Fakta om kvinnlig könsstympning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fakta om kvinnlig könsstympning"

Transkript

1 Fakta om kvinnlig könsstympning

2 INNEHÅLL Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vad är kvinnlig könsstympning och vilka olika typer av könsstympning förekommer? SIDAN 5 Varifrån kommer kvinnlig könsstympning? SIDAN 7 Varför könsstympas flickor? SIDAN 7 Var förekommer kvinnlig könsstympning och hur många är det som drabbas? SIDAN 9 Är könsstympning ett religiöst påbud? SIDAN 11 Ekonomiska konsekvenser av könsstympning SIDAN 11 Kopplas mänskliga rättigheter till bekämpandet av kvinnlig könsstympning? SIDAN 12 Finns det lagar mot kvinnlig könsstympning och efterlevs de? SIDAN 13 Hur länge har arbetet som riktar sig mot kvinnlig könsstympning förekommit? SIDAN 14 Vilka arbetar mot kvinnlig könsstympning? SIDAN 15 ISBN Artikelnummer Rädda Barnen 2001 Författare: Agneta Hejll Projektledare: Anna-Carin Carlsson Formgivare: Matilda Carlsson Tryckt av Bergs Grafiska AB, upplagan, första tryckningen Hur arbetar man rent konkret när man bekämpar kvinnlig könsstympning? SIDAN 16 Vad gör Rädda Barnen? SIDAN 19 Medsyster SIDAN 21 Adresser SIDAN 22 Källor & litteratur SIDAN 23

3 D enna broschyr har blivit till för att sprida kunskap om bruket av kvinnlig könsstympning och dess orsak och verkan både politiskt och socialt. Broschyren tar upp olika aspekter av bruket, dess ursprung, hur många det är som drabbas, ekonomiska konsekvenser, juridiska perspektiv och olika metoder man använder sig av i bekämpandet av kvinnlig könsstympning. Stor vikt läggs på vunnen kunskap från aktiviteter på den afrikanska kontinenten. Vad är kvinnlig könsstympning och vilka olika typer av könsstympning förekommer? Kvinnlig könsstympning är en term som uttrycker ett borttagande av hela eller delar av det kvinnliga könsorganet och ibland förslutning av vulvan. Det är en term som väcker starka känslor till liv och uppfattas av många som den yttersta kränkningen av den enskilda flickans/ kvinnans kroppsliga och själsliga integritet. De som förespråkar ingreppet använder istället termen kvinnlig omskärelse. Omskärelsen är ett krav för att flickor ska välkomnas in i den vuxna kvinnogemenskapen. Kvinnlig könsstympning är ett djupt rotat kulturellt fenomen, omgärdat av starka tabun och med en lång diffus historia. Just den kulturella aspekten av könsstympning gör att frågan är komplicerad, inte sällan affekterad men alltid mångfacetterad. Ingreppet innebär en stympning av de kvinnliga könsorganen och detta ingrepp kan vara mer eller mindre genomgripande. Inom den medicinska begreppsvärlden brukar man skilja på tre olika typer av stympning: 4 5

4 1. Sunna Betyder tradition på arabiska och har varit det minst omfattande ingreppet. Det innebär att klitoris förhud och dess yttre topp avlägsnas. På senare tid har begreppet vidgats, bland dem som praktiserar stympning, till att även innefatta borttagande av hela klitoris samt de inre och yttre blygdläpparna. 2. Klitoridektomi Är traditionellt ett mer omfattande ingrepp. Hela klitoris och kringliggande delar av de inre blygdläpparna skärs bort. 3. Faraonisk omskärelse, eller infibulation Är det mest omfattande ingreppet. Klitoris såväl som de inre och yttre blygdläpparna skärs bort. Vulvan sys eller sticks samman över vaginan och ett minimalt hål lämnas öppet för urin och menstruationsblod. Fysiska konsekvenser av ingreppet är många och svåra. Inflammationer, inkontinens, svårigheter att urinera och menstruera där flickan/kvinnan inte sällan måste sitta upp till en halvtimme för att låta urinen droppa ut. Är kvinnan ihopsydd måste hon klippas upp eller på annat sätt öppnas för samlag och barnafödsel. Oftast sys hon ihop igen när barnet är fött. Det förekommer också att barnet eller modern dör under förlossningen för att hon är för trång eller förblöder. Risken för hiv/aids-smitta är idag en realitet och därmed adderas ytterligare en livshotande konsekvens för kvinnan och hennes familj. De som genomför stympningen har liten eller ingen kunskap om smittans orsaker och ingreppet sker ofta under ohygieniska förhållanden. Vissa undersökningar visar på tendenser till massstympning, det vill säga att ingreppet sker på flera individer vid samma tidpunkt och med samma instrument utan att dessa rengörs mellan de olika ingreppen. Framförallt i konfliktområden har masstympning visat sig ha en ökande tendens. Ur smittosynpunkt, främst vad gäller hiv/aids, kan detta vara förödande. De psykologiska aspekterna, som idag tyvärr inte är vetenskapligt verifierade, tyder på att många flickor lider av trauman med ångest där depressioner och neuroser kan utvecklas. Flickorna drar sig tillbaka och blir passiva och ingen förstår varför, vilket i sin tur påverkar resten av familjen och lokalsamhället. Varifrån kommer kvinnlig könsstympning? Könsstympningens ursprung är oklart. Man vet att den tillämpades i det gamla Egypten och bland arabiska folkgrupper innan islam blev den vedertagna religionen. I två tusen till tre tusen år gamla egyptiska gravar har man funnit mumier av kvinnor som var omskurna. Där fann man även väggmålningar som beskriver ingreppet i detalj. Ett rimligt antagande är att bruket spridit sig genom kontakter mellan olika folkgrupper via handelsvägar och olika former av handelsutbyte, framförallt genom slavhandel. Varför könsstympas flickor? Det finns en rad olika förklaringar till varför flickor könsstympas. Vissa är mer specifikt kopplade till en viss grupp av människor i en viss typ av samhälle i ett särskilt geografiskt område. Andra förklaringar liknar varandra oavsett grupptillhörighet och geografisk närhet. Svaren relaterar till vem man frågar, dennes kunskap om omvärlden, tro och övertygelse, kön samt ekonomisk och politisk status i det aktuella samhället. Alla dessa faktorer är av avgörande betydelse när man kartlägger och analyserar könsstympningens kärna. Det finns med andra ord inget fullkomligt svar, men däremot en rad relevanta förklaringar, värda att känna till för den som vill förstå orsak och sammanhang. I samhällen med hög rörlighet och där den manliga och kvinnliga sfären mestadels är åtskilda på grund av sociala regler, tabun eller ekonomiska betingelser ses den kvinnliga sexualiteten som en stor fara och ett förmodat hot mot familjehedern. Denna baseras i princip på den manliga överhögheten och den kvinnliga jungfru- 6 7

5 domen, kvinnans största gåva till mannen. Han ska vara garanterad att de barn som han försörjer och som en dag ska ärva honom är hans biologiska avkomma och ingen annans. Kvinnans sexualitet och grad av renhet behöver därför kontrolleras. Stympning av hennes kön blir en form av en sådan kontroll. Att inte låta sig stympas är det samma som att vara oren, prostituerad, lösaktig och otrogen. Kvinnan antas helt enkelt inte kunna kontrollera sin egen sexualitet, speciellt om inte mannen är närvarande. En annan aspekt av samma fenomen är flickors inträde i vuxenvärlden. Här handlar det om att människan anses befinna sig i olika stadier i livet och dessa olika stadier garanterar social tillhörighet och gemenskap. Denna är i sin tur bunden till var man befinner sig på livsstegen. Så länge flickan betraktas som ett barn är hon inte en färdig social individ och med det underordnad vuxenvärlden. Flickor som ska träda in i denna värld, och med det bli fullvärdiga kvinnor, könsstympas för att symboliskt få inträde till de vuxnas värld och därmed få de vuxnas rättigheter och status. För flickors del handlar det om att leva upp till den fundamentala kvinnliga skyldigheten, nämligen att bli bortgift och föda barn. Könsstympning är i detta fall en rite of passage, det vill säga en ceremoniell handling som markerar en personlig statusförändring i samhället. Att inte genomgå denna ceremoni kan innebära en personlig social katastrof för flickan. Med största sannolikhet leder det till utanförskap och stigmatisering eftersom flickan då ses som ett hot mot den sociala ordningen. En tredje föreställning och en av de mer ovanliga, är att ett nyfött barn anses vara androgynt, det vill säga att barnet föds både med ett manligt och ett kvinnligt könsorgan. Flickans klitoris är den manliga delen och pojkens förhud är den kvinnliga delen av hans penis. Dessa två måste skäras bort för att barnet ska få ett kön, det vill säga bli flicka eller pojke. Vissa forskare gör en koppling mellan könsstympning och kvinnans förmåga (träning) att handskas med smärta. Att klara av smärtan utan synbara eller hörbara reflexer visar att hon är en stark och tålig kvinna, en kvinna värd att respektera. Hon förväntas klara hårt arbete och stora påfrestningar utan klagan. En sådan kvinna är att betrakta som en tillgång för mannen, familjen och samhället i stort. Det finns en rad föreställningar om varför det är viktigt att manipulera med kvinnans könsorgan. Dessa kan ses som symboliska uttryck för faran med en icke stympad klitoris och därmed den hotande kvinnliga sexualiteten. De flesta handlar om klitoris farlighet, renhets- och skönhetsprinciper samt manlig sexuell njutning. Föreställningarna kan vara allt från att en klitoris kan växa sig lång som en snabel och släpa i marken och överföra sjukdomar till det nyfödda barnet, till att den kan växa till en myrliknande antenn och med hjälp av antennen söker sig kvinnan till sexuell lössläppthet. En jungfrulig flicka är en ren flicka, ett stympat kön blir renheten symboliserad, flickan/kvinnan är vacker utan lösa delar runt genitalierna. Mannen anses uppleva större sexuell njutning när kvinnan är trång; penetreringen är ett tecken på manlighet och styrka. En riktig man är en man som tar sig igenom den trånga öppningen utan hjälp. Det kan vara värt att påpeka att även i Sverige har kvinnlig könsstympning förekommit så sent som på 1930-talet. Den utfördes av välutbildade läkare och sågs som ett helt legitimt sätt att dämpa hysteri, sinnessjukdom och översexuell aktivitet bland kvinnor. Var förekommer kvinnlig könsstympning och hur många är det som drabbas? Bruket förekommer främst på den afrikanska kontinenten, med ett bälte som sträcker sig från Afrikas horn till västra delarna av Afrika. Även delar av den arabiska halvön med länder som Jemen och Oman har könsstympning i vissa fall som en tradition. Det förekommer också i mindre skala bland vissa grupper i Sydost- och Sydasien, samt delar av Latinamerika. 8 9

6 Länder där kvinnlig könsstympning är vanligt förekommande Frekvens av kvinnlig könsstympning i procent Senegal Kamerun Ghana Niger Uganda Togo Benin Centralafrikanska rep. Kenya Guinea-Bissau Elfenbenskusten Tchad Liberia Nigeria Mauretanien Egypten Guinea Sierra Leone Gambia Burkina Faso Mali Etiopien Sudan Djibouti Somalia Åldrarna vid stympningstillfället varierar från det att flickan är tre till sex dagar till de övre tonåren. I sällsynta fall stympas kvinnan när hon är äldre, oftast då hon gifter sig eller ska föda sitt första barn. Idag beräknas cirka hundra miljoner flickor och kvinnor världen över vara könsstympade. Man beräknar att upp till två miljoner flickor stympas varje år. Det ger ett medeltal på cirka sextusen flickor varje dag. Eftersom många länder där kvinnlig könsstympning förekommer också är politiskt instabila flyr människor till andra mer stabila områden. Det betyder att bruket kan spridas till länder där könsstympning inte är traditionellt förekommande och därmed förbises eller möts med misstro och okunskap, vilket i sin tur kan leda till isolering och marginalisering av drabbade flickor och kvinnor. Är könsstympning ett religiöst påbud? Det står inte skrivet i vare sig Bibeln eller Koranen att flickor ska könsstympas. Trots detta förespråkar vissa ledare för både kristendomen och islam att så är fallet. Man skulle kunna påstå att traditionen blivit så fast förankrad i samhället att den tolkas som en del av religionen och de religiösa föreställningarna. Det är därför viktigt att komma ihåg att kvinnlig könsstympning förekommer i alla typer av samhällen oavsett om de är kristna, muslimska eller animistiska. Stympningen är helt enkelt en del av en stark tradition, och detta i samhällen där traditionen är grundpelaren för den sociala gemenskapen och samhörigheten. Religionen har tyvärr i vissa fall felaktigt tolkats som orsaken till traditionen och därmed inte sällan utnyttjats som ett maktinstrument för att förneka kvinnans sexualitet och bejaka mannens påstådda naturliga svårighet att kontrollera densamma. Ekonomiska konsekvenser av könsstympning En sällan nämnd aspekt av kvinnlig könsstympning är den ekonomiska. Som omskärerskor får kvinnor (som är det vanligast före

7 kommande) en betydelsefull inkomst samt aktad social status. Familjen får i sin tur olika typer av gåvor, inte bara då stympningen är genomförd utan också då flickan blir bortgift. Gåvorna kan bestå av t ex boskap, grundekonomin i många afrikanska samhällen. Givetvis är detta under förutsättning att flickan är stympad och jungfru vid giftermålet. Man kan också se på ekonomiska faktorer ur ett bredare nationellt perspektiv. Hälsokliniker som existerar under knappa förhållanden använder sina redan begränsade resurser till att ta hand om flickor som hotas av förblödning och andra fysiska åkommor. Nyfödda barn blir moderlösa och hushållsekonomin förlorar viktiga arbetsresurser. En annan benägenhet vid dåliga ekonomiska tider och politisk instabilitet är att traditioner som har varit på väg att försvinna får en tendens till att återfödas. Man söker sig helt enkelt tillbaka till det gamla och tryggt välbekanta. Alltså är fenomenet inte bara en tradition på social nivå, det har också en nära koppling till den ekonomiska och politiska realiteten i samhället. Kopplas mänskliga rättigheter till bekämpandet av kvinnlig könsstympning? Arbetet med mänskliga rättigheter sker på många olika nivåer. På internationell och global nivå bedriver man påverkansarbete genom att belysa olika konventioner som stater har ratificerat och därmed förbundit sig att på bästa möjliga sätt efterleva. Den konvention som anses ha det bredaste stödet (antalet stater som har ratificerat) är FN:s konvention om barnets rättigheter, ofta kallad Barnkonventionen. Så gott som alla världens nationer har godkänt den som juridisk norm. Den ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för barn över hela världen. Konventionen bär på fyra huvudprinciper: Alla flickor och pojkar har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras på grund av kön, eventuellt funktionshinder, om de är av olika ursprung, har specifik religiös tillhörighet etc. (Artikel 2) Alla flickors och pojkars bästa ska alltid komma i främsta rummet. (Artikel 3) Alla flickor och pojkar har rätt att överleva och utvecklas. (Artikel 6) Alla flickor och pojkar har rätt att uttrycka sin mening i frågor som berör dem. (Artikel 12) Förutom dessa grundläggande fyra principer finns det en specifik artikel som berör bland annat könsstympning, artikel 24 (3) Konventionsstaterna ska vidta effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa. I Afrika har de afrikanska staterna arbetat fram en speciell afrikansk version av Barnkonventionen. De artiklar som syftar på så kallade skadliga sedvänjor, som även innefattar kvinnlig könsstympning, anses till och med vara starkare och tydligare än artikel 24 i Barnkonventionen. Andra viktiga konventioner är FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna,1948, och Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor, Konventionerna är viktiga instrument för de aktivister som arbetar för ett slut på kvinnlig könsstympning, framförallt på parlamentarisk nivå. Alla stater där bruket förekommer har skrivit under, ratificerat, FN:s konvention om barnets rättigheter, vilket betyder att man förbundit sig att i möjligaste mån följa gällande artiklar. Undantagen är Somalia och USA. Finns det lagar mot kvinnlig könsstympning och efterlevs de? Lagstiftning mot könsstympning förekommer men måste i detta sammanhang framförallt ses som en markering från statens sida mot 12 13

8 dem som förespråkar bruket. Endast lagstiftning skapar inte genomgripande attitydförändringar bland det stora flertalet. Tyvärr har det visat sig tvärtom i vissa fall. Föräldrar som känner till att lagstiftning förekommer sänder sina flickor till andra områden där lagens arm inte har någon verkan. Ibland förblöder flickor därför att man inte vågar kalla på professionell hjälp av fruktan att bli anmäld. En annan orsak till att lagar inte alltid fyller sin funktion är att det oftast saknas ett adekvat rättssystem och att det finns en misstro mot statlig inblandning i vad man anser vara en strikt familjeangelägenhet. En lag mot kvinnlig könsstympning har inte heller alltid stöd bland dem som representerar rättssystemet, t ex poliser, domare och åklagare. Sådana personer är ofta själva traditionsbärare i samhällen där traditionen är socialt förankrad som norm och har därmed oftast en starkare ställning i det dagliga livet än den norm som staten representerar, det vill säga lagen. Däremot är en lag av betydelse om den presenteras som en del i ett bredare upplysningsarbete, där medicinska konsekvenser och sociala sammanhang uppmärksammas och där goda alternativ ges. Hur länge har arbetet som riktar sig mot kvinnlig könsstympning förekommit? Det aktiva arbetet mot kvinnlig könsstympning har pågått i drygt tjugo år. Inte speciellt lång tid med tanke på att traditionen är av så gammalt ursprung. Länge var det ett bortglömt eller nedtystat fenomen men under WHO:s konferens i Khartoum (1979) kom det upp på den internationella agendan på allvar. Detta följdes sedan av konferenser i Nairobi (1980), Köpenhamn (1985), Dakar (1990) och Beijing (1995). I inledningsskedet, framförallt under konferensen i Köpenhamn, var det en del sensationsskriverier i tidningar tätt följt av starka och vad som uppfattades som affekterade utfall från representanter kopplade till den västerländska kvinnorörelsen. De heta diskussionerna sågs som påhopp och nykolonialism från många afrikanska sändebud. Problemet med att lösa frågan överlämnades i stora delar till dem som ansågs bäst känna till de olika afrikanska kulturerna, det vill säga afrikanerna själva. Med tidens erfarenhet välkomnades dock samarbete över kulturgränser vilket i sin tur skapade en större enighet och samhörighet bland kvinnogrupper världen över. Vilka arbetar mot kvinnlig könsstympning? Idag finns en rad organisationer på nationell, regional och internationell nivå över hela världen som arbetar mot kvinnlig könsstympning. Dessa organisationer representerar ett brett spektrum av yrkeskompetens där jurister, socialarbetare, medicinare, lärare och religiösa ledare är några. Sedan problemet blev uppmärksammat i Khartoum har forskare världen över riktat sina ögon mot bruket och idag finns det en djupare kunskap om kvinnlig könsstympning, både när det gäller dess orsaker och dess verkan. Denna kunskap är nödvändig för planering och genomförande av bra och relevanta projekt. De flesta metoder man använder sig av i dag bygger på erfarenheter från Afrika eftersom det är där den huvudsakliga kunskapen finns. Två av de mer kända organisationerna som arbetar på de flesta samhällsnivåer med afrikansk anknytning, och som får stöd av Rädda Barnen, är IAC och Rainbo. Inter African Committee Against Harmful Traditional Practices Affecting Women and Children (IAC) har säten i Genève, Schweiz och Addis Abeba, Etiopien. IAC ger främst tekniskt stöd till ett tjugotal nationella kommittéer i Afrika. De organiserar internationella och regionala konferenser samt bedriver lobbyverksamhet mot FN-organen och Organisation of African Unity (OAU). De nationella kommittéerna i sin tur arbetar främst på nationell nivå. Deras arbetsmetoder består av påverkansarbete genom utbildning, produktion av informationsmaterial, lobbyverksamhet mot parlamentariker och andra beslutsfattare

9 Research, Action and Information Network for the Bodily Integrity of Women (Rainbo), bedriver forskning, utbildning, metodutveckling och ger teknisk rådgivning till olika organisationer på nationell, regional och internationell nivå. Rainbo är också en del av ett brett nätverk som består av aktiva organisationer i Afrika, Europa och USA. Rainbo har sitt huvudkontor i England och ett mindre i USA. I Europa finns många nationella organisationer som arbetar aktivt med invandrargrupper i respektive länder. FORWARD i England och RISK i Sverige är några exempel. Under 2001 driver Maj Britt Theorin, ordförande i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor inom EU, aktivt att EUparlamentet ska anta en aktionsplan för bekämpandet av kvinnlig könsstympning. Även ett flertal FN-organ arbetar mot kvinnlig könsstympning, de mest aktiva är UNICEF och UNFPA samt WHO. Hur arbetar man rent konkret när man bekämpar kvinnlig könsstympning? Arbetsmetoderna varierar från organisation till organisation, beroende på var i världen man arbetar. Det har också att göra med vilken typ av professionell kompetens organisationens arbete baseras på, deras ekonomiska tillgångar och samarbetsformer med andra organisationer. Vissa organisationer har projekt/program där arbetet mot könsstympning är en del av ett bredare arbetsfält medan andra arbetar mer specifikt med att stoppa bruket av könsstympning. Man fokuserar på olika nivåer i samhället och planerar insatserna därefter. Metoderna består huvudsakligen av: Upplysningskampanjer Kampanjerna vänder sig främst till myndighetspersoner, allmänheten, föräldrar, lärare och inte minst flickor och pojkar i tonåren. Utbildning av hälsovårdspersonal Utbildning i de hälsokonsekvenser kvinnlig könsstympning leder till, hur man kan förebygga och vad lagen säger i de fall den förekommer. Drama, dockteater, radio Vänder sig till människor på landsbygden som inte har tillgång till moderna medier och som oftast inte är läs- och skrivkunniga och där budskapet anses vara extremt kulturellt känsligt. Ungdomsmöten Möten för afrikanska ungdomar som får en chans att träffas och prata om problemet, ge varandra stöd och bilda nätverk. Organisering av skolungdomar I vissa länder, främst på Afrikas horn, är organisering av skolklubbar mycket vanligt. Elever organiserar sig i vissa frågor som de anser vara viktiga, ger information till andra elever, genomför lokala radioprogram och deltar i kampanjarbete som riktar sig till skolungdom. Lobbyverksamhet riktat till beslutsfattare Denna bedrivs av aktivister som arbetar på en högre nivå i samhället. Syftet är att påverka beslutsfattare vilka i sin tur godkänner lagar och statliga policydokument. Ofta är jurister och samhällsvetare de mest aktiva. Kampanjer ledda av religiösa ledare Eftersom kvinnlig könsstympning felaktigt betraktas som ett religiöst påbud, har religiösa ledare som förnekar detta en nyckelroll i allt arbete riktat mot bruket av kvinnlig könsstympning. Utbildning i mänskliga rättigheter/barnets rättigheter De flesta större organisationer ser idag kopplingen mellan flickans mänskliga rättigheter och behovet att upplysa människor på olika samhällsnivåer om dessa rättigheter

10 Nätverk mellan olika organisationer och erfarenhetsutbyte Idag finner vi en rad organisationer som på ett eller annat sätt arbetar mot kvinnlig könsstympning. För att inte uppfinna hjulet igen är det viktigt att dessa bildar nätverk och utbyter erfarenheter. Detta för att ge varandra stöd, bli starkare i påverkansarbetet och för att kunna föra ut budskapet med en gemensam röst. Även givare sluter sig till nätverken för att undvika att uppfinna hjulet på nytt och för att lära av andra. Alternativa övergångsriter till vuxenvärlden Detta är veckoprogram där man utbildar flickor om deras rättigheter, om kroppens funktioner, nackdelar med att stympas och fördelar med att inte stympas. Flickorna får stöd av äldre kvinnor som kommer från samma by som flickorna själva. Dessa kvinnor blir sedan moraliskt stöd för flickorna när de avslutat utbildningen och återvänt hem. Utbildningen avslutas med en officiell ceremoni där prominenta byledare, föräldrar, anhöriga och omvända omskärerskor deltar. Denna ceremoni firas med dans, sång och en gemensam måltid. Symboliskt anses därmed flickorna ha gått igenom ritualen som leder till vuxenlivet. Officiella deklarationer Efter intensiv utbildning och genom insatser som tillfaller hela byn, t ex genom utbildnings-, hälso- och jordbruksprogram, deklarerar representanter från dessa byar offentligt att de inte stöder bruket av kvinnlig könsstympning. Medierna spelar en avgörande roll i detta sammanhang. Detta leder till en slags snöbollseffekt eftersom uppmärksamheten skapar en nyfikenhet och tävlan i att inte vara sämre. Det är viktigt att påpeka att en sådan verksamhet kräver en helhetssyn på hela byn/samhället. Aktiviteter som leder till alternativa inkomstkällor för omskärerskor Kvinnor (i vissa fall förekommer det att det även är män) som agerar som omskärerskor får en social status och aktning samt en betydelsefull sidoinkomst. Därför är det viktigt att skapa alternativa inkomster om man vill att dessa kvinnor ska sluta att agera som omskärerskor. Det handlar ofta om små krediter till olika ekonomiska aktiviteter. Svårigheten med att arbeta med denna grupp av kvinnor är att de sällan når upp till samma inkomster som stympningen gav samt att den förlorade statusen inte ersätts med en annan. Metodutveckling Ett viktigt arbete är att utveckla och korsbefrukta olika metoder och att sammanställa redan existerande. Forskning spelar en avgörande roll i detta fall. Organisationer måste också bli bättre på att följa upp och utvärdera gjorda insatser. Alltför ofta har man sett behovet utan att ta reda på de faktiska omständigheterna och planerat utan realistiska och hållbara mål. En annan del av metodutvecklingen är att identifiera nya aktörer. Länge sågs könsstympningen som ett problem som bara berörde kvinnor. Idag är synen mer mångfacetterad. Alla i samhället måste innefattas för att en förändring ska komma till stånd, inte minst män och pojkar, den andra halvan av samhället. Det är viktigt att påpeka att vissa som arbetar förebyggande mot stympning stirrar sig blinda på de olika typer av stympning som förekommer. Man säger att den ena typen är mindre farlig än den andra och därmed bejakar man indirekt den mindre farliga typen för att få ett slut på den grövsta formen. Faran med detta betraktelsesätt är att man inte ser stympningen som ett fenomen av förtryck, oavsett grad av stympning, utan ser på de rent medicinska konsekvenserna. Därmed befäster man kontrollfunktionen och erkänner fenomenet i sig. Att man lyckas hindra bruket av den ena formen av stympning ska inte leda till att man uppmuntrar bruket av någon annan. Vad gör Rädda Barnen? Rädda Barnen är en av de organisationer som tidigt uppmärksammade kvinnlig könsstympning. Vi var aktiva i utformningen av FN:s 18 19

11 konvention om barnets rättigheter där artikel 24 mer specifikt syftar på kvinnlig könsstympning. Vi var också en av de första bidragsgivarna till IAC. Rädda Barnen var en av de första internationellt inriktade barnorganisationer som stödde arbetet mot kvinnlig könsstympning då problemet kom upp på den internationella agendan. Rädda Barnens grundprinciper baseras på FN:s konvention om barnets rättigheter. Den ger oss vår ideologiska anknytning. I Sverige har Rädda Barnen sponsrat konferenser, producerat informationsmaterial i samverkan med bl a RFSU, deltagit i seminarier och hållit föredrag. Vi planerar också att från och med 2002 genomföra praktiska insatser som riktar sig mot kvinnlig könsstympning i Sverige och Europa, detta i samverkan med intresseorganisaioner, ungdomar och berörda myndigheter. I vårt arbete utomlands stöder vi inhemska organisationer i deras arbete och endast i undantagsfall bedriver vi eget praktiskt arbete utan samarbetspartner. Rädda Barnen stöder därför en rad nationella kommittéer i Afrika. Vi är med och utvecklar metoder, bygger upp nätverk, har kontinuerliga kontakter med dem som arbetar på fältet och är med och stöttar dem som bedriver lobbyverksamhet mot beslutsfattare. Rädda Barnen ger stöd till organisationer som Rainbo som i sin tur ger teknisk rådgivning, sammanställer forskning, vidareutbildar aktivister, bevakar genomförande av lagar och utvecklar bra och beprövat handledningsmaterial. Principen är att vi ska finnas med på alla nivåer i påverkansarbetet. Vårt kontor i Östafrika (som arbetar i Etiopien, Eritrea, Somaliland, Sudan, Kenya och Tanzania) och Västafrika (som arbetar i Guinea Bissau, Elfenbenskusten, Senegal, Mali, Tchad, Burkina Faso, Sierra Leone och Gambia) ger direkt stöd till aktivister där könsstympning förekommer. Vi är med och bygger upp nätverk, utvecklar dokumentationscenter och har utbildningsinsatser. Vårt kontor i Jemen har på senare tid tagit upp frågan kring kvinnlig könsstympning och erfarenhetsutbyte har skett med Etiopien. Idag är Rädda Barnen en del av ett brett internationellt nätverk, vilket ökar våra möjligheter att föra fram vårt budskap till en större grupp av individer. Vårt deltagande i alla dessa förgreningar bygger på vår långa erfarenhet och tidiga engagemang i bekämpandet av kvinnlig könsstympning. Medsyster Rädda Barnen har sedan början av 1980-talet ett specifikt fadderprojekt som kallas Medsyster. Pengarna som Medsystrarna bidrar med går till Rädda Barnens arbete mot kvinnlig könsstympning och till arbetet för jämställdhet mellan flickor och pojkar. Att vara Medsyster innebär att man bidrar med minst 100 kronor i månaden. Pengarna används för att vidareutveckla olika arbetsmetoder som anpassas till olika kulturer och religioner. Medsysterprojekten kan se väldigt olika ut. I Etiopien stöder Rädda Barnen en inhemsk organisation som på olika sätt försöker påverka normer och attityder till kvinnlig könsstympning. Kunskaperna förmedlas på seminarier för lokala politiker, lärare och andra inflytelserika personer. Vid mötena deltar både kristna och muslimska ledare, som tagit avstånd från denna tradition. Dramaföreställningar, som uppförs av olika skolklubbar, förmedlar kunskap om kvinnlig könsstympning också till ungdomar. Även sjukoch hälsovårdspersonal på alla nivåer utbildas om de skadliga effekterna. I Eritrea stöder Rädda Barnen radiosändningar där information om kvinnlig könsstympning förmedlas till ungdomar. I Sudan arbetar Rädda Barnen med religiösa ledare som bekämpar traditionen att omskära flickor. I Kenya stöds försök att hitta alternativa övergångsriter från barndom till vuxenliv. Medsysterbidrag används också för att utbilda unga hembiträden i olika länder i Afrika, Asien och Latinamerika samt till barn som lever under svåra förhållanden och arbetar på gatan. Vill du bli Medsyster? Ring för mer information

12 ADRESSER FORWARD 6th Floor, 50 Eastbourne Terrace London, W2 6LX United Kingdom e-post: Inter African Committee (IAC) c/o ECA/IAC P.O. Box Addis Abeba, Ethiopia Inter African Committee (IAC) 145, rue de Lausanne 1202 Geneva Switzerland RAINBO 59 Bravington Road London W93AA United Kingdom e-post: RISK Fana Habteab Dan Anderssonsgata Uppsala Tel/fax Rädda Barnen Stockholm Telefon E-post: KÄLLOR & LITTERATUR A Joint Agenda for Action on Female Genital Mutilation, Socialstyrelsen A Report on knowledge, Attitude, Behaviour related to the practices of FGM in three Eritrea Towns. National Union of Eritrean Youth & Students, NUEYS-PATH, 1999 An Evaluation of the National Committee on Harmful Traditional Practices in Ethiopia, NCTPE, Rädda Barnen, 1995 An Islamic Perspective of the Psychological and Social Dangers of Female Circumcision. Dr Fahima Zahir, Faculty of Economics, University of Khartoum Annual Reports IAC InterAfrican Committee Baseline survey on Harmful Traditional Practices in Ethiopia. Addis Abeba: National Committee on Traditional Practices in Ethiopia (NCTPE), 1998 Caring for Women with Circumcision. Nahid Toubia, New York: Rainbo, 1999 Circumcise with Words The fight against Female Genital Mutilation in Kenya, Save the Children Canada Da Min Zaman, Past and present discourses on Female Genital Mutilation in Egypt. Nadia Wassef, Bonn: Friedrich-Ebert- Stiftung,

13 Eclosion au Senegal, Pourquoi les populations abandonnent la pratique de l Excision, Tostan European Parliament, report on Female Genital Mutilation Female Genital Mutilation A Guide to Laws and Policies Worldwide. Red. A. Rahman & N Toubia, London: Zed, 2000 Female Genital Mutilation, proposals for change. Eufa Dorkehoo & Scilla Elworthy, London: Minority Rights Group, 1992 Follow up Symposium for Religious and Traditional leaders on the Eradication of Harmful Traditional Practices, Tanzania 2000, Report from InterAfrican Committee (IAC) Från kön till genus Kvinnligt och manligt i ett kulturellt perspektiv. Red. Don Kulick, Stockholm: Carlsson, 1987 Gender Equity Policy. Editing: M. Thomson & C. Harper, London: The International Save the Children Alliance, 2000 Global Strategy on Female Genital Mutilation. Agneta Hejll, Stockholm: Save the Children Sweden, 2001 Guidelines on the prevention of Female Genital Mutilation, Ministry of foreign affairs, DANIDA Kompassen, Rädda Barnen 2001 Kvinnlig könsstympning, RFSU Kvinnlig könsstympning i Europa Rapport från internationell konferens i London och studiebesök i Paris och London. Stockholm: Socialstyrelsen, 1992 Kvinnlig omskärelse (Utveckling i närbild 3). Agneta Halldén, Stockholm: Sida, 1979 Kvinnor, män och andra sorter Genusantropologiska frågor. Red. B. Thurén & K. Sandman, Stockholm: Carlsson, 1997 Kvinnor och barns hälsa hos centralafrikanska familjer i Haninge kommun. Ett projekt om, kring och mot kvinnlig könsstympning, ett samarbete över yrkesgränserna, 1994 Kvinnor på flykt en analys av svensk asylpolitik ur ett genusperspektiv Maria Bexelius, Stockholm: Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, 2001 Learning About Social Change A Research and Evaluation Guidebook using Female Circumcision as a case study. Susan Izett & Nahid Toubia, New York: Rainbo, 1999 Men and Masculinity. Red. Caroline Sweetman, Oxford: Oxfam 1997 Ministry of Health of the State of Eritrea, Communication strategy development workshop on Female Genital Mutilation Eradication Projektet hälsofrämjande åtgärder för kvinnor och barn kvinnlig könsstympning, mars 1997, Göteborgs invandrarförvaltning samt informationsblad om projektet 24 25

14 Report from the Youth Forum on Traditional Harmful Practices, Addis Abeba: Inter-African Committee, IAC, 2000 Rädda Barnens årsmöte Symposium for Legislators on Drafting an African declaration on Violence against Women, 1997, Inter-African Committee, IAC, 1999 Training Manual on Operation Research in FGM/HTTP:S, Inter- African Committee, IAC, 1997 Vi har alltid omskurit våra flickor, om kvinnlig könsstympning. L. Andersson-Brolin, Stockholm: Rädda Barnen,

15 Rädda Barnen Stockholm Telefon Fax Post/bankgiro Artikelnummer

Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen?

Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen? Av: Tishka Meresene Samhällsvetenskapliga institutionen Sexualitet och samhällsanalys Örebro Universitet. 2006 Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen? En

Läs mer

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej! En broschyr om kvinnlig könsstympning Du har rätt att säga nej! Ingen har rätt att utsätta dig för det! Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte

Läs mer

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde Könsstympning av flickor och kvinnor Kultur och öde Sveriges 30 års arbete mot kvinnlig könsstympning 1982 infördes lagen mot kvinnlig könsstympning i Sverige. 1998-1999 skärptes lagen. Förbudet gäller

Läs mer

Att möta kvinnlig könsstympning

Att möta kvinnlig könsstympning Att möta kvinnlig könsstympning Information till berörda yrkesgrupper Denna broschyr har tagits fram av CHANGE-projektet som finansieras av Daphneprogrammet inom den Europeiska Unionen. Syftet är att arbeta

Läs mer

Kvinnlig Könsstympning. Anita Fållsten

Kvinnlig Könsstympning. Anita Fållsten Kvinnlig Könsstympning Anita Fållsten Ursprung Mumifierade kvinnor från Faraonernas tid, har funnits vara omskurna. Slavhandel, flickor från Sudan som såldes till Egypten omskars FN:s arbete Så sent som

Läs mer

Könsstympning av flickor

Könsstympning av flickor Könsstympning av flickor Lars Almroth Barnkliniken Centralsjukhuset Kristianstad Karolinska Institutet Stockholm Könsstympning av flickor Stockholm 9 maj 14 Vad, var och varför? Kan en djup tradition omvärderas

Läs mer

Kvinnlig. könsstympning

Kvinnlig. könsstympning Kvinnlig könsstympning tryckeri: Ale Tryckteam, Bohus, december 2002 grafisk form: Typoform AB artikelnummer: 2002-114-77 ISBN: 91-7201-719-8 Den här skriften handlar om kvinnlig könsstympning eller kvinnlig

Läs mer

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor 1 Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter.

Läs mer

Kvinnlig könsstympning. Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård

Kvinnlig könsstympning. Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård Kvinnlig könsstympning Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS

Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS II DAlARNA 2011-05-09 1 Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS Dnr LD11/00448 Katarina Gustavsson har i en interpellation ställt

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Handledning om Kvinnlig könsstympning för polis och åklagare

Handledning om Kvinnlig könsstympning för polis och åklagare H andledning om kvinnlig könsstympning för polis och åklagare är framtagen inom ramen för ett regeringsuppdrag som syftar till att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige. Handledningen riktar sig till

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

KÖNSSTYMPADE KVINNOR OCH SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KÖNSSTYMPADE KVINNOR OCH SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD KÖNSSTYMPADE KVINNOR OCH SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD En litteraturstudie Författare: Lisa Elmhager & Frida Liabäck Handledare: Ann-Sofie Gergils/Madeleine Bergh Enskilt arbete i omvårdnad 10 poäng, fördjupningsnivå

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Stoppa hunger. Köp en tröja.

Stoppa hunger. Köp en tröja. Stoppa hunger. Köp en tröja. Resultat - Style It Forward Stockholm 2014 I samarbete med: Inledning Med denna rapport vill vi på Hungerprojektet tacka alla individer och företag som genom Style it Forward

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Skolmaterial FN-DAGEN 2015. Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet

EN BÄTTRE VÄRLD. Skolmaterial FN-DAGEN 2015. Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet EN BÄTTRE VÄRLD Skolmaterial FN-DAGEN 2015 Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet FN 70 ÅR Fira med Svenska FN-förbundet År 2015 fyller FN 70 år! Det är också året då FN:s nya utvecklingsmål

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Kvinnlig könsstympning

Kvinnlig könsstympning Institutionen för Samhällsvetenskap Marie Andersson Kvinnlig könsstympning Hur kvinnlig könsstympning kan förklaras och förstås som ett socialt fenomen. Female genital mutilation How female genital mutilation

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Kvinnlig könsstympning en företeelse av sammansatt natur

Kvinnlig könsstympning en företeelse av sammansatt natur Camilla Andersson, AT-läkare, Värnamo sjukhus (millibus@hotmail.com) Kvinnlig könsstympning en företeelse av sammansatt natur Under sommaren 1999 arbetade jag på en kvinnoklinik i staden Banjul i Gambia.

Läs mer

Barns delaktighet och inflytande

Barns delaktighet och inflytande Barns delaktighet och inflytande 2014-10-24 Elinor Brunnberg, Professor i socialt arbete Mälardalens högskola VARFÖR SKALL VI GÖRA BARN DELAKTIGA? FN:s konventioner Rekommendation från Committee of Ministers

Läs mer

Inledning... 2. Vad är kvinnlig könsstympning?... 3. Ursprung... 3. Orsaker... 4. Var... 5. Skador och sjukdomar, påföljder... 6. Operationen...

Inledning... 2. Vad är kvinnlig könsstympning?... 3. Ursprung... 3. Orsaker... 4. Var... 5. Skador och sjukdomar, påföljder... 6. Operationen... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Vad är kvinnlig könsstympning?... 3 Ursprung... 3 Orsaker... 4 Var... 5 Skador och sjukdomar, påföljder... 6 Operationen... 6 Giftermål, äktenskap... 8 Åtgärder...

Läs mer

Flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för könsstympning. En uppskattning av antalet

Flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för könsstympning. En uppskattning av antalet Flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för könsstympning En uppskattning av antalet Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

KVINNLIG OMSKÄRELSE I FINLAND. Rekommendationer för personal inom social- och hälsovården. Förbundet för mänskliga rättigheter

KVINNLIG OMSKÄRELSE I FINLAND. Rekommendationer för personal inom social- och hälsovården. Förbundet för mänskliga rättigheter KVINNLIG OMSKÄRELSE I FINLAND Rekommendationer för personal inom social- och hälsovården Förbundet för mänskliga rättigheter Redaktör Marja Tiilikainen Illustrationer Hanna-Leena Aromaa och Outi Kaasinen

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Uppdrag att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige. Återrapportering

Uppdrag att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige. Återrapportering Uppdrag att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige Återrapportering Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller nya eller

Läs mer

Basfakta om flickors rättigheter

Basfakta om flickors rättigheter Basfakta om flickors rättigheter Detta dokument syftar till att inom ramen för Plan Sveriges arbete för flickors rättig heter ge en faktabakg rund. Dokumentet behandlar diskriminering av flickor på en

Läs mer

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck 1 [11] Stöd och utvecklingsenheten 2010-05-26 Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck En form av patriarkalt våld och förtryck Antagna av kommunfullmäktige 2010-06-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka

Läs mer

C-UPPSATS. Kvinnlig könsstympning - Medborgarens autonomi kontra trygghet Vad bör staten göra? Annika Johansson. Luleå tekniska universitet

C-UPPSATS. Kvinnlig könsstympning - Medborgarens autonomi kontra trygghet Vad bör staten göra? Annika Johansson. Luleå tekniska universitet C-UPPSATS 2007:102 Kvinnlig könsstympning - Medborgarens autonomi kontra trygghet Vad bör staten göra? Annika Johansson Luleå tekniska universitet C-uppsats Statsvetenskap Institutionen för Industriell

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Utbildningar och träffar 2015 JANUARI 13 14 Rädda Barnen bevakar FN:s barnrättskommittés utfrågning av den svenska regeringen i Genève Regeringen ansvarar

Läs mer

Policy paper Utskott: UNESCO Land: Argentina Delegat/delegater: David Billgren, Max Abdon

Policy paper Utskott: UNESCO Land: Argentina Delegat/delegater: David Billgren, Max Abdon Policy paper Land: Argentina Delegat/delegater: David Billgren, Max Abdon República Argentina har en hög utbildningsstandard för både kvinnor och män, jämställdheten mellan män och kvinnor håller också

Läs mer

Förslag till. RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /..

Förslag till. RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.6.2010 KOM(2010)342 slutlig 2010/0189 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /.. om fastställandet av de korrigeringskoefficienter som ska tillämpas

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Global definition av professionen socialt arbete

Global definition av professionen socialt arbete Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Regler om barnskydd. World Vision Finland

Regler om barnskydd. World Vision Finland Regler om barnskydd World Vision Finland Vi ber att du som vår fadder eller samarbetspartner: Är noggrann med hur du pratar, beter dig och umgås med barn. Vuxnas uppförande bör respektera barn och deras

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

När måste jag ha internationellt körkort?

När måste jag ha internationellt körkort? När måste jag ha internationellt körkort? Uppgifterna i tabellen avser innehavare av svenskt körkort som i kör personbil eller motorcykel under ett tillfälligt besök (högst 90 dagar) i ett annat land.

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Vi måste ha kontraster i tillvaron för att känna skillnaden

Vi måste ha kontraster i tillvaron för att känna skillnaden Om du vill att fler ska få nyhetsbrevet, har bytt adress eller vill avbeställa: info@euroquality.se Nu finns euroquality på face book, följ debatten och kommentera! https://www.facebook.com/pages/euroquality/361060494002265

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-16 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Makt, kultur, sexualitet

Makt, kultur, sexualitet Makt, kultur, sexualitet Hur hänger det ihop? Handledning för dialog med ungdomar Ett dialogprojekt med ungdomar från gymnasieskolor i Göteborg av ungdomsmottagningarna i Göteborg 2006 Makt, kultur, sexualitet

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

KVINNLIG KÖNSSTYMPNING

KVINNLIG KÖNSSTYMPNING Hälsa och samhälle KVINNLIG KÖNSSTYMPNING En litteraturstudie om sjuksköterskans roll i mötet med könsstympade kvinnor ANN-LOUISE HANSSON TOVE JOHANSSON Examensarbete HT 1 Sjuksköterskeprogrammet December

Läs mer

Mänskligarättighe ter

Mänskligarättighe ter Mänskligarättighe ter & ISO 26000 Sandra Atler, jurist ECPAT Sverige Mot barnsexhandel Barnsexhandel =kommersiell sexuell exploatering av barn Hear no evil Barnsexturism = kommersiellt sexuellt utnyttjande

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Könsstympning av barn är ett övergrepp Har hälso- och sjukvården tillräcklig kunskap för att se problemet?

Könsstympning av barn är ett övergrepp Har hälso- och sjukvården tillräcklig kunskap för att se problemet? Helena Holmgren, medicine studerande Lars Almroth, ST-läkare, barn- och ungdomskliniken, Centralsjukhuset, Kristianstad, med dr i internationell hälsa, IHCAR L.Almroth@telia.com Vanja Berggren, universitetsadjunkt,

Läs mer

Könsstympade kvinnors lidande efter immigration till västvärlden

Könsstympade kvinnors lidande efter immigration till västvärlden Könsstympade kvinnors lidande efter immigration till västvärlden - En litteraturstudie Författare: Louise Larsson, Jennie Malmberg Handledare: Gull-Britt Dahlman Kandidatuppsats Våren 2013 Lunds universitet

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

ROTARY och FN. av PDG John Örtengren, Sollentuna-Tureberg rotaryklubb

ROTARY och FN. av PDG John Örtengren, Sollentuna-Tureberg rotaryklubb ROTARY och FN av PDG John Örtengren, Sollentuna-Tureberg rotaryklubb FN:s tillkomst Upphovet till FN var en fredskonferens som brittiska rotarianer anordnade i London 1942, dvs under det andra världskriget.

Läs mer

Man blir ARG, det är obegripligt. Det här är 4 av 100 miljoner barn! Är det någon idé?

Man blir ARG, det är obegripligt. Det här är 4 av 100 miljoner barn! Är det någon idé? Presentation av SOS Barnbyar/Skolpresentation manus 2015-03-11 Presentation Presentera dig/er Vad tänker ni när ni hör SOS Barnbyar? Inled med en film Ex Filmen om Leon (Skoljoggen) Centralafrikanska republiken

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Elevmaterial Livets steg om riter

Elevmaterial Livets steg om riter Elevmaterial Livets steg om riter Apachernas soluppgångsdans, Arizona, USA Människor har det gemensamt att de vill uttrycka det som är viktigt genom handlingar. När vi utsätts för starka sinnesrörelser

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Föreningens ändamål Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering har som mål att verka för de mänskliga rättigheterna samt ett samhälle präglat av mångfald och respekt för människors

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer