FÖRSTUDIE FÖR DET FÖRETAGSSAMMA VÄRMLAND KARTLÄGGNING AV STYRELSESAMMANSÄTTNING I VÄRMLAND ATTITYD I KARLSTAD AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSTUDIE FÖR DET FÖRETAGSSAMMA VÄRMLAND KARTLÄGGNING AV STYRELSESAMMANSÄTTNING I VÄRMLAND ATTITYD I KARLSTAD AB 2013-01-31"

Transkript

1 FÖRSTUDIE FÖR DET FÖRETAGSSAMMA VÄRMLAND KARTLÄGGNING AV STYRELSESAMMANSÄTTNING I VÄRMLAND ATTITYD I KARLSTAD AB

2 BAKGRUND Denna förstudie syftar till att översiktligt belysa den forskning som gjorts på området kvinnors ledarskap och kvinnor som ledamöter i bolagsstyrelser. Almi Företagspartner AB, Region Värmland och Länsstyrelsen Värmland har gemensamt påpekat behovet av en kartläggning av styrelsesammansättningen hos värmlänska bolagsstyrelser sett ur ett genusperspektiv. Därtill finns också ett önskamål att kontrastera dess uppgifter mot övriga Sverige. Utgångspunkter för studien bör vara om kvinnors representation i bolagsstyrelser och eller VD-skap påverkar bolagens omsättning och resultat. Genomförandet av en sådan kartläggning bör ske i tre steg: 1) genomgång av befintliga rapporter och utredningar, för att lägga grunden till kartläggningen och för att använda redan insamlad information. 2) databasanalys utifrån befintlig statistik om bolagen och slutligen 3) undersökning bland företag i Värmland. Denna förstudie utgör första steget i en sådan kartläggning. TEKNISK BESKRIVNING Förstudien består av en granskning av sekundärdata samt samtal med genus- och organisationsvetare på högre akademisk nivå. Granskningen av sekundärdata är gjord under januari Urvalet av material har skett genom anvisningar från projektbeställare, genom dialog med företrädare för KTH:s avdelning för Genus, organisation och ledning, Karlstads universitets Centrum för genusforskning samt genom granskningar av hemsidor och akademiska resursdatabaser. Vissa källor är hämtade direkt från statliga utredningar. Rapportframställan och disposition av material utgår från de undersökningsområden som stipulerats i uppdragets offert. Genomförandet har också genomförts med hänsyn till hur fortsatta undersökningar ska genomföras. Förstudien som underlag bör inte betraktas som statiskt utan kan komma att ändras i sambaand med att den slutgiltiga rapporten sammanställs. INLEDNING Jämställdhet som begrepp används för att beskriva förhållande mellan kvinnor och män. Det kan känneteckna både relationen eller förhållandet mellan individer och grupper. Jämställdhetsbegreppet har både en kvantitativ och en kvalitativ dimension. Den kvantitativa delen handlar om fördelningen mellan män och kvinnor i olika privata- och offentliga sfärer, till exempel yrken och maktpositioner. Det kvalitativa jämställdhetsbegreppet syftar till att forma hela och delar av samhället med mäns och kvinnors kunskap och erfarenheter i jämlik utsträckning. Män och kvinnor i Sverige förvärvsarbetar i ungefär samma utsträckning. Dock söker sig inte män och kvinnor till samma typer av yrken. 1 Statistik från SCB visar att bara fyra av de 30 största yrkesgrupperna i någon utsträckning kan räknas som jämställda. Resterande yrken har en betydande övervikt av antingen män eller kvinnor. 2 Vidare finns stora skillnader i män och kvinnors roll i näringslivet inte minst när det gäller ledarskap. 1 Statistisk sett är Sverige en av världens mest könssegregerade arbetsmarknader. Detta förklaras genom att andelen kvinnor på arbetsmarknaden är mycket högre än i andra länder, vilket bidrar till att skillnader accentueras. (SOU 2004:43) 2 Pressmedelande 2009:64 SCB

3 Enligt SCB:s företagsdatabas fanns vid årsskiftet runt registrerade bolag i Sverige, exklusive offentliga branscher. Runt är enmansföretag, runt har 1-9 anställda, knappt mellan anställda. Bara 0,46 procent av Sveriges företag har anställda, ca stycken, och mindre än 0,1 procent mer än 250 anställda, knappt stycken. I dagsläget finns ingen samlad och bearbetat statistik över könsfördelningen bland svenska företag som inte är börsnoterade. Detta innebär att det saknas kvantitativa sammanställningar av kvinnors ledarskap för mer än 99 procent av Sveriges bolagsstyrelser, även om man inte räknar med de enmansföretagen som finns registrerade. På samma sätt finns stora kunskapsluckor i kvalitativ data om kvinnor i ledande positioner i näringslivet utanför börserna. JÄMSTÄLLDHET OCH LÖNSAMHET Det finns flera studier som understryker att företag med jämställda ledningsstrukturer, till exempel en heterogen könsrepresentation i styrelsen, är företag som fungerar och mår bättre. Till exempel visar granskningar av de 25 toprankade företagen från anrika Fortunes 500-lista att företag med kvinnor i ledningsgrupper generellt är mellan procent mer lönsamma än medianen hos de övriga Fortune 500-företagen inom samma bransch. 3 I svenska sammanhang finns en handfull studier som berör ämnet. Bland annat har Tillväxtverket (dåvarande Nutek) konstaterat att blandade personalgrupper ger bättre lönsamhet. 4 I andra nordiska länder verkar utfallet vara det samma. En finsk studie, kallad Female Leadership and Firm Profitability, genomförd på uppdrag av Näringslivets delegation (EVA) visar att företag som leds av kvinnor i snitt har 10 procent bättre lönsamhet än de som leds av män. 5 Flera amerikanska studier på ämnet visar att könsheterogent ledarskap leder till bättre lönsamhet för företag. I bland annat Catalyst studie Connecting Corporate Performance and Gender Diversity (2004) framgår att företag med hög representation av kvinnor i ledande positioner uppvisar bättre lönsamhet än genomsnittsföretaget, men också att man har högre utdelning till aktieägare. 6 Gällande kvinnor i styrelser så framhäver Catalyst i ytterligare en studie Corporate Performance and Women s Representation on Boards (2011) att en jämn fördelning av män och kvinnor i bolagsstyrelser också genererar bättre lönsamhet och ekonomiskt hälsosammare företag. 7 Generellt sett är det dock svårt att peka på tydliga orsakssamband mellan ett jämställt företag och lönsamhet, även om korrelationen finns där. Forskningen lyfter fram flera parallella processer som tillsammans bidrar till den ökande lönsamheten. Teorier som presenterats bland annat av Catalyst utgår från att kvinnor i ledande positioner har haft en längre väg till toppen. Det har förutsatts mer av kvinnorna för att göra en framgångsrik karriär i en annars mansdominerad tillvaro. 3 Adler, R, Women in the Executive Suite Correlate to High Profits, Jämställdhet och lönsamhet R 1999:19, Nutek 5 Kotiranta, A, Kovalainen, A, och Rouvinen P, EVA Analysis no Catalyst- Connecting Corporate Performance and Gender Diversity, Catalyst- Corporate Performance and Women s Representation On Boards, 2011

4 OM MÄNS OCH KVINNORS LEDARSKAP Forskning på manligt och kvinnligt, eller mäns och kvinnors ledarskap, har bedrivits sedan mitten av 1970-talet. I SOU 1994:3 kan läsas att det redan tidigt konstaterades av det finns få eller inga skillnader mellan män och kvinnors chefsförmåga, detta bl.a. genom forskning av Bartol (1978) och Marshall (1984). Dock uppstod tidigt en diskussion i akademiska kretsar om problemet med att jämföra manligt och kvinnligt ledarskap eftersom det historiskt funnits för få kvinnor i ledande positioner för att kunna bedriva trovärdig forskning (Bayes 1987 genom SOU 1994:3). Det som kunnat konstateras är skillnader i preferenser när det gäller ledarstil och uppfattning om bra organisation mellan kvinnor och män. Forskning har även tittat på den strukturella problematik som uppstår när kvinnor verkar i ledande positioner, i en traditionellt sett manlig miljö. Ofta utgår idén om chefsrollen och ledarrollen från männens ideal och livssituation. Detta har medfört att kvinnor i ledande positioner kan uppleva mer stress och större krav på prestation än sina manliga motsvarigheter (Morrison, White och Van Velsor 1987 genom SOU 1994:3). För att passa in i informella sammanhang och bli accepterad som en jämlike krävs mer av kvinnor än av män. I forskning kring manligt och kvinnligt ledarskap framhävs ofta näringslivets homosociala natur, där män och manlighet ofta är en norm för ledarskap. Ett exempel är hur ett företags bransch och image påverkar vilken typ av ledarskapskultur som frodas. Forskning ur ett jämställdhetsperspektiv på detta område, bland annat Billig och Alvesson (1989), visar att andelen kvinnor som ledare i hierarkiska organisationsstrukturer är betydligt mer sällsynt än i organisationer med en platt organisation. Branscher med mer teknisk inriktning, som har en mer maskulin profil, har färre kvinnor i ledande positioner än branscher med en mer mjuk framtoning, som till exempel handel eller social inriktning. Studier har även gjorts på rekryteringsprocesser till ledande positioner i näringslivet (bland annat av Holgersson 1999) där begrepp som ofta symboliserar kompetens är typiskt manliga egenskaper, snarare än faktiska ledaregenskaper. Temat manligt och kvinnligt ledarskap, eller mäns och kvinnors ledarskap, har utretts i en serie statliga utredningar. SOU 1994:3 Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap berör som första statliga utredning manliga chefers syn på kvinnors roll i organisationer och de föreställningar och förväntningar som finns på kvinnors ledarskap. Studien följdes av SOU 2003:16 Mansdominans i förändring om ledningsgrupper och styrelser, som även syftar till att kartlägga kvinnors deltagande på lednings- och styrelsenivå. Någon ytterligare uppföljning på ämnet inom ramen för statliga utredningar finns inte planerad i dagsläget. Om man flyttar fokus från individens prestation till gruppens finns också där tydliga tendenser på att ett jämställt ledarskap kan vara gynnsamt för det enskilda företaget. Gängse akademiska teorier understryker att prestationsnivån är bättre i grupper med mångfald, bland annat män och kvinnor blandat. 8 Forsyth (1999) understryker bland annat i sin forskning att en mångfald av åsikter, idéer och angrepssätt genererar mer innovativa lösningar och, ofta, bättre resultat. Dock visar forskning att det inte räcker med bara en eller två personer som avviker från rådande norm i en ledningsgrupp för att uppnå dessa effekter. Forskning som gjorts på området innefattar främst arbetslivsforskning och management. På KTH finns enheten för Genus och organisation som främst fokuserar på hur könsmaktsstrukturer påverkar organisationskulturer och klimat. Framstående forskare knutna till 8 Dock finns även forskning som visar på motsatsen till exempel Eden och Tziner (1985)

5 institutionen är bland annat Anna Wahl, Sophie Lindhag och Charlotte Holgersson. Publikationer från institutionen innefattar bland annat Kvinnor som maktresurs i förändringsoch innovationsprocesser (2010), Genuskompetens för hållbar kompetensförsörjning (2010) och Chefskapets könsmärkta villkor (2012). Internationellt erkänd forskning är till exempel redan nämnda Forsyth (1999) men också Boschini (2004) men också forskning från den amerikanska tankesmedjan/organisationen Catalyst. JÄMSTÄLLDHET I STYRELSERUMMET Kvinnors närvaro i styrelserummen är en fråga som med jämna mellanrum blossar upp i den svenska allmänna debatten men likväl också på andra geografiska arenor. Kvinnors underrepresentation i styrelser har gjort att länder satt mål, både muntliga och lagstadgade, för i vilken utsträckning kvinnor ska finnas representerade i styrelser. I Norge finns ett lagstadgat krav på 40 procent kvinnliga representanter i bolagsstyrelser för börsnoterade bolag. I Frankrike finns nationellt antagna krav på kvoteringar till styrelser i börsnoterade bolag och i Spanien finns en uttalad målsättning att minst 40 procent av företrädarna i bolagsstyrelser ska vara kvinnor innan år Den forskning som gjorts kring börsbolag är förhållandevis omfattande, detta primärt eftersom statistiken är överskådlig och tillgänglig. Av Sveriges alla bolag 2012 var 252 börsnoterade, majoriteten av dessa var medelstora eller större företag. Av de bolag som finns börsnoterade hade år 2012 bara 26 bolag en jämn könsfördelning mellan styrelseledamöter. I en studie av börsnoterade bolag i Sverige, gjord av stiftelsen Allbright visar också att över hälften av alla bolag, 60 procent, helt saknar kvinnor i sina valberedningar, detta i strid med vad som stipuleras i Svensk kod för bolagsstyrning. 9 Allbrights studie visar också på stora skillnader mellan branscher. Branscher som har nära till slutkonsumenten, till exempel sällanköp och finans har ofta högre antal kvinnor än till exempel olja och gas eller kraftförsörjning. Större börsföretag och också en högre andel kvinnor jämfört med mindre företag. 10 I USA har ett flertal uppmärksammade forskningsprojekt berört frågan med kvinnor i bolagsstyrelser. I rapporten Wall Street like Women lyfter Welbourne (1999) fram empiriska bevis på att kvinnor i amerikanska bolagsstyrelser leder till en bättre lönsamhet på kort sikt, dock inte nämnvärt på lång sikt. En förklaring till detta menar författaren är att bolag med kvinnor i ledande position får mer uppmärksamhet i media, vilket i sin tur kan attrahera nya investerare. Wellbournes forskning på amerikanska företag (1999) visar att styrelser med hög andel kvinnor, över 50 procent i styrelserna, inte är mer lönsamma än de som har mellan procent kvinnor i styrelsen. Welbourne understryker därför att det inte är kvinnorna i sig som är anledningen till ökad vinst, utan snarare mångfalden i styrelserna. Norge har dock i sammanhanget en något unik ställning genom sin kvoteringslagstiftning från 2003 som stipulerar att minst 40 procent av börsbolagsstyrelser ska bestå av kvinnliga ledamöter. Effekten av kvoteringslagstiftningen har visat på både positiva och negativa effekter, men generellt sett är forskningsvärlden försiktig för att dra för stora slutsatser. Ahern och Dittmar menar i The Changing of the Boards: The Impact on Firm Valuation of Mandated Female Board Representation att sedan kvoteringen infördes har bolagen sett en förlust av värden (mätt som Tobins Q) med i genomsnitt 12,4 procent. Dock är det svårt att avgöra om det är kvoteringen eller lågkonjunkturen som varit den främsta orsaken till detta. 9 den 17 januari Makten i kulisserna en granskning av svenska börsbolags valberedningar och deras arbete, Allbright, 2012

6 Det som kvoteringslagarna dock bevisat medförde är att styrelsens genomsnittskompetens i form av utbildningsnivå ökade samt att medelåldern minskade. MÄN OCH KVINNORS VÄRDERINGAR I STYRELSERUMMET I den uppmärksammade studien Beyond the Glass Ceiling: Does gender Matter granskar Adams och Funk svenska bolagsstyrelser utifrån ett genusperspektiv och visar på att män och kvinnor systematiskt skiljer sig åt i grundläggande värderingar och i sin attityd till risk. I sin forskning tillämpar Adams och Funk ett värderingssystem skapat av Shalom Schwarts som bygger på 40 frågor i ett så kallat Value Questionnaire (PVQ). Utifrån dessa frågor identifieras tio grundläggande värderingar som återfinns i de flesta kulturer, och baserat på detta studeras likheter och skillnader mellan respondentgrupper. Adams och Funk har valt att genomföra sin forskning på börsnoterade företag i Sverige. Att de valt just Sverige beror på att jämställdheten mellan könen i Sverige är hög, vilket, enligt författarna, mildrar eventuella effekter av könsstereotyper, könsneddrivningar eller andra sociala faktorer som påverkar relationen mellan könen. Ytterligare en anledning till att de valde att studera bolag i Sverige har att göra med att information och material om bolagsstyrelser är förhållandevis lättillgängligt i Sverige jämfört med i andra länder. En noterbar slutsats från Adams och Funk (2009) är att kvinnor i börsnoterade bolagsstyrelser avviker i sina värderingar från kvinnor i befolkningen i stort. Kvinnor som styrelseledamöter är, i överensstämmelse med undersökningar gjorda på befolkningen generellt, för universalism och emot konkurrens och tävlan jämfört med manliga styrelseledamöter. Samtidigt är de, i författarnas ordalag, mindre makthungriga. Kvinnor i bolagsstyrelser är också mindre traditions- och trygghetsinriktade än sina manliga motsvarigheter, värderingar som står stick i stäv med kvinnor generellt. Kvinnor i börsnoterade bolagsstyrelser är också mer riskbenägna än män i samma position. Andra skillnader i värderingar mellan kvinnor i börsnoterade bolagsstyrelser och kvinnor generellt är att den förstnämnda kategorin är mer makt- och prestationsinriktade än kvinnor generellt dock som tidigare nämnt inte i lika hög utsträckning som sina manliga motsvarigheter. Adams och Funk konstaterar vidare att könsskillnaderna i styrelserum kan vara ännu större i kontexter där det är svårare för kvinnor att välja en toppkarriär. 11 I en utläggning om de mekanismer som kan ligga bakom skillnaderna i värderingar mellan kvinnor och män i börsnoterade bolagsstyrelser, men också mellan kvinnor i bolagsstyrelser och kvinnor generellt presenteras också i Adams och Funks forskning. Kvinnor i bolagsstyrelser på hög nivå, precis som sina manliga motsvarigheter, har investerat mycket i sin karriär. Det är ofta målmedvetna människor som valts till rollen på grund av sin kompentens eller andra särskilt hög värderade egenskaper. I Sverige är avvägningen mellan karriär och familj inte lika avgörande som i andra länder, detta tack vare utbyggda välfärdsstrukturer. Detta kan vara en bidragande anledning till varför Sverige har en förhållandevis hög andel kvinnor i maktpositioner. Priset man betalar för en karriär innebär inte per definition ett försakande av ens familj eller möjlighet att, på ett normenligt sätt, skaffa familj. I en kommentar gällande mansdominans påpekar Holgersson (SOU 2003:16) att kvinnor i ledande positioner ofta anammar en mer mansdominerad jargong för att efterlikna den normaliserade idealbilden som finns av en person med makt i 11 Adams och Funk, SNS Rapport 3, 2012, Kvinna eller man gör det skillnad i styrelserummen? sid. 4

7 näringslivet. Detta kan också vara en bidragande orsak till att kvinnor i bolagsstyrelser skiljer sig från kvinnor generellt gällande vissa attityder och värderingar. VÄRMLAND Värmland är historiskt sett ett län starkt präglat av industri och utvinning. Detta manifesterar sig också i antalet förvärvsarbetande per näringsgren. Mer än var femte värmlänning, 21 procent, arbetar inom industrin. Ytterligare lite knappt en femtedel, 19,8 procent, arbetar inom vård och omsorg, runt 18 procent i handel och kommunikationer, 12 procent arbetar i utbildning och forskning och runt 19 procent i finans eller företagstjänster. 12 Precis som i övriga landet är branschstrukturen i Värmland påtagligt könsuppdelad. Männen dominerar inom industri, tillverkning, byggverksamet och energiförsörjning medan kvinnor dominerar i vård, skola, omsorg, hotell och restaurang. Ser man till eget företagande finns också stora skillnader i det egna företagandet mellan män och kvinnor. Av länets lite drygt företag drivs mer än två tredjedelar av män. Om man vidare betraktar spännvidden så ser man också att män tar större utrymme. I Rambölls granskning av det värmländska näringslivet från 2009 påpekas att det i Värmland finns hela sju branscher där endast män återfinns som företagare gällande enmannaföretag. Det fanns, vid undersökningens genomförande, en bransch där enbart kvinnor fanns representerade dock företräds branschen bara av en enda individ. Hos fåmannaaktiebolag har sex branscher enbart manliga representanter medan det inte finns någon bransch med enbart kvinnor. 13 Sett till näringslivet totalt i Värmland finns 44 procent av kvinnor i chefspositioner i näringslivet och 56 procent i offentlig sektor. Motsvarande siffor för män är 13 procent respektive 87 procent. Och det finns uppenbara skillnader mellan näringslivet och den offentliga sektorn i Värmland. Könsfördelningen hos verkställande direktörerna i det värmländska näringslivet är 10 procent kvinnor och 90 procent män. Går man ner på driftoch verksamhetsnivå i näringslivet är fördelningen cirka 30 procent kvinnor och 70 procent män. Gällande chefer på mindre företag så är ungefär 35 procent kvinnor och 65 procent män. Förhållande i offentlig sektor skiljer sig avsevärt. Där är kvinnor i procentuell majoritet på de flesta chefsposter, så när som gällande högre ämbeten. 14 Det finns i dagsläget ingen kvantitativ kartläggning över kvinnor som styrelseledamöter i Värmland. I en översikt av länets 10 största bolag sett till omsättning kan konstateras att bara runt sex procent av styrelseledamöterna i bolagsstyrelserna är kvinnor. Av dessa sex procent är hälften politiskt tillsatta, arbetsplatsrepresentanter eller familjemedlemmar. 15 Detta föranleder flera diskussioner. 12 Värmland i siffror, Region Värmland, Kvinnors företagande Förstudie Ramböll, På tal om Kvinnor och Män Värmlands län, Egen uträkning från allabolag.se, ( )

8 UPPSLAG FÖR FORSATT UNDERSÖKNING Utifrån den information som redovisats i förstudien finns en handfull uppslag för fortsatta undersökningar. Det finns, som påpekat, en stor avsaknad av kvantitativ information om kvinnor i styrelsepositioner. Detta gäller alla typer av styrelser utanför börsbolagen. Att skapa en databas över det värmländska näringslivet med utgångspunkt från kvinnors ledarskap och kvinnlig representation i bolagsstyrelser är utmärkt grund för flera studier. Materialet i en sådan databas skulle kunna bidra till ett underlag för diskussion med näringslivet om hur kvinnors roll i företagsledningar och styrelser kan uppvärderas till förmån för företagets utveckling och jämställdheten. På sikt kan även en sådan undersökningsmodell omvandlas till ett koncept som kan appliceras på andra regioner. Detta för att bredda kartläggningen och på så vis täcka en påtaglig informationslucka i svenskt näringsliv. Ur ett mer samhällsinriktat perspektiv föranleder förstudien en diskussion om kvinnor som makthavare och deras inflytande över Värmlands samlade kapital. De stora industriföretagen i Värmland utgör en betydande del av den värmländska ekonomin och arbetsmarknad. Det är ytterst få kvinnor som tillåts vara med och fatta beslut kring hur detta kapital förvaltas och förändras. Vad innebär det för Värmland att kvinnor saknas i styret av länet? Med utgångspunkt från det material som en databas skulle kunna tänkas medföra finns också flera möjliga kvalitativa undersökningsuppslag. En viktig reflektion finns relaterat till Adams och Funks forskning om värderingar i styrelser. Hur representativ är resultatet av deras forskning utanför börssfären. Är resultaten applicerbara även på styrelseledamöter i mindre företag? Och hur skulle resultatet se ut i en mindre jämställd kontext än den omgivning som styrelseledamöter i börsnoterade företags omges av? Adams och Funk presenterar en teori om att skillnaderna mellan män och kvinnor i bolagsstyrelser skulle vara större i ojämställda kontexter. Vad innebär detta ur ett värmländskt perspektiv? Vilka värderingar finns inom de värmländska bolagen?

9 KÄLLFÖRTECKNING Adams och Funk, SNS Kvinna eller man gör det skillnad i styrelserummen? Rapport 3, 2012 Adler, R, Women in the Executive Suite Correlate to High Profits Pepperdine University, USA 2002 Catalyst USA - Connecting Corporate Performance and Gender Diversity, 2004 Catalyst USA- Corporate Performance and Women s Representation On Boards, 2011 Forsyth D.R (1999) Group Dynamics, Wadworth Publishing Company Belmot, California USA 1999 Jämställdhet och lönsamhet R 1999:19, Nutek Kotiranta, A, Kovalainen, A, och Rouvinen P, EVA Analysis no Kvinnors företagande Förstudie Ramböll, 2009 Makten i kulisserna en granskning av svenska börsbolags valberedningar och deras arbete, Allbright, 2012 Pressmedelande 2009:64 SCB På tal om Kvinnor och Män Värmlands län, 2012 Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland. Värmland i siffror, Region Värmland, 2011

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

VD och styrelser ur ett könsperspektiv VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Executive Search En undersökning av rekryteringsbranschen 2008 Executive Search 2008 Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Förord Det pågår en livlig debatt om styrelsers sammansättning och

Läs mer

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet Civilutskottets betänkande Frågor om bostäder och könskvotering behandlar i detta betänkande 5 motioner. 2014:C19Fr, Bygg fler hyresrätter för unga av klass SA13, Wasaskolan. som sin mening vad som i motionen

Läs mer

Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper. November 2013

Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper. November 2013 Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper November 2013 Niklas Linder, VD Telefon 08-514 905 91 E-post niklas.linder@datadia.se Kvinnors representation inom operativ ledning av företag och organisationer

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

Har kön någon betydelse? - om kvinnor och män i statliga bolagsledningar

Har kön någon betydelse? - om kvinnor och män i statliga bolagsledningar Har kön någon betydelse? - om kvinnor och män i statliga bolagsledningar Fackförbundet ST 2010-05-12. Referens: Karin Morild, Utredare: 08-790 52 34 karin.morild@st.org Förord Nu när årets bolagsstämmor

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet

Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet Vad är jämställdhet? Minst 40 % av vardera könet skall finnas på en viss position.

Läs mer

Jämställdheten i näringslivets ledande befattningar

Jämställdheten i näringslivets ledande befattningar Jämställdheten i näringslivets ledande befattningar i Örebro län. Näringslivet i Örebro län - Männen dominerrar i andelen VD-befattningar och styrelsposter Fredrik Eliasson Februari 2002 Publikationsnr:

Läs mer

Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Ulricehamns kommun

Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Ulricehamns kommun 2015 Inledning Ulricehamns uppdatering i Jämställdhetskartan 2012-2015 Jämställdhetskartan TOJ redovisar statistik som är relevant för att analysera hur jämställd kommunen är inom den privata, offentliga

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Företagsfrämjande på lika villkor

Företagsfrämjande på lika villkor Företagsfrämjande på lika villkor Jenny Idebro 30 september 2014, Stockholm Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag

Läs mer

OPOPONAX Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827. Leda och styra jämt. Din guide till utplånande av orättvisor

OPOPONAX Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827. Leda och styra jämt. Din guide till utplånande av orättvisor Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827 Leda och styra jämt Din guide till utplånande av orättvisor Några utgångspunkter Forskningssamordnare, Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs

Läs mer

Jämställt på toppen när och hur? Konferens 4 april 2014 Statistikpresentationer

Jämställt på toppen när och hur? Konferens 4 april 2014 Statistikpresentationer Jämställt på toppen när och hur? Konferens 4 april 2014 Statistikpresentationer Svenskt näringsliv Carina Lindfelt Andelen kvinnor som är chefer fortsätter att öka i Svenskt Näringslivs medlemsföretag

Läs mer

Varför en 100- lista?

Varför en 100- lista? Varför en 100- lista? Ökad styrelsekompetens i regionen och fler kvinnor i styrelserna är vik7ga frågor för regionens konkurrenskra

Läs mer

SNS ANALYS nr 3. Kvinna eller man. Gör det skillnad i styrelserummet? April 2012

SNS ANALYS nr 3. Kvinna eller man. Gör det skillnad i styrelserummet? April 2012 April 2012 SNS ANALYS nr 3 Kvinna eller man. Gör det skillnad i styrelserummet? LITTERATUREN som dokumenterar att kvinnor är annorlunda än män vad gäller val och preferenser är omfattande, men om könsskillnader

Läs mer

Jonas Iversen, Finansdepartementet

Jonas Iversen, Finansdepartementet Jonas Iversen, Bakgrund: Över 10 års erfarenhet av bolagsstyrning och styrelsearbete. Ledande befattningar inom statens bolagsförvaltning. Erfarenhet från styrelsearbete och valberedningar: SJ (Ordförande),

Läs mer

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

MAKT & INFLYTANDE FÖRÄNDRINGAR SKER!

MAKT & INFLYTANDE FÖRÄNDRINGAR SKER! RAPPORT DECEMBER 2005 MAKT & INFLYTANDE FÖRÄNDRINGAR SKER! En uppföljning av rapporten Makt och inflytande i förändring - 2003. www.i.lst.se MAKT & INFLYTANDE FÖRÄNDRINGAR SKER! En uppföljning av rapporten

Läs mer

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser 2014-05-30 Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser Varför är ni i Kollegiet för svensk bolagsstyrning så engagerade i frågan om könsfördelningen i börsbolagens

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

9 Karriär. Bergqvist (2014).

9 Karriär. Bergqvist (2014). 9 Karriär Män och kvinnor ska ha samma tillgång till makt och inflytande på alla nivåer i samhället och samhället ska ta tillvara både kvinnors och mäns kompetens. Det är en grundläggande fråga om demokrati

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Idé och Framtid. Idé & Framtid

Idé och Framtid. Idé & Framtid Idé & Framtid 1 Idé och Framtid fastställt vid kongressen 2010 2 Ledarna Sveriges chefsorganisation Idé & Framtid Verksamhetsidé Chefen gör skillnad Ledarna gör skillnad för chefen Bra chefer och ett gott

Läs mer

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi?

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Gunilla Thorstensson, programansvarig Lyft näringslivet, 2014-11-05 Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag

Läs mer

Hållbarhetsarbetet i de statliga bolagen

Hållbarhetsarbetet i de statliga bolagen Hållbarhetsarbetet i de statliga bolagen Finansmarknadsminister Peter Norman 10 september 2013 En av Sveriges största bolagsportföljer 53 bolag 43 helägda och 10 delägda 35 förvaltas under 3 noterade TeliaSonera,

Läs mer

Att arbeta praktiskt Varför ökad jämställdhet? Ökad internationell konkurrens Ökad lönsamhet Förbättrad möjlighet att möta kundens behov Politiska krav Värdegrund Mångsidig kompetens Ökad konkurrens om

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

Sysselsättning inom hotell och restaurang

Sysselsättning inom hotell och restaurang Sysselsättning inom hotell och restaurang I det här avsnittet ser vi på dem som lagar den mat vi äter ute: på restaurang och i storkök. I Jordbruksstatistisk årsbok 2010 kan man ta del av statistik från

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Rapport om vd-löner inkomståren 2009-2010

Rapport om vd-löner inkomståren 2009-2010 Kvinnliga vd:ar under 45 år ökade sina löner med 5,4 procent 2010, vilket är mer än dubbelt så mycket som en genomsnittlig vd. Men fortfarande tjänar kvinnliga vd:ar klart mindre än manliga. Mars 2012

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Shalamov/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik Ett jämnt liv Ett spel om jämställdhet och statistik Introduktion I skolans uppdrag ingår att elever skall fostras i en värdegrund som baseras på jämställdhet, jämlikhet och alla människors lika värde.

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige

Läs mer

EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET

EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET Avsedd för Tillväxtverket Dokumenttyp PM Datum April, 2014 EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET SAMMANSTÄLLNING FRÅN WORKSHOP 28 MARS EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Ägarpolicy för perioden maj - december 2010

Ägarpolicy för perioden maj - december 2010 Övergripande mål Sjunde AP-fondens engagemang i ägarfrågor har som enda mål att främja avkastningen för pensionsspararnas andelar i AP7 Aktiefond. Medel Sjunde AP-fonden får enligt lag inte rösta för svenska

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015)

Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015) Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015) 1. BOLAGSSTÄMMA Kodens innehåll Följs Kommentar 1.1 Tidpunkt och ort för stämman samt ärende på stämman 1.2 Kallelse och övrigt underlag

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

7 th BL Ledarskap och Stereotyper

7 th BL Ledarskap och Stereotyper 7 th BL Ledarskap och Stereotyper Finns könsstereotyper fortfarande? Påverkar stereotyperna möjligheten för kvinnor att få ledande positioner? Är manliga eller kvinnliga stereotypiska egenskaper mer användbara

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Branschfakta personlig assistans

Branschfakta personlig assistans 2013 Branschfakta personlig assistans Innehåll 1 Inledning... 3 2 Branschens utveckling... 4 3 Assistansföretagens ekonomi... 7 4 Jämförelser med andra branscher... 12 5 Sammanfattning... 14 2 1 Inledning

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt

Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt Datum Dnr 2013-01-29 12-035 Näringsdepartementet Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt Ett nytt regionalt arbetssätt Regionförbundets Sörmland har från årsskiftet ett nytt regionalt utvecklingsprogram,

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Stjärnkraft En sammanfattning av en studie om kvinnliga ledare. Kairos Future & WES Maj 2014. Stjärnkraft en sammanfattning

Stjärnkraft En sammanfattning av en studie om kvinnliga ledare. Kairos Future & WES Maj 2014. Stjärnkraft en sammanfattning Stjärnkraft En sammanfattning av en studie om kvinnliga ledare Kairos Future & WES Maj 2014 Stjärnkraft en sammanfattning stjarnkraft_a4_20s.indd 1 1 2014-04-30 09:32 Kompetenta ledare morgondagens bristvara

Läs mer

Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014

Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014 Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014 I dokumentet beskrivs arbetet med Ledarnas centrala ställningstaganden inom områdena lön, ledarskap, chefsförsörjning och hållbarhet. Utgångspunkten

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

STJÄRNKRAFT. Studien om kvinnliga ledare. STRATEGY Future- based strategy. FUTURE Research- based foresight. ACTION Strategy enforcement

STJÄRNKRAFT. Studien om kvinnliga ledare. STRATEGY Future- based strategy. FUTURE Research- based foresight. ACTION Strategy enforcement STJÄRNKRAFT Studien om kvinnliga ledare FUTURE Research- based foresight STRATEGY Future- based strategy ACTION Strategy enforcement Vi ville ta reda på hur man som arbetsgivare attraherar och behåller

Läs mer

Kortversion. Heroiska män och pålästa kvinnor. En förstudie av det företags främjande systemet i Stockholms län KORTVERSION

Kortversion. Heroiska män och pålästa kvinnor. En förstudie av det företags främjande systemet i Stockholms län KORTVERSION Kortversion Heroiska män och pålästa kvinnor En förstudie av det företags främjande systemet i Stockholms län KORTVERSION Länsstyrelsen i Stockholm har i en förstudie undersökt förutsättningarna för kvinnor

Läs mer

DAGS ATT ÖPPNA DÖRRARNA TILL DE HÖGSTA CHEFSNIVÅERNA LEDARNAS JÄMSTÄLLDHETSBAROMETER 2015

DAGS ATT ÖPPNA DÖRRARNA TILL DE HÖGSTA CHEFSNIVÅERNA LEDARNAS JÄMSTÄLLDHETSBAROMETER 2015 DAGS ATT ÖPPNA DÖRRARNA TILL DE HÖGSTA CHEFSNIVÅERNA ALLA VINNER PÅ ETT BRA LEDARSKAP VI ARBETAR FÖR LEDARNAS ATT SVERIGE JÄMSTÄLLDHETSBAROMETER SKA HA VÄRLDENS BÄSTA CHEFER 2015 1 Innehåll Fler pappamånader

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Kommunen som arbetsgivare

Kommunen som arbetsgivare KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-04-08 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Kommunen som arbetsgivare Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Arbetsgivarperspektiv

Läs mer

STÄNGDA DÖRRAR TILL DE HÖGSTA CHEFSNIVÅERNA

STÄNGDA DÖRRAR TILL DE HÖGSTA CHEFSNIVÅERNA STÄNGDA DÖRRAR TILL DE HÖGSTA CHEFSNIVÅERNA LEDARNAS JÄMSTÄLLDHETSBAROMETER 2014 Vi arbetar för att Sverige ska ha världens bästa chefer. JÄMSTÄLLDHETSBAROMETER 2014 VI HAR INTE RÅD ATT VÄNTA 3 KVINNA

Läs mer

SVENSKT NÄRINGSLIV TAR TEMPEN PÅ NÄRINGSLIVS- KLIMATET I KIL

SVENSKT NÄRINGSLIV TAR TEMPEN PÅ NÄRINGSLIVS- KLIMATET I KIL FÖRETAG I KIL NYHETSBREV TILL FÖRETAGARE OCH ENTREPRENÖRER EXTRANUMMER NR 3 2015 SVENSKT NÄRINGSLIV TAR TEMPEN PÅ NÄRINGSLIVS- KLIMATET I KIL Det är det lokala företagsklimatet som är i fokus för Svenskt

Läs mer

HR kompetens in i styrelserummet. SVERIGES HR FÖRENING Våren 2014 Margareta Neld

HR kompetens in i styrelserummet. SVERIGES HR FÖRENING Våren 2014 Margareta Neld HR kompetens in i styrelserummet SVERIGES HR FÖRENING Våren 2014 Margareta Neld 1 AGENDA Utgångspunkter för professionellt styrelsearbete Nyttan av en styrelse När är det dags för en aktiv styrelse utifrån

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -???

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? VÄRMLAND -LANDSBYGD, -BRUKSBYGD, -GLESBYGD, OCH STÄDER TRADITIONELLT NÄRINGSLIV Tung basindustri: stål, skog, papper samt

Läs mer

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009 VD-löner 28 en statistisk redovisning Mars 29 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 55 medlemsföretag. Drygt två av tre företag är mindre, ägarledda företag med färre än

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

10 Offentligt ägda företag

10 Offentligt ägda företag Offentlig ekonomi 2009 10 I detta kapitel beskrivs de offentligt ägda företagen. Kapitlet inleds med en genomgång av företagens resultat- och balansräkningar samt några utvalda nyckeltal. Därefter beskrivs

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag beviljades 116 miljoner kronor under samma period. Källa: Tillväxtverket, Hur kan företagsstöden

Läs mer

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 Bakgrund Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning utan att förvissa

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer