FÖRSTUDIE FÖR DET FÖRETAGSSAMMA VÄRMLAND KARTLÄGGNING AV STYRELSESAMMANSÄTTNING I VÄRMLAND ATTITYD I KARLSTAD AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSTUDIE FÖR DET FÖRETAGSSAMMA VÄRMLAND KARTLÄGGNING AV STYRELSESAMMANSÄTTNING I VÄRMLAND ATTITYD I KARLSTAD AB 2013-01-31"

Transkript

1 FÖRSTUDIE FÖR DET FÖRETAGSSAMMA VÄRMLAND KARTLÄGGNING AV STYRELSESAMMANSÄTTNING I VÄRMLAND ATTITYD I KARLSTAD AB

2 BAKGRUND Denna förstudie syftar till att översiktligt belysa den forskning som gjorts på området kvinnors ledarskap och kvinnor som ledamöter i bolagsstyrelser. Almi Företagspartner AB, Region Värmland och Länsstyrelsen Värmland har gemensamt påpekat behovet av en kartläggning av styrelsesammansättningen hos värmlänska bolagsstyrelser sett ur ett genusperspektiv. Därtill finns också ett önskamål att kontrastera dess uppgifter mot övriga Sverige. Utgångspunkter för studien bör vara om kvinnors representation i bolagsstyrelser och eller VD-skap påverkar bolagens omsättning och resultat. Genomförandet av en sådan kartläggning bör ske i tre steg: 1) genomgång av befintliga rapporter och utredningar, för att lägga grunden till kartläggningen och för att använda redan insamlad information. 2) databasanalys utifrån befintlig statistik om bolagen och slutligen 3) undersökning bland företag i Värmland. Denna förstudie utgör första steget i en sådan kartläggning. TEKNISK BESKRIVNING Förstudien består av en granskning av sekundärdata samt samtal med genus- och organisationsvetare på högre akademisk nivå. Granskningen av sekundärdata är gjord under januari Urvalet av material har skett genom anvisningar från projektbeställare, genom dialog med företrädare för KTH:s avdelning för Genus, organisation och ledning, Karlstads universitets Centrum för genusforskning samt genom granskningar av hemsidor och akademiska resursdatabaser. Vissa källor är hämtade direkt från statliga utredningar. Rapportframställan och disposition av material utgår från de undersökningsområden som stipulerats i uppdragets offert. Genomförandet har också genomförts med hänsyn till hur fortsatta undersökningar ska genomföras. Förstudien som underlag bör inte betraktas som statiskt utan kan komma att ändras i sambaand med att den slutgiltiga rapporten sammanställs. INLEDNING Jämställdhet som begrepp används för att beskriva förhållande mellan kvinnor och män. Det kan känneteckna både relationen eller förhållandet mellan individer och grupper. Jämställdhetsbegreppet har både en kvantitativ och en kvalitativ dimension. Den kvantitativa delen handlar om fördelningen mellan män och kvinnor i olika privata- och offentliga sfärer, till exempel yrken och maktpositioner. Det kvalitativa jämställdhetsbegreppet syftar till att forma hela och delar av samhället med mäns och kvinnors kunskap och erfarenheter i jämlik utsträckning. Män och kvinnor i Sverige förvärvsarbetar i ungefär samma utsträckning. Dock söker sig inte män och kvinnor till samma typer av yrken. 1 Statistik från SCB visar att bara fyra av de 30 största yrkesgrupperna i någon utsträckning kan räknas som jämställda. Resterande yrken har en betydande övervikt av antingen män eller kvinnor. 2 Vidare finns stora skillnader i män och kvinnors roll i näringslivet inte minst när det gäller ledarskap. 1 Statistisk sett är Sverige en av världens mest könssegregerade arbetsmarknader. Detta förklaras genom att andelen kvinnor på arbetsmarknaden är mycket högre än i andra länder, vilket bidrar till att skillnader accentueras. (SOU 2004:43) 2 Pressmedelande 2009:64 SCB

3 Enligt SCB:s företagsdatabas fanns vid årsskiftet runt registrerade bolag i Sverige, exklusive offentliga branscher. Runt är enmansföretag, runt har 1-9 anställda, knappt mellan anställda. Bara 0,46 procent av Sveriges företag har anställda, ca stycken, och mindre än 0,1 procent mer än 250 anställda, knappt stycken. I dagsläget finns ingen samlad och bearbetat statistik över könsfördelningen bland svenska företag som inte är börsnoterade. Detta innebär att det saknas kvantitativa sammanställningar av kvinnors ledarskap för mer än 99 procent av Sveriges bolagsstyrelser, även om man inte räknar med de enmansföretagen som finns registrerade. På samma sätt finns stora kunskapsluckor i kvalitativ data om kvinnor i ledande positioner i näringslivet utanför börserna. JÄMSTÄLLDHET OCH LÖNSAMHET Det finns flera studier som understryker att företag med jämställda ledningsstrukturer, till exempel en heterogen könsrepresentation i styrelsen, är företag som fungerar och mår bättre. Till exempel visar granskningar av de 25 toprankade företagen från anrika Fortunes 500-lista att företag med kvinnor i ledningsgrupper generellt är mellan procent mer lönsamma än medianen hos de övriga Fortune 500-företagen inom samma bransch. 3 I svenska sammanhang finns en handfull studier som berör ämnet. Bland annat har Tillväxtverket (dåvarande Nutek) konstaterat att blandade personalgrupper ger bättre lönsamhet. 4 I andra nordiska länder verkar utfallet vara det samma. En finsk studie, kallad Female Leadership and Firm Profitability, genomförd på uppdrag av Näringslivets delegation (EVA) visar att företag som leds av kvinnor i snitt har 10 procent bättre lönsamhet än de som leds av män. 5 Flera amerikanska studier på ämnet visar att könsheterogent ledarskap leder till bättre lönsamhet för företag. I bland annat Catalyst studie Connecting Corporate Performance and Gender Diversity (2004) framgår att företag med hög representation av kvinnor i ledande positioner uppvisar bättre lönsamhet än genomsnittsföretaget, men också att man har högre utdelning till aktieägare. 6 Gällande kvinnor i styrelser så framhäver Catalyst i ytterligare en studie Corporate Performance and Women s Representation on Boards (2011) att en jämn fördelning av män och kvinnor i bolagsstyrelser också genererar bättre lönsamhet och ekonomiskt hälsosammare företag. 7 Generellt sett är det dock svårt att peka på tydliga orsakssamband mellan ett jämställt företag och lönsamhet, även om korrelationen finns där. Forskningen lyfter fram flera parallella processer som tillsammans bidrar till den ökande lönsamheten. Teorier som presenterats bland annat av Catalyst utgår från att kvinnor i ledande positioner har haft en längre väg till toppen. Det har förutsatts mer av kvinnorna för att göra en framgångsrik karriär i en annars mansdominerad tillvaro. 3 Adler, R, Women in the Executive Suite Correlate to High Profits, Jämställdhet och lönsamhet R 1999:19, Nutek 5 Kotiranta, A, Kovalainen, A, och Rouvinen P, EVA Analysis no Catalyst- Connecting Corporate Performance and Gender Diversity, Catalyst- Corporate Performance and Women s Representation On Boards, 2011

4 OM MÄNS OCH KVINNORS LEDARSKAP Forskning på manligt och kvinnligt, eller mäns och kvinnors ledarskap, har bedrivits sedan mitten av 1970-talet. I SOU 1994:3 kan läsas att det redan tidigt konstaterades av det finns få eller inga skillnader mellan män och kvinnors chefsförmåga, detta bl.a. genom forskning av Bartol (1978) och Marshall (1984). Dock uppstod tidigt en diskussion i akademiska kretsar om problemet med att jämföra manligt och kvinnligt ledarskap eftersom det historiskt funnits för få kvinnor i ledande positioner för att kunna bedriva trovärdig forskning (Bayes 1987 genom SOU 1994:3). Det som kunnat konstateras är skillnader i preferenser när det gäller ledarstil och uppfattning om bra organisation mellan kvinnor och män. Forskning har även tittat på den strukturella problematik som uppstår när kvinnor verkar i ledande positioner, i en traditionellt sett manlig miljö. Ofta utgår idén om chefsrollen och ledarrollen från männens ideal och livssituation. Detta har medfört att kvinnor i ledande positioner kan uppleva mer stress och större krav på prestation än sina manliga motsvarigheter (Morrison, White och Van Velsor 1987 genom SOU 1994:3). För att passa in i informella sammanhang och bli accepterad som en jämlike krävs mer av kvinnor än av män. I forskning kring manligt och kvinnligt ledarskap framhävs ofta näringslivets homosociala natur, där män och manlighet ofta är en norm för ledarskap. Ett exempel är hur ett företags bransch och image påverkar vilken typ av ledarskapskultur som frodas. Forskning ur ett jämställdhetsperspektiv på detta område, bland annat Billig och Alvesson (1989), visar att andelen kvinnor som ledare i hierarkiska organisationsstrukturer är betydligt mer sällsynt än i organisationer med en platt organisation. Branscher med mer teknisk inriktning, som har en mer maskulin profil, har färre kvinnor i ledande positioner än branscher med en mer mjuk framtoning, som till exempel handel eller social inriktning. Studier har även gjorts på rekryteringsprocesser till ledande positioner i näringslivet (bland annat av Holgersson 1999) där begrepp som ofta symboliserar kompetens är typiskt manliga egenskaper, snarare än faktiska ledaregenskaper. Temat manligt och kvinnligt ledarskap, eller mäns och kvinnors ledarskap, har utretts i en serie statliga utredningar. SOU 1994:3 Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap berör som första statliga utredning manliga chefers syn på kvinnors roll i organisationer och de föreställningar och förväntningar som finns på kvinnors ledarskap. Studien följdes av SOU 2003:16 Mansdominans i förändring om ledningsgrupper och styrelser, som även syftar till att kartlägga kvinnors deltagande på lednings- och styrelsenivå. Någon ytterligare uppföljning på ämnet inom ramen för statliga utredningar finns inte planerad i dagsläget. Om man flyttar fokus från individens prestation till gruppens finns också där tydliga tendenser på att ett jämställt ledarskap kan vara gynnsamt för det enskilda företaget. Gängse akademiska teorier understryker att prestationsnivån är bättre i grupper med mångfald, bland annat män och kvinnor blandat. 8 Forsyth (1999) understryker bland annat i sin forskning att en mångfald av åsikter, idéer och angrepssätt genererar mer innovativa lösningar och, ofta, bättre resultat. Dock visar forskning att det inte räcker med bara en eller två personer som avviker från rådande norm i en ledningsgrupp för att uppnå dessa effekter. Forskning som gjorts på området innefattar främst arbetslivsforskning och management. På KTH finns enheten för Genus och organisation som främst fokuserar på hur könsmaktsstrukturer påverkar organisationskulturer och klimat. Framstående forskare knutna till 8 Dock finns även forskning som visar på motsatsen till exempel Eden och Tziner (1985)

5 institutionen är bland annat Anna Wahl, Sophie Lindhag och Charlotte Holgersson. Publikationer från institutionen innefattar bland annat Kvinnor som maktresurs i förändringsoch innovationsprocesser (2010), Genuskompetens för hållbar kompetensförsörjning (2010) och Chefskapets könsmärkta villkor (2012). Internationellt erkänd forskning är till exempel redan nämnda Forsyth (1999) men också Boschini (2004) men också forskning från den amerikanska tankesmedjan/organisationen Catalyst. JÄMSTÄLLDHET I STYRELSERUMMET Kvinnors närvaro i styrelserummen är en fråga som med jämna mellanrum blossar upp i den svenska allmänna debatten men likväl också på andra geografiska arenor. Kvinnors underrepresentation i styrelser har gjort att länder satt mål, både muntliga och lagstadgade, för i vilken utsträckning kvinnor ska finnas representerade i styrelser. I Norge finns ett lagstadgat krav på 40 procent kvinnliga representanter i bolagsstyrelser för börsnoterade bolag. I Frankrike finns nationellt antagna krav på kvoteringar till styrelser i börsnoterade bolag och i Spanien finns en uttalad målsättning att minst 40 procent av företrädarna i bolagsstyrelser ska vara kvinnor innan år Den forskning som gjorts kring börsbolag är förhållandevis omfattande, detta primärt eftersom statistiken är överskådlig och tillgänglig. Av Sveriges alla bolag 2012 var 252 börsnoterade, majoriteten av dessa var medelstora eller större företag. Av de bolag som finns börsnoterade hade år 2012 bara 26 bolag en jämn könsfördelning mellan styrelseledamöter. I en studie av börsnoterade bolag i Sverige, gjord av stiftelsen Allbright visar också att över hälften av alla bolag, 60 procent, helt saknar kvinnor i sina valberedningar, detta i strid med vad som stipuleras i Svensk kod för bolagsstyrning. 9 Allbrights studie visar också på stora skillnader mellan branscher. Branscher som har nära till slutkonsumenten, till exempel sällanköp och finans har ofta högre antal kvinnor än till exempel olja och gas eller kraftförsörjning. Större börsföretag och också en högre andel kvinnor jämfört med mindre företag. 10 I USA har ett flertal uppmärksammade forskningsprojekt berört frågan med kvinnor i bolagsstyrelser. I rapporten Wall Street like Women lyfter Welbourne (1999) fram empiriska bevis på att kvinnor i amerikanska bolagsstyrelser leder till en bättre lönsamhet på kort sikt, dock inte nämnvärt på lång sikt. En förklaring till detta menar författaren är att bolag med kvinnor i ledande position får mer uppmärksamhet i media, vilket i sin tur kan attrahera nya investerare. Wellbournes forskning på amerikanska företag (1999) visar att styrelser med hög andel kvinnor, över 50 procent i styrelserna, inte är mer lönsamma än de som har mellan procent kvinnor i styrelsen. Welbourne understryker därför att det inte är kvinnorna i sig som är anledningen till ökad vinst, utan snarare mångfalden i styrelserna. Norge har dock i sammanhanget en något unik ställning genom sin kvoteringslagstiftning från 2003 som stipulerar att minst 40 procent av börsbolagsstyrelser ska bestå av kvinnliga ledamöter. Effekten av kvoteringslagstiftningen har visat på både positiva och negativa effekter, men generellt sett är forskningsvärlden försiktig för att dra för stora slutsatser. Ahern och Dittmar menar i The Changing of the Boards: The Impact on Firm Valuation of Mandated Female Board Representation att sedan kvoteringen infördes har bolagen sett en förlust av värden (mätt som Tobins Q) med i genomsnitt 12,4 procent. Dock är det svårt att avgöra om det är kvoteringen eller lågkonjunkturen som varit den främsta orsaken till detta. 9 den 17 januari Makten i kulisserna en granskning av svenska börsbolags valberedningar och deras arbete, Allbright, 2012

6 Det som kvoteringslagarna dock bevisat medförde är att styrelsens genomsnittskompetens i form av utbildningsnivå ökade samt att medelåldern minskade. MÄN OCH KVINNORS VÄRDERINGAR I STYRELSERUMMET I den uppmärksammade studien Beyond the Glass Ceiling: Does gender Matter granskar Adams och Funk svenska bolagsstyrelser utifrån ett genusperspektiv och visar på att män och kvinnor systematiskt skiljer sig åt i grundläggande värderingar och i sin attityd till risk. I sin forskning tillämpar Adams och Funk ett värderingssystem skapat av Shalom Schwarts som bygger på 40 frågor i ett så kallat Value Questionnaire (PVQ). Utifrån dessa frågor identifieras tio grundläggande värderingar som återfinns i de flesta kulturer, och baserat på detta studeras likheter och skillnader mellan respondentgrupper. Adams och Funk har valt att genomföra sin forskning på börsnoterade företag i Sverige. Att de valt just Sverige beror på att jämställdheten mellan könen i Sverige är hög, vilket, enligt författarna, mildrar eventuella effekter av könsstereotyper, könsneddrivningar eller andra sociala faktorer som påverkar relationen mellan könen. Ytterligare en anledning till att de valde att studera bolag i Sverige har att göra med att information och material om bolagsstyrelser är förhållandevis lättillgängligt i Sverige jämfört med i andra länder. En noterbar slutsats från Adams och Funk (2009) är att kvinnor i börsnoterade bolagsstyrelser avviker i sina värderingar från kvinnor i befolkningen i stort. Kvinnor som styrelseledamöter är, i överensstämmelse med undersökningar gjorda på befolkningen generellt, för universalism och emot konkurrens och tävlan jämfört med manliga styrelseledamöter. Samtidigt är de, i författarnas ordalag, mindre makthungriga. Kvinnor i bolagsstyrelser är också mindre traditions- och trygghetsinriktade än sina manliga motsvarigheter, värderingar som står stick i stäv med kvinnor generellt. Kvinnor i börsnoterade bolagsstyrelser är också mer riskbenägna än män i samma position. Andra skillnader i värderingar mellan kvinnor i börsnoterade bolagsstyrelser och kvinnor generellt är att den förstnämnda kategorin är mer makt- och prestationsinriktade än kvinnor generellt dock som tidigare nämnt inte i lika hög utsträckning som sina manliga motsvarigheter. Adams och Funk konstaterar vidare att könsskillnaderna i styrelserum kan vara ännu större i kontexter där det är svårare för kvinnor att välja en toppkarriär. 11 I en utläggning om de mekanismer som kan ligga bakom skillnaderna i värderingar mellan kvinnor och män i börsnoterade bolagsstyrelser, men också mellan kvinnor i bolagsstyrelser och kvinnor generellt presenteras också i Adams och Funks forskning. Kvinnor i bolagsstyrelser på hög nivå, precis som sina manliga motsvarigheter, har investerat mycket i sin karriär. Det är ofta målmedvetna människor som valts till rollen på grund av sin kompentens eller andra särskilt hög värderade egenskaper. I Sverige är avvägningen mellan karriär och familj inte lika avgörande som i andra länder, detta tack vare utbyggda välfärdsstrukturer. Detta kan vara en bidragande anledning till varför Sverige har en förhållandevis hög andel kvinnor i maktpositioner. Priset man betalar för en karriär innebär inte per definition ett försakande av ens familj eller möjlighet att, på ett normenligt sätt, skaffa familj. I en kommentar gällande mansdominans påpekar Holgersson (SOU 2003:16) att kvinnor i ledande positioner ofta anammar en mer mansdominerad jargong för att efterlikna den normaliserade idealbilden som finns av en person med makt i 11 Adams och Funk, SNS Rapport 3, 2012, Kvinna eller man gör det skillnad i styrelserummen? sid. 4

7 näringslivet. Detta kan också vara en bidragande orsak till att kvinnor i bolagsstyrelser skiljer sig från kvinnor generellt gällande vissa attityder och värderingar. VÄRMLAND Värmland är historiskt sett ett län starkt präglat av industri och utvinning. Detta manifesterar sig också i antalet förvärvsarbetande per näringsgren. Mer än var femte värmlänning, 21 procent, arbetar inom industrin. Ytterligare lite knappt en femtedel, 19,8 procent, arbetar inom vård och omsorg, runt 18 procent i handel och kommunikationer, 12 procent arbetar i utbildning och forskning och runt 19 procent i finans eller företagstjänster. 12 Precis som i övriga landet är branschstrukturen i Värmland påtagligt könsuppdelad. Männen dominerar inom industri, tillverkning, byggverksamet och energiförsörjning medan kvinnor dominerar i vård, skola, omsorg, hotell och restaurang. Ser man till eget företagande finns också stora skillnader i det egna företagandet mellan män och kvinnor. Av länets lite drygt företag drivs mer än två tredjedelar av män. Om man vidare betraktar spännvidden så ser man också att män tar större utrymme. I Rambölls granskning av det värmländska näringslivet från 2009 påpekas att det i Värmland finns hela sju branscher där endast män återfinns som företagare gällande enmannaföretag. Det fanns, vid undersökningens genomförande, en bransch där enbart kvinnor fanns representerade dock företräds branschen bara av en enda individ. Hos fåmannaaktiebolag har sex branscher enbart manliga representanter medan det inte finns någon bransch med enbart kvinnor. 13 Sett till näringslivet totalt i Värmland finns 44 procent av kvinnor i chefspositioner i näringslivet och 56 procent i offentlig sektor. Motsvarande siffor för män är 13 procent respektive 87 procent. Och det finns uppenbara skillnader mellan näringslivet och den offentliga sektorn i Värmland. Könsfördelningen hos verkställande direktörerna i det värmländska näringslivet är 10 procent kvinnor och 90 procent män. Går man ner på driftoch verksamhetsnivå i näringslivet är fördelningen cirka 30 procent kvinnor och 70 procent män. Gällande chefer på mindre företag så är ungefär 35 procent kvinnor och 65 procent män. Förhållande i offentlig sektor skiljer sig avsevärt. Där är kvinnor i procentuell majoritet på de flesta chefsposter, så när som gällande högre ämbeten. 14 Det finns i dagsläget ingen kvantitativ kartläggning över kvinnor som styrelseledamöter i Värmland. I en översikt av länets 10 största bolag sett till omsättning kan konstateras att bara runt sex procent av styrelseledamöterna i bolagsstyrelserna är kvinnor. Av dessa sex procent är hälften politiskt tillsatta, arbetsplatsrepresentanter eller familjemedlemmar. 15 Detta föranleder flera diskussioner. 12 Värmland i siffror, Region Värmland, Kvinnors företagande Förstudie Ramböll, På tal om Kvinnor och Män Värmlands län, Egen uträkning från allabolag.se, ( )

8 UPPSLAG FÖR FORSATT UNDERSÖKNING Utifrån den information som redovisats i förstudien finns en handfull uppslag för fortsatta undersökningar. Det finns, som påpekat, en stor avsaknad av kvantitativ information om kvinnor i styrelsepositioner. Detta gäller alla typer av styrelser utanför börsbolagen. Att skapa en databas över det värmländska näringslivet med utgångspunkt från kvinnors ledarskap och kvinnlig representation i bolagsstyrelser är utmärkt grund för flera studier. Materialet i en sådan databas skulle kunna bidra till ett underlag för diskussion med näringslivet om hur kvinnors roll i företagsledningar och styrelser kan uppvärderas till förmån för företagets utveckling och jämställdheten. På sikt kan även en sådan undersökningsmodell omvandlas till ett koncept som kan appliceras på andra regioner. Detta för att bredda kartläggningen och på så vis täcka en påtaglig informationslucka i svenskt näringsliv. Ur ett mer samhällsinriktat perspektiv föranleder förstudien en diskussion om kvinnor som makthavare och deras inflytande över Värmlands samlade kapital. De stora industriföretagen i Värmland utgör en betydande del av den värmländska ekonomin och arbetsmarknad. Det är ytterst få kvinnor som tillåts vara med och fatta beslut kring hur detta kapital förvaltas och förändras. Vad innebär det för Värmland att kvinnor saknas i styret av länet? Med utgångspunkt från det material som en databas skulle kunna tänkas medföra finns också flera möjliga kvalitativa undersökningsuppslag. En viktig reflektion finns relaterat till Adams och Funks forskning om värderingar i styrelser. Hur representativ är resultatet av deras forskning utanför börssfären. Är resultaten applicerbara även på styrelseledamöter i mindre företag? Och hur skulle resultatet se ut i en mindre jämställd kontext än den omgivning som styrelseledamöter i börsnoterade företags omges av? Adams och Funk presenterar en teori om att skillnaderna mellan män och kvinnor i bolagsstyrelser skulle vara större i ojämställda kontexter. Vad innebär detta ur ett värmländskt perspektiv? Vilka värderingar finns inom de värmländska bolagen?

9 KÄLLFÖRTECKNING Adams och Funk, SNS Kvinna eller man gör det skillnad i styrelserummen? Rapport 3, 2012 Adler, R, Women in the Executive Suite Correlate to High Profits Pepperdine University, USA 2002 Catalyst USA - Connecting Corporate Performance and Gender Diversity, 2004 Catalyst USA- Corporate Performance and Women s Representation On Boards, 2011 Forsyth D.R (1999) Group Dynamics, Wadworth Publishing Company Belmot, California USA 1999 Jämställdhet och lönsamhet R 1999:19, Nutek Kotiranta, A, Kovalainen, A, och Rouvinen P, EVA Analysis no Kvinnors företagande Förstudie Ramböll, 2009 Makten i kulisserna en granskning av svenska börsbolags valberedningar och deras arbete, Allbright, 2012 Pressmedelande 2009:64 SCB På tal om Kvinnor och Män Värmlands län, 2012 Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland. Värmland i siffror, Region Värmland, 2011

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Kartläggning av styrelsesammansättningar i Kalmar län

Kartläggning av styrelsesammansättningar i Kalmar län Kartläggning av styrelsesammansättningar i Kalmar län Oskarshamn, februari 2012 Sara Olsson Winnet Kalmar län www.kalmarlan.winnet.se kalmarlan@winnet.se Besöksadress: Båtgatan 5, Oskarshamn Postadress

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Bakgrund Motsvarande statistik togs fram 2013 och föreliggande undersökning är en jämförelse mellan åren. Denna sammanfattande rapport inleds

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

VD och styrelser ur ett könsperspektiv VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

Män har varit här längst

Män har varit här längst Män har varit här längst Jämställdhet och förnyelse i industriella organisationer ANNA WAHL SOP HI E LINGHAG UNIVERSITÄTSBIBLIOTHriK KIEL - ZENTRALBIBLIOTMEK - ^Studentlitteratur Förord 7 KAPITEL 1 Olika

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Jämställdheten i näringslivets ledande befattningar

Jämställdheten i näringslivets ledande befattningar Jämställdheten i näringslivets ledande befattningar i Örebro län. Näringslivet i Örebro län - Männen dominerrar i andelen VD-befattningar och styrelsposter Fredrik Eliasson Februari 2002 Publikationsnr:

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Lugnande ord Olustkänslor inför frågorna Problemskapande Skuld Att tillhöra de andra Vanmakt inför förändring Från individ till

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper. November 2013

Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper. November 2013 Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper November 2013 Niklas Linder, VD Telefon 08-514 905 91 E-post niklas.linder@datadia.se Kvinnors representation inom operativ ledning av företag och organisationer

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

Ett jämställt Värmland

Ett jämställt Värmland Jämställdhetsstrategi för Värmlands län Ett jämställt Värmland Utgivare Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad 010-224 70 00 varmland@lansstyrelsen.se grafisk form Julia Runervik ISSN nr 0284-6845 publ.nr

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Har kön någon betydelse? - om kvinnor och män i statliga bolagsledningar

Har kön någon betydelse? - om kvinnor och män i statliga bolagsledningar Har kön någon betydelse? - om kvinnor och män i statliga bolagsledningar Fackförbundet ST 2010-05-12. Referens: Karin Morild, Utredare: 08-790 52 34 karin.morild@st.org Förord Nu när årets bolagsstämmor

Läs mer

Jämställt företagande i Jämtlands län

Jämställt företagande i Jämtlands län NR. 1 JÄMTSTÄLLT.COM RAPPORTSERIE Jämställt företagande i Jämtlands län Andreas Mångs (fil. lic.) PhD Candidate Linnaeus University School of Business and Economics JÄMSTÄLLT FÖRETAGANDE I JÄMTLANDS LÄN

Läs mer

- Kommundirektör - Förvaltningschefer - Chefer i förvaltningen - Anställda av kommunen

- Kommundirektör - Förvaltningschefer - Chefer i förvaltningen - Anställda av kommunen Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Upplands Väsby kommun Jämställdhetskartan TOJ redovisar statistik som är relevant för att analysera hur jämställd kommunen är inom den privata, offentliga och

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta

Läs mer

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet Civilutskottets betänkande Frågor om bostäder och könskvotering behandlar i detta betänkande 5 motioner. 2014:C19Fr, Bygg fler hyresrätter för unga av klass SA13, Wasaskolan. som sin mening vad som i motionen

Läs mer

Företagsfrämjande på lika villkor

Företagsfrämjande på lika villkor Företagsfrämjande på lika villkor Jenny Idebro 30 september 2014, Stockholm Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Hela lönen, hela tiden

Hela lönen, hela tiden Hela lönen, hela tiden utmaningar för ett jämställt arbetsliv (SOU 2015:50) Delegationens uppdrag Sammanställa och tillgängliggöra kunskap om kvinnors och mäns olika villkor och möjligheter samt de förhållanden

Läs mer

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda En studie genomförd av Nordic Investor Services i maj 2016 Andra AP-fondens Kvinnoindex 2016 - Sammanfattning

Läs mer

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Arbetskraftsrörelser Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Gunnar Hedin 6 Bakgrund Sedan mer än femtio år har det funnits ambitioner inom det nordiska

Läs mer

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet

Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet Vad är jämställdhet? Minst 40 % av vardera könet skall finnas på en viss position.

Läs mer

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013 Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012 Mars 2013 Översikt och innehåll Medieanalysen översikt Medieanalysen undersöker mediebevakningen av den internationella kvinnodagen

Läs mer

Genusrapporten. Fakta, statistik och analys om genusstrukturen i Gävleborg. Likabehandlingskonsult.se

Genusrapporten. Fakta, statistik och analys om genusstrukturen i Gävleborg. Likabehandlingskonsult.se Genusrapporten Fakta, statistik och analys om genusstrukturen i Gävleborg. Jämställdhetens sfärer Privatliv Regional utveckling Omvärld Arbetsliv Jag är så trött på jämställdhet! Vad är det du är trött

Läs mer

Varför en 100- lista?

Varför en 100- lista? Varför en 100- lista? Ökad styrelsekompetens i regionen och fler kvinnor i styrelserna är vik7ga frågor för regionens konkurrenskra

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Ulricehamns kommun

Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Ulricehamns kommun 2015 Inledning Ulricehamns uppdatering i Jämställdhetskartan 2012-2015 Jämställdhetskartan TOJ redovisar statistik som är relevant för att analysera hur jämställd kommunen är inom den privata, offentliga

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Kvinnors och mäns företagande

Kvinnors och mäns företagande s och mäns företagande Fakta & statistik 2009 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets publikationsservice

Läs mer

OPOPONAX Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827. Leda och styra jämt. Din guide till utplånande av orättvisor

OPOPONAX Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827. Leda och styra jämt. Din guide till utplånande av orättvisor Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827 Leda och styra jämt Din guide till utplånande av orättvisor Några utgångspunkter Forskningssamordnare, Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs

Läs mer

Handlingsplan för mångfald

Handlingsplan för mångfald Handlingsplan för mångfald Nämnden för individ- och familjeomsorg 2014 2016 Antagen av nämnden för individ- och familjeomsorg 2014-02-18 2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför mångfald?... 3 Definition

Läs mer

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Executive Search En undersökning av rekryteringsbranschen 2008 Executive Search 2008 Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Förord Det pågår en livlig debatt om styrelsers sammansättning och

Läs mer

Nulägesbeskrivning läsåret

Nulägesbeskrivning läsåret UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Nulägesbeskrivning läsåret 2004 2005 I jämställdhetsplanen för år 2000 2001 ingick en s.k. nulägesbeskrivning som redovisade fördelningen mellan kvinnor

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda En studie genomförd av Nordic Investor Services juni 2012 Andra AP-fondens Kvinnoindex 2012 - Sammanfattning

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Ökad medvetenhet men långsam förändring om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv

Ökad medvetenhet men långsam förändring om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv Ökad medvetenhet men långsam förändring om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Sophie Linghag, Klara Regnö Mäns föreställningar om kvinnor och Företagsledning

Läs mer

Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar:

Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Justitiedepartementet Ju.L1@regeringskansliet.se Dnr: Ju2016/06276/L1 Yttrande från gällande promemorian: Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser (Ds 2016:32) delar ambitionen om att Sverige ska vara ett

Läs mer

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi?

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Gunilla Thorstensson, programansvarig Lyft näringslivet, 2014-11-05 Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Kalmar kommun...4 Manligt

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Kvinnliga chefers arbetsförhållanden, karriärutveckling och hälsa

Kvinnliga chefers arbetsförhållanden, karriärutveckling och hälsa Kvinnliga chefers arbetsförhållanden, karriärutveckling och hälsa Anna Nyberg, PhD Stressforskningsinstitutet Varför studera kvinnliga chefer? Arbetslivet i Sverige är fortfarande inte jämställt Kvinnor

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten,

Läs mer

KVINNOR HAR KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN. Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE

KVINNOR HAR KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN. Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE KVINNOR HAR 3 500 KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE 2 Sammanfattning OFÖRKLARADE LÖNESKILLNADER MELLAN KÖNEN INOM JUSEKS MEDLEMSGRUPPER

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag beviljades 116 miljoner kronor under samma period. Källa: Tillväxtverket, Hur kan företagsstöden

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Sysselsättning inom hotell och restaurang

Sysselsättning inom hotell och restaurang Sysselsättning inom hotell och restaurang I det här avsnittet ser vi på dem som lagar den mat vi äter ute: på restaurang och i storkök. I Jordbruksstatistisk årsbok 2010 kan man ta del av statistik från

Läs mer

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,

Läs mer

Jonas Iversen, Finansdepartementet

Jonas Iversen, Finansdepartementet Jonas Iversen, Bakgrund: Över 10 års erfarenhet av bolagsstyrning och styrelsearbete. Ledande befattningar inom statens bolagsförvaltning. Erfarenhet från styrelsearbete och valberedningar: SJ (Ordförande),

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

Vad vill Nordstjernan se hos en styrelseledamot? Torsdagen den 27 september 2012

Vad vill Nordstjernan se hos en styrelseledamot? Torsdagen den 27 september 2012 Vad vill Nordstjernan se hos en styrelseledamot? Torsdagen den 27 september 2012 Tomas Billing VD för Nordstjernan (sedan 1999 ) Ordförande i NCC, ledamot i Stenas sfärråd Ordförande/ledamot i många valberedningar:

Läs mer

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn Sida: 1 av 5 Fakta om statistiken Arbetsförmedlingens siffror över antalet inskrivna arbetslösa är väsentligt lägre än antalet arbetslösa i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Summan av inskrivna arbetslösa

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009 VD-löner 28 en statistisk redovisning Mars 29 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 55 medlemsföretag. Drygt två av tre företag är mindre, ägarledda företag med färre än

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Technology Management Lunds Universitet

Technology Management Lunds Universitet Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2013 1 TM arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning år 2013. Årets undersökning är den andra i raden som kartlägger

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Jämställt på toppen när och hur? Konferens 4 april 2014 Statistikpresentationer

Jämställt på toppen när och hur? Konferens 4 april 2014 Statistikpresentationer Jämställt på toppen när och hur? Konferens 4 april 2014 Statistikpresentationer Svenskt näringsliv Carina Lindfelt Andelen kvinnor som är chefer fortsätter att öka i Svenskt Näringslivs medlemsföretag

Läs mer

SNS ANALYS nr 3. Kvinna eller man. Gör det skillnad i styrelserummet? April 2012

SNS ANALYS nr 3. Kvinna eller man. Gör det skillnad i styrelserummet? April 2012 April 2012 SNS ANALYS nr 3 Kvinna eller man. Gör det skillnad i styrelserummet? LITTERATUREN som dokumenterar att kvinnor är annorlunda än män vad gäller val och preferenser är omfattande, men om könsskillnader

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

Hållbarhetsarbetet i de statliga bolagen

Hållbarhetsarbetet i de statliga bolagen Hållbarhetsarbetet i de statliga bolagen Finansmarknadsminister Peter Norman 10 september 2013 En av Sveriges största bolagsportföljer 53 bolag 43 helägda och 10 delägda 35 förvaltas under 3 noterade TeliaSonera,

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG

DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Dynamics Engagement_062513_wp _EMEA HUR ENGAGERADE ÄR DINA

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI för Länsbygderådet Sjuhärad

JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI för Länsbygderådet Sjuhärad JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI för Länsbygderådet Sjuhärad Antagen av styrelsen, 2010-09-22 Riksorganisationen Hela Sverige ska leva har antagit visionen Vi ska bli bäst på jämställdhet. Upprättandet av en jämställdhetsstrategi

Läs mer

Rapport om vd-löner inkomståren 2009-2010

Rapport om vd-löner inkomståren 2009-2010 Kvinnliga vd:ar under 45 år ökade sina löner med 5,4 procent 2010, vilket är mer än dubbelt så mycket som en genomsnittlig vd. Men fortfarande tjänar kvinnliga vd:ar klart mindre än manliga. Mars 2012

Läs mer

Idé och Framtid. Idé & Framtid

Idé och Framtid. Idé & Framtid Idé & Framtid 1 Idé och Framtid fastställt vid kongressen 2010 2 Ledarna Sveriges chefsorganisation Idé & Framtid Verksamhetsidé Chefen gör skillnad Ledarna gör skillnad för chefen Bra chefer och ett gott

Läs mer

Pendlingsmönster in, ut och inom länet

Pendlingsmönster in, ut och inom länet 2013:2 Pendlingsmönster in, ut och inom länet Det har sedan länge varit känt att regionens arbetsmarknadsområde är betydligt större än själva länet. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR!

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! NYCKELTALS- INSTITUTETS ÅRSRAPPORT 2016 I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! Vi började 1996 med en ambition att skapa ett gemensamt språk inom HR ekonomi, en slags svensk standard för att mäta och

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer