Parkert, informationsstrateg på Internationella programkontoret. Sammanlagt var det 32 deltagare från olika lärosäten som deltog. I princip samtliga arbetade som internationell samordnare eller motsvarande på sina lärosäten. Tre stycken arbetade med, eller hade bakgrund inom, kommunikation och marknadsföring. Cecilia Parkert inledde workshopen med att ställa en fråga till samtliga: Information om utbytesprogram till lärare och studenter vad tänker du på då? En del svarade webb, informationsmöten, ansökningsinformation, medan någon tänkte på processer. Ofta tänker man helt enkelt i slutprodukter istället för i strategier kring mål och budskap med sin kommunikation. En snabb koll visade också att ingen av de medverkande hade erfarenhet att arbeta efter en särskild checklista för strategisk kommunikation när man planerade informationsinsatser kring möjligheterna i utbytesprogrammen. Deltagarna fick därför i ett par övningar, utifrån ett fiktivt kommunikationsmål, testa att tänka och planera strategiskt kring kommunikation. Övning 1 definiera målgruppen och dess behov Den första övningen gick ut på att definiera den tilltänkta målgruppen för den planerade kommunikationsinsatsen. Detta genom att föreställa sig en faktisk eller påhittad person. Tre grupper fick i uppgift att tänka på en student och tre grupper på en lärare. Grupperna fick sedan, utifrån sina påhittade personer, fundera kring de största hindren för dem att delta i utbyte. Resultatet blev följande: Studenter: Attityd (det är för jobbigt, ser inget värde i det, är för hemmakär), det finns inget utrymme i det program de läser, det är strul med partneruniversiteten, bristande språkkunskaper, tidsmässigt fel, familjesituationen, problem med tillgodoräknande. Det fanns också en könsaspekt på det hela, enligt vissa: killar har större motstånd än tjejer. Lärare: Tid (arbetstid och tid borta från familjen), språkrädsla (bristande kunskaper eller självförtroende), ingen som täcker upp för en på hemmaplan, hamnar utanpå tjänsten istället för inuti, prioriterar annat, det finns ingen ersättare för mig, att delta i utbyte ger inga karriärmeriter (varken lönemässigt eller forskningsmässigt). Övning 2 budskap Med sin fiktiva målgruppsperson i åtanke fick sedan grupperna försöka sig på att formulera ett budskap som de trodde skulle kunna nå fram till läraren eller studenten. Och som skulle kunna överbrygga något eller några av de hinder som fanns för att delta i utbyte. Utgångspunkten var de budskapskluster som identifierats vid en workshop Internationella programkontoret höll i höstas, för Linnaeus-Palme- och MFS-handläggare. Det viktiga var inte att hitta den perfekta formuleringen, men att ändå börja tänka på hur man formulerar budskap. Grupp 1, student Ville rikta sig till den hemmakära, trygghetssökande studenten med budskapet: Gör världen till din hemmaplan Grupp 2, student Ville uppmana till att se bortanför hindren och anta utmaningen: Rise above it (ta hindren med en klackspark, rör dig uppåt och framåt) Grupp 3, student Ta steget ut i världen och nå nya höjder på hemmaplan Grupp 1, lärare

9 Såg sitt budskap riktad till en arbetstyngd manlig lärare. För att få nya kunskaper och färdigheter måste du utmana dig själv: Är du man eller mus Grupp 2, lärare Riktade in sig på tidsproblematiken. Ge 5 timmar och få 25 tillbaka, Erövra Europa på fem timmar Övning 3 kanaler En bred diskussion i storgrupp om vilka kanaler man använder idag. Framför allt visade det sig att personliga möten är den främsta kanalen och därefter webben. Sociala medier utnyttjas i liten utsträckning. En genomgång av vilka kanaler som idag används visade på följande: Lärosätenas webbplatser Informationsmöten Broschyrer Mässor Flyers Personliga samtal/möten Facebook Talespersoner/ambassadörer Annonser Affischer Hur ser informationen ut idag och vad kan Internationella programkontoret bidra med? Efter de praktiska övningarna fanns det lite tid över för en kort diskussion kring hur Internationella programkontoret kan stötta lärosätena i deras informationsarbete. Vilka behov finns? Vem gör vad? Var går ansvarsgränserna? Bland det deltagarna önskade från programkontoret kan nämnas: Möjlighet att kontakta oss för att få feedback och strategisk rådgivning kring insatser. Att vi publicerar kort information på vår webb om vad som har förändrats i de olika programmen det senaste året. Samla alla studentbloggare från hela landet Bättre synk om Internationella programkontoret också fokuserar på att marknadsföra erbjudandet och inte programmen (namnen) i första hand.

10 Hur kan ditt projekt bidra till lärande för hållbar utveckling? Ingrid Gustafsson, Internationella programkontoret, Mårten Almerud, Umeå universitet Malin Tengdahl, Den Globala Skolan FN har utlyst åren som årtiondet om lärande för hållbar utveckling. Målet med dekaden, som leds av UNESCO, är att bland annat integrera principer och värden för hållbar utveckling i alla aspekter av utbildning och lärande. Följande punkter kan sägas vara kännetecknande för en högre utbildning för hållbar utveckling av hög kvalitet; den bör vara: - Tvärvetenskaplig: syfta till att integrera lärande för hållbar utveckling i samtliga vetenskapsområden och discipliner och inte som ett separat ämne. - Värdegrundad: syfta till att vara baserad på sådana värderingar som efter kritiskt övervägande kan sägas ligga till grund för en hållbar utveckling; - Kritisk och problemlösande: leda till handlingsberedskap att ta sig an de utmaningar som arbetet mot en hållbar utveckling innebär; - Pluralistisk: innehålla undervisning med varierade metoder: traditionella föreläsningar, konstnärliga uttryck, dramatisering, debatt, tyst kunskap och erfarenhet, med flera. - Studentdriven: innehålla undervisning där studenter deltar i hur deras lärande organiseras och vad deras lärande fokuserar - Lokal relevans: fokus på såväl lokala som globala frågor. citat från wwfs skrift HÅLLBAR UTVECKLING OCH LÄRANDE en inspirationsskrift, Utbildning för hållbar utveckling handlar om kunskaper, värderingar och handlingskompetens. Genom internationella utbyten och erfarenheter, samt god handledning, kan studenter få motivation och vilja att verka för ett mer hållbart samhälle i framtiden. Workshopen syftade till att ge exempel på några aktiva undervisningsmetoder, som i sig kan främja egenskaper hos studenter, som UNESCO menar är kännetecknande för ESD. Inspirerande metoder och övningar finner du bland annat här: "Aktiva metoder - en handbok i att leda lärande", Sida Aktsam 2009, finns att ladda ner som pdf HÄR. Simuleringar och rollspel är övningar som kräver tid, men som kan få ner komplexa globala skeenden till en undervisningssituation som berör. Ett sätt att komma åt tankar och värderingar hos de som deltar. Internationella utbyten kan vara hjälp till för att få ökad global kunskap inom svensk utbildning och i dess partnerländer. Vad är hållbar utveckling? (Åsikter från gruppen ) Tänker på miljön, ekologiska aspekter Någon hade tänkt mer på kort sikt, hur ska vi göra LP projekt hållbara? Finns det något vi kan lära av internationella utbyten som vi inte kan lära på hemmaplan, utanför det akademiska? Handlingsberedskap, att klara sig i en ny kontext. Behöver nästan få en viss erfarenhet av det för att känna sig trygg i detta. Lära något mer utanför ämnet är jätteviktigt men att studenterna inte alltid förstår det innan de åker men som blir väldigt klart för dem när de kommer hem och då är det mest det som diskuteras. Detta måste ju ses som ett lärande för en hållbar utveckling. Fördomar. Förebygga detta med förberedelser och efterarbete när vi kommer hem. Det avsedda lärandet är ofta det som blir det bestående. Sociokulturellt lärande.

11 Många blir ofta varse om sin egen kultur först då under ett utbyte. Att ha kvar det livslånga lärandet, nyfikenheten är en avsikt med Dekaden (FN:s Dekad för Lärande för Hållbar Utveckling ). Vi lägger stort ansvar på kommande generationer, de unga, att de ska göra klokare val än vad vi gjort. Får man det av ett internationellt utbyte? Det är inte alltid den svenska modellen är den bästa, att förstå detta är en insikt man kan få av ett internationellt utbyte. Tycker att det är bra och väldigt intressant att LP har bytt lite inriktning med betoning på att det ska vara ett demokratiskt och jämlikt utbyte. Detta innebär att man får utmana sina egna föreställningar när det gäller utbytet in aktion. En liknelse skulle kunna vara: I Indien har man svårt att ta sig upp från golvet medan vi har svårt att ta oss ner till golvet. De är för mjuka och vi för stela. Vi har olika svårigheter pga livsstil. Alla studenter kommer inte tillbaka och har fått en fördjupad förståelse utan stannat med en hemsk upplevelse. Förstärker deras dåliga bild. Medan andra utvecklas mycket. Förberedelser och efterarbete blir den stora utmaningen Idag har lärarutbildningen minst antal utbyten med andra länder otroligt nog med tanke på att studenterna sen ska arbeta i skolvärlden med barn från olika kulturer som de ska förstå och integrera med varandra. Att byta metoder är det som främjar lärande för hållbar utveckling och som dessutom främjar inlärningen dvs fler redskap och metoder vid sidan om PP-presentationer. Det är viktigt att förstå världen rätt. Ibland är problemen närmare än man tror. Är barnadödligheten större i USA än i Serbien, i Estland eller i Singapore? Boken Blir världen bättre? framtagen av UNDP i samarbete med Den Globala Skolan delades ut till deltagarna och togs upp till diskussion. Idag börjar 9 av 10 elever skolan i världen vilken är en förbättring sen tidigare år 90% har tillgång till rent vatten Men bara ca 20% av världens ledare är kvinnor. Så det råder stor ojämställdhet i världen och är därför det milleniummål som vi är längst ifrån att nå idag. Att titta på sin världsbild, Gapminder. Blir världen bättre? (UNDP) kan beställas gratis. Visar på ett enkelt sätt var världen är på väg och att det inom flera områden blivit bättre än förut samtidigt som det blivit sämre inom andra t ex att inkomstklyftorna ökat inom flera länder. Det är lätt att hänga upp sig på vissa saker t ex fattigdomen så att man inte ser annat. Föreställningen man fått tidigare styr ibland det man ser. Diskussion/kommentarer inom gruppen: Betydelsen av för- och efterarbete med studenterna t ex med hjälp av olika simuleringsövningar för att de ska få en större förståelse och vara bättre förberedda innan de åker. Många studenter (ibland även lärare) upplever en omvänd kulturkrock när de kommer hem till den svenska välfärden. Hur gör vi för att få hemkomna studenter att komma till förberedelsemöten och berätta för de nya innan de. Hur får vi dem att prioritera detta? Förslag gavs på att studenterna skulle få skriva på ett kontrakt att de förbinder sig att berätta om sina erfarenheter efter hemkomst för nya utresestudenter. MFS studenter kan göra en presentation om sin fältstudie på bibliotek när de kommer hem Vilket ansvar har vi att diskutera hållbar utveckling med partneruniversitetet? Varför inte bjuda in partnerpersoner som befinner sig i landet till programdagarna? Behöver programmet vara på svenska? De skulle kunna ha mycket nytta av detta. Ömsesidighet! "Aktiva metoder - en handbok i att leda lärande", Sida Aktsam 2009, finns att ladda ner som pdf HÄR.

12 Boken "Blir världen bättre?" finns som webbvariant på samt som pdf HÄR. Den går även att beställa från WWFs skrift "Lärande på hållbar väg" finns HÄR. Un decade of Education for Sustainable Development kan man läsa mer om hos UNESCO. Mårten Almerud berättade att man på Umeå Universitets hemsida kan ta del av LPstudenternas slutrapporter. Ni hittar dem HÄR.