Skimrande festkväll för landstingets jubilarer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skimrande festkväll för landstingets jubilarer"

Transkript

1 Tebladet.personal Posttidning B Nr årgång 31 Vinnare av utmärkelse Karlskoga lasarett har som första sjukhus någonsin vunnit Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Utmärkelsen är ett resultat av ett målmedvetet förbättringsarbete. SIDAN 4 Ny verksamhet för psykiatrin Från och med nästa år kommer psykiatrin i Örebro län att se annorlunda ut. Verksamhetsområdena blir lika stora och man kommer att arbeta mer som en helhet än tidigare. SIDAN 5 Handen hjälp vid sjukskrivning Örebro läns landsting satsar på att göra sjukskrivningarna mer jämställda. Med hjälp av något som kallas för genushanden ska de områden där det visat sig att kön påverkar den bedömning av patienten som görs tydliggöras. SIDAN 6 Komplicerat vara chef idag Att vara chef eller ledare kan vara krävande på många sätt. Under en konferens för kvinnliga ledare gav bland annat Gunilla Hulth-Backlund några tips från sitt yrkesverksamma liv som chef. SIDORNA Han ska leda regionprojektet 2015 kan Region Örebro vara verklighet. Men innan dess är det Tommy Larserös uppdrag att ta fram ett förslag på hur den nya organisationen kan se ut. SIDAN 12 Dags att göra eget julgodis Klassiska mozartkulor eller spännande juleskumsfudge? Till julens dessertbord vill man baka smaskigheterna själv. Tebladet ger dig självklart recepten. SIDAN 13 Skimrande festkväll för landstingets jubilarer SIDORNA 8-9 foto: gunilla säwenmyr... och Tebladstårtan går till Ingela Wollter Axelsson SIDAN 14

2 2 Aktuellt Tebladet 11/12 Mentor, miljö och mumsigt julgodis Världens mentor är ett nystartat mentorprogram vars syfte är att fånga upp gymnasieungdomar som nyligen kommit till Sverige genom att para ihop dem med en mentor. På sidan här bredvid får du träffa Anna-Lena Schuitema, sjuksköterska på kardiologen på USÖ, som är mentor åt 17-åriga Sara Abraham. Vill du ha en klimatsmartare arbetsplats? I det här numret tipsar Sara Richert, miljöcontroller i Örebro läns landsting, om vad du kan göra för att få din arbetsplats miljövänligare. Julen närmar sig med stormsteg och vad vore en jul utan julgodis? Tebladet delar med sig av några favoriter på gottebordet. Varsågod - tidningen är din! Redaktionen Victoria Rydergård redaktör E-post: orebroll.se Gunilla Säwenmyr redaktör E-post: orebroll.se Karin Wettermark Jonsson ansvarig utgivare E-post: Adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro, Fax: 019/ E-post: Annonsera i Tebladet! Tebladets upplaga är ca ex. Med en annons når du också många läsare utanför landstingsområdet. Pris per spaltmm: 7:50 kr. Helsida: kr. Halvsida: kr. Tebladet. är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV. Vill du lyssna på Tebladet? Beställ den inläst på CD eller i Daisyformat på telefon GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR! önskar Tebladet Inledare Viktigt att avsätta pengar för framtiden marie-louise forsberg-fransson landstingsstyrelsens ordförande Julen står för dörren och ett nytt år väntar otåligt på att snart få börja. Många är i full färd med att förbereda allt som ska hinnas med inför vår mest traditionella högtid av alla. Lagom när snön kom till länet kom också årets upplaga av Öppna jämförelser. Där kan vi se att den vård som ges i länet har förbättrats inom en rad områden och patienterna uppger att de har samma tillgång till den sjukvård de behöver i samma utsträckning som landet i övrigt. Det finns dock fortfarande förbättringsområden. Förtroendet för vårdcentralerna ligger fortfarande lägre än genomsnittet i landet. Därför är det oerhört viktigt att fortsätta satsning inom ramen för Sveriges bästa vårdcentraler. Det är också viktigt att avsätta pengar för framtiden. I nästa landstingsstyrelse beslutas om mer pengar till pensioner, i år avsätts 226 miljoner. Barn och ungdomars psykiska ohälsa ökar vilket är mycket oroande. Inom området görs därför en förstärkning. Extra resurser tillförs primärvården och ungdomspsykiatrin för att tidigare kunna upptäcka och sätta in åtgärder för att möta upp den ökande psykiska ohälsan. Det är viktigt att våra barn och unga får en bra start i livet. Under 2013 kommer barnakutmottagningen på Universitetssjukhuset stå klar att användas och resurser tillsätts för att förstärka bemanningen på barnakuten. Utöver detta fortsätter vi förstärka barnsjukvården för tredje året i rad. Det är viktigt att våra barn och unga får en bra start i livet. Eftersom många inte får glasögon på grund av föräldrarnas ekonomi utökas glasögonbidraget ytterligare till att omfatta barn upp till 16 år. Andelen äldre i vårt län ökar och en stor del av landstingets insatser berör äldre sjuka. För att förbättra vård och omsorg för de äldre kommer landstinget och kommunerna i länet fortsätta arbeta med utveckling och samordning. En förstärkning sker också inom forskningen som rör äldres hälsa. Vårdbehovet tar aldrig ledigt och många av er arbetar även under julhelgerna, förberedda och alltid redo att möta människors behov. Det är ni som omvandlar textrader i en verksamhetsberättelse till praktisk verksamhet. Personalen är vår främsta resurs och det kan inte nog många gånger påpekas. Jag vill avsluta med att önska er alla en riktigt God jul och ett Gott nytt år! Koll på landstinget Vad ser ni som landstingets största utmaning inför år 2013? Jenny Steen, Socialdemokraterna: Lotta Olsson, Moderaterna: Anna Ågerfalk, Folkpartiet: Jihad Menhem, Vänsterpartiet: Ewa Sundkvist, Kristdemokraterna: Torbjörn Ahlin, Centerpartiet: Mats Gunnarsson, Miljöpartiet: Anders Östlund, Sverigedemokraterna: Vi vet att 2013 kommer vara ett tufft år, både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Vården står både nu och i framtiden inför stora utmaningar och då är det viktigt vi trots en pressad ekonomi både orkar arbeta med viktiga utvecklingsfrågor inom vårdens alla delar, och samtidigt ha ordning och reda i ekonomin. Alla boende i länet med behov av vård, ska få vård i rätt tid, det är den största utmaningen för landstinget inför Verksamheterna måste ges rätt förutsättningar för att kunna arbeta bort köer, men också för att kunna hålla köer borta i framtiden. Landstinget behöver också arbeta mer med förebyggande åtgärder och en förbättrad folkhälsa. På så vis kan fler människor få må bra, lidande kan undvikas och trycket på vården minskas. Höga sjuktal och långa köer är tuffa utmaningar som landstinget måste möta 2013, trots besparingar i budget Fler äldre invånare, ökad psykisk ohälsa och en folkhälsa som är sämre än i riket ställer krav på strategier och resurser, vilket finns i alliansbudgeten. Det är viktigt att stå fast vid att vi inte ska ha köer i vården, varken för den som kommer första gången eller den som ska på återbesök. Även om Örebro läns landsting är på rätt väg måste vi bli bättre på att erbjuda god vård av hög kvalité som tillgodoser behoven av hälso- och sjukvård hos länets invånare. Klyftorna i länet ökar och arbetslösheten är ett stort folkhälsoproblem för många, inte minst för ungdomar. Med arbetslöshet och otrygghet ökar risken för både fysisk- och psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att landstinget fortsätter satsningarna på förebyggande folkhälsa. Rätt vård i rätt tid. Att vårdcentralerna får en lösning på läkarbemanningen. Patienterna behöver få en kontinuitet i behandlingen av sina sjukdomsproblem. Det kräver nya lösningar och en öppenhet från politikens sida att ta gemensamma beslut om förändringar. På längre sikt behöver landstinget hitta strategier för: en åldrande befolkning, USÖ:s utveckling, förebyggande hälsovård och att utveckla ledarskapet. Det arbetet måste starta redan Då vi ansökt om att bli region är den största utmaningen att fullt ut anamma synsättet att hälso- och sjukvårdsfrågorna är hoptvinnade med frågan om regional utveckling. Detta innebär att vi redan under 2013 måste anstränga oss att ytterligare utveckla samarbetet mellan landstinget, egionförbundet, akademin, det civila samhället och näringslivet. Sjukvården är beroende av att vi har en hållbar tillväxt som genererar intäkter till samhället för den solidariska finansieringen. Den största utmaningen 2013 är att kunna fortsätta den positiva satsningen på primärvården, kompetensuppskattningen och de höga ambitionerna i Miljö och hållbarhetsarbetet, trots en vikande samhällsekonomi. Nästa år blir en tid med fortsatt ekonomisk osäkerhet, inte minst gällande prognoserna för skatteintäkterna under 2014 och För att trygga en god ekonomisk hushållning, med bibehållen vårdkvalitet och hög produktivitet, så framstår olika strategiska prioriteringar som allt viktigare. Vi måste välja med omsorg vad vi skall göra, men det vi väljer att göra, det skall vi också ha råd med att göra bra.

3 Tebladet 11/12 Aktuellt 3 Vägleder Sara in i yrket Anna-Lena är mentor åt Sara som vill bli sköterska Först var Anna-Lena min mentor, nu är vi kompisar! Sara Abraham är en av de nysvenskar som fått en mentor som arbetar med det Sara helst vill bli: sjuksköterska. Världens mentor är ett program i Örebro med syfte att fånga upp gymnasieungdomar som nyligen kommit till Sverige genom att para ihop dem med en mentor. Utifrån vad eleverna vill jobba med i framtiden paras de ihop med en vuxen som jobbar inom yrket och blir studentens mentor. För Sara Abraham, som kom till Sverige från Eritrea för 2,5 år sedan var valet självklart drömyrket är sjuksköterska. Men jag tror att du egentligen vill bli läkare, säger hennes mentor Anna- Lena Schuitema. Ställer många frågor Anna-Lena arbetar som sjuksköterska på kardiologen på USÖ och har dryga tio år i yrket bakom sig. Dessutom har hon själv varit i Eritrea, något som gör att hon och Sara har desto mer att prata om. Jag trivs med att hjälpa och ta hand om människor. Därför vill jag bli antingen sjuksköterska eller läkare, berättar Sara och Anna-Lena är snabb med att flika in: Du ställer väldigt många frågor, och det är många frågor som är väldigt läkarinriktade som inte jag kan svara på. Du är väldigt intresserad av det medicinska, tycker Anna-Lena. Mentorskapet är helt frivilligt från båda sidor. Sara följer med Anna-Lena på jobbet när hon kan och vill. Meningen är att jag ska visa Sara hur det verkligen är att vara sjuksköterska. Men det är nog också en bra chans att se hur vården fungerar i Sverige. Är man uppväxt här så är det så mycket som är självklart, säger Anna-Lena. Sara nickar instämmande. I skolan träffar jag bara andra invandrare. Här får jag träffa patienter och äldre människor och jag får lära mig språket, säger Sara. Ses även utanför jobbet Sen i maj har Anna-Lena och Sara träffats regelbundet. Numera ses de även utanför jobbet. Vi tar en fika och pratar om andra saker. Jag ställer en massa andra frågor, hur det går med skolan och om din familj, säger Anna-Lena till Sara. För Sara har mentorskapet inneburit mycket. Jag var mycket blygare förut, innan jag lärde mig bättre svenska. Här får jag möta svensk kultur och träffa många svenska patienter, säger hon. Men även Anna-Lena trivs med att vara mentor åt Sara. Dels tycker jag väldigt mycket om Sara, dels tycker jag det är roligt med kulturer och andra länder. Jag tror vi kan lära oss mycket av varandra, säger hon. Mentorskapet innebär också att förbereda Sara på vad som krävs om hon vill plugga vidare till sjuksköterska eller läkare. Vi har pratat mycket om vad som skiljer sig från att bli läkare eller sjuksköterska. Här får man välja direkt vad man vill bli, det går ju inte att tillgodoräkna sig en sjuksköterskeutbildning Nu börjar vi med kalendarium! Från och med 2013 kommer Tebladet att ha ett kalendarium där vi lyfter fram arrangemang inom landstinget. Skicka in din verksamhets öppna kalendarium till oss. Markera vilka evenemang som är öppna för allmänheten respektive enbart personal. Maila till senast den 21 januari för publicering i nästa länsnummer. Materialet publiceras i mån av plats. Sen i maj är Anna-Lena Schuitema mentor åt 17-åriga Sara Abraham, som vill lära sig allt om hur det är att arbeta som sjuksköterska. om man sedan väljer att läsa till läkare, säger Anna-Lena. Vad Sara väljer att läsa vidare till om ett par år, återstår att se. Men en sak vet de säkert. Vi kommer att vara kompisar för alltid, säger de båda med ett skratt innan de går ut på avdelning 63 för att ta hand om fler patienter. Fler mentorer sökes Många ungdomar i mentorprogrammet vill jobba inom vården. Är du intresserad av att bli mentor åt en gymnasieungdom? Kontakta Världens mentor på telefon ÖREBRO LÄNS LANDSTING Gilla oss på Facebook! Du har väl inte missat att Örebro läns landsting finns på Facebook? Gå in på orebroll och gilla oss du med. text: gunilla säwenmyr foto: sten lundberg Utblick En spännande tid Året börjar att lida mot sitt slut och det kan vara läge för en liten summering har på många sätt varit ett händelserikt år. Vi har arbetat hårt med att öka tillgängligheten. Glädjande nog har vi lyckats riktigt bra och antalet länsbor som väntat länge på att få vård har minskat kraftigt. Det innebär att landstinget kommer att få cirka 15 miljoner kronor i statsbidrag från den så kallade kömiljarden. Pengar som kommer väl till pass, i synnerhet nu när det råder kärvare tider. Jag har under året varit ute och träffat verksamheter som gått från en situation med långa köer till inga köer. För att lyckas med det har det krävts nya tankesätt, förändrad planering och en stark arbetsinsats från medarbetarna. Det har stundtals varit tufft, men jag har märkt att personalen har fått stärkt självkänsla och arbetsglädje under resans gång. När det gäller ekonomin kommer vi tack vare god ekonomisk hushållning kunna redovisa ett förbättrat resultat. Det känns bra för framtiden. Det är en mycket oroväckande trend som råder i samhället just nu med många varsel. I förlängningen innebär det att landstingets skatteintäkter försämras. Det är naturligtvis alltid viktigt att ha ekonomin under kontroll, men det blir extra viktigt när man går in i ett sämre ekonomiskt läge. På så sätt kan man undvika att slippa ta till drastiska åtgärder. Under året har vi tagit över hela ansvaret för länets kollektivtrafik. Möjligheter att kunna resa inom länet samt till och från länet på ett enkelt, snabbt och hållbart sätt är avgörande för vårt läns möjligheter att utvecklas som en attraktiv plats att bo och verka i. I sämre ekonomiska tider är en stark regional kollektivtrafik en konkurrensfördel. Tillsammans med regionförbundet och länets kommuner planerar vi nu att bilda en region där det regionala utvecklingsansvaret samlas i landstinget. Det är ett spännande arbete som vi har påbörjat där kommunerna i länet spelar en viktig roll. Under det här året har vi också antagit ett antal viktiga styrdokument. Till dem hör miljö- och hållbarhetsprogrammet. Jag tycker att det är viktigt att vi som stor aktör i länet driver hållbarhetsfrågor inom vårt ansvarsområde. Så här i slutet på året är det även läge att blicka framåt står för dörren och vi har en spännande tid framför oss. Arbetet med att öka tillgängligheten fortsätter naturligtvis. En tillgänglighet efter medicinsk prioritering och som omfattar alla, såväl barn som unga, äldre, kroniker och nybesökare, är viktigt för länsborna och en avgörande framtidsfråga. Arbetet med regionen kommer att intensifieras. På agendan står bland annat att ta fram en ny styrmodell för den nya regionen. Det finns all anledning att tro att nästa år kommer att bli minst lika händelserikt som detta. Jag vill passa på att önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! Vi ses och hörs igen Rickard Simonsson landstingsdirektör Örebro läns landsting

4 4 Nyheter Tebladet 11/12 NYHETER I KORTHET EKONOMI Landstinget visar plusresultat Det ekonomiska resultatet för landstingets verksamheter var i oktober 75 miljoner kronor bättre än oktober Sammantaget förväntas landstinget redovisa ett positivt resultat på 140 miljoner kronor för hela året. EKONOMI Får ersättning för kortade vårdköer Flera av landstingets sjukvårdsförvaltningar ska ersättas för att vårdköerna kortats. Den utökade produktionen har medfört högre kostnader. USÖ ska därför få en ersättning på 4,7 miljoner kronor, Karlskoga lasarett på 6,3 miljoner, Lindesbergs lasarett på 4 miljoner, Psykiatrin på 2,5 miljoner och Habilitering och hjälpmedel på 0,5 miljoner. HÄLSOVAL Mer pengar till utsatta områden Sedan 1 januari 2010 har Örebro läns landsting ett vårdvalssystem i primärvården kallat Hälsoval Örebro län. Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län är en beskrivning av uppdraget och hur de ekonomiska medlen ska fördelas. Inför 2013 har krav- och kvalitetsboken reviderats. Det innebär bland annat att vårdcentraler i socialt utsatta områden prioriteras och får förstärkta resurser. PENSIONER 126 miljoner extra till pensioner 126 miljoner så mycket extra kommer att tillföras till landstingets pensionsportfölj. Det innebär att landstinget under 2012 kommer att placera totalt 226 miljoner i pensionsfonden. Sedan 2008 har miljoner kronor satts av för att säkra pensioner de närmaste åren. UTBILDNING Årets handledare utsedda på USÖ Christer Gillqvist och Mikael Arbeus på Kärl-Thoraxkliniken på USÖ har blivit utsedda till årets handledare av läkarstudenterna på Örebro universitet. I motiveringen står bland annat att de är oerhört engagerade i rollen som handledare, att de inspirerar till det medicinska lärandet, skapar en trygg läromiljö för studenterna och gör sitt yttersta för att bidra till deras professionella utveckling. Prisas för kvalitetsarbete Karlskoga lasarett första sjukhus att ta emot Utmärkelsen Svensk Kvalitet Målmedvetet förbättringsarbete ger resultat. Det är Karlskoga lasarett bevis för. Som första sjukhus i landet får det Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Bakom utmärkelsen står SIQ, Institutionen för kvalitetsutveckling. Jag är otroligt stolt över alla engagerade chefer och medarbetare som gjort det här möjligt, säger Lena Adolfsson, sjukhusdirektör på Karlskoga lasarett. Kvalitetsarbetet inleddes redan hösten 1998 när Ing-Marie Larsson fick jobbet som kvalitets-och utvecklingschef. Jag fick i uppdrag av dåvarande sjukhusdirektör Staffan Fors att titta på hur lasarettet skulle jobba med kvalitetsfrågor, berättar Ing-Marie Larsson. Efter att ha tittat på olika modeller och kvalitetsledningssystem föll valet på att jobba efter SIQ:s modell för kundorienterad verksamhetsutveckling. Utvärderingen sker efter sju kriterier; ledarskap, information och analys, strategisk planering, medarbetarnas engagemang och utveckling, verksamhetens processer, verksamhetens resultat och kundtillfredsställelse. USÖ börjar operera i levern Kiurgiska kliniken på USÖ har under året börjat bedriva verksamhet inom leverkirurgi. Varje år drabbas cirka 6000 patienter i Sverige av cancer i änd- och tjocktarm. Ungefär hälften av dessa får metastaser (dottertumörer) som sprids till levern. Förr kunde man inte göra så mycket för den här patientgruppen och i princip alla dog inom fem år. Nu har man sett att hälften av patienterna vars levermetastaser man tagit bort lever efter fem år, säger Ingemar Bolin, överläkare på Övre gastrosektionen, Kirurgiska kliniken, USÖ. I och med att fler patienter kan opereras har trycket varit stort på de få, större sjukhusen. Patienter från Örebro län har nu istället Bildade kvalitetsråd Initialt upprättade vi en strategisk plan och formulerade mätbara mål. Därefter bildade vi ett kvalitetsråd med representanter från hela sjukhuset, berättar Ing- Marie Larsson. Att jobba med verksamhetsutveckling och att delta i arbetet med att få Utmärkelsen Svensk Kvalitet är något som involverat alla på Karlskoga lasarett. Samtliga medarbetare har fått utbildning i vad vi menar med god kvalitet och hur vi ska jobba med kvalitet, säger Åsa Ek, verksamhetschef på kirurgkliniken och medlem i kvalitetsrådet. Lär sig av klagomål År 2000 etablerades ett Patientcentrum på lasarettet med ett patientombud som en länk mellan patienten och vården. Vi uppmuntrar patienter och närstående att klaga om de inte är nöjda. På så sätt får vi möjlighet att fundera på hur vi ska göra för att det de upplever som dåligt inte ska hända igen, säger Ing-Marie Larsson. Vi har också haft fokusgrupper med patienter med olika diagnoser. De har gett oss en bra bild av vad de förväntar sig av oss. Det har varit väldigt lärorikt, för det är inte alltid vi och patienterna tycker att samma saker är viktiga, konstaterar Åsa Ek. Hon får medhåll av Lena Adolfsson som tillägger: Det gäller för oss att skapa rätt förväntan hos våra patienter och det måste vara realistiska förväntningar. Sedan måste vi leva upp till deras förväntningar och gärna lite mer. Fick ett erkännande 2005 nåddes det första etappmålet och Karlskoga lasarett kom till final i Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Därefter följde några år med stort fokus på patientsäkerhet möjlighet att opereras närmare hemmet. Vi kommer att ha en begränsad verksamhet av leverkirurgi, då det är avancerad kirurgi i ett utmanande organ. I uppstartsskedet kommer USÖ att kunna operera patienter per år, säger Ingemar Bolin. Samarbete med KI Den tvååriga utvecklingsfasen på USÖ sker i nära samarbete med Karolinska sjukhuset i Huddinge. Målsättningen är att vi på sikt ska kunna erbjuda flera behandlingsmetoder som kan vara till nytta för patienter med levertumörer, säger Göran Wallin, verksamhetchef på Kirurgiska kliniken. gunilla säwenmyr Åsa Ek, Ing-Marie Larsson och Lena Adolfsson är stolta över alla engagerade chefer och medarbetare som gjort det möjligt för Karlskoga lasarett att som första sjukhus få Utmärkelsen Svensk Kvalitet. innan man 2010 bestämde sig för att ta ett nytt rejält tag med kvalitetsarbetet. Förra året deltog vi för andra gången i Utmärkelsen Svensk Kvalitet och fick ett erkännande för framgångsrik verksamhetsutveckling. Vi kände oss lite deppiga, men ordföranden i domarkommittén sa åt oss att söka igen eftersom vi hade varit så snubblande nära, berättar Ing-Marie Larsson. Ett föredöme för andra Den stora frågan var om organisationen skulle orka göra en kraftansträngning igen. Vi bestämde oss för att satsa och det är vi väldigt glada över. Tänk att vi som första sjukhus i Sverige fått Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Nu är vi ett föredöme och det gäller att leva upp till det, säger Lena Adolfsson. Själva ceremonin kring utmärkelsen kommer att äga rum den 30 januari nästa år. Då kommer kungen hit och överlämnar priset, berättar Lena Adolfsson. Förutom äran, en pokal och ett diplom innebär Utmärkelsen Svensk Kvalitet att Karlskoga lasarett kommer att ta emot studiebesök och ha öppet hus med besökare från hela landet. Representanter från lasarettet kommer dessutom att få vara med på olika kvalitetskonferenser för att berätta om hur Karlskoga lasarett jobbar med kvalitet. Gör rätt från början Att vi har fått det här priset innebär inte att vi är perfekta. Vi kan alltid bli bättre och förbättringsarbetet här på lasarettet är ständigt pågående. Vårt mantra är: Gör rätt från början, säger Lena Adolfsson. text och foto: victoria rydergård Bättre epilepsivård för barn Barn- och ungdomskliniken på USÖ har förbättrat sin epilepsivård för barn genom att införa fler behandlingsmetoder. Vi kan numera erbjuda behandling i form av diet och genom att operera in en så kallad vagusstimulator, berättar Heléne Sundelin, barnneurolog på Barn- och ungdomskliniken. Vid vagusstimulering opererar man in en liten eldosa under huden vid vänster nyckelben. Dosan sänder elektriska impulser via nerven till hjärnan. Impulserna motverkar de epileptiska anfallen. Vi har redan opererat våra första patienter och flera barn behandlas med diet. Tidigare har de här barnen fått åka till Uppsala eller Stockholm för att få hjälp, berättar Heléne Sundelin. Vid kostbehandling av epilepsi används en modifierad Atkinsdiet som innebär att man äter stora mängder fett och protein och lite kolhydrater. Satsar på forskning I Örebro län finns över 200 barn som lider av epilepsi. I de flesta fall kan vi behandla sjukdomen med hjälp av läkemedel, men i procent av fallen har läkemedlen ingen god effekt. Att få bygga upp och förbättra vården för de här barnen känns verkligen bra. Vi kommer att satsa mer på forskning inom området och kommer också att kunna erbjuda närliggande landsting de här behandlingarna hos oss i Örebro, säger Heléne Sundelin. victoria rydergård

5 Tebladet 11/12 Nyheter 5 Blir balanserad enhet Psykiatrin i Örebro delas in i fem nya verksamhetsområden Från och med årsskiftet kommer psykiatrins verksamhetsindelning att se annorlunda ut. Fyra olika stora verksamhetsområden kommer att bli till fem ungefär lika stora. Syftet är att förändringarna ska leda till en mer balanserad helhet och bättre samarbete. Psykiatrin i Örebro består nu av allmänpsykiatrin och tre mindre verksamhetsområden, BUP, Rättpsyk och Beroendecentrum. Men från och med nästa år kommer psykiatrin att bestå av fem nya verksamhetsområden. Allmänpsykiatrisk öppenvård, Psykiatri för barn och unga vuxna, Beroendecentrum, Psykiatrisk akut- och heldygnsvård samt Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri. Fokus kommer att ligga på att skapa samverkan både inom och mellan de olika verksamhetsområdena. Vi måste skapa förutsättningar för att verkligen vara tillgängliga för patienterna. För att tillgodose det måste vi ha en tydlig medarbetarstruktur, säger Birgitta Johansson Huuva, psykiatridirektör. Hon menar att det tidigare fanns stora skillnader geografiskt i länet och att varje verksamhet var väldigt mycket sin egen. Nu tar vi ytterligare ett steg Hallå där... Hans Fredlund, landstingets smittskyddsläkare och ordförande i Stramagruppen, som arbetar för att antibiotikaförskrivningen i landstinget ska minska. för att ta ett gemensamt ansvar. Förhoppningsvis kommer det leda till att patienterna upplever att de får bättre vård. BUP växer Anita Ivarsson kommer att bli verksamhetschef för Psykiatri för barn och unga vuxna. Idag är hon verksamhetschef för Barn- och ungdomspsykiatrin. För oss innebär förändringen att vår klinik kommer att få ett större verksamhetsområde. Den största skillnaden blir att vi kommer att ta emot unga vuxna upp till 25 år, istället för att gränsen är vid 18 år som den är nu, säger hon. Anita Ivarsson beskriver att det varit svårt med övergångar mellan de olika verksamheterna. Är man 18 år och 1 månad tillhör man plötsligt vuxenpsykiatrin, trots att man kanske inte alls känner sig som en vuxen. Idag blir man vuxen senare i livet och många unga vuxna brottas idag med stora problem. Lättare övergångar I den nya verksamheten är tanken att övergångarna ska bli lättare. De unga vuxna kan finnas inom alla områden och det kommer att bli lättare att samarbeta mellan verksamheterna. Det kommer att bli en mer balanserad helhet. Man har inte bara sin del längre utan måste jobba tillsammans för att nå målen. Det kommer att finnas fem chefer som delar på ansvaret för helheten och det kommer att bli en större tydlighet. Vad innebär förändringarna för patienter och personal? Initialt blir det ganska liten skillnad. Men över tid kommer vi att utveckla fler gemensamma Anita Ivarsson processer, vi ska tänka lika hela vägen. Finns det några farhågor med förändringsarbetet? Det har funnits en farhåga att det ska flyttas resurser från BUP till vuxenpsykiatrin eftersom vi kommer att ha hand om fler unga vuxna. Men den oron är obefogad, det finns inga beslut om att man kommer att ta resurser från BUP och stoppa i det stora svarta hålet. Men den oron har nog lagt sig, mycket berodde på missförstånd, säger Anita Ivarsson. Läkarenheten läggs ned Daniel Jansson Hammargren tillträder som verksamhetschef i januari för Allmänpsykiatrisk öppenvård, det som idag kallas för Närpsykiatri. En stor skillnad blir att nuvarande läkarenhet för allmänpsykiatrin kommer att läggas ned och istället kommer man att ha fasta läkare på varje klinik, säger Daniel Jansson Hammargren. Men i det dagliga arbetet ska inte personalen märka någon större skillnad på omorganisationen, menar han. Ett av syftena är att skapa tydlighet i olika vårdnivåer och att patienten ska få rätt vård på rätt instans. Daniel Jansson Hammargren kommer närmast från en tjänst som områdeschef på Örebro kommun med ansvar för kommunens arbetsmarknads- och försörjningsstödsverksamheter. I sin nya roll inom landstinget hoppas Hur går arbetet? Arbetet går knackigt i hela landet och det ser likadant ut i vårt län. Det görs årliga mätningar av hur mycket antibiotika som skrivs ut och den senaste mätningen visade att förskrivningarna hade ökat istället för att minska. Vad det beror på vet vi inte. Vad har ni gjort hittills för att minska antibiotikaförskrivningen? Vi har varit ute på vårdcentraler och kliniker och informerat. Dessutom körde vi en kampanj på länsbussarna riktad till allmänheten. Syftet med kampanjen var att öka medvetenheten om att antibiotika inte är lösningen på alla infektioner. Vi har märkt att folk har uppmärksammat kampanjen, men vi kan alltså inte se att den gett några resultat än. Den sjätte december hade vi dessutom en utbildningsdag. Vad blir nästa steg? Vi kommer att göra om de lokala antibiotikariktlinjerna. De nuvarande behöver uppdateras i enlighet med ny kunskap. En framgångsfaktor i flera andra landsting har varit att ta fram Daniel Hammargren Jansson han kunna öka samarbetet mellan landsting, kommuner och övriga myndigheter. Den allmänpsykiatriska öppenvården är oftast ingången till psykiatrins specialistvård. Vi ska finnas med som en brygga gentemot övriga kliniker i psykiatrin men också mot kommunerna i länet. Daniel Jansson Hammargren vill också jobba mot att få ett gott samarbete internt. Vi måste arbeta med att rätt person gör rätt insats. Sen kommer jag också jobba hårt med att försöka få till fler överläkare och specialister. Just nu har vi fem, sex vakanser och det är en stor utmaning att fylla dem. Men viktigt, eftersom vi måste jobba med att få kontinuitet i vården. Fakta PUFF 1 och fick Psykiatrin ett uppdrag av politikerna att göra en genomlysning av länets psykiatri, som resulterade i utredningen PUFF, Psykiatrins utveckling för framtiden påbörjades förbättringsarbetet. Efter nya nationella direktiv och utredningar, enkäter inom Psykiatrin, analyser av länets psykiatri och dialoger i ledningsgrupp, bland chefer och medarbetare går man nu in i PUFF 2, som innebär organisatoriska förändringar från och med januari text och foto: gunilla säwenmyr individuella förskrivningslistor där man kan se hur mycket antibiotika och vilka antibiotika varje enskild förskrivare skriver ut. Vi jobbar just nu med att försöka få fram de uppgifterna. Att minska antibiotikaförskrivningen är något man måste jobba med hela tiden, så vi kommer att fortsätta vårt arbete och försöka hitta nya grepp. victoria rydergård NYHETER I KORTHET TEKNIK Ny datortomograf i Karlskoga För att möta ökad efterfrågan och få en säkrare drift har Karlskoga lasarett investerat i ytterligare en datortomograf. Den nya datortomografen innebär kortare väntetider, lägre stråldos och lägre ljudnivå jämfört med den gamla maskinen, berättar röntgenläkare Gunnar Strömnes. ÖPPNA JÄMFÖRELSER Bättre resultat i öppna jämförelser Årets resultat av Öppna jämförelser i Örebro läns landsting visar ett positivt resultat jämfört med förra året, även om trenden är försiktigt positiv. Allmänt kan sägas att befolkningen tycker att de har tillgång till den sjukvård de behöver i samma utsträckning som i landet i övrigt. I resultatet från årets rapport kan man bland annat utläsa trender som att fler strokepatienter får trombolysbehandling, vårdrelaterade infektioner hos för tidigt födda barn är mycket låg samt diabetesvården för barn och ungdomar förbättrats påtagligt. JÄMSTÄLLDHET Jämställdhetsplan antagen i ÖLL Jämställdhetsstrategin är redan antagen tidigare i höst. På senaste fullmäktigemötet antogs nu också landstingets nya jämställdhetsplan. Jämställdhetsplanen är ett av flera styrande dokument för Örebro läns landsting. Planen anger vilka mål som ska vara uppfyllda senast år 2015, och beskriver också hur detta arbete ska organiseras och följas upp. Den här planen handlar om hur vi ska vara som arbetsgivare ur ett jämställdhetsperspektiv, säger Anna Swift Johansson, jämställdhetssamordnare i Örebro läns landsting. DIG IT Ungdomar fick pris i skrivtävligen Dig it Under kulturnatten den 16 november delades årets pris i skrivartävlingen Dig it! ut. Temat för årets skrivartävling var honhanhen och förstapristagare blev Hanna Hörnell från Karlskoga. Tävlingen riktar sig till ungdomar mellan 13 och 19 år och är ett samarbete mellan biblioteken i Örebro län och Västmanlands län.

6 6 Nyheter Tebladet 11/12 Genushanden - ett verktyg för jämställda sjukskrivningar Tänk tvärtom det är budskapet i ett utbildningsmaterial som Örebro läns landsting använder sig av i arbetet för att göra sjukskrivningarna mer jämställda. Studier har visat att trots att vi gör vårt bästa för att ge alla patienter likvärdig vård så gör vi omedvetet skillnad mellan kvinnor och män när vi bedömer deras behov av behandling, sjukskrivning och rehabilitering, säger Anna Swift Johannison, som är landstingets jämställdhetssamordnare. Därför satsar Örebro läns landsting nu på att utbilda de verksamheter som hanterar sjukskrivningar inom primärvården, sjukhusen och psykiatrin. Innehållet i utbildningen grundas på studier som genomförts på en vårdcentral i Skurup i Skåne. Könet påverkar Det finns en hel del forskning som visat att depression ofta inte upptäcks hos män. De får i högre grad smärtdiagnoser. Kvinnor rehabliliteringsplan RISK-bruk somatisk diagnos psykiatrisk TÄNK TVÄRTOM! våld genus handen däremot får oftare psykiska diagnoser, även om det finns somatiska, det vill säga kroppsliga, grunder. Studier visar också att män i högre utsträckning får remiss till sjukgymnasten och kvinnor till kuratorn och att kvinnor får frågor om sin sociala situation medan männen får frågor om sitt yrke. Skurups vårdcentral arbetade fram något som kallas för genushanden. Handen hjälper till att tydliggöra de områden där det visat sig att kön påverkar den bedömning som görs av patienten, berättar Anna Swift Johannison. Genushandens fem fingrar representerar familjesituation, våld, somatisk eller psykiatrisk diagnos, riskbruk och rehabiliteringsplan. Våld en riskfaktor Kvinnor frågas oftare än män om sin familjesituation. Det gör att information om manliga patienters livssituation ofta saknas i journalanteckningar och därmed inte kommer med i bedömningen om vilken behandling som är lämplig. familjesituation Anna Swift Johannison, landstingets jämställdhetssamordnare, jobbar för att göra sjukskrivningarna mer jämställda. Handens fem fingrar representerar de områden där det visat sig att kön påverkar den bedömning som görs av patienten. Det gör också att stort fokus läggs vid kvinnors familjesituation. Det förstärker synen att barn främst är kvinnans ansvar, säger Anna Swift Johannison. Våld är ett tabubelagt och svårt ämne att prata om, speciellt när det gäller våld som utövas av en närstående person i hemmet. Våld, hot och mobbing är riskfaktorer för långvarig sjukskrivning. Det är ämnen som vi är mer eller mindre bra på att fråga om. Vi har därför förslag på vilka inledande frågor man kan ställa, berättar Anna Swift Johannison. Olika syn på riskbruk Studier har visat att sjukvården har en tendens att missa mäns psykiatriska diagnoser och istället fokusera på och behandla deras somatiska besvär i större utsträckning än nödvändigt. Kvinnors besvär däremot tolkas ofta främst som psykiska, konstaterar Anna Swift Johannison. Vad gäller riskbruk skiljer sig synen på mäns och kvinnors riskbruk åt. Kvinnors drickande är mer skambelagt. Det gör att läkare ofta undviker att fråga kvinnor om deras alkoholkonsumtion. Resultatet blir att man missar viktig information, säger Anna Swift Johannison. Fokus på det sociala Rehabiliteringsplanerna för män och kvinnor med samma diagnos skiljer sig ibland åt. Män får oftare rehabilitering som fokuserar på att de snabbt ska kunna komma tillbaka till jobbet igen. När det gäller kvinnors rehabilitering finns tendensen att flytta fokus till deras sociala situation och det dröjer oftast mycket längre tid innan de är tillbaka på jobbet igen. Männen får helt enkelt mer stöd och hjälp för att kunna komma tillbaka i arbete, säger Anna Swift Johannison. Med hjälp av genushanden hoppas man från landstingets sida att vårdpersonalen ska få ett verktyg som kan användas för att ställa rätt frågor till patienterna. Målet är att vi ska undvika feldiagnostiseringar, försvårad rehabilitering och onödiga sjukskrivningar. Om samma frågor ställs till kvinnor och män ökar förutsättningarna för att vi ska kunna ge en mer jämställd behandling, rehabilitering och en likvärdig vård, avslutar Anna Swift Johannison. text och foto: victoria rydergård Fakta: Kurvan för sjukpenningtalet viker uppåt igen. Könsskillnaderna fortsätter också att öka. Kvinnor står för nära två tredjedelar av sjukskrivningarna. Örebro läns landsting har därför tagit fram en handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess. Bakgrunden är att det finns undersökningar som visar att kvinnor och män inte bedöms lika i vården. Kvinnor blir i högre utsträckning långtidssjukskrivna vid depressionsdiagnoser. Kvinnor med diagnosen värk/smärta blir också sjukskrivna i dubbelt så hög omfattning som män. Målsättningen inom Örebro läns landsting är att det inte ska finnas skillnader i sjukskrivningsmönster som beror på kön som inte kan förklaras. Ett sätt är att ställa sig tvärtomfrågan: Vad hade vi gjort om personen hade varit av motsatt kön? GENUSHANDEN Kommentar: Pris Tumme: Kvinnor motiverar tillfrågas om sin familjesituation, men sällan mannen till. förbättringsarbeten på Lindesbergs lasarett Tänk tvärtom: fråga mannen! Den 8 november presenterades små och stora förändringsarbeten som på olika sätt förbättrat, förenklat eller förnyat verksamheten på Lindesbergs lasarett. Pekfinger: Våld, hot och mobbing är en riskfaktor för långvarig sjukskrivning. Mäns våld mot kvinnor dolt problem. Våga fråga, våga se! Långfinger: Somatisk inriktning på männens diagnoser och psykosomatisk inriktning på kvinnors diagnoser. Stor risk att vi missar mäns depressioner! Risk för medikalisering hos kvinnan. Ringfinger: RISK-bruk, alkohol mer skamligt för kvinnor. Fråga alltid, gör till rutin att kolla alla långtidssjukskrivna med prov. Lillfinger: Män får tidigare specialistremisser, får större stöd av sin arbetsgivare. Männen rehabiliteras utifrån sitt arbete, medan risk för att kvinnor rehabiliteras utifrån sin sociala situation. TÄNK TVÄRTOM -ALLTID! Om patienten hade haft annat kön, hade Du tänkt annorlunda då? Skurups vårdcentral, Region Skåne Arbetet med att ständigt utveckla och förbättra vården i stort och smått pågår ständigt på Lindesbergs lasarett. Under ett halvdagsseminarium i november presenterades viktiga förbättringsarbeten. Vi fick in 17 väldigt intressanta och viktiga arbeten, berättar utvecklingschef Eva Carlsson, Vinnaren av Årets förbättringspris blev bidraget Minskade återinläggningar på medicinkliniken som presenterades av kurator Riitta Engdahl och avdelningschef Maria Hacksell (läs mer i artikeln intill). Infört PSA-mottagning Förbättringsdagens hedersomnämnande gick till urologmottagningen där man bland annat infört en PSA-mottagning (PSA: prostataspecifikt antigen, ett blodprov som tas vid urinvägsbesvär) och därtill en kontaktsjuksköterska. Patienten har tack vare förändringarna fått en kontinuerlig vårdkontakt genom hela sjukdomsprocessen. Genom införandet av kontaktsjuksköterska Vi ska helst överträffa kundens förväntningar har läkartid kunnat frigöras, väntetiderna har kortats, patienterna är välinformerade och kan komma till hemsjukhuset. Genom att omfördela resurser på den paramedicinska enheten vid kliniken för medicin och geriatrik har sjukgymnaster kunnat arbeta mer systematiskt med information kring fysisk träning för kranskärlssjuka patienter. Förbättringsarbetet har gått ut på att samordna besöken så patienterna får träffa sjukgymnast tidigare. Hur går man då från idé till verkstad? Utvecklingschef Eva Carlsson och biträdande utvecklingschef Maria Gunnarsson framhöll vikten av att arbeta brett med förbättringar. Det ska inte bero på några få medarbetare. Vi ska helst överträffa kundens förväntningar, poängterade Maria Gunnarsson. Det är det sammanlagda intrycket som patienten bedömer allt från telefonsamtalet till besöket och den medicinska insatsen. Helheten med andra ord, och det är alla vi 600 som arbetar här som ska tänka att vi ska bli ännu bättre än vad vi är idag. Vi kan inte räkna med fler huvuden eller mer pengar, utan vi måste jobba på ett annat sätt. Att utbyta erfarenheter såsom under Förbättringsdagen är en viktig del i utvecklingen. Det kan ju vara så att lösningen på mitt problem kan finnas på grannkliniken! maria lindstedt

7 Tebladet 11/12 Nyheter 7 Startskott för hälsoarbetet Alla i vården måste ta ansvar för att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Det var budskapet när Samverkansgruppen för hälsofrämjande hälso- och sjukvård anordnade en konferens på ämnet. Att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vinner alla på - patienten, vården och samhället. Under de senaste åren har hälso- och sjukvårdsverksamheterna i landstinget haft i uppdrag att utforma strategier för att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Från och med 2013 kommer landstinget att införa Socialstyrelsens nationella riktlinjer i arbetet. Riktlinjerna handlar om metoder för att förebygga sjukdom genom att förändra levnadsvanor gällande tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Samverkansgruppen hälsofrämjande hälso- och sjukvård har funnits några år. I mitten av november hölls en konferens i syfte att få alla verksamheter att arbeta tillsammans för att förebygga sjukdomar. Berör alla verksamheter Läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och annan personal inom vården deltog, antingen på plats på USÖ eller via satellitlänk från Lindesberg och Karlskoga lasarett. Totalt deltog cirka 300 personer. Birgitta Johansson Huuva, psykiatridirektör, är ansvarig för samverkansgruppen: Hälsofrämjande arbete berör alla verksamheter inom vården och alla kan göra en insats. Vi har ett behov av att samla oss för att se det gemensamma uppdraget så att vi har samma förhållningssätt, det vill säga att vår livsstil påverkar hälsan, säger hon. Samverksansgruppen har gjort en kartläggning av hur det ser ut i landstinget idag, som baseras på enkätsvar. Mer än hälften tycker att det är relevant att arbeta mer med hälsofrämjande råd, men gör det knappt idag. Idag är primärvården bäst på att arbeta med att förändra invånarnas levnadsvanor. Men alla vårdinstanser ska arbeta med hälsofrämjande arbete, eftersom levnadsvanorna kan vara upphov till just den åkomman som patienten söker för, säger Birgitta Johansson Huuva och fortsätter: Målet är att alla ska veta vilken betydelse levnadsvanor har för hälsan. Alla som arbetar med patienter bör kunna ge ett enkelt rådgivande samtal. Hälsan ojämlik Hälsofrämjande arbete berör alla verksamheter inom vården och alla kan göra en insats. Idag har 50 procent av alla kvinnor och 65 procent av alla män minst en ohälsosam levnadsvana. Minst 20 procent av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor. Hälsan är ojämlik i Sverige idag. Vi vet att de som har det sämst socioekonomiskt också har det sämst levnadsvanemässigt, säger Carina Persson, statistiker vid Samhällsmedicinska enheten. Enligt undersökningar mår flickor och kvinnor sämre än pojkar och män. Föga förvånande visar enkätsvaren att de ungdomar som upplever att de har god hälsa och mår bra, bor med båda föräldrarna som båda har arbete. Högutbildade, unga och män mår bäst. Birgitta Johansson Huuva är ansvarig för samverkansgruppen hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Enkla råd lätt att ge Lars Jerdén arbetar som distriksläkare i Dalarna och är projektledare för läkares samtal om levnadsvanor. Han menar att det finns många sätt att förändra patienters levnadsvanor. Enkla råd kan vara något som går på några sekunder. Man frågor om personen röker, frågar om denne vill sluta och skickar med patienten en broschyr med mer information. Det har visat sig att just inom rökning har enkla råd varit givande. När det gäller att få patienten att öka sin fysiska aktivitet eller förändra sina matvanor krävs det betydligt mer, där kan det behövas flera rådgivande samtal och uppföljningar innan patienten lyckas. Och vid riskbruk av alkohol har det visat sig att datorbaserad rådgivning kan vara mest effektivt. Det är ofta något som man skäms för och att då ha möjlighet att kunna gömma sig bakom en skärm och få råd kan vara en stor hjälp, säger Lars Jerdén. Han tycker att vi borde prata om levnadsvanor med patienterna lite oftare och lite längre. Faktakunskaperna har vi, men vi måste också ha utbildning i samtalsmetodik, något som är ett livslångt lärande. Vi borde också boka av längre tid för samtal eller återbesök, samtidigt som vi måste se till så att patienten får träffa samma läkare. Få vården att samarbeta Tanken med konferensen och samverkansgruppens arbete är att få vården att samarbeta och att få fler att arbeta mot förändrade levnadsvanor. Birgitta Johansson Huuva menar att uppdraget från Socialstyrelsen går tvärs genom verksamheterna. På vårdcentralerna finns utställningar som visar hur onyttigt ett livsmedel är i form av sockerbitar. Så här vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna: Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor 14% Otillräcklig fysisk aktivitet 35% Ohälsosamma matvanor 20% Även om du själv kanske inte ska ta samtalet, bör du veta var du kan hänvisa patienten och vilka aktiviteter som finns att tillgå, som rökavvänjningskurser till exempel. Genom att börja samordna primärvård, sjukhus och psykiatri blir det också lättare att avvända varandra som resurser. Den långsiktiga utmaningen är att göra något, annars kommer resursbehoven att öka. Om vi gör de här insatserna kommer vi att kunna påverka andra delar av vår sjukvård, säger Birgitta Johansson Huuva. text och foto: gunilla säwenmyr Arbete med multisjuka blev Årets förbättringsarbete En minskning med 28 procent av återinläggningar. Det blev resultatet efter förbättringsarbetet på kliniken för medicin och geriatrik, årets vinnare i förbättringsarbete. Juryn var enig i sitt val när priset av Årets förbättringsarbete gick till Kliniken för medicin och geriatrik för sitt arbete med de multisjuka. Verksamhetschef Synnöve Bergentz är förstås både glad och stolt över priset: Det här är jättekul! Efter att ha arbetat med detta i flera år så är priset en härlig belöning för arbetsgruppen och kliniken. Vi känner oss också stolta över att i vårt arbete ha legat före den nationella satsning som nu kommer via SKL. Vi hade skrämmande många återinläggningar som vi behövde kartlägga, förklarar Maria Hacksell, avdelningschef på avdelning 5, bakgrunden till satsningen. Det krävdes många funderingar innan arbetsgruppen kom fram till vilka faktorer man skulle titta på. Det visade sig att största delen av de återinlagda patienterna var födda mellan 1920 och 1939 och att varannan av dem var 70 år och ensamstående i eget boende. Eftersom många multisjuka har en komplex sjukdomsbild har kliniken infört en teamrond på avdelningen som vid behov tittar på patientens nuläge och framtid. Satsningen har bland annat resulterat i att antalet permissioner utökats. Det här förbättringsarbetet har ökat medvetenheten hos alla inblandade, förklarar Maria Hacksell och Riitta Engdahl. maria lindstedt Lyckliga vinnare av Årets Förbättringspris på Lindesbergs lasarett! Från vänster: Eva Björk, Maria Hacksell, Riitta Engdahl och Synnöve Bergentz (saknas på bild: Lena Jansson) från kliniken för medicin och geriatrik.

8 8 Reportage Tebladet 11/12 Efter 25 år i landstingets Trogna medarbetare tackades med festföreställning 172 jubilarer så många uppvaktades i år med minnesgåva efter att ha jobbat 25 år i Örebro läns landsting. Festen hölls traditionsenligt på Hjalmar Bergmanteatern i Örebro och inleddes med välkomstdrink, snittar och mingel innan det var dags att dela ut minnesgåvorna. Tänk att ni har varit med om en sjättedel av landstingets historia. Det har hänt mycket under de här 25 åren. Ni är landstingets viktigaste resurs och vi ska göra vad vi kan för att den här kvällen ska bli ett minne för livet, sa landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), i sitt tal till jubilarerna. Efter att minnesgåvorna, bestående av antingen guldhalsband, guldarmband, briljantring, armbandsur, bergsmansljusstake med linneduk, mässingsljusstake eller svenskt konstglas, hade delats ut var det dags för middag. På menyn stod bland annat rökt ankbröst, prästostpaj med löjrom och Lekhultsskinka med tomatmarmelad. Efter avslutad festmåltid drog underhållningen igång. Två hemliga musikaliska gäster stod på programmet. Först ut var jazzsångerskan Rigmor Gustafsson med kompmusiker. Kvällens andra och sista gäst var Magnus Bäcklund, känd från teveprogrammet Fame Factory och för att ha vunnit Melodifestivalen 2003 tillsammans med Jessica Andersson. Magnus Bäcklund, ackompanjerad av ett gäng lokala musiker och körsångerskor, körde en fartfylld show med musik av allt från Tom Jones till Lenny Kravitz. text: victoria Rydergård foto: gunilla säwenmyr Stora bilden: 25-årsjubilarerna förevigades p berg-fransson och landstingsdirektören Rick och niomannaband bjöd på en hejdundrand Mikael Rizell, överläkare på medicinska kliniken på USÖ, tog med sig hustrun Carina till festligheterna på Hjalmar Bergmanteatern. Vi har inte en aning om vad som väntar oss, men vi ser fram emot kvällen med spänning, säger Carina Rizell. Mikael Rizell tycker att sjukvården har genomgått en enorm utveckling under de 25 år han har arbetat. Om man tar hjärtinfarkter som exempel så behandlas de inte alls på samma sätt idag som de gjorde när jag började jobba som läkare, säger han. På 25 år hinner man samla på sig en mängd yrkesminnen. Första jouren i Karlskoga kommer Mikael Rizell inte att glömma i första taget. Introduktion existerade inte. Överläkaren visade snabbt runt och lämnade mig sedan med orden: Är det något, fråga syrrorna. Jag gick runt med en handbok i fickan och var jättenervös, men det gick ju bra som tur var. Det är nog ett av mina starkaste minnen, konstaterar han. Ella-Marie Olofsson, operationssköterska på ögonkliniken på USÖ, kom till festen tillsammans med maken Per. Jag har höga förväntningar på kvällen. Mest nyfiken är jag på artisten. Jag har hört att det varit bra artister tidigare år, så det ska bli spännande att se vilka det blir ikväll, säger Ella-Marie Olofsson. Att hon redan hunnit jobba 25 år inom Örebro läns landsting känns ofattbart. En bidragande orsak till att jag har stannat så länge är alla goda arbetskamrater. Som minnesgåva har hon valt en diamantring. Jag har alltid önskat mig en. Jag har tappat bort mina vigselringar, så nu får jag vara gift med landstinget istället, säger Ella-Marie Olofsson och skrattar. Maria Frykholm, sjuksköterska på geriatriska kliniken på USÖ, har maken Jan-Åke med sig till kvällens festligheter. Jag vet att vi ska få mat, present och trevlig underhållning. Jag hoppas att det blir bra, säger Maria Frykholm. Att hon skulle stanna inom landstinget i 25 år var inget hon hade kunnat ana när hon började sin anställning. Men jag har trivts bra med alla arbetskamrater. Maria Frykholm tycker att yrket är sig ganska likt från när hon började. Största skillnaden är väl att patienterna har blivit äldre och sjukare. Dessutom har vi fått mer att göra.

9 Tebladet 11/12 Reportage 9 tjänst å gruppfoton i trappan på Hjalmar Bergmanteatern. Bilderna från vänster: Festkvällen inleddes med trumpetfanfar. Jubilererna tog emot sin gåva av landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsard Simonsson. Gåvorna var noggrant utlagda på borden innan prisutdelning. Jazziga toner framfördes av Rigmor Gustafsson med kompmusiker. Nedan till höger: Magnus Bäcklund med körsångerskor e scenshow. Mer än nöjda med kvällen var Olle Linder, hematolog på USÖ, och hans hustru Birgitta. Jag hade inte så stora förväntningar innan, men det har verkligen varit en jättebra kväll. Bra mat, gott vin och trevlig underhållning, säger Olle Linder. Han tycker att de 25 år han jobbat inom landstinget har gått väldigt fort. Men så är det väl när man har roligt och trivs. Mitt bästa minne från de här åren är när vi bytte lokaler. Det var en stor förändring att få komma till moderna lokaler, säger Olle Linder. I kön till kaffet träffar vi Rose-Marie Birger, som jobbar som sjuksköterska på lungmottagningen på USÖ. Hon och maken Hans är nöjda med kvällen så här långt. Det är jättetrevligt. Vi har fått god mat och jag gillade verkligen Rigmor Gustafsson, säger Rose-Marie Birger. Hon tycker att det har varit roligt att få vara med om den utveckling som skett under de 25 år som hon jobbat. Men det jag minns allra mest är ju alla fantastiska möten med patienter och att jag har haft så bra jobbarkompisar. Det har gjort att jag har stannat så länge, säger Rose-Marie Birger.

10 10 Ledarskap Tebladet 11/12 Kontakter knöts på kvinnlig Kvinnliga ledare behöver träffa fler kvinnliga ledare i nätverk. Det var tanken när Dagens medicin anordnade en nätverksträff i Örebro för kvinnliga ledare i vården. Vill stimulera till kontakt Tanken med de här träffarna är att kvinnor från olika organisationer ska få kunskap och inspiration i sitt ledarskap. Vi vill stimulera fler kvinnor att ta för sig, säger Maria Lindkvist. Träffarna ska vara en mötesplats för alla kvinnor och förhoppningen är att deltagarna ska ha knutit nya kontakter när dagen tagit slut. Jag tror inte att det egentligen är svårare för kvinnor att vara ledare i vården, däremot tror jag att män är mer vana att jobba i nätverk. Kvinnor har inte varit lika bra på att lära sig att dra nytta av det nätverk de skulle kunna bygga, säger Maria Lindkvist. Tuula Liedholm, verksamhetschef på allmänpsykiatrisk heldygnsvård på USÖ, fanns på plats för att knyta nya kontakter. Jag är här för att bygga nätverk och träffa andra kvinnor som är chefer. Den här typen av möten ger mig energi man känner att man inte är ensam, säger hon. Tuula Liedholm (t h) samtalar med Maria Rönnbäck på nätverksträffen för kvinnliga ledare i november. Större delen av vården är uppbyggd av kvinnor och kvinnliga ledare behöver nätverka med varandra. Det säger Maria Lindkvist, projektledare för nätverksträffen. Träffarna har funnits i två år men det är första gången som den hållts i Örebro. Träffen riktade sig till kvinnliga ledare inom både offentlig och privat vårdsektor och eftermiddagen på Örebro slott bjöd på en blandning av både föreläsningar, diskussioner och minglande. Roligt att leda Som kvinnlig chef har man andra förväntningar på sig än vad en manlig chef har. Hur är det att vara kvinna och ledare i vården? Oftast är det roligt att leda. Man brottas ju med samma problem som manliga kollegor och vi har samma approach på saker och ting. Men som kvinnlig chef har man andra förväntningar på sig än vad en manlig chef har. Till exempel förväntas man att ge tröst och vara lyssnande, man ska uppföra sig som en kvinna. Det här är ett krav som inte ställs på så många manliga chefer. Hur gör du för att hantera det? Jag försöker att ha klart för mig vad som är chefskap och vad som är medmänsklighet. Jag försöker självklart att vara lyssnande och schysst, men min roll kräver också att jag först och främst är chef. Jag får inte vara för medgörlig utan jag måste alltid se till organisationens och patientens bästa, säger Tuula Liedholm och minglar vidare. text och foto: gunilla säwenmyr Hulth-Backlund: Vi måste se chefskapet som en profession i sig Gunilla Hulth-Backlund är generaldirektör för den nya inspektionsmyndigheten av vård och omsorg. På nätverksträffen delade hon med sig av sina erfarenheter under åren som sjuksköterska och chef. Hon började som sjuksköterska på akuten. Idag är hon generaldirektör för den nybildade inspektionsmyndigheten av vård och omsorg. Vägen dit har kantats av en mängd olika uppdrag och tjänster. Efter ett antal år som sjuksköterska blev hon vårdlärare, därefter biträdande enhetschef, kanslichef och avdelningschef. Innan hon fick det nya uppdraget var hon generaldirektör för Tandvårds- och läkemdelsförmånsverket, TLV. Hoppat på utmaningar Trots att uppdragen har varit många under åren tycker hon själv att det funnits en röd tråd genom allt. Mitt yrkesliv har hela tiden handlat om utveckling och omorganisation. Jag har velat hoppa på utmaningar och vara med i förändringsarbete, säger hon. Samtidigt understryker Gunilla Hulth-Backlund att hon ända sedan barnsben varit genuint intresserad av ledarskap. Vad utmärker en bra chef eller ledare? Att vara ledare är något man blir när man accepteras av sina medarbetare. Ledare blir man när man pekar ut riktningen för något. Man är kapten på skutan, men man Ledare pekar ut riktningen. Man är kapten på skutan, men man springer inte ner under däck för att lägga sig i maskinexperternas arbete. springer inte ner under däck för att lägga sig i maskinexperternas arbete. I vården är en vanlig karriärväg att experter sätts på chefstjänster just för att de är experter. Men här måste man börja tänka annorlunda, menar Gunilla Hulth-Backlund. Vi måste se chefskapet som en profession i sig. Alla experter vill inte bli chefer och vi måste jobba på alternativa karriärvägar. Hur ska vi utmana våra medarbetare utan att de måste bli ledare? Det tror jag att vi måste fundera mycket på, säger hon. Ta tid för att lyssna Är man ny som chef tycker hon att man ska avsätta mycket tid till att lyssna i början. Ha samtal med varje medarbetare och låt dem tala. Använd öronen mer än munnen. Viktigt är också att sätta upp nåbara mål och att fundera ut hur man ska nå dit. Skapa arenor för delaktighet så att alla som deltar i förändringsarbetet kan känna att de är en viktig pusselbit i arbetet. Samtidigt måste man också vara medveten om att inte alla upplever alla förändringar som något positivt. Efter att ha arbetat som chef och ledare i många år har Gunilla Hulth-Backlund samlat på sig ett antal knep för att klara utmaningar och hålla ångan uppe. För många år sedan gick jag en ledarskapsutbildning där jag lärde känna andra ledare, inom vitt skilda branscher. De har idag blivit mitt nätverk som jag använder mig av för att bolla idéer. Dessutom tar jag aldrig med mig jobbet hem. Hemmet är min frizon och behöver jag jobba

11 Tebladet 11/12 Aktuellt 11 nätverksträff Personligheten mer avgörande i chefsrollen Det finns inga generella skillnader mellan en manlig eller en kvinnlig chef. Skillnaden har mer med personlighet och erfarenhet att göra. Det säger Christina Möller som är ledarstrateg på Örebro läns landstings ledningskansli. I sitt arbete träffar hon många chefer, både blivande och verksamma. Hon håller i chefsutbildningar, vägleder och coachar chefer och ledare inom landstinget. Hennes erfarenhet är att det inte är könet som avgör hur väl man klarar sin chefstjänst. Det kan finnas bilder av hur män och kvinnor är eller ska vara och möjligen har man olika sätt att uttrycka sig. Men problematiken som man kan brottas med som chef är densamma, oavsett om man är man eller kvinna, säger hon. mer gör jag det på jobbet. Det är mitt tips, skilj på jobbet och det privata, avslutar Gunilla Hulth- Backlund. Gunillas tips till chefer och ledare: Få alla dina medarbetare med dig. Var tydlig och peka ut riktningen Jobba på din sociala kompetens, lyssna på dina medarbetare. Var tillgänglig, det vill säga en närvarande chef. Ha roligt på jobbet och var dig själv. gunilla säwenmyr Olika förväntningar Ofta kan det finnas olika förväntningar på hur en manlig respektive en kvinnlig chef ska uppföra sig. Mycket av våra tankar kring kön beror på en mängd olika saker, samhällets kultur och normer, hur man bemöts och bekräftas både i hemmet och utanför. Men om man tänker efter och ställer sig frågan: av de chefer jag har haft, vilka chefer har jag uppfattat som bra och vilka mindre bra? Jag tror att de flesta kommer fram till att det som är avgörande har med personligheten, inte könet, att göra, säger Christina Möller. Som ny chef rekommenderar hon att man funderar på hur man vill leda, vad man vill med verksamheten, vilka förväntningar man har på sig själv och sina medarbetare och hur man förmedlar det. Våra chefstjänster blir allt mer komplicerade och man ansvarar över många områden. Att vara den som kan och vet allt är omöjligt att leva upp till. Att delegera och skapa delaktighet är viktigt. Jag tror att den yngre generationen har en syn på att ledaren inte är en auktoritet, utan en jämbördig. Som medarbetare vill man vara delaktig i arbetet och det ställer nya krav på chefer, säger Christina Möller. Alla kan lära sig bli chef Själv anser hon att ledarskap kan utföras på fler sätt och att delat ledarskap (det vill säga att två personer delar på uppdraget som chef) kan vara något som vi kan se mer av i framtiden. Ledarskap är så pass komplicerat att det bästa scenariot är en blandning av flera egenskaper. Alla med ett öppet sinne kan lära sig att bli en bra chef. Återigen, personligheten spelar störst roll, men även erfarenhet och människosyn. Man brottas trots allt med samma saker. Jag tror att det krävs ett öppet sinne, reflektionsförmåga och självkännedom för att bli en bra chef. Sen måste man förstås tycka om människor och vilja leda. Spelar det då någon roll vilka förväntningar man som medarbetare har på en kvinnlig respektive en manlig chef? Det finns kanske en föreställning om att män skulle vara mer strukturerade och kvinnor mer känslomässiga, men jag tror också det beror på vilken organisation man befinner sig i och vad man värderar högst. Alla grupperingar har normer av hur man ska bete sig, säger hon och fortsätter: Att leda handlar om att ta ansvar för verksamhet, ekonomi och personal utifrån ett klart uppdrag. Organisationen och verksamheten ska utvecklas och det gör den genom människors arbete, tankar och ideer. Enbart fokus på produktion och ekonomi åstadkommer ingen utveckling i sig. Så kallade mjuka värden, som att tillåta medarbetarna att växa, är minst lika betydelsefullt. Går inte över en natt För den som går in i sin första chefstjänst tycker hon att man ska ha respekt för sin nya roll. Man måste lära sig att bli chef och det sker inte över en natt. Precis som med mycket annat handlar det om att skaffa sig erfarenheter, våga prova, ta hjälp och leda tillsammans med sina medarbetare, avslutar hon. gunilla säwenmyr Fakta: Landstinget har totalt 455 chefer, 304 kvinnor och 151 män. Av antalet verksamhetschefer i landstinget är 55 kvinnor och 43 män. Av antalet första linjens chefer (avdelningschefer bland annat) är 245 kvinnor och 105 män. Fyra kvinnor och tre män är förvaltningschefer. Landstingets jämställdhetsplan har som mål att kvinnor och män ska ha lika möjligheter att bli chef. När nya chefer ska tillsättas tar man hänsyn till 40/60-regeln, det vill säga att minst 40 procent av ena könet ska finnas på chefspositioner. Gunilla Hulth-Backlund talade på nätverksträffen för kvinnliga ledare i vården. My Falk, STD-ansvarig överläkare på USÖ, tar emot diplomet som visar att STD-mottagningen är HBT-certifierad, av Emma Rasmusson från RFSL. Nu är STD-mottagningen HBT-certifierad STD-mottagningen på USÖ är numera HBTcertifierad. Det betyder att personalen har fått utbildning i och kunskap om hur man bemöter homo-, bi- och transpersoner på ett korrekt och bra sätt. Vi träffar patienter ur den här gruppen dagligen och känner att vi bör gå i bräschen för att de ska få ett bra bemötande, säger My Falk, STD-ansvarig överläkare på USÖ. Nästa år kommer sjukvårdsgrupperna vid uttryckningar i landstinget att se annorlunda ut. Efter en översyn av Örebro läns landstings sjukvårdsgruppsorganisation har man kommit fram till att man måste ha en bättre resursfördelning, bland annat att specialistsjuksköterskor bättre behövs på sjukhusen för att ta emot de drabbade, inte på skadeplatsen. Därför kommer ett antal förändringar träda i kraft från och med årsskiftet. Ambulanspersonal kommer att ersätta sjuksköterskorna från Kan känna sig trygga Landstingets ungdomsmottagningar var först ut att bli certifierade, men målet är att kunskapen om HBT ska öka i hela landstinget. Många HBT-personer undviker nämligen att söka vård för att de känner sig illa behandlade. I och med den här certifieringen kan de känna sig trygga med att de blir väl omhändertagna, säger My Falk. Sedan 2008 erbjuder RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, HBT-certifiering. Certifieringen är ett synliggörande av att en organisation arbetar strategiskt i syfte att erbjuda en god arbetsmiljö för anställda och ett respektfullt bemötande av patienter/klienter/brukare utifrån ett HBT-perspektiv. Gäller i två år Vi har under sex månader gått en grundutbildning i HBT-frågor. Under utbildningen har vi fått olika hemuppgifter, bland annat att titta igenom alla broschyrer och patientblad för att kolla att ingen exkluderas. Det var väldigt nyttigt och vi hittade faktiskt några fallgropar. Dessutom har vi gått igenom våra styrdokument och kollat över vilken information våra nyanställda får, berättar My Falk. Certifieringen gäller i två år. Så det här kommer att vara ett ständigt pågående arbete, säger My Falk. Text: victoria rydergård foto: maria bergman Förändringar av sjukvårdsgrupper vid årsskiftet sjukhusen i sjukhusgrupperna. Den första sjukvårdsgruppen kommer alltid att larmas ut från USÖ, som har flest resurser under jourtid. Finns det behov av flera sjukvårdsgrupper gäller närhetsprincipen. En sjukvårdsgrupp kommer att bestå av två ambulanspersonal och en läkare, om resurser finns. Den ambulans som kommer först till händelsen utgör initialt sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig. En gemensam sjukvårdsgruppsutbildning för ambulanspersonal och läkare, som kan ingå i sjukvårdsgrupp, kommer att genomföras kontinuerligt.

12 12 Personal Tebladet 11/12 Uppdraget: att bilda region Tommy Larserö är tjänstledig kommunchef i Ljusnarsberg som har i uppdrag att hålla i projektet att bilda region Örebro till kan landstinget vara ett minne blott och Region Örebro en verklighet. Mannen som håller i trådarna heter Tommy Larserö, projektledare för Region Tommy Larserö kallar sig själv urörebrolänning. Om man bortser från en tio år lång vistelse i Töreboda är det svårt att säga emot honom. Just nu pågår en upphandling av sjukhusapotek, som omfattar apoteksservice och apotekstjänster kom en lag som innebar att apoteksmonopolet upphörde och apoteksmarknaden avreglerades. Det innebär att landstinget måste upphandla sjukhusapotek enligt lagen om offentlig upphandling. Den här upphandlingen är viktig för landstinget och berör de flesta av landstingets vårdverksamheter, säger landstingsdirektör Rickard Simonsson. Upphandlingen och val av leverantör beräknas vara klart i januari Landstinget har nu ett avtal med Apoteket Farmaci AB, som driver sjukhusapoteket vid USÖ och vid Karlskoga och Lindesbergs lasarett. Det avtalet Han är född och uppvuxen i Hallsberg, och bor nu på en gård utanför Kumla. Han har varit socialchef i Askersunds kommun, kommundelschef och programdirektör för social omsorg i Örebro kommun och kommunchef i Ljusnarsbergs kommun. Jag har arbetat i länets sydligaste kommun och i den nordligaste. Jag har jobbat i den minsta och jag har jobbat i den största. löper ut sista mars Den leverantör som landstinget upphandlar börjar alltså leverera sina tjänster i april De flesta andra landsting har redan upphandlat sjukhusapotek och vårt landsting har tagit del av erfarenheter från andra landsting inför upphandlingen. Det enda jag saknar är väl egentligen erfarenhet från den västra länsdelen, säger Tommy Larserö. Sammantaget gör detta att han fått en bra bild över hur det är att bo och arbeta i Örebro län. Jag har sett de svårigheter som politiker och tjänstemän i mindre kommuner ställs inför när det gäller att upprätthålla den kvalitet och den kompetens som krävs, säger han. Mot den bakgrunden behövde han inte fundera länge på svaret när han fick frågan om han ville leda projektet med att bilda en region i Örebro län. Jag brinner för att hitta ett system för att stötta de mindre kommunerna, och nu har jag väldigt bra möjligheter att vara med och påverka, säger han. Bättre kontroll Avregleringen innebär ett mer oberoende förhållande mellan leverantören och landstinget än tidigare och upphandlingen medför en rad förändringar. Landstinget kommer bland annat att ta över delar som sjukhusapoteket tidigare ansvarat för. Landstinget kommer att ha bättre kontroll än tidigare när det gäller inköp och val av läkemedel, säger Bengt Curman, ansvarig för upphandlingen och läkemedelsansvarig läkare inom landstinget. Ambitionen är också att utöka läkemedelsservice inom den somatiska slutenvården, vilket innebär att leverantören ansvarar för påfyllning och beställning av bassortiment i läkemedelsförråd. Det här kommer att frigöra sjukskötersketid och underlätta administration, uppföljning och sortimentstyrning, säger Bengt Curman. Beställning via IoF Hittills har landstinget använt sig av Apoteket Farmacis beställningssystem. Men nu måste landstinget använda sig av ett beställningssystem som är oberoende av leverantör. I god tid innan den nya leverantören är på plats ska läkemedelsbeställningar fasas över och göras via landstingets befintliga system Projektledare till juni Som ledare för projektet, som pågår till sista juni 2013, ska han bland annat ta fram ett förslag på hur den politiska organisationen ska se ut i den nya regionen. Utgångspunkten för arbetet är att landstingsfullmäktige och regionfullmäktige slås samman till ett direktvalt parlament. Det blir en organisation där det är väldigt tydligt vem som har det regionala ansvaret. På så sätt blir det demokratiska inflytandet för medborgarna större, och politiker och tjänstemän får ett starkare mandat att agera, säger han. Den övergripande tjänstemannaledningen ska också ses över. I mitt uppdrag ingår att ta fram förslag på en ny organisation som skall ha hög verkställighetsförmåga avseende styrning och ledning, men uppdraget är begränsat till att endast utforma förslag för högsta ledningsnivå, säger han. En annan viktig fråga som måste lösas är vilka ansvarsområden den nya regionen ska ha, och vilka områden staten ska ha hand om. Oavsett hur fördelningen faller ut blir resultatet tydligare än det system som råder i dag. Nu delar landstinget, regionförbundet och länsstyrelsen på det regionala ansvaret. Gränsdragningen mellan dessa myndigheter är inte glasklar, vissa ansvarsområden tenderar att gå in i varandra och i vissa fall blir det dubbelarbete, säger han. Och fortsätter: Nu får vi en aktör med ett tydligt regionalt ansvar. Det förenklar utvecklingsarbetet i regionen och det bidrar till en effektivare användning av skattepengarna. När det gäller till exempel hälso- och sjukvården, en hörnsten i landstingets verksamhet, hoppas och tror Tommy Larserö på att dessa förändringar ger goda effekter. Projektet ska vara öppet och transparant. Vi kommer att informera mycket, men också vara inlyssnande. PERSONLIGT Namn: Tommy Larserö. Ålder: 58 år. Funktion: Projektledare. Familj: Sedan 1978 hustru Helena, tre vuxna barn och tre barnbarn ja det stämmer verkligen... barnbarn är livets efterrätt. Bor: Kumla. Yrkesmässig förebild: Jag har många som jag beundrar och blir imponerad av. Favoritcitat: Sätt ljus på trollen. Landstinget upphandlar nytt sjukhusapotek för inköp och fakturering, IoF. Under 2013 ska alla som beställer läkemedel, främst sjuksköterskor, lära sig att göra beställningar via IoF. Vi vet att IoF är ett generellt beställningssystem, som inte är skräddarsytt för läkemedel, så det kommer ta lite tid att vänja sig vid nya rutiner. Men vi jobbar på att systemet ska förbättras för läkemedelsbeställningar och det finns en fördel att IoF är ett inarbetat system som funnits inom landstinget i många år, säger Lennart Frommegård, ekonomidirektör och ansvarig för delprojektet att byta beställningssystem. Bättre kvalitet Landstingsdirektör Rickard Simonsson är medveten om att upphandlingen kommer att medföra vissa omställningar, men Jag har stora förhoppningar om att detta på flera sätt skall ge hälso- och sjukvården ett mervärde i form av bättre förutsättningar för utvecklingsarbete, men också att i ett tillväxtperspektiv koppla ihop den innovationskraft som finns med intresserade entreprenörer, säger han. Samtliga kommuner i Örebro län har ställt sig positiva till en regionbildning. Nu gäller det, menar Tommy Larserö, att ta vara på kommunernas positiva vilja och involvera dem i processen. Regionen är ingen överkommun. Regionen ska arbeta tillsammans med kommunerna och involvera dem i det regionala arbetet, säger han. Involvera medborgarna Han hoppas även kunna engagera medborgarna i Örebro län. Projektet ska vara öppet och transparant. Vi kommer att informera mycket, men också vara inlyssnande, säger han. Vi har till exempel öppnat en webbplats (www.orebroll.se/region2015) där den som är intresserad kan ta del av dokument och nyheter som hör till regionbildningen. Där finns också möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter. carl olsson Favoritfilm: Stig Larssons Milleniumtrilogi. Favoritförfattare: Jan Guillou har nog läst alla hans böcker. Det här gör jag på fritiden: Jag gillar att röra mig ute. Jag trivs med att arbeta i trädgården, i skogen och med att underhålla husen. Det här vet inte så många om mig: Backat på kommunalrådets nya bil som verkligen var hans ögonsten mycket pinsamt! påpekar att landstinget är väl förberedda. På sikt tror vi att detta kommer gynna patienter eftersom vi kommer att bli bättre på styrning, kontroll och kvalitetsuppföljning av läkemedel inom landstinget, säger Rickard Simonsson. HELENA JANSSON Fakta: Landstingets sjukhusapotek ska ansvara för läkemedelsförsörjningen till landstingets förvaltningar och vårdinrättningar, exempelvis avdelningar och mottagningar på sjukhus, vårdcentraler, folktandvården, psykiatrin och kommunala akut- och buffertförråd på kommunala boenden. Även privata vårdgivare så som Läkargruppen och privata vårdcentraler inom Hälsoval ska kunna använda sig av avtalet.

13 Tebladet 11/12 Recept 13 Smaskiga snöbollar och rivig tryffel Knäck och kola i all ära. Men kanske är det dags för nya recept i julköket. Varsågod - här bjuder Tebladet på fem smarriga recept på julgodis. Och du - glöm inte att dela med dig till arbetskamraterna... Snöbollar 200 gram vit choklad 3 dl kokosflingor rivet skal från 1 lime Kokosflingor till dekoration Gör så här: Smält chokladen på låg värme i en kastrull. Tillsätt kokosflingor och limeskal. Ställ kastrullen åt sidan tills smeten är ljummen. Forma små kulor av smeten, rulla i kokos och lägg på ett fat. Ställ in i kylen till bollarna har stelnat. Pepparkaksbollar 4 dl havregryn 100 g rumstempererat smör 3/4 dl strösocker 1 tsk pepparkakskrydda 2 msk kakao 2 msk kallt kaffe 70 g (ca st) pepparkakor Gör så här: Blanda havregryn, smör, socker, pepparkakskrydda, kakao och kaffe. Krossa pepparkakorna och blanda ner i smeten. Rulla smeten till bollar. Ställ eventuellt smeten i kylen en timme så går det lättare. Chokladtryffel med apelsin och chilisalt 1 dl vispgrädde 50 g smör 300 g mörk choklad, minst 50 % kakao 1 dl kesella rivet skal av 1 apelsin 1 tsk chiliflingsalt Gör så här: Koka upp grädde och smör i en kastrull. Ta kastrullen från värmen. Bryt chokladen i bitar, rör ner den i grädden och låt den smälta. Rör i kesella och apelsinskal. Häll chokladen i en aluminiumform cirka 15x20 centimeter. Strö salt över chokladen och låt den stelna i kylen minst 4 timmar. Ta ur tryffeln ur formen och skär den i bitar med en vass kniv. Fudge med juleskum 50 g smör 2 dl strösocker 1 dl vispgrädde 50 g skumtomtar 150 g vit choklad Gör så här: Blanda smör, socker och vispgrädde i en gryta. Klipp skumtomtarna i mycket små bitar och lägg i. Värm på svag värme tills allt är smält. Låt småputtra ytterligare i 10 minuter under omrörning. Rör i chokladen. Vispa tills massan blir blank. Ta av grytan från värmen. Rör tills massan blir svalare och ljusare. Häll upp massan i en form (smord eller med bakplåtspapper), 20x30 centimeter. Låt massan stelna, skär därefter i bitar. Mozartkulor 600 gram mandelmassa 200 gram nougat 2 msk konjak 150 gram mörk choklad Lite smör Gör så här: Riv mandelmassan och blanda med konjaken. Skär nougaten i små kuber. Rulla kulor av mandelmassan med nougat i mitten. Ställ kulorna på en plåt. Smält chokladen och lite smör. Vänd kulorna i chokladsmeten med hjälp av gaffel. Lyft kulorna och ställ på bakplåtspapper tills chokladen stelnat. av victoria rydergård och gunilla säwenmyr

14 14 Tårtan Tebladet 11/12 Ingela Wollter Axelsson, chef för Närpsykiatrin i Lindesberg, är enligt personalen en bidragande orsak till att arbetsklimatet på mottagningen är så bra. Därför ville de passa på att överraska henne med en Tebladstårta för att visa sin uppskattning. Överraskade chefen med tårta Ingela Wollter Axelsson fick årets sista Tebladstårta Oj, jag saknar ord. Är den till mig? Att Tebladsredaktörerna skulle dyka upp mitt under pågående möte för att dela ut en tårta var verkligen inget som Ingela Wollter Axelsson, chef för Närpsykiatrin i Lindesberg hade förväntat sig. Jag måste nog hämta mig lite innan jag kan säga något. Det här hade jag verkligen inte räknat med, konstaterar hon och torkar bort några små glädjetårar. Nominerat henne till Tebladstårtan hade personalen på mottagningen gjort. Vi har bara gott att säga om Ingela. Hon månar verkligen om oss anställda genom att uppmuntra och lyfta fram positiva egenskaper hos var och en. Det Här är övriga nominerade till Tebladstårtan: Personalen på röntgenavdelningen, Karlskoga lasarett, av tjejerna på ortopedmottagningen. Christina Åhlén, allmänpsykiatrins högspecialiserade vård, av Katarina, Gunnar, Hasse och Pär. Sjukgymnast Paul Holland, ortopedavdelningen, Lindesbergs lasarett, av Sara Jansson. gör att man känner trygghet i sin yrkesroll, berättar Linda Gustafsson, psykolog på mottagningen och den som skickat in nomineringen. Ingela Wollter Axelsson har varit chef för Närpsykiatrin i Lindesberg i sju år. Under den tiden har hon enligt personalen sett till att det blivit ett väldigt bra arbetsklimat på mottagningen. Vi har haft en del omorganisationer där man kanske kunde ha förväntat sig stort motstånd, men det har inte blivit det. Allt löper väldigt smidigt med Ingela som chef, konstaterar Linda Gustafsson. En tillgänglig chef Personalen upplever att Ingela Wollter Axelsson alltid lyssnar på och tar sina medarbetare på allvar. Trädgårdsmästare Jonas Mörk, parkenheten, av Åsa Falk. Personalen, centralköket, Lindesbergs lasarett, av Tina Berglund. Personalen avdelning 39, USÖ, av Andréa Lord. Therese Bollmann, beroendecentrums vårdavdelning, av avdelningspersonalen. Ingela är en tillgänglig chef som man kan framföra synpunkter till och diskutera problem som dyker upp längs vägen med. Hon lyssnar och kommer med goda råd. Ingela är helt enkelt en trygg punkt i tillvaron på Närpsykiatrin, säger Linda Gustafsson. Tackar med en tårta Tanken att nominera Ingela Wollter Axelsson dök upp redan efter semestern, men planerna rann ut i sanden. Men för ett tag sedan fick vi reda på att Ingela ska sluta här och då bestämde vi oss för att skriva ihop en nominering. Vi tycker att hon har gjort sig förtjänt av en Tebladstårta och tänkte att den kunde vara ett bra sätt att säga tack och att önska henne lycka till med nästa uppdrag. Vi Bengt Pettersson, Olaus Petri vårdcentral, av Monica Andersson. Ann Kördel, psykiatrins heldygnsvård, av personalen på vårdavdelning 1. El-Göte, Roffe och Peter, samt Rör- Peter, maskinavdelningen USÖ, av Lasse och Eva på blodcentralen. Carl Hugo Nysjö, ekonomienheten, är övertygade om att Ingela kommer att fortsätta att bidra till en god utveckling inom närpsykiatrin som organisation, säger Linda Gustafsson. En stimulans Jag blev verkligen förvånad och väldigt, väldigt glad över det här. Det hade jag aldrig kunnat drömma om. Vilken uppskattning! Jag ska börja på team USÖ efter årsskiftet och det här gör att jag känner en stimulans att jobba vidare på det sätt jag gör. Jag tycker att det är viktigt att man som chef ser varje person och det verkar jag ju ha lyckats med, avslutar Ingela Wollter Axelsson. text : victoria rydergård foto: gunilla Säwenmyr Primärvården, av Karin Einefors. Mathias B, Johan N, Jonas M och Katarina B, medicinsk teknik, av Gunnar Nilsson, kirurgoperation. Birgitta Börjesson, medicinska biblioteket, Karlskoga, av Tommy Lindblom, IVA. TÅRTAN Vem vill du ge en Tebladstårta? Tebladstårtan delas ut till en landstingsanställd som gjort eller gör något som är värt att uppmärksamma eller ta efter. Ta chansen och föreslå någon av landstingets medarbetare som du tycker har gjort något bra det där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Vinnaren presenteras i nästa personalnummer av Tebladet som kommer i brevlådorna i mars. Förutom den goda tårtan får vinnaren ett diplom som minne. Förslag skickas senast den 7 februari till Tebladet, Box 1613, Örebro eller via interposten eller landstingets webb. Det går också bra att mejla förslag till: eller faxa till Märk brevet, mejlet eller faxet med Tebladstårtan.

15 Tebladet 11/12 Gott och blandat 15 Allt från fiskburgare till blåbärsglass i barnklinikens egna kokbok Örebro barnkokbok, så heter en kokbok som personalen på Barn- och ungdomskliniken på USÖ har gett ut. Det var ett kul projekt som svetsade samman oss i personalen. Det konstaterar Jonas Ludvigsson, överläkare på Barn- och ungdomskliniken och initiativtagare till kokboken. En bok med favoritrecept Jag hade funderat i flera år på om vi skulle göra en kokbok tillsammans, men det var först nu det blev av. I augusti skickade jag därför ut ett mejl till alla på kliniken och frågade om vi skulle sätta ihop en kokbok med våra favoritrecept, berättar Jonas Ludvigsson. Han skapade ett formulär där alla kunde skriva in sina recept, PÅ JOBBET På jobbet publicerar inskickade personalnyheter från er som jobbar i Örebro läns landsting. Är du nyanställd eller ska byta arbetsplats? Har du gått i pension och vill tacka? Skicka e-post, gärna med bild, till och berätta. ladda upp bilder och även lämna en liten kommentar kring receptet. Resultatet blev en kul blandning med 51 recept på allt från nyttiga fiskburgare till blåbärsglass. Trycktes i England Efter att alla recept kommit in ägnade Jonas Ludvigsson en helg åt att redigera och layouta kokboken. Han tog sedan upp beställningar och lät trycka boken på ett tryckeri i England. Vi är nöjda och stolta över resultatet. Det här projektet gav verkligen mersmak, konstaterar Jonas Ludvigsson. Vill du också köpa ett exemplar av kokboken? Länk till boken finns på Barn- och ungdomsklinikens hemsida. Nya förordnanden Habilitering och hjälpmedel: Moa Pellrud är enhetschef för Barn- och ungdomshabiliteringen under perioden till och med Under perioden är hon dessutom ställföreträdande verksamhetschef för Barnoch ungdomshabiliteringen. Dan Erlandsson är intraprenadchef på familjerådgivningen under perioden till och med Regina Blom är enhetschef på audiologiska kliniken under perioden Per Hedlund blir enhetschef för Norra området, Barn- och ungdomshabiliteringen under tiden Margareta Hedlund är PA-konsult vid Ledningsstöd, Habilitering och hjälpmedel från och med Ledningskansliet: Kristina Berglund är ny enhetschef för nämndadministration på ledningskansliet. Hon var tidigare samordnande nämndsekreterare. Lindesbergs lasarett: Kristina Berglund Ann-Sofi Eriksson blir ny verksamhetschef på kliniken för medicin och geriatrik. Hon tar vid årsskiftet över efter Synnöve Bergentz. Primärvården: Eva Sjögren får förlängt victoria rydergård Ann-Sofi Eriksson förordnande till och med som verksamhetschef vid Brickebackens vårdcentral. Daniel Frisk är ny verksamhetschef vid Hällefors vårdcentral med förordnande till och med Robert Kaivanto är ny verksamhetschef vid Varberga vårdcentral med förordnande till och med USÖ: Ulla-Britt Gripenstedt förordnas som verksamhetschef vid rehabiliteringsmedicinska kliniken under perioden Anders Ahlsson är fortsatt tf verksamhetschef på kärlthoraxkliniken fram till dess att ordinarie verksamhetschef tillträder, dock längst till och med Börje Svensson är fortsatt tf områdeschef på område huvud, hud och onkologi fram till Jonas Ludvigsson, överläkare på Barn- och ungdomskliniken på USÖ och initiativtagare till Örebro barnkokbok tycker att projektet gav mersmak. Är du Tebladets nya krönikör? Tebladet söker nya krönikörer. Gillar du att skriva och känner att du har guldkorn i din vardag här på landstinget som du vill dela med dig av? Hör av dig till så berättar vi mer. att ordinarie områdeschef återkommer, dock längst till och med Kerstin Fredlund förordnas som verksamhetschef på lungkliniken under tiden Mathias Sandin förordnas som verksamhetschef på Kärl-Thoraxkliniken under tiden Psykiatrin: Yvonne Danielsson blir verksamhetschef och Olle Hinderson blir biträdande verksamhetschef för Psykiatrisk akut- och heldygnsvård, från och med Anita Ivarsson blir verksamhetschef för Psykiatri Yvonne Danielsson för barn och unga vuxna från och med Daniel Jansson-Hammargren blir ny verksamhetschef för Allmänpsykiatrisk öppenvård från och med Agneta Westman blir verksamhetschef för Psykiatrisk rehabilitering och rättpsykiatri från och med Gymnastik med lek och idrott! Vem i min åldersgrupp minns inte den rutiga gymnastikpåsen som man i sitt anletes svett själv hade sytt i slöjden? Min var fruktansvärt ful. Initialerna, som skulle broderas i korsstygn,var hopsnörpta och påsen liknade mest en gammal skrynklig trasa. I denna förvarades ett par blå gympaskor med tåhätta i gummi och en gymnastikdräkt utan passform.två gånger i veckan hade man på schemat Gymnastik med lek och idrott. Idag hittade jag den gamla påsen längst in i garderoben. Du milde tid vad liten gymnastikdräkten var. Har min nu så väl tilltagna kropp varit så ynklig? Titta, sa jag till maken. Den här har jag haft! Det måste ha varit i ett annat liv, svarade han. Prova den så att jag får skratta lite! Han är född till psykolog, maken. Psykologin har gått miste om en verklig förmåga. En förmåga uppväxt i Tarzanbadbyxa och David Crocket-mössa, ska enbart tiga. Allt handlar idag om att hålla formen. Det vet jag eftersom jag har över trehundra vänner på Facebook! Tvåhundranittioåtta av dessa spinner, joggar, dansar zumba och kör LCHF och ADSL. Vi är bara två som kör vår egen stil. Vi skriver! Visserligen klär vi oss i gympakläder och pannband, för den goda sakens skull och ifall någon av de övriga kommer och överraskar. Det har hänt att någon av dessa krutburkar tittat in, när de ändå joggade förbi. Uthungrade och uttröttade kastar de sig över de hembakade bullarna och tömmer plåten i ett nafs. Vilken runda tog du, frågar någon. Snyggt pannband, förresten! Pubrundan kanske, säger de skrattande mellan tuggorna. Stora Holmen runt, fem gånger räcker för mej, ljuger jag. Jag fick kramp i båda vaderna på tredje varvet men fortsatte ändå. Kämpigt! Hjälp, vad lätt det var att ljuga. Vem blir gladare av att berätta om de tre gamlingarna som varvade på andra rundan? Snart är det jul igen, och jag har upprättat ett kontrakt med mig själv om att endast ta om av den goda maten en gång. Ett kontrakt är ju till för att hållas även om detta bara är muntligt. Man får offra sig för den goda saken, eller falla för den läckra smaken. Den gamla trasiga gympapåsen har fått mig att tänka till. Jag kan inte sitta stilla som en soffpotatis och klura ut mina kåserier i all evighet. Efter tretton års skrivande om allt från husvagnssemestrar till laxmackor och pälsbollar, så är det dags att lämna er, kära läsare. Blandade känslor naturligtvis. Jag är tacksam för att ledningen förstod vad som är bäst för mig. Jag menar blott att ingen mår särskilt bra av att bara sitta och skriva. De tänkte naturligtvis på min hälsa! Tack för det. I framtiden ska jag fylla min gamla påse med vikter och springa Stora Holmen runt minst två gånger i månaden. Jag lovar! TACK! TACK! Till alla er som läst mina kåserier under åren. Till alla som kommer fram på stan och tackar. Utan er uppmuntran skulle det inte ha varit så otroligt roligt att skriva. Vid pennan, Kikki Pålerud Kikki Pålerud Kåsör och undersköterska på Universitetssjukhuset Örebro.

16 16 Arbetsmiljö Tebladet 11/12 apropå Vilka är dina bästa tips för att göra din arbetsplats mer miljövänlig? Göran Dahlqvist, försörjningschef, Karlskoga lasarett Släck ner belysning och stäng av datorn när du inte är på plats. Åk kollektivt vid tjänsteresor eller använd videokonferens. Använd inte engångsprodukter. Eva Egard, lärare i naturkunskap och matte, Kävesta folkhögskola: Att samåka. Vi är många som kör bil hit till Kävesta. Tänk vad mycket bättre det skulle vara om vi samåkte. Som lärare försöker jag tänka på hur mycket papper jag skriver ut och på att skriva ut dubbelsidigt. Maten är ett annat område där man kan göra skillnad. Ta inte mer mat än du orkar äta upp och välj vegetariskt flera dagar i veckan. Paul Holland, sjukgymnast, sjukgymnastiken, Lindesbergs lasarett: Att gå i trapporna istället för att ta hissen och att öppna dörrarna manuellt istället för med dörröppnaren. Marita Dix, tandsköterska, Folktandvården Lindesberg: Att släcka lamporna när man går ut från rummet och att sopsortera. Resor är ett område där det finns mycket du som enskild individ kan göra för att vara mer klimatsmart. Om du inte ska åka långt är det bättre både för miljön och konditionen att ta cykeln istället för bilen. Så gör du arbetsplatsen miljövänligare Miljöcontroller Sara Richert tipsar om hur du blir klimatsmart på jobbet Vill du ha en klimatsmartare arbetsplats? Telefonmöten istället för tjänsteresor och att välja flergångsartiklar istället för engångsartiklar är två sätt att göra arbetsplatsen mer miljövänlig. Enligt Sara Richert, miljöcontroller i Örebro läns landsting, är resor ett område där det finns mycket man som enskild individ kan göra. Landstinget är en stor arbetsplats. Om alla i personalen funderade lite mer på hur de tar sig till och från jobbet skulle vi tillsammans kunna minska utsläppen. Har du närmare än fem kilometer till jobbet ta cykeln, uppmanar hon. Försök också att resa mindre i jobbet och välj resfria möten när det går. Träffas på webben, via video eller på telefon istället. På så sätt sparar du både miljö, pengar och arbetstid, tipsar Sara Richert. Cykeln istället för bilen Om du inte ska åka långt, ta cykeln istället för bilen. Landstinget har lånecyklar och ska du bara inom stan behöver du inte ta bilen. Att cykla går många gånger snabbare. Dessutom får du vardagsmotion, säger Sara Richert. På alla arbetsplatser dricks det stora mängder kaffe. Landstinget är inget undantag. Men se till att ställa krav på leverantören. Köp ekologiskt och rättvisemärkt kaffe. På så sätt bidrar du både till friskare miljö och till förbättrade arbetsvillkor för dem som jobbar på kaffeplantagerna, konstaterar Sara Richert. Gör en kartläggning av personalmatsal och fikarum. Ersätt flaskvatten med kranvatten och se till att frukten i fruktkorgarna är KRAV-märkt pdf :40:40 Maten bidrar mycket till klimatpåverkan. Om alla medarbetare skulle äta minst en köttfri lunch i veckan skulle det vara bra både för hälsan och för miljön, säger Sara Richert. Dra ur laddare Att se över energiförbrukningen på arbetsplatsen är ett annat sätt att bidra till en bättre miljö. Släck när du inte är på rummet, stäng av datorn när du går för dagen och dra ur laddare som inte används. Papper används i stora mängder inom Örebro läns landsting. Förra året förbrukade vi 67 ton kontorspapper. Skriv inte ut papper i onödan. Läs direkt på skärmen istället. Måste du skriva ut, ha skrivaren inställd på dubbelsidig utskrift, tipsar Sara Richert. Förbrukningen av engångsartiklar har ökat kraftigt de senaste åren, speciellt inom operation. Skippa engångsmaterial så långt det är möjligt och fundera på om ni istället kan byta ut dem mot flergångsartiklar. Även om man tar hänsyn till tvätt och sterilisering så är flergångsmaterial oftast ett mycket bättre miljöalternativ och i längden även billigare, konstaterar Sara Richert. Källsortera så många sorters avfall som det bara går och när ni köper saker till verksamheten, håll utkik efter Bra miljöval och Svanen, fortsätter hon. Idéer och inspiration Alla förvaltningar har en eller flera miljösamordnare. De kan ge stöd och hjälp för att förbättra miljöarbetet på arbetsplatsen. Mycket information finns dessutom på miljösidorna på intranätet. Vi kommer gärna ut och ger er idéer och inspiration. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något för att förbättra miljön på jobbet, avslutar Sara Richert. text och foto: victoria rydergård C M Julklappar?.... Forskningen behöver ditt stöd! Anita Pitkänen, assistent, skolhälsovårdsenheten: Kopiera dubbelsidigt, sortera sopor, cykla eller gå till jobbet och att släcka lamporna när man inte är på rummet. Jag brukar släcka både mina och andras. Att skippa flaskvattnet och ersätta det med kranvatten är enligt Sara Richert, miljöcontroller i Örebro läns landsting, ett sätt att bli mer miljövänlig. Y CM MY CY CMY K Nyckelfonden Stiftelsen för Medicinsk Forskning vid Universitetssjukhuset Örebro Telefon Plusgiro

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-21 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Torsdagen den 9 juni 2011 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR.

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. Matilda Ernkrans, riksdagsledamot och förstanamn på riksdagslistan, och Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Minnesanteckningar. Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari 2011 Tid: Kl 8.30 10.30

Minnesanteckningar. Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari 2011 Tid: Kl 8.30 10.30 TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Örebro Läns Landsting, Erik Sjöberg 2012-06-03 VILMERGRUPPEN 1 ( Minnesanteckningar Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola

Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Inger Nicolas 2014-03-04 PROTOKOLL Vilgotgruppen Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne

Socialdemokraterna i Region Skåne i Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Förord En fungerande hälso- och sjukvård är en viktig del av människors trygghet i vardagen. Det är

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Ledningssystem för samverkan kommun-landsting. Nuvarande upplaga antogs i Läns-LAKO den 25 september 2013

Ledningssystem för samverkan kommun-landsting. Nuvarande upplaga antogs i Läns-LAKO den 25 september 2013 Ledningssystem för samverkan kommun-landsting Nuvarande upplaga antogs i Läns-LAKO den 25 september 2013 Utgångspunkter Till nytta för invånaren Bästa möjliga kvalitet Så effektivt som möjligt och tillsammans

Läs mer

Styrning av psykiatrisk jourmottagning

Styrning av psykiatrisk jourmottagning www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Styrning av psykiatrisk jourmottagning Örebro läns landsting Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund och revisionsfråga...2

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer