INLEDNING...2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING...2 METOD OCH MATERIAL...3 VALDA TEORIER...10 ORGANISATION Roy Wallis klassifikationsmodell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING...2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING...2 METOD OCH MATERIAL...3 VALDA TEORIER...10 ORGANISATION...10 1. Roy Wallis klassifikationsmodell...10 2."

Transkript

1 INLEDNING...2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING...2 METOD OCH MATERIAL...3 VALDA TEORIER...10 ORGANISATION Roy Wallis klassifikationsmodell Hjärntvätt Meningssystem...12 LEDARSKAP Vad är en profet och vad är en präst? Två typer av profeter Karismatiskt ledarskap Förändringen av karismatiskt ledarskap GENUS Bibliska motiv Särartsfeminism...16 RESULTATDEL ORGANISATION Ledningen Församlingen ses som Kristi kropp Avståndstagande från familjen Arrangerade äktenskap LEDARSKAP Apostoliskt ledarskap Ledarskapet i Knutby Kritik mot ledarskapet Förändring av ledarskapet Åsa Waldaus ankomst till Knutby Ledarrollen, att vara sänd från Gud Åsa Waldaus ledarroll...33 GENUS Underordnad mannen Kvinnliga samt manliga egenskaper Synen på samliv...40 RESULTATDEL ORGANISATION Styrelsen Församlingens ses som Kristi kropp Gemenskap Utveckling...47 LEDARSKAP Om församlingens ledarskap Apostoliskt ledarskap i förhållande till församlingens ledarskap Åsa Waldaus roll Utomstående om Åsa Waldaus roll Kristi brud GENUS Förhållandet mellan man och kvinna Om rollen som kvinnlig ledare Om fördelarna med att vara kvinna Åsa Waldaus grunddokument...64 ANALYS OCH SLUTDISKUSSION

2 Inledning Den tionde januari 2004 kom ett av Sveriges mest uppmärksammade kriminalfall att sättas på kartan. Det var då flera skott avlossades i den lilla byn Knutby, varav ett så illa att en person miste livet. I tidningarna betecknades det som frikyrkomord och skriverierna kring rörelsen var mycket omfattande. Helge Fossmo och Sara Svensson var ej de enda som uppmärksammades i samband med denna händelse. Åsa Waldau, eller Kristi brud som hon beskrivs i media, kom att bli rikskändis framförallt på grund av sitt, vad de kallar, stränga ledarskap men i synnerhet för mystiken kring henne. Träd fram! löd löpsedlarna och pressen på att Åsa Waldau skulle göra just detta, och ställa sig i mediastormen blev allt större. Vi tre, Maria, Sophie och Stina, har sett denna kvinna figurera regelbundet i media sedan mordet uppmärksammades och vi har fått följa församlingens återhämtande från denna händelse. Åsa Waldau har, enligt vad vi har fått erfara, ej varit speciellt angelägen om att ställa upp på intervjuer på grund av medias kritiska granskning. Vi fick dock möjligheten att träffa henne för att framförallt diskutera genus- och organisationsfrågor, men vi fick ut mycket mer än vi hade väntat oss. Vi fick inte enbart intervjua, utan även i lugn och ro observera flera intressanta aspekter för vårt arbetes skull, vilka kommer att framträda senare i uppsatsen. Den 11 oktober åkte vi upp till Knutby för att träffa dessa omtalade människor, ovetandes om vad vi skulle komma att uppleva och självklart med fördomar samt föreställningar kring församlingens struktur, vilken media bidragit till. Det blev en upplevelse utöver det vanliga. Syfte och frågeställning Vi vill studera Knutbyförsamlingen med fokus på Åsa Waldau, och frågor som rör organisation, ledarskap och genus. Frågeställningen lyder med anledning av detta: Hur kan man förstå Åsa Waldaus roll i Knutbyförsamlingen utifrån teorier kring religiös organisation, religiöst ledarskap samt genus? 2

3 Metod och material Vårt arbete har krävt en mängd olika metoder. Vi har vänt oss till flera olika källor, då vi tror att det gynnat vårt arbete genom att vi fått åtskilliga infallsvinklar. I allt material vi tagit del av har vi fokuserat på tre genomgående teman: församlingens organisation, ledarskap samt genus. Dessa teman är utvalda med tanke på vår frågeställning. Vi började med att studera litteratur i form av böcker och artiklar skrivna i ämnet. De böcker vi beslöt oss för att använda var: Knutby sanningen och nåden; Jan Nordling, Himmel och helvete mord i Knutby; Terese Cristiansson samt Pastorerna i Knutby; Mårten Nilsson. Utöver dessa finns det en bok till i ämnet, dock vill vi poängtera att vi ej tagit del av Barnflickan i Knutby skriven av Thomas Sjöberg, detta eftersom vi ej var medvetna om bokens existens under inledningen av arbetet. Vad gäller källkritiken är vi medvetna om att vi har stått inför ett stort dilemma, eftersom författarnas relationer till församlingen har varit av skiftande karaktär. Vi har uppmärksammat att författarna ej varit så objektiva som vi hade önskat, och här syftar vi främst på Cristiansson och Nilsson. Cristianssons bok är uppdelad i två delar. Den första delen behandlar mordet på Alexandra Fossmo och grundar sig på polisens förundersökning, vilket visas genom utdrag från denna. Den andra delen belyser församlingens struktur och existentiella värderingar och baseras främst på intervjuer med medlemmar och pastorer i församlingen. Vi har därför i första hand använt oss av den sistnämnda delen. Vår källkritiska uppfattning angående Terese Cristiansson grundar sig i en viss skepsis, då vi upplever att hon starkt sympatiserar med församlingen eftersom hon, enligt oss, uttrycker detta. Under mina dagar på träningsskolan börjar jag förstår varför så många lämnat allt och flyttat hit. Här duckar det inte för att prata om Gud, här är det ingen som blir generad, himlar med ögonen eller tycker det är töntigt. Samtidigt är det inget tjat heller. Jag upplever att de lever med Gud så nära i tanken att de inte behöver prata sönder honom eller hans son. Den klistriga frikyrkopräktigheten upplever jag inte här, utan deras Gudsrelation känns ärlig. 1 Däremot är det enkelt för oss att kontrollera sanningshalten i hennes material då hon som enda författare, bland de böcker vi arbetat med, redovisat sina källor. Nilssons Pastorerna i Knutby 1 Cristiansson 2004: 3

4 baseras framförallt, enligt honom själv, på bandupptagningar i samband med predikningar av församlingens pastorer. Han har även samtalat med före detta medlemmar samt anhöriga till församlingsmedlemmar, vilka överlag har en öppet kritiskt inställning till församlingen. Det framgår, enligt hans val av källor, att Nilsson själv är kritisk till församlingen. Knutby sanningen och nåden av Jan Nordling, känns relativt objektivt skriven. Nordling har, såsom vi uppfattat det, använt sig av olika typer av källor, bland annat i form av bandupptagningar från predikningar samt polisens förundersökning. Han har dock inte, enligt vad vi kunnat utröna, använt sig av församlingens tendentiösa utsagor. Emellertid använder Nordling sig ej av egna värderingar, ej heller värdeladdade ord vilket i sin tur leder till att boken, för oss, känns betydligt mer opartisk än de ovannämnda. Vi har även, i de flesta fall, funnit belägg för deras påståenden i andra källor, vilket för oss har varit av stor betydelse. Dock kan vi inte vara säkra på om bokförfattarna hämtat fakta från samma informatör. Utöver böckerna har vi kompletterat vårt arbete med ett stort antal artiklar hämtade från framförallt den kristna tidningen Dagen, dagspress såsom Dagens Nyheter, Göteborgsposten samt Svenska Dagbladet, men även kvällspress i form av Expressen. Sanningshalten, enligt vår uppfattning, förefaller högre i dagspress än kvällspress då de olika tidningsförlagen fokuserat på vitt skilda delar av händelserna inom församlingen. Dagen har framförallt fört en teologisk debatt kring församlingens troslära och ledarskap. Dagspress har överlag koncentrerat sig på liknande områden, såsom Åsa Waldaus personlighet och ledarstil. Expressen däremot har, enligt vår uppfattning, generellt fokuserat på de snaskiga delarna vilka innefattar ledord som makt och sex. Även här har vi arbetat tematiskt och den information vi hämtat från böckerna har, i vissa fall, bekräftats genom artiklarna. Det finns, enligt vår vetskap, fyra dokumentärer i ämnet och vi har tagit del av en, Skotten i Knutby del 1. Stina Dabrowskis intervju med Åsa Waldau, Marianne Gillgrens dokumentär Uppdrag granskning samt Skotten i Knutby del 2 har vi valt att ej inkludera i vårt källmaterial då vi ansåg att vi hade tillräcklig information för vårt arbete. Den dokumentär vi har använt i vårt arbete har vi granskat tillsammans genom att föra anteckningar som berör våra teman. Den problematik vi har stött på vad gäller granskning av dokumentären är producentens och reporterns eventuella vinkling, som delvis tycks vara något negativ. Vi är även väl medvetna om att klippningen säkerligen kan påverka sanningshalten i den färdiga dokumentären samt att de via regi kan styra den allmänna uppfattningen av hur en viss situation kan ha sett ut. 4

5 Denna typ av källa har för oss fungerat som ett komplement för att bekräfta information vi tillskaffat oss genom övriga källor. Materialet vi hade tillgång till kändes inte komplett och av den orsaken beslöt vi oss för att ta kontakt med Knutby Filadelfia församling. Vi kontaktade journalisten Jan Nordling på TV 4 Uppland för att få hjälp. Han gav oss telefonnummer till pastorerna och kontakten med församlingen knöts via ett telefonsamtal en tisdagsmorgon i början av oktober. Pastor Peter Gembäck var den förste vi samtalade med, då vi hade för avsikt att stämma träff med församlingen och framförallt Åsa Waldau. Vi ställde frågan om hon skulle vara intresserad av att ställa upp på en intervju, rörande kvinnligt ledarskap. Peter Gembäck var till en början något skeptisk och bad oss återkomma via e-post, för att vidare förklara vårt syfte. Han klargjorde även i samtalet att han skulle rådfråga Åsa Waldau angående hennes ställning i frågan innan han gav oss besked. Vi redogjorde i ett e-postmeddelande att vi även önskade intervjua övriga pastorer, då de arbetar närmast Åsa Waldau. I e-postmeddelandet förklarade vi också att det var viktigt för oss att få tillfälle att intervjua ett antal medlemmar, utvalda med tanke på hur länge de har varit aktiva inom församlingen. Vår önskan var att få tala med en person som varit medlem i församlingen innan Åsa Waldaus tid, det vill säga före 1993, samt en som varit verksam sedan slutet av 1990-talet. Det hade även varit av intresse att få intervjua någon som blivit medlem efter mordet på Alexandra Fossmo Senare samma dag ringde Peter Gembäck upp oss och var denna gång väldigt tillmötesgående och positiv. Han hade läst vår e-post och meddelade att församlingen var intresserade av att ställa upp på en intervju, då de ansåg att de fick en möjlighet att bemöta medias beskrivning av församlingen och dess ledare. Vi var dock väl medvetna om att församlingens eventuella föreberedelser skulle komma att påverka vårt material i form av exempelvis inövade svar. Den elfte oktober var vi välkomna till Knutby. Peter Gembäck erbjöd oss en sovplats på Gränsta Gård, vilken är församlingens egendom, men vi avböjde vänligt men bestämt. Detta för att vi ville hålla en viss distans till intervjupersonerna. Väl i Knutby påbörjade vi vår observation genom att föra noggranna anteckningar under pastorernas föreläsningar. Genomförandet av observationen gick som vi hoppats. Dock uppfattade vi ett problem kring vår egen roll då vi var medvetna om deras förhållningssätt med deras näst intill övertrevliga attityd gentemot oss. Den inre miljön upplevde vi trots detta som trivsam och vi är medvetna om att detta kan ha påverkat vår observation. Den yttre 5

6 miljön var, även den, mycket trivsam, dock kunde den efter en stund kännas påklistrad och oäkta, vilket även detta kan ha påverkat vår observation. Innan första intervjun påbörjades berättade Peter Gembäck att vår önskan om urval angående intervjupersoner tyvärr inte kunde uppfyllas, då det inte fanns någon medlem tillgänglig under dessa precisa önskemål. Vi fick därför tala med medlemmar som var närvarande vid träningsskolan under dagen, oberoende av när de blev medlemmar i församlingen. Intervjun med dessa kunde ta sin början efter att vi hade läst igenom vårt material samt kontrollerat diktafonen. Här upptäckte vi emellertid att vi glömt extra batterier och beslutade oss därför att spara inspelningsmöjligheten till följande intervju, med pastorerna. Detta då vi förmodade att denna intervju skulle vara av större vikt. Intervjun med medlemmarna blev följaktligen inte inspelad. Dock antecknade vi alla tre omsorgsfullt under hela intervjun samt observerade noggrant. Den första intervjun, tänkt att vara enskild med fem församlingsmedlemmar, började med att Åsa Waldau trodde att hon också skulle vara delaktig trots att vi poängterade att så var inte fallet. Tanken om att vi skulle ha enskilda, kortare intervjuer med var och en av medlemmarna gick därmed inte i lås, då Åsa Waldau satt kvar i rummet där vi förlade våra intervjuer. Allt resulterade i en två och en halv timme lång intervju med åtta personer, oss inräknade, trots våra pådrivande intentioner att få intervjutillfället enligt vår önskan. Ett oväntat problem uppstod därmed här, när den enskilda intervjun övergick till att vara en gruppintervju, något vi ej var förberedda på. Intervjutillfälle nummer två skulle enbart innefatta Åsa Waldau. På grund av tidsbrist, till följd av föregående intervju, blev resultatet att övriga pastorer och Åsa Waldaus intervju slogs samman. Under denna intervju spelade vi in samtalet samt förde anteckningar, dock inte lika noggranna som tidigare, då vårt samtal togs upp på band. Vi studerade även denna gång pastorernas kroppsspråk, uttryck, minspel och förhållningssätt till varandra. Denna intervju hade vi också för avsikt att styra, men efter flera misslyckade försök, på grund av Åsa Waldaus dominans gav vi så småningom upp. Vi beslöt oss istället för att låta pastorerna tala fritt under samtalet, då vi kände att det skulle ge oss det bästa resultatet. När denna sista intervju var avslutad tog Åsa Waldau initiativet till att visa oss runt i församlingens lokaler. Vi var noga med att beakta hennes kroppsspråk och sätt att vara samtidigt som vi studerade miljön omkring oss och vi kände, redan här, att vi behövde komplettera intervjun. Vi använde oss ej av renodlade frågor under intervjuerna, utan istället fördes diskussioner kring våra tre teman, anpassade för samtliga intervjuer. Eventuell styrning skedde via 6

7 följdfrågor, så kallad indirekt styrning, 2 vilka uppstod under intervjutillfället och vi ansträngde oss för att vara så mottagliga som möjligt för den information som gavs. Dessa tankar grundade sig på församlingens tidigare dåliga erfarenheter av kritisk media. Observationen var fördelad vid tre tillfällen, ett vid träningsskolan som blev en så kallad deltagande observation, 3 ett under intervjuerna samt ett efter avslutandet av intervjuerna i samband med vår avfärd. Vi beslöt oss för att enbart använda oss av intervjuer, och ej av enkäter, då vi ville få chansen att vidareutveckla svaren som gavs samt få en möjlighet att underlätta vår förståelse för dessa. Genom kombinationen observation/samtal trodde vi oss kunna ge en bredare och mer utförlig bild av församlingens förhållanden. Syftet med att just intervjua ett flertal personer, i relativt korta intervjuer, var främst för att visa på mångfald men även av praktiska skäl, då vi ville få tiden att räcka till så att desto fler röster skulle få möjlighet att komma till tals. Vi beslöt oss för att enbart besöka församlingen under en dag, då vi ansåg att vi ej hade varken tid eller ekonomisk möjlighet att stanna längre, även om det hade varit av intresse. Under intervjutillfället stötte vi på en problematik. Vårt största huvudbry blev att de svar och förklaringar vi fick inte överensstämde med verkligheten, de blev apologetiska, det vill säga försvarande. Ett annat problem vi ställdes inför var vår egen roll, som agenter och observatörer. Vår uppfattning var att blott vår närvaro påverkade vårt resultat, då svaren kom att anpassas efter deras uppfattning av vår förförståelse. För att förhindra att våra eventuella förutfattade meningar skulle lysa igenom, beslöt vi oss för att inte arbeta med medialt material, innefattande TV samt dags- och kvällspress, förrän efter besöket i Knutby. I samband med vår hemkomst från Knutby tog vi närmare kontakt med före detta medlemmar till församlingen, samt anhöriga till församlingsmedlemmar. Intervjun med före detta medlemmar gjordes via telefon under ett cirka trettio minuter långt samtal. Under tiden fördes anteckningar, så noggranna som tillfället gav möjlighet till. Det har dock varit svårt att garantera att vi ordagrant kunnat återge deras version. Det uppstod en problematik kring telefonintervjun, vilken vi var förberedda på, då intervjupersonerna från början var en aning skeptiska till vårt syfte med kontakten. Intervjun gav, trots detta, ett gott resultat. 2 Krag Jacobsen 1993: Svenning 2000: , Krag Jacobsen 1993: 18. 7

8 Under vårt intervjutillfälle i Knutby, såsom vi nämnt, förekom det frågor vilka vi inte fick konkreta svar på, trots många och långa diskussioner, och vi kände att vi behövde komplettera en rad frågor. Detta resulterade i e-post ämnat för Åsa Waldau, genom Peter Gembäck, innehållande dessa frågor. Vi fick relativt snabbt svar, vilket redovisas i resultatdelen. Problematiken vad gäller e-post är att densamma som via brev, vilken vi nämnt ovan. 4 I och med Peter Gembäck som mellanhand tillkom ytterliggare ett problem, med tanke på informationsförmedling. Gembäck kan, utanför vår vetskap, ha kompletterat eller reviderat de svar som givits. Detta är dock endast en tänkbar situation och inget antagande från vår sida. Efter en tid kontaktade vi även anhöriga till församlingsmedlemmar via telefon. De hade en oerhört negativ bild av församlingen och dess ledarskap, vilket de var noga med att klargöra för oss. Återigen uppstod en liknande problematik, som vid den första telefonintervjun, i denna samtalsliknande intervju. På grund av detta beslöt vi oss för att besöka de anhöriga för att få en mer utförlig redogörelse av deras syn på församlingen. Vid denna intervju användes diktafon och därmed fördes inga anteckningar. Den muntliga intervjun bidrog inte med någon annan information än den som tidigare givits vid telefonintervjun. Intervjupersonerna bidrog emellertid med ett gediget material, främst i form av telefonnummer, men även en del av förundersökningen rörande mordet på Alexandra Fossmo. Vi mottog även ett dokument innefattande församlingens syn på könsroller, skrivet av Åsa Waldau, samt en debattartikel, skriven av Rigmor Robért, vilken behandlar begreppet Kristi brud. Dock har vi valt att ej inkludera den i vårt arbete, då innehållet saknar relevans och trovärdighet enligt vår uppfattning. Vi fann ingen problematik angående trovärdigheten i detta dokument då det innefattar Åsa Waldaus egna ord, vilket vi fått bekräftat av henne själv. Dokumentet har knutits till temat genusperspektiv. Av de telefonintervjuer som genomförts har vi gjort en sammanställning, dock har vi utelämnat viss information enligt intervjupersonernas önskemål. Vi har givit vederbörande personer möjlighet att korrigera och revidera sina uttalanden genom att delge dem det färdigställda materialet, vilket även Knutbyförsamlingen haft samma möjlighet till. Under den här tiden tog psykoterapeuten och läkaren Rigmor Robèrt kontakt med oss. Hon kontaktade Maria via e-post och skrev att hon hört talas om oss via de anhöriga vi besökte och var intresserad av att använda vårt material till framtida artiklar. Maria ombads kontakta 4 Häger 2001:

9 henne via telefon och detta gjordes snarast. Under telefonsamtalet besvarade Robèrt ett antal av våra frågor, samt bekräftade våra egna upplevelser vilka vi funderat över, sedan hemkomsten från Knutby församling. Hon gav oss även tipset att kontakta Helge Fossmo, tidigare pastor i församlingen, via brev. Vi har förstått att Rigmor Robèrt inte är så objektiv som vi vid första anblicken trodde genom hennes professionalitet, då det genom hennes artiklar framkommit att hon är mycket kritisk i sitt förhållningssätt till Knutby församling. Detta har vi tagit i beaktande, då vi har analyserat hennes material. Övriga kontakter vi knöt per telefon är samtalen till tingsrätten samt journalisten Jan Nordling. Tingsrätten kontaktade vi via telefon ett flertal gånger, då vi inte fick tag i någon som kunde tillhandahålla förundersökningen. Till slut gick dock informationen oväntat fram till en vaktmästare, via en receptionist, vilken ansåg att materialet vi sökte, ej var relevant för vår frågeställning. Vi kände oss trots detta manade att åtminstone göra ett försök att få tag i den del som berör Åsa Waldau som person. Då vi förstod att vi fått apologetiska förklaringar av Knutbyförsamlingen, rörande Åsa Waldaus ledarskap, beslöt vi oss för att skrida till verket med Rigmor Robèrt tips att ta kontakt med Helge Fossmo. Detta då vi förstått att han haft en mycket nära relation till Åsa Waldau. Vad gäller Helge Fossmo har vi förstått problematiken kring hans relation till Åsa Waldau idag, då de inte längre betraktar sig som vänner och likasinnade har det krävts att vi är källkritiska. Då källorna har olika tendens kan vi ställa dem mot varandra för att kunna utröna en eventuell realitet. 5 Brevet från Helge Fossmo kommer att presenteras i resultatdel två. Vi har även mottagit ett e-postmeddelande från pastor Kim Wincent där han besvarar ett antal frågor vilka berör församlingen. Även detta material kommer att presenteras i resultatdel 2. 5 Thurén 1997:

10 Valda teorier Organisation Enligt Forums religionslexikon kännetecknas en sekt av en strängt avskild grupp, vilken vanligen är religiös. Utmärkande drag för en sekt är dess beroende av en ledare, en stark sammanhållning samt föreställningen om en stark kallelse, vilken skall förverkliga sektens ideal. Dessa har även ett strängt moraliskt förhållningssätt, samt avgränsar sig från omvärlden. Människorna i sekten knyter oftast ej an till människor utanför den egna gruppen. Roy Wallis klassifikationsmodell Roy Wallis delar in nya religiösa rörelser beroende på deras förhållande till den sociala världen, det vill säga hur de förhåller sig till de normativa målen samt värderingarna, i ett samhälle. 6 Wallis menar, enligt Frisk, att det finns tre inriktningar vad gäller rörelser: världsavisande, världsbejakande samt världsanpassade. En rörelse behöver dock inte endast ha en inriktning, utan kan kombinera element från flera. Wallis klargör att de världsavisande rörelserna är de mest uttalat religiösa, skriver Frisk. Inom dessa rörelser finns en personlig Gud vilken anses avskild från människan. Inom dessa rörelser ställer man vanligtvis höga moraliska krav och det är viktigt att tjäna gurun eller profeten genom att exempelvis predika eller vittna. Tanken om att en stor förändring snart skall äga rum i världen, eller att en ny världsordning är stundande, är vanlig inom dessa rörelser vilka kräver ett heltidsengagemang där medlemmarna lever i ett mikrosamhälle, enligt Roy Wallis klassifikationsmodell. Strävan inom rörelsen är att återföra den världsliga dimensionen till den ursprungliga religiösa och vid anslutningen anses man återfödd och det händer att medlemmarna då betitlas med nya namn, skriver Frisk. De världsbejakande rörelserna saknar många av de drag som vanligtvis förknippas med religion, enligt Wallis modell. Inom dessa grupper finns sällan en kyrka, kollektiva ritualer eller teologi. Medlemmarna vänder sig inte mot samhället utan accepterar normativa värderingar och mål. Det centrala inom dessa rörelser är tanken om att människan har en stark potential inom sig, vilka få har tillgång till, men som kan frigöras genom träning, enligt Wallis, skriver Frisk. Rörelserna anser att lidandet finns inom människan själv och därmed inte i den sociala ordningen. Gud omnämns sällan utan ses mer som en inneboende kraft i 6 Frisk 1998:

11 universum eller inom individen. Inom dessa rörelser är det, enligt Wallis, av stor betydelse att individen når framgång i form av hög inkomst, intelligens, gott självförtroende och så vidare. Dessa rörelser är huvudsakligen individualistiska. 7 En tydlig gräns mellan det andliga och det världsliga, framkommer inom de världsanpassade rörelserna, enligt Wallis modell. 8 Religionen står utanför den världsliga dimensionen av tillvaron och påverkar inte denna, 9 skriver Frisk, i enighet med Wallis teori. En världsanpassad rörelse protesterar inte mot samhället eller världen, utan bara mot andra religiösa organisationer vilka de betraktar som otillräckligt andliga. Hjärntvätt Frisk skriver om den så kallade hjärntvättsteorin, vilken gör sig påmind i sekulariserade rörelser 10 och betecknar engagemanget inom nya religiösa rörelser, samt de medel en rörelses organisation använder för att knyta an till sina medlemmar. 11 Denna teori har fått mycket kritik från flertalet beteendevetare, vilka anser att den saknar vetenskapliga belägg, dock har man konstaterat att hjärntvättsteorin stämmer på en rad punkter. Andliga discipliner förekommer inom religiösa rörelser, vilka är menade att åstadkomma förändringar hos varje medlem. Dessa discipliner kan gälla dietregler, regler för sömn, sexualitet eller dagsrutiner, exempelvis. Inom vissa religiösa rörelser hindras medlemmarna även från att tänka kritiskt och tvivel angående samfundets troslära tillåts inte, skriver Frisk. 12 Dock är det inte vanligt att en medlem överhuvudtaget ifrågasätter sin församlings grundprinciper, då det ofta finns starka argument för att legitimera rörelsens auktoritet, enligt Frisk. Flertalet rörelser har även en eller flera ledare vilka har gudomlig kontakt och för medlemmarna blir det en självklarhet att denne eller dessa kan förmedla en gudomlig vilja, något man inte motsätter sig. Hjärntvättsteorin har även inneburit ett avståndstagande från de nära och kära, för församlingens medlemmar, skriver Frisk. Medlemmarna övergår istället till att finna nära relationer, både vad gäller kärlek och vänskap, inom den religiösa rörelsen istället. Den som lever inom en religiös rörelse har ofta ett starkt behov av att umgås med andra inom rörelsen, vilka delar samma meningssystem. 7 Frisk 1998: Frisk 1998: Frisk 1998: Frisk 1998: Frisk 1998: Frisk 1998:

12 Meningssystem Även enligt McGuire finns det en direkt relation existerande mellan en grupp troende och styrkan av deras delade meningssystem. 13 Gruppens enhet är uttryckt och förstärkt genom den gemensamma trosuppfattningen. Meningssystemet inom gruppen är i sin tur beroende av gruppen som social bas för sitt fortsatta existerande och betydelsefullhet. Denna sociala bas kallas plausibilitetsstrukturen, vilken innebär specifika sociala processer eller interaktioner inom ett nätverk av personer som delar ett meningssystem. Som termen antyder fortsätter meningssystemet att vara trovärdigt inom den sociala strukturen. Alla religiösa traditioner kräver specifika grupper av troende för deras fortsatta plausibilitet. En plausibilitet skall tillåta meningssystemet att vara vanligt och självklart, då det ger individen en styrka att tro, eftersom deras syn stärks genom gruppens sociala stöd. Som medlem i en religiös rörelse är man isolerad i en social struktur med dess världssyn och har därmed svårt att ta del av andra gruppers meningssystem. 14 Pluralistiska samhällen däremot karaktäriseras av flera olika meningssystem, skriver McGuire. 15 Innebörden av meningssystem tenderar att bli problematisk då pluralism underminerar tagen för givet -kvalitetén av endast en världssyn. I pluralistiska situationer måste varje religiös grupp organisera sig så de kan serva sin egen plausibilitetsbas, då samhället inte stödjer deras meningssystem. Religiösa grupper som inte kan bibehålla upplevelsen av tillhörighet i en pluralistisk kontext kan komma att finna sina medlemmar mindre hängivna. 16 Avslutningsvis: Generellt kan sägas att den vanligaste utvecklingen för en sekt är att den starka spänningen till samhället gradvis avtar och kraven på medlemmarna blir mindre och sekten övergår, enligt Frisk, till att bli en denomination eller ett samfund McGuire 2002: McGuire 2002: McGuire 2002: McGuire 2002: Frisk 1998:

13 Ledarskap I denna del kommer vi att presentera Meredith B. McGuires teori kring religiöst ledarskap, tagna ur boken Religion the social context. Hennes teori baseras i grunden på Max Webers resonemang kring maktförhållanden mellan profeter, präster och magiker. Vad är en profet och vad är en präst? En profet strävar efter att utmana den sittande makten och på så vis dess värderingar, detta för att åstadkomma förändring i samhället, det vill säga förändra status quo. 18 Det finns två olika typer av profeter, vilka presenteras senare. En präst, såsom boken beskriver denne, verkar för att bevara status quo, samt på så vis bibehålla sin auktoritära ställning och stödjer därmed ej en förändringsprocess. 19 Genom att bevara status quo vidmakthålls även traditioner och övrig utövning, vilka är knutna till den erkända religionen. Främst prästerskap och ämbetsmän från kyrkan representerar denna typ av roll. Kort sammanfattat kan man säga att profeter är ute efter samhällsförändring medan präster motsätter sig detta, emellertid har dessa liknande intresse då bägge vill inneha en auktoritär ställning. 20 Två typer av profeter McGuire skiljer mellan två olika typer av profeter, nämligen sändebudsprofeter samt exemplariska profeter. En sändebudsprofet utmanar den styrande, religiösa ledningen genom att hävda sig vara sänd från Gud med budskap från denne och är på så sätt rättfärdig nog att döma. De budskap denne kommer med är ofta kritiserande och dömande mot den typ av livsföring prästerskapet representerar. Denna typ av profet kan i samband med detta ha skaffat sig en auktoritär roll utanför den etablerade religionen och på så vis har denne en skara anhängare. 21 Denna skara kan emellertid utökas om profetens auktoritet ökar. För att denne profet skall locka till sig anhängare, talar denne om att människan kommer att möta kriser under livets gång. Profeten ger då denna människa lösningen på krisen genom att uppmana den följa dennes nya normer. Sändebudsprofeter kan man framförallt skönja i Gamla testamentet. Den exemplariska profeten utmanar, även den, den sittande makten och på så sätt status quo. Detta genom att ändra levnadssätt, som i sin tur förändrar dennes värderingar och på så sätt eventuellt påverkar andra människor, vilka beundrar dennes extrema leverne. 22 McGuire nämner Buddha som en sådan typ av profet. 18 McGuire 2002: McGuire 2002: McGuire 2002: McGuire 2002: McGuire 2002:

14 Karismatiskt ledarskap Peter Johansson, vilken har skrivit en uppsats som behandlar Webers olika ledartyper, hävdar att många vanliga människor litar på att karismatikern är sänd från Gud, då man ej kan förklara dennes exceptionella krafter på annat sätt. Detta beskriver även ett religionslexikon. 23 Enligt Weber, vilken McGuire behandlar, spelar graden av karisma en stor roll hos profeten. Karisman ses som en extraordinär egenskap i religiösa kretsar och profeten kan genom den hävda sin Gudskontakt. I och med profetens ifrågasättande av den sittande makten, krävs givetvis nya idéer och normer. Hur pass hög graden av karisma förefaller hos profeten, beror på responsen av dennes nya normer och idéer från utomstående. Ju högre grad karisma, desto högre grad auktoritet. Hur dessa idéer förvaltas återkommer vi till senare. 24 Johansson beskriver förhållandet mellan den karismatiske ledaren och dennes underordnade på följande vis: De underordnade arbetar med andra ord utifrån mål och premisser som den auktoritära ledaren formulerat och som i sin förlängning skall helgas organisationens mål. Relationen mellan en karismatisk ledare och dess adepter kan å andra sidan betraktas som ett mål i sig; ett exklusivt partnerskap där både objekt och subjekt är beroende av varandras ömsesidiga bekräftelse. Även om karisman är genuin, understryker Weber, fungerar den hos ledaren inte tillfredsställande såvida ledaren inte har någon uppgift (som i idealfallet är av utommänsklig natur). 25 Profeten åstadkommer ej förändring enbart genom sina nya idéer, utan det krävs även en grupp människor som vill införliva dem via gemensamma handlingar. I den processen får den karismatiske ledaren makt över människor, skriver McGuire. Hon menar dock att det uppstår en dubbel maktupplevelse. Anhängare som följer en sådan karismatisk människa, kan bara genom att vistas i närheten av denne, få en känsla av att vara berättigad vilket i sin tur kan kännas som en maktupplevelse. Genom denna dynamik som uppstår i gruppen, har denne ledare förmåga att ena även de mest oenade människor, vilket kan leda till ännu större auktoritet. Sammanfattningsvis behöver den karismatiske ledaren bekräftelse genom sina anhängare/underordnade för att graden av karisma och på så vis även graden av auktoritet skall öka. 23 Johansson 2004: 26-27; Ewald 2003: McGuire 2002: Johansson 2004:

15 Förändringen av karismatiskt ledarskap Både McGuire och Johansson skriver, med Weber som ledstjärna, att denna typ av ledarskap är förgängligt. Så småningom söker gruppen, med dess ledare, legitimitet antingen i traditionen, av ideologisk anledning eller i ekonomin för att så småningom kunna expandera sin verksamhet. 26 Vid en sådan typ av förändring minskar den karismatiske ledarens makt, då en demokratisk organisation börjar ta form. Organisationen kommer så småningom att konstruera egna traditioner, då detta behövs för dess utveckling. 27 Karisman blir på så sätt inte lika väsentlig för organisationens existens och ofta försvinner den än gång karismatiske ledaren ut ur organisationen, skriver Johansson. 28 Detta är en vanlig företeelse bland karismatiska rörelser, de övergår helt enkelt till att bli denominationer eller samfund i en rutiniseringsprocess. 29 Detta kallas institutionalisering. 26 Johansson 2004: 28; McGuire 2002: McGuire 2002: Johansson 2004: McGuire 2002:

16 Genus I denna del kommer vi att presentera Ingvild Saelid Gilhus & Lisbeth Mikaelssons teorier, vilka berör hur det kommer sig att mannen ses som den högste människan i vårt samhälle. Nya perspektiv på religion, författad av professor Saelid Gilhussamt och Mikaelsson, är en religionshistorisk, religionsvetenskaplig samt socialantropologisk bok. Vi kommer även att ta upp frilansjournalisten Nina Björks syn på särartsfeminism. Bibliska motiv I den judisk-kristna traditionen har, enligt religionsvetarna Ingvild Saelid Gilhus och Lisbeth Mikaelsson, placerandet av mannen över kvinnan i en hierarki en lång historia. Antropogonin i första Mosebok talar mytiskt om hur Gud skapar den första mannen, Adam, och ur ett av hans revben formar den första kvinnan, Eva, för att lindra hans ensamhet. Och Herren Gud sade Det är inte gott att mannen är ensam. Jag vill göra åt honom en hjälp, en sådan som anstår honom [ ] Då lät Herren Gud en tung sömn falla på mannen, och när han hade somnat, tog han ut ett av hans revben och fyllde dess plats med kött. Och Herren Gud byggde en kvinna av revbenet som han tagit från mannen. 30 Enligt myten är mannen den primära människan, kvinnan den sekundära. Han var den som skapades först, och han är den kroppsliga utgångspunkten för henne. Myten säger även att kvinnan skapades för mannens behov. Motiven i den bibliska antropologin går igen i delar av den kristna traditionen och kvinnan. 31 Eva- och Adammyten kan vara ett exempel på hur kvinnor definieras, av mansdominerade traditioner. Synen på kvinnan som moraliskt och intellektuellt underlägsen i relation till mannen har grundats på myten om syndafallet om hur Eva skulle vara grunden till all synd. 32 Särartsfeminism I antologin Nya perspektiv på religion skriver författaren Bente Nilsen Lein om hur hårt kvinnorörelsen i Norge fick kämpa på 1880-talet. 33 Starka krafter i samhället ansåg att kvinnans ställning och status var bestämd av Gud, redan vid hennes skapelse. På den tiden tyckte många att kvinnan inte var myndig till att anta offentliga roller. De menade att kvinnans natur var bestämd till underdånighet och underordning i relation till mannen, 30 Första Moseboken 2: Saelid Gilhus / Mikaelsson 2001: Saelid Gilhus / Mikaelsson 2001: Saelid Gilhus / Mikaelsson 2001:

17 hennes herre. Förebilden då, liksom tidigare i historien, var den bibliska Eva, och så skulle det förbli. Lein citerar prästen Sigvald Skavlans, från hans bok Eva, den första kvinnan vilken är skriven 1872.: Tyst och beslöjad sådant är Kvinnans mystiska Väsen. Den nyskapande Kvinnan är tyst och tiger. Som Brud förs hon fram, hon kröns och tilltalas! Själv är hon tyst, i Lydnad inför sin Gud, i underdånighet inför sin Brudgum. Den manliga Kärleken är aktiv, handlande, handlande och talande! den kvinnliga Kärleken är passiv, gåtfull och fördold; i all sin Lidelse är hon tyst och sluten, som om Hjärtats Nyckel låg på havet. 34 Denna syn på kvinnan, med rötter i en kristen tradition, har också sin sekulära motsvarighet, i vad frilansjournalisten Nina Björk i sin bok, Under det rosa täcket, betecknar som särartsfeminism. Särartsfeminister anser, till skillnad från likartsfeminister, att det finns en biologisk, evig och oföränderlig skillnad mellan det kvinnliga samt manliga könet. Kvinnor har naturliga egenskaper som skall uppvärderas i samhället. De könsroller som finns i samhället svarar till stor del mot dessa naturliga, kvinnliga egenskaper. 35 Än mer tydlig blir denna trend i vad Björk betecknar som livmodersfeminism, vilken växte fram under talet. Dessa ansåg att det var av yttersta vikt att grundläggande biologiska skillnader mellan män och kvinnor erkändes och bibehölls i samhället. I själva verket var de kvinnliga egenskaperna bättre än de manliga. Skillnaden mellan könen var biologiskt givna. Idag står särartsfeminismen och livmodersfeminismen enade. 36 Livmodersfeminister anser att män och kvinnors olika uppgifter är givna av naturen och anser att det är vår tids kultur som har nedvärderat de kvinnliga sysslorna: så som att föda barn, känna omsorg för andra, vara känsliga, och arbeta i hemmet et cetera. Kvinnan skall inte tvingas från köket, utan deras arbete i hemmet skall erkännas. Kvinnor skall fortsätta utföra typiskt kvinnogöra, och män skall utföra sina i grunden biologiskt determinerade sysslor. Deras Gud är naturen, skriver Björk. Naturen har bestämt de olika könens arbetsområden. 37 Livmodersfeministen hävdar, enligt Björk, att det verkliga frigörandet kommer när vi som kvinnor stolt kan bära vår naturliga kvinnoroll i samhället. 38 Björk ger biologen Patrick Geddes synsätt som ett exempel. Han är motståndare till kvinnorörelsen och påstår att det krävs en ny evolution för 34 Skalvan, citerad i Saelid Gilhus / Mikaelsson 2001: NE 36 Björk 1996: Björk 1996: Björk 1996:

18 att kunna utplåna kvinnogörat. Naturen har från början bestämt könsrollerna, och dessa kan inte upphävas genom parlamentsbeslut Björk 1996:

19 Resultatdel 1 Organisation Ledningen Skriverierna kring Knutby Filadelfia har, sedan den 10 januari 2004, varit omfattande och löpsedlarna har med stor text delgett oss rubriker innehållande ord som sekt, makt och kontroll. Lydnad och manipulation är andra begrepp som mött oss läsare och vi har ställts undrande till vad som försiggår i Knutby, det lilla samhället beläget cirka fyra mil från Uppsala. Vem eller vilka styr egentligen den lilla församlingen och dess medlemmar och hur är deras syn på människan och hur hon bör leva? Knutby Filadelfia byggdes upp i början av 1920-talet och var från början en relativt traditionell pingstförsamling med drygt 40-talet medlemmar. Tiondet varje månad uppgick till omkring tusen kronor, men dessa siffror kom snart att ändras. Idag består Knutby Filadelfia församling av omkring 90 församlingsmedlemmar och sex pastorer. 40 Kim Wincent blev föreståndare för församlingen 1985 och behöll sin post fram till år 2002, då han efterträddes av Helge Fossmo, för att fortsättningsvis arbeta som pastor på halvtid. Idag, 2005, arbetar han åter som föreståndare, avlönad till 80 procent, då Helge Fossmo avsattes. 41 Peter Gembäck har varit verksam inom församlingen sedan 1997 och är idag avlönad pastor till 60 procent. Hans fru Emma Gembäck kom även hon till Knutby år Idag är hon anställd som pastor till 25 procent och arbetar även med träningsskolan tillsammans med Peter Gembäck. 42 Johan Grimborg är avlönad pastor till 20 procent och är ansvarig för församlingsarbetet i Rimbo. 43 Urban Fält är pastor sedan 2005 och arbetar nära Åsa Waldau. 44 Waldau, tidigare Björk, är barnbarn till Willis Säwe som var pastor inom Filadelfia församling i Stockholm under 1960-talet flyttade den unga Åsa Waldau till Uppsala tillsammans med sin dåvarande man, där hon kom att ansvara för barnarbetet inom Uppsala pingstförsamling. En av de yngre inom församlingen, femtonårige Patrik Waldau, kom sedermera att bli Åsa Waldau make. 45 Hon sade upp sig från församlingen på begäran av församlingsledningen och skiljdes sig även från sin dåvarande man. Skilsmässan trädde i kraft i december 1992, då hon redan hade hunnit flytta till Knutby och blivit inneboende hos Patrik 40 Cristiansson 2004:196; Johansson ; Jaensson Wallander u.å.; Agnarsson ; Kainz Rognerud Cristiansson 2004: Cristiansson 2004: Cristiansson 2004: Ekmark / Svensson Mattmar ; Holmén

20 Waldaus föräldrar. Ett halvår senare gifte hon sig med den tio år yngre Patrik Waldau. Åsa Waldau har varit aktiv inom församlingen sedan Enligt henne själv är hon den normgivande bland pastorerna. 46 Tidigare arbetade hon ej utåt eller deltog i gudstjänster, utan avskilt och i bön med Gud. Åsa Waldau koncentrerar sig idag på att arbeta med själavård och är avlönad för en heltidstjänst. 47 Den sjätte pastorn heter Urban Fält och är anställd sedan våren år Inom församlingen anses Åsa Waldau inneha en särskild ställning då hon, enligt övriga pastorer samt medlemmar, är den av pastorerna som har mest erfarenhet och en orubblig vilja att leva enligt Guds ord. 49 Hon anses även vara Guds språkrör 50 och beskrivs som församlingens profet. 51 Denna upphöjning av Åsa Waldau har lett till en drastisk förändring av Knutby Filadelfias inriktning. 52 Flertalet källor hävdar att församlingen blivit allt mer sluten, 53 de yngre medlemmarna får inte träffa sina anhöriga 54, Åsa har prövats som Kristi brud och hennes ord anses vara lag 55. Dessa påstående framkommer tydligt både i Nordlings och Cristiansson bok samt i flertalet artiklar skrivna i ämnet. Pastorerna har även fått kritik för sina höga löner och förmåner, enligt Dagens Nyheter, då deras löner har jämförts med andra pastorers löner i Sverige. 56 Pastorerna är, enligt församlingen, de som är talesmän och tolkar Guds vilja. De som är pastorer sitter även i församlingens styrelse samt äldsteråd, vilket beslutar om församlingens ekonomiska frågor, som har uppmärksammats. 57 Inom församlingen anser man det vara Åsa Waldaus rätt att shoppa och resa, på medlemmarnas bekostnad, när hon så önskar. 58 Som exempel kan nämnas den uppmuntringsresa till Korea Åsa Waldau åkte på 1999, vilken kostade församlingsmedlemmarna sjuttontusen kronor. Pastorerna har även fått 46 Cristiansson 2004: 241; Löfgren ; Agnarsson Cristiansson 2004: Ekmark / Svensson Cristiansson 2004: Cristiansson 2004: 208; Löfgren ; Hedin Cristiansson 2004: Norberg / Pettersson ; Bagge Norberg / Pettersson ; Falkloo ; Carlberg ; Pettersson Norberg / Pettersson ; Hedin ; Johansson Cristiansson 2004: 226; Nordling, 2004: 160; Norberg / Pettersson ; Jaensson Wallander u.å.; Hedin ; Löfgren Kainz Rognerud Kainz Rognerud Norberg / Pettersson ; Kainz Rognerud

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Lärjungaskap del 4 Andens utrustning Rom 12:1-8, Kor 12:27-31, Ef 4;11-13

Tunadalskyrkan Tema: Lärjungaskap del 4 Andens utrustning Rom 12:1-8, Kor 12:27-31, Ef 4;11-13 Tunadalskyrkan 161002 Tema: Lärjungaskap del 4 Andens utrustning Rom 12:1-8, Kor 12:27-31, Ef 4;11-13 Längst fram här i kyrkan har vi en kopia av skulptur ursprungligen gjord av den danske konstnären Thorvaldsen.

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 1/5 11 sön e Trefaldighet Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 1 Tunadalskyrkan, Köping 161204 Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 Jag fick ett telefonsamtal häromdagen från någon som höll på med en uppgift i religion och som skulle jämföra

Läs mer

Remiss svar Ny gemensam kyrka.

Remiss svar Ny gemensam kyrka. Gamla Uppsala Missionsförsamling 20101001 FÖRSLAG Remiss svar Ny gemensam kyrka. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Ett förslag till svar på remissen

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Liv i gemenskap

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Liv i gemenskap STUDIEGUIDE till läse- och samtalscirkel utifrån boken Liv i gemenskap Läse- och samtalscirkel utifrån boken Liv i gemenskap Författare: Dietrich Bonhoeffer Förlag: Libris förlag, 2016 Studieguide: Lina

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

Jesus: förödmjukad och upphöjd

Jesus: förödmjukad och upphöjd Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Kliva från Outvecklad till mogen

Kliva från Outvecklad till mogen Kliva från Outvecklad till mogen LEDAR VERSIONEN TANKEN BAKOM Alla kristna behöver vara del i eller befinna sig i en miljö som karakteriseras av bra relationer med Gud och andra kristna så väl som okristna,

Läs mer

Uskavi Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9

Uskavi Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9 1 Uskavi 160710 Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9 Det här har varit det bästa året i mitt liv sade en kvinna häromdagen, och kunde räkna upp en massa anledningar till det, och en av de viktigaste var att

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll.

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll. GEMENSAMMA KURSER (BIBELSKOLA ICHTUS, de första fyra veckorna) BIBELSYN Bibeln är den främsta källan för kunskap i den kristna tron. Vad är det för bok? Vilka olika sätt finns det att se på Bibeln? Hur

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst 1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst Våra känslor försvårar för oss Vi är överhopade av intryck Vi har en fiende Vi ska se hur han agerar > 1 Mos. 2:8-9, 15-17 8. Och Herren Gud planterade en

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek.

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. 1 Tunadalskyrkan 13 04 28 Joh 15:10-17. 5 Sönd i påsktiden Att påverkas av Jesus handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. Då utmanas den kristne att ständigt överge oförsonlighet, avund, bitterhet,

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Uppståndelsen, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6: Reformationen

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus

Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus Av Christer Åberg Mormon-kyrkan är en mycket farlig villolära som för dig bort från Jesus och rakt ner till helvetet! Joseph Smith startade Mormonerna runt

Läs mer

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Gay killens berättelse - Jag har inte läst idag om Richards liv för att provocera. - Vi som kristna behöver vishet i dessa frågor idag, då

Läs mer

Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf

Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf Jag har den stora förmånen att under vissa morgnar under dagens första timmar få titta på barnkanalen på tv med min äldsta dotter. Det

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida

Läs mer

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2.

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2. Predikan 5 i påsktiden 2010, årg. 2. När man läser dagens evangelietext står man som nutidssvensk lite förundrad över vissa av Jesu formuleringar. Jag provade dem på en vän till mig, jag sade: Du är min

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

Livet är en gåva. Nr 1 i serien Kristusvägen

Livet är en gåva. Nr 1 i serien Kristusvägen Livet är en gåva Nr 1 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUDS HISTORIA Gud har skapat världen och gett människan en alldeles särskild plats i skapelsen. Gud älskar alla människor och vill oss det

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer

Utrustande ledarskap. Gåvobaserad verksamhet. Hängiven andlighet. Funktionella strukturer. Inspirerande gudstjänster. Livsnära smågrupper

Utrustande ledarskap. Gåvobaserad verksamhet. Hängiven andlighet. Funktionella strukturer. Inspirerande gudstjänster. Livsnära smågrupper Resultat av undersökningen Naturlig Församlingsutveckling Utrustande ledarskap 63 Gåvobaserad verksamhet 58 Hängiven andlighet 45 Funktionella strukturer 52 Inspirerande gudstjänster 47 Livsnära smågrupper

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Mina gåvor. Självskattning

Mina gåvor. Självskattning Självskattning Mina gåvor 1. Jag tycker om att fundera och analysera. 2. Jag tycker om att organisera och planera saker. 3. Jag tycker om att ta ansvar för grupper och uppgifter. 4. Jag tar på mig ansvaret

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk.

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk. Predikan 2 sön ef Trettondedagen 3 årg. Psalm: 332:1-3, 38b, 259, 15:3-4, 2002 Söderledskyrkan. Psalm: 259, 236, 38b, 785/SvPs 709, 15, Red. 2017 C.ka. Johannes 5:31-36, Livets källa Tidigare var söndagen

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 1/5 1 e Trettondedagen Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Luk 3:15-18,

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

Vi är mitt inne i en serie Livsviktigt en upptäcksfärd i Efesierbrevet.

Vi är mitt inne i en serie Livsviktigt en upptäcksfärd i Efesierbrevet. Allt ljus på nåden 140907 Vi är mitt inne i en serie Livsviktigt en upptäcksfärd i Efesierbrevet. Vid ett tillfälle för ett par år sedan kändes det som att mitt hjärta nästan stannade. Jag blev rädd. Jag

Läs mer

Att backa in i framtiden

Att backa in i framtiden Ledare SPT nr 9 2012 Att backa in i framtiden 2010 GJORDES EN STOR enkätundersökning av Svenska kyrkans medlemmar. Den beskrivs och redovisas av Jonas Bromander i en bok på Verbum: Svenska kyrkans medlemmar

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet 1 Tunadalskyrkan 160925 Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet Dotter, syster, hustru, svärmor, svärdotter, mormor, pastor, kantor, körsångare ja listan kan göras lång på vem

Läs mer

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang 1. INLEDNING Syftet med detta dokument är att ge riktlinjer för Folkungakyrkans engagemang i internationell mission. Målet är att hjälpa

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

1. Skapad till Guds avbild

1. Skapad till Guds avbild Introduktion Detta material är tänkt som ett samtalsunderlag i frälsningsoch dopsamtal. Steg för steg går man igenom de 10 stegen och samtalar om den kristna trons grunder. När alla har förstått ett av

Läs mer

7 oktober - S:ta Birgitta av Vadstena, Sveriges och Europas skyddspatron

7 oktober - S:ta Birgitta av Vadstena, Sveriges och Europas skyddspatron 1535 7 oktober - S:ta Birgitta av Vadstena, Sveriges och Europas skyddspatron Ingångsantifon (Upp 2:17) Hör, du som har öron, vad Anden säger till församlingarna! Åt den som segrar skall jag ge av det

Läs mer

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Remiss svar: Ny gemensam kyrka.

Remiss svar: Ny gemensam kyrka. 20101014 Remiss svar: Ny gemensam kyrka. Från Gamla Uppsala Missionsförsamling. Beslut vid församlingsmöte. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Några

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Leda men vart? Micael Nilsson

Leda men vart? Micael Nilsson Ur Bibeln: Leda men vart? Det var Mose som ledde deras uttåg och som gjorde under och tecken i Egypten och i Röda havet och i öknen under fyrtio år. (Apg 7:36) När de hade ätit, sade Jesus till Simon Petrus:

Läs mer

Söndagen efter nyår årg

Söndagen efter nyår årg Söndagen efter nyår 2014-01-05 3 årg Och Herren lät sitt ord gå i fullbordan: jag efterträdde min far David på Israels tron, så som Herren hade lovat, och jag byggde huset åt Herrens, Israels Guds, namn.

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Kap III. Vårt lidande blir Jesu lidande. Vid Jesu kors stod hans mor (Joh 19:25) Också genom din egen själ skall det gå ett svärd (Luk 2:35)

Kap III. Vårt lidande blir Jesu lidande. Vid Jesu kors stod hans mor (Joh 19:25) Också genom din egen själ skall det gå ett svärd (Luk 2:35) Kap III Lidandet blir frälsande Jesus gick in i vår smärta för att genom sin närvaro minska dess plåga. Men han vill göra något mer. Han vill göra det som tycks vara meningslöst och nedbrytande till något

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst. Våra känslor Vi är överhopade av intryck

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst. Våra känslor Vi är överhopade av intryck 1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst Våra känslor Vi är överhopade av intryck Vi har en fiende Gud är god 8. Och Herren Gud planterade en lustgård i Eden österut och satte i den människan, som

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 1 Tunadalskyrkan 160612 3 e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 Ett brev kan se ut på många sätt, skrivet i ett automatiskt dataprogram med tryckt adress; i ett brunt eller orange kuvert från

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna 1 Apostlagärningarna Vad hände med lärjungarna och de första kristna efter att Jesus hade lämnat jorden? Hur spreds budskapet? Vilka utmaningar mötte

Läs mer

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en

Läs mer

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36 Det är en härlig tid vi är mitt inne i just nu. Allt lever och utvecklas och nu om någonsin kan vi se hur Guds ande ger liv i skapelsen. Samme Ande som skapar liv i naturen föder också de andligt döda

Läs mer

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet TRO OCH TVIVEL "Tron är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det vi inte kan se." (Hebreerbrevet 11:1). Tron på Gud innebär inte

Läs mer

Tunadalskyrkan TEMA Att vara lärjunge del 2. Bön Luk 11:9-10

Tunadalskyrkan TEMA Att vara lärjunge del 2. Bön Luk 11:9-10 1 Tunadalskyrkan 160918 TEMA Att vara lärjunge del 2. Bön Luk 11:9-10 Mobiltelefoner är en bra uppfinning. Man har den alltid med sig, har man en nyare telefon kan man också ansluta till internet och hitta

Läs mer

Sjätte Påsksöndagen - år A

Sjätte Påsksöndagen - år A 645 Sjätte Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning 'Jag skall inte

Läs mer

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan?

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan? Predikan Rönnekyrkan 26 januari 2014: Årshögtid Tema: Vad är en församling? Introduktion: Vad är en församling? Många här har levt med en församling i många år, i stort sett hela livet. Några har varit

Läs mer