Sexuell hälsa, STI och Hiv/Aids

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sexuell hälsa, STI och Hiv/Aids"

Transkript

1 HANDBOK Sexuell hälsa, STI och Hiv/Aids En handbok för cirkelledare som i förebyggande syfte arbetar med information om sexuellt överförbara sjukdomar, STI och Hiv/Aids. sid X

2 Innehåll Förord... sid 3 Bakgrund... sid 4 Inledning... sid 5 Syfte... sid 6 Mål... sid 7 Avgränsningar... sid 7 Metod... sid 8 Cirkelledarens upplägg och förhållningssätt... sid 9 Studiecirkel 1. Introduktion... sid Anatomi och din egen kropp... sid13 3. Anatomi och egenvård... sid Kärlek och relationer... sid Sexualitet... sid Attityder och värderingar... sid Hiv och Aids... sid STI... sid Säkrare sex... sid Främja sexualitet från våld och diskriminering... sid Uppföljning och utvärdering... sid 36 Referenser... sid 37

3 Förord Studiefrämjandet MittSkåne har i olika projekt arbetat med målgruppen invandrade och asylsökande människor. Det har många gånger varit väldigt resurskrävande eftersom det tar lång tid att utveckla ett förtroende och att skapa ett naturligt sammanhang för målgruppen. När människor möts i en förtroendeingivande miljö med goda intentioner utvecklas en nyfikenhet och det blir enklare att diskutera attityder, ta till sig ny kunskap och acceptera nya levnadsförhållanden. Folkbildningsmetodiken är en pedagogisk utmaning när människor med en annan kulturell, etisk eller religiös bakgrund möts i det svenska samhället. Detta i vår postmoderna tid där både globalisering och andra förändringar tyvärr ibland försvårar integration och invandrade känner sig kanske istället segregerade och bildar egna små samhällen. Olika projektarbeten har möjliggjort en ökad förståelse för oss inom Studiefrämjandet. Vi har lärt oss om kulturella olikheter, religiösa skillnader, värderingar, normer, etnisk tillhörighet, oliktänkande och så vidare. Vår erfarenhet är att om man klassificerar människor från samma land och bildar en gemensam grupp för dem är ingen bra lösning. Utan vår övertygelse för att uppnå bästa resultat är att blandade grupper med olika etniska bakgrunder ger ett större utrymme för ett livslångt lärande. Vårt förhållande till våra medmänniskor är centralt för hur vi mår och samverkar med andra människor. Vi skapar dessutom relationer och gemensamma uttrycksformer och tillhörighet i samhället. Detta är grunden till att främja hälsa och harmoni i tillvaron. Det speglar mycket om vad man har för bakgrund och hur man vill leva i framtiden 1. Mot bakgrund av all erfarenhet och Statens folkhälsoinstitut rapport möjliggörs förutsättningarna för att skriva en handbok om sexuell hälsa, STI och Hiv/Aids med målet att implementera handboken och dess metoder för blivande cirkelledare med syftet att motivera fler individer att vårda sin sexuella hälsa genom ökad kunskap och därmed minska risken för STI och Hiv/Aids. 1 Statens folkhälsoinstitut rapport 2005:23, Kultur för hälsa Januari 2014 Projektledare: Tsignesh Asres och Gull-Britt Nilsson Grafisk form: Carita Lott Publikationen utgiven av; Studiefrämjandet MittSkåne, Fabriksgatan 2A Lund Tfn sid 3

4 Bakgrund Studiefrämjandet är ett av Sveriges största studieförbund. Vi är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundna och bedriver folkbildningsverksamhet över hela landet. Studiefrämjandet är en ideell förening och utifrån ett demokratiskt synsätt hävdar vi alla människors lika värde och rätt till kunskap, kultur och bildning. Studiefrämjandet prioriterar de som fått mindre möjlighet än andra att delta i både utbildnings- och folkbildningsverksamhet. I all vår verksamhet ska vi främja ett mångkulturellt samhälle. Tillgänglighet och hållbarhet är två av Studiefrämjandets hörnpelare och en förutsättning för att alla ska ha samma möjlighet att delta jämlikt i olika sammanhang oavsett språkkunskaper, hudfärg, könsidentitet, klass, sexualitet, etnicitet, religiös åskådning eller trosuppfattning. I ett tillgängligt samhälle enligt Studiefrämjandets policy är information och verksamhet utformat på ett sådant sätt att ingen individ på något sätt ska känna sig exkluderad. Studiefrämjandet MittSkåne har sedan 2004 arbetat med olika hälsofrämjande insatser för asylsökande och invandrade, exempelvis; Hälsoprojekt Empowerment ( ) Lika rättigheter lika möjligheter ( ) Lär dej cykla ( ) LEIA ledarskap, egenmakt, initiativ, ansvar ( ) Samt ett antal kortare projekt såsom mångkulturell matlagning, läsfrämjande insatser, naturguidningar och cirklar inom hälsa och samhälle. Studiefrämjandet MittSkåne har under flera år genom olika projekt bidragit till att skapa bättre förutsättningar för invandrade. Detta har resulterat i och utvecklats till ett stort nätverk med såväl tjänstemän inom den kommunala sektorn som enskilda individer. sid 4

5 Inledning Alla människor ska kunna uppleva sexuell integritet, självkänsla och välbefinnande i alla faser av livet, oavsett kön, sexualitet, ursprung, funktionalitet och sammanhang. Vår uppfattning är att vi är långt ifrån detta mål. Människors frihet att vara, välja och njuta begränsas dagligen, både genom strukturell diskriminering och genom våldshandlingar och övergrepp 2. Materialet består av faktadelar, information, övningar och folkbildningsmetoder som sammanställs i en studiecirkel med elva sammankomster och tio olika teman. Ett tema för varje sammankomst. I studiecirkeldelen får ledare dels en överblick över temainnehåll, dels olika konkreta förslag på samtal, diskussioner och förslag på gruppdynamik- och värderingsövningar allt i enlighet med folkbildningens metoder. Sammankomsterna innehåller förslag på olika delmoment; återkoppling fakta gruppdynamik- eller värderingsövning diskussioner reflektioner Varje sammankomst börjar med en återkoppling. Vad har deltagaren funderat på sedan förra träffen? Finns det något som är oklart? Har deltagaren själv eller tillsammans med någon annan sökt kunskap med hänsyn till vad som diskuterades vid förra träffen? Värderingsövningar och dess metoder är hämtat från Aktiva värderingar 3. För den som vill ha fördjupad kunskap om temainnehåll finns hänvisningar och referenser. Handboken är tänkt att användas av utbildade cirkelledare. Vi rekommenderar ledare med utländsk bakgrund men det är inget krav. Manliga ledare till mansgrupper och kvinnliga ledare till kvinnogrupper är dock att föredra. Förhoppningsvis kan avslutad studiecirkel med koppling till handbokens upplägg ge stöd i att fortsätta inhämta kunskap om sexualitet och sexuellt överförbara sjukdomar, STI och Hiv/Aids i form av egna studiecirklar eller vängrupper. Sammantaget vill vi bidra med våra erfarenheter till att skapa en ökad förtrogenhet att i studiecirkelform samtala kring kulturella förhållanden, kulturella likheter och olikheter, säkrare sex samt att stärka det preventiva arbetet när det gäller sexuellt överförbara sjukdomar, hiv och oönskade graviditeter. Inspiration till studiehandledning är bland annat hämtat från LAFA 4. 2 Ulrika Löfmark & Anne Hammarström 2004: 10 3 Stenberg, Johan LAFA, 2007, kropp & sexualitet -Fakta-och metoder för lärare som undervisar i svenska som andraspråk sid 5

6 Syfte Syftet med folkbildning är att på ett demokratiskt och jämlikt sätt få medborgarna i samhället att ta till sig ny kunskap och nya värderingar utanför den traditionella skolvärlden genom exempelvis studiecirklar, bibliotek, konferenser och föreläsningar. Syftet med handboken är att underlätta arbetet med att sprida information och kunskap inom det i många kulturer tabubelagda och känslosamma området sexuell hälsa, STI och Hiv/Aids. Vi vill också på olika sätt poängtera värdet av att för att nå ett lyckat resultat är det viktigt att avsätta tid till att skapa goda förutsättningar för både ledare och deltagare. Att diskutera känsliga och svåråtkomliga ämnen är ett uppdrag som kräver fingertoppskänsla. Vi har alla behov av långsiktigt lärande. En process som varar livet ut. Som nyanländ i ett främmande land med stora kulturella skillnader mot hemlandets kan det för många upplevas som ett inre kaos 5. I de fall där individer får ta del av folkbildningsmetodiken där kunskap och egna erfarenheter är av avgörande betydelse i lärandeprocessen, så är vår erfarenhet att deltagare har stora möjligheter att känna tillfredsställelse i lärandet. Utgångspunkt för all bildning är att vi aldrig kan ge kunskap. Vi kan däremot skapa bra förutsättningar för en lärandeprocess. Handboken är ett material för cirkelledare som vill förmedla kunskap inom området sexuell hälsa, STI och Hiv/Aids. Målgruppen är invandrade, nyanlända unga och vuxna. Handboken belyser några av livets viktiga frågor allt från kulturella skillnader och likheter till kärlek, sexualitet och STI, Hiv/Aids. Handbokens innehåll och upplägg är baserat på upplevda erfarenheter från cirkelledare, fakta, folkhälsorapporter från folkhälsoinstitutet och smittskyddsinstitutet. Diskussioner och frågeställningar från tidigare grupper, gruppdynamik- och värderingsövningar. 5 Lena Sahlqvist & Erland Wiberg 2003 sid 6

7 Mål Målet med handboken är att utbilda cirkelledare i grundläggande kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa. Utbildade cirkelledare håller studiecirklar inom området (se teman och delmoment nedan). Utifrån handbokens upplägg och metodik underlättar och möjliggörs lärande processen både för cirkelledare och deltagare att inhämta och förädla kunskap. Studiecirkelns teman; Introduktion Anatomi och egen kropp Anatomi och egenvård Kärlek och relationer Sexualitet Attityder och värderingar Hiv och Aids STI Säkrare sex Främja sexualitet från våld och diskriminering Uppföljning och utvärdering Delmoment som ingår i studiecirkeln; kunskap om sin egen kropp kunskap om sexuell hälsa, STI och Hiv/Aids. kunskap om användning av kondom kunskap om individers rätt till lika rättigheter och lika möjligheter kunskap om individuella attityder och uppfattningar utifrån ett genusperspektiv kunskap om sexuella förhållningssätt individuella reflektioner över eget risktagande Avgränsningar Handbokens innehåll avgränsas till grundläggande kunskap om sexualitet, STI, Hiv/Aids och sexuell hälsa med hänvisning till referenser när det gäller fördjupad ämneskunskap. Utbildaren har en central roll och ska själv ha genomgått Empowerment studiecirkel, utbildats i metoden samt Studiefrämjandets tre stegs ledarutveckling. Av erfarenhet är rekrytering av ledare av stor betydelse för ett lyckat resultat och sker av ansvariga inom Studiefrämjandet. sid 7

8 Metod Folkbildningsmetodiken bygger på ett fritt och frivilligt deltagande och att alla deltagare bidrar med sin kunskap och sina erfarenheter. Studiefrämjandets erfarenhet är att folkbildningsmetoden fungerar mycket bra inom området sexuell hälsa, STI och Hiv/Aids. En liten grupp om minst 3 deltagare och max deltagare fungerar bra enligt folkbildningsmetodiken. Liten grupp Demokrati Folkbildning Delaktighet Frivilligt Forskarna Margareta Johansson och Hans Lorentz vid Lunds Universitet, har försökt finna förståelse föroch kunskap om betydelse av folkbildning för deltagare med annan kulturell, etnisk eller religiös bakgrund i relation till deras personliga utveckling, lärande, identitet och integration i det svenska samhället 6. De menar att det finns ett uppenbart samband mellan integration och folkbildning. Bildning ger en möjlighet att orientera sig i tillvaron. Känslan av att bli sedd och tagen på allvar som den individ man är - särskilt för personer med annan bakgrund än den svenska - skapar upplevelser av delaktighet och samhörighet. Vikten av att i lärande beakta den egna livssituationen är också mycket betydelsefull. 6 Margareta Johansson och Hans Lorentz 2006 sid 8

9 Cirkelledarens upplägg och förhållningssätt När cirkelledaren träffar deltagarna första gången är det viktigt att ha ett genomtänkt anslag. Vid första tillfället har ledaren en övergripande genomgång av vilka teman som ingår i cirkeln och deltagarna ges tid till att reflektera över både förväntningar och farhågor. Ledaren introducerar värdet av personliga loggböcker för reflektion och återkoppling. Övningarna vid första tillfället syftar till att deltagarna kommer igång. De är också ett första steg mot grupptrygghet, trivsel och vi känsla i gruppen. Gemensam överenskommelse och att tillsammans sätta upp spelregler för studiecirkeln är en bra inledning vid första sammankomsten. Deltagarna ges då möjlighet att påverka struktur och upplägg och blir mer motiverade. Överenskommelsen blir ett gemensamt dokument som ledare och deltagare ska återkoppla till under cirkelns gång. Att arbeta med sex och samlevnad är att bjudas in till möten där inget kan tas för givet. Människor som är födda och lever i Sverige kan ha andra värderingar och beteenden än människor som kommer från andra samhällen och kulturer. Utgår vi från att sexualitet främst är en social konstruktion så förstår vi också att det finns skillnader. I föreställningar om och i värderingar som rör sexualitet och samlevnad hittar vi en mängd olika uppfattningar som ibland skiljer grupper och individer åt. Att säga att en värdering eller ett beteende är mer äkta, sant eller riktigt i absolut bemärkelse är inte möjligt. Däremot kan man lyfta fram vissa grundläggande värden som de flesta i en demokratisk process enats om, exempelvis alla människors lika värde, jämställdhet mellan män och kvinnor och allas rätt till hälsa. I Sverige råder stor konsensus kring detta synsätt. Att aktivt arbeta med vi-känsla i en grupp och en varm och modig samtalskultur är enligt vår erfarenhet ett av de mest kraftfulla verktygen för att skapa ett gott arbetsklimat och långsiktiga resultat. En god kultur stödjer människor för att inhämta ny kunskap, upplevelse av delaktighet och känna sig inkluderad i lärandeprocessen. Samtalen skall präglas av dialog fylld av empati och respekt. För att lättare förstå vad som menas med en varm och modig samtalskultur kan det underlätta om cirkelledaren också föreställer sig motsatsen. En kylig och rädd kultur kan utmärkas av bland annat prestige, illvilja, utanförskap och dominans. Ledarens roll är att förbättra det sociala klimatet genom att skapa nya interaktionsmönster och förhållningssätt och på detta sätt skapa en positivitet där ömsesidig respekt råder. sid 9

10 Checklista för cirkelledare presentation av ledare och deltagare introduktion av kursinnehåll och upplägg struktur (närvaro, folkbildningsmetodikens grunder) beakta kulturella skillnader skapa varm och tillåtande atmosfär i gruppen (fika, möblering, gruppstorlek och sammansättning) delat ansvar ledare och deltagare förväntningar och farhågor genomgång av upplägg dokumentation och utvärdering gemensam överenskommelse Vid alla tematillfällen måste det finnas papper, pennor, blädderblock och/eller whiteboardtavla att tillgå. Ledarens attityd till gruppen är viktig. Arbetet med värderingsövningar ska präglas av engagemang, lekfullhet och respekt. Värderingsövningar får aldrig användas som ett medel för att kontrollera deltagarna. Ledaren ger uttryck för allt positivt som upplevts i gruppen. Kollektivt beröm gynnar oftast gruppens motivation till vidare diskussion och inhämtning av kunskap. Lyssna med inlevelse och engagemang. Om ledaren inte förstår någon deltagares beskrivning ställs klargöringsfrågor som till exempel; Hur tänker du då? Hur många? Vill du berätta mer/beskriva hur du har tänkt? Hur menar du? Använd inte frågeordet VARFÖR vid följdfrågor eftersom det ofta framkallar känslor som skuld och försvar. Låt alla få tala till punkt. Viktigt att ledaren ser till att fördela ordet. Stoppa kommentarer om andras åsikter och handlingar. Tydlighet med att det inte är tillåtet att behandla varandra negativt. Det som sägs vid sammankomsterna stannar i gruppen. Det är helt ok att berätta för andra vad cirkelledaren har sagt, men aldrig vad andra säger eller frågar om. Att lova tystnadsplikt för varandra ökar tilliten. sid 10

11 Studiecirkel Studiecirkeln bygger på 11 träffar á 3 studietimmar/gång med olika teman för varje sammankomst. 1 Introduktion 1:1 Ledarens mål och deltagarnas förväntningar av studiecirkeln Ge en överskådlig presentation av studiecirkeln som helhet. Kartlägga deltagarnas förväntningar och eventuella farhågor. Skriva gemensam överenskommelse 1:2 Övning Förväntningar och farhågor Deltagarna skriver enskilt ner sina förväntningar och farhågor på post it-lappar. De får använda obegränsat med post it lappar och skriva allt ifrån en förväntning till flera förväntningar eller farhågor. Använd en färg till förväntningar och en annan till farhågor. Sätt sedan upp lapparna på en tavla eller vägg grupperat farhågor och förväntningar. Pussla ihop de farhågor respektive förväntningar som beskriver samma sak så det bildas små kluster. Fas 1 Vad behöver vi göra för att undvika och hur behandlar vi farhågor? Hur kan vi skapa bästa miljö för att uppnå gruppens förväntningar? Fas 2 Definiera vad som är deltagarnas ansvar respektive ledarens ansvar Material; Blädderblock, pennor, post it lappar i två färger Har deltagarna svårt att formulera sig skriftligt går det lika bra att göra övningen muntligt. Överenskommelse Skriv överenskommelse högst upp på ett blädderblock eller tavla. Fråga därefter deltagarna hur de vill att gruppen ska jobba för att skapa en god gruppmiljö. Sammanfatta varje svar med ett ord eller kort mening. Försök att få ihop minst tio ord eller meningar på listan, till exempel: lyssna, bekräfta, utmana, ifrågasätta, komma i tid, få lov att avstå, respekt och obligatorisk närvaro. Fråga därefter gruppen utifrån de ord/meningar som skrivits på tavlan, vad de behöver från ledaren för att lyckas med den gemensamma överenskommelsen. sid 11

12 1:3 Diskussion Be deltagarna reflektera kring ordet demokrati och vad övningarna förväntningar/farhågor och överenskommelseövningens betyder för den demokratiska processen. 1:4 Överenskommelse Fäst överenskommelsen på väggen så att alla kan se den. Ta fram överenskommelsen varje gång gruppen träffas. Återkoppla regelbundet till överenskommelsen. Kanske behöver den revideras. 1:5 Loggbok Skriv överenskommelse sid 12

13 2 Anatomi och din egen kropp 2:1 Återkoppling Vad har deltagarna funderat på sedan förra träffen? Finns det något som är oklart? Har deltagarna själv eller tillsammans med någon annan sökt kunskap utifrån det vi pratade om sist? 2:2 Fakta Det kan vara en fördel att förklara ordet hormoner, eftersom det återkommer många gånger i texten. Hormoner är budbärare som skickar signaler från en del av kroppen, en cell eller ett organ till en annan del av kroppen, en cell eller ett organ. Kvinnans och mannens könsorgan framkallar njutning vid beröring men gör det också möjligt att kunna fortplanta sig. Det finns dels de yttre könsorganen som man ser på kroppen, dels de inre som finns inuti kroppen. Könsorganen gör det möjligt för äggceller och spermier att mötas så att en befruktning sker. Till mannens könsorgan hör; testiklar bitestiklar sädesledare och sädesblåsa prostata penis sid 13

14 Förklara begreppen manligt könsorgan, pung, testiklar, urinblåsa, urinrör, prostata, ändtarm, sädesledare anus, ollon och förhud. Förhudens funktion är att skydda ollonet. Penis kan i vardagsspråk kallas kuk och snopp 7. I pungen finns testiklar eller pungkulor. I testiklarna bildas spermier och det manliga könshormonet testosteron. I testiklarna bildas spermier som är mannens könsceller. Testiklarna ligger i pungen och är två ovala kulor, som är cirka tre centimeter långa. Pungen är en utbuktning av bukväggen, som hänger ner som en påse, och har till uppgift att skydda testiklarna. Mellan sädeskanalerna finns celler som bildar manliga könshormoner. Det viktigaste hormonet är testosteron, som behövs för produktionen av spermier. I puberteten ökar produktionen av testosteron. Det är nödvändigt för utveckling av mannens könsorgan och de förändringar som sker från pojke till man under puberteten. I bitestiklarna mognar spermierna. I bitestiklarna sker den slutliga mognaden av spermierna. Det tar totalt drygt två månader för spermierna att utvecklas från omogna celler i testiklarna till befruktningsdugliga spermier. Bitestiklarna kan lagra de färdiga spermierna i flera veckor. Varje spermie är mycket liten, bara ungefär 0,05 millimeter lång. Spermien har ett litet huvud som innehåller de ärftliga anlagen, arvsmassan, och en lång svans som gör att den kan ta sig framåt. Spermier nybildas hela tiden till skillnad från kvinnans äggceller. Penis innehåller tre stycken svällkroppar, två på ovansidan och en på undersidan. Svällkropparna är uppbyggda ungefär som en tvättsvamp och fylls med blod när mannen blir sexuellt upphetsad och får erektion. Penis blir då större och hårdare och reser sig. Urinröret går genom den undre svällkroppen och mynnar på den främre delen av penis, som kalllas ollonet och täcks av förhuden. Ollonet är mycket känsligt, och beröring leder oftast till lustfyllda känslor. Man kan vara omskuren av olika anledningar. Det kan handla om religion, tradition eller kultur. Då brukar operationen göras redan när man är liten och hela förhuden tas bort. Man kan också omskäras av medicinska skäl. Ibland görs det om förhuden är trång och inte går att dra ner över ollonet. Då brukar man opereras när man är lite äldre, ofta före eller under tonåren. Ibland behöver hela förhuden tas bort men ibland räcker det att en del tas bort Vårdguiden Vårdguiden sid 14

15 Till kvinnans könsorgan hör; äggstockar äggledare livmoder slida blygdläppar klitoris Namn på kvinnligt könsorgan är vagina, slida men man kan också till exempel höra benämningarna fitta eller underliv. I äggstockarna utvecklas ägg varje månad. I kvinnans könsorgan utvecklas kvinnliga könsceller, så kallade äggceller. En äggcell kan befruktas av mannens spermier och utvecklas till ett foster i kvinnans livmoder. I livmoderns skyddade miljö kan det befruktade ägget få näring och växa. Äggstockarna ligger på vardera sida i lilla bäckenet och är upphängda i så kallade ligament. Varje äggstock är oval och ungefär tre centimeter lång. De har ungefär samma storlek som en mandel. Äggstockarna innehåller äggblåsor. I varje blåsa finns förstadiet till ett ägg. Puberteten startar hos flickor när hormonproduktion sätts igång. Hos flickor blir brösten större och höfterna får rundare former. Detta leder till att produktionen av kvinnliga könshormoner ökar. Vanligen inträffar puberteten i årsåldern. Könshormoner är nödvändiga för att kvinnans könsorgan ska utvecklas och att resten av kroppen förändras från flicka till kvinna. Flickorna får också sin första menstruation. sid 15

16 För att en befruktning ska kunna ske måste det finnas spermier i äggledarna när ägget transporteras mot livmodern. I livmodern växer fostret. Livmodern ligger i lilla bäckenet mellan urinblåsan och ändtarmen. Livmodern är ungefär lika stor och har samma form som ett gråpäron. Den väger ca g. Livmoderns väggar består av glatt muskulatur, som invändigt är klädda med en slemhinna vars tjocklek varierar kraftigt under menstruationscykeln. Man brukar dela upp livmodern i livmoderkroppen, den större övre delen och livmoderhalsen, den nedre delen. Den nedre delen, livmoderhalsen, övergår i slidan och kallas för livmodertapp. Livmoderns viktigaste uppgift är att fungera som tillväxtplats för fostret. Fostret behöver få både näringsämnen och syre, och skyddas så att det inte skadas under utvecklingen. Slidan är mycket elastisk. Slidans nedre del omges av muskler. Väggen är kraftigt veckad och kan därför tänjas ut vid samlag eller förlossning. Slidans öppning kallas för slidkrans och kan ha en oregelbunden form med flikiga kanter. Tidigare användes begreppet mödomshinna, men det är felaktigt eftersom det inte finns någon hinna som täcker slidöppningen. Slidan mynnar ut mellan urinrörets och ändtarmens öppningar. Det sekret som normalt finns i slidan kommer till största delen från livmoderhalsen och är mycket surt för att förhindra angrepp av skadliga bakterier. Det kallas för flytning. Kvinnan har dels två yttre blygdläppar som består av hårbeklädda hudveck, dels två inre blygdläppar som består av slemhinneveck. De inre blygdläpparna omger slidmynningen. Blygdläpparnas funktion är att de skall skydda de inre delarna, slidöppningen, urinrörsmynningen och klitoris. Det finns kvinnlig könsstympning i flera olika samhällen. Kvinnlig könsstympning innebär att delar av kvinnans yttre könsorgan skärs bort, skadadas eller sys ihop. Könsstympning medför stora hälsorisker för kvinnors och flickors hälsa och är förbjuden i Sverige. Det är även förbjudet att medverka till att ingreppet utförs i ett annat land. Det finns hjälp att få om man har könsstympats eller riskerar könsstympas 9. Klitoris har rikligt med känselkroppar och är därför mycket känslig för beröring, vilket oftast leder till lustfyllda känslor. Klitoris enda funktion är att den skall ge kvinnan njutning. Urinröret mynnar mellan klitoris och slidmynningen. Fortplantning innebär att en ny individ utvecklas från en äggcell som befruktats av en spermie Vårdguiden sid 16

17 2:3 Övning Helfigur Utgå från en manlig och en kvinnlig helfigursbild eller rita på tavla och fråga deltagarna vilka svenska namn som de känner till. Ännu bättre är det om det finns en docka att tillgå av typen där organen kan plockas ut och in. Allt för att lättare förstå kroppens uppbyggnad. Det kan vara trevligt att ha egentillverkade könsorgan, framför allt de kvinnliga inre könsorganen, livmoder, äggledare och äggstockar i cernitlera, eller så kan man ha med mandlar(äggstockar) och gråpäron(livmoder) för att visa storleken. 2:4 Diskussion Diskutera hur kroppen fungerar och vad hälsa betyder för deltagarna. Namn och uttryck på könsorgan på olika hemspråk och skillnader i ordens betydelse? 2:5 Loggbok Beskriv främmande ord och begrepp sid 17

18 3. Anatomi och egenvård 3:1 Återkoppling Vad har deltagarna funderat på sedan förra träffen? Finns det något som är oklart? Har deltagarna själv eller tillsammans med någon annan sökt kunskap utifrån det vi pratade om sist? 3:2 Fakta Kroppsvård för kvinnor Det bästa sättet att hålla sig ren är att tvätta underlivet en gång per dag, med enbart vatten eller oparfymerad olja till exempel olivolja eller barnolja. Man kan stryka på oljan innan man duschar istället för att använda tvål. Det är också bra att undvika att duscha rakt upp i slidan. Slidan rengör sig själv. Att tvätta underlivet ofta med tvål är inte bra eftersom det kan torka ut slemhinnorna. Överdriven hygien förändrar den naturliga bakteriefloran i underlivet och kan leda till illaluktande flytningar. Det är också bra att lufta underlivet ibland. Man kan till exempel sova naken eller i luftiga underkläder. Om man besväras av rikliga flytningar kan man pröva att; Använda oparfymerad barnolja istället för tvål och vatten Undvika att skölja vatten inuti slidan Använda bomullstrosor och andra luftiga kläder Byta trosor varje dag Undvika trosskydd Lufta underlivet så mycket som möjligt Aldrig använda tamponger mot flytningar Alla kvinnor har flytningar i underlivet. Flytningar har samma funktion som saliven i munnen och håller slemhinnorna fuktiga, friska och smidiga. Normala flytningar är lätt sura och luktar ungefär som filmjölk eller yoghurt. Menstruationscykeln Livmoderns slemhinna förändras periodvis från puberteten ända fram till klimakteriet, så kallade menstruationscykler. Under ett helt liv går en kvinna igenom många cykler. En del kvinnor har olika långa, oregelbundna menstruationscykler. Under puberteten är det helt normalt att menstruationerna är oregelbundna. Hormoner från hypofysen och äggstockarna styr menstrua tionscykeln. sid 18

19 Menstruationsblödningens första dag räknas som cykelns första dag. Blödningen beror på att slemhinnan, som förberetts för att ta emot ett befruktat ägg, stöts bort när det inte skett en befruktning. Blödningen pågår oftast mellan fyra till sju dagar. Därefter börjar slemhinnan byggas upp igen under inverkan av kvinnliga könshormoner. Kroppsvård för män Bästa sättet att hålla sig ren är att tvätta underlivet en gång om dagen med vatten. Använd gärna en oparfymerad olja, till exempel barnolja, istället för tvål. Tvättar man för ofta eller med tvål kan det uppstå hudutslag på penis, klåda och torr hud. Särskilt förhudens insida och ollonet är känsligt för uttorkning. 3:3 Övning Transfer in Sätt lika många stolar som deltagare i en ring. I cirkelns mitt har ledaren lagt olika föremål, bilder och ord skrivna på små lappar. Låt sedan deltagarna välja ett föremål, bild eller ord. Var och en ska därefter fundera utifrån ett hälsoperspektiv vad föremålet, bilden eller ordet förknippas med. Därefter delger deltagarna två och två sina tankar till varandra. När deltagarna känner sig redo presenterar man varandras föremål, bild eller ord för hela gruppen. Material; Stolar, ett antal föremål, bilder eller ord 3:4 Diskussion Diskutera egna erfarenheter av egenvård. 3:5 Loggbok Vad är viktigt att tänka på när det gäller egenvård? sid 19

20 4. Kärlek och relationer 4:1 Återkoppling Vad har deltagarna funderat på sedan förra träffen? Finns det något som är oklart? Har deltagarna själv eller tillsammans med någon annan sökt kunskap utifrån det vi pratade om sist? 4:2 Beskrivning av kärlek Kärlek är en känsla som präglas av en stark ömhet och tillgivenhet. Kärlek kan vara riktad mot abstrakta ting som konst eller en nation mot mer allmänna konkreta ting som natur, husdjur eller en nära medmänniska inklusive den egna personen. Kärlek kännetecknas av en vilja att ge villkorslöst till någon eller något, det vill säga att bete sig altruistiskt. Ett exempel är föräldrars kärlek till sina barn, ett annat är den känsla som två människor känner för varandra som innehåller en både fysisk och psykisk attraktion 10. 4:3 Diskussion Diskutera vad kärlek innebär? 4:4 Övning Intervjua varandra Tid: 2 minuter att förklara, 5 minuter för intervju och 15 minuter för att berätta för varandra, beroende på gruppens storlek. Låt gruppen para ihop sig två och två, med någon de inte känner sedan tidigare, eller den per son i en grupp de har pratat minst med om de redan känner varandra. Deltagarna får fem minuter på sig att ta reda på så mycket som möjligt om en person alternativt att utgå från frågeställningarna nedan. Säg till när det är dags att byta intervjuperson och när hela intervjun ska vara klar. Frågeställningar; När trivs jag bäst med livet? En present jag minns Nämn en person jag skulle vilja träffa, nu levande eller död, och vad jag skulle vilja säga eller göra med honom/henne Min första kärlek Det gör mig glad Det gör mig arg Min framtida yrkesdröm Om jag fick bestämma över världen en dag sid 20

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Du ska kunna: 0. Hur du skulle göra om du behövde prata med sjukvården om något som har med sex och samlevnad att

Läs mer

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

1. Nämn tre saker som händer med både tjejer och killar under puberteten. (se sid 116)

1. Nämn tre saker som händer med både tjejer och killar under puberteten. (se sid 116) Namn: Klass: 1. Nämn tre saker som händer med både tjejer och killar under puberteten. (se sid 116) 2. Vad kallas det med ett annat ord, då man rör sina egna könsorgan? (se sid 116) 3. Vad menas med att

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

Vad sker under menstruationscykeln?

Vad sker under menstruationscykeln? Sex och samlevnad Menstruationscykeln Under en kvinnas fertila period (fruktsamma=kan få barn), puberteten klimakteriet (ca 45-55 års ålder) frigörs en mogen äggcell ca var 28 dygn. Menstruationen styrs

Läs mer

Sexualkunskap. 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G. Sädesledare Urinledare. Urinblåsa

Sexualkunskap. 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G. Sädesledare Urinledare. Urinblåsa 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G Sädesledare Urinledare Urinblåsa Sädesblåsa Prostata Urinrör Bitestikel Svällkropp Testikel Ollon Förhud 1.Kvinnans könsorgan. Skriv in

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv.

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv. Vad är hiv? I den här broschyren får du information om hiv. Informationen är både till dig som har hiv och till dig som inte har hiv. Den är också till dig som inte vet om du har hiv. Hiv är ett virus

Läs mer

Frågor och svar i sexualkunskap 1.Vilka delar består penis av? 1.1.svällkroppar, urinrör, förhud, ollon 2.Vilken funktion har förhuden? 2.

Frågor och svar i sexualkunskap 1.Vilka delar består penis av? 1.1.svällkroppar, urinrör, förhud, ollon 2.Vilken funktion har förhuden? 2. 1.Vilka delar består penis av? 1.1.svällkroppar, urinrör, förhud, ollon 2.Vilken funktion har förhuden? 2.1 skyddar ollonet 3.Hur bör penis tvättas och hur ofta? 3.1 varje dag, med vatten, mild tvål 4.Vad

Läs mer

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut)

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) livmoder klitoris urinrörsmynning slida G-punkt lubrikation analöppning yttre blygdläppar ägg inre blygdläppar stånd Anatomiska

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

frihet, lust & njutning

frihet, lust & njutning sex, frihet, lust & njutning De medicinska aspekterna har granskats av Anders Karlsson, Venhälsan och Susanne Gullack Flyrén, rfsu-kliniken rfsl ungdom 2009 form *zie* Sex kan vara jättehärligt och innebära

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 47 Naturkunskap 1a1 Sexualitet och relationer Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 C apensis Förlag AB Sexualitet och relationer Följande delar av det centrala innehållet för kursen Naturkunskap 1a1

Läs mer

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar.

Läs mer

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen KÖNSSJUKDOMAR Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen SEXUELL HÄLSA Kärlek, sexualitet och sex hör till människans liv. Den sexuella hälsan är en viktig del av ens hälsa och livskvalitet. Alla har rätt att

Läs mer

frihet, lust & njutning

frihet, lust & njutning Sex, frihet, lust & njutning De medicinska aspekterna har granskats av Anders Karlsson, Venhälsan och Susanne Gullack Flyrén, rfsu-kliniken rfsl ungdom 2009, 2011 form zie Sex kan vara jättehärligt och

Läs mer

Vad är hiv? Men hiv och aids är inte samma sak. Mediciner gör att du som har hiv kan leva ett långt liv och må bra.

Vad är hiv? Men hiv och aids är inte samma sak. Mediciner gör att du som har hiv kan leva ett långt liv och må bra. Vad är hiv? I den här broschyren får du information om hiv. Informationen är både till dig som har hiv och till dig som inte har hiv. Den är också till dig som inte vet om du har hiv. Du kan få eller ge

Läs mer

Kvinnor emellan är en broschyr som handlar om STI och andra underlivsbesvär som kvinnor som har sex med kvinnor kan ha eller kan få.

Kvinnor emellan är en broschyr som handlar om STI och andra underlivsbesvär som kvinnor som har sex med kvinnor kan ha eller kan få. Kvinnor emellan Kvinnor emellan är en broschyr som handlar om STI och andra underlivsbesvär som kvinnor som har sex med kvinnor kan ha eller kan få. Njutning Sex är njutning och lust, kåthet och avkoppling.

Läs mer

SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA Lektionsunderlag

SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA Lektionsunderlag SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA Lektionsunderlag 1 INNEHÅLL Om lektionsunderlaget 4 Ord om sexualitet 5 Kropp och sex 47 Berättelser och exempel 105 Övrigt material 209 OM LEKTIONS UNDERLAGET I detta

Läs mer

Allt du behöver veta om hiv - på en halvtimme. Texter till PowerPoint-presentation.

Allt du behöver veta om hiv - på en halvtimme. Texter till PowerPoint-presentation. Allt du behöver veta om hiv - på en halvtimme. Texter till PowerPoint-presentation. Folkhälsomyndighetens kampanj om hiv har som motto Hiv idag är inte som hiv igår. Syftet med kampanjen är att öka kunskapen

Läs mer

Planering. Sexualkunskap

Planering. Sexualkunskap Planering Sexualkunskap Planering Lektion 1: Könsorganens biologi Lektion 2: Varför sex? Lektion 3: sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel Lektion 4: Prov Könsorganens biologi Kromosomer DNA

Läs mer

Män som har sex med män MSM

Män som har sex med män MSM Män som har sex med män MSM Definition: Män som har sex med män (MSM) är en samlingsbeteckning på män som har sexuellt umgänge med andra män (oberoende av sexuell läggning). Begreppet omfattar därmed män

Läs mer

frågor och svar om klamydia.

frågor och svar om klamydia. 29 frågor och svar om klamydia. En informationsskrift från Socialstyrelsen och RFSU. Bakgrund Klamydiainfektion bland ungdomar och unga vuxna har ökat under de senaste åren. De flesta unga människor har

Läs mer

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Klamydiainfektion Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Klamydia en mycket vanlig könssjukdom Infektion med klamydia är mycket vanligt. Klamydia smittar främst sexuellt. Klamydiainfektion

Läs mer

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil.

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Den kvinnliga anatomin Äggledare Äggstock Livmoder Livmoderhals Livmodertapp Slida 1. Livmodertappen är känslig Området kring livmoderhalsen

Läs mer

Anatomi och fysiologi. Anatomi och fysiologi

Anatomi och fysiologi. Anatomi och fysiologi Anatomi och fysiologi 1 Checklista Hjärnan Fittan Kuken Analen Fokus på njutning och säkrare sex Fakta Hjärnan viktigaste organet när det gäller sex bestämmer om man vill ha sex eller inte. Vissa vill

Läs mer

SÄKRARE SEX - MED OCH UTAN KONDOM

SÄKRARE SEX - MED OCH UTAN KONDOM SÄKRARE SEX - MED OCH UTAN KONDOM Att skapa förutsättningar för att förändra och förbättra människors liv har varit RFSU:s målsättning ända sedan starten 1933. RFSU är en politiskt och religiöst obunden

Läs mer

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten.

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Sidan 1 av 5 Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Ett arbetssätt utarbetat av Berit Román på Cebuh och Agneta Persson på Ungdomsmottagningen Molinsgatan i Centrum efter

Läs mer

Att kunna i området sex och relationer, gener, gmo

Att kunna i området sex och relationer, gener, gmo Att kunna i området sex och relationer, gener, gmo 1. Vilka två syften tjänar sex hos människan? Alltså: Varför har vi sex? Två eller flera anledningar. Människan har sex dels för att föröka sig, genom

Läs mer

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland Information om hiv och var du kan testa dig i Värmland Allmänt Om man smittas med hiv, humant immunbristvirus, börjar en särskild sorts vita blodkroppar som man har i blodet att förstöras. Dessa vita blodkroppar

Läs mer

Patientinformation. Kondylom. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Kondylom. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Kondylom Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Kondylom en vanlig könssjukdom Kondylom är könsvårtor som orsakas av vårt-virus. Det kan ta från två till sex månader, eller upp

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

STI, hiv och kondomer. STI, hiv och kondomer

STI, hiv och kondomer. STI, hiv och kondomer STI, hiv och kondomer 1 Checklista Allmänt om STI Kondom som skydd mot klamydia och hiv Kondomkunskap Kondomhaveri Fakta om hiv och STI Fakta Allmänt om STI STI ger oftast inga symptom, du kan bära på

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Bara för män. Allt om säkrare sex

Bara för män. Allt om säkrare sex Bara för män Allt om säkrare sex innehåll 4 Förord 8 Vanliga missförstånd och fördomar om hiv 9 13 sjukdomar som smittar vid sex 10 PRIMÄR HIVINFEKTION virus 12 HEPATIT A GULSOT virus 14 HEPATIT B GULSOT

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

11 Sex och samlevnad. OH1 Kvinnans könsorgan OH2 Mannens könsorgan 9 Fula ord 10 Vi förändras både utanpå och inuti 11 Håll dig ren

11 Sex och samlevnad. OH1 Kvinnans könsorgan OH2 Mannens könsorgan 9 Fula ord 10 Vi förändras både utanpå och inuti 11 Håll dig ren 11 Sex och samlevnad 11.1 1 Vem är du? 2 Ensamhet på gott och ont 3 Diskutera om sex 4 Vad är kärlek? 5 Kär och galen? 6 Vem har du fått sexinformation ifrån? 7 Sexualitet och adoption 11.2 8 Våra könsorgan

Läs mer

VADVARJE KILLE BÖR VETA

VADVARJE KILLE BÖR VETA Box 350 10126 Stockholm 08 7360211 hivkansli@rfsl.se www.rfsl.se produktionsdatum: september 2000 VADVARJE KILLE BÖR VETA Säkrare sex för män som har sex med män VAD ÄR OSÄKER SEX? Osäker sex är analsex

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende

Läs mer

Patientinformation. Gonorré. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Gonorré. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Gonorré Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Gonorré en sexuellt överförbar infektion Gonorré förekommer i Sverige, men är vanligare i vissa andra länder. Gonorré kan infektera

Läs mer

Nyfiken på sex och kärlek? Lärarmaterial

Nyfiken på sex och kärlek? Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Att vara tonåring är härligt. Men det kan också kännas stressigt. Under dessa år händer mycket med din kropp och ditt sätt att tänka.

Läs mer

Tre kondomer och en bedövad käke

Tre kondomer och en bedövad käke Tre kondomer och en bedövad käke DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Tre kondomer och en bedövad käke berättar en ung man om sina möten med skolungdomar som sex- och samlevnadsinformatör. Under informationspassen

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Var rädd om dig....2 Bakteriell vaginos...3 Eksem/Psoriasis...4 Herpes, vad är det?...5 Svamp i underlivet...6 Kondylom...7 Lichen sclerosus (vitfläckssjukan)...8 Slidkatarr/Sköra

Läs mer

Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom.

Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom. Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom malin@rfslungdom.se Att vara ung hbtq-person och besöka ungdomsmottagningen - En rapport om hbtq-kompetent bemötande och tillgänglighet kring

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

GRUNDFORMULÄR: HIV-NEGATIV MAN

GRUNDFORMULÄR: HIV-NEGATIV MAN INSTRUKTIONER FÖR STUDIEPERSONAL: När studiedeltagarna ska börja i studien måste de fylla i detta grundläggande formulär. Var god kontrollera att du delar ut rätt frågeformulär. När formuläret är ifyllt

Läs mer

VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG?

VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? KORT OM SEX VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? Vår sexualitet ger oss möjlighet till fantastiska upplevelser. Vi kan ha sex av en mängd olika skäl: närhet, lust, kåthet, kärlek, passion, ömhet, spänning och nyfikenhet.

Läs mer

Kunskapsunderlag för samtal om sexuell hälsa och hit-/sti-prevention

Kunskapsunderlag för samtal om sexuell hälsa och hit-/sti-prevention och hit-/sti-prevention Detta är ett kunskapsunderlag med tillhörande samtalspunkter som innehåller fakta, råd och frågor om sexuell hälsa och hiv/sti. Dokumenten är framtagna i ett projekt inom Kunskapsnätverket

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Vad är hiv? Men hiv och aids är inte samma sak. Mediciner gör att du som har hiv kan leva ett långt liv och må bra.

Vad är hiv? Men hiv och aids är inte samma sak. Mediciner gör att du som har hiv kan leva ett långt liv och må bra. Vad är hiv? I den här broschyren får du information om hiv. Informationen är både till dig som har hiv och till dig som inte har hiv. Den är också till dig som inte vet om du har hiv. Du kan få eller ge

Läs mer

rfsu praktika för analsex

rfsu praktika för analsex 1 rfsu praktika för analsex Vad är analsex Analsex är all sorts sexuell stimulering i eller runt anus. Analsex kan vara olika saker: att man smeker, slickar eller pillar i eller runt ändtarmsöppningen

Läs mer

Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp.

Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp. Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp. Vi hade två grupper med ca 8-9 killar i varje grupp. Vi träffades två tillfällen per grupp. Första lektionstillfället 1. Vi gjorde

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Min mens har hoppat över tre månader, jag har inte haft sex så jag är ju inte med barn. Men varför kommer den inte? Om man mår dåligt och inte vill prata

Läs mer

C apensis Förlag AB. 6. Sexualitet och relationer. Naturkunskap 1b. Sexualitet och relationer

C apensis Förlag AB. 6. Sexualitet och relationer. Naturkunskap 1b. Sexualitet och relationer Senast uppdaterad 2012-12-09 65 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Sexualitet och relationer C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Barn med hivinfektion

Barn med hivinfektion Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn

Läs mer

Kvinnliga intimbesvär

Kvinnliga intimbesvär Kvinnliga intimbesvär Finlands Apotekareförbund 2010 Åt läsaren I den här broschyren hittar Du information om kvinnliga intimbesvär. Vaginal svampinfektion är den vanligaste orsak till besvären, men det

Läs mer

Pevaryl. mot underlivssvamp. www.pevaryl.nu. A division of McNeil Sweden AB, SE-169 90 Solna Telefon: 08-503 385 00, Fax: 08-503 385 50 www.pevaryl.

Pevaryl. mot underlivssvamp. www.pevaryl.nu. A division of McNeil Sweden AB, SE-169 90 Solna Telefon: 08-503 385 00, Fax: 08-503 385 50 www.pevaryl. Pevaryl mot underlivssvamp A division of McNeil Sweden AB, SE-169 90 Solna Telefon: 08-503 385 00, Fax: 08-503 385 50 www.pevaryl.nu SE/PV/14-0804 www.pevaryl.nu I den här foldern har vi samlat information

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

UPPFÖLJNINGSFRÅGOR - HIV-NEGATIV MAN

UPPFÖLJNINGSFRÅGOR - HIV-NEGATIV MAN INSTRUKTIONER FÖR STUDIEPERSONAL: Låt studiedeltagarna fylla i uppföljningsformuläret regelbundet med -6 månaders mellanrum. Var god kontrollera att du delar ut rätt frågeformulär. När formuläret är ifyllt

Läs mer

Klåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet.

Klåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet. Klåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet. Svampinfektion i underlivet upplevs ofta som alltför intimt att tala om. Därför kan den här informationen från oss på läkemedelsföretaget

Läs mer

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan Sexlivets risker Infektioner och smärta Skolhälsovårdens Höstupptakt Göteborg 1.9 2010 Eva Rylander, prof em. i obstetrik o gynekologi Sexuellt överförda infektioner = STI Bakterier Klamydia Virus HSV=

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej! En broschyr om kvinnlig könsstympning Du har rätt att säga nej! Ingen har rätt att utsätta dig för det! Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

GRUNDFORMULÄR: HIV-POSITIV KVINNA

GRUNDFORMULÄR: HIV-POSITIV KVINNA INSTRUKTIONER FÖR STUDIEPERSONAL: När studiedeltagarna ska börja i studien måste de fylla i detta grundläggande formulär. Var god kontrollera att du delar ut rätt frågeformulär. När formuläret är ifyllt

Läs mer

Historiskt Snoppar. Eunucker Kastratsångare Snoppstraff

Historiskt Snoppar. Eunucker Kastratsångare Snoppstraff SEX- och Samlevnad Historiskt Snoppar Eunucker Kastratsångare Snoppstraff Snoppar idag Testikelfestival Irezumi Allmänt om snoppen Hos de flesta är vänster testikel större än den högre och den hänger lite.

Läs mer

En enkel broschyr om kroppen och preventivmedel

En enkel broschyr om kroppen och preventivmedel Människo- kroppen och dess funktioner En enkel broschyr om kroppen och preventivmedel 1 Inledning Materialet är framtaget med ekonomiskt stöd från statsanslaget, Insatser mot hiv, aids och andra smittsamma

Läs mer

Bild: Agnes Moström. Kör du med eller utan kondom?

Bild: Agnes Moström. Kör du med eller utan kondom? Bild: Agnes Moström Kör du med eller utan kondom? Fakta om klamydia Klamydia är en bakterie som smittar vid samlag i både slida och ändtarmsöppning. Petting (smeksex) och munsex kan också sprida smittan.

Läs mer

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet LILO: Hej Leila, välkommen. Okodat LEILA: Tack. LILO: Jag tänkte att vi skulle prata om hur du

Läs mer

Sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar

Sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar Sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar Jack Lukkerz Socionom, aukt. sexolog Master i sexologi Doktorand Malmö Högskola Sexualitet vad är det? Hur minns du din egen ungdomstid? Vad tänker

Läs mer

Testa dina kunskaper!

Testa dina kunskaper! Test för tjejer Testa dina kunskaper! 1. Var bildas könshormoner? m I livmodern m I äggstockarna m I levern 2. Vad är menstruation? m Ägg och slem från underlivet m Blod från blåsan m Slemhinna från livmodern

Läs mer

DÖDA VINKELN. Om sexualitet. 111111-15 Hanna Möllås hanna@asheron.se

DÖDA VINKELN. Om sexualitet. 111111-15 Hanna Möllås hanna@asheron.se DÖDA VINKELN Om sexualitet 111111-15 Hanna Möllås hanna@asheron.se Fristående 7,5 hp högskolekurser Religion, samhälle sexualitet Religion makt och sexualitet ur ett genusperspektiv Sexualitet i österländska

Läs mer

Behandla din barnlöshet

Behandla din barnlöshet Behandla din barnlöshet - med tre enkla punkter Hur du kan börja behandla din barnlöshet genom att massera tre zonterapipunkter på fötterna. Carin Hertnäs Hur du behandlar din barnlöshet genom att massera

Läs mer

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa

Läs mer

VEM TAR VEM? RFSL om sex för dig som är ung

VEM TAR VEM? RFSL om sex för dig som är ung VEM TAR VEM? RFSL om sex för dig som är ung UNG & VÄLDIGT PÅ..? Tjej träffar gosig grabb. Grabb träffar kille. Kille råkar strula med söt tjej som just blivit ihop med en annan tjej. Pröva sin sexualitet.

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

GRUNDFORMULÄR: HIV-POSITIV MAN

GRUNDFORMULÄR: HIV-POSITIV MAN INSTRUKTIONER FÖR STUDIEPERSONAL: När studiedeltagarna ska börja i studien måste de fylla i detta grundläggande formulär. Var god kontrollera att du delar ut rätt frågeformulär. När formuläret är ifyllt

Läs mer

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet Apotekets råd om Svamp och klåda i underlivet Klåda i underlivet kan ha många orsaker. Bland kvinnor i fertil ålder är svampinfektion den vanligaste orsaken. Vid användning av antibiotika kan normalfloran

Läs mer

Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom?

Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom? Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom? Frågor och svar av gynekolog Eva Rylander SFOG-veckan 24 augusti 2009i Norrköping Vem kan få livmoderhalscancer? Vem får inte livmoderhalscancer?

Läs mer

FÅTT SVAMP I UNDERLIVET? BEHANDLA DIG SJÄLV MED PEVARYL

FÅTT SVAMP I UNDERLIVET? BEHANDLA DIG SJÄLV MED PEVARYL FÅTT SVAMP I UNDERLIVET? BEHANDLA DIG SJÄLV MED PEVARYL Svamp trivs där det är fuktigt, varmt och tätt, innanför tighta byxor till exempel. DU ÄR INTE ENSAM Svampinfektion i underlivet upplevs ofta som

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Klåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet.

Klåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet. Klåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet. www.pevaryl.nu Svampinfektion i underlivet upplevs ofta som alltför intimt att tala om. Därför kan den här informationen från oss på

Läs mer

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll 1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över

Läs mer

Klåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet.

Klåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet. Klåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet. www.pevaryl.nu Svampinfektion i underlivet upplevs ofta som alltför intimt att tala om. Därför kan den här informationen från oss på

Läs mer

Smittsamhet och hiv-behandling idag

Smittsamhet och hiv-behandling idag Smittsamhet och hiv-behandling idag Anna Mia Ekström Professor, specialistläkare Karolinska Institutet Global Health, HIV/AIDS & SRHR research group & Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mot min vilja DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mot min vilja är en berättelse om förväntningar kring sex, lust och olust. Filmen problematiserar det machoideal som får killar att känna press på att ständigt vilja

Läs mer

Klamydia ökar. Tänkbara orsaker kan vara:

Klamydia ökar. Tänkbara orsaker kan vara: Klamydia ökar Tänkbara orsaker kan vara: Förlängd ungdomstid Fler antal partners Mer tillåtande attityd till tillfälliga sexuella förbindelser KK och vänskap sexpartner på kontrakt och sex för vänskaps

Läs mer

Elevhälsans medicinska insats PUBERTET. Killsnack

Elevhälsans medicinska insats PUBERTET. Killsnack Elevhälsans medicinska insats PUBERTET Killsnack KÖNSORGANENS ANATOMI Penis Penis är det manliga könsorganet som är uppbyggt av rot, skaft, ollon, sträng och förhud. En del killar oroar sig för om deras

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

Information om svamp i underlivet. klotrimazol

Information om svamp i underlivet. klotrimazol Information om svamp i klotrimazol Innehåll Svamp i vad är det? 4 Faktorer som kan orsaka svampinfektion i 6 Vilka är symtomen? 8 Smittar svamp? 8 Kan män få svamp? 9 Kan mjölksyrabakterier bota svamp

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer