Effektivare resursutnyttjande i hälso- och sjukvården

Transkript

1 Effektivare resursutnyttjande i hälso- och sjukvården Göteborg 2 oktober 2014 Göran Stiernstedt

2 Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell, regional och lokal nivå för att säkerställa att professionernas tid, kunskap och engagemang används på bästa möjliga sätt i syfte att öka hälsooch sjukvårdens effektivitet Första halvåret: Inhämta synpunkter förankra problembeskrivningar ringa in fortsatt arbete

3 Uppdrag - betalningsansvarslagen Se över nuvarande lagstiftning avseende utskrivningsklara När övergår betalningsansvaret till kommunen? Idag 5 vardagar somatik och 30 dagar psykiatri. Se över ersättningsnivå

4 Önskvärd riktning Effektivitetsmatris 2013 Resultat Storbritannien Danmark USA Fortsatt goda resultat, med en något ökande resursförbrukning Finland Frankrike Spanien Tyskland Norge Sverige Resurser Önskvärd riktning

5 OEC D

6 Idag Aldrig haft mer resurser än idag. Real tillväxt 1-2%/år Aldrig haft fler läkare Aldrig haft fler sjuksköterskor

7 Läkarbesök per capita 2010 OECD

8 Nationell läkarproduktivitet Antal läkare Besök/år (milj) 17,2 21,3 28,1 Besök/läk/år Besök/läk/dag 9 4 3,8 Fölster et al: Den sjuka vården 2,0, 2014

9 Läkarproduktivitet Antal sjukhusläk Antal besök sjukh. 9,3 milj 10,1 milj Besök/läk/år sjukh. 2,17 1,9 Besök/läk/år off. VC 13 12,6 Fölster et al: Den sjuka vården 2,0, 2014

10 Patienterna är inte nöjda med läkartiden Läkaren spenderar tillräcklig tid med dig Procent, 2011 Läkaren uppmuntrar dig att ställa frågor Läkaren förklarar saker på ett lätt sätt Läkaren spenderar tid, uppmuntrar frågor och förklarar lätt Schweiz UK Australien Nya Zeeland USA Tyskland Kanada Nederländerna Frankrike Sverige Norge Bas: Har en läkare eller vårdcentral som de går till regelbundet. (Q940B-D) Källa: Commonwealth Fund International Health Survey of Sicker Adults in Eleven Countries, 2011

11 Drygt hälften av svenska primärvårdsläkare är missnöjda med den tid som de har att lägga på varje patient Andel som är något eller mycket missnöjd med den tid som de lägger på varje patient (%) Schweiz Norge Australien Kanada Nya USA NL Frankrike Tyskland Sverige Zeeland UK Källa: Fråga 38, IHP 2012 Preliminärt arbetsmateral 11

12 Möta morgondagen Öka effektiviteten kvalitet kostnader. Mesta och bästa för varje skattekrona. Skyldighet gentemot skattebetalarna. Mer tid till patienten!

13 Ineffektivitet Värdelösa IT - system

14 Vård-IT Vi har en förtroendekris när det gäller IT i vården! Symbol för ineffektivitet när det skulle medföra bättre effektivitet!

15 VISIONEN Ett effektivt hjälpmedel i mötet med patienten Nu: Doktorn satt vänd från mej och stirrade in i datorn hela tiden I morgon: Doktorn och jag studerade tillsammans mina sjukdomsutveckling i datorn

16 Vi behöver Lättillgänglig information om patientens nuvarande och tidigare sjukhistoria Gränslöst ta höjd för möjligheter i ny hälso- och sjukvårdsdatalag. Glöm inte kommunen! Viss standardisering av journalföringen. Involvera professionen Integrera register med realtidsinformation Integrera beslutstöd

17 E - hälsa Mobil teknik bort från stationära datorer Modern teknik t.ex. jämför nyckellöst system i bilen

18 E hälsa - effektivisering Låt patienten göra en del av jobbet skriva journalen, rapportera hur man mår, rapportera data.

19 IT - morgondagen Informationsöverföring Prioritera upp informationsproblematiken Dokumentation är en ledningsfråga på alla nivåer

20 Effektivare hälso- och sjukvård IT/E-hälsa går som en röd tråd i alla effektiviseringsåtgärder Minska administrationen Bättre flöden Produktions- och bemanningsplanering Verksamhetsprojekt informatik/dokumentation är medlet att förändra arbetssätt

21 Vad gör utredningen? Omtag! Nationell ansats stat och huvudmän (inkl. kommunerna) gemensamt Satsa pengar Omfördela. 7 miljarder på lokal IT 350 milj på nationell. Vem gör vad? Statens uppgift?

22 Ineffektivitet För mycket administration

23 Administration Staten departement, myndigheter, överenskommelser med SKL Regionledningen uppdrag, uppföljning, ersättning Sjukhusledning uppföljning, rapport, kontroll Klinikledning/motsv rapport, uppföljning Enhet uppföljning, informationsöverföring

24 Framtiden tänk efter före Har jag i min egenskap av chef bidragit till att skapa onödig administration? Har jag krävt rapportering där nyttan inte står i relation till resursinsatsen?

25 All onödig administration verkar komma uppifrån!!

26 Vårdcentral 17 indikatorer för 3% av omsättningen. Ca 10 indikatorer direkt relaterade till medicinska beslut Vi är numera tre i rummet patienten, doktorn och beställaren

27 Sjukhus DRG 50% av landstingen Drömmen om det perfekta och rättvisa systemet skapar alltfler koder och tillägg Sjukhus har ibland interndebitering mellan kliniker Väga nytta mot kostnader mm.

28 En röst Upplevelsen är att man på statlig nivå och landstingsnivå tycker att man behöver ta kontroll över vården genom att få all den här informationen. Man missar enligt min mening att huvudpoängen är att man i ett lärande mikrosystem måste följa upp och utveckla vad man själv gör Ur led är tiden, Vårdanalys

29 Administration utredningens inriktning E-hälsa Få huvudmännen inse problematiken minska detaljstyrning. Ersättningssystem som leder fel mm. Se över lagstiftning kring intyg mindre professionsberoende Påverka statliga myndigheter FK, IVO Utreda kunskapsstyrningen

30 Effektivare sjukvård Den största potentialen till effektivisering finns i arbetssätt/arbetsorganisation

31 31

32 32

33 Betalningsansvarslagen Patientperspektivet! Det är inte god vård att ligga på sjukhus om man inte behöver sjukhusets resurser Hur gör man sjukhusvistelsen till en gemensam angelägenhet för sjukhuset, primärvården och kommunen? Finns det anledning särbehandla psykiatrin?

34 Betalningsansvarslagen Varför sluts inga avtal mellan kommun och landsting idag? Dispositiv lagstiftning. Ska lagen ställa krav på avtal? Vilka resurser behöver kommunen för att ta emot patienten? Hur ser en optimal vårdplanering ut?

35 Förändra vården! Sluta smådutta Ta ett rejält grepp på alla nivåer!

36 Effektivisering Vad är uppdraget? Produktionsplanera går lika bra med akut som planerad verksamhet. Vem ska göra vad? Kan man omfördela mellan yrkesgrupper? Bästa möjliga kvalitet. Bemanna efter belastning/behov

37 Flödesanalys hjärtkirurgi, Hjärtcentrum; Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Kirurgi på Thoraxoperation Anestesi Kontroll respirator och defibrillator, koppling av tryckset, uppdragning av läkemedel, journalläsning och förberedelse av anestesijournal Patienten tas emot i slussen Förflyttning från säng till operationsbord. Kort rapport från avd. pers. ID-kontroll Patienten körs in på operationssal. EKG och pulsoximetri kopplas. Artärnål, CVK, PVK. Koppling av tryck. CHECKLISTA WHO Sövning och intubation. Start av respirator Ev EKO-sond. Heparin 350 E/ kg kroppsvikt Respiratorn stängs av Kardioplegi Kirurgi Dukning inför kirurgi och CVK-läggning Patienten anländer till slussen Urinkateter, uppläggning, fastsättning av diatermiplatta Tvättning och klädning. Koppling av diatermi, sugar, spollösning. Framkörning av instrument- och assistentbord. Ventagning från ben eller arm Teknisk kontroll av utrustning CHECKLISTA WHO Operationsstart Sternotomi och mammariatagning Kanylering av aorta och höger förmak vid ACT > 480 sekunder. Kanylerna kopplas till artär- och venslang Aortatång på Suturering av vengraft till koronarkärl Suturering av a mammariat till koronarkärl Perfusion Koppling av Hjärt-lung-maskin. Blodkardioplegi och annan extrautrustning förbereds enligt direktiv i operationsprogram. ECC-systemet fylls med vätska och avluftas. Säkerhetskontroller enligt checklista. Patientdata läggs in i DMS. Upplämning av slangar till operationsbordet. Kontroll av maskinsugar. Koppling av utsug. Maskin startklar! ACT-mätning, 3 minuter efter Heparin Start av maskinsugar vid ACT > 480 sekunder Maskinstart och kylning Kardioplegi Värmning Förberedelse inför maskinavgång Respiratorn startas Ev pacemaker, inotropi Överflyttning, transport till THIVA, rapport Ev defibrillering Aortatång av Suturering av vengraft till aorta CHECKLISTA WHO Dekanylering och avslutning. Sternumslutning CHECKLISTA WHO Ev kaliumbolus Fyllnad och Maskinstopp Nerkoppling av maskin. Dränkoppling.

38 Lärdomar och förändringar: Ronderna Styrdokument Generella läkemedelsordinationer Fokus på inkompletta utredningar Rätt använd kompetens Vem gör vad! Väntelistan byter namn! Lagringsmöjlighet för EKO-undersökningar samt dokumentation av utlåtande efter genomförd EKO-undersökning!

39 Exempel Hjärtsjukvård i Umeå Patientcentrerad vård i VGR Vårdcoacher i Stockholm Colorectal i Umeå Höfter i VGR Fysioterapeuter i Löberöd Med. sekr i Södermanland Bröstprocessen i Östergötland

40 Vårdplatser Vårdplatsbrist behöver inte vara problemet, men % beläggning medför ineffektiv vård 85-90% ger effektiv vård

41 Vårdplatser Rätt fördelade mellan specialiteter? Utnyttjas möjligheterna till dagvård/dagkirurgi tillräckligt? Processer. Bemanning. Samverkan primärvården Samverkan med kommunerna Fler vårdplatser?

42 Arbetsorganisation -frågeställning Vi har ökat läkare och sjuksköterskor, minskat sekr och usk. Behövs ett trendbrott? Är nästa sparbeting att minska antalet läkare, anställa fler usk och sekr och ändå göra en ekonomisk vinst?

43 LÄKARTID Läkaren är den dyraste resursen approx. 2 x övrig personal Effektiv vård (hög kvalitet och kostnadseffektivitet) borde bygga på att läkare skall göra det som absolut kräver läkarinsats Jobbar vi så?

44 Schemaläggning Emotser en konstruktiv dialog med läkarkåren om läkarnas joursystem Orsaken till att vi har fler läkare på våra sjukhus än andra länder? Vad är jour i en verksamhet som verkar 24/365? Anpassat till ökande subspecialisering?

45 Patientperspektivet Glöm inte serviceperspektivet! Tillgänglighet Administrativt krångel för patienten

46 Mot morgondagen - dessutom Öka investeringarna i byggnadsmassan Fler enkelrum eller bara enkelrum!

47 TACK