Kvinnans roll i pingströrelsen, utifrån ett genuskontrakt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvinnans roll i pingströrelsen, utifrån ett genuskontrakt"

Transkript

1 AA2552 Självständigt Arbete 15 HP Teologiska Högskolan, ÖREBRO Uppsats: Historisk-systematisk teologi Handledare: Mikael Hallenius Examinator: Roland Spjuth Kvinnans roll i pingströrelsen, utifrån ett genuskontrakt Rebecka Swande TH 4 Överhörnäs ord

2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Disposition...3 Syfte och frågeställningar...3 Forskningsbakgrund...4 Kvinnligt Ledarskarskap inom pingströrelsen under 1910 till Begrepp...5 Teori och metod...5 Teorin om genuskontraktet...5 Metod...7 Material...7 Evangelii Härold och Brudgummens röst...7 Avgränsning...8 Historisk bakgrund och personporträtt... 8 Svensk Pingstväckelse fram till Riktlinjer...9 Gerda Åström Undersökning Analys av Genuskontraktet i pingströrelsen Evangelii Härold Brudgummens Röst Gerda Åström Sammanfattning Sammanfattningar, diskussioner och slutsatser Vilken kvinnosyn gav EH och BR utryck för, utifrån Hirdmans teori om genuskontraktet? Genuskontraktets utveckling och motreaktion Evangelii Härold Brudgummens Röst Diskussion Hur uppfattades kvinnans frigörelse i EH och BR? Evangelii Härold Brudgummens Röst Diskussion Hur uppfattades genuskontraktet i en kvinnlig ledares dagbok i pingströrelsen?... 27

3 2 Diskussion Slutdiskussion Sammanfattning Vidare Forskning Källförteckning... 32

4 3 Inledning I detta kapitel kommer jag att presentera uppsatsen, ge en sammanfattande disposition över uppsatsen, därefter presentera dess syfte, frågeställningar och ge en kortfattad bakgrund över tidigare forskning, samt förklara begrepp som används i uppsatsen. Till sist kommer jag att gå igenom teorin, metoden och materialet för min uppsats. Debatten om kvinnans plats i församlingen och roll som ledare är ständigt aktuell. Det finns de som menar att kvinnan inte kan vara ledare och andra riktningar och rörelser som menar det helt motsatta. Inom den svenska pingströrelsen fanns det inte några kvinnliga föreståndare eller äldste så sent som Debatten i början av 1990-talet menade att det var dags att kvinnan fick sin plats som äldste och föreståndare. Vad gjorde att det inte fanns kvinnliga pastorer, äldste eller föreståndare innan dess? Ett sätt att tolka vad som hände är att studera den tidsperiod när pingströrelsen höll på att organiseras och bli ett fungerande organ i samhället. Det är intressant för min egen del eftersom jag är en del av pingströrelsen och kvinna och har en pastorstjänst. Anledningen till att jag valde att skriva uppsatsen utifrån kvinnans roll i rörelsen beror mycket på den frustration som finns bland andra kvinnliga ledare, den historiska okunskapen kring kvinnligt ledarskap inom frikyrkan och även de som starkt ifrågasätter kvinnligt ledar- och föreståndarskap Jag vill med min uppsats skapa en förståelse inom pingst och därför valde jag att belysa tiden från 25 till 30 tal eftersom pingströrelsen då var i ett viktigt skede, den var på väg att bli en organisation, bli strukturerad. Vi måste veta orsakerna för att kunna förklara utvecklingen. Orsak och verkan, och därmed öka medvetenheten till alla faktorer som påverkar utvecklingen. Det är inte bara en utan flera. Mitt fokus kommer vara kvinnans roll i pingströrelsen jämfört med hennes roll i samhället. Mitt arbete kommer vara en kyrkohistorisk uppsats där jag kommer att använda Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet. Jag kommer använda den i undersökningen om vilken kvinnosyn som presenterades genom tidskrifterna som fanns i pingströrelsen och i en människas dagbokshäfte. Utgångspunkten för min uppsats kommer att ha sin bas inom kvinnoforskningen för att kunna förklara kvinnans roll i pingströrelsen. Disposition Uppsatsen har delats in i följande delar: I inledningskapitlet redovisas bakgrund, syfte, frågeställningar, forskningsbakgrund samt teori och metod och därefter presentation av materialet. I huvudavdelningen, kapitel 2, ges en beskrivning av pingströrelsen och en presentation av Gerda Åström. I kapitel 3 följer en analys av tidskrifterna och hur de förhöll sig till kvinnligt ledarskap och därefter en analys utifrån genuskontraktet. Sedan kommer en analys av Gerda Åström i förhållande med det som skrevs i tidskrifterna. Uppsatsens avslutning innehåller en analyserande diskussion, sammanfattning och källförteckning. Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att analysera vad som skrevs i Evangelii Härold och Brudgummens Röst och en människas dagbok och utifrån det se hur situationen såg ut för kvinnliga ledare och förkunnare inom den svenska pingströrelsen mellan 1920 och Syftet med denna uppsats är också att analysera hur genuskontraktet påverkade

5 4 pingströrelsens kvinnosyn då kvinnan har haft en viktig roll för väckelsens utbredning utan en uttalad ledarroll. Det jag ska försöka besvara genom min analys är: hur påverkades den teologiska tolkningen om kvinnligt ledarskap utifrån sin kontext, genom samhällets genuskontrakt? Det jag kommer att behandla i analysen är utifrån följande frågeställningar: 1. Vilken kvinnosyn gav Evangelii Härold och Brudgummens Röst uttryck för, utifrån Hirdmans teori om genuskontrakt? 2. Hur uppfattades kvinnans frigörelse i Evangelii Härold och Brudgummens Röst? 3. Hur uppfattades genuskontraktet i en kvinnlig ledares dagbok? 4. Kan etablerad makt bryta en rådande ordning? Frågan om makt kommer att diskuteras genomgående i undersökningen och den kommer att få en central del i slutdiskussionen. Forskningsbakgrund Det finns inte mycket forskat kring kvinnligt ledarskap inom den svenska pingströrelsen. Kerstin Samuelsson 1 har skrivit en uppsats om kvinnligt ledarskap inom svensk pingströrelse fram till Och hon har undersökt hur det har utvecklats och varför. Samuelsson har genom enkätundersökningar och annat material kommit fram till att kvinnor hade en informell roll i en rörelse som inte hade en enhetlig teologi och praxis. Det skiftar mellan församlingarna utöver de riktlinjer som de hade. Då det inte finns mycket forskat inom detta ämne finns det risk att det blir för snävt eftersom jag till viss del kommer att använda Samuelssons argumentation. Då jag använder hennes argumentation för att stödja min undersökning finns det en risk att argumentationen bidrar till ett intryck av att beskylla hela pingströrelsen för att inte vara teologiskt kunnig, det är inte min målsättning. Det intrycket kan bli ett problem eftersom argumentationen kan verka tunn på material, men på grund av bristen på uppsatser och avhandlingar inom ämnet måste jag ta hänsyn till den svagheten. Den avhandling som gjorts inom området är Nils-Olov Nilssons 2 som behandlar skillnaderna i debatten om kvinnligt ledarskap mellan Norge och Sverige och situationen för kvinnor i utlandsmission. Kvinnligt ledarskap inom pingströrelsen under Den forskning kring liknande ämnen som både Samuelsson och Nilsson presenterar i sin undersökning ger en bra ingång till orsaken och frågan varför det fanns så många kvinnor inom pingströrelsen, gummhavet i Filadelfia i Stockholm var ett vedertaget begrepp. Enligt Samuelsson beror det på karismatiken som fanns, vilket gav kvinnorna en ny status, hon var inte bara till för hemmet, och i den tolkningen att söner och döttrar ska profetera, fick hon plats i församlingen, hon fick lov att vara ett av vittnena som Anden skulle utgjutas över 3, kvinnorna fick en ny arena att beträda, som vittnen, förkunnare och lärare. Nils-Olov Nilsson menar också att en av orsakerna till att pingströrelsen växte var just att kvinnorna förkunnade och nådde till platser dit männen aldrig varit innan, eftersom de hade full frihet att förkunna och vittna evangeliet. 4 Utöver detta förändrades inte mycket i synen på ledarskapet inom 1 Kerstin Samuelsson (1997) Kvinnligt ledarskap i svensk Pingströrelse, Teologiska Högskolan Stockholm. 2 Nils-Olov Nilsson (1996) Contextualization and literalism in the female debate in the Swedish and Norwegian movements, Lakeland USA. 3 Samuelsson (1997) s7 4 Nilsson (1996) s4

6 5 pingströrelsen. Samuelsson visar hur Nilsson förklarar att en bidragande orsak till utvecklingen och tolkningen som fanns inom pingst bottnade i att de hämtade influenser från fundamentalistiska baptiströrelser i USA istället för de mer evangeliska och karismatiska rörelserna som t.ex. Assemblies of God. 5 Samuelsson menar i sin uppsats att man i många pingstförsamlingar läste som det stod, där man läste texten bokstavligt utan en kontextuell förståelse och även hänvisade till praxis många gånger utan att kunna styrka det bibliskt i ledarskapsfrågorna. Han ger fler exempel på församlingar där kvinnor funnits i styrelserna men försvunnit när de anslutit sig till den fria rörelsen utifrån Stockholm Filadelfias ledarskap, som alltmer blev den ledande församlingen för den fria rörelsen. 6 Begrepp Andedop kallas den upplevelse som följer vid omvändelse och dop till kristen tro, en manifestation av Guds kraft för att stärka sin kristna tro som man kallar helgelse och även för att kunna utföra det som upplevs bli ens uppdrag. Det kommer vara ett återkommande tema i uppsatsen. Den definition jag kommer använda är utifrån pingströrelsens miniserie om trosfrågor 7. Teori och metod Teorin om genuskontraktet Hela poängen med genuskontraktet enligt Hirdman är att det var ett fundament, dvs. orörligt och oföränderligt. Det stereotypa kontraktet var att han har ansvaret, beskyddet, försörjningen av familjen och att hon har hand om födandet av barn, uppfostrandet och maten. Hirdman visar på en tydlig fördelning mellan könen och hur det skapade förutsättningarna för dem. 8 Där ser vi också hur ett rationellt tänkande kom ur de stereotypa rollerna och band män och kvinnor vid en naturlig ordning utifrån systemet. Det var mannen som förmedlade och förkroppsligade världen för kvinnan. Hon var bunden till mannen och det var genom honom hon kom i kontakt med omvärlden förutom genom barnen. Hus och hem var hennes uppgift och medförde att kvinnan blev bunden till en plats. För att förklara utvecklingen i den svenska pingstväckelsen i början av 1920-talet bör vi ta med mannens och kvinnans roll i samhällets historia. Jag kommer främst att inrikta mig på utvecklingen fram till 30-talet. Hirdman menar att rollerna har speglats och fortfarande speglas i ett stereotypt genuskontrakt som fördelar rollerna mycket utifrån den biologiska aspekten, kvinnan som den som tar hand om familjen, att hon är den underordnade. 9 Hirdman menar att vi väldigt lätt hamnar i en uppdelning, att det är mannen som är stark och kvinnan som är svag och att det är det som är det naturliga, och som kopplas till det biologiska, till det som är autentiskt och därför drar vi rollgränserna därefter. Hirdman menar också att vi talar om manligt och kvinnligt där mannen är den handlande och kvinnan är den varande, hon är den som blir omhändertagen av mannen och är den som tar hand om barn och hem, det som är det naturliga, och den ordningen grundades ur de texter som präglade hela 5 Samuelsson (1997) s7 6 Samuelsson (1997) 8, Trons Hemligheter (2006) Författarna, Pingst och Libris 8 Hirdman (2003) s88 9 Hirdman (2003) Genus: om det stabilas föränderliga former. Liber s82

7 6 samhället. I Sverige var det bibliska argument för den naturliga ordningen man hämtade stöd ifrån. 10 Mellan 1900 och 1950 var detta genuskontrakts villkor utifrån det som beskrivits ovan enligt Hirdman som verkade i det svenska samhället. Det var en värld med oskrivna regler och sanningar som alla följde och anpassade sig till. 11 Under 1800-talet började en diskussion formas om genus och vad kvinnan fick göra och vad hon kunde och på vilka områden hon kunde få släppas in. Det utvecklades till att områdena utvidgades där kvinnan fick arbeta.och kvinnorna tog den chansen 12 och det skapades extra rum för kvinnor på ett sätt som vidgade deras rättigheter. Genuskontraktet blev också en social modell, dock uteslöt den en stor mängd kvinnor som inte var gifta och därefter blev man tvungen att skapa lösningar där de kunde försörja sig om det inte fanns någon man som gjorde det. 13 Under 1910 och 20- talet i Sverige fanns det stereotypa kontraktet i alla samhällsskikt. I politiken också, men den utvecklades och förbättrades genom drömmar om kvinnans befrielse ifrån det gamla kontraktet och som skedde 1920 när kvinnan blev myndig och att de tillskrevs som likvärdiga gentemot männen när det gällde försörjning, skyldigheter och rättigheter och prestationer. Men det togs emot med skepsis från den traditionella arbetarklassen, där hon var hemma och han försörjde familjen. 14 Arbetarklassen, denna lågklass, som slogs mot överklassen och borgerligheten, hade funnit ett ideal om hur mannen och kvinnan skulle vara och var inte intresserad av att ha en kvinna till arbetskamrat. 15 De slogs mot vad de ansåg vara en utdöende maskulinitet i samhället, Ha fruntimmer på arbetsplatsen? Om kvinnan fick större frihet fick det ideal som fanns i arbetarklassens konkurrens, 16 så budskapet till kvinnorna var: hem med er, till det som är naturligt och kvinnligt. Detta stod arbetarklassen för och det blev en form av särartstereotyp av det gamla kontraktet i det förändrade samhället. De ville återvinna det manliga och det kvinnliga och naturliga, som de tyckte höll på att upplösas. 17 Den samhällsförändring som ägde rum på 1920-talet fortsatte och skapade förutsättningarna för en individuell form/imitation av det stereotypa kontraktet, som enligt Hirdman öppnade vägen för att kvinnor kunde försörja sig själva. Framtill 1930 bidrog det till en rädsla att det skulle ske en av-maskulinsering, dvs. att männen förlorade sin roll och då konstruerades det hjälp till dem som behövde, inte för att såra männen utan för att hjälpa dem till försörjning likväl som till kvinnan. 18 Det kom ytterligare motstånd när lagen 1925 gick igenom som gjorde att gifta och ogifta kvinnor hade rätt till stadstjänst, tillträden till yrken som domare, militär och präst vilket fanns med i rättvisetanken tillkom en lag som förbjöd att kvinnor skulle bli avskedade om de var gifta eller väntade barn. Detta var början till ett mer jämlikhetskontrakt i det stereotypa genuskontraktet. 19 Orsaken till förändringen var statens målsättning att innesluta alla i 10 Hirdman (2003) s77-78 s Hirdman (2003) s Hirdman (2003) s Hirdman (2003) s Hirdman (2003) s Hirdman (2003) Hirdman (2003) Hirdman (2003) Hirdman (2003) s Hirdman (2003) s153

8 7 samhället, man menade att staten inte fungerade med ett system som genuskontraktet i förhållande till ett demokratiskt styrelseskick. Den styrande socialismen poängterade att alla hade lika värde och att alla var jämlikar även kvinnan och att systemet stred mot den moderna utvecklingen och förnuftet. Det resulterade i att rättvisetanken sattes in i en rationell ram som kunde påvisa och argumentera för förändringen. 20 Metod Rent metodmässigt kommer jag med hjälp av Hirdmans teori om genuskontraktet göra artikelstudier av 6 årgångar av Evangelii Härold mellan åren 1925 och 1930 genom att granska fältrapporter från evangelister runt om i landet och även undersöka undervisningen som publicerades i tidningen för att utskilja tendenser av genuskontraktet. Jag kommer även använda en annan tidskrift som heter Brudgummens röst mellan åren 1917 och 1922 för att spegla en annan riktning inom pingstväckelsen och jämföra den med Evangelii Härold för att visa på skillnaderna. Jag kommer spegla dessa tidskrifter utifrån Hirdmans teori. Utöver det kommer jag genom ett materialstudium analysera tidigare opublicerat material: en bok av Gerda Åström, för att hitta underlag till att spegla den med Hirdmans teori. Att forska kring dagboksanteckningar hör till det man kallar mikrohistoria, det är historia i liten skala, där det lilla materialet kan spegla det stora och kan förena olika fält. Mikrohistorien i den skalan som i det här fallet, en dagbok, som representerar en del av ett historiskt fenomen i pingströrelsen. I viss mån kommer jag även att använda Samuelssons och Nilssons forskning och deras argumentation i uppsatsen. Material Evangelii Härold och Brudgummens röst Evangelii Härold var en veckotidning i pingströrelsen och grundades av Lewi Pethrus. Evangelii Härold började ges ut 1915 och upphörde Den tidningen speglade Stockholm Filadelfias gren av pingströrelsen. Jag kommer härefter under uppsatsens gång att använda förkortningen EH när jag refererar till tidningen i samband med huvuddelen. Brudgummens röst startades 1911 och var också en tidning inom pingstväckelsen och skulle ersätta en tidigare tidning, Glöd från altaret, men tvingades lägga ner 1922 på grund av ekonomiska svårigheter. Den tidningen speglade en annan gren av pingströrelsen, i riktning mot Örebromissionen. Jag kommer att hänvisa till tidningen med förkortningen BR när jag nu framöver kommer att använda tidningen i huvuddelen. 21 Avgränsning När det gäller EH har jag avgränsat mig till 6 år eftersom det är ett sådant omfattande material, eftersom tidningen utkom hela året, en gång i veckan. Varför jag valde just åren mellan 1925 och 1930 beror på att det var ett viktigt skede i pingströrelsen och i samhällsutvecklingen. Pingströrelsen stod mitt i ett skede av en organisering och ett bildande som rörelse samtidigt som kvinnans rättigheter i samhället utvidgades till myndighet, rösträtt och en större arena på arbetsmarknaden. Och när det gäller BR som utkom mellan åren 1911 och 1922 har jag även där gjort en avgränsning på 6 år mellan 1917 och 1922 för 20 Hirdman (2003) s

9 8 att få samma tidsperiod. Problemet när det gäller huvudmaterialet är dess stora omfattning att en avgränsning är nödvändig för att uppsatsen ska kunna vara genomförbar. Historisk bakgrund och personporträtt Jag kommer i detta kapitel ge en historisk bakgrund till pingstväckelsens spridning i Sverige fram till 1930 och kommer i det som följer beskriva pingstväckelsen i enlighet med Sahlbergs avhandling. 22 Därefter kommer en presentation av en kvinnlig profil inom pingströrelsen, Gerda Åström. Svensk Pingstväckelse fram till 1930 Utöver det som presenteras genom Sahlbergs avhandling, kan det även sägas att det var allmänt känt och omskrivet att inom pingströrelsen fanns det något som kallades kärringhavet dvs. en församling som till största del bestod av kvinnor 23 och en gubbhylla dvs. församlingsledningen i församlingarna. Detta var speciellt känt i Stockholm Filadelfia och de var vedertagna begrepp, de finns omnämnda i historieskildringar som skrivits omkring pingströrelsen och var ett exempel på att det var en majoritet av kvinnor i församlingarna. En gång i början av 1900-talet spred sig en väckelserörelse ifrån USA. Den betonade främst Guds manifestationer i kraft och upplevelser i de kristnas liv. 24 Den hade spritt sig över hela USA, Canada, Indien och Norge före årets slut kom den till Sverige via T. B. Barratt i Oslo som tagit med sig upplevelserna och förkunnelsen från USA. Den spred sig i stora delar av landet, med utgångsbas ifrån städerna och ut till landsbygden. Det fanns till en början en skepsis men övergick till en öppenhet för att ta emot upplevelsen av Anden. 25 Utifrån den svenska pressen betraktades den typen av beteende som sekteriskt och det var ett kritiskt granskande utifrån media. Baptistsamfundet var däremot positivt till väckelsebuden och uppmuntrade till sökande av andedopet utifrån sin ledare i Örebro. John Ongman som senare kritiserade den utveckling i läran kring upplevelsen och man blev istället avvaktande till vad som hände kring dessa manifestationer. 26 Men det fanns de som blev drabbade av väckelsen och som fortsatte förkunnelsen bl.a. Lewi Pethrus. Genom väckelsens influenser blev det spänningar inom baptistförbundet vilket resulterade i att en församling i Stockholm, Stockholm Filadelfia, uteslöts ur Baptistsamfundet. En förklaring till skeendet var att där andedopsförkunnelsen och erfarenheterna fanns utformades nya gemenskaper och religiösa mönster vilket ledde till att man började tala om andedöpta och icke andedöpta. Utifrån det skapades det en splittring inom samfundet, eftersom människorna med den nya upplevelsen av anden sökte släktskap med varandra, sökte förnyelse och ville ha större frihet i gudstjänsterna. Detta var en bidragande orsak till uteslutningen 1913 eftersom baptistförbund ansåg att den nya rörelsen stred mot rådande praxis och avvikande uppfattning när det gällde nattvarden. 27 Beslutet om uteslutningen kom senare att blottlägga de motsättningar som fanns mot den nya rörelsen vilket bidrog till hur pingströrelsen senare kom att utforma sig. Det började som en proteströrelse emot Baptistsamfundet. Brytningen ifrån baptistsamfundet blev alltmer märkbar och motsättningen 22 Carl-Erik Sahlberg (1977) Pingströrelsen och tidningen Dagen, från sekt till kristet samhälle Båda begreppen återfinns i P. O Enqvists bok Lewis resa 24 Sahlberg (1977) s8 25 Sahlberg (1977) s12 26 Sahlberg (1977) s19 27 Sahlberg (1977) s22

10 9 mellan John Ongman och Lewi Pethrus, ledaren för Stockholm Filadelfia och förespråkare för de fria pingstförsamlingarna, ökade eftersom Pethrus ville hålla sig utanför samfunden vilket Ongman uttryckte stor sorg för. 28 Lewi Pethrus blev den nya rörelsens ledare. Den nya rörelsens första fokus var att bedriva mission både hemlandet och utomlands. De betraktade sig även vara de som hade den rätta läran. Att pingströrelsen expanderade och hade framgång i församlingarna var utifrån att det var en lågklassrörelse, ifrån de lägre klasserna, som arbetarklassen, där de små i samhället var välkomna. Det sociala arbetet bidrog till det men även undervisning om omvändelse, andedop och helande hade lika stor påverkan. 29 Efter 1913 började pingströrelsen bli mer etablerad och förankra sig rent organisatoriskt. Rörelsen började mer medvetet och självsäkert att motivera undervisningen om läran kring andedopet. Därefter började en församlingssyn om en församling utan influens av samfundet att växa fram vilket bidrog till att många församlingar lämnade andra kristna samfund och anslöt sig till de fria församlingarna. Det fanns även andra sekteristiska karaktärsdrag som började prägla den unga rörelsen. 30 Kring 1920 hade pingströrelsen de typiska karaktärsdragen för en sekt: de ville vara biblicistiska, apokalyptiska och apostoliskt bestämda. De ville representera kyrkans pånyttfödelse och deras budskap var den fria lokala församlingen och dopet i anden. 31 Mellan perioden 1920 till 1933 började rörelsen isolera sig från andra kyrkor, samfund och samhälle. Vilket betydde att man började sluta sig kring sin egen övertygelse och sin egenart. Det bidrog till en begränsning av verksamheten till den egna rörelsen. Det resulterade att i början av 1930-talet ansågs pingströrelsen vara en utpräglad sekt som samlades kring sin karismatiske starke ledare Lewi Pethrus. 32 Riktlinjer 1917 Filadelfia Stockholms förlag gav ut Pingstväckelsens riktlinjer 1917 och där finns det en punkt med församlingssystrarna 33 och hur bibeltexterna skulle tolkas när det gällde kvinnans roll i församlingen enligt Stockholm Filadelfia, som var den ledande församlingen i den framväxande rörelsen. I följande citatblock beskrivs vad som sägs i det korta kapitlet om just församlingssystrarna och vilka uppgifter de hade. Detta är ett exempel på hur man resonerade inom pingströrelsen när det gäller kvinnosyn inom en av dess grenar. Den drevs senare främst av den ledande församlingen inom pingströrelsen, Stockholm Filadelfia, som genom EH pekade ut riktningen för församlingarna att följa. Här är icke platsen att undersöka frågan om systrarnas arbete över huvud. Vi vilja här blott giva uttryck för vår övertygelse, att vid församlingens uppbyggande har en alldeles bestämd uppgift lämnats åt systrarna inom de för deras kön i skriften dragna linjerna. Den i kristenheten inträngda falska utvecklingen visar sig återigen här på många sätt. Å ena sidan har man för mycket inskränkt kvinnans tjänst inom församlingen, såsom låge hennes uppgift uteslutande inom familjen. Och såsom den ena ytterligheten framkallar den andra, så ha å andra sidan icke saknats försök att inom församlingen helt enkelt likställa systrarnas tjänst med brödernas. Båda delarna äro onaturliga och skriftvidriga. Må därför den Helige Ande giva oss de fina riktlinjer, som bestämts för det kvinnliga släktets egendomlighet, och på samma gång låta deras mångsidiga begåvning för tjänsten i evangelium,»arbetet i Herren», fullt och helt komma Kristi kropp till godo. Under alla omständigheter skulle vi ej vilja gå miste om den välsignade hjälparinnetjänst, som heliga systrar just i vår tid förrätta i våra arbetskretsar. Må vi läsa med eftertanke följande bibelspråk: Luk. 8: 1-3; Mark. 15: 41; 28 Sahlberg (1977) s23 29 Sahlberg (1977) s31 30 Sahlberg (1977) s Sahlberg (1977) s36 32 Sahlberg (1977) s55 33 Pingstväckelsens riktlinjer (1917) från en konferens i Berlin s50

11 10 16: 7-11; Joh. 26: 17, 18; Apg. 1: 14; 9: 36-41; 18: 26; 21: 8. 9; 1 Kor, 11: 1 ff; 14: 34, 35; Rom. 16: 1-4, 6, 12; 1 Tim. 2: 8ff; 5: 3 ff; Tit. 2:3-5; 2 Mos. 15: 20, 21: Dom. 4 och 5. Vid övervägandet av dessa ställen skall man finna, huru stor uppgift även våra systrar hava vid uppbyggandet av Guds församling på jorden. Huru denna systratjänst varje gång har att gestalta sig under iakttagande av de genom den Helige Ande en gång för alla givna riktlinjerna, det skall Herren vid varje tid visa sin församling genom smörjelsen och de givna förhållandena. I det här citatet framkommer att systrarna har en uppgift i församlingen och inte bara i hemmen men är också tydliga med att kvinnans roll i församlingen inte är likställd med mannens men att inte hindra kvinnan. Samtidigt skulle man ta hänsyn till olika bibelpassager och genom dem bestämma hur stor roll kvinnan får ha i församlingen utan att tolkningen blir skriftvidrig och att det är upp till varje församling under den helige Andes ledning att bestämma systratjänsterna. Gerda Åström Gerda Åström ( ) är främst känd inom Pingströrelsens historia som västerbottens apostel. 34 Hon blev frälst vid 15 år och döpte sig. Därefter gick hon Örebro Bibelskola och blev senare som 21-åring utsänd som evangelist från Örebro missionsförening med ett litet stöd. När Pingstväckelsen senare spred sig över landet var hon en av de första som blev andedöpt och då började hon förespråka den nya väckelsen, och tog den till Jämtland. Gerda upplevde kallelsen till västerbotten och till sina hemtrakter kring Bygdeå och Ånäset. Hon arbetade där med ett litet stöd från Örebro missionsförening. Gerda arbetade men upplevde mycket motstånd då hon företrädde den nya väckelsen och senare har hon blivit känd just som västerbottens apostel. Hon byggde ett kapell i Ånäset där hon grundade en församling innan hon for vidare Hon arbetade mycket för ensamma människor och besökte de sjuka och de som led på andra sätt. Under hela sitt liv arbetade Gerda brinnande för själars frälsning. Undersökning Analys av genuskontraktet i pingströrelsen I detta kapitel skall jag presentera och analysera ett antal tendenser i argumentationen i två tidskrifter som förekom inom pingströrelsen under tidigt 1920-tal. Jag kommer att börja med det som framkommit i EH, främst från rapporter där mission bedrevs, både i Sverige och utomlands. Jag kommer även att utgå ifrån undervisningsartiklar som förekom i tidningen men också hur de refererar och titulerar sig i rapporterna. Därefter kommer jag analysera det som framkommit med Hirdmans teori om genuskontrakt och se hur tolkningen präglas av det. Därefter kommer jag att analysera tidskriften BR. Även här kommer jag kommer jag att utgå ifrån tematiken, tendenserna i materialet och sedan analysera den utifrån Hirdmans genuskontrakt. Därefter kommer jag göra en jämförelse mellan EH och BR för att visa de två riktningarna som fanns inom den svenska Pingströrelsen. BR är en mindre tidning än EH vilket visas genom att urvalet av artiklar är mindre och mer lättöverskådligt, men den ger samtidigt en bild av hur den riktning som BR företrädde ställde sig när det gällde kvinnor i ledande och lärande positioner. Jag kommer genomgående i undersökningen av artiklarna att diskutera Hirdman i några direkt konkreta citat från tidskrifterna. Jag kommer även att analysera en kvinnlig profil och hennes dagbok i den tidiga pingströrelsen, Gerda Åström och visa hur hon ställde sig till sin uppgift och jämföra hennes tolkning med EH och BR om 34 Pingströrelsen (2007) Händelser och utveckling under 1900-talet s100

12 11 kvinnans plats. Evangelii Härold Jag kommer nu att gå igenom EH som var en viktig del i pingströrelsens utbredning och som en del av den alltmer utbredande pressen i Sverige. Jag kommer att analysera det som förekom i tidningen och ge exempel med hjälp av citat från tidningen. Massmedia har alltid haft en viktig del i spridningen av nyheter, rapporteringar och en viktig del av spridningen av den karismatiska väckelsen var just genom tidskrifter, där rörelsen presenterades och vad den stod för. Pressens inflytande gällde likväl den framväxande opinionen för kvinnors frigörelse ifrån det gamla kontraktet, liksom en väckelserörelses åsikter och agerande om det. EH var tänkt som rörelsens tidning och blev tidigt en drivande tidning för pingstväckelsen och dess omfattningsområde växte fort från starten. Det EH också visar är hur väldokumenterad rörelsen är genom alla rapporter, artiklar och insändare som finns i tidningen. I periodens första år 1925 är det främst rapporter ifrån de områden där det drevs mission runtom i Sverige som kvinnor skriver. Det mesta av undervisningen som förekom i tidningen var skriven av männen och undervisningen tog upp kvinnans roll i församlingen, som evangelist om vad de fick och inte fick göra. 35 I en av artiklar hänvisade skribenten med bibliskt stöd för att kvinnor inte var kvalificerade att kunna göra en pastors eller föreståndares arbete och att det tillskrevs männen. 36 Utöver den undervisningen kommer uppmaningar från utlandsmissionärerna, när det gäller arbetet och en nämner att det bästa var om kvinnor når kvinnor och män når män och det förekommer också berättelser om missionärssystrarnas syn på sin kallelse, varav en ser sig själv som en herde. 37 De flesta av rapporterna kommer från systrarna som skriver och berättar om sitt arbete. De kallade sig för evangelistsystrar och de beskriver hur arbetet gick och vad de fick möta, hur de på fältet fick se själar frälsta men blev tvungna att tillkalla en broder för att de skulle kunna döpa och fira nattvard. 38 När församlingarna skulle bildas så tillkallades äldstebröderna och de fick ta ansvaret för församlingen och systrarna drog vidare. 39 Under året förekommer det några få rapporter där det verkar som om systrarna får döpa utan att någon broder är närvarande men det är ett fåtal. 40 Det förekom oftast på små orter långt ifrån ledarskapet som mer och mer tydligt leddes från Stockholm Filadelfia. Fanns det en större frihet i landsändarna där inte det nationella hade starkt inflytande? Rapporterna från missionsfältet visar något annat, där kvinnorna både döpte och ledde nattvarden, där de grundade församlingen och ledde den. Det förekom även på missionsfältet att bröderna kallades dit för att hjälpa systrarna och döpa dem och leda församlingen. 41 Det som började dyka upp under årets gång var att i rapportens avslutning och hälsning refererade kvinnorna sig som systrar medan männen började använda titlar som föreståndare och diakon. 42 Exempel på avslutande hälsningar och referenser kommer i några citat nedan: 35 EH /1 s25-26, 9/7 s EH /7 s EH /3 s , 30/4 s EH /3 s149, 26/3 s101, 6/8 s , 24/9 s484, 3/12 s EH /4 s , 14/5 s , 6/8 s , 12/11 s EH /4 s188, 30/7 s386, 19/2 s92-93, 9/4 s , 9/7 s252, 13/8 s411, 15/10 s EH /3 s , 2/4 s170, 9/4 s , 14/5, s , 9/7 s252, 13/8 s411, 15/10 s EH /3 s149, 20/5 S 265, 6/8 s , 12/11 s571, 26/2 s 107

13 12 En ringa syster i fjällen. NN --- Fridshälsningar till alla heliga. NN och NN. Evangelisterna --- Med detta en varm hälsning till våra samvetsömma bröder landet runt. Referenterna --- Eder för Afrika utgivne ringe broder och medarbetare. NN --- Fridshälsningar till alla Jesu vänner. NN Föreståndare. --- Fridshälsning från Elimförsamlingen i Malmö - Föreståndaren 43 I dessa citerade hälsningar finns det olika exempel på hur man refererade sig i arbetet, för kvinnorna var det ofta en enkel hälsning med underskrift som syster och därefter namn. Ju fler församlingar som bilades blev rollerna tydligare, för kvinnorna var titlarna i stort sett oförändrade medan männen kunde börja titulera sig som föreståndare, medarbetare (som getts som exempel ovan). Under åren i den tidsperiod 1925 till 1930 som jag har undersökt så minskar rapporterna hälsningarna från systrarna markant medan hälsningar och rapporter från föreståndarna ökar. Året därefter, 1926 så minskade rapporterna från de kvinnliga evangelisterna och de manliga ökade. Utifrån rapporterna från skördefälten hemma i Sverige var de flesta om hur arbetet fortsatte och att de fick se människor bli frälsta, men också att när det var dags för dop så tillkallades äldstebröderna för att förrätta dopet och nattvarden. 44 Rapporterna fortsatte med hur evangelistsystrarna beskrev och presenterade församlingsbildningarna och den broder som fick kliva in i föreståndarrollen och hur de lämnade över arbetet innan de drog vidare till nästa fält. 45 Det som var tydligt i rapporterna är att systrarna var verksamma som förkunnare och lärare och att männen fick en mer framträdande roll som föreståndare och diakon. Inom missionen hade systrarna återigen större frihet och det framkom i rapporterna hur de döpte människor, grundade församlingar och hur de ledde dem. 46 I vissa fall nämndes det att det var en broder som kom och hjälpte till i församlingsbildningen och dopförrättningarna men utöver det var det enbart kvinnorna som stod i tydlig ledarpositionen i församlingarna. 47 Utöver missionsrapporterna fanns det en del missionsporträtt över de kvinnor som förbereds för att åka utomlands och arbeta och där de berättade om sin kallelse till främmande land. 48 I en artikel diskuteras evangelistens roll, varifrån de kom ifrån och vilka som kunde verka som evangelister. Kvinnans plats diskuterades där, därför att man ansåg att kvinnan hade en gåva i evangelisttjänsten och här diskuterades vad det specifikt var. Många av dessa evangelister uttager Herren direkt, liksom Han Elisa fordom. Från lantarbetarens leder från verkstadslivets bullrande maskinerier och från gruvornas mörka schakt. Efter prästexamen på den övre salen börja de strax vittna om Herren och vanligtvis efter deltagande i en bibelskola resa de ut på fältet. Många är ej mångåriga kristna, utan deras omvändelse daterar sig kanske blott två, tre år tillbaka i tiden. De kunna således ej hava lång praktik bakom sig. Efter skolans slut komma en del till församlingar där det behöva predikohjälp, andra åter få resa ut att bryta mark. Mången gång blir det systrarnas lott att hyra någon stuga och söka 43 EH /8 s , 2/4 s174, 23/7 s376, 20/8 s421, /1 s8, 28/1 s46 44 EH /3 s136, 24/3 s153, 3/6 s284, 12/8 s404, 9/9 s , 23/9 s476, 18/11 s EH /2 s97, 22/4 s205, 3/6 s281, 23/6 s EH /1 s21, 4/3 s113, 8/4 s179, 15/7 s , 22/7 s , 26/8 s EH /5 s254, 30/9 s482, 18/11 s575, 16/12 s EH /2 s93, 9/12 s615

14 13 genom arbete och hjälpsamhet komma in bland befolkningen och vinna deras förtroende. Och mången gång ha evangelistsystrar fått vara medel i Guds hand att bryta mark, där det varit omöjligt för bröder att komma fram. Detta, att bryta mark tycks också vara den uppgift de fått av Herren, ty att stå såsom predikare i en församling äro de flesta icke kvalificerade till, enär de ej i vanliga fall äga sådana förutsättningar därtill bröder hava. Men deras mission och arbete är i sanning storslagen. 49 I det här citatet kan vi se vad pingströrelsen till stor del var grundad av, det var lågklassen och arbetarklassen och därmed präglades pingströrelsen av de ideal som de grupperna stod för. Som det tidigare sagts enligt Hirdman så var deras ideal en tillbakagång till det typiska gamla kontraktet. När det gäller arbetarklassen visar Hirdman att det var en stark motståndsrörelse mot kvinnans ökade frigörelse i samhället och i arbetslivet. De kämpade för en återgång till det gamla stereotypa kontraktet, det som var naturligt och kvinnligt. Hur mycket det influerade kvinnosynen tillsammans med hur man tolkade texterna är en intressant fråga. Vi får även se att det var nyfrälsta människor som sändes ut till församlingar att hjälpa till, oftast med förkunnelsen. Dessa bibelskolor var oftast en månad innan de nya evangelisterna sändes ut. Det erkänns i undervisningen att de inte har en erfarenhet, troligen också en okunskap kring bibeltexterna också eftersom majoriteten var hämtade från arbetarklassens miljöer. Liten bibelkunskap och en stark rörelse med budskapet om att alla kunde vara med inkluderade många men kunde samtidigt skapa felaktiga tolkningar. I citatet framträder även det gamla stereotypa kontraktets principer. Kvinnornas plats var att skapa relationer och bryta mark medan männens roll var att ta hand om församlingen. En parallell till den här situationen till kontraktet var just mannens roll att ta hand om kvinnan, medan det här gestaltas genom att brodern, ledaren tog hand om församlingen. I början av 1900-talet var positionen som ytterst ansvarig en självklarhet för mannen, särskilt för låg och arbetarklassen, som de flesta inom pingströrelsen 50 kom ifrån. 51 Det blir lite av en paradox när det samtidigt fanns undervisning med citat där det förekom att hon tilläts vittna och undervisa. I takt med det allt mer öppna samhällsklimatet när det gällde kvinnan så kan man ana den motreaktion som kom. 52 De hade inte förutsättningarna som männen hade, det var inte naturligt för kvinnan på samma sätt som det var för mannen. Enligt Hirdmans analys är det typiskt för det stereotypa kontraktet där rollerna var tydligt fördelade. Det syns i flera av rapporterna att där kvinnorna berett mark blev det mannen som blev den huvudansvarige och ledande i församlingarna. medan kvinnorna drog vidare till nya platser, där hon på nytt kunde arbeta. Det visar även på den beroendeställning som fortfarande fanns mellan män och kvinnor inom pingströrelsen, att kvinnan inte kunde göra vissa saker utan broderns närvaro eller hjälp. Samma situation som kvinnan hade i det stereotypa kontraktet, där hon inte kunde fatta ett beslut utan mannen, eftersom det var mannen som var den ansvariga för hennes liv. Rapporterna som kom därefter under det följande året 1927 fortsatte att minska från evangelistsystrarna och de som publicerades i tidningen var på uppdrag av församlingarna för att beskriva situationen där, 53 utöver det var det få rapporter från nybörjade arbeten 54 och nu 49 EH /7 s Hirdman (2003) Hirdman (2003) s Hirdman (2003) s EH /2 s73, 7/4 s176, 4/8 s396, 22/9 s , 20/10 s540, 10/11 s579, 6/3 s EH /6 s , 22/9 s487, 29/12 s674

15 14 började församlingarna etablera sig. Det som började framträda var titlarna för männen, medan kvinnorna fortfarande kallade sig för systrar angav sig männen som föreståndare och diakon. 55 En annan notering var att i rapporterna tillskrevs skribenten namnet på bröderna som kommer till församlingen eller till en bönering men tillskriver bara kvinnorna som systrarna. 56 När det gäller missionen var situationen den samma som tidigare, kvinnorna verkade för fullt i alla uppdrag och tjänster, de undervisade, byggde församlingar, döpte och ledde, hjälpte och det var oftast två systrar som arbetade tillsammans. 57 Utöver rapporterna så förekom det även profetiska hälsningar och vittnanden om helande och det är oftast skrivet av kvinnor 58 i tidningen. Rapporterna från det året därpå, 1928, så minskade det ytterligare från systrarna och det var endast ett fåtal som var verksamma som evangelister. 59 I något fall verkade kvinnorna kunna få döpa, annars skrev de på uppdrag av församlingen och berättade om situationen där. 60 Det som framträder ännu mer tydligt var hur männen skrev under med titlar som föreståndare, evangelister och diakoner 61. Återigen i rapporterna tillskrevs bröderna vid namn men inte systrarna utan nämns endast som systrar 62 och det förekommer även i missionsrapporterna. I missionen var rapporterna liknande som föregående år och där kvinnorna arbetade med stor frihet i församlingarna. Och det är tydligt att det var kvinnorna som har huvudansvaret för arbetet även om de fick hjälp av bröder vid olika tillfällen. Det var ändå de som döpte och grundade församlingarna. 63 Missionsporträtten och avskiljningarna för mission ökade mer under året igen och det var flera kvinnor som beskrev sin kallelse till den yttre missionen och missionsavskiljningen inför resan. 64 Utöver rapporterna från missionsfältet och skördefältet återkom profetiska hälsningar och vittnesbörd om helande och de var främst från kvinnor 65 med uppmaningar till bröderna och systrarna i tidningen. Missionen var ett av de stora områden som pingstväckelsen satsade på, redan på några år hade man skickat ut flera missionärer, i majoritet kvinnor. Det citat som följer är ett av exemplen på att kvinnorna inom den yttre missionen arbetade och utförde det som normalt var männens uppgifter. Ser man till hur situationen såg ut i Sverige var det sällan en kvinna kunde köpa en fastighet. Nu är köpekontraktet undertecknat och tomten är vår. Vi skola tala med broder Lundgren om att få lagfart i Svenska Fria Missionens namn. Vår förstvarande egendom har varit skriven i Den förenade fria missionen i Kina. Men som vi nu har fått eder tillåtelse och samarbetet blivit intimare känna vi en stor lättnad att få begära lagfart i den Fria Missionens namn. --- Vi hade ett par dagars saliga möten. 24 personer blevo döpta och några fyllda med den Helige Ande. Allt vore så ljust och förhoppningsfullt om bara landet kunde komma till ro EH /3 s147, 23/6 s317, 4/8 s EH /3 s109, 7/4 s176, 4/8 s396, 29/12 s EH /3 s136, 5/5 s224, 12/5 s , 19/5 s252, 9/6 s , 8/9 s459, 17/11 s EH /11 s , 4/8 s EH /3 s138, 8/3 s156, 5/4 s , 19/4 s250, 12/7 s , 6/9 s570, 29/11 s763, 12/1 s27-28, 5/4 221, 6/9 s570, 60 EH /3 s156, 2273 s , 26/4 s264, 12/7 s , 22/11 s EH /1 s56, 2/2 s76, 23/8 s537, 29/11 s761, 26/4 s EH /1 s11, 9/2 s87, 15/3 s166, 2273 s , 31/5 s246, 12/7 s EH /2 s72, 9/2 s87, 31/5 s , 6/9 s566, 18/10 s EH /7 s456, 30/8 s554, 1/11 s694, 15/11 s729, 29/11 s760, 65 EH /5 s , 5/7 s419, 14/6 s , 66 EH /5 s343

16 15 Här följer exemplen på hur missionärssystrar verkade inom alla områden som de vanligtvis inte fick göra hemma i pingströrelsen i Sverige. Det var oftast fler kvinnor som reste ut i missionstjänst än män, en bidragande orsak kan ha varit just den större friheten i arbetet än hemma i Sverige. De byggde församlingar utomlands. Och utifrån den utveckling som skedde gällande kvinnors frihet i arbetet är det en bra återspegling av sin samtid i världen. Där det fick ha inflytande och missionsfältet var ett exempel på det. De köpte och byggde lokaler och döpte människor och gjorde det som de i de svenska pingstförsamlingarna inte skulle ha varit kvalificerade för. Och förmodligen bidrog det till ett ökat intresse hos många av kvinnorna. Därför de kände att de kunde göra det som de upplevde var deras uppgift. 67 Här märks hur den karismatiska väckelsen började skilja sig från synen som började växa fram i samhället genom lagändringen 1925, 68 medan det verkar som det inte gällde utomlands utifrån Hirdmans perspektiv. I det andra citatet ser vi även hur kvinnor kunde beskriva den andliga resningen i landet och där hon uttrycker sin förhoppning om arbetet i landet. Det speglar ett ledarskap som kunde analysera och ge ett konstaterande av händelseutvecklingen inför kommande arbetet. Det som en ledare skulle kunna göra. Det som man kan se i det citatet är att hon beskriver sin position, hon skriver som ledare för församlingen. Trots att hon skriver under med syster så var det uppenbart att hon verkade i en av herdarnas roller. Utöver det exempel som citaten indikerade så visade de övriga rapporterna ifrån Sverige på att fler församlingar etablerades och det var få evangelistsystrar som arbetade ensamma på fältet med böneringar, där de kallade bröderna till hjälp 69 utan skrev på uppdrag av församlingen. 70 Jag kommer genom citatet att visa på genuskontraktets påverkan i pingströrelsen. En av de återkommande tendenserna som jag funnit i rapporterna är att majoriteten av kvinnorna sällan döpte utan då tillkallades en broder som kunde döpa och leda nattvarden. Kommande citat var från en rapport ifrån fältet i Sverige där några kvinnor berättar om arbetet och hur det gick till när människor kom med i församlingen, ett exempel av många som rapporterade samma typ av struktur. Två dopförrättningar har vi haft, då tillsammans 12 syskon följt Jesus i dopets grav, däribland fyra syskon från ett hem. Det är härligt när syskon börjar följa Jesus. Vi vänta, att det snart blir dop igen, emedan flera se att det är vägen i Jesu efterföljd. Våra dopförrättningar har vi haft i Karlskrona, då församlingen där vänligt tagit emot oss och den käre brodern Halldorf tjänat som dopförrättare. 71 Det är ett exempel på verksamheten och utifrån genuskontraktets system så var kvinnornas arbete klart, så nu var det upp till männen, bröderna att ta över och leda. Enligt Hirdmans teori om tydliga roller återfinns det även här. Det här är ett exempel på hur systrarna fick överlämna ansvaret för dop till männen eftersom det var de som ledde församlingen. Trots att det var systrarna som skötte det dagliga arbetet, så fick männen de formella uppdragen och fick tillkallas när det skulle vara dop. Vad det var i dessa kvalifikationer som gjorde att 67 EH /7 s456, 30/8 s554, 1/11 s694, 15/11 s729, 29/11 s Hirdman (2003) s EH /2 s121, 30/5 s346, 18/7 s56-457, 1/8 s492, 21/11 s747, 19/12 s813, 19/12 s EH /2 s106, 21/2 s , 11/4 s EH /5 s346

17 16 kvinnan inte kunde göra de formella uppdragen framkommer inte, men det var troligen utifrån rådande praxis som varje enskild församling hade. Enligt Hirdman fanns det en rädsla hos männen när kvinnans möjligheter ökade och av det kom det ett motstånd från förespråkare av den stereotypa modellen. 72 Där männen förlorade sitt inflytande att vara kvinnans huvud i alla bemärkelser, enligt min bedömning av pingströrelsen återfick männen lite av den positionen som det stereotypa kontraktet stod för. Det ojämna maktförhållandet som det kontraktet stod för kan enligt Hirdman i citatet ovan kan det ses som exempel på maktfördelningen i församlingarna. I jämförelse med samhället där kvinnor inte stod i en beroendeställning till männen fanns det mycket som välkomnades av motståndarna till utvecklingen av kontraktet i pingströrelsen. Fortsättningsvis i de övriga rapporterna skrevs det ofta under med föreståndare och de medarbetare som fanns där och det blev en ännu tydligare skillnad mellan män och kvinnor när det gällde titlar. 73 I missionen var det missionärssystrarna från tidigare år som skrev om arbetet och hur de fick döpa människor och bygga församlingen där, från rapporterna förekommer det även ett fåtal missionsporträtt. 74 Det sista året var liknande som de föregående åren. Under det sista året, 1930, som jag undersökt förekom det några undervisningsartiklar där kvinnans roll ifrågasattes och man försökte reda ut vilken plats och vilken uppgift hon hade och fick göra. Det diskuterades också i en debattartikel om trovärdigheten hos de kvinnliga profeterna, vilka ifrågasattes. Utöver detta fanns några undervisningsartiklar från evangelist och missionssystrar. 75 Utöver debattartiklarna kom en rapport ifrån en Brasilienkonferens där frågan diskuterades. 76 Och där konstaterade man att det var naturligt att en kvinna inte kunde ha en församlingsledares eller pastors uppgift. Citatet är ifrån rapporteringen från den konferensen i Brasilien, där kvinnans roll diskuterades. Under den senaste tiden hade en fråga angående kvinnans deltagande i den offentliga verksamheten åstadkommit vissa meningsskiljaktigheter bland våra vänner i Brasilien. Efter en stunds bibelstudium över frågan enade sig alla om en gemensam uppfattning. Protokollet, som är skrivet av en infödd evangelist, uttrycker på sitt koncentrerade sätt det uttalade som gjorde i denna sak: sålunda: Förslag framlades att om att det borde göras ett uttalande angående det arbete som kvinnor tillåtas utföra i Guds församling. Deltagarna ansågo, att systrarna må få rätt att deltaga i evangeliskt arbete genom att bära vittnesbördet om Jesus, som innehålla undervisning, samt leda möten om så behöves. Däremot ansågs, att kvinnans uppgift icke är att hava församlingslärarens eller pastorns arbete, dock framhölls att undantag helt naturligt kan göras såsom även andra regler i Bibeln visa exempel på (Matt 12:3-8). Detta särskilt, då det blir fråga om platser, där det saknas lämpliga bröder såsom ledare och lärare. 77 Rapporteringen från Brasilien och problemen där är kortfattade och även konferensens slutsats är det. Igen återspeglas dock utövandet av det stereotypa kontraktet. Det var männen som diskuterade och fattade besluten. Enligt Hirdman är den här rapporten ett exempel på det ojämna maktförhållandet mellan män och kvinnor som det stereotypa regelsystemet skapat 72 Hirdman (2003) s EH /4 s250, 19/12 s813, 5/12 s779, 1/8 s EH /1 s69, 31/1 s70, 21/2 s , 28/3 s200, 28/3, s , 16/5 s310, 23/5 s , 19/9 s600, 19/9 s EH /11 s767, 11/12 s , 16/12 s EH /10 s , 77 EH /10 s 722

18 17 vilket inte gav kvinnorna chans att påverka. Utifrån citatet kan vi konstatera att deltagarna som beslutade vid konferensen i Brasilien var vid tillfället enbart män. Detta är förvånande med tanke på den majoritet av kvinnor som fanns i viktiga roller i församlingarna och att majoriteten av besluten om kvinnans plats i församlingen fattades av enbart män utan att några kvinnor fick delta i beslutet. Den beroendeställning kvinnan hade till mannen var i den här situationen tydlig. Där mannen har den avgörande rösten, att han är länken till omvärlden och kvinnan ska sköta relationerna och kontakterna. 78 Frågan är hur mycket handlade det om makt och ovilligheten att ge upp den? Var kvinnornas framgångar ett hot mot männens plats? Under sista året minskade rapporterna ännu mer från evangelistsystrarna från fältet 79. Det var på uppdrag åt församlingarna och uppdrag som sekreterare som de återberättade situationen i församlingen och om vilka som arbetade där. 80 Utöver de rapporterna som kvinnorna skrev på uppdrag av församlingen är det föreståndarna och diakonerna som rapporterade om händelserna i församlingarna 81 I missionen är det en liten skillnad i och med Brasilienkonferensen. Det var fortfarande i majoritet kvinnorna som döpte, undervisade och förkunnade. De byggde församlingarna och ledde dem 82 och även nu blev missionsporträtten allt fler från tidigare år. Fler kvinnor avskildes för utlandsmissionen och sändes ut. 83 Det som också ökade var berättelser från kvinnorna om frälsning och helande. 84 Mellan 1920 och 1930 skedde det en gradvis förändring i rapporterna och kvinnorna får mindre utrymme när församlingarna väl är grundade. Genom den undervisning och debatt som förekommer i EH visas det tydligt hur begränsade kvinnorna var och kom att bli. Till skillnad ifrån samhällets utveckling och kvinnans befrielse ifrån det gamla kontraktet där hon är bunden till mannen 85 återspeglades i den framväxande väckelserörelsen motsatsen. Kvinnor inom pingströrelsen hade då sedan länge arbetat själva i olika delar av landet och grundade de som kom att bli församlingar. Det som är intressant här är att kvinnan som gjort arbetet överlämnade ansvaret till mannen eftersom det inte var bibliskt att kvinnan hade en sådan position. 86 Utifrån genuskontraktet finns det tydligt en tolkning som ger stöd och bekräftar mannen som den yttersta ansvariga för församling, vilket var naturligt. 87 Det fanns också en rädsla gentemot den utveckling som skedde under 20 och 30-talet, den reform som gav kvinnan möjlighet att kunna försörja sig själva och den rädslan låg i att mannens uppgift försvann i och med kvinnans frigörelse. 88 Det återspeglades i EH i och med att kvinnan roll diskuteras ytterligare och om vilka uppgifter hon kan göra och inte. 89 Om man ser samhällsutvecklingen med de reformer som skedde som gjorde det möjligt för kvinnan att bli självständig och likvärdig med mannen och jämför det med ledare ur det gamla stereotypa kontraktet inom pingströrelsen så märks samhällsfrånvändheten i dessa frågor. De 78 Hirdman (2003) s82 79 EH /2 s115, 13/3 s230, 5/6 s 399, 5/6 s402, 5/6 s404, 9/10 s EH /2 s98, 13/ 3 s225, 5/6 s399, 27/11 s805, 4/12 s825, 31/7 s EH /1 s80, 13/3 s , 17/4 s281-82, 19/6 s438, 82 EH /2 s92, 17/4 s280, 1/5 s311, 15/5 s347-48, 24/7 s , 21/8 s , 23/8 s596, 30/10 s741, 4/12 s , 11/12 s843, 83 EH /6 s , 19/6 s , 24/7 s515, 31/7 s547, 25/9 s , 2/10 s , 16/12 s EH /5 s359, 29/5 s379, 23/8 s , 4/12 s Hirdman (2003) s88 86 EH /3 s149, 26/3 s101, 6/8 s , 24/9 s484, 3/12 s Hirdman (2003) s Hirdman (2003) s EH /10 s , 13/11 s767, 11/12 s , 16/12 s856

19 18 ville vara bibliska och bevara den naturliga ordningen, det blev en naturlig del just en motreaktion där systemet granskades. En trolig förklaring till att det fick fäste i den framväxande rörelsen var just att det var lågklassens arbetare som pingströrelsen till stor del bestod av. Deras ideal om kvinnan byggdes upp av de protester mot kvinnans nyvunna frihet under 20-talet. 90 En annan bidragande faktor var just att män av det gamla systemet var redaktörer på tidningen och därmed kunde styra det som skrevs och leda människor utifrån det. Brudgummens Röst Återigen kommer jag att analysera en tidskrift och peka ut viktiga tendenser jag ser i tidningen, och ge några exempel i form av citat. För att kunna göra sin röst hörd använde man sig ofta av den moderna pressen. Liksom den kunde ge rapporter och nyheter användes den även till att få inflytande rent åsiktsmässigt. Liksom EH spreds genom traktat använde sig även en annan gren av pingstväckelsen av just tidskrifter. BR drevs av en annan linje inom pingstväckelsen och var tänkt som en lärjungatidning. Även om det var en mindre tidning hade den en genomslagskraft innan den blev tvungen att läggas ner. Under periodens första år 1917 så förekom två undervisningsartiklar där det talades om kvinnans plats, dels att apostlatjänsten var tilldelad den syster och broder som kände sig kallad till det och genom frälsningen har vi fått tillgång till allt, alla gåvor och tjänster. 91 Nästa gång det dyker upp är en fråga om kvinnan får tala i församlingen och vad Paulus menar när kvinnan ska tiga? Det förklaras att det handlar om att inte tala i situationer som inte passar men att kvinnan får tala och vittna i församlingen och är en viktig del av det. 92 Det finns en tydlig öppenhet för kvinnans plats i församlingen och det hon får göra, man är noga med att text måste läsas i förhållande till andra texter och tar upp exempel på Paulus kvinnliga medarbetare och jämför texterna. Året därefter 1918 verkar det som om det förekommer frågor kring rollerna i församlingen och med gåvorna och då menar man att det finns ingen skillnad mellan män och kvinnor när det gäller gåvorna. 93 Samtidigt finns det en artikel där en evangelist talar enbart till bröderna när det gäller apostlatjänsten, vilket kan visa på en oenighet i den frågan. 94 Sen återkommer det en fråga kring kvinnans plats i 1 Korintierbrevet och den besvaras och förklaras och man är noga med att det måste läsas i sitt sammanhang och i samband med övriga texter. 95 Följande år, 1919 är det främst missionsrapporter från kvinnor som rapporteras i tidningen, där de beskriver sitt arbete. 96 Undervisning förekommer av kvinnor i tidskriften även om de är få 97 och återigen så besvaras frågan kring om kvinnan får vara lärare eller inte. Det är ett uppmuntrande svar som förklarar situationen i Efesos och därefter uppmuntras kvinnor till att förkunna och undervisa. 98 Det förekom ofta i tidningen frågor kring svåra bibelställen och hur de skulle tolkas, svaren 90 Hirdman (2003) s88 91 BR 1917 nr 3/ 48, nr 11/ BR 1917 nr 5/ BR 1918 nr 6/ BR 1918 nr 10/ BR 1918 nr 9/ BR 1919 nr 2/ 27, nr 5/ 70, nr 11/ BR 1919 nr 9/ BR 1919 nr 5/ 74

20 19 började ofta med att för att kunna tolka måste man ta textens kontext och historia i åtanke och detta var ett ex: Om vi ska jämföra de anförda bibelställena med 1 Kor 11:2-16 så synes det omöjligt att tolka det så, att vi i dessa bibelställen skulle ha ett absolut förbud mot allt kvinnans uppträdande såsom lärare. 99 Det som skiljde tidningarna åt var just hur man läste bibeltexterna. Utifrån Samuelssons argumentation 100 i sin undersökning var den vanligaste tolkning att man läste som det stod. BR representerade en annan linje och därmed inte ville förbjuda något man ansåg inte kunde läsas in i texterna. Citatet är ifrån ett svar om det var förbjudet för kvinnor att undervisa och därefter kommer det en utläggning om varför Paulus skrev som han gjorde. Det som skrevs i tidningen var att man måste se utifrån sitt sammanhang i tolkning och att det inte går att tolka bokstavligt. Det som är det intressanta är att författaren dels ger förklaringen utifrån textens kontext men också hänvisar till att Paulus hade kvinnliga medarbetare. Det som är tydligt i BR är att den inte verkade mot att kvinnor skulle ha en ledarposition. Tvärtom så fanns det uppmuntran i tidningen om motsatsen. Ska man se utifrån samhällets utveckling när det gäller genuskontraktet så förbättrades enligt Hirdman kvinnans rättigheter i samhället under den tidsperioden. 101 Under denna tidsperiod i den svenska pingstväckelsen såg det ut att svänga åt andra hållet än samhällsutvecklingen om man ser till majoriteten av materialet i denna uppsats. Samtidigt som BR var i fas med samhällsutvecklingen och förespråkade den. Året 1920 var som tidigare år, det var flest missionsrapporter från kvinnor, där de beskrev sitt arbete, hur de fick döpa, undervisa och leda människor i församlingarna. 102 Utöver det är det endast frågor kring kvinnans plats i församlingen och det var uppmuntrande och förklarande svar som tydligt pekar mot att texten skulle läsas i sin kontext och att man var positiv och uppmuntrade kvinnan att använda gåvorna hon fått. 103 Året därpå var det bara missionsrapporter som speglade kvinnans uppgifter och en av missionärssystrarna beskriver sig som både förkunnare och affärsman 104 som uttrycks i följande citat: Det är mycket intressant att få vara ensam bland kineserna: nu får jag vara både affärsman och predikant, men det är icke fritt utan det går runt i huvudet ibland, då en hel del gubbar kommer ibland och den ena skriker värre än den andra. I citatet från en kvinnlig missionär framkommer en glimt av hennes vardag. Det är intressant läsning eftersom kvinnan berättar om sitt arbete och refererar till att det inte verkar anses naturligt, det var ju mannens arbete att försörja och leda, men utifrån att hon är ensam får hon göra mannens arbete också. Eftersom hon är missionär fick hon större möjligheter. Fanns det en hotbild i hennes ögon, när gubbarna kom till hennes plats? Det är inte tydligt men det verkade finnas en känsla av irritation hos kvinnorna när de inte kunde arbeta helt fritt. Sista perioden kom återigen undervisning om att alla kunde vittna och predika och att alla kunde göra samma uppgifter. 105 Utöver det kom frågan igen om det Paulus skrev om kvinnans plats i församlingen gällde. Svaret blev att det var kulturellt, att det var skillnad mot idag och 99 BR / Samuelsson (1997) s7 101 Hirdman (2003) BR 1920 nr 3/ 38, nr 4/ 62-63, nr 5/ 75-76, nr 8/ , nr 11/ BR 1920 nr 3/ 42, nr 3/4 104 BR 1921 nr , nr 11/ BR 1922 nr 3/ 42

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

Bibelns trovärdiga tolkning

Bibelns trovärdiga tolkning Inledning Bibeltext: 2 Tim 1:13-14 Bibelns trovärdiga tolkning Bibelns sanning betonades särskilt starkt för hundra år sedan, när den liberala teologin ifrågasatte sanningen i Bibeln. Bibelns auktoritet

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

JAG ÅR HERRENS TJÅNARINNA - vilka var / är möjligheterna att också vara pingströrelsens?

JAG ÅR HERRENS TJÅNARINNA - vilka var / är möjligheterna att också vara pingströrelsens? JAG ÅR HERRENS TJÅNARINNA - vilka var / är möjligheterna att också vara pingströrelsens? Föreläsning vid seminariet Svensk Pingströrelse - förr och nu. Kaggeholm 23 oktober 1998 INLEDNING När Pingströrelsen

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

Detta tror vi på! Apg 4:11-12

Detta tror vi på! Apg 4:11-12 Detta tror vi på! (Årshögtidspredikan) Borlänge 140105 Gott Nytt År! Jag ska nu försöka förmedla till er vad jag tror Gud har lagt på mitt hjärta för den här dagen och för året som ligger framför. På olika

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet.

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. BIBELGUIDEN Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse)

Läs mer

Den siste Adam och frågan om arvsynd

Den siste Adam och frågan om arvsynd Den siste Adam och frågan om arvsynd Talar det Nya testamentet om arvsynd när det berättar om den förste och den siste Adam? Nedan följer ett studium av Bibeln utifrån denna frågeställning och möjliga

Läs mer

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år Ung i Kongo Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år 1 Upplägg s. 3 Tipsfrågor s. 4 14 Tipsfrågefomulär s. 15 Svar på tipsfrågor s. 16 Manus till bildspel s. 17 19 Diskussionsfrågor s. 20 Avslutning s.

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Diskussionsfrågor Vägvisare

Diskussionsfrågor Vägvisare Diskussionsfrågor Vägvisare Makthaveri? När boken skrevs för mer än 20 år sedan rådde en allmän misstänksamhet mot auktoriteter och ledare, samt en pessimism om att situationen skulle kunna bli bättre.

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan.

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan. Vill du bli... diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 FÖRSTA KORINTIERBREVET INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2015 FÖRSTA KORINTIERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2015) Författare: Aposteln Paulus (1:1). Brevet är skrivet

Läs mer

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Pastor & diakon Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Inledning Syftet med detta dokument är att visa vilka kriterier Svenska Missionskyrkans antagningsnämnd har för att

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång Jag läste en liten berättelse i en bok jag har där hemma. Boken handlar om tider

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Vill du bli diakon, missionär eller pastor?

Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare i

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning Välsignelse över registrerat partnerskap Försöksordning Fastställd av Kyrkostyrelsen den 6 december 2006 Allmänna anvisningar Välsignelse över registrerat partnerskap är ett erbjudande till dem som önskar

Läs mer

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET "GENOM EN UPPENBARELSE AVSLÖJADES HEMLIGHETEN FÖR MIG." (Ef. 3:3) Har du någonsin frågat dig varför du lever i denna världen, och vad meningen är med ditt liv? Vem du än

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

LAUSANNEDEKLARATIONEN

LAUSANNEDEKLARATIONEN LAUSANNEDEKLARATIONEN Inledning Vi, lemmar i Kristi församling från mer än 150 nationer, deltagare i den internationella kongressen för världsevangelisation i Lausanne, prisar Gud för hans stora frälsning

Läs mer

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf Helande En Gåva Av: Johannes Djerf Ibland kan vår tro kännas som en sådan här torr svamp (håller upp en tvättsvamp). Det finns där, tron finns där, men det finns inte så mycket av livet, det som du innerst

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Filemon. Lyd frivilligt i kärlek

Filemon. Lyd frivilligt i kärlek Filemons slav Onesimus har rymt till Paulus och blivit frälst. Nu återvänder Onesimus, med risk för sitt liv, till sin ägare med detta brev där Paulus litar till Filemons kristna kärlek och uppmanar honom

Läs mer

Medlidande medmänniska

Medlidande medmänniska Medlidande medmänniska 1 Inledning I den japanske författarens Endos roman Tystnad om 1500-talets förföljelse av de kristna kritiserar fader Rodrigues Guds tystnad. Men Jesus svarar: "Jag var inte tyst.

Läs mer

Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL

Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL Läse- och samtalscirkel utifrån boken Feminism och kyrkan på spaning efter jämställdheten Författare: Annika Ahlefelt, Ninna Edgardh, Malin Emmoth, Ulla Marie Gunner,

Läs mer

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan.

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan. Predikan 18 maj 2014 i Rönnekyrkan En av de starkaste andliga upplevelser jag har varit med om, var när jag blev döpt. Det var i januari 1997, och mindre än 2 månader efter att jag kommit till tro. Jag

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

och liv. till kyrkan. ledarskap.

och liv. till kyrkan. ledarskap. Idag ser vi att sportlovsläger, nyårsläger och tonårsläger ofta är fyllda av idrott och sport. SMU, SBUF och MKU har en historia med mycket idrottsarrangemang, bland annat SMUiader och distriktsmästerskap.

Läs mer

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf Helande En nyckel Av: Johannes Djerf Detta är min lilla nyckelknippa (visa), och här har jag bl.a. en nyckel till att öppna kyrkans dörrar med, en nyckel till expeditionen där jag jobbar, en nyckel till

Läs mer

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Visioner for församlings liv och växt Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Språkliga förklaringar Församling=Menighed Bibelordet Jesus säger: Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då?

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då? 2 Korintierbrevet 9 (Vers 1-15) Var och en må ge vad han har beslutat sig för 1 Egentligen behöver jag inte skriva till er om hjälpen till de heliga. 2 Jag vet hur villiga ni är, och inför makedonierna

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Bibelstudiet: Enhet för världens skull

Bibelstudiet: Enhet för världens skull studieförbundet bildas samtalsguider Bibelstudiet: Enhet för världens skull Jesu uppmaning Följ mig utmanar oss. Den utmanar oss att vara en kyrka som står upp för det rätta, med ödmjukhet inför allas

Läs mer

Protokoll för församlingsmöte 22 februari 2015 Folkungakyrkan Stockholm

Protokoll för församlingsmöte 22 februari 2015 Folkungakyrkan Stockholm Protokoll för församlingsmöte 22 februari 2015 Folkungakyrkan Stockholm Antal närvarande: ca 35 medlemmar Plats: Folkungakyrkan, Stockholm Datum: 2015-02-22 Tid: 13.00-14.40 82. Mötet öppnades med bön

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek TRO. Gåvorna som bygger upp: (1 Kor. 14:1 14:40) Genom var och en till församlingens uppbyggnad

Tro Hopp - Kärlek TRO. Gåvorna som bygger upp: (1 Kor. 14:1 14:40) Genom var och en till församlingens uppbyggnad Tro Hopp - Kärlek TRO Gåvorna som bygger upp: Genom var och en till församlingens uppbyggnad (1 Kor. 14:1 14:40) Den rätta förståelsen av Andens gåvor går via kärleken (kap 14) Det är först när korinthierna

Läs mer

Bibelstudiet: Att dela för livets skull

Bibelstudiet: Att dela för livets skull studieförbundet bildas samtalsguider Bibelstudiet: Att dela för livets skull Jesu uppmaning Följ mig utmanar oss. Den utmanar oss att vara en kyrka som står upp för det rätta, med ödmjukhet inför allas

Läs mer

(Vers 1-10) Förmaningar till skilda grupper i församlingen

(Vers 1-10) Förmaningar till skilda grupper i församlingen Titus 2 Introduktion Det kristna budskapet om att Jesus har frälst oss och att vi nu är bröder och systrar i Kristus är så starkt att det raserar alla murar mellan olika kön, folk och samhällsgrupper (Gal

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Detta arbetsmaterial är ursprungligen framtaget för en Promiseland-konferens i församlingen Willow Creek i USA. Det är skrivet av Lori Salomo,

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan

Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan en tidning från svenska kyrkan sollentuna nummer 3 juni 2009 4 Göran Hägg är litteraturvetare, författare, debattör

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer