Fakta om kvinnlig könsstympning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fakta om kvinnlig könsstympning"

Transkript

1 Fakta om kvinnlig könsstympning

2 INNEHÅLL Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vad är kvinnlig könsstympning och vilka olika typer av könsstympning förekommer? SIDAN 5 Varifrån kommer kvinnlig könsstympning? SIDAN 7 Varför könsstympas flickor? SIDAN 7 Var förekommer kvinnlig könsstympning och hur många är det som drabbas? SIDAN 9 Är könsstympning ett religiöst påbud? SIDAN 11 Ekonomiska konsekvenser av könsstympning SIDAN 11 Kopplas mänskliga rättigheter till bekämpandet av kvinnlig könsstympning? SIDAN 12 Finns det lagar mot kvinnlig könsstympning och efterlevs de? SIDAN 13 Hur länge har arbetet som riktar sig mot kvinnlig könsstympning förekommit? SIDAN 14 Vilka arbetar mot kvinnlig könsstympning? SIDAN 15 ISBN Artikelnummer Rädda Barnen 2001 Författare: Agneta Hejll Projektledare: Anna-Carin Carlsson Formgivare: Matilda Carlsson Tryckt av Bergs Grafiska AB, upplagan, första tryckningen Hur arbetar man rent konkret när man bekämpar kvinnlig könsstympning? SIDAN 16 Vad gör Rädda Barnen? SIDAN 19 Medsyster SIDAN 21 Adresser SIDAN 22 Källor & litteratur SIDAN 23

3 D enna broschyr har blivit till för att sprida kunskap om bruket av kvinnlig könsstympning och dess orsak och verkan både politiskt och socialt. Broschyren tar upp olika aspekter av bruket, dess ursprung, hur många det är som drabbas, ekonomiska konsekvenser, juridiska perspektiv och olika metoder man använder sig av i bekämpandet av kvinnlig könsstympning. Stor vikt läggs på vunnen kunskap från aktiviteter på den afrikanska kontinenten. Vad är kvinnlig könsstympning och vilka olika typer av könsstympning förekommer? Kvinnlig könsstympning är en term som uttrycker ett borttagande av hela eller delar av det kvinnliga könsorganet och ibland förslutning av vulvan. Det är en term som väcker starka känslor till liv och uppfattas av många som den yttersta kränkningen av den enskilda flickans/ kvinnans kroppsliga och själsliga integritet. De som förespråkar ingreppet använder istället termen kvinnlig omskärelse. Omskärelsen är ett krav för att flickor ska välkomnas in i den vuxna kvinnogemenskapen. Kvinnlig könsstympning är ett djupt rotat kulturellt fenomen, omgärdat av starka tabun och med en lång diffus historia. Just den kulturella aspekten av könsstympning gör att frågan är komplicerad, inte sällan affekterad men alltid mångfacetterad. Ingreppet innebär en stympning av de kvinnliga könsorganen och detta ingrepp kan vara mer eller mindre genomgripande. Inom den medicinska begreppsvärlden brukar man skilja på tre olika typer av stympning: 4 5

4 1. Sunna Betyder tradition på arabiska och har varit det minst omfattande ingreppet. Det innebär att klitoris förhud och dess yttre topp avlägsnas. På senare tid har begreppet vidgats, bland dem som praktiserar stympning, till att även innefatta borttagande av hela klitoris samt de inre och yttre blygdläpparna. 2. Klitoridektomi Är traditionellt ett mer omfattande ingrepp. Hela klitoris och kringliggande delar av de inre blygdläpparna skärs bort. 3. Faraonisk omskärelse, eller infibulation Är det mest omfattande ingreppet. Klitoris såväl som de inre och yttre blygdläpparna skärs bort. Vulvan sys eller sticks samman över vaginan och ett minimalt hål lämnas öppet för urin och menstruationsblod. Fysiska konsekvenser av ingreppet är många och svåra. Inflammationer, inkontinens, svårigheter att urinera och menstruera där flickan/kvinnan inte sällan måste sitta upp till en halvtimme för att låta urinen droppa ut. Är kvinnan ihopsydd måste hon klippas upp eller på annat sätt öppnas för samlag och barnafödsel. Oftast sys hon ihop igen när barnet är fött. Det förekommer också att barnet eller modern dör under förlossningen för att hon är för trång eller förblöder. Risken för hiv/aids-smitta är idag en realitet och därmed adderas ytterligare en livshotande konsekvens för kvinnan och hennes familj. De som genomför stympningen har liten eller ingen kunskap om smittans orsaker och ingreppet sker ofta under ohygieniska förhållanden. Vissa undersökningar visar på tendenser till massstympning, det vill säga att ingreppet sker på flera individer vid samma tidpunkt och med samma instrument utan att dessa rengörs mellan de olika ingreppen. Framförallt i konfliktområden har masstympning visat sig ha en ökande tendens. Ur smittosynpunkt, främst vad gäller hiv/aids, kan detta vara förödande. De psykologiska aspekterna, som idag tyvärr inte är vetenskapligt verifierade, tyder på att många flickor lider av trauman med ångest där depressioner och neuroser kan utvecklas. Flickorna drar sig tillbaka och blir passiva och ingen förstår varför, vilket i sin tur påverkar resten av familjen och lokalsamhället. Varifrån kommer kvinnlig könsstympning? Könsstympningens ursprung är oklart. Man vet att den tillämpades i det gamla Egypten och bland arabiska folkgrupper innan islam blev den vedertagna religionen. I två tusen till tre tusen år gamla egyptiska gravar har man funnit mumier av kvinnor som var omskurna. Där fann man även väggmålningar som beskriver ingreppet i detalj. Ett rimligt antagande är att bruket spridit sig genom kontakter mellan olika folkgrupper via handelsvägar och olika former av handelsutbyte, framförallt genom slavhandel. Varför könsstympas flickor? Det finns en rad olika förklaringar till varför flickor könsstympas. Vissa är mer specifikt kopplade till en viss grupp av människor i en viss typ av samhälle i ett särskilt geografiskt område. Andra förklaringar liknar varandra oavsett grupptillhörighet och geografisk närhet. Svaren relaterar till vem man frågar, dennes kunskap om omvärlden, tro och övertygelse, kön samt ekonomisk och politisk status i det aktuella samhället. Alla dessa faktorer är av avgörande betydelse när man kartlägger och analyserar könsstympningens kärna. Det finns med andra ord inget fullkomligt svar, men däremot en rad relevanta förklaringar, värda att känna till för den som vill förstå orsak och sammanhang. I samhällen med hög rörlighet och där den manliga och kvinnliga sfären mestadels är åtskilda på grund av sociala regler, tabun eller ekonomiska betingelser ses den kvinnliga sexualiteten som en stor fara och ett förmodat hot mot familjehedern. Denna baseras i princip på den manliga överhögheten och den kvinnliga jungfru- 6 7

5 domen, kvinnans största gåva till mannen. Han ska vara garanterad att de barn som han försörjer och som en dag ska ärva honom är hans biologiska avkomma och ingen annans. Kvinnans sexualitet och grad av renhet behöver därför kontrolleras. Stympning av hennes kön blir en form av en sådan kontroll. Att inte låta sig stympas är det samma som att vara oren, prostituerad, lösaktig och otrogen. Kvinnan antas helt enkelt inte kunna kontrollera sin egen sexualitet, speciellt om inte mannen är närvarande. En annan aspekt av samma fenomen är flickors inträde i vuxenvärlden. Här handlar det om att människan anses befinna sig i olika stadier i livet och dessa olika stadier garanterar social tillhörighet och gemenskap. Denna är i sin tur bunden till var man befinner sig på livsstegen. Så länge flickan betraktas som ett barn är hon inte en färdig social individ och med det underordnad vuxenvärlden. Flickor som ska träda in i denna värld, och med det bli fullvärdiga kvinnor, könsstympas för att symboliskt få inträde till de vuxnas värld och därmed få de vuxnas rättigheter och status. För flickors del handlar det om att leva upp till den fundamentala kvinnliga skyldigheten, nämligen att bli bortgift och föda barn. Könsstympning är i detta fall en rite of passage, det vill säga en ceremoniell handling som markerar en personlig statusförändring i samhället. Att inte genomgå denna ceremoni kan innebära en personlig social katastrof för flickan. Med största sannolikhet leder det till utanförskap och stigmatisering eftersom flickan då ses som ett hot mot den sociala ordningen. En tredje föreställning och en av de mer ovanliga, är att ett nyfött barn anses vara androgynt, det vill säga att barnet föds både med ett manligt och ett kvinnligt könsorgan. Flickans klitoris är den manliga delen och pojkens förhud är den kvinnliga delen av hans penis. Dessa två måste skäras bort för att barnet ska få ett kön, det vill säga bli flicka eller pojke. Vissa forskare gör en koppling mellan könsstympning och kvinnans förmåga (träning) att handskas med smärta. Att klara av smärtan utan synbara eller hörbara reflexer visar att hon är en stark och tålig kvinna, en kvinna värd att respektera. Hon förväntas klara hårt arbete och stora påfrestningar utan klagan. En sådan kvinna är att betrakta som en tillgång för mannen, familjen och samhället i stort. Det finns en rad föreställningar om varför det är viktigt att manipulera med kvinnans könsorgan. Dessa kan ses som symboliska uttryck för faran med en icke stympad klitoris och därmed den hotande kvinnliga sexualiteten. De flesta handlar om klitoris farlighet, renhets- och skönhetsprinciper samt manlig sexuell njutning. Föreställningarna kan vara allt från att en klitoris kan växa sig lång som en snabel och släpa i marken och överföra sjukdomar till det nyfödda barnet, till att den kan växa till en myrliknande antenn och med hjälp av antennen söker sig kvinnan till sexuell lössläppthet. En jungfrulig flicka är en ren flicka, ett stympat kön blir renheten symboliserad, flickan/kvinnan är vacker utan lösa delar runt genitalierna. Mannen anses uppleva större sexuell njutning när kvinnan är trång; penetreringen är ett tecken på manlighet och styrka. En riktig man är en man som tar sig igenom den trånga öppningen utan hjälp. Det kan vara värt att påpeka att även i Sverige har kvinnlig könsstympning förekommit så sent som på 1930-talet. Den utfördes av välutbildade läkare och sågs som ett helt legitimt sätt att dämpa hysteri, sinnessjukdom och översexuell aktivitet bland kvinnor. Var förekommer kvinnlig könsstympning och hur många är det som drabbas? Bruket förekommer främst på den afrikanska kontinenten, med ett bälte som sträcker sig från Afrikas horn till västra delarna av Afrika. Även delar av den arabiska halvön med länder som Jemen och Oman har könsstympning i vissa fall som en tradition. Det förekommer också i mindre skala bland vissa grupper i Sydost- och Sydasien, samt delar av Latinamerika. 8 9

6 Länder där kvinnlig könsstympning är vanligt förekommande Frekvens av kvinnlig könsstympning i procent Senegal Kamerun Ghana Niger Uganda Togo Benin Centralafrikanska rep. Kenya Guinea-Bissau Elfenbenskusten Tchad Liberia Nigeria Mauretanien Egypten Guinea Sierra Leone Gambia Burkina Faso Mali Etiopien Sudan Djibouti Somalia Åldrarna vid stympningstillfället varierar från det att flickan är tre till sex dagar till de övre tonåren. I sällsynta fall stympas kvinnan när hon är äldre, oftast då hon gifter sig eller ska föda sitt första barn. Idag beräknas cirka hundra miljoner flickor och kvinnor världen över vara könsstympade. Man beräknar att upp till två miljoner flickor stympas varje år. Det ger ett medeltal på cirka sextusen flickor varje dag. Eftersom många länder där kvinnlig könsstympning förekommer också är politiskt instabila flyr människor till andra mer stabila områden. Det betyder att bruket kan spridas till länder där könsstympning inte är traditionellt förekommande och därmed förbises eller möts med misstro och okunskap, vilket i sin tur kan leda till isolering och marginalisering av drabbade flickor och kvinnor. Är könsstympning ett religiöst påbud? Det står inte skrivet i vare sig Bibeln eller Koranen att flickor ska könsstympas. Trots detta förespråkar vissa ledare för både kristendomen och islam att så är fallet. Man skulle kunna påstå att traditionen blivit så fast förankrad i samhället att den tolkas som en del av religionen och de religiösa föreställningarna. Det är därför viktigt att komma ihåg att kvinnlig könsstympning förekommer i alla typer av samhällen oavsett om de är kristna, muslimska eller animistiska. Stympningen är helt enkelt en del av en stark tradition, och detta i samhällen där traditionen är grundpelaren för den sociala gemenskapen och samhörigheten. Religionen har tyvärr i vissa fall felaktigt tolkats som orsaken till traditionen och därmed inte sällan utnyttjats som ett maktinstrument för att förneka kvinnans sexualitet och bejaka mannens påstådda naturliga svårighet att kontrollera densamma. Ekonomiska konsekvenser av könsstympning En sällan nämnd aspekt av kvinnlig könsstympning är den ekonomiska. Som omskärerskor får kvinnor (som är det vanligast före

7 kommande) en betydelsefull inkomst samt aktad social status. Familjen får i sin tur olika typer av gåvor, inte bara då stympningen är genomförd utan också då flickan blir bortgift. Gåvorna kan bestå av t ex boskap, grundekonomin i många afrikanska samhällen. Givetvis är detta under förutsättning att flickan är stympad och jungfru vid giftermålet. Man kan också se på ekonomiska faktorer ur ett bredare nationellt perspektiv. Hälsokliniker som existerar under knappa förhållanden använder sina redan begränsade resurser till att ta hand om flickor som hotas av förblödning och andra fysiska åkommor. Nyfödda barn blir moderlösa och hushållsekonomin förlorar viktiga arbetsresurser. En annan benägenhet vid dåliga ekonomiska tider och politisk instabilitet är att traditioner som har varit på väg att försvinna får en tendens till att återfödas. Man söker sig helt enkelt tillbaka till det gamla och tryggt välbekanta. Alltså är fenomenet inte bara en tradition på social nivå, det har också en nära koppling till den ekonomiska och politiska realiteten i samhället. Kopplas mänskliga rättigheter till bekämpandet av kvinnlig könsstympning? Arbetet med mänskliga rättigheter sker på många olika nivåer. På internationell och global nivå bedriver man påverkansarbete genom att belysa olika konventioner som stater har ratificerat och därmed förbundit sig att på bästa möjliga sätt efterleva. Den konvention som anses ha det bredaste stödet (antalet stater som har ratificerat) är FN:s konvention om barnets rättigheter, ofta kallad Barnkonventionen. Så gott som alla världens nationer har godkänt den som juridisk norm. Den ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för barn över hela världen. Konventionen bär på fyra huvudprinciper: Alla flickor och pojkar har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras på grund av kön, eventuellt funktionshinder, om de är av olika ursprung, har specifik religiös tillhörighet etc. (Artikel 2) Alla flickors och pojkars bästa ska alltid komma i främsta rummet. (Artikel 3) Alla flickor och pojkar har rätt att överleva och utvecklas. (Artikel 6) Alla flickor och pojkar har rätt att uttrycka sin mening i frågor som berör dem. (Artikel 12) Förutom dessa grundläggande fyra principer finns det en specifik artikel som berör bland annat könsstympning, artikel 24 (3) Konventionsstaterna ska vidta effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa. I Afrika har de afrikanska staterna arbetat fram en speciell afrikansk version av Barnkonventionen. De artiklar som syftar på så kallade skadliga sedvänjor, som även innefattar kvinnlig könsstympning, anses till och med vara starkare och tydligare än artikel 24 i Barnkonventionen. Andra viktiga konventioner är FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna,1948, och Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor, Konventionerna är viktiga instrument för de aktivister som arbetar för ett slut på kvinnlig könsstympning, framförallt på parlamentarisk nivå. Alla stater där bruket förekommer har skrivit under, ratificerat, FN:s konvention om barnets rättigheter, vilket betyder att man förbundit sig att i möjligaste mån följa gällande artiklar. Undantagen är Somalia och USA. Finns det lagar mot kvinnlig könsstympning och efterlevs de? Lagstiftning mot könsstympning förekommer men måste i detta sammanhang framförallt ses som en markering från statens sida mot 12 13

8 dem som förespråkar bruket. Endast lagstiftning skapar inte genomgripande attitydförändringar bland det stora flertalet. Tyvärr har det visat sig tvärtom i vissa fall. Föräldrar som känner till att lagstiftning förekommer sänder sina flickor till andra områden där lagens arm inte har någon verkan. Ibland förblöder flickor därför att man inte vågar kalla på professionell hjälp av fruktan att bli anmäld. En annan orsak till att lagar inte alltid fyller sin funktion är att det oftast saknas ett adekvat rättssystem och att det finns en misstro mot statlig inblandning i vad man anser vara en strikt familjeangelägenhet. En lag mot kvinnlig könsstympning har inte heller alltid stöd bland dem som representerar rättssystemet, t ex poliser, domare och åklagare. Sådana personer är ofta själva traditionsbärare i samhällen där traditionen är socialt förankrad som norm och har därmed oftast en starkare ställning i det dagliga livet än den norm som staten representerar, det vill säga lagen. Däremot är en lag av betydelse om den presenteras som en del i ett bredare upplysningsarbete, där medicinska konsekvenser och sociala sammanhang uppmärksammas och där goda alternativ ges. Hur länge har arbetet som riktar sig mot kvinnlig könsstympning förekommit? Det aktiva arbetet mot kvinnlig könsstympning har pågått i drygt tjugo år. Inte speciellt lång tid med tanke på att traditionen är av så gammalt ursprung. Länge var det ett bortglömt eller nedtystat fenomen men under WHO:s konferens i Khartoum (1979) kom det upp på den internationella agendan på allvar. Detta följdes sedan av konferenser i Nairobi (1980), Köpenhamn (1985), Dakar (1990) och Beijing (1995). I inledningsskedet, framförallt under konferensen i Köpenhamn, var det en del sensationsskriverier i tidningar tätt följt av starka och vad som uppfattades som affekterade utfall från representanter kopplade till den västerländska kvinnorörelsen. De heta diskussionerna sågs som påhopp och nykolonialism från många afrikanska sändebud. Problemet med att lösa frågan överlämnades i stora delar till dem som ansågs bäst känna till de olika afrikanska kulturerna, det vill säga afrikanerna själva. Med tidens erfarenhet välkomnades dock samarbete över kulturgränser vilket i sin tur skapade en större enighet och samhörighet bland kvinnogrupper världen över. Vilka arbetar mot kvinnlig könsstympning? Idag finns en rad organisationer på nationell, regional och internationell nivå över hela världen som arbetar mot kvinnlig könsstympning. Dessa organisationer representerar ett brett spektrum av yrkeskompetens där jurister, socialarbetare, medicinare, lärare och religiösa ledare är några. Sedan problemet blev uppmärksammat i Khartoum har forskare världen över riktat sina ögon mot bruket och idag finns det en djupare kunskap om kvinnlig könsstympning, både när det gäller dess orsaker och dess verkan. Denna kunskap är nödvändig för planering och genomförande av bra och relevanta projekt. De flesta metoder man använder sig av i dag bygger på erfarenheter från Afrika eftersom det är där den huvudsakliga kunskapen finns. Två av de mer kända organisationerna som arbetar på de flesta samhällsnivåer med afrikansk anknytning, och som får stöd av Rädda Barnen, är IAC och Rainbo. Inter African Committee Against Harmful Traditional Practices Affecting Women and Children (IAC) har säten i Genève, Schweiz och Addis Abeba, Etiopien. IAC ger främst tekniskt stöd till ett tjugotal nationella kommittéer i Afrika. De organiserar internationella och regionala konferenser samt bedriver lobbyverksamhet mot FN-organen och Organisation of African Unity (OAU). De nationella kommittéerna i sin tur arbetar främst på nationell nivå. Deras arbetsmetoder består av påverkansarbete genom utbildning, produktion av informationsmaterial, lobbyverksamhet mot parlamentariker och andra beslutsfattare

9 Research, Action and Information Network for the Bodily Integrity of Women (Rainbo), bedriver forskning, utbildning, metodutveckling och ger teknisk rådgivning till olika organisationer på nationell, regional och internationell nivå. Rainbo är också en del av ett brett nätverk som består av aktiva organisationer i Afrika, Europa och USA. Rainbo har sitt huvudkontor i England och ett mindre i USA. I Europa finns många nationella organisationer som arbetar aktivt med invandrargrupper i respektive länder. FORWARD i England och RISK i Sverige är några exempel. Under 2001 driver Maj Britt Theorin, ordförande i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor inom EU, aktivt att EUparlamentet ska anta en aktionsplan för bekämpandet av kvinnlig könsstympning. Även ett flertal FN-organ arbetar mot kvinnlig könsstympning, de mest aktiva är UNICEF och UNFPA samt WHO. Hur arbetar man rent konkret när man bekämpar kvinnlig könsstympning? Arbetsmetoderna varierar från organisation till organisation, beroende på var i världen man arbetar. Det har också att göra med vilken typ av professionell kompetens organisationens arbete baseras på, deras ekonomiska tillgångar och samarbetsformer med andra organisationer. Vissa organisationer har projekt/program där arbetet mot könsstympning är en del av ett bredare arbetsfält medan andra arbetar mer specifikt med att stoppa bruket av könsstympning. Man fokuserar på olika nivåer i samhället och planerar insatserna därefter. Metoderna består huvudsakligen av: Upplysningskampanjer Kampanjerna vänder sig främst till myndighetspersoner, allmänheten, föräldrar, lärare och inte minst flickor och pojkar i tonåren. Utbildning av hälsovårdspersonal Utbildning i de hälsokonsekvenser kvinnlig könsstympning leder till, hur man kan förebygga och vad lagen säger i de fall den förekommer. Drama, dockteater, radio Vänder sig till människor på landsbygden som inte har tillgång till moderna medier och som oftast inte är läs- och skrivkunniga och där budskapet anses vara extremt kulturellt känsligt. Ungdomsmöten Möten för afrikanska ungdomar som får en chans att träffas och prata om problemet, ge varandra stöd och bilda nätverk. Organisering av skolungdomar I vissa länder, främst på Afrikas horn, är organisering av skolklubbar mycket vanligt. Elever organiserar sig i vissa frågor som de anser vara viktiga, ger information till andra elever, genomför lokala radioprogram och deltar i kampanjarbete som riktar sig till skolungdom. Lobbyverksamhet riktat till beslutsfattare Denna bedrivs av aktivister som arbetar på en högre nivå i samhället. Syftet är att påverka beslutsfattare vilka i sin tur godkänner lagar och statliga policydokument. Ofta är jurister och samhällsvetare de mest aktiva. Kampanjer ledda av religiösa ledare Eftersom kvinnlig könsstympning felaktigt betraktas som ett religiöst påbud, har religiösa ledare som förnekar detta en nyckelroll i allt arbete riktat mot bruket av kvinnlig könsstympning. Utbildning i mänskliga rättigheter/barnets rättigheter De flesta större organisationer ser idag kopplingen mellan flickans mänskliga rättigheter och behovet att upplysa människor på olika samhällsnivåer om dessa rättigheter

10 Nätverk mellan olika organisationer och erfarenhetsutbyte Idag finner vi en rad organisationer som på ett eller annat sätt arbetar mot kvinnlig könsstympning. För att inte uppfinna hjulet igen är det viktigt att dessa bildar nätverk och utbyter erfarenheter. Detta för att ge varandra stöd, bli starkare i påverkansarbetet och för att kunna föra ut budskapet med en gemensam röst. Även givare sluter sig till nätverken för att undvika att uppfinna hjulet på nytt och för att lära av andra. Alternativa övergångsriter till vuxenvärlden Detta är veckoprogram där man utbildar flickor om deras rättigheter, om kroppens funktioner, nackdelar med att stympas och fördelar med att inte stympas. Flickorna får stöd av äldre kvinnor som kommer från samma by som flickorna själva. Dessa kvinnor blir sedan moraliskt stöd för flickorna när de avslutat utbildningen och återvänt hem. Utbildningen avslutas med en officiell ceremoni där prominenta byledare, föräldrar, anhöriga och omvända omskärerskor deltar. Denna ceremoni firas med dans, sång och en gemensam måltid. Symboliskt anses därmed flickorna ha gått igenom ritualen som leder till vuxenlivet. Officiella deklarationer Efter intensiv utbildning och genom insatser som tillfaller hela byn, t ex genom utbildnings-, hälso- och jordbruksprogram, deklarerar representanter från dessa byar offentligt att de inte stöder bruket av kvinnlig könsstympning. Medierna spelar en avgörande roll i detta sammanhang. Detta leder till en slags snöbollseffekt eftersom uppmärksamheten skapar en nyfikenhet och tävlan i att inte vara sämre. Det är viktigt att påpeka att en sådan verksamhet kräver en helhetssyn på hela byn/samhället. Aktiviteter som leder till alternativa inkomstkällor för omskärerskor Kvinnor (i vissa fall förekommer det att det även är män) som agerar som omskärerskor får en social status och aktning samt en betydelsefull sidoinkomst. Därför är det viktigt att skapa alternativa inkomster om man vill att dessa kvinnor ska sluta att agera som omskärerskor. Det handlar ofta om små krediter till olika ekonomiska aktiviteter. Svårigheten med att arbeta med denna grupp av kvinnor är att de sällan når upp till samma inkomster som stympningen gav samt att den förlorade statusen inte ersätts med en annan. Metodutveckling Ett viktigt arbete är att utveckla och korsbefrukta olika metoder och att sammanställa redan existerande. Forskning spelar en avgörande roll i detta fall. Organisationer måste också bli bättre på att följa upp och utvärdera gjorda insatser. Alltför ofta har man sett behovet utan att ta reda på de faktiska omständigheterna och planerat utan realistiska och hållbara mål. En annan del av metodutvecklingen är att identifiera nya aktörer. Länge sågs könsstympningen som ett problem som bara berörde kvinnor. Idag är synen mer mångfacetterad. Alla i samhället måste innefattas för att en förändring ska komma till stånd, inte minst män och pojkar, den andra halvan av samhället. Det är viktigt att påpeka att vissa som arbetar förebyggande mot stympning stirrar sig blinda på de olika typer av stympning som förekommer. Man säger att den ena typen är mindre farlig än den andra och därmed bejakar man indirekt den mindre farliga typen för att få ett slut på den grövsta formen. Faran med detta betraktelsesätt är att man inte ser stympningen som ett fenomen av förtryck, oavsett grad av stympning, utan ser på de rent medicinska konsekvenserna. Därmed befäster man kontrollfunktionen och erkänner fenomenet i sig. Att man lyckas hindra bruket av den ena formen av stympning ska inte leda till att man uppmuntrar bruket av någon annan. Vad gör Rädda Barnen? Rädda Barnen är en av de organisationer som tidigt uppmärksammade kvinnlig könsstympning. Vi var aktiva i utformningen av FN:s 18 19

11 konvention om barnets rättigheter där artikel 24 mer specifikt syftar på kvinnlig könsstympning. Vi var också en av de första bidragsgivarna till IAC. Rädda Barnen var en av de första internationellt inriktade barnorganisationer som stödde arbetet mot kvinnlig könsstympning då problemet kom upp på den internationella agendan. Rädda Barnens grundprinciper baseras på FN:s konvention om barnets rättigheter. Den ger oss vår ideologiska anknytning. I Sverige har Rädda Barnen sponsrat konferenser, producerat informationsmaterial i samverkan med bl a RFSU, deltagit i seminarier och hållit föredrag. Vi planerar också att från och med 2002 genomföra praktiska insatser som riktar sig mot kvinnlig könsstympning i Sverige och Europa, detta i samverkan med intresseorganisaioner, ungdomar och berörda myndigheter. I vårt arbete utomlands stöder vi inhemska organisationer i deras arbete och endast i undantagsfall bedriver vi eget praktiskt arbete utan samarbetspartner. Rädda Barnen stöder därför en rad nationella kommittéer i Afrika. Vi är med och utvecklar metoder, bygger upp nätverk, har kontinuerliga kontakter med dem som arbetar på fältet och är med och stöttar dem som bedriver lobbyverksamhet mot beslutsfattare. Rädda Barnen ger stöd till organisationer som Rainbo som i sin tur ger teknisk rådgivning, sammanställer forskning, vidareutbildar aktivister, bevakar genomförande av lagar och utvecklar bra och beprövat handledningsmaterial. Principen är att vi ska finnas med på alla nivåer i påverkansarbetet. Vårt kontor i Östafrika (som arbetar i Etiopien, Eritrea, Somaliland, Sudan, Kenya och Tanzania) och Västafrika (som arbetar i Guinea Bissau, Elfenbenskusten, Senegal, Mali, Tchad, Burkina Faso, Sierra Leone och Gambia) ger direkt stöd till aktivister där könsstympning förekommer. Vi är med och bygger upp nätverk, utvecklar dokumentationscenter och har utbildningsinsatser. Vårt kontor i Jemen har på senare tid tagit upp frågan kring kvinnlig könsstympning och erfarenhetsutbyte har skett med Etiopien. Idag är Rädda Barnen en del av ett brett internationellt nätverk, vilket ökar våra möjligheter att föra fram vårt budskap till en större grupp av individer. Vårt deltagande i alla dessa förgreningar bygger på vår långa erfarenhet och tidiga engagemang i bekämpandet av kvinnlig könsstympning. Medsyster Rädda Barnen har sedan början av 1980-talet ett specifikt fadderprojekt som kallas Medsyster. Pengarna som Medsystrarna bidrar med går till Rädda Barnens arbete mot kvinnlig könsstympning och till arbetet för jämställdhet mellan flickor och pojkar. Att vara Medsyster innebär att man bidrar med minst 100 kronor i månaden. Pengarna används för att vidareutveckla olika arbetsmetoder som anpassas till olika kulturer och religioner. Medsysterprojekten kan se väldigt olika ut. I Etiopien stöder Rädda Barnen en inhemsk organisation som på olika sätt försöker påverka normer och attityder till kvinnlig könsstympning. Kunskaperna förmedlas på seminarier för lokala politiker, lärare och andra inflytelserika personer. Vid mötena deltar både kristna och muslimska ledare, som tagit avstånd från denna tradition. Dramaföreställningar, som uppförs av olika skolklubbar, förmedlar kunskap om kvinnlig könsstympning också till ungdomar. Även sjukoch hälsovårdspersonal på alla nivåer utbildas om de skadliga effekterna. I Eritrea stöder Rädda Barnen radiosändningar där information om kvinnlig könsstympning förmedlas till ungdomar. I Sudan arbetar Rädda Barnen med religiösa ledare som bekämpar traditionen att omskära flickor. I Kenya stöds försök att hitta alternativa övergångsriter från barndom till vuxenliv. Medsysterbidrag används också för att utbilda unga hembiträden i olika länder i Afrika, Asien och Latinamerika samt till barn som lever under svåra förhållanden och arbetar på gatan. Vill du bli Medsyster? Ring för mer information

12 ADRESSER FORWARD 6th Floor, 50 Eastbourne Terrace London, W2 6LX United Kingdom e-post: Inter African Committee (IAC) c/o ECA/IAC P.O. Box Addis Abeba, Ethiopia Inter African Committee (IAC) 145, rue de Lausanne 1202 Geneva Switzerland RAINBO 59 Bravington Road London W93AA United Kingdom e-post: RISK Fana Habteab Dan Anderssonsgata Uppsala Tel/fax Rädda Barnen Stockholm Telefon E-post: KÄLLOR & LITTERATUR A Joint Agenda for Action on Female Genital Mutilation, Socialstyrelsen A Report on knowledge, Attitude, Behaviour related to the practices of FGM in three Eritrea Towns. National Union of Eritrean Youth & Students, NUEYS-PATH, 1999 An Evaluation of the National Committee on Harmful Traditional Practices in Ethiopia, NCTPE, Rädda Barnen, 1995 An Islamic Perspective of the Psychological and Social Dangers of Female Circumcision. Dr Fahima Zahir, Faculty of Economics, University of Khartoum Annual Reports IAC InterAfrican Committee Baseline survey on Harmful Traditional Practices in Ethiopia. Addis Abeba: National Committee on Traditional Practices in Ethiopia (NCTPE), 1998 Caring for Women with Circumcision. Nahid Toubia, New York: Rainbo, 1999 Circumcise with Words The fight against Female Genital Mutilation in Kenya, Save the Children Canada Da Min Zaman, Past and present discourses on Female Genital Mutilation in Egypt. Nadia Wassef, Bonn: Friedrich-Ebert- Stiftung,

13 Eclosion au Senegal, Pourquoi les populations abandonnent la pratique de l Excision, Tostan European Parliament, report on Female Genital Mutilation Female Genital Mutilation A Guide to Laws and Policies Worldwide. Red. A. Rahman & N Toubia, London: Zed, 2000 Female Genital Mutilation, proposals for change. Eufa Dorkehoo & Scilla Elworthy, London: Minority Rights Group, 1992 Follow up Symposium for Religious and Traditional leaders on the Eradication of Harmful Traditional Practices, Tanzania 2000, Report from InterAfrican Committee (IAC) Från kön till genus Kvinnligt och manligt i ett kulturellt perspektiv. Red. Don Kulick, Stockholm: Carlsson, 1987 Gender Equity Policy. Editing: M. Thomson & C. Harper, London: The International Save the Children Alliance, 2000 Global Strategy on Female Genital Mutilation. Agneta Hejll, Stockholm: Save the Children Sweden, 2001 Guidelines on the prevention of Female Genital Mutilation, Ministry of foreign affairs, DANIDA Kompassen, Rädda Barnen 2001 Kvinnlig könsstympning, RFSU Kvinnlig könsstympning i Europa Rapport från internationell konferens i London och studiebesök i Paris och London. Stockholm: Socialstyrelsen, 1992 Kvinnlig omskärelse (Utveckling i närbild 3). Agneta Halldén, Stockholm: Sida, 1979 Kvinnor, män och andra sorter Genusantropologiska frågor. Red. B. Thurén & K. Sandman, Stockholm: Carlsson, 1997 Kvinnor och barns hälsa hos centralafrikanska familjer i Haninge kommun. Ett projekt om, kring och mot kvinnlig könsstympning, ett samarbete över yrkesgränserna, 1994 Kvinnor på flykt en analys av svensk asylpolitik ur ett genusperspektiv Maria Bexelius, Stockholm: Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, 2001 Learning About Social Change A Research and Evaluation Guidebook using Female Circumcision as a case study. Susan Izett & Nahid Toubia, New York: Rainbo, 1999 Men and Masculinity. Red. Caroline Sweetman, Oxford: Oxfam 1997 Ministry of Health of the State of Eritrea, Communication strategy development workshop on Female Genital Mutilation Eradication Projektet hälsofrämjande åtgärder för kvinnor och barn kvinnlig könsstympning, mars 1997, Göteborgs invandrarförvaltning samt informationsblad om projektet 24 25

14 Report from the Youth Forum on Traditional Harmful Practices, Addis Abeba: Inter-African Committee, IAC, 2000 Rädda Barnens årsmöte Symposium for Legislators on Drafting an African declaration on Violence against Women, 1997, Inter-African Committee, IAC, 1999 Training Manual on Operation Research in FGM/HTTP:S, Inter- African Committee, IAC, 1997 Vi har alltid omskurit våra flickor, om kvinnlig könsstympning. L. Andersson-Brolin, Stockholm: Rädda Barnen,

15 Rädda Barnen Stockholm Telefon Fax Post/bankgiro Artikelnummer

Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen?

Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen? Av: Tishka Meresene Samhällsvetenskapliga institutionen Sexualitet och samhällsanalys Örebro Universitet. 2006 Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen? En

Läs mer

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej! En broschyr om kvinnlig könsstympning Du har rätt att säga nej! Ingen har rätt att utsätta dig för det! Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte

Läs mer

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde Könsstympning av flickor och kvinnor Kultur och öde Sveriges 30 års arbete mot kvinnlig könsstympning 1982 infördes lagen mot kvinnlig könsstympning i Sverige. 1998-1999 skärptes lagen. Förbudet gäller

Läs mer

Att möta kvinnlig könsstympning

Att möta kvinnlig könsstympning Att möta kvinnlig könsstympning Information till berörda yrkesgrupper Denna broschyr har tagits fram av CHANGE-projektet som finansieras av Daphneprogrammet inom den Europeiska Unionen. Syftet är att arbeta

Läs mer

Könsstympning av flickor

Könsstympning av flickor Könsstympning av flickor Lars Almroth Barnkliniken Centralsjukhuset Kristianstad Karolinska Institutet Stockholm Könsstympning av flickor Stockholm 9 maj 14 Vad, var och varför? Kan en djup tradition omvärderas

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Kvinnlig Könsstympning. Anita Fållsten

Kvinnlig Könsstympning. Anita Fållsten Kvinnlig Könsstympning Anita Fållsten Ursprung Mumifierade kvinnor från Faraonernas tid, har funnits vara omskurna. Slavhandel, flickor från Sudan som såldes till Egypten omskars FN:s arbete Så sent som

Läs mer

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor 1 Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter.

Läs mer

Kvinnlig. könsstympning

Kvinnlig. könsstympning Kvinnlig könsstympning tryckeri: Ale Tryckteam, Bohus, december 2002 grafisk form: Typoform AB artikelnummer: 2002-114-77 ISBN: 91-7201-719-8 Den här skriften handlar om kvinnlig könsstympning eller kvinnlig

Läs mer

RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning

RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Venemalm Sofia Datum 2015-11-09 Diarienummer SCN-2015-0349 Socialnämnden RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET.

KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET. KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET. BHV-dag 161207-08 Jennie Hedman Ett sammandrag från föreläsningen av Anissa Mohammed Hassan, särskilt sakkunnig på Länsstyrelsen i Östergötland. BARNHÄLSOVÅRDENS

Läs mer

BILAGOR. till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGOR. till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.5.2014 COM(2014) 319 final ANNEXES 1 to 7 BILAGOR till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om förhindrande av att handeln med vissa viktiga mediciner

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 12 juni 2001 DEFINITIVT FÖRSLAG FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri-

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

TEMARAPPORT FLICKAFADDER

TEMARAPPORT FLICKAFADDER TEMARAPPORT FLICKAFADDER Tack för att du är Flickafadder och bidrar till Plan Internationals insatser för flickors rättigheter! Flickor och kvinnor tillhör en av de mest marginaliserade grupperna i världen.

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Kvinnlig könsstympning

Kvinnlig könsstympning Bilaga 1 Kvinnlig könsstympning Handlingsplan och information till berörda yrkesgrupper INRIKTNINGSMÅL 2005-2009 RESULTATMÅL 2005-20 EKONOMISK RAM 2005 SOCIALNÄMNDENS BESLUT 14 229 Nationell plan mot kvinnlig

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 15.6.2001 KOM(2001) 306 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av korrigeringskoefficienter som skall tillämpas från och med den 1 på löner

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Könsstympade kvinnor och västerländsk sjukvård

Könsstympade kvinnor och västerländsk sjukvård Könsstympade kvinnor och västerländsk sjukvård Författare: Sofia Olsson, Carina Ragneheim & Anne-Sofi Sköldèn Handledare: Ann-Sofie Gergils Enskilt arbete i omvårdnad 10 poäng, fördjupningsnivå 1 Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Kvinnlig könsstympning. Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård

Kvinnlig könsstympning. Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård Kvinnlig könsstympning Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär

Läs mer

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Lag (1993:335) om Barnombudsman Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda

Läs mer

Stoppa hunger. Köp en tröja.

Stoppa hunger. Köp en tröja. Stoppa hunger. Köp en tröja. Resultat - Style It Forward Stockholm 2014 I samarbete med: Inledning Med denna rapport vill vi på Hungerprojektet tacka alla individer och företag som genom Style it Forward

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

6 Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning

6 Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning 6 Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning Diarienummer: PVN16-0028 Dokument: PVN16-0028-1 Handläggare Mikael Törmä Godkänt av: Jan Grönlund, Landstingsdirektör,

Läs mer

Handledning om Kvinnlig könsstympning för polis och åklagare

Handledning om Kvinnlig könsstympning för polis och åklagare H andledning om kvinnlig könsstympning för polis och åklagare är framtagen inom ramen för ett regeringsuppdrag som syftar till att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige. Handledningen riktar sig till

Läs mer

SVERIGES ARBETE MOT KVINNLIG KÖNSSTYMPNING

SVERIGES ARBETE MOT KVINNLIG KÖNSSTYMPNING SVERIGES ARBETE MOT KVINNLIG KÖNSSTYMPNING Linda Alvarsson & Malin Jansson Göteborgs Universitet 2007 Magisterkurs med inriktning mot Afrika och Internationellt utvecklingssamarbete D-uppsats, 10 poäng

Läs mer

Könsstympning Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet

Könsstympning Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet Nolltolerans Kvinnlig Könsstympning 19 mars 2014 Könsstympning Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet Vanja Berggren, Docent Folkhälsovetenskap Översikt Västerås den 19 mars 1 Bakgrund: Vad är nytt?

Läs mer

KÖNSSTYMPADE KVINNOR OCH SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KÖNSSTYMPADE KVINNOR OCH SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD KÖNSSTYMPADE KVINNOR OCH SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD En litteraturstudie Författare: Lisa Elmhager & Frida Liabäck Handledare: Ann-Sofie Gergils/Madeleine Bergh Enskilt arbete i omvårdnad 10 poäng, fördjupningsnivå

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS

Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS II DAlARNA 2011-05-09 1 Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS Dnr LD11/00448 Katarina Gustavsson har i en interpellation ställt

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

idil.se Könsstympning av flickor och kvinnor- en smärtsam tradition Jamila Said Musse & Eva Hammad

idil.se Könsstympning av flickor och kvinnor- en smärtsam tradition Jamila Said Musse & Eva Hammad Hösten 2014 idil.se Könsstympning av flickor och kvinnor- en smärtsam tradition Jamila Said Musse & Eva Hammad 300-350 professionella. Hittills 11 st. 2-dagarskurser. Deltagare: Elevhälsa, lärare, socionomer,

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

U N I T E D N A T I O N S A S S O C I A T I O N O F S W E D E N

U N I T E D N A T I O N S A S S O C I A T I O N O F S W E D E N EFFEKTRAPPORT 2014 Vi gör skillnad. Vi skapar en bättre värld genom att varje dag arbeta för fred, utveckling och mänskliga rättigheter. Som medlem och bidragsgivare skapar du hopp och räddar liv. Nu och

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Kvinnlig könsstympning ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete

Kvinnlig könsstympning ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete Kvinnlig könsstympning ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs

Läs mer

Boka billigaste flygbiljetter på vår webbsida. Vi har bästa erbjudanden på flygbiljetter till Afrika.

Boka billigaste flygbiljetter på vår webbsida. Vi har bästa erbjudanden på flygbiljetter till Afrika. Billigaste flygbiljetter till Afrika från GibeTravel Boka billigaste flygbiljetter på vår webbsida. Vi har bästa erbjudanden på flygbiljetter till Afrika. Klicka här för att köpa billiga flygbiljetter

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 18.2.2005 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om framstegen med att uppnå allmän grundskoleutbildning och jämställdhet

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

PENGARNA NÅR FRAM. Både Pingst Jönköping och Erikshjälpen bidrar också till akuta humanitära insatser i samband med katastrofer.

PENGARNA NÅR FRAM. Både Pingst Jönköping och Erikshjälpen bidrar också till akuta humanitära insatser i samband med katastrofer. PENGARNA NÅR FRAM En stor del av överskottet från denna butik används i olika biståndsprojekt runt om i vår värld. Erikshjälpen och Pingst Jönköping arbetar tillsammans, men också var för sig och tillsammans

Läs mer

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt

Läs mer

Flickafadder Flickafadder Plans arbete Projektexempel

Flickafadder Flickafadder Plans arbete Projektexempel Flickafadder 2014 Flickafadder Plans arbete Projektexempel Flickafadder Tack för ditt stöd som Flickafadder! Flickor och kvinnor tillhör en av de mest marginaliserade grupperna i världen. Var femte flicka

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,

Läs mer

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Samtycke och kvinnlig könsstympning

Samtycke och kvinnlig könsstympning JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Johanna Liljeblad Samtycke och kvinnlig könsstympning Examensarbete 20 poäng Handledare Per Ole Träskman Ämnesområde Straffrätt Termin VT 2004 Innehåll SAMMANFATTNING

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

GLOBALA FAKTA OM LÄSFÖRMÅGA

GLOBALA FAKTA OM LÄSFÖRMÅGA 10 GLOBALA FAKTA OM I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H 1. Det finns ungefär 800 miljoner vuxna som inte kan läsa i världen 1 KÖNSFÖRDELNINGEN BLAND VUXNA ANALFABETER ANDELEN ANALFABETER

Läs mer

2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare.

2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare. Våld mot kvinnor Bakgrund 1. Våld mot kvinnor är ett fortsatt och världsomfattande problem som förekommer i alla åldrar och sociala grupper. Våldshandlingar mot kvinnor sker i olika miljöer, inklusive

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Under kniven. En rättsvetenskaplig studie om omskärelse av pojkar samt kvinnlig könsstympning

Under kniven. En rättsvetenskaplig studie om omskärelse av pojkar samt kvinnlig könsstympning Under kniven En rättsvetenskaplig studie om omskärelse av pojkar samt kvinnlig könsstympning Socionomprogrammet C uppsats Författare: Alexis Ljungkvist Handledare: Gustav Svensson En ung flickas berättelse

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30 Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30 Bakgrund Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Örebro läns landsting

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Kvinnlig könsstympning en företeelse av sammansatt natur

Kvinnlig könsstympning en företeelse av sammansatt natur Camilla Andersson, AT-läkare, Värnamo sjukhus (millibus@hotmail.com) Kvinnlig könsstympning en företeelse av sammansatt natur Under sommaren 1999 arbetade jag på en kvinnoklinik i staden Banjul i Gambia.

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd Rätten till hälsa exemplifierat genom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Elin Jacobsson, utredare Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd

Läs mer

Unika BILDER OCH FIGURER

Unika BILDER OCH FIGURER 1 Unika BILDER OCH FIGURER MOT HEDERSFÖRTRYCK kan ses och köpas hos Institutet Mot Hedersförtryck Olivedalsgatan 14 Göteborg ( vardagar 10-16) Institutet Mot Hedersförtryck/IMH 0702 97 76 14 epost: lasse.imh@gmail.com

Läs mer

Bris strategi

Bris strategi Bris strategi 2013-2016 1 Bris löfte till barn All verksamhet inom Bris utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen): Bris är en barnrättsorganisation där alla arbetar för att stärka

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer

Praktikrapport Hungerprojektet

Praktikrapport Hungerprojektet Samira Rabit Utbildning: Statsvetsvetarprogrammet Mail: samira.rabit@gmail.com Praktikplats: Hungerprojektet Göteborg Besöksadress: c/o World Trade Center, Mässans gata 18, 412 51 Göteborg Postadress:

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Expert, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Lämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum!

Lämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum! Lämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum! 1 UNICEF/Nepal/2012 tillsammans skapar vi en bättre värld Från och med nu genomförs Operation Dagsverke i samarbete med UNICEF. Tillsammans

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk

69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk FN:s generalförsamling 15 september 2014 Original: Engelska Översättning till svenska: Sametinget Sverige Sextionionde sessionen Punkt 66 på dagordningen Urfolksrättigheter 69/. Slutdokument från toppmötet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 30 May 2001 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor till utskottet för utveckling

Läs mer

Kvinnlig könsstympning

Kvinnlig könsstympning Institutionen för Samhällsvetenskap Marie Andersson Kvinnlig könsstympning Hur kvinnlig könsstympning kan förklaras och förstås som ett socialt fenomen. Female genital mutilation How female genital mutilation

Läs mer