INLEDNING...2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING...2 METOD OCH MATERIAL...3 VALDA TEORIER...10 ORGANISATION Roy Wallis klassifikationsmodell

Transkript

1 INLEDNING...2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING...2 METOD OCH MATERIAL...3 VALDA TEORIER...10 ORGANISATION Roy Wallis klassifikationsmodell Hjärntvätt Meningssystem...12 LEDARSKAP Vad är en profet och vad är en präst? Två typer av profeter Karismatiskt ledarskap Förändringen av karismatiskt ledarskap GENUS Bibliska motiv Särartsfeminism...16 RESULTATDEL ORGANISATION Ledningen Församlingen ses som Kristi kropp Avståndstagande från familjen Arrangerade äktenskap LEDARSKAP Apostoliskt ledarskap Ledarskapet i Knutby Kritik mot ledarskapet Förändring av ledarskapet Åsa Waldaus ankomst till Knutby Ledarrollen, att vara sänd från Gud Åsa Waldaus ledarroll...33 GENUS Underordnad mannen Kvinnliga samt manliga egenskaper Synen på samliv...40 RESULTATDEL ORGANISATION Styrelsen Församlingens ses som Kristi kropp Gemenskap Utveckling...47 LEDARSKAP Om församlingens ledarskap Apostoliskt ledarskap i förhållande till församlingens ledarskap Åsa Waldaus roll Utomstående om Åsa Waldaus roll Kristi brud GENUS Förhållandet mellan man och kvinna Om rollen som kvinnlig ledare Om fördelarna med att vara kvinna Åsa Waldaus grunddokument...64 ANALYS OCH SLUTDISKUSSION

2 Inledning Den tionde januari 2004 kom ett av Sveriges mest uppmärksammade kriminalfall att sättas på kartan. Det var då flera skott avlossades i den lilla byn Knutby, varav ett så illa att en person miste livet. I tidningarna betecknades det som frikyrkomord och skriverierna kring rörelsen var mycket omfattande. Helge Fossmo och Sara Svensson var ej de enda som uppmärksammades i samband med denna händelse. Åsa Waldau, eller Kristi brud som hon beskrivs i media, kom att bli rikskändis framförallt på grund av sitt, vad de kallar, stränga ledarskap men i synnerhet för mystiken kring henne. Träd fram! löd löpsedlarna och pressen på att Åsa Waldau skulle göra just detta, och ställa sig i mediastormen blev allt större. Vi tre, Maria, Sophie och Stina, har sett denna kvinna figurera regelbundet i media sedan mordet uppmärksammades och vi har fått följa församlingens återhämtande från denna händelse. Åsa Waldau har, enligt vad vi har fått erfara, ej varit speciellt angelägen om att ställa upp på intervjuer på grund av medias kritiska granskning. Vi fick dock möjligheten att träffa henne för att framförallt diskutera genus- och organisationsfrågor, men vi fick ut mycket mer än vi hade väntat oss. Vi fick inte enbart intervjua, utan även i lugn och ro observera flera intressanta aspekter för vårt arbetes skull, vilka kommer att framträda senare i uppsatsen. Den 11 oktober åkte vi upp till Knutby för att träffa dessa omtalade människor, ovetandes om vad vi skulle komma att uppleva och självklart med fördomar samt föreställningar kring församlingens struktur, vilken media bidragit till. Det blev en upplevelse utöver det vanliga. Syfte och frågeställning Vi vill studera Knutbyförsamlingen med fokus på Åsa Waldau, och frågor som rör organisation, ledarskap och genus. Frågeställningen lyder med anledning av detta: Hur kan man förstå Åsa Waldaus roll i Knutbyförsamlingen utifrån teorier kring religiös organisation, religiöst ledarskap samt genus? 2

3 Metod och material Vårt arbete har krävt en mängd olika metoder. Vi har vänt oss till flera olika källor, då vi tror att det gynnat vårt arbete genom att vi fått åtskilliga infallsvinklar. I allt material vi tagit del av har vi fokuserat på tre genomgående teman: församlingens organisation, ledarskap samt genus. Dessa teman är utvalda med tanke på vår frågeställning. Vi började med att studera litteratur i form av böcker och artiklar skrivna i ämnet. De böcker vi beslöt oss för att använda var: Knutby sanningen och nåden; Jan Nordling, Himmel och helvete mord i Knutby; Terese Cristiansson samt Pastorerna i Knutby; Mårten Nilsson. Utöver dessa finns det en bok till i ämnet, dock vill vi poängtera att vi ej tagit del av Barnflickan i Knutby skriven av Thomas Sjöberg, detta eftersom vi ej var medvetna om bokens existens under inledningen av arbetet. Vad gäller källkritiken är vi medvetna om att vi har stått inför ett stort dilemma, eftersom författarnas relationer till församlingen har varit av skiftande karaktär. Vi har uppmärksammat att författarna ej varit så objektiva som vi hade önskat, och här syftar vi främst på Cristiansson och Nilsson. Cristianssons bok är uppdelad i två delar. Den första delen behandlar mordet på Alexandra Fossmo och grundar sig på polisens förundersökning, vilket visas genom utdrag från denna. Den andra delen belyser församlingens struktur och existentiella värderingar och baseras främst på intervjuer med medlemmar och pastorer i församlingen. Vi har därför i första hand använt oss av den sistnämnda delen. Vår källkritiska uppfattning angående Terese Cristiansson grundar sig i en viss skepsis, då vi upplever att hon starkt sympatiserar med församlingen eftersom hon, enligt oss, uttrycker detta. Under mina dagar på träningsskolan börjar jag förstår varför så många lämnat allt och flyttat hit. Här duckar det inte för att prata om Gud, här är det ingen som blir generad, himlar med ögonen eller tycker det är töntigt. Samtidigt är det inget tjat heller. Jag upplever att de lever med Gud så nära i tanken att de inte behöver prata sönder honom eller hans son. Den klistriga frikyrkopräktigheten upplever jag inte här, utan deras Gudsrelation känns ärlig. 1 Däremot är det enkelt för oss att kontrollera sanningshalten i hennes material då hon som enda författare, bland de böcker vi arbetat med, redovisat sina källor. Nilssons Pastorerna i Knutby 1 Cristiansson 2004: 3

4 baseras framförallt, enligt honom själv, på bandupptagningar i samband med predikningar av församlingens pastorer. Han har även samtalat med före detta medlemmar samt anhöriga till församlingsmedlemmar, vilka överlag har en öppet kritiskt inställning till församlingen. Det framgår, enligt hans val av källor, att Nilsson själv är kritisk till församlingen. Knutby sanningen och nåden av Jan Nordling, känns relativt objektivt skriven. Nordling har, såsom vi uppfattat det, använt sig av olika typer av källor, bland annat i form av bandupptagningar från predikningar samt polisens förundersökning. Han har dock inte, enligt vad vi kunnat utröna, använt sig av församlingens tendentiösa utsagor. Emellertid använder Nordling sig ej av egna värderingar, ej heller värdeladdade ord vilket i sin tur leder till att boken, för oss, känns betydligt mer opartisk än de ovannämnda. Vi har även, i de flesta fall, funnit belägg för deras påståenden i andra källor, vilket för oss har varit av stor betydelse. Dock kan vi inte vara säkra på om bokförfattarna hämtat fakta från samma informatör. Utöver böckerna har vi kompletterat vårt arbete med ett stort antal artiklar hämtade från framförallt den kristna tidningen Dagen, dagspress såsom Dagens Nyheter, Göteborgsposten samt Svenska Dagbladet, men även kvällspress i form av Expressen. Sanningshalten, enligt vår uppfattning, förefaller högre i dagspress än kvällspress då de olika tidningsförlagen fokuserat på vitt skilda delar av händelserna inom församlingen. Dagen har framförallt fört en teologisk debatt kring församlingens troslära och ledarskap. Dagspress har överlag koncentrerat sig på liknande områden, såsom Åsa Waldaus personlighet och ledarstil. Expressen däremot har, enligt vår uppfattning, generellt fokuserat på de snaskiga delarna vilka innefattar ledord som makt och sex. Även här har vi arbetat tematiskt och den information vi hämtat från böckerna har, i vissa fall, bekräftats genom artiklarna. Det finns, enligt vår vetskap, fyra dokumentärer i ämnet och vi har tagit del av en, Skotten i Knutby del 1. Stina Dabrowskis intervju med Åsa Waldau, Marianne Gillgrens dokumentär Uppdrag granskning samt Skotten i Knutby del 2 har vi valt att ej inkludera i vårt källmaterial då vi ansåg att vi hade tillräcklig information för vårt arbete. Den dokumentär vi har använt i vårt arbete har vi granskat tillsammans genom att föra anteckningar som berör våra teman. Den problematik vi har stött på vad gäller granskning av dokumentären är producentens och reporterns eventuella vinkling, som delvis tycks vara något negativ. Vi är även väl medvetna om att klippningen säkerligen kan påverka sanningshalten i den färdiga dokumentären samt att de via regi kan styra den allmänna uppfattningen av hur en viss situation kan ha sett ut. 4

5 Denna typ av källa har för oss fungerat som ett komplement för att bekräfta information vi tillskaffat oss genom övriga källor. Materialet vi hade tillgång till kändes inte komplett och av den orsaken beslöt vi oss för att ta kontakt med Knutby Filadelfia församling. Vi kontaktade journalisten Jan Nordling på TV 4 Uppland för att få hjälp. Han gav oss telefonnummer till pastorerna och kontakten med församlingen knöts via ett telefonsamtal en tisdagsmorgon i början av oktober. Pastor Peter Gembäck var den förste vi samtalade med, då vi hade för avsikt att stämma träff med församlingen och framförallt Åsa Waldau. Vi ställde frågan om hon skulle vara intresserad av att ställa upp på en intervju, rörande kvinnligt ledarskap. Peter Gembäck var till en början något skeptisk och bad oss återkomma via e-post, för att vidare förklara vårt syfte. Han klargjorde även i samtalet att han skulle rådfråga Åsa Waldau angående hennes ställning i frågan innan han gav oss besked. Vi redogjorde i ett e-postmeddelande att vi även önskade intervjua övriga pastorer, då de arbetar närmast Åsa Waldau. I e-postmeddelandet förklarade vi också att det var viktigt för oss att få tillfälle att intervjua ett antal medlemmar, utvalda med tanke på hur länge de har varit aktiva inom församlingen. Vår önskan var att få tala med en person som varit medlem i församlingen innan Åsa Waldaus tid, det vill säga före 1993, samt en som varit verksam sedan slutet av 1990-talet. Det hade även varit av intresse att få intervjua någon som blivit medlem efter mordet på Alexandra Fossmo Senare samma dag ringde Peter Gembäck upp oss och var denna gång väldigt tillmötesgående och positiv. Han hade läst vår e-post och meddelade att församlingen var intresserade av att ställa upp på en intervju, då de ansåg att de fick en möjlighet att bemöta medias beskrivning av församlingen och dess ledare. Vi var dock väl medvetna om att församlingens eventuella föreberedelser skulle komma att påverka vårt material i form av exempelvis inövade svar. Den elfte oktober var vi välkomna till Knutby. Peter Gembäck erbjöd oss en sovplats på Gränsta Gård, vilken är församlingens egendom, men vi avböjde vänligt men bestämt. Detta för att vi ville hålla en viss distans till intervjupersonerna. Väl i Knutby påbörjade vi vår observation genom att föra noggranna anteckningar under pastorernas föreläsningar. Genomförandet av observationen gick som vi hoppats. Dock uppfattade vi ett problem kring vår egen roll då vi var medvetna om deras förhållningssätt med deras näst intill övertrevliga attityd gentemot oss. Den inre miljön upplevde vi trots detta som trivsam och vi är medvetna om att detta kan ha påverkat vår observation. Den yttre 5

6 miljön var, även den, mycket trivsam, dock kunde den efter en stund kännas påklistrad och oäkta, vilket även detta kan ha påverkat vår observation. Innan första intervjun påbörjades berättade Peter Gembäck att vår önskan om urval angående intervjupersoner tyvärr inte kunde uppfyllas, då det inte fanns någon medlem tillgänglig under dessa precisa önskemål. Vi fick därför tala med medlemmar som var närvarande vid träningsskolan under dagen, oberoende av när de blev medlemmar i församlingen. Intervjun med dessa kunde ta sin början efter att vi hade läst igenom vårt material samt kontrollerat diktafonen. Här upptäckte vi emellertid att vi glömt extra batterier och beslutade oss därför att spara inspelningsmöjligheten till följande intervju, med pastorerna. Detta då vi förmodade att denna intervju skulle vara av större vikt. Intervjun med medlemmarna blev följaktligen inte inspelad. Dock antecknade vi alla tre omsorgsfullt under hela intervjun samt observerade noggrant. Den första intervjun, tänkt att vara enskild med fem församlingsmedlemmar, började med att Åsa Waldau trodde att hon också skulle vara delaktig trots att vi poängterade att så var inte fallet. Tanken om att vi skulle ha enskilda, kortare intervjuer med var och en av medlemmarna gick därmed inte i lås, då Åsa Waldau satt kvar i rummet där vi förlade våra intervjuer. Allt resulterade i en två och en halv timme lång intervju med åtta personer, oss inräknade, trots våra pådrivande intentioner att få intervjutillfället enligt vår önskan. Ett oväntat problem uppstod därmed här, när den enskilda intervjun övergick till att vara en gruppintervju, något vi ej var förberedda på. Intervjutillfälle nummer två skulle enbart innefatta Åsa Waldau. På grund av tidsbrist, till följd av föregående intervju, blev resultatet att övriga pastorer och Åsa Waldaus intervju slogs samman. Under denna intervju spelade vi in samtalet samt förde anteckningar, dock inte lika noggranna som tidigare, då vårt samtal togs upp på band. Vi studerade även denna gång pastorernas kroppsspråk, uttryck, minspel och förhållningssätt till varandra. Denna intervju hade vi också för avsikt att styra, men efter flera misslyckade försök, på grund av Åsa Waldaus dominans gav vi så småningom upp. Vi beslöt oss istället för att låta pastorerna tala fritt under samtalet, då vi kände att det skulle ge oss det bästa resultatet. När denna sista intervju var avslutad tog Åsa Waldau initiativet till att visa oss runt i församlingens lokaler. Vi var noga med att beakta hennes kroppsspråk och sätt att vara samtidigt som vi studerade miljön omkring oss och vi kände, redan här, att vi behövde komplettera intervjun. Vi använde oss ej av renodlade frågor under intervjuerna, utan istället fördes diskussioner kring våra tre teman, anpassade för samtliga intervjuer. Eventuell styrning skedde via 6

7 följdfrågor, så kallad indirekt styrning, 2 vilka uppstod under intervjutillfället och vi ansträngde oss för att vara så mottagliga som möjligt för den information som gavs. Dessa tankar grundade sig på församlingens tidigare dåliga erfarenheter av kritisk media. Observationen var fördelad vid tre tillfällen, ett vid träningsskolan som blev en så kallad deltagande observation, 3 ett under intervjuerna samt ett efter avslutandet av intervjuerna i samband med vår avfärd. Vi beslöt oss för att enbart använda oss av intervjuer, och ej av enkäter, då vi ville få chansen att vidareutveckla svaren som gavs samt få en möjlighet att underlätta vår förståelse för dessa. Genom kombinationen observation/samtal trodde vi oss kunna ge en bredare och mer utförlig bild av församlingens förhållanden. Syftet med att just intervjua ett flertal personer, i relativt korta intervjuer, var främst för att visa på mångfald men även av praktiska skäl, då vi ville få tiden att räcka till så att desto fler röster skulle få möjlighet att komma till tals. Vi beslöt oss för att enbart besöka församlingen under en dag, då vi ansåg att vi ej hade varken tid eller ekonomisk möjlighet att stanna längre, även om det hade varit av intresse. Under intervjutillfället stötte vi på en problematik. Vårt största huvudbry blev att de svar och förklaringar vi fick inte överensstämde med verkligheten, de blev apologetiska, det vill säga försvarande. Ett annat problem vi ställdes inför var vår egen roll, som agenter och observatörer. Vår uppfattning var att blott vår närvaro påverkade vårt resultat, då svaren kom att anpassas efter deras uppfattning av vår förförståelse. För att förhindra att våra eventuella förutfattade meningar skulle lysa igenom, beslöt vi oss för att inte arbeta med medialt material, innefattande TV samt dags- och kvällspress, förrän efter besöket i Knutby. I samband med vår hemkomst från Knutby tog vi närmare kontakt med före detta medlemmar till församlingen, samt anhöriga till församlingsmedlemmar. Intervjun med före detta medlemmar gjordes via telefon under ett cirka trettio minuter långt samtal. Under tiden fördes anteckningar, så noggranna som tillfället gav möjlighet till. Det har dock varit svårt att garantera att vi ordagrant kunnat återge deras version. Det uppstod en problematik kring telefonintervjun, vilken vi var förberedda på, då intervjupersonerna från början var en aning skeptiska till vårt syfte med kontakten. Intervjun gav, trots detta, ett gott resultat. 2 Krag Jacobsen 1993: Svenning 2000: , Krag Jacobsen 1993: 18. 7

8 Under vårt intervjutillfälle i Knutby, såsom vi nämnt, förekom det frågor vilka vi inte fick konkreta svar på, trots många och långa diskussioner, och vi kände att vi behövde komplettera en rad frågor. Detta resulterade i e-post ämnat för Åsa Waldau, genom Peter Gembäck, innehållande dessa frågor. Vi fick relativt snabbt svar, vilket redovisas i resultatdelen. Problematiken vad gäller e-post är att densamma som via brev, vilken vi nämnt ovan. 4 I och med Peter Gembäck som mellanhand tillkom ytterliggare ett problem, med tanke på informationsförmedling. Gembäck kan, utanför vår vetskap, ha kompletterat eller reviderat de svar som givits. Detta är dock endast en tänkbar situation och inget antagande från vår sida. Efter en tid kontaktade vi även anhöriga till församlingsmedlemmar via telefon. De hade en oerhört negativ bild av församlingen och dess ledarskap, vilket de var noga med att klargöra för oss. Återigen uppstod en liknande problematik, som vid den första telefonintervjun, i denna samtalsliknande intervju. På grund av detta beslöt vi oss för att besöka de anhöriga för att få en mer utförlig redogörelse av deras syn på församlingen. Vid denna intervju användes diktafon och därmed fördes inga anteckningar. Den muntliga intervjun bidrog inte med någon annan information än den som tidigare givits vid telefonintervjun. Intervjupersonerna bidrog emellertid med ett gediget material, främst i form av telefonnummer, men även en del av förundersökningen rörande mordet på Alexandra Fossmo. Vi mottog även ett dokument innefattande församlingens syn på könsroller, skrivet av Åsa Waldau, samt en debattartikel, skriven av Rigmor Robért, vilken behandlar begreppet Kristi brud. Dock har vi valt att ej inkludera den i vårt arbete, då innehållet saknar relevans och trovärdighet enligt vår uppfattning. Vi fann ingen problematik angående trovärdigheten i detta dokument då det innefattar Åsa Waldaus egna ord, vilket vi fått bekräftat av henne själv. Dokumentet har knutits till temat genusperspektiv. Av de telefonintervjuer som genomförts har vi gjort en sammanställning, dock har vi utelämnat viss information enligt intervjupersonernas önskemål. Vi har givit vederbörande personer möjlighet att korrigera och revidera sina uttalanden genom att delge dem det färdigställda materialet, vilket även Knutbyförsamlingen haft samma möjlighet till. Under den här tiden tog psykoterapeuten och läkaren Rigmor Robèrt kontakt med oss. Hon kontaktade Maria via e-post och skrev att hon hört talas om oss via de anhöriga vi besökte och var intresserad av att använda vårt material till framtida artiklar. Maria ombads kontakta 4 Häger 2001:

9 henne via telefon och detta gjordes snarast. Under telefonsamtalet besvarade Robèrt ett antal av våra frågor, samt bekräftade våra egna upplevelser vilka vi funderat över, sedan hemkomsten från Knutby församling. Hon gav oss även tipset att kontakta Helge Fossmo, tidigare pastor i församlingen, via brev. Vi har förstått att Rigmor Robèrt inte är så objektiv som vi vid första anblicken trodde genom hennes professionalitet, då det genom hennes artiklar framkommit att hon är mycket kritisk i sitt förhållningssätt till Knutby församling. Detta har vi tagit i beaktande, då vi har analyserat hennes material. Övriga kontakter vi knöt per telefon är samtalen till tingsrätten samt journalisten Jan Nordling. Tingsrätten kontaktade vi via telefon ett flertal gånger, då vi inte fick tag i någon som kunde tillhandahålla förundersökningen. Till slut gick dock informationen oväntat fram till en vaktmästare, via en receptionist, vilken ansåg att materialet vi sökte, ej var relevant för vår frågeställning. Vi kände oss trots detta manade att åtminstone göra ett försök att få tag i den del som berör Åsa Waldau som person. Då vi förstod att vi fått apologetiska förklaringar av Knutbyförsamlingen, rörande Åsa Waldaus ledarskap, beslöt vi oss för att skrida till verket med Rigmor Robèrt tips att ta kontakt med Helge Fossmo. Detta då vi förstått att han haft en mycket nära relation till Åsa Waldau. Vad gäller Helge Fossmo har vi förstått problematiken kring hans relation till Åsa Waldau idag, då de inte längre betraktar sig som vänner och likasinnade har det krävts att vi är källkritiska. Då källorna har olika tendens kan vi ställa dem mot varandra för att kunna utröna en eventuell realitet. 5 Brevet från Helge Fossmo kommer att presenteras i resultatdel två. Vi har även mottagit ett e-postmeddelande från pastor Kim Wincent där han besvarar ett antal frågor vilka berör församlingen. Även detta material kommer att presenteras i resultatdel 2. 5 Thurén 1997:

10 Valda teorier Organisation Enligt Forums religionslexikon kännetecknas en sekt av en strängt avskild grupp, vilken vanligen är religiös. Utmärkande drag för en sekt är dess beroende av en ledare, en stark sammanhållning samt föreställningen om en stark kallelse, vilken skall förverkliga sektens ideal. Dessa har även ett strängt moraliskt förhållningssätt, samt avgränsar sig från omvärlden. Människorna i sekten knyter oftast ej an till människor utanför den egna gruppen. Roy Wallis klassifikationsmodell Roy Wallis delar in nya religiösa rörelser beroende på deras förhållande till den sociala världen, det vill säga hur de förhåller sig till de normativa målen samt värderingarna, i ett samhälle. 6 Wallis menar, enligt Frisk, att det finns tre inriktningar vad gäller rörelser: världsavisande, världsbejakande samt världsanpassade. En rörelse behöver dock inte endast ha en inriktning, utan kan kombinera element från flera. Wallis klargör att de världsavisande rörelserna är de mest uttalat religiösa, skriver Frisk. Inom dessa rörelser finns en personlig Gud vilken anses avskild från människan. Inom dessa rörelser ställer man vanligtvis höga moraliska krav och det är viktigt att tjäna gurun eller profeten genom att exempelvis predika eller vittna. Tanken om att en stor förändring snart skall äga rum i världen, eller att en ny världsordning är stundande, är vanlig inom dessa rörelser vilka kräver ett heltidsengagemang där medlemmarna lever i ett mikrosamhälle, enligt Roy Wallis klassifikationsmodell. Strävan inom rörelsen är att återföra den världsliga dimensionen till den ursprungliga religiösa och vid anslutningen anses man återfödd och det händer att medlemmarna då betitlas med nya namn, skriver Frisk. De världsbejakande rörelserna saknar många av de drag som vanligtvis förknippas med religion, enligt Wallis modell. Inom dessa grupper finns sällan en kyrka, kollektiva ritualer eller teologi. Medlemmarna vänder sig inte mot samhället utan accepterar normativa värderingar och mål. Det centrala inom dessa rörelser är tanken om att människan har en stark potential inom sig, vilka få har tillgång till, men som kan frigöras genom träning, enligt Wallis, skriver Frisk. Rörelserna anser att lidandet finns inom människan själv och därmed inte i den sociala ordningen. Gud omnämns sällan utan ses mer som en inneboende kraft i 6 Frisk 1998:

11 universum eller inom individen. Inom dessa rörelser är det, enligt Wallis, av stor betydelse att individen når framgång i form av hög inkomst, intelligens, gott självförtroende och så vidare. Dessa rörelser är huvudsakligen individualistiska. 7 En tydlig gräns mellan det andliga och det världsliga, framkommer inom de världsanpassade rörelserna, enligt Wallis modell. 8 Religionen står utanför den världsliga dimensionen av tillvaron och påverkar inte denna, 9 skriver Frisk, i enighet med Wallis teori. En världsanpassad rörelse protesterar inte mot samhället eller världen, utan bara mot andra religiösa organisationer vilka de betraktar som otillräckligt andliga. Hjärntvätt Frisk skriver om den så kallade hjärntvättsteorin, vilken gör sig påmind i sekulariserade rörelser 10 och betecknar engagemanget inom nya religiösa rörelser, samt de medel en rörelses organisation använder för att knyta an till sina medlemmar. 11 Denna teori har fått mycket kritik från flertalet beteendevetare, vilka anser att den saknar vetenskapliga belägg, dock har man konstaterat att hjärntvättsteorin stämmer på en rad punkter. Andliga discipliner förekommer inom religiösa rörelser, vilka är menade att åstadkomma förändringar hos varje medlem. Dessa discipliner kan gälla dietregler, regler för sömn, sexualitet eller dagsrutiner, exempelvis. Inom vissa religiösa rörelser hindras medlemmarna även från att tänka kritiskt och tvivel angående samfundets troslära tillåts inte, skriver Frisk. 12 Dock är det inte vanligt att en medlem överhuvudtaget ifrågasätter sin församlings grundprinciper, då det ofta finns starka argument för att legitimera rörelsens auktoritet, enligt Frisk. Flertalet rörelser har även en eller flera ledare vilka har gudomlig kontakt och för medlemmarna blir det en självklarhet att denne eller dessa kan förmedla en gudomlig vilja, något man inte motsätter sig. Hjärntvättsteorin har även inneburit ett avståndstagande från de nära och kära, för församlingens medlemmar, skriver Frisk. Medlemmarna övergår istället till att finna nära relationer, både vad gäller kärlek och vänskap, inom den religiösa rörelsen istället. Den som lever inom en religiös rörelse har ofta ett starkt behov av att umgås med andra inom rörelsen, vilka delar samma meningssystem. 7 Frisk 1998: Frisk 1998: Frisk 1998: Frisk 1998: Frisk 1998: Frisk 1998:

12 Meningssystem Även enligt McGuire finns det en direkt relation existerande mellan en grupp troende och styrkan av deras delade meningssystem. 13 Gruppens enhet är uttryckt och förstärkt genom den gemensamma trosuppfattningen. Meningssystemet inom gruppen är i sin tur beroende av gruppen som social bas för sitt fortsatta existerande och betydelsefullhet. Denna sociala bas kallas plausibilitetsstrukturen, vilken innebär specifika sociala processer eller interaktioner inom ett nätverk av personer som delar ett meningssystem. Som termen antyder fortsätter meningssystemet att vara trovärdigt inom den sociala strukturen. Alla religiösa traditioner kräver specifika grupper av troende för deras fortsatta plausibilitet. En plausibilitet skall tillåta meningssystemet att vara vanligt och självklart, då det ger individen en styrka att tro, eftersom deras syn stärks genom gruppens sociala stöd. Som medlem i en religiös rörelse är man isolerad i en social struktur med dess världssyn och har därmed svårt att ta del av andra gruppers meningssystem. 14 Pluralistiska samhällen däremot karaktäriseras av flera olika meningssystem, skriver McGuire. 15 Innebörden av meningssystem tenderar att bli problematisk då pluralism underminerar tagen för givet -kvalitetén av endast en världssyn. I pluralistiska situationer måste varje religiös grupp organisera sig så de kan serva sin egen plausibilitetsbas, då samhället inte stödjer deras meningssystem. Religiösa grupper som inte kan bibehålla upplevelsen av tillhörighet i en pluralistisk kontext kan komma att finna sina medlemmar mindre hängivna. 16 Avslutningsvis: Generellt kan sägas att den vanligaste utvecklingen för en sekt är att den starka spänningen till samhället gradvis avtar och kraven på medlemmarna blir mindre och sekten övergår, enligt Frisk, till att bli en denomination eller ett samfund McGuire 2002: McGuire 2002: McGuire 2002: McGuire 2002: Frisk 1998:

13 Ledarskap I denna del kommer vi att presentera Meredith B. McGuires teori kring religiöst ledarskap, tagna ur boken Religion the social context. Hennes teori baseras i grunden på Max Webers resonemang kring maktförhållanden mellan profeter, präster och magiker. Vad är en profet och vad är en präst? En profet strävar efter att utmana den sittande makten och på så vis dess värderingar, detta för att åstadkomma förändring i samhället, det vill säga förändra status quo. 18 Det finns två olika typer av profeter, vilka presenteras senare. En präst, såsom boken beskriver denne, verkar för att bevara status quo, samt på så vis bibehålla sin auktoritära ställning och stödjer därmed ej en förändringsprocess. 19 Genom att bevara status quo vidmakthålls även traditioner och övrig utövning, vilka är knutna till den erkända religionen. Främst prästerskap och ämbetsmän från kyrkan representerar denna typ av roll. Kort sammanfattat kan man säga att profeter är ute efter samhällsförändring medan präster motsätter sig detta, emellertid har dessa liknande intresse då bägge vill inneha en auktoritär ställning. 20 Två typer av profeter McGuire skiljer mellan två olika typer av profeter, nämligen sändebudsprofeter samt exemplariska profeter. En sändebudsprofet utmanar den styrande, religiösa ledningen genom att hävda sig vara sänd från Gud med budskap från denne och är på så sätt rättfärdig nog att döma. De budskap denne kommer med är ofta kritiserande och dömande mot den typ av livsföring prästerskapet representerar. Denna typ av profet kan i samband med detta ha skaffat sig en auktoritär roll utanför den etablerade religionen och på så vis har denne en skara anhängare. 21 Denna skara kan emellertid utökas om profetens auktoritet ökar. För att denne profet skall locka till sig anhängare, talar denne om att människan kommer att möta kriser under livets gång. Profeten ger då denna människa lösningen på krisen genom att uppmana den följa dennes nya normer. Sändebudsprofeter kan man framförallt skönja i Gamla testamentet. Den exemplariska profeten utmanar, även den, den sittande makten och på så sätt status quo. Detta genom att ändra levnadssätt, som i sin tur förändrar dennes värderingar och på så sätt eventuellt påverkar andra människor, vilka beundrar dennes extrema leverne. 22 McGuire nämner Buddha som en sådan typ av profet. 18 McGuire 2002: McGuire 2002: McGuire 2002: McGuire 2002: McGuire 2002:

14 Karismatiskt ledarskap Peter Johansson, vilken har skrivit en uppsats som behandlar Webers olika ledartyper, hävdar att många vanliga människor litar på att karismatikern är sänd från Gud, då man ej kan förklara dennes exceptionella krafter på annat sätt. Detta beskriver även ett religionslexikon. 23 Enligt Weber, vilken McGuire behandlar, spelar graden av karisma en stor roll hos profeten. Karisman ses som en extraordinär egenskap i religiösa kretsar och profeten kan genom den hävda sin Gudskontakt. I och med profetens ifrågasättande av den sittande makten, krävs givetvis nya idéer och normer. Hur pass hög graden av karisma förefaller hos profeten, beror på responsen av dennes nya normer och idéer från utomstående. Ju högre grad karisma, desto högre grad auktoritet. Hur dessa idéer förvaltas återkommer vi till senare. 24 Johansson beskriver förhållandet mellan den karismatiske ledaren och dennes underordnade på följande vis: De underordnade arbetar med andra ord utifrån mål och premisser som den auktoritära ledaren formulerat och som i sin förlängning skall helgas organisationens mål. Relationen mellan en karismatisk ledare och dess adepter kan å andra sidan betraktas som ett mål i sig; ett exklusivt partnerskap där både objekt och subjekt är beroende av varandras ömsesidiga bekräftelse. Även om karisman är genuin, understryker Weber, fungerar den hos ledaren inte tillfredsställande såvida ledaren inte har någon uppgift (som i idealfallet är av utommänsklig natur). 25 Profeten åstadkommer ej förändring enbart genom sina nya idéer, utan det krävs även en grupp människor som vill införliva dem via gemensamma handlingar. I den processen får den karismatiske ledaren makt över människor, skriver McGuire. Hon menar dock att det uppstår en dubbel maktupplevelse. Anhängare som följer en sådan karismatisk människa, kan bara genom att vistas i närheten av denne, få en känsla av att vara berättigad vilket i sin tur kan kännas som en maktupplevelse. Genom denna dynamik som uppstår i gruppen, har denne ledare förmåga att ena även de mest oenade människor, vilket kan leda till ännu större auktoritet. Sammanfattningsvis behöver den karismatiske ledaren bekräftelse genom sina anhängare/underordnade för att graden av karisma och på så vis även graden av auktoritet skall öka. 23 Johansson 2004: 26-27; Ewald 2003: McGuire 2002: Johansson 2004:

15 Förändringen av karismatiskt ledarskap Både McGuire och Johansson skriver, med Weber som ledstjärna, att denna typ av ledarskap är förgängligt. Så småningom söker gruppen, med dess ledare, legitimitet antingen i traditionen, av ideologisk anledning eller i ekonomin för att så småningom kunna expandera sin verksamhet. 26 Vid en sådan typ av förändring minskar den karismatiske ledarens makt, då en demokratisk organisation börjar ta form. Organisationen kommer så småningom att konstruera egna traditioner, då detta behövs för dess utveckling. 27 Karisman blir på så sätt inte lika väsentlig för organisationens existens och ofta försvinner den än gång karismatiske ledaren ut ur organisationen, skriver Johansson. 28 Detta är en vanlig företeelse bland karismatiska rörelser, de övergår helt enkelt till att bli denominationer eller samfund i en rutiniseringsprocess. 29 Detta kallas institutionalisering. 26 Johansson 2004: 28; McGuire 2002: McGuire 2002: Johansson 2004: McGuire 2002:

16 Genus I denna del kommer vi att presentera Ingvild Saelid Gilhus & Lisbeth Mikaelssons teorier, vilka berör hur det kommer sig att mannen ses som den högste människan i vårt samhälle. Nya perspektiv på religion, författad av professor Saelid Gilhussamt och Mikaelsson, är en religionshistorisk, religionsvetenskaplig samt socialantropologisk bok. Vi kommer även att ta upp frilansjournalisten Nina Björks syn på särartsfeminism. Bibliska motiv I den judisk-kristna traditionen har, enligt religionsvetarna Ingvild Saelid Gilhus och Lisbeth Mikaelsson, placerandet av mannen över kvinnan i en hierarki en lång historia. Antropogonin i första Mosebok talar mytiskt om hur Gud skapar den första mannen, Adam, och ur ett av hans revben formar den första kvinnan, Eva, för att lindra hans ensamhet. Och Herren Gud sade Det är inte gott att mannen är ensam. Jag vill göra åt honom en hjälp, en sådan som anstår honom [ ] Då lät Herren Gud en tung sömn falla på mannen, och när han hade somnat, tog han ut ett av hans revben och fyllde dess plats med kött. Och Herren Gud byggde en kvinna av revbenet som han tagit från mannen. 30 Enligt myten är mannen den primära människan, kvinnan den sekundära. Han var den som skapades först, och han är den kroppsliga utgångspunkten för henne. Myten säger även att kvinnan skapades för mannens behov. Motiven i den bibliska antropologin går igen i delar av den kristna traditionen och kvinnan. 31 Eva- och Adammyten kan vara ett exempel på hur kvinnor definieras, av mansdominerade traditioner. Synen på kvinnan som moraliskt och intellektuellt underlägsen i relation till mannen har grundats på myten om syndafallet om hur Eva skulle vara grunden till all synd. 32 Särartsfeminism I antologin Nya perspektiv på religion skriver författaren Bente Nilsen Lein om hur hårt kvinnorörelsen i Norge fick kämpa på 1880-talet. 33 Starka krafter i samhället ansåg att kvinnans ställning och status var bestämd av Gud, redan vid hennes skapelse. På den tiden tyckte många att kvinnan inte var myndig till att anta offentliga roller. De menade att kvinnans natur var bestämd till underdånighet och underordning i relation till mannen, 30 Första Moseboken 2: Saelid Gilhus / Mikaelsson 2001: Saelid Gilhus / Mikaelsson 2001: Saelid Gilhus / Mikaelsson 2001:

17 hennes herre. Förebilden då, liksom tidigare i historien, var den bibliska Eva, och så skulle det förbli. Lein citerar prästen Sigvald Skavlans, från hans bok Eva, den första kvinnan vilken är skriven 1872.: Tyst och beslöjad sådant är Kvinnans mystiska Väsen. Den nyskapande Kvinnan är tyst och tiger. Som Brud förs hon fram, hon kröns och tilltalas! Själv är hon tyst, i Lydnad inför sin Gud, i underdånighet inför sin Brudgum. Den manliga Kärleken är aktiv, handlande, handlande och talande! den kvinnliga Kärleken är passiv, gåtfull och fördold; i all sin Lidelse är hon tyst och sluten, som om Hjärtats Nyckel låg på havet. 34 Denna syn på kvinnan, med rötter i en kristen tradition, har också sin sekulära motsvarighet, i vad frilansjournalisten Nina Björk i sin bok, Under det rosa täcket, betecknar som särartsfeminism. Särartsfeminister anser, till skillnad från likartsfeminister, att det finns en biologisk, evig och oföränderlig skillnad mellan det kvinnliga samt manliga könet. Kvinnor har naturliga egenskaper som skall uppvärderas i samhället. De könsroller som finns i samhället svarar till stor del mot dessa naturliga, kvinnliga egenskaper. 35 Än mer tydlig blir denna trend i vad Björk betecknar som livmodersfeminism, vilken växte fram under talet. Dessa ansåg att det var av yttersta vikt att grundläggande biologiska skillnader mellan män och kvinnor erkändes och bibehölls i samhället. I själva verket var de kvinnliga egenskaperna bättre än de manliga. Skillnaden mellan könen var biologiskt givna. Idag står särartsfeminismen och livmodersfeminismen enade. 36 Livmodersfeminister anser att män och kvinnors olika uppgifter är givna av naturen och anser att det är vår tids kultur som har nedvärderat de kvinnliga sysslorna: så som att föda barn, känna omsorg för andra, vara känsliga, och arbeta i hemmet et cetera. Kvinnan skall inte tvingas från köket, utan deras arbete i hemmet skall erkännas. Kvinnor skall fortsätta utföra typiskt kvinnogöra, och män skall utföra sina i grunden biologiskt determinerade sysslor. Deras Gud är naturen, skriver Björk. Naturen har bestämt de olika könens arbetsområden. 37 Livmodersfeministen hävdar, enligt Björk, att det verkliga frigörandet kommer när vi som kvinnor stolt kan bära vår naturliga kvinnoroll i samhället. 38 Björk ger biologen Patrick Geddes synsätt som ett exempel. Han är motståndare till kvinnorörelsen och påstår att det krävs en ny evolution för 34 Skalvan, citerad i Saelid Gilhus / Mikaelsson 2001: NE 36 Björk 1996: Björk 1996: Björk 1996:

18 att kunna utplåna kvinnogörat. Naturen har från början bestämt könsrollerna, och dessa kan inte upphävas genom parlamentsbeslut Björk 1996:

19 Resultatdel 1 Organisation Ledningen Skriverierna kring Knutby Filadelfia har, sedan den 10 januari 2004, varit omfattande och löpsedlarna har med stor text delgett oss rubriker innehållande ord som sekt, makt och kontroll. Lydnad och manipulation är andra begrepp som mött oss läsare och vi har ställts undrande till vad som försiggår i Knutby, det lilla samhället beläget cirka fyra mil från Uppsala. Vem eller vilka styr egentligen den lilla församlingen och dess medlemmar och hur är deras syn på människan och hur hon bör leva? Knutby Filadelfia byggdes upp i början av 1920-talet och var från början en relativt traditionell pingstförsamling med drygt 40-talet medlemmar. Tiondet varje månad uppgick till omkring tusen kronor, men dessa siffror kom snart att ändras. Idag består Knutby Filadelfia församling av omkring 90 församlingsmedlemmar och sex pastorer. 40 Kim Wincent blev föreståndare för församlingen 1985 och behöll sin post fram till år 2002, då han efterträddes av Helge Fossmo, för att fortsättningsvis arbeta som pastor på halvtid. Idag, 2005, arbetar han åter som föreståndare, avlönad till 80 procent, då Helge Fossmo avsattes. 41 Peter Gembäck har varit verksam inom församlingen sedan 1997 och är idag avlönad pastor till 60 procent. Hans fru Emma Gembäck kom även hon till Knutby år Idag är hon anställd som pastor till 25 procent och arbetar även med träningsskolan tillsammans med Peter Gembäck. 42 Johan Grimborg är avlönad pastor till 20 procent och är ansvarig för församlingsarbetet i Rimbo. 43 Urban Fält är pastor sedan 2005 och arbetar nära Åsa Waldau. 44 Waldau, tidigare Björk, är barnbarn till Willis Säwe som var pastor inom Filadelfia församling i Stockholm under 1960-talet flyttade den unga Åsa Waldau till Uppsala tillsammans med sin dåvarande man, där hon kom att ansvara för barnarbetet inom Uppsala pingstförsamling. En av de yngre inom församlingen, femtonårige Patrik Waldau, kom sedermera att bli Åsa Waldau make. 45 Hon sade upp sig från församlingen på begäran av församlingsledningen och skiljdes sig även från sin dåvarande man. Skilsmässan trädde i kraft i december 1992, då hon redan hade hunnit flytta till Knutby och blivit inneboende hos Patrik 40 Cristiansson 2004:196; Johansson ; Jaensson Wallander u.å.; Agnarsson ; Kainz Rognerud Cristiansson 2004: Cristiansson 2004: Cristiansson 2004: Ekmark / Svensson Mattmar ; Holmén

20 Waldaus föräldrar. Ett halvår senare gifte hon sig med den tio år yngre Patrik Waldau. Åsa Waldau har varit aktiv inom församlingen sedan Enligt henne själv är hon den normgivande bland pastorerna. 46 Tidigare arbetade hon ej utåt eller deltog i gudstjänster, utan avskilt och i bön med Gud. Åsa Waldau koncentrerar sig idag på att arbeta med själavård och är avlönad för en heltidstjänst. 47 Den sjätte pastorn heter Urban Fält och är anställd sedan våren år Inom församlingen anses Åsa Waldau inneha en särskild ställning då hon, enligt övriga pastorer samt medlemmar, är den av pastorerna som har mest erfarenhet och en orubblig vilja att leva enligt Guds ord. 49 Hon anses även vara Guds språkrör 50 och beskrivs som församlingens profet. 51 Denna upphöjning av Åsa Waldau har lett till en drastisk förändring av Knutby Filadelfias inriktning. 52 Flertalet källor hävdar att församlingen blivit allt mer sluten, 53 de yngre medlemmarna får inte träffa sina anhöriga 54, Åsa har prövats som Kristi brud och hennes ord anses vara lag 55. Dessa påstående framkommer tydligt både i Nordlings och Cristiansson bok samt i flertalet artiklar skrivna i ämnet. Pastorerna har även fått kritik för sina höga löner och förmåner, enligt Dagens Nyheter, då deras löner har jämförts med andra pastorers löner i Sverige. 56 Pastorerna är, enligt församlingen, de som är talesmän och tolkar Guds vilja. De som är pastorer sitter även i församlingens styrelse samt äldsteråd, vilket beslutar om församlingens ekonomiska frågor, som har uppmärksammats. 57 Inom församlingen anser man det vara Åsa Waldaus rätt att shoppa och resa, på medlemmarnas bekostnad, när hon så önskar. 58 Som exempel kan nämnas den uppmuntringsresa till Korea Åsa Waldau åkte på 1999, vilken kostade församlingsmedlemmarna sjuttontusen kronor. Pastorerna har även fått 46 Cristiansson 2004: 241; Löfgren ; Agnarsson Cristiansson 2004: Ekmark / Svensson Cristiansson 2004: Cristiansson 2004: 208; Löfgren ; Hedin Cristiansson 2004: Norberg / Pettersson ; Bagge Norberg / Pettersson ; Falkloo ; Carlberg ; Pettersson Norberg / Pettersson ; Hedin ; Johansson Cristiansson 2004: 226; Nordling, 2004: 160; Norberg / Pettersson ; Jaensson Wallander u.å.; Hedin ; Löfgren Kainz Rognerud Kainz Rognerud Norberg / Pettersson ; Kainz Rognerud