PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN"

Transkript

1 Kort vs. Lång föräldraledighet på toppen: Bedömningar av toppchefers kompetens i förhållande till period av föräldraledighet Anna Holm Handledare: Marie Gustafsson Sendén Psykologi III (PAO), 15 poäng, HT 2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

2 2 KORT VS. LÅNG FÖRÄLDRALEDIGHET PÅ TOPPEN: BEDÖMNINGAR AV TOPPCHEFERS KOMPETENS I FÖRHÅLLANDE TILL PERIOD AV FÖRÄLDRALEDIGHET Anna Holm Kvinnliga chefer bedöms generellt sett besitta färre ledaregenskaper, jämfört med män, men viss forskning visar att kvinnliga toppchefer kan bedömas ha mer egenskaper som förknippas med ledarrollen än manliga kollegor. Forskning har också visat att när kvinnor får barn så värderas de lägre på just ledaregenskaper. Föreliggande studies syfte var att undersöka om längden på föräldraledigheten påverkar bedömningar av män och kvinnor i toppledarposition. Genom att läsa en vinjett där toppchefens kön och längden på föräldraledigheten manipulerades bedömde undersökningsdeltagarna toppchefen på egenskaper som förknippas med ledarskap (agentiska) eller föräldraskap (kommunala). Resultaten visade att toppchefer var mer agentiska än kommunala oavsett kön. Kvinnliga toppchefer bedömdes som mer agentiska än manliga. Det fanns ingen huvudeffekt av längden på föräldraledighet men en interaktionseffekt visade att mannen som var föräldraledig länge ansågs mest kommunal. Enligt resultaten varken tjänar eller förlorar kvinnliga toppchefer på längden av föräldraledigheten, medan manliga toppchefer anses mer kommunala vid längre föräldraledighet. I Sverige arbetar kvinnor och män i nästan lika stor utsträckning (SCB, 2009) och antalet kvinnor på chefspositioner har successivt ökat och fortsätter att öka runt om i världen (SCB, 2009; Catalyst, 2007). Däremot är kvinnor fortfarande kraftigt underrepresenterade på ledningsnivå och i styrelser i hela landet (SOU, 2003). I genomsnitt utgör kvinnor 17 procent av styrelsen och 18 procent av ledningen i organisationer i privat sektor. 42 procent av dessa organisationer har inga kvinnor alls i styrelsen. Av ledningarna är 32 procent helt utan kvinnliga representanter. Det finns gott om forskning om kvinnor och ledarskap och ett område som ofta tas upp är hur stereotyper kring kön påverkar bedömningen av kvinnor som ledare (Eagly & Karau, 2002; Rudman & Glick, 2001; Schein, 1973). Den kvinnliga könsstereotypen innehåller ofta egenskaper och beteenden som t.ex värme, beroende och pålitlighet. Moderskap är en central dimension i den kvinnliga stereotypen. Den manliga könsstereotypen innehåller ofta egenskaper och beteenden som självständighet, oberoende, och kompetenta ledare. Att ledarrollen förknippas med den agentiska könsstereotypen gör delvis att män naturligt tillskrivs en ledarroll, men också att kvinnor som aspirerar att fylla en ledarroll måste anamma agentiska egenskaper för att lyckas (Rudman & Glick, 2002). I enlighet med tidigare forskning benämns könsstereotypiska kvinnliga egenskaper kommunala (communal enligt Eagly & Karau, 2002) och könsstereotypiskt

3 3 manliga egenskaper agentiska (agentic, enligt Eagly&Karau, 2002). Könsstereotyper kan bidra till problem för kvinnors ledarskap i två dimensioner: a) kvinnor har svårare att få tillgång till de högre positionerna och b) kvinnor på högre positioner värderas som sämre ledare än sina manliga kollegor (Eagly&Karau, 2002). Detta kommer förklaras närmre i teoribeskrivningen. En annan förklaring till bristen på kvinnliga ledare kan antas vara att föräldraskap påverkar bedömningar av mäns och kvinnors kompetens på olika sätt. När kvinnor blir mödrar sjunker bedömningar av hennes agentiska egenskaper medan de kommunala höjs (Cuddy, Fiske, & Glick, 2004). När män blir fäder visar tidigare forskning inte samma effekt. Pappor bedöms också som mer kommunala, men behåller den höga bedömningen av de agentiska egenskaperna. Mödrar anses enligt Stereotype Content Model (Cuddy, Fiske, & Glick, 2004) vara varma, snälla och omhändertagande men sakna ledaregenskaper. De forskningsresultat som Stereotype Content Model visar gäller dock i första hand mellanchefer. Forskning om kvinnliga toppchefer visar andra resultat: Rosette och Tost (2010) har t.ex visat att kvinnliga toppchefer (men inte kvinnliga mellanchefer) bedöms som både mer agentiska än manliga toppchefer men även som mer kommunala. Eftersom könsstereotyperna skiljer sig åt mellan toppchefer och mellanchefer, och forskning om effekten av barn på bedömningar av kompetens endast gjorts på mellanchefer, är det intressant att undersöka om och hur toppchefer påverkas av att få barn. År 2010 tog kvinnor ut 77 procent av föräldrapenningen och män tog ut 23 procent (Försäkringskassan, 2011). Det är en markant ökning av männens uttag sedan föräldrapenningen infördes Hur föräldraledigheten delas upp mellan mamman och pappan påverkas av en rad faktorer, till exempel familjens ekonomiska situation samt attityd till ekonomin, arbetssituation och mammans önskemål kring föräldraledighet (SCB, 2007). Vad gäller längden på föräldraledigheten för modern är det istället kvinnans arbetssituation och möjligheter i arbetslivet som påverkar hennes önskemål kring föräldraledigheten och dess längd. Kvinnor som är föräldralediga lång tid riskerar att befordras i mindre utsträckning än de som är föräldralediga kort tid (SCB, 2007). Utöver detta kan kvinnor som är frånvarande för kort tid från arbetet bedömas vara sämre mödrar än de som är hemma under en längre tid vilket i sin tur kan påverka föräldraledighetens längd (SCB, 2007). Bridges & Etaugh (1995) fann att mödrar till nyfödda som valde att inte ta någon längre föräldraledighet ansågs mindre kommunala och dessutom mindre föredömliga totalt sett än de mödrar som tog ett större avbrott från sin anställning eller avslutade den helt och hållet. Normen föreskriver alltså en längre föräldraledighet för kvinnor än för män. Tidigare forskning har visat att föräldraskap påverkar bedömningar av agentiska och kommunala egenskaper hos manliga och kvinnliga mellanchefer, men ytterst lite forskning har undersökt hur längden på föräldraledighet påverkar. Tidigare forskning har också fokuserat på mellanchefer som enligt Rosette & Tost (2010) bedöms annorlunda än toppchefer. Syftet med den här uppsatsen är därför att undersöka hur bedömningar av toppchefer påverkas av längden på föräldraledighet, och om manliga och kvinnliga toppchefer bedöms på liknande sätt.

4 4 Hur könsstereotyper är en effekt av arbetsfördelning Social Role Theory (Eagly, Wood, & Diekman, 1987) beskriver könssterotyper som en effekt av fördelningen av män och kvinnor i olika sociala roller (Eagly, Wood, &Diekman, 2000). Enligt teorin har kvinnor traditionellt tagit ett större ansvar för barnuppfostran vilket har lett till att kvinnor antas vara mer omhändertagande. Detta i sin tur stärker kvinnans sociala roll som omvårdare (Eagly & Karau, 2002). Män har å andra sidan varit den huvudsakliga (eller enda) inkomsttagaren i en kärnfamilj och har således fått egenskaper som kopplas till kompetens och skicklighet. Föreställningar om könsroller kan yttras genom deskriptiva normer, vilket skildras som allmänna föreställningar om hur någon i en specifik grupp är eller beter sig och genom Preskriptiva normer, som är allmänna förväntningar om beteendet i en specifik grupp. Enligt teorin belönas efterlevnad av könsrollerna medan avvikande från könsrollerna bestraffas. På grund av detta formas individer av de könsroller som de hänvisas till (Eagly & Karau, 2002). Könsstereotyper som dimensioner av värme och kompetens Stereotype Content Model (Cuddy, Fiske, & Glick, 2004) beskriver könsstereotyper utifrån dimensionerna värme och kompetens. Emedan ordparet på många sätt är parallellt med ordparet agentisk och kommunal skiljer sig tillämpningen av begreppen i Stereotype Content Model från begreppen i Social Role Theory och Role Congruity Theory en smula. I Stereotype Content Model byggs sociala stereotyper upp av kombinationer av värme och kompetens. Värme innefattar enligt Cuddy, Fiske och Glick (2004), förutom värme, karaktärsdrag som vänlig, ärlig, och pålitlig (författarens översättning av eng: goodnatured, sincere, trustworthy. Kompetens innefattar karaktärsdragen kapabel, effektiv, organiserad och skicklig (författarens översättning av eng: capable, efficient, organized, skillful (Cuddy, Fiske & Glick, 2004). Stereotype Content Model (SCM) beskriver därmed också olika typer av könsstereotyper (framför allt kvinnliga). Kvinnor förpassas inte till en stereotyp, utan kan delas in i andra subgrupper beroende på graden värme och kompetens. En hemmafru ses till exempel som varm men mindre kompetent medan en affärskvinna ses som kompetent men mindre varm (Fiske, Cuddy, Glick, & Xu, 1999; 2002). Varma kvinnor (till exempel husmödrar) kommer uppleva medlidande från sin omgivning, men brist på respekt. Kompetenta kvinnor (till exempel yrkeskvinnor), å andra sidan, åtnjuter sannolikt inte något medlidande men däremot respekt. Enligt SCM riskerar affärskvinnor därmed också att bedömas som mindre varma ju mer kompetenta de bedöms vara (Cuddy, Fiske & Glick, 2004). Könssteretyper som kongruenta eller inkongruenta med ledarrollen Role Congruity theory (Eagly & Karau, 2002) är en utveckling av Social Role theory som fokuserar på kongruens och inkongruens mellan könsstereotyper och ledarstereotyper. Enligt teorin bedöms grupper och individer som har fler likheter med t.ex en ledarstereotyp mer positivt än grupper och individer som har fler olikheter. Enligt Schein (1973) finns det fler likheter mellan den manliga stereotypen och ledarstereotyper än den

5 5 kvinnliga stereotypen och ledarstereotyper. Under senare år har denna forskning dels replikerats men också utvecklats till att visa på viss förändring. Manliga undersökningsdeltagare uppvisade samma resultat som i den tidigare studien medan kvinnliga undersökningadesltagare uppvisade en ökad likhet mellan den kvinnliga stereotypen och ledarstereotypen hos kvinnliga undersökningsdeltagare (Schein, 1994). Role Congruity Theory förklarar att negativa fördomar mot kvinnliga ledare är ett resultat av att den kvinnliga könsstereotypen skiljer sig från ledarstereotypen medan den manliga könsstereotypen delar likheter med ledarstereotypen (Eagly & Karau, 2002). De negativa fördomarna mot kvinnliga ledare är flerdimensionella. Role Congruity Theory beskriver både hur könsstereotyper kan försvåra kvinnors möjligheter att rekryteras till ledarrollen men också hur kvinnor i en ledarroll kan riskera att bedömas lägre antingen i rollen som ledare eller som kvinna. Denna situation brukar refereras till som ett double-bind dilemma (Jamieson, 1995 refererad i Catalyst, 2007). Rudman & Glick (2001) menar att en kvinnlig ledare kan bete sig mer agentiskt för att detta förväntas av ledarrollen men då riskerar hon att straffas genom att bedömas som kall eller okvinnlig. Om hon istället anammar ett kommunalt beteende kommer hon straffas för att vara för lite agentisk, och därmed inte platsa som ledare. Det finns alltså en risk för att en kvinnlig chef bedöms vara antingen för mjuk, för hård och aldrig precis lagom (Författarens översättning från Catalyst, 2007, sid 7). Ytterligare aspekter av the doublebind dilemma är att kvinnor måste hävda sig mer än män och bevisa sin ledarförmåga (Rosette & Tost, 2010), samt att kvinnliga ledare som anses kompetenta gör det på bekostnad av hur omtyckt hon är (Cuddy, Fiske & Glick, 2004). Detta påverkar den kvinnliga ledarens ledareffektivitet och hur hennes ledarstil bedöms. Hur dubbelstandard i bedömning talar för kvinnliga toppchefer Det finns dock teorier som menar att kvinnor också kan ha en fördel av könsstereotyper i en ledarskapsroll. I Double Standard of Competence Model menar Foschi (2000) att det finns en dubbelstandard för kompetens mellan kvinnor och män som bygger på stereotyper av kvinnor och män. Den dubbla standarden betyder att kvinnor och män värderas mot olika ramar vad gäller deras kompetens. Enligt modellen har kvinnor en större bevisbörda än män för att ses som kompetenta och de har därmed svårare att ta sig till toppositioner än män (Rosette & Tost, 2010). Rosette och Tost (2010) hävdar att eftersom kvinnor har en så stor nackdel gentemot män vad gäller bedömning av ledarkompetens, så skattas kvinnliga toppchefer (som trots detta tagit sig till en topposition) som mer agentiska än sina manliga kollegor. Det är viktigt att poängtera att detta är fallet enbart när det finns bevis på god framgång och när framgången kan attribueras till den kvinnliga toppchefens ledarskap. I sin studie finner de till exempel att när det gått bra för ett företag och framgången attribueras till ledaren så bedöms den kvinnliga ledaren som mer agentisk än den manliga, men även som mer kommunal. Forskningen pekar dock på att detta endast är sant för toppchefer och inte applicerbart på kvinnliga mellanchefer (Rosette och Tost, 2010). Kvinnliga mellanchefer bedöms i enlighet med Role Congruity Theory som mindre agentiska än manliga mellanchefer (Eagly & Karau, 2002) och mindre kommunala än andra kvinnor utan ledarroll. Men som toppchef kan kvinnor bedömas som både mer agentiska och kommunala än sina manliga kollegor.

6 6 Effekten av föräldraskap på könsstereotyper Enligt Cuddy, Fiske och Glick (2004) finns det flera exempel på forskning som pekar på att jobbande mammor bedöms på samma sätt som hemmafruar. I deras undersökning fann de att kvinnor förlorade i upplevd kompetens och ökade i upplevd värme när de blev mödrar, så att de upplevdes som signifikant mindre kompetenta än varma. Kvinnor (och män) utan barn upplevdes som mer kompetenta än varma, men när män blev pappor ökade deras värme medan deras kompetens upplevdes som densamma, dvs de upplevdes som lika kompetenta och varma. Personer som anses mer varma än kompetenta (kvinnor med barn) löper större risk att få lägre lön, inte befordras och inte erbjudas utbildning på sitt arbete (SCB, 2007; Berggren, 2004). Män tjänar alltså på att få barn, medan kvinnor förlorar på det. Heilman och Okimoto (2008) undersökte om föräldrar missgynnas i rekryteringssammanhang och fann att både män och kvinnor ansågs mindre engagerade, pålitliga och drivna om de var föräldrar. Detta attribuerades till att det anses alltmer vanligt att män och kvinnor delar på ansvaret för uppfostran av barn och att både mamman och pappan då blir mindre engagerad i arbetet än en person utan barn. Däremot var det bara mammor som ansågs väsentligt mindre kompetenta än kvinnor utan barn på grund av brister i agentiskhet. Eftersom mödrar ansågs mindre kompetenta var deras chanser till avancemang och rekrytering lägre än för pappor (Heilman & Okimoto, 2008). Olika längd på föräldraledighet Den forskning om ledarskap och föräldraskap som gjorts utanför Sverige har manipulerat om ledaren har barn eller inte har barn (Cuddy, Fiske, & Glick, 2004; Heilman & Okimoto, 2008) eftersom längd på föräldraledighet inte antas kunna få lika stort genomslag i länder som t.ex USA jämfört med Sverige, pga avsaknad av rikstäckande föräldraförsäkring. Sverige skiljer sig ju från många andra länder vad gäller föräldraskap på grund av föräldraförsäkringen. Föräldraförsäkringen ger möjlighet till föräldrapenning i 16 månader där två månader är reserverade för vardera föräldern (Försäkringskassan 2011; SCB, 2007). Dessutom kan man på ett flertal sätt förlänga föräldraledigheten genom att ta ut en mindre andel av föräldrapenningen per dag och på så sätt få 12 månaders föräldraledighet att bli 18 eller 24 månader. Kvinnor är mer benägna att förlänga föräldraledigheten jämfört med män (SCB, 2007). Undersökningar av effekten på längden av föräldraledigheten visar att Svenska kvinnor som är föräldralediga under en längre period befordras i mindre utsträckning än de kvinnor som är föräldralediga under en kortare period (SCB, 2007). Lång föräldraledighet kan alltså ha en negativ inverkan på karriärmöjligheterna för kvinnor. I SCBs undersökning hävdar man att detta delvis kan bero på de signaler som lång föräldraledighet förmedlar till arbetsgivaren, men att mammans inställning också spelar en stor roll. Det finns studier utanför Sverige som undersökt längd på föräldraledighet (t.ex Bridges & Etaugh, 1995). De undersökte universitetsstudenters bedömningar av arbetande mödrar beroende på anledning till anställning. De fann att mammor som återgick till sin

7 7 anställning efter en kort föräldraledighet bedömdes som mindre kommunala än mammor som arbetade deltid till barnet började skolan och de mammor som slutade jobba helt. Arbetande kvinnor bedömdes dessutom genomgående mer negativt än de andra två deltidsarbetande och hemmafruar. Mammor som återgick till arbetet av egen vilja bedömdes mer negativt än mammor som gjorde det pga ekonomiska behov. För att dra en parallell till toppchefer tillhör de kvinnliga toppcheferna troligtvis den tidigare gruppen och kanske kan detta leda till en lägre bedömning av kommunalitet för kvinnliga toppchefer som väljer att vara föräldraledig kort tid. En summering av tidigare forskning resulterar i följande hypoteser. Kvinnor anses generellt sett mer kommunala än agentiska och därmed mindre lämpade för ledarpositioner, (Eagly & Karau, 2002) men framgångsrika kvinnliga toppchefer bedöms som mer agentiska än sina manliga kollegor, på grund av en dubbelstandard i bedömningen av deras kompetens (Foschi, 2000; Rosette & Tost, 2010). Kvinnliga toppchefer anses också mer kommunala än manliga. Högre värde på agentiskhet har i tidigare forskning korrelerat med chans till anställning (Cuddy, Fiske, & Glick, 2004) och antas i denna studie också säga något om önskvärdhet som vice-vd. Eftersom föreliggande studie undersöker toppchefer som framställs som framgångsrika förväntas följande huvudeffekter av den oberoende variabeln kön (hypotes I): (a) Kvinnor bedöms som mer agentiska jämfört med män. (b) Kvinnor bedöms som mer kommunala jämfört med män. (c) Därmed borde kvinnor anses mer önskvärda som vice-vd jämfört med män. Heilman och Okimoto (2008) fann att föräldrar anses mindre engagerade i sitt arbete och därmed riskerar att rekryteras i mindre utsträckning än personer utan barn. SCB (2007) visar också att kort föräldraledighet kan signalera högt engagamang i arbetet och lång föräldraledighet kan signalera lägre engagemang för arbetsgivaren. Enligt Social Role theory (Eagly & Steffen, 1987) skapar och förstärker rolltagande kommunala eller agentiska egenskaper. Eftersom föräldraledighet och omhändertagande av barn från början kopplats till modern (som förväntas ha mest kommunala egenskaper) förstärker föräldrarollen de kommunala egenskaperna hos en person. Därmed antas följande huvudeffekter av den oberoende variabeln längd på föräldraledighet finnas (hypotes II): (a) Lång föräldraledighet ger högre bedömning av kommunala egenskaper jämfört med kort föräldraledighet (b) Kort föräldraledighet ger högre bedömning av agentiska egenskaper jämfört med lång föräldraledighet (c) En kort föräldraledighet skulle kunna bidra till att chefer upplevs som mer önskvärda eftersom det visar att de har ett högre engagemang för sitt arbete. Inverkan av längden på föräldraledighet för män har inte studerats i någon större utsträckning. Antagandet är att kvinnor påverkas mer negativt på egenskapen agentiskhet av att bli förälder än män (Heilman & Okimoto, 2008; Cuddy, Fiske, & Glick, 2004). Därtill förväntas mammor ta huvudansvaret med barn medan denna förväntan inte finns

8 8 på män (Berggren, 2004).Tidigare forskning har framförallt jämfört bedömningar av föräldrar med bedömningar av icke-föräldrar. Däremot visar Bridges & Etaugh (1995) att mammor bedöms generellt mer negativt om de går emot sin kvinnliga stereotyp genom att vara föräldraledig kort tid. I det här sammanhanget antas längden på föräldraledigheten påverka bedömningar av manligaoch kvinnliga chefer på följande sätt (hypotes III). Längden på föräldraledigheten antas påverka både agentiskhet och kommunalitet för kvinnor men inte för män på så sätt att: (a) Lång föräldraledighet ger lägre bedömningar av agentiskhet jämfört med kort föräldraledighet (b) Kort föräldraledighet ger lägre bedömningar av kommunalitet jämfört med lång föräldraledighet. Metod Undersökningsdeltagare I studien deltog 104 personer (varav 62 kvinnor). Enkäten delades ut till 112 personer, men åtta personer uteslöts ur analyserna då de inte uppfattat manipulationen av längd på föräldraledighet (N=5) eller inte hade svarat på hela enkäten (N=3). Eftersom fördelningen även utan dessa resultat var bra och antalet undersökningsdeltagare var tillräckligt för denna undersökning togs de totalt åtta personernas enkätsvar bort från analysen. Följande beskrivning av undersökningsdeltagare avser de 104 undersökningsdeltagarna och deras enkätsvar. Av undersökningsdeltagarna var 62 kvinnor och 42 män. Medelåldern för alla undersökningsdeltagare var 35 (sd= 16) och kvinnornas och männens medelålder var 32 (sd = 16) respektive 39 (sd = 16) år. Av alla undersökningsdeltagare angav 35 personer att de var föräldrar och av kvinnorna var 17 mammor och av männen var 18 pappor. Av deltagarna angav 48 procent att deras högsta avslutade utbildning vad studier på Högskola eller Universitet, 33 procent angav att de hade avslutat gymnasieutbildning, 10 procent hade avslutat eftergymnasial utbildning och 4 procent hade avslutat grundskoleutbildning. Material Undersökningsmaterialet bestod av en enkät (se bilaga 1) som utformats i linje med tidigare forskning av Cuddy, Fiske, och Glick (2004). I en 2 (toppchefens kön: man, kvinna) X 2 (längden på föräldraledigheten: 2 mån, 12 mån) mellanindividsdesign gjorde undersökningsdeltagarna bedömningar på en toppchefs egenskaper som speglade agentiska och kommunala könsstereotyper. Enkäten bestod av ett försättsblad där undersökningsdeltagarna läste att de skulle läsa en beskrivning av en person som de skulle skapa sig en uppfattning om utifrån den korta informationen. Därefter fick de läsa en beskrivning av en person med en av de fyra möjliga manipulationerna. Vinjetten handlade om en framgångsrik vice-vd där dennes kön (man/kvinna) samt längd på föräldraledighet (2 månader/12 månader) manipulerades. Återstoden av texten var densamma. Alltså fanns det fyra olika betingelser: kvinna och kort föräldraledighet,

9 9 kvinna och lång föräldraledighet, man och kort föräldraledighet samt man och lång föräldraledighet. Därtill framställdes vice-vdn som framgångsrik i alla betingelser. Först presenteras personen som en toppchef och den första oberoende variabeln kön manipuleras för: Carl/Cecilia Hansson är vice VD på ett globalt revisionsföretag. Han/hon stödjer VD:n och ansvarar för det operationella ledningsarbetet ut mot företaget... Därefter presenteras den toppchefens föräldraskap och den andra oberoende variabeln längd på föräldraledighet manipuleras för Han/hon och hans hustru/hennes man har en treårig dotter tillsammans. När dottern föddes var Carl/Cecilia föräldraledig i ett år/2 månader, en relativt lång period för en person på Carls/Cecilias position/en relativt kort period för nyblivna föräldrar. Vinjetten följdes av ett frågeformulär där undersökningsdeltagarna gjorde bedömningar av toppchefen på tjugo olika egenskaper på en sjugradig Likertskala (1 = instämmer inte alls, 7 = instämmer helt). Av de 20 egenskaperna var fyra relaterade till agentiska egenskaper (kapabel, effektiv, organiserad, skicklig) och fyra till kommunalitet (vänlig, ärlig, varm, pålitlig). Dessa utgjorde beroendevariablerna i studien. Resterande tolv egenskaper var endast för utfyllnad (till exempel lugn, rolig, tystlåten). Egenskaperna var framtagna av Cuddy, Fiske och Glick (2004) ur en redan existerande lista med agentiska och kommunala egenskaper som sammanställts av Conway, Pizzamiglio, och Mount (1996; refererad i Fiske, Cuddy, Glick & Xu, 2002). I Fiske, Cuddy, Glick och Xus (2002) undersökning fastställde de fem ord per könsstereotyp och i Cuddy, Fiske och Glick (2004) hade fem reducerats till de fyra som användes i föreliggande studie. Utöver skattningarna av egenskaperna fanns också en fråga om hur gärna undersökningsdeltagaren skulle kunna tänka sig att vara mellanchef i en organisation med vinjettpersonen som vice-vd. Detta gjordes på samma sjuskaliga Likertskala som skattningarna av egenskaperna. Mellanchefspositionen valdes för att sätta undersökningdeltagaren hierarkiskt lite närmre toppchefen i vinjetten så att det gick att anta att vice-vdn faktiskt skulle kunna ha en direkt inverkan på ens arbetsliv. En fråga om vinjettpersonens föräldraledighetslängd ställdes också för att vara säker på att undersökningsdeltagaren uppfattat den manipuleringen av variabeln. Därtill tillkom frågor om personens kön, ålder, föräldrastatus (och längd på föräldraledighet) samt utbildning. Procedur Datainsamlingen ägde rum i två omgångar. Den första omgången (här kallad: pilotstudie) delades ut till författarens bekanta för att kunna få feedback om enkätens utformning. Pilotstudien omfattade 20 enkätsvar och ägde rum på ett café i Stockholm. Efter feedback om enkätens tydlighet, som ansågs god, konstaterades att samma enkät kunde användas till huvudstudien. Resultaten från pilotstudien visade en tendens till skillnad mellan agens och kommunalitet, men mycket mer än så gick inte att utröna med så få svar. Men

10 10 eftersompilotstudiens huvudsakliga syfte att finna otydligheter i enkätens utformning fylldes och inga problem med pilotstudien uttrycks från deltagande delades samma enkät ut i huvudstudien, och eftersom undersökningsdeltagarna i pilotstudien behandlats på precis samma sätt (dvs getts samma information om undersökningen inför deras medverkan) som deltagare i huvudstudien, användes även pilotstudiens enkätsvar i analysen. Den andra omgången (här kallad: huvudstudien) omfattade 92 enkätsvar och ägde rum i vänthallen på Stockholms Centralstation där personer som satt och väntade på tåg eller buss tillfrågadesom de kunde tänka sig att medverka i en kort undersökning (ca 5 minuter) om hur man skapar uppfattningar av personer med endast lite information. De fick först läsa försättsbladet som var ihophäftat med en av personbeskrivningarna. För att få ett frågeformulär (beskrivs ovan) lämnade de tillbaka personbeskrivningarna till författaren som gav dem ett frågeformulär som var färgkodat att matcha den personbeskrivning de just läst. Författaren eftersträvade en blind undersökningsdesign och visste vid datainsamlingen inte vilken färg som representerade vilken betingelse. Uppskattningsvis var svarsfrekvensen 85 procent av de tillfrågade och de som avböjde uppgavs oftast göra detta på grund av brist av tid. Undersökningsdeltagarna fick en bit choklad som kompensation och tack för sin tid. Slutresultatet av huvudstudien blev 92 ifyllda enkäter. Tillsammans med pilotstudien blev det 112 ifyllda enkäter. Efter eliminering av de åtta tidigare nämnda enkäterna fanns 26 enkätsvar för manlig toppchef och lång föräldraledighet, 25 enkätsvar för manlig toppchef och kort föräldraledighet, 25 enkätsvar för kvinnlig toppchef och lång föräldraledighet, samt 27 enkätsvar för kvinnlig toppchef med kort föräldraledighet: totalt 104 användbara enkätsvar. Resultat Först utfördes en reliabilitetsanalys av de olika skalorna som visade att de fyra begreppen för agentisk hade en Cronbach s alpha av 0,85 och de fyra begreppen för communal hade 0,76. Inga analyser utfördes på de neutrala begreppen i denna undersökning. De fyra begreppen slogs samman för att få ett medelvärde för agentisk och ett för communal. Dessa två ingick i vidare statistiska analyser. En alfanivå på 5% användes vid alla signifikansprövningar. Skillnaden i medelvärden för agentiska och kommunala egenskaper testades genom en 2 (Toppchefens kön: man, kvinna) X 2 (längd på föräldraledighet: 2 mån, 12 mån) multivariatanalys (MANOVA). Hypotes I innehöll prediktioner att manliga och kvinnliga chefer bedöms olika på egenskaperna agentiskhet, kommunalitet och önskvärdhet som vice-vd: (a) Resultaten visade en signifikant skillnad mellan män och kvinnor på egenskapen agentiskhet (F 1,100 = 4,086 p = 0,046). Kvinnliga toppchefer (M = 6,179, sd = 0,844) bedömdes som signifikant mer agentiska än manliga toppchefer (M = 5,887, sd = 0,605). (b) Det fanns dock ingen signifikant skillnad (F 1,100 = 3,037 p = 0,084) mellan kvinnliga och manliga

11 11 toppchefers bedömda kommunalitet. (c) Det fanns heller ingen huvudeffekt av kön på önskvärdhet som vice-vd (F 1,100 < 1). Analysen gav inget signifikant stöd för hypotes II som innehöll effekter av längd på föräldraledighet. (a) Det fanns ingen signifikant skillnad mellan kort och lång föräldraledighet på egenskapen agentiskhet (F 1,100 = 1,337, p = 0,243). (b) Det fanns däremot en marginellt signifikant skillnad på egenskapen kommunalitet (F 1,100 = 3,290, p = 0,073) som visade att toppchefer anses något mer kommunala om de är föräldralediga lång tid (M = 4,433, sd = 0,965) än om de är föräldralediga kort tid (M = 4,726, sd = 0,915). (c) Det fanns inte eller någon signifikant skillnad mellan kort och lång föräldraledighet på önskvärdhet som vice-vd. Däremot fanns en marginellt signifikant interaktionseffekt mellan längd på föräldraledighet och toppchefens kön. Detta kommer beskrivas nedan. Analyserna visade på interaktionseffekter av toppchefens kön och längden på föräldraledighet, enligt hypotes III. Det fanns en marginellt signifikant interaktionseffekt på agentiskhet (F 1,52 = 2,839, p = 0,095) och en signifikant interaktionseffekt på kommunalitet (F 1,52 = 8,582, p = 0,004). Interaktionseffekterna undersöktes med separata MANOVAor för kvinnliga och manliga toppchefer. (a) Det fanns en marginellt signifikant skillnad (F 1,52 = 3,235, p = 0,078) i agentiskhet mellan lång och kort föräldraledighet för kvinnliga (men inte manliga) toppchefer. I tabellen framgår att kvinnliga toppchefer bedömdes som mindre agentiska vid lång föräldraledighet än vid kort föräldraledighet. Hypotes III (b) antog att kort föräldraledighet ger lägre bedömningar av kommunalitet än lång föräldraledighet för kvinnor men inte män, och fick inget stöd. Däremot fanns en signifikant skillnad (F 1,52 = 14,674, p < 0,01) i kommunalitet mellan lång och kort föräldraledighet för manliga toppchefer. Tabellen visar att manliga toppchefer bedöms som mer kommunala vid lång föräldraledighet än vid kort föräldraledighet. Ett intressant resultat fanns vad gäller önskvärdhet som vice-vd utan att jag hade någon tidigare specifik hypotes om detta (pga bristande teori och empiri i tidigare forskning). Det fanns en marginellt signifikant interaktionseffekt mellan kön och föräldraledighetens längd på önskvärdhet som vice-vd (F 1,52 = 3,034, p = 0,085). Det fanns ingen signifikant skillnad i önskvärdhet som vice-vd mellan lång och kort föräldraledighet för den kvinnliga toppchefen, däremot fanns en signifikant skillnad i önskvärdhet som vice-vd för den manliga toppchefen (F 1,52 = 7,236, p = 0,01). I tabellen framgår att den manliga toppchefen bedömdes som mer önskvärd som vice-vd vid lång föräldraledighet än vid kort föräldraledighet. Vidare kan nämnas, trots att avsaknad om hypotes därom, att vid kort föräldraledighet fanns det en signifikant skillnad i bedömning av agentiskhet (F 1,52 = 8,212, p = 0,006) och kommunalitet (F 1,52 = 10,429, p = 0,002) mellan den kvinnliga och manliga toppchefen. Denna effekt fanns inte vid lång föräldraledighet, där fanns dock en signifikant skillnad av önskvärdhet som vice-vd (F 1,52 = 3,894, p = 0,054) till fördel för den manliga toppchefen. (Se tabell på nästa sida)

12 12 Tabell 1. Medelvärden (och standardavvikelser) för bedömningar av kvinnliga och manliga toppchefer på beroendevariablerna agentiskoch kommunal i förhållande till längd av föräldraledighet. Agentisk Communal Chefspreferens Manligtoppchef Kortföräldraledighet 5,850 (0,577) a 4,020 (0,774) a 4,720 (1,456) a Långföräldraledighet 5,923 (0,639) a 4,827 (0,731) b 5,615 (0,852) b Kvinnligtoppchef Kortföräldraledighet 6,380 (0,738) b 4,815 (0,980) b 5,056 (1,913) a Långföräldraledighet 5,971 (0,909) b 4,625 (0,949) b 4,923 (1,573) a Notera: Likertskala med skattning från 1 (instämmer inte alls) till 7 (instämmer helt). I kolumner indikerar olikasubskript att värdena skiljer sig med signifikans på p < 0,05. Diskussion Syftet med föreliggande studie var att undersöka om längden på föräldraledighet påverkar hur toppchefer bedöms. Resultaten visar, i enlighet med vissa av hypoteserna att kvinnliga toppchefer bedöms som mer agentiska än manliga toppchefer, men däremot anses de generellt lika kommunala som manliga toppchefer. Det fanns ingen huvudeffekt av längden på föräldraledighet men interaktionseffekten mellan toppchefens kön och längden på föräldraledighet visar att manliga toppchefer bedöms som mer kommunala om de är föräldralediga länge. Interaktionseffekten visade också att den manliga toppchefen som var föräldraledig länge ansågs mer kommunal än kvinnliga toppchefer och den manliga toppchefen som var föräldraledig kort tid. Han var också den som ansågs mest önskvärd som vice-vd. Resultatet av föreliggande studie gav visst stöd åt Foschi (2000) och Rosette och Tosts (2010) forskning om Double Standards of Competence då kvinnliga toppchefer bedömdes som mer agentiska än manliga toppchefer. Double Standards of Competence menar att en kvinnas närvaro på en toppchefsposition (som är starkt maskulint kodad) ger information om hennes förmågor. Hon måste alltså vara exceptionellt kompetent för att ha kunnat ta sig till en position som kräver så mycket agentiskhet. Därmed förväntas den kvinnliga toppchefen enligt Double Standards of Competence bedömas som mer agentisk än manliga toppchefer, vilket också var fallet i föreliggande studie. Däremot bedömdes kvinnliga toppchefer i föreliggande studie inte som mer kommunala än sina manliga kollegor vilket går emot den prediktion som gjordes om kvinnliga toppchefers kommunalitet i enlighet med Rosette & Tosts (2010) forskning. Kanske kan detta bero på att kvinnliga toppchefer i själva verket inte bedöms annorlunda än kvinnliga mellanchefer i det avseendet, dvs att de pga sin höga agentiskhet blir tvungna att göra avkall på sin kommunalitet i enlighet med Stereotype Content Model. Enligt Stereotype Content Model anses kvinnor antingen varma men inte kompetenta (husmödrar) eller kompetenta men

13 13 inte varma (karriärskvinnor) (Cuddy, Fiske & Glick, 2004). Därtill är kvinnor som gör avkall på sina kommunala egenskaper till fördel för de agentiska mindre omtyckta (Eagly & Karau, 2002) och detta kan vara en anledning till varför kvinnliga toppchefer inte var mer önskvärda som vice-vd än män. Vidare fanns ingen huvudeffekt av längden på föräldraledighet i föreliggande studie. Toppchefer anses generellt lika agentiska, kommunala och önskvärda som vice-vd oberoende av hur länge hon eller han är föräldralediga. Detta kan delvis bero på att det inte finns någon större skillnad mellan kort och lång föräldraledighet; att skillnaden istället finns mellan att ha barn och att inte ha barn, såsom större delar av tidigare forskning undersökt området (Cuddy, Fiske, & Glick, 2004; Heilman & Okimoto, 2008). Vidare kan det finnas diskrepans i vad lång eller kort föräldraledighet faktiskt innebär. I föreliggande studie tillskrevs 2 månader kort föräldraledighet och 12 månader lång föräldraledighet och även om de tillskrevs benämningen kort respektiva lång föräldraledighet i vinjettexten kan undersökningsdeltagare ha haft olika egna åsikter om hur många månader som utgör kort eller lång föräldraledighet. SCB (2007) menar dessutom att vad som uppfattas som kort, respektive lång föräldraledighet skiljer sig beroende på könet av den föräldralediga föräldern. De, enligt författaren, mest intressanta resultaten i föreliggande studie fanns i interaktionseffekterna. Hypotes IIIa antog att lång föräldraledighet ger lägre bedömning av agentiskhet jämfört med kort föräldraledighet för kvinnliga toppchefer, men inte för manliga, vilket bara fick marginellt stöd i resultaten. En möjlig orsak till varför det inte fanns någon signifikant skillnad i agentiskhet hos den kvinnliga toppchefen vid kort eller lång föräldraledighet kan vara att hon helt enkelt hade barn. Cuddy, Fiske och Glick (2002) och Heilman och Okimotos (2008) forskning är gjord med betingelserna med barn och utan barn och deras resultat är inte självklart överförbara på föräldralediga kort tid och föräldraledig lång tid. Hade betingelsen inte föräldraledig/utan barn funnits med i föreliggande studie hade man kanske sett en större skillnad och därmed också sett längden på föräldraledigheten som en förlängning av den effekt som tidigare forskning kunnat påvisa. Man ska dock inte förneka att där fanns en marginellt signifikant effekt i den riktning som hypotesen antog och en replikering av studien med ett större antal undersökningsdeltagare skulle kunna bidra med signifikanta resultat. Implikationen av resultatet att längre föräldraledighet ger lägre bedömning av agentiskhet är att kvinnliga toppchefer riskerar att bedömas som mindre passande som toppchefer om de är föräldralediga länge. Eftersom mödrar, enligt Bridges & Etaugh (1995), bedöms mer negativt om de är föräldralediga kort tid, möter kvinnliga toppchefer sin double bind, där kort föräldraledighet gör dem mindre omtyckta och lång föräldraledighet gör med mindre passande som toppchefer. Inte heller hypotes IIIb fick signifikanta resultat. Kvinnliga toppchefer bedömdes inte som mindre kommunala vid kort föräldraledighet än vid lång föräldraledighet. Längden på föräldraledighet hade ingen inverkan på den kvinnliga toppchefens kommunalitet. Däremot hade längden av föräldraledigheten stark inverkan på den manliga toppchefens kommunalitet. Den manliga toppchefen som var föräldraledig längre ansågs signifikant mer kommunal än den manliga toppchefen som var föräldraledig kort tid. Detta ligger

14 14 delvis i linje med vad tidigare forskning funnit i studier om effekten av föräldraskap på arbetande män och kvinnor. Enligt Cuddy, Fiske och Glick (2002) är både mammor och pappor mer kommunala än icke-föräldrar, men i föreliggande studie bedöms inte den kvinnliga toppchefen som mer kommunal om hon är föräldraledig längre. Kanske beror de icke-signifikanta resultaten för den kvinnliga toppchefens kommunalitet på att kvinnor förväntas vara föräldralediga i större utsträckning (Bridges & Etaugh, 1995) och bara straffas om de går emot detta, emedan pappan åtnjuter större beundran när han involverar sig i sitt barns uppväxt (Cuddy, Fiske, & Glick, 2004).Ytterligare en anledning till varför den kvinnliga toppchefen inte bedömdes som mer kommunal vid lång föräldraledighet kan vara för att ett års föräldraledighet för kvinnor, generellt, är en ganska vanlig längd på mammaledighet (SCB, 2007). Måhända att undersökningsdeltagare inte förhållde sig till kvinnans topposition utan gjorde bedömningen på kvinnor generellt. Vidare fanns intressanta resultat i föreliggande studie som inte kunde förankras i hypoteser: Den manliga toppchefen bedömdes som mer önskvärd som vice-vd vid lång föräldraledighet än vid kort föräldraledighet. Denna effekt fanns inte hos den kvinnliga toppchefen. Enligt Cuddy, Fiske och Glick (2004) har manliga yrkesverksamma mycket att tjäna på att bli föräldrar (ökad kommunalitet utan minskad agentiskhet) medan kvinnliga yrkesverksamma förlorar på det (ökad kommunalitet med minskad agentiskhet). Detta resonemang tycks förstärkas av resultaten i föreliggande studie. Uppdelat på längd av föräldraledighet är den kvinnliga toppchefen mer agentisk och kommunal än den manliga vid kort föräldraledighet men vid lång föräldraledighet bedöms de manliga och kvinnliga toppcheferna nästan likadant på egenskaperna agentiskhet och kommunalitet. Den manliga toppchefen är alltså mer lik den kvinnliga toppchefen om han är föräldraledig länge. Däremot ökar den manliga toppchefens önskvärdhet som vice-vd vid lång föräldraledighet, men inte den kvinnliga toppchefens dito. Detta kan vara en implikation att den generella synen på en ledare fortfarande är att det ska vara en man, något som Schein (1993) belyser (refererad i Catalyst, 2007). Därmed verkar det onekligen som att det manliga könet i kombination med lång föräldraledighet är den vinnande kombinationen för önskvärdhet som vice-vd. Det verkar nästan som att kommunalitet hos den manliga toppchefen kovarierar med dennes önskvärdhet som vice-vd. Varför tycks ökad kommunalitet hänga samman med ökad önskvärdhet som vice-vd? Finns där en korrelation? Borde inte ökad agentiskhet, som är förknippat med ledaregenskaper, ge högre önskvärdhet som vice-vd? På senare år har önskvärda ledaregenskaper börjat skifta (Eagly, 2007); framsteg för det transformativa ledarskapet kan vara en anledning till att kommunalitet tycks kovariera med önskvärdhet som vice- VD. Transformativa ledare präglas av egenskaper som förknippas med kommunalitet. De anses vara mentorer som stärker och coachar sina medarbetare och uppmuntrar dem att utveckla sin potential och på det sättet tillföra mer till organisationen. Eagly (2007) menar att framstegen för transformativt ledarskap kan betyda att kvinnors tillgång till och framgång på chefspositioner ökar. Men om manliga toppchefer anammar mer kommunala

15 15 egenskaper genom att vara föräldralediga längre, har kvinnor ingen fördel av att de anses som naturligt mer kommunala. Det går att utläsa en generell trend i resultaten i föreliggande studie, nämligen att föräldraledigheten påverkar de icke könsstereotypiska egenskaperna hos de olika toppcheferna. För den manliga toppchefen påverkar föräldraledigheten kommunalitet: längre föräldraledighet ger mer kommunalitet. Med längden på föräldraledigheten ökar den manliga toppchefens kommunalitet och vid lång föräldraledighet är den manliga toppchefen lika kommunal som den kvinnliga toppchefen. För den kvinnliga toppchefen påverkar föräldraledigheten agentiskheten. Även om detta resultat bara är marginellt signifikant visar det en trend mot att den kvinnliga toppchefen blir något mindre agentisk om hon är föräldraledig lång tid. Med längden på föräldraledigheten minskar den kvinnliga toppchefens agentiskhet och vid lång föräldraledighet är den kvinnliga toppchefen nästan lika agentisk som den manliga toppchefen. Kvinnliga och manliga toppchefer verkar närma varandra på skalorna agentiskhet och kommunalitet ju längre de är föräldralediga. I skenet av detta resultat är det lätt att dra paralleller till Svensk jämställdhetspolitik och dess möjliga inverkan på jämställdhet och hur kvinnor och män bedöms i stort. Föräldraförsäkringen är en av de instanserna som Svenska staten lägger pengar på för att främja jämställdet (Berggren, 2004; SCB, 2007; Försäkringskassan, 2011). Genom att möjliggöra för både mamman och pappan att vara hemma med sitt barn behöver det inte längre vara självklart att det är mammans roll att axla de kommunala egenskaperna som så tätt förknippats med föräldraskap (Cuddy, Fiske, & Glick, 2002; Heilman & Okimoto, 2008). Resultaten i föreliggande studie visar en tendens till förflyttning av bedömning av kvinnliga och manliga toppchefers agentiska och kommunala egenskaper närmre varandra ju längre föräldraledigheten löper. Hur långt är steget till att kunna hävda att lika lång (med emfas på lång) föräldraledighet för både pappan och mamman ger en mer jämställd bedömning av män och kvinnors kompetens (och värme)? Den externa validiteten i föreliggande studie kan anses som god då insamlingen skedde på en plats som har stor genomströmning av människor med varierande bakgrund. Detta minskar risken för att man undersöker en mindre enskild grupp människor, som ofta kan vara fallet om man utför undersökningar på t ex ett universitetscampus. På Centralstationen i Stockholm passerar personer i alla åldrar och kön, och från många platser i landet. För vidare forskning vore det intressant att lägga till en tredje manipulation av den oberoende variabeln längd på föräldraledighet, dvs att föräldraledighet inte ingår. Antingen genom att inget om barn överhuvudtaget nämns, eller att tillföra en manipulation där toppchefen med barn inte var föräldraledig alls. Chansen att detta skapar en huvudeffekt för längd av föräldraledighet är troligtvis större än den var i föreliggande studie. Problematiken med att inte ha haft en kontrollgrupp uppstår i att det är svårt att dra slutsatser som är aktuella utanför kontexten av toppchefen har barn. För vidare forskning bör man tillägga en kontrollgrupp som beskrivs ovan. Dessutom kan det vara av intresse att också göra en jämförelse med mellanchefer. De antagandena som görs

16 16 i föreliggande studie om hur bedömningar av toppchefer skiljer sig från bedömningar av mellanchefer är helt baserad på tidigare forskning av Foschi (2000) och Rosette & Tost (2010) och därmed är det inte 100 procent tillförlitligt att samma skillnad mellan toppchefer och mellanchefer går att påvisa i en replikering av deras forskning, i Sverige. Det vore också intressant att lägga till flera beroendevariabler än att bara undersöka agentiskhet och kommunalitet. Andra studier har inte slagit samman begreppen kompetent (från bl a Cuddy, Fiske och Glicks (2004) forskning) och agentisk (från bl a Eagly & Karaus (2002) forskning) utan har haft kompetent som en egen variabel utöver agentiskhet och kommunalitet (Rudman & Glick, 2002). Cuddy, Fiske, och Glick (2004) lade också till beroendevariablerna request (efterfrågan), promote (befordran), och train (utbildning) för att vidare undersöka hur och om mammor och pappor diskriminerades och om detta korrelerar med egenskaperna agentiskhetoch kommunalitet. Vidare forskning skulle också med fördel kunna undersöka om personer med barn svarar annorlunda än personer med barn, samt om längden på undersökningsdeltagarens föräldraledighet påverkar resultaten. Denna data samlades in i föreliggande studie, men föfattaren valde att inte göra vidare analys av denna aspekt pga bristande antal deltagare för de två extra betingelserna. Denna studie har undersökt om längden på föräldraledighet påverkar hur toppchefer bedöms. Resultaten visar att kvinnliga toppchefer, oberoende av längd på föräldraledighet, anses något mer agentiska än manliga toppchefer men lika kommunala och ungefär lika önskvärda som vice-vd. Kvinnliga toppchefer påverkas inte av längden på föräldraledigheten. Manliga toppchefer anses mer kommunala och mer önskvärda som vice-vd om de är föräldralediga länge och tjänar således på att ta ut längre föräldraledighet medan kvinnliga toppchefer inte har något att tjäna på längre föräldraledighet framför kort föräldraledighet. Referenslista Berggren, S. (2004). Flexibel föräldrapenning hur mammor och pappor använder föräldraförsäkringen och hur länge de är föräldralediga. RFV Analyserar / Riksförsäkringsverket. Bridges, J. S., Etaugh, C. (1995). College Students' Perceptions of Mothers: Effects of Maternal Employment-Childrearing Pattern and Motive for Employment. Sex Roles, 32, Catalyst. (2007). The Double-Bind Dilemma for Women in Leadership: Damned if you do and Doomed if you don t.new York, USA: Catalyst. Cuddy, A. J. C., Fiske, S. T.&Glick, P. (2004). When Professionals Become Mothers, Warmth Doesn t Cut the Ice. Journal of Social Issues, 60,

17 17 Eagly, A. H. (1987). Sex differences in social behavior: a social-role interpretation.hillsdale, NJ: Erlbaum. Eagly, A. H. (2007). Female Leadership Advantage and Disadvantage: Resolving the Contradictions. Psychology of Women Quarterly, 31, Eagly, A. H. &Karau, S. J. (2002).Role Congruity Theory of Prejudice Toward Female Leaders. Psychological Review, 109, Eagly, A. H. & Steffen, V. J. (1984). Gender Stereotypes Stem From the Distribution of Women and Men Into Social Roles. Journal of Personality and Social Psychology 46, Eagly, A. H., Wood, W. &Diekman, A. B. (2000). Social role theory of sex differences and similarities: A current appraisal. I T. Eckes& H. M. Traunter (Red.), The developmental social psychology of gender (sid ). Mahwah, NJ: Erlbaum. Fiske, S. T., Xu, J.,Cuddy, A. C. &Glick, P. (1999). (Dis)respecting versus (Dis)liking: Status and Interdependence Predict Ambivalent Stereotypes of Competence and Warmth. Journal of Social Issues, 55, Fiske, S.T., Cuddy, A. J. C., Glick, P. &Xu, J. (2002).A Model of (Often Mixed) Stereotype Content: Competence and Warmth Respectively Follow From Recieved Status and Competition. Journal of Personality and Social Psychology, 82, Foschi, M. (2000). Double standards of competence: Theory and research. AnnualReciewofSociology, 26, Försäkringskassan (2011). Föräldrapenning: Båda föräldrarnas försäkring? Stockholm, Sverige: Försäkringskassan. Heilman, M. E., &Okimoto, T. G. (2008). Motherhood: a potential source of bias in employment decisions. Journal ofappliedpsychology, 93, Rosette, A. S. & Tost, L. P. (2010). Agentic Women and Communal Leadership: How Role Prescriptions Confer Advantage to Top Women Leaders. Journal of Applied Psychology, 95, Rudman, L. A. & Glick, P. (2001).Prescriptive Gender Stereotypes and Backlash TowardAgentic Women. Journal of Social Issues, 57, Schein, V. E. (1973). The relationship between sex role stereotypes and requisite management characteristics.journal of Applied Psychology, 57,

18 18 Schein, V. E. (1994). Managerial sex typing: A persistent and pervasive barrier to women s opportunities.i M. Davidson & R. Burke (Red.), Women in management (sid ). London: Paul Chapman. Statens Offentliga Utredningar (2003:16) (2003). Mansdominans i förändring. Stockholm, Sverige: Statens Offentliga Utredningar. Statistiska Centralbyrån (2007). Föräldraledighet och arbetslivskarriär en studie av mammors olika vägar i arbetslivet. Örebro, Sverige: Statistiska Centralbyrån. Statistiska Centralbyrån (2009). Yrkesstrukturen i Sverige Örebro, Sverige: Statistiska Centralbyrån.

19 19 Bilaga 1 Första Intryck Syftet med denna studie är att undersöka hur man snabbt får ett första intryck av en person och hur man tar viktiga beslut med hjälp av endast lite information. Jag som författat enkäten heter Anna Holm och läser sista året på PAO(Personal, Arbete och Organisation)- programmet på Stockholms Universitet. Denna enkät är en del av mitt examensarbete. På följande sida finns en beskrivning av en person. Läs igenom beskrivningen noggrant och försök skapa dig en bild av personen. Lämna sedan in pappret med beskrivningen till mig för att få ett svarsformulär. Svara sedan på frågorna så snabbt som möjligt, med de svar du först kommer på. Observera att deltagandet är anonymt och frivilligt. Du får avbryta när du vill. Genom att fylla i enkäten ger du ditt samtycke för deltagande. Samtliga uppgifter hanteras konfidentiellt och kan inte härledas till en enskild deltagare. Resultaten i denna undersökning kommer endast att användas i vetenskapligt syfte. Tack för din medverkan! Anna Holm TACK FÖR DIN MEDVERKAN!

20 20 Carl/Cecilia Hansson är vice VD på ett globalt revisionsföretag. Han/hon stödjer VD:n och ansvarar för det operationella ledningsarbetet ut mot företaget. Han/hon arbetar tätt med VD:n och rapporterar regelbundet om företagets framgång och processer till både ledning och styrelse, där han/hon också är medlem. Carl/Cecilia har haft tjänsten i fyra år och under sina år som vice VD har det gått mycket bra för företaget. Han/hon arbetade bland annat aktivt för försäljningen av ett av företagets joint ventures som genererade en stor vinst och stärkte företagets huvudsakliga verksamhetsområde, något som låg i linje med företagets strategiska arbete. Innan Carl/Cecilia axlade rollen som vice VD arbetade han/hon som CFO (ChiefFinance Officer) för ett av företagets dotterbolag och innan dess som VD på ett mindre försäkringsföretag. Han/hon har tidigare studerat på Handelshögskolan och tog sin MBA för sex år sedan. Utanför arbetet gillar Carl/Cecilia att simma och spela tennis. Han/hon och hans hustru/hennes man har en treårig dotter tillsammans. När dottern föddes var Carl/Cecilia föräldraledig i ett år, en relativt lång period för en person på Carls/Cecilias position/ i tre månader, en relativt kort period för nyblivna föräldrar. De bor alla tillsammans i en villa i Danderyd, strax utanför Stockholm.

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen Linköpings universitet 2009-05-27 IBL, Psykologi 2 B-uppsats Handledare: Magnus Emilsson Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Helen Eriksson Stockholm University Demography Unit, SUDA Sociologiska institutionen Demografidagen 2015, 20 maj Föräldraledighetens

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Hur delas den tillfälliga föräldraledigheten?

Hur delas den tillfälliga föräldraledigheten? Hur delas den tillfälliga föräldraledigheten? nr 5 2008 årgång 36 Jämställdhet är en ständigt aktuell fråga i den svenska debatten och ofta hamnar fördelningen av föräldraledigheten i fokus. Även om mäns

Läs mer

Ledarskap och stereotyper

Ledarskap och stereotyper Kandidatuppsats i OPUS-programmet med inriktning i psykologi vid Institutionen för pedagogik - 2009 Ledarskap och stereotyper Sofia Jansson Arbetets art: Kandidatuppsats i psykologi Titel: Ledarskap och

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

7 th BL Ledarskap och Stereotyper

7 th BL Ledarskap och Stereotyper 7 th BL Ledarskap och Stereotyper Finns könsstereotyper fortfarande? Påverkar stereotyperna möjligheten för kvinnor att få ledande positioner? Är manliga eller kvinnliga stereotypiska egenskaper mer användbara

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Barn, kompetens och karriär

Barn, kompetens och karriär Barn, kompetens och karriär 1 2 Förord Ett föräldravänligt arbetsliv gynnar alla. Unionen har tidigare publicerat ett flertal rapporter för att kartlägga småbarnsföräldrars vardag och mäta föräldravänligheten

Läs mer

STJÄRNKRAFT. Studien om kvinnliga ledare. STRATEGY Future- based strategy. FUTURE Research- based foresight. ACTION Strategy enforcement

STJÄRNKRAFT. Studien om kvinnliga ledare. STRATEGY Future- based strategy. FUTURE Research- based foresight. ACTION Strategy enforcement STJÄRNKRAFT Studien om kvinnliga ledare FUTURE Research- based foresight STRATEGY Future- based strategy ACTION Strategy enforcement Vi ville ta reda på hur man som arbetsgivare attraherar och behåller

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Executive Search En undersökning av rekryteringsbranschen 2008 Executive Search 2008 Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Förord Det pågår en livlig debatt om styrelsers sammansättning och

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys

Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys Niklas Löfgren 010-116 96 04 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2011-03-29 Dnr 023011-2011 1 (31) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys Innehållsförteckning

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier)

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Maria Brandén maria.branden@sociology.su.se su se För intresserade av befolkningsfrågor Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Främjar kontakt mellan forskare och andra

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus

Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus Social Insurance Report Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus år 2010 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Analys och prognos Carin Wolf 010-116 94

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor

En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor Statistik En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor En reformerad föräldraförsäkring Sofia Larsen, ordförande i Jusek Kvinnor och män ska kunna göra karriär på lika villkor Löneskillnader förklaras

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Extra ersättningar vid föräldraledighet

Extra ersättningar vid föräldraledighet Extra ersättningar vid föräldraledighet Dess inverkan på föräldraledighetslängden vid olika inkomster och kön Josepha Lindblom Sociologiska Institutionen Examensarbete inom studieprogrammet med inriktning

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet

Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet Vad är jämställdhet? Minst 40 % av vardera könet skall finnas på en viss position.

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Stjärnkraft En sammanfattning av en studie om kvinnliga ledare. Kairos Future & WES Maj 2014. Stjärnkraft en sammanfattning

Stjärnkraft En sammanfattning av en studie om kvinnliga ledare. Kairos Future & WES Maj 2014. Stjärnkraft en sammanfattning Stjärnkraft En sammanfattning av en studie om kvinnliga ledare Kairos Future & WES Maj 2014 Stjärnkraft en sammanfattning stjarnkraft_a4_20s.indd 1 1 2014-04-30 09:32 Kompetenta ledare morgondagens bristvara

Läs mer

Kids och karriär. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2011.

Kids och karriär. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2011. Kids och karriär En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2011. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2011. Som ett

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Vem tar hand om barnet?

Vem tar hand om barnet? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universitet Examensarbete C Författare: Sanna Eckardt och Johanna Knief Handledare: Patrik Hesselius Vårterminen 2006 Vem tar hand om barnet? en studie av mäns

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

Unga och ledarskap 2010

Unga och ledarskap 2010 Ekonomiska informationsbyrån & T-Media Unga och ledarskap 2010 Sammanfattning av en omfattande undersökningsrapport ENTUSIASM OCH FRAMGÅNG. DRÖMMAR OCH KARRIÄR. TANKAR OCH ATTITYDER. Uppgifter om undersökningen

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 Sid 1(6) JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 För allas lika värde, rättigheter och möjligheter i jobbet Sid 2(6) 1 Inledning och bakgrund Jämställdhets-

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik Ett jämnt liv Ett spel om jämställdhet och statistik Introduktion I skolans uppdrag ingår att elever skall fostras i en värdegrund som baseras på jämställdhet, jämlikhet och alla människors lika värde.

Läs mer

Jämställda löner och avtalsrörelsen

Jämställda löner och avtalsrörelsen Kvinnors lägre avlöning i förhållande till män hör till de mest konstanta lagbundenheterna inom det ekonomiska livet. Prof. Eli Heckscher, 1914 Jämställda löner och avtalsrörelsen Konferens Polstjärnan,

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Chefskap och föräldraskap

Chefskap och föräldraskap Chefskap och föräldraskap Chefskap och föräldraskap Chefer spelar en stor roll på en arbetsplats. Deras agerande skapar riktlinjer och normer för vad som är gångbart. Unionen har, genom följande undersökning,

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

Mångfaldsbarometern 400 chefer svarar om mångfald

Mångfaldsbarometern 400 chefer svarar om mångfald 2015 Mångfaldsbarometern 400 chefer svarar om mångfald Allt färre går från ord till handling vad gäller mångfald Det är positivt att fler inser betydelsen av att arbeta med mångfald, men tankeväckande

Läs mer

Venture Cup. Marie Gustafsson. Vilka ledarförmågor behöver jag som entreprenör? Hur får man ihop fritid och arbete, och fyller på sin egen energi?

Venture Cup. Marie Gustafsson. Vilka ledarförmågor behöver jag som entreprenör? Hur får man ihop fritid och arbete, och fyller på sin egen energi? Venture Cup Vilka ledarförmågor behöver jag som entreprenör? Hur får man ihop fritid och arbete, och fyller på sin egen energi? Marie Gustafsson Några citat att reflektera över Information skall inte ut

Läs mer

Kenneth Isaiahs Crystal

Kenneth Isaiahs Crystal diskussionsunderlag Kenneth har genomgått en lång och kostsam resa för att få bli förälder. Han har kalkylerat med tre möjligheter för att förverkliga sin längtan; att adoptera, att skaffa barn med ett

Läs mer

Ledarskapskurser 2014

Ledarskapskurser 2014 Inbjudan till kurs 2014 Ledarskapskurser 2014 Ledarskap som ger konkreta resultat Kurserna hålls i, Göteborg och Malmö LEDARE MEN INTE CHEF Praktiskt ledarskap i vardagen NY SOM CHEF Trygg och effektiv

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Hortonbarometern TM Ledarskap & Styrelsearbete 2013. Synen på framtidens ledarskap och styrelsearbete i svenskt näringsliv och offentlig verksamhet

Hortonbarometern TM Ledarskap & Styrelsearbete 2013. Synen på framtidens ledarskap och styrelsearbete i svenskt näringsliv och offentlig verksamhet Hortonbarometern TM Ledarskap & Styrelsearbete 2013 Synen på framtidens ledarskap och styrelsearbete i svenskt näringsliv och offentlig verksamhet Juni 2013 Horton International Sweden AB 2013 Executive

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens Bakgrund Stadsbyggnadsförvaltningens jämställdhets- och mångfaldsplan har sin utgångspunkt i Diskrimineringslagen (2008:567) och

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Anders Ekstrand Leg. Psykolog

Anders Ekstrand Leg. Psykolog Anders Ekstrand Leg. Psykolog Agenda Hur vi lär oss saker (Inlärningspsykologi) Hur motivation funkar (Motivationspsykologi) Ledarskap utifrån dessa Vad är kulturer? Hur förändrar man kulturer? Varför

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

REDOVISAR. Båda blir bäst. Attityden till delad föräldraledighet. Redovisar 2000:1

REDOVISAR. Båda blir bäst. Attityden till delad föräldraledighet. Redovisar 2000:1 REDOVISAR Redovisar 2000:1 Båda blir bäst Attityden till delad föräldraledighet I serien RFV REDOVISAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete

Läs mer

Skönmålning på UPP hos chefskandidater

Skönmålning på UPP hos chefskandidater Skönmålning på UPP hos chefskandidater Lennart Sjöberg Forskningsrapport 2010: 11 2010-11-24 UPP-testet är godkänt av STP (Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, Sveriges Psykologförbund) enligt de europeiska

Läs mer

Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se

Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se claes.sonnerby@regeringskansliet.se huvudsekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vad har svenska regeringen sagt till oss

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Rätt chef på rätt plats Tre principer för en framgångsrik chefsrekrytering

Rätt chef på rätt plats Tre principer för en framgångsrik chefsrekrytering Personbedomning.se Rätt chef på rätt plats Tre principer för en framgångsrik chefsrekrytering Rätt chef på rätt plats Tre principer för en framgångsrik chefsrekrytering En rapport från Personbedomning.se

Läs mer

Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation

Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation Placement Report 2012 Respondenterna Om Placement report Placement Report är marknadsundersökning som genomförts av studenter i årskurs

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef!

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1 Kärt barn har många namn heter det. I så fall är Sveriges chefer sannerligen populära! En chefs främsta uppgift är att skapa resultat i den verksamhet han eller hon

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

Ledarskap, säkerhetsklimat, säkerhetsbeteende och lärande från incidenter. Marcus Börjesson Ann Enander Anders Jacobsson Åsa Ek Roland Akselson

Ledarskap, säkerhetsklimat, säkerhetsbeteende och lärande från incidenter. Marcus Börjesson Ann Enander Anders Jacobsson Åsa Ek Roland Akselson Ledarskap, säkerhetsklimat, säkerhetsbeteende och lärande från incidenter Marcus Börjesson Ann Enander Anders Jacobsson Åsa Ek Roland Akselson Lärande från incidenter för säkerhet inom farliga verksamheter

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

ETT EXTRAORDINÄRT LEDARSKAP - utveckling för framtidens ledare -

ETT EXTRAORDINÄRT LEDARSKAP - utveckling för framtidens ledare - ETT EXTRAORDINÄRT LEDARSKAP - utveckling för framtidens ledare - HUR MÅNGA VERKLIGT BRA CHEFER HAR DU HAFT? HUR MÅNGA HAR/HAR HAFT VISITKORT? Marielle Palm Organisationskonsult/Strategisk Utvecklingspartner

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer