handplockad läsning från krösatågen nr Sommarens utflykter Udda sevärdheter Hallandssömmen inspirerar SKOGEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "handplockad läsning från krösatågen nr 2-2014 Sommarens utflykter Udda sevärdheter Hallandssömmen inspirerar SKOGEN"

Transkript

1 Lıngonet handplockad läsning från krösatågen nr Sommarens utflykter Udda sevärdheter Hallandssömmen inspirerar SKOGEN i våra hjärtan, i vår vardag och på tallriken. lingonet 1

2 Med järnhästen till Ironman. Nu kör vi! För oss på Kalmar Länstrafik är sommaren 2014 fylld av förväntningar. I augusti drar vi äntligen igång Krösatågstrafiken mellan Kalmar och Emmaboda den första etappen av den hett efterlängtade Krösatågstrafiken mellan Kalmar och Växjö. Även om det i skrivande stund inte är några definitiva beslut fattade om sträckan Emmaboda-Växjö så är detta vår strävan. Ända sedan vi i början av 1990-talet drog igång trafiken på Kust till Kust-banan så har den fortsatt att växa och utvecklas, inte minst med Öresundstågens intåg. Det går idag 16 turer i varje riktning mellan Kalmar och Växjö (varav 12 i länens regi o fyra i SJ:s regi). Den nya trafiken omfattar från start ytterligare åtta turer i varje riktning. Sensommarens invigning av sträckan Kalmar Emmaboda kommer att innebära helt nya resmöjligheter för boende på de mindre orterna utmed sträckan. I augusti invigs Örsjö station och stationerna i Smedby och Trekanten kommer att driftsättas så fort Trafikverket kan få dem klara. Vi planerar också en ny station i Hanemåla. Att kunna erbjuda fler alternativ för pendlarna är en av våra viktigaste uppgifter. Även om tåget tar tid på sig och stannar på fler ställen så är skillnaden stor för dem som bor på de små orterna; restiden förkortas betydligt jämfört med buss. Personligen hör jag till dem som också uppskattar tåget för att det ger en sådan valfrihet. Ombord finns utrymme för att både jobba och koppla av, beroende på vad som passar bäst för stunden. Men även om Krösatågen ännu inte har kommit till Kalmar så vill jag ändå uppmana Lingonets läsare att göra ett strandhugg hos oss i sommar. Kalmar län är, om jag själv får säga det, sommarlänet framför andra och bjuder på många svenska sommarklassiker som Öland, Glasriket och Astrid Lindgrens Värld. Även vår residensstad är en riktig sommarpärla som erbjuder vackra miljöer och arrangemang med hög svansföring. Och precis när Krösatågstrafiken har börjat rulla in mot Kalmar tänker i alla fall jag ta tåget för att se de tävlande atleterna i Ironman. Tävlingen, som pågår augusti har certifierats av internationella Ironman och inbegriper förstås en simtur i Kalmar sund. Varmt välkommen till östkusten i sommar! Karl-Johan Bodell, Trafikdirektör Kalmar Länstrafik INNEHÅLL Tema Skogen...3 Skog & trä i framtiden...4 Manuell huggning i bokskogen...6 Skogens design...8 Skogens mat...10 Skoglig forskning i praktiken...13 Timring en tradition på frammarsch...15 Småländsk björksnaps i Broncks anda...17 Pappershuvudstaden Lessebo...18 Innovativt av skogens råvaror...20 Annorlunda sevärdheter...21 Invigning Kalmar Emmaboda!...22 De nya Krösatågen i Kalmar län...23 Krösaprofilen Maj Månsson...24 Sommarstäderna Kalmar & Karlskrona...26 Hallandssömmen gör succé...29 Krösakrysset...30 På spåret!...31 Lingonet är Krösatågens ombordtidning. Lingonet ger dig aktuell information om Krösatågens verksamhet och en stunds förströelse under tågresan. Tveka inte att kontakta oss direkt om du har synpunkter, självklart är du också välkommen att byta några ord med din tågvärd. Om du deltar i någon av våra tävlingar vill vi göra dig uppmärksam på att vinnaren själv står för eventuell vinstskatt. Hemtrevlig resa! Lıngonet Lingonet utges i samarbete mellan Blekingetrafiken, Hallandstrafiken, Jönköpings Länstrafik, Kalmar Läns Trafik, Länstrafiken Kronoberg och Skånetrafiken. Lingonet är registrerad som periodisk tidskrift hos prv och utkommer med fyra nummer per år. Upplaga: 5500 ex. Ansvarig utgivare: Carl-Johan Sjöberg. Produktion: Lindqwist Kommunikationsbyrå, Art Director; Bosse Lindqwist, Text: Amelie Bergman, Jordbruket (om inget annat anges) Omslagsbild: Hasse Bengtsson. Kontakta redaktionen: Jenny Karlsson; Anders Ekman; eller Anne Mårtensson; 2 lingonet

3 TEMA SKOG Skogen i våra hjärtan Röda stugor tåga vi förbi! Ja, och så en väldig massa skog Det är ju inte för inte som vi pratar om «allra mörkaste Småland». Ofta tar vi dem för givna, alla de där träden som står givakt utmed spåret. Mer sällan tänker vi kanske på att våra skogar har varit en förutsättning för vårt välstånd. Det var här som vi hämtade veden till våra smedjor och råvaror till våra industrier. Det var tack vare skogen som alla de sydsvenska sågverken, snickerierna och trähustillverkarna växte fram. Och det är fortfarande i skogen som vi hämtar ny kraft och energi på lediga stunder. Går som vi vill och plockar bär och svamp, med stöd av vår unika allemansrätt. Från Smålands täta granskogar och magra tallmo till skira, skånska bokskogar; det gröna flimret utanför kupéfönstret är en viktig del av vårt kulturarv. Passa på att njuta lite extra av skogen i sommar! lingonet 3

4 «Det går inte att tänka sig en framtid utan förnybara råvaror.» text AMELIE BERGMAN Vilken betydelse har skogen för vår ekonomi och sysselsättning? Och vad händer i framtiden? Carina Håkansson, vd för Skogsindustrierna, och Ulrika Wikander, projektledare för Träregion Småland, uppdaterar vår bild av den svenska skogs- och tränäringen. Carina Håkansson är vd för branschorganisationen Skogsindustrierna. Vad är Skogsindustrierna? «Skogsindustrierna är massa-, och pappers- och den trämekaniska industrins branschorganisation. Skogsindustrierna företräder ett 50-tal massa- och pappersbruk och cirka 125 sågverk samt ett antal företag med nära anknytning till massa-, pappers-, eller trävarutillverkning.» Hur viktig är skogsnäringen för Sveriges ekonomi? «Skogsindustrin står för en betydande del av den svenska exporten. Förra året exporterade vi för 120 miljarder. Det ger ett mycket starkt bidra till Sveriges ekonomi. Man kan ju lätt tro att skogen betyder mer i Norrland, att det finns mer skog där. Men så är det faktiskt inte. De beskogade ytorna i Norrland är större, men produktionen i södra Sverige är högre eftersom skogen växer snabbare där. Vi har otroligt många sågverk i södra Sverige.» Pappersbruk lägger ned och avskedar. Är skogsindustrin i kris? «Nej, men den är i förändring. Skogsindustrin är en mogen bransch förutsättningarna har varit desamma under 100 år. Men under de senaste tio åren har marknaden förändrats. Det är ingen överraskning. Vi såg de första tecknen redan på 1990-talet när digitaliseringen av samhället inleddes. Framförallt är det efterfrågan på tidningspapper som har gått ner. Här har minskningen varit dramatisk i Sverige handlar det om 25 procent. Men efterfrågan följer också konjunkturen. När ekonomin går bra och det annonseras mycket, så går det åt mer tidningspapper. När vi har lågkonjunktur går efterfrågan ner igen. För massatillverkarna handlar det därför att ställa om sig från tidningspapper till andra produkter. Förpackningar i form av säckar, well och kartong, men också livsmedelsförpackningar, är ett område som ökar i takt med globaliseringen. Jag skulle vilja påstå att ryktet om massaindustrins död är överdrivet. Pappersmassa kommer alltid att efterfrågas. Att Södra just nu bygger ett nytt bruk i Värö utanför Varberg är en positiv signal. Sedan är det viktigt att påpeka att skogsindustrierna också består av annan verksamhet sågade trävaror och biobränsle, där vi har en fortsatt hög efterfrågan.» Hur utvecklar branschen nya produkter? «Byggsektorn är en spännande sektor som ropar efter nya produkter. Det har också växt fram en helt ny marknad för biobränsle, till exempel pellets, i takt med att samhället fokuserar på förnybar energi. Ett annat spännande område är utvecklingen av textilmassa som kan ersätta bomull. Bomullsproduktionen tar värdefull jordbruksmark i anspråk och är inte särskilt positiv för miljön; det här är ett område som vi tror starkt på. Eftersom ett träd har samma kolfiberkedjor som fossila bränslen finns det också stora möjligheter att ta fram nya drivmedel för motorer, fast på ett hållbart och förnybart sätt.» Har den svenska skogen en framtid? «Vi blir allt fler människor på jorden och vi ska utnyttja samma resurser. Jag kan faktiskt inte tänka mig att vi går mot en framtid där förnybara råvaror inte är intressanta. Den svenska skogsindustrin har god tillgång på råvara från ett hållbart skogsbruk, samt processer som ligger i framkant. Den kommer vara viktig för sysselsättningen i hela landet även i fortsättningen. Träd binder ju dessutom koldioxid och har stora positiva miljöeffekter. Det är en annan anledning till att jag tror att den svenska skogen har framtiden för sig!» foto: helene grynfarb Carina Håkansson är VD för branschorganisationen Skogsindustrierna. 4 lingonet

5 TEMA SKOG Ulrika Wikander är marknadskommunikatör på Träcentrum i Nässjö, och projektledare för profileringsdelen av Träregion Småland. Vad är Träregion Småland? «Träregion Småland är ett handlingsprogram som de tre småländska regionförbunden och länsstyrelserna står bakom. Träcentrum, Möbelriket, Virserums Konsthall, Linné universitetet och Högskolan i Jönköping är genomförare av projektet. Målet är att Småland ska vara en ledande träregion i Europa år 2020 och självklart bäst i Sverige. Förhoppningen är att vi ska öka produktionen och skapa fler arbetstillfällen.» Vilken betydelse har branschen? «Träregion Småland omfattas av det som vi kallar den trärelaterade industrin, till exempel småhusföretag, möbeltillverkare och inredningsföretag. Kort sagt alla som förädlar träråvaran vidare. I Småland arbetar nästan människor inom den trärelaterade industrin.» Berätta om Coaching-projektet! «Träcentrum arbetar med Coachingprojektet inom ramen för Träregion Småland där vi hjälper små- och medelstora företag i branschen att stärka sin konkurrenskraft. För att vi ska ha en livskraftig träindustri så krävs det resurser och nytänkande. Företagen måste få stöd i sin produkt- och marknadsutveckling och vi ser även ett behov av att stärka upp utbildningen och samverkan inom branschen. Coachingprojektet omfattar 110 företag i de tre regionerna. Varje företag har fått hjälp med att ta fram en egen handlingsplan för tillväxt och vi har sedan gett stöd under hela processen. Det kan handla om allt från produkter och produktion till organisation, marknad och export. Intresset har varit väldigt stort. För många mindre företag är det svårt att avsätta tid och resurser till utveckling.» Vilken framtid ser du för den småländska träindustrin? «Den småländska trärelaterade industrin har många styrkor. Vi är väldigt duktiga på design, kvalitetssäkring och miljöhänsyn något som efterfrågas allt mer globalt. Om vi kan utveckla branschen så kommer det självklart också att stärka skogsproducenternas och sågverkens ställning. Det man skulle kunna önska, är att vi konsumenter också blir mer medvetna när vi gör våra val. Att välja det där svensktillverkade bordet som är några hundralappar dyrare kan vara ett utmärkt sätt att stötta svensk trärelaterad industri.» Stiftelsen Träcentrum i Nässjö är en av de organisationer som fått uppdraget att genomföra handlingsprogrammet för Träregion Småland. Stiftelsen är den första i sitt slag, ett centrum för utbildning, utveckling och konferensverksamhet. Härifrån når man 75 procent av Sveriges trärelaterade industri inom en radie av 15 mil fyller verksamheten 20 år. lingonet 5

6 TEMA SKOG Förnuft och känsla Ersätter maskinerna Vi befinner oss i Blekinge, i Gåragöl strax utanför Olofström. Landskapet är kuperat. Det är varmt. Det har regnat intensivt i flera veckor men nu har sommarvärmen gjort sitt intåg och myggen har kläckts i rikliga mängder i de näringsrika, lövtäckta pölarna som samlats i svackorna. Det är himmel och helvete på samma gång. Men värmen och krypen bekommer inte Matti Hänninen och Oskar Nilsson. Trots varma skyddskläder rör de sig vant genom terrängen. Skogen är deras. Och det är för deras skull som vi är här. Matti och Oskar tillhör en mycket ovanlig yrkesgrupp. De är manuellhuggare. De avverkar skog för hand, med motorsåg. De är unika i en bransch där det mesta numera görs med hjälp av maskiner. Viktor är stolt över sina manuellhuggare: «I södra Sverige är vi bara två aktörer som har manuella timmerhuggare anställda. Det är vi och det är Skogssällskapet. På Sydved har vi 13 manuellhuggare som jobbar i arbetslag om två personer.» Matti Hänninen har jobbat som manuellhuggare i 33 år nu. «Jag är född och uppvuxen i finska Lappland och det var väl där uppe i vildmarken som jag lärde mig att trivas i skogen. Jag har i alla fall inte lämnat den sedan dess», konstaterar han. Han började sin karriär med att hugga gran på den tiden då maskinerna, de så kallade skördarna, ännu inte gjort sitt intåg i skogen. Med tiden har det mest kommit att handla om bok, ek och annat löv men visst händer det fortfarande att han blir inkallad i barrmanuell huggning i den sydsvenska bokskogen Sydved är ett av två skogsbolag i södra Sverige som har valt att anställa egna manuellhuggare. Viktor Jonsson (längst till höger) är inköpare och den som står i daglig kontakt med oskar och matti. juset silar ner genom bladverket och allt är så där intensivt grönt. Bokskogen briljerar i all sin försommarprakt. Den här årstiden lockar den många besökare. Viktor Jonsson, inköpsansvarig på skogsbolaget Sydved, är helt införstådd med bokskogens dragningskraft. Stationerad i Älmhult men verksam i Blekinge och norra Skåne så rör han sig varje dag i trakterna där barrskogen går över i löv: «Bokskogen är verkligen förknippad med det sydsvenska landskapet, vårt klimat har ju inte tillåtit något annat. I Blekinge, Skåne och Halland är den vardag. Dessutom finns den i spridda bestånd ända upp till Vättern och Vänern.» Boken trivs på medelbördiga till bördiga marker, men kan till nöds också finna sig med lite fattigare jordar. Och så vill den ha sol och värme, gärna i en sluttning. Som trädslag är det hårt och starkt men känsligt för röta och insekter. Men väl förädlat, så står boken pall, något som gjort den till ett klassiskt val för möbler och inredningar i offentlig miljö. Men de senaste åren har något hänt. Trendvindarna har blåst i motsatt riktning och i dag är boken satt på undantag. En del sågverk köper timmer ändå, i väntan på att den allmänna smaken ska vända. «På Sydved lägger vi undan cirka kubikmeter högkvalitativt boktimmer per år, som levereras till sågverk som vill ha boken i lager. En del går fortfarande till möbler, annat till plank men också till whiskykorkar.» Huvuddelen av bokproduktionen går istället direkt till bruket i Bromölla på andra sidan Skånegränsen. Där blir boken pappersmassa. Lövmassan, som är en blandning av bok och asp, används som ytskikt på kopieringspapper för att ge en jämnare struktur. 6 lingonet

7 text AMELIE BERGMAN foto mattias bokinge Att fälla ett träd är en mäktig handling. Det kräver kunskap och respekt. I de sydsvenska bokskogarna jobbar en handfull huggare med manuell avverkning. Bakom de lugna, effek- tiva rörelserna ligger mångårig träning och med resultatet kan inga maskiner mäta sig. Matti Hänninen har jobbat som manuellhuggare i 33 år, Oskar Nilsson i två. Ett jobb som kräver eftertanke, god fysik och ett tjockt pannben. «Det måste man ha dagar när det regnar småspik det är ju inte alltid det är försommar», konstaterar Matti som gillar jobbet av många anledningar. Friheten och närheten till naturen är viktig, men också variationen.» en hel koloni med småbokar tittar upp ur lövtäcket. förmodligen handlar det om en ollongömma som någon flitig liten gnagare har samlat ihop och sedan glömt bort. bestånd när oländig terräng eller andra försvårande omständigheter gör det olönsamt att köra med maskiner. För så är det. Att bokhuggning fortfarande sker manuellt handlar inte i första hand om en kulturgärning. Det är krass ekonomi. «En duktig manuellhuggare fäller och apterar trädet med optimal kvalitet. Varje beslut är individuellt och fattas med utgångspunkt i egenskaperna hos varje enskild stam. Maskinerna, som har utvecklats för barrträd, följer en viss standard. I viss terräng jobbar dessutom manuellhuggarna nästan lika fort som maskiner. Så i många fall blir det faktiskt mer lönsamt att köra manuellt. I dag hugger vi manuellt på ungefär hälften av bokavverkningarna», säger Viktor som även väger in miljöaspekten: «En motorsåg drar cirka 0,8 liter per timme. Maskinen 15 liter. Det är bara att göra matematiken» Mer hjärna än muskler Matti och Oskar både gallrar och föryngringshugger i bokskogen säsongen börjar i slutet av augusti och håller på fram till senvåren. Vid föryngringshuggningen är träden år, ibland något yngre om det är bördiga marker. Pelarsalen som vi går runt i den här dagen har stammar som är runt 100 år. Rent biologiskt kan en bok bli 400 år men då har den sedan länge förlorat sina kvaliteter som råvara. Den största bok som Matti fällt hade ett omfång på 1,40 och krävde att han gick och hämtade specialmotorsågen med det stora svärdet. «Men det behöver inte vara stort för att vara minnesvärt. Charmen med det här jobbet är att varje träd är individuellt», säger Matti som sedan några år tillbaka är Oskars läromästare. Oskar är handplockad, direkt från naturbruksgymnasiet i Osby. Han ler lite generat när Viktor kallar honom för påläggskalv. Men så är det. «Det är inte alla som klarar av det här jobbet. För det första så måste man ha rätt fysik. Sedan måste man ha rätt inställning. Man måste tycka att det är roligt. Annars orkar man inte med att gå omkring med motorsågen i ur, skur och snöglopp, åtta timmar om dagen fem dagar i veckan år ut och år in», säger Matti som tycker att ergonomin är bättre nuförtiden. Motorsågar och arbetskläder har blivit lättare och säkerheten för det är ett farligt jobb har blivit bättre. Ändå handlar det inte om råstyrka. Styrkan ska man egentligen inte använda alls, förklarar Oskar: «Att hugga handlar om att planera. Att man tänker ut på förhand hur man ska lägga träden i förhållande till varandra så att de inte hakar i varandra och fastnar eller blir svåra att skota ut ur skogen. När man gör rätt, så behöver man inte ta i överhuvudtaget. Det är när det går fel som man måste vara stark.» Matti demonstrerar och vi ställer oss på behörigt avstånd när han lägger riktskäret. Det är över på ett ögonblick. Fällskäret är igenom och trädet i rörelse. Hundraåringen faller till marken med ett imponerande brak. Det är som det ska, säger Matti: «Hade det här trädet fått stå kvar, hade det kvävt alla andra runtomkring. Nu blir det plats och ljus för de andra bokarna att leva och utvecklas.» lingonet 7

8 TE M A S K OG Slöjdat, snidat, svarvat, sågat och snickrat från Krösaland Träsmak text AMELIE BERGMAN Ris för rumpan Läckra pallen T50 produceras i Mörlunda av Twistin of Sweden/Larssons möbler och Specialsnickerier. Det är sitsen som gör pallen så speciell finns med pappersrya, bubbeltyg i ull eller papper med inslag av björkris. Holk för fladdermusen Fladdermöss behöver holkar precis som fåglar. Sätt upp holken i äldre löv- eller tall skog, gärna i anslutning till bebyggelse eller vatten, tipsar småländska Bankebergs Lantbruk som förädlar egen skogsråvara bland annat till fågelholkar. Miljöcertifierat enligt PEFC, förstås. Klassiker i slöjdsalen Sjöbergs klassiska hyvelbänkar från Stockaryd har prytt slöjdsalar i mer än 60 år. Finns för både proffs och hemmaslöjdare Elite är tillverkad av massiv bok. Årets möbel Möbelsnickaren och formgivaren Gustav Person fick prestigefyllda utmärkelsen «Årets möbel 2014» för sitt bord Spänna. Produceras i björk eller ek av Källemo i Värnamo. På god fot Mohedatoffeln är en klassiker som står på stadig fot. Här i ett klassiskt utförande, «Erik» i cognacsfärgat läder med brunbetsad träsula. Vanligtvis används alträ till träskor, men även björk och furu. På millimetern Hultafors klassiska tumstock i björk är ett måste för såväl amatör som proffs. 8 lingonet

9 Välstädat för väggen Kvasten går på Swedese. Praktiska borsten Baffi finns i bok natur, vitlackad alternativt svartlaserad bok. Formgiven av Gam Fratesi. Mrs Bill från Huskvarna Smarta förvaringsskåpet Mrs Bill har små uppvikta hörn i överkant istället för handtag. Tillverkas av Karl Andersson & Söner i Huskvarna med faner av ek, björk, valnöt eller, som här, i lackat utförande. Böjt och bänt «Vid Helge å i Diö, mitt i den småländska gammelskogen, ligger Sveriges äldsta möbelfabrik. Här tämjs bok och ask till tidlösa möbler av yrkesskickliga hantverkare som vet åt vilket håll träet vill böjas.» Så beskriver Gemla sin verksamhet och visst är beskrivningen också väldigt passande på vackra sittserien Bow i massivböjd basad ask. Finns bland annat som soffa, lagom för en fästman eller två. foto: sara landstedty Parkett på nytt sätt Skåpet Story har hämtat sin inspiration från den klassiska fiskbensparketten. Målat trä och MDF, ek och marmor. Tillverkas av Strömslunds snickeri i Vaggeryd för A2 Designers. För cocktailpartyt! Formgivaren Cecilia Brandström har designat den här häftiga kuvertväskan i björk. Heter kort och gott Björk och kommer, kanske, i produktion. lingonet 9

10 TE M A S K OG S o e s a er ınspir rar 10 lingonet

11 Blåbär, lingon, hjortron, svamp och allehanda örter Den svenska allemansrätten ger oss fri tillgång till skogens skafferi. Det gäller bara att veta var man ska leta! Med inspiration från de småländska skogarna bjuder Lingonet på fyra smakupplevelser; den svenska sommaren lagrad på burk. Välkommen till bords! text AMELIE BERGMAN foto hasse bengtsson Syltade trattkantareller Inlagda granskott Lingonchutney Blåbärschutney med chili 500 gr färska trattkantareller 1 dl ättikssprit (12%) 2 dl strösocker 3 dl vatten 2 lagerblad 5 kryddpepparkorn 5 nejlikor 5 vitpepparkorn 2 rödlökar i tunna ringar Blanda ättikssprit, socker och vatten i en kastrull och koka upp. Lägg i lagerblad, kryddpeppar, nejlikor och vitpeppar. Låt lagen koka tills den blir simmig. Slå sedan den heta lagen över färska och väl rensade kantareller. Blanda i rödlöken och se till att lagen täcker allt. Låt svalna och häll upp på rena glasburkar. Om de syltade kantarellerna förvaras i kyl så håller de i cirka tre månader. 1 liter granskott 1 liter vatten 1 dl vitvinsvinäger ½ krm socker Plocka granskotten när de är späda och ljus gröna. Fråga markägaren om lov först eftersom granskotten sitter kvar på träden! Blanda lagen och lägg i granskotten, sjud där efter alltsammans i cirka 10 minuter. Häll upp på rena glasburkar. Om granskotten förvaras i kylen så håller de i cirka tre månader. 2 gula lökar, hackade 1 liter lingon 1,5 dl socker 1,5 dl råsocker 1 dl rödvinsvinäger 1 kanelstång 3 krm salt 2 chilifrukter, strimlade Blanda alla ingredienserna, utom chilin, i en kastrull och koka på svag värme i cirka 40 minuter. Lägg i chilin och koka ytterligare i fem minuter. Häll upp på rena glasburkar och sätt genast på lock. Chutneyn håller cirka två månader i kylen. 2 dl blåbär 1 schalottenlök 1 röd chili 1 tsk korianderfrö 1 krm fänkålsfrö 1 tsk olja (solros eller oliv) 1,5 dl socker 1 dl rödvinsvinäger Skala och hacka löken. Dela och strimla den röda chilin. Fräs lök, chili och samtliga kryddor i olja tills löken har blivit glansig. Tillsätt övriga ingredienser. Koka utan lock cirka minuter. Slå genast upp i en steriliserad burk. Ställ svalt och mörkt. lingonet 11

12 TE M A S K OG! Hallå? 12 lingonet

13 text AMELIE BERGMAN Som man ropar i skogen får man svar Om framtiden kan man fråga sig mycket. På slu:s skogliga forskningsstationer i småländska Asa och halländska Tönnersjöheden växer svaren på träden. Försöksledare Ola Langvall berättar om hur hundra års forskning påverkar oss nu och i framtiden. Vad är, och vad gör, slu? «Sveriges lantbruksuniversitet har uppdraget att forska och undervisa i de agrara näringarna, det vill säga jord- och skogsbruk.» Varför Asa och Tönnersjöheden? «Det är en ganska lång historia. Under lång tid låg Skogshögskolan, det som fortfarande kallas Skogis i Stockholm. När utbildningen och SLU:s fakultet för skogsvetenskap flyttade till Umeå i mitten av 1970-talet så blev det efterhand en del diskussioner. Skogsnäringen i södra Sverige tyckte att det måste finnas skoglig forskning även i den här landsänden och därför så förlades även ett campus till Alnarp i Skåne. Visserligen kan man ägna sig åt forskning i laboratorier och växthus, men det går bara till en viss gräns. Förr eller senare så måste man ut i skogen. Därför anlades försöksparken i Asa utanför Lammhult där vi genomför fullskaliga experiment. Försöksparken Tönnersjöheden i Simlångsdalen fanns sedan tidigare, den etablerades redan på talet och fick en given plats i organisationen. Dagens forskning finansieras både av staten och externt, bland annat via skogsindustrin. Externfinansieringen står för ungefär hälften av kostnaderna.» Vad forskar ni kring? «När det som i dag heter Skogsstyrelsen byggdes upp, i början av 1900-talet så handlade det om ett rent tillväxtperspektiv. Uppdraget var att beskoga Sverige. Man ska ha klart för sig att vårt landskap inte var så skogrikt då som nu. Stora uttag av ved för bränsle och industriell produktion hade naggat på beståndet. Och stora delar av Halland bestod på den tiden av ljunghedar. I modern tid har forskningen till stor del handlat om ekonomi. Att få ut så mycket som möjligt på varje insatt krona. Därför fokuserar vi mycket på att få till säkrare och effektivare föryngringar. Till exempel att ta reda på hur plantorna bättre kan motstå angrepp från skadeinsekter. Andra intressanta forskningsområden är nya trädslag som är mer produktiva och snabbväxande.» Hur viktiga är klimat- och miljöfrågorna? «Mycket. Vi arbetar i stor utsträckning med icke ekonomiska värden som biologisk mångfald och miljöfrågor men också med skogens rekreationsvärden. I takt med att skogslagstiftningen har förändrats och miljöcertifieringar som PEFC och FSC har tagits i bruk har en av våra uppgifter varit att verifiera eller dementera olika antaganden i lagar och certifieringar. Klimatforskningen har också blivit en allt viktigare del av vår verksamhet. Skogens förmåga att binda koldioxid och möjligheten att ta fram nya, förnybara råvaror bland annat alternativ till betong är mycket intressant. Skogsbruket kan verkligen bidra i klimatarbetet.» Vad forskar du själv kring? «Jag har jobbat mycket med föryngringsproblematik men har på senare år också forskat en hel del kring klimatfrågan och skogens förmåga att binda koldioxid. Bland annat försöker vi ta reda på hur stor skada stormen Gudrun orsakade i form av ökade koldioxidutsläpp och hur lång tid det tar innan koldioxiden är fastbunden igen.» Träd tar ju väldigt lång tid på sig att växa. Är det inte frustrerande att behöva vänta på forskningsresultaten så länge? «När jag började forska undrade jag faktiskt hur det skulle gå. Men tiden går ju så fort Jag har varit med i 25 år nu, så en del av skogen har kommit upp. Men många forskare före mig har lagt grunden och samlat in data i mer än 100 år. Data som jag nu får analysera. Vår uppgift är att bädda för framtidens forskning. Därför är vi tacksamma för att vi har fått behålla strukturen med våra försöksparker, trots att den skogliga organisationen har genomgått så många förändringar. Kontinuiteten är jätteviktig.» Vilken betydelse har skogen i framtiden? «Det är förstås spekulationer, men personligen tror jag att det är viktigt att svenska skogar fortsätter att producera bra. För energins, ekonomins och klimatets skull.» lingonet 13

14 TE M A S K OG Niklas Stangenberg, Stangenbergs Byggnadsvård och Thomas Svensson, Vimmenarps Gård, har kul på jobbet. Båda har valt sitt yrke för att de vill jobba med hållbara byggnadsmetoder och hushålla med de resurser som finns. 14 lingonet

15 TIMRING en tradition på frammarsch text AMELIE BERGMAN foto amelie bergman niklas stangenberg De må ha bytt yxan mot motorsåg, men hantverket är detsamma. Jobbet har blivit lite lättare och går lite snabbare och tur är väl det. I takt med att vårt intresse för byggnadsvård växer, har timmermännens kunskaper återigen blivit eftertraktade. Ett uråldrigt yrke har gjort comeback. Niklas Stangenberg och Thomas Svensson har fullt upp. Med basen i Vrigstad respektive Eksjö flänger de över hela södra Sverige. Uppdragsgivarna är främst privatpersoner som vill ha hjälp med att renovera sina trähus på traditionellt vis. I Sverige har timmerhustraditionen, som en följd av den rikliga virkestillgången, alltid varit stark och arbete finns i överflöd. Även om 1900-talets husproduktion främst har varit en fråga för den framgångsrika småländska trähusindustrin så finns det gott om kåkar från 1700-, och tidigt 1900-tal som kräver kärlek och kunskap för att stå raka och stolta i ytterligare några århundraden. Varför har det blivit populärt att timra igen? Niklas tror att det växande intresset är en återspegling av samhällsutvecklingen: «Allt fler vill leva på ett mer hållbart sätt, ta större hänsyn till miljön. Det märks ju inte minst på den växande trenden inom ekologisk och närproducerad mat. Att ta tillvara gamla timmerbyggnader, renovera dem och använda material som hämtats ur våra egna skogar eller har återvunnits från andra gamla hus är samma tänk. Det är sunt förnuft, naturligt», resonerar Niklas, och Thomas instämmer: «Personligen gillar jag tanken att man tar tillvara det gamla, att man bygger på det som redan finns. Det känns bra, helt enkelt.» Många utbildningsvägar Thomas och Niklas är båda egenföretagare med välfyllda orderböcker. Från att ha varit ett nästintill utdött yrke har en ny generation vuxit fram. De bådas vägar till timmermannaskapet har dock varit olika. Hur blir man timmerman? «Jag ville snickra, det var jag säker på. Men däremot tilltalades jag inte riktigt av den traditionella byggbranschen utan ville jobba på ett mer hållbart sätt, med naturliga material. Så jag gick en tvåårig utbildning i byggnadsvård på Vindelns folkhögskola», berättar Niklas på klingande norrländska. Han är inte ensam om att ha flyttat ner till Småland och är förvånad över hur smidigt det har gått att få uppdrag. Han har haft att göra sedan dag ett. Också Thomas har en bakgrund som byggnadsvårdare. «Det började med att jag gick ett byggnadsvårdsläger på Öland. Där fick jag höra talas om en utbildning på Högskolan på Gotland och det var där mitt intresse väcktes för timringen. Därför kompletterade jag min utbildning med två terminer i Järvsö, där vi helt koncentrerade oss på timring och äldre byggnadstekniker.» Klurigt men naturligt En av de stora fördelarna med trä som byggnadsmaterial är att det isolerar bra. Men eftersom träet också kan andas, så ger det ett fint klimat som är bra att leva i. Senvuxen tall eller gran ska det vara. Kvaliteter som i dag inte går att hitta i byggvaruhandeln utan kräver speciella kontakter. Thomas och Niklas vänder sig gärna till lokala småsågar. Här finns, om man har tur, fortfarande både kunskapen och kvaliteten. Grundprinciperna för timring tar utgångspunkt i materialet. Man utnyttjar träets topp och rotände för själva passformen samt stockens egen tyngd för tätningen. Stockarna huggs ur, ett så kallat långdrag, på undersidorna för att sluta om varandras översidor. De små glipor som eventuellt uppstår, tätar Niklas och Thomas med vanlig husmossa som växer snudd på överallt i våra skogar. Timrar man på olika sätt på olika ställen? «Hantverket är universellt men det som kan skilja sig åt, mellan svenska landskap och mellan olika kulturer, är själva knutarna. Här finns det en uppsjö av lokala variationer», säger Niklas och beskriver jobbet som «lite klurigt»: «Principen är egentligen väldigt enkel. När man ser ett färdigt timmerhus upplever man det ju bara som en byggsats som man kan plocka ner och sätta ihop igen. Men eftersom varje stock är unik så måste man fatta nya beslut hela tiden. Det är det som gör timringen till ett hantverk. Att timra tar tid.» Det är förmodligen också en av orsakerna till att majoriteten av de jobb som Niklas och Thomas utför handlar om reparationer, lagningar och flyttningar. Timras det inte några nya hus alls? «Jodå, det nytimras en del hus men då maskinellt. Det är däremot få hus som timras med enbart yxa eller såg. Det tar helt enkelt för lång tid och blir för dyrt för en privatperson. Däremot förekommer det ibland i antikvariskt syfte, med muséer eller hembygdsföreningar som initiativtagare», säger Thomas. Från yxa till motorsåg Yxan är sedan urminnes tider timmermannens främsta redskap det är bland annat med denna som långdraget och urtaget för knutarna görs. Och visst har Niklas och Thomas fortfarande en imponerande yxa i verktygslådan. Men allt som oftast åker motorsågen fram. «Om redskapen finns och det blir mer kostnadseffektivt att använda moderna verktyg, då gör vi det. Det är ju ett sätt att bevara timringstraditionen. Annars kanske det inte blir något timrat alls. Så länge som man håller sitt eget handlag med yxan vid liv, tycker jag det är helt okej. En tradition som inte förnyas och underhålls dör ut. Jag är säker på att våra kolleger på 1800-talet hade använt motorsåg om det hade funnits!», funderar Thomas. Och så var det ju det här med yrkestiteln. Att timmermannen är just en man är numera inte alls självklart. Särskilt inte efter motorsågens intåg. Så måhända är det «timmerhen» som är den nya tidens yrkestitel? Den som lever får se. lingonet 15

16 TE M A S K OG Kör du på tall i tanken? Evolution är en ny typ av diesel som utvecklats i samarbete mellan Preem, Södra och Sveaskog. Bränslet bygger på 35 procent förnybar råvara i form av tallolja som utvinns ur restprodukter från massaindustrin. Talloljan upparbetas till råtalldiesel vid en anläggning i Pitea och raffineras sedan på Hisingen i Göteborg. Inslaget av förnybar råvara sägs minska utsläppen med upp till 31 procent. Upplev ett arboretum! I Jönköpings stadspark Ett arboretum är en plantering av buskar och träd gjord i studiesyfte eller för skönhets skull. I Jönköpings stadspark hittar du ett lättillgängligt arboretum, bara en kvarts promenad från centralstationen. «En människa planterar inte ett träd åt sig själv hon planterar det för eftervärlden.» A Smith foto: mats samuelsson Råtallolja blir till talldiesel som blir till grön diesel. Foto: Preem. Växjö den moderna trästaden Som ett led i arbetet med ett hållbart samhällsbyggande har Växjö tagit fram en träbyggnadsstrategi som fått namnet «Växjö den moderna trästaden». Visionen är att Småland ska bli ett nationellt centrum för modernt träbyggande. Resultaten syns redan nu runtom i staden. Arenastaden, kommunhusets egen entré och Slottsbron är några exempel. Slottsbron i Växjö helt i trä förstås. Sveriges största barrträd? Sägs vara Ullebotallen utanför Bottnaryd i Småland. Ullebotallen rymmer 21 kubikmeter, har en omkrets på 4,7 meter och är 25 meter hög. Krontallen i Uppsala är lika maffig den och får dela på förstaplatsen. En promenad bland Lignoserna Alnarpsparken, i anslutning till SLU:s campusområde i Alnarp bjuder på en unik upplevelse. Alnarpsparkens specialitet är lignoserna det vill säga vedartade växter. Med ungefär 2500 olika arter och sorter är parken en av landets artrikaste. foto: åsa nylén «A piece of forest» lyser upp Modern Times, en designduo bestående av Johannes Tjernberg och Rasmus Malbert, har designat den här belysningsarmaturen som är tillverkad i pappersmassa. Går att bygga på så att den ser ut som ett helt skogslandskap. En lysande skog av pappersmassa som dessutom växer om man vill. Sten på sten i skogen Stenmurarna är en viktig del av kulturarvet i de småländska skogarna; magiska formationer som äger sin egen skönhet men också är monument över tidigare generationers slit. Ingen skildrar dem som Växjöfotografen Åsa Nyhlén som har dokumenterat småländska stenmurar i sin bok Stenminnnen.

17 N W E S 165 Småländsk björksnaps goes New York text AMELIE BERGMAN foto hasse bengtsson Med sin exklusiva snaps smaksatt med småländsk björksav har Helena och Jiri Holasek gjort succé på finkrogen. Nu tar de steget från lilla Havsjö till New York. Konceptet ska lanseras i usa och inspirationen kommer från Sävsjös mesta kändis Jonas Bronck, mer känd som grundaren av stadsdelen Bronx. Paret Holasek har båda en bakgrund som restauratörer, och driver sedan många år tillbaka en populär rekreations- och konferensanläggning i lantligt belägna Havsjö. Med skogens alla råvaror runt knuten var det självklart att dra igång tillverkning av egna delikatesser från syltade trattisar till bär och «granskottshånung». Inspirerad av äldre tiders tappning av björksav föddes också tanken på en snaps smaksatt med björksav. Vitaminkick på våren «Att tappa björksav är en gammal svensk tradition. Björksaven var en viktig vitaminkick under vårvintern och både folk och fä brukade få sig en slurk», berättar Jiri Holasek som ville skapa ett alternativ till vanliga snapsar smaksatta med anis, kummin och fänkål. Tillsammans med Helena tappade han egen sav från björkarna kring Havsjö och provade sig sedan fram till rätt recept. Snapsen späds med ren björksav och kryddas också med säsongens första musöron av björklöv. Jiri beskriver den som en mild och len snaps med blommig eftersmak. Fin till kräftor och sill men också som en virre efter maten. Produktionen är hantverksmässig, och eftersom tappningen bara kan ske under några veckor under våren så är volymen begränsad. Efter att snapsen blandats och kryddats får den vila ett helt år. Den första årgången sålde slut direkt och sedan en tid har snapsen serverats på några av Sveriges mest exklusiva krogar som digestif eller avec. Men nu väntar det stora äventyret; björksnapsen ska lanseras i New York. Kändis från Sävsjö «Jonas Bronck s Spirit» marknadsförs i USA som «flavored vodka» och har fått sitt namn efter den småländske bondsonen som emigrerade från Komstad utanför Sävsjö för att bli kapten i den holländska flottan. På 1640-talet köpte Jonas den bit land som han senare fick uppkallad efter sig, Bronx i New York. «Jonas Bronck kom till USA 1639, nu gör våra flaskor samma resa, 375 år senare! Att snapsen dessutom smaksätts med björkar från Havsjö, som ligger nästgårds till Komstad, är förstås en extra poäng», säger Jiri entusiastiskt. Årets jubileum firas i stor stil av Jonas Bronck Center i Sävsjö som under sommaren tar emot busslaster med amerikanare som är nyfikna på sitt ursprung. Jiri och Helena har också knutit kontakter i USA inför lanseringen, bland annat med Bronck-ättlingen Steve Allen som lanserat ett Jonas Bronck-öl på hemmamarknaden. «Öl och snaps det är bara sillen som fattas!» lingonet 17

18 Lessebo skapar papper för världens kreatörer På Lessebo Bruk har det tillverkats papper i mer än 300 år. Idag gör bruket exklusivt papper för den grafiska industrin. Vita Scandia 2000 och färgstarka kollektionerna Kaskad och Colorit är välkända varumärken för kreatörer i hela Europa. et började som ett järnbruk på 1660-talet. Den rikliga tillgången på vattenkraft och skogsbränsle gav perfekta förutsättningar. Men redan 1693 lades produktionen om till papper och den första storkunden var den nyanlagda flottbasen i Karlskrona. Sedan dess har Lessebo Bruk hållit näsan över vattenytan även i hård sjö. Råvara från småländska skogar Det senaste slaget kom 2013 när verksamheten försattes i konkurs. Om än med en reducerad personalstyrka har Lessebo Bruk rest sig igen. Med nya ägare, bestående av en grupp lokala entreprenörer och norska investerare, har verksamheten fått ny luft under vingarna. Marknads- och försäljningschefen Max Peters tror på framtiden: «Vi började med en rejäl översyn av affärsområdena. Handpappersbruket såldes och vi valde att dela upp verksamheten i tre områden. Mest kända är vi för vår industriella tillverkning av grafiskt papper. Men vi producerar också specialcellulosa för bland annat textilier och hygienprodukter. Värmen som uppstår i samband med produktionen omvandlar vi till energi som vi säljer vidare. Att producera papper, cellulosa och energi i en och samma process är mycket effektivare än att producera dem var för sig», säger Max Peters som berättar att all skogsråvara hämtas från producenter i närområdet. Tillgången är god och fördelarna ur miljösynpunkt är många inte minst som transporterna blir korta och koldioxidavtrycket mindre. Bra resultat i tryckpressen Idag har Lessebo Bruk 100 årsmedarbetare som alternerar mellan de olika affärsområdena. Just nu går grafiskt papper relativt bra, och det är också för detta som bruket är känt på marknaden. Scandia 2000 är vår klassiker. Ett premiumpapper som finns i gramvikter från 70 gram ända upp till 440 gram. De riktigt tjocka arken används till exklusivt marknadsföringsmaterial som till exempel visitkort, säger Max. I Lessebo Bruks produktportfölj ingår också färgade papper, bland annat kollektionerna Kaskad och Colorit som är väl etablerade i den grafiska branschen. Men vad är då ett «grafiskt premiumpapper»? «Det är ett papper av hög kvalitet som ger ett väldigt bra resultat i tryckpressen, framförallt i samband med mer krävande offsettryck. Vårt papper är uncoated vilket innebär att det inte har ett lager av krita på ytan utan fortfarande har kvar den naturliga känslan. Man både ser och känner papperskvalitén», förklarar Max. Ett brett sortiment och ett omfattande lager ska ge hög tillgänglighet för kunderna, hemma och internationellt. Starka varumärken till trots, så är Lessebo Bruk en mycket liten aktör på världsmarknaden. «Men vi har gott hopp om framtiden. Vi har fått ordning på verksamheten och står väl rustade att ta tillvara på en vändande konjunktur. Naturligtvis hoppas vi också på nya kunder ute i världen. Svenskt papper från Lessebo Bruk har gott rykte.» 18 lingonet

19 På Lessebo Handpappersbruk har inte mycket förändrats sedan 1600-talet. All tillverkning sker hantverksmässigt och den modernaste maskinen är från skriv som strindberg Lessebo Handpappersbruk värnar om hantverket Vill du känna dig som August Strindberg? Då ska du skriva dina litterära verk på «Bikupan», det klassiska pappret från Lessebo Handpappersbruk. Här lever hantverket ännu och framtidstron är stark. För drygt ett år sedan köpte Louise Ivarsson, ekonom och marknadsförare från Göteborg, Lessebo Handpappersbruk. «Jag hade hört att handpappersbruket skulle separeras från övriga bruksverksamheten och säljas och såg potentialen.» Så här i digitala tider har papper, särskilt ett vackert handgjort sådant, blivit ett sätt att synas. «När det ligger ett handskrivet brev i brevlådan så sticker det ju ut direkt, bland alla räkningar och fönsterkuvert», konstaterar Louise. Många är de generationer som har skrivit på Lessebos papper. Privatmarknaden är fortsatt stark och så här i bröllopstider säljs det förstås extra mycket papper till inbjudningarna. Men Louise och hennes medarbetare (tre heltidsanställda) har också satsat på att bredda erbjudandet mot företag. «Vi försöker att balansera utbudet och kundgrupperna. Vi har till exempel många kunder som har tagit fram sitt eget brevpapper och vi gör menyer åt kända restauranger. Flera universitet och högskolor beställer också sina diplom från oss. Ett annat område som vi är kända för är högkvalitativt akvarellpapper samt fotopapper för konstnärligt bruk.» Tillverkningen går till på samma sätt som när den startade 1693 och den yngsta maskinen är från Här är det dock inte skogsråvara som används, utan bomull. Under sommaren kan besökare gå en guidad visning i produktionen och shoppa efteråt. Om Louise själv får välja blir det några ark av klassiska «Bikupan». «Lessebos Bikupan var det papper som August Strindberg skrev på. Det är en rätt häftig känsla!» Guidade visningar! Lessebo Handpappersbruk visar upp tillverkningen i sommar. lingonet 19

20 Södra Pulp Labs skapar tyg och möbler av massaved Hur ska skogens råvaror användas i framtiden? Tyg, tråd och möbler i kompositmaterial är bara några av de idéer som redan är verklighet. På Södra Pulp Labs flödar kreativiteten. Karin Emilsson, forskningschef. foto: ola åkeborn foto: jesper andersson ❶ ❺ ❷ foto: malin arnesson ❸ ❹ ❶ Barnstolen Parupu har designats av arkitekttrion Claesson Koivisto Rune och är tillverkad av det nya biokom- positmaterialet Durapulp. Foto: Ola Åkeborn. ❷ Massa för framställning av Durapulp. Foto: Malin Arnesson. ❸ Skivor av Durapulp. Foto: Jesper Andersson. ❹ Textilmassa kan användas för att framställa bland annat viskostyg och ❺ viskostråd. Foto: Ola Åkeborn (bild 1) och Ola Kjelbye. Södra Pulp Labs är skogsägarföreningen Södras egen forskningsavdelning. Karin Emilsson är forskningschef för Södrakoncernen och leder de 45 medarbetarna på utvecklingsavdelningen i jakten på framtidens cellulosaprodukter. «Vi tror att pappersmassa är en produkt som kommer att vara mycket intressant även i framtiden och att utveckla nya produkter är ett sätt att skapa ett högre värde på våra medlemmars skog». En av de produkter som fått mest uppmärksamhet är Durapulp ett nytt biokompositmaterial som bygger på barrmassa. Bland annat har framgångsrika arkitekttrion Claesson Kovisto Rune designat en bordsarmatur och barnstolen Parapu för att visa på materialets möjligheter. «Fördelarna med materialet är att det är väldigt formbart men ändå styvt vilket ger många möjliga användningsområden. Det är visserligen inte helt vattenbeständigt men tål vatten ganska bra. Dessutom dammar det inte, vilket är viktigt i miljöer med mycket elektronik eller där hygienen är prioriterad», säger Karin Emilsson och berättar att man just är färd med att kommersialisera Durapulp för olika branscher: «Förpackningar av olika slag, designprodukter och möbler är några alternativ. Vi ser också ett stort användningsområde inom sjukvården där man i dag använder många engångsartiklar av plast som sedan slängs. Att kunna använda förnybar råvara i de sammanhangen vore inte dumt alls.» En annan produkt som redan är verklighet, är textilmassa som kan användas till både tyg och tråd. Massan ersätter bomullsfibrer och är ett hållbart alternativ till vattenoch resurskrävande bomulls produktion. Att ta vara på allt är viktigt och därför har man också börjat forska kring de restprodukter som uppstår i samband med massaproduktionen. «Bland annat försöker vi hitta nya an - vändningsområden för den så kallade hemicellulosan som vi i vanliga fall bränner upp. Denna är mycket intressant för utveckling av olika kemtekniska produkter, till exempel för att ersätta oljebaserade plaster. Det vore naturligtvis ett stort framsteg.» 20 lingonet

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Om våra massiva och sköna trägolv.

Om våra massiva och sköna trägolv. Om våra massiva och sköna trägolv. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste du behöver veta om trägolven från Norrlands trä som grundades

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Välkommen till Södra Cell Värö. En av världens största och mest moderna massaindustrier.

Välkommen till Södra Cell Värö. En av världens största och mest moderna massaindustrier. Välkommen till Södra Cell Värö En av världens största och mest moderna massaindustrier. 2 I Södras värld utgår allt från skogen Södra är Sveriges största skogsägareförening med mer än 50 000 skogsägare

Läs mer

furniture in time presented by Hans K

furniture in time presented by Hans K furniture in time presented by Hans K Rötter från Hyssna - från Hyssna till ett framgångsrikt internationellt möbelproducerande designföretag För den som är intresserad av möbler väcker namnet Hyssna direkt

Läs mer

Drömmen om ett vackrare hem

Drömmen om ett vackrare hem Drömmen om ett vackrare hem 1 Vår kärlek till trä har sin förklaring Vårt företag har byggt trappor i det lilla inlandssamhället Norsjö i Västerbotten sedan 1923. Det är ganska enkelt att förstå varifrån

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET

NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET VI BYGGER 16 NYA STATIONER I SKÅNE OCH SMÅLAND så att fler kan ta tåget till arbete, skola och fritid PROJEKT PÅGATÅG NORDOST OCH KRÖSATÅG Kommer du också att ta tåget? NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET

Läs mer

Kungsäter Kök Dalbo Gårdshorn 21 519 92 Kungsäter Tel. +46320-20 70 30 Fax +46320-811 60 info@kungsaterkok.se www.kungsaterkok.se

Kungsäter Kök Dalbo Gårdshorn 21 519 92 Kungsäter Tel. +46320-20 70 30 Fax +46320-811 60 info@kungsaterkok.se www.kungsaterkok.se PERSONLIGA KÖK Kungsäter Kök Dalbo Gårdshorn 21 519 92 Kungsäter Tel. +46320-20 70 30 Fax +46320-811 60 info@kungsaterkok.se www.kungsaterkok.se Made in Halland. Inte långt ifrån Varberg, ca 3 mil österut

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Om våra paneler för väggar och tak.

Om våra paneler för väggar och tak. Om våra paneler för väggar och tak. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste som du behöver veta om panelerna från Norrlands trä, grundat

Läs mer

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin

Läs mer

Bjäre Hembygd, ett varumärke som står för råvaror med kvalitet och smak med säte på bördiga Bjärehalvön, Sveriges Toscana.

Bjäre Hembygd, ett varumärke som står för råvaror med kvalitet och smak med säte på bördiga Bjärehalvön, Sveriges Toscana. Bjäre Hembygd, ett varumärke som står för råvaror med kvalitet och smak med säte på bördiga Bjärehalvön, Sveriges Toscana. 1 Landskapet När du kommer till skånska Bjärehalvön möts du av ett öppet landskap

Läs mer

Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel.

Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel. Klas Lindberg Modern restaurangrätt 14 portioner Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel. Allt kött, mejeri och grönsaker är i största möjliga mån ekologiska eller kravmärkta

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

UNIKA LOKALER MODERN UTRUSTNING GOD MAT TRIVSEL FLEXIBILITET NÖJDA KUNDER MÖTEN KONFERENS

UNIKA LOKALER MODERN UTRUSTNING GOD MAT TRIVSEL FLEXIBILITET NÖJDA KUNDER MÖTEN KONFERENS UNIKA LOKALER MODERN UTRUSTNING GOD MAT TRIVSEL FLEXIBILITET NÖJDA KUNDER MÖTEN KONFERENS ALLT FÖR ETT BRA MÖTE VÄLJ TRÄCENTRUM Många företag och organisationer väljer Träcentrum som mötesplats. Träcentrum

Läs mer

Hjortfärsbiffar. Rödvinssås. 4 port

Hjortfärsbiffar. Rödvinssås. 4 port Med hjort på menyn Hjortfärsbiffar 4 port 600g hjortfärs 100g smör 2 msk matolja 1 msk dijonsenap 2 äggulor 3 kokta potatisar utan skal 1 gul lök 1 dl grädde 2 cl cognac Skala och finhacka löken. Fräs

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

BJÖRKSNÄS KOLLEKTION SÄLJSTART I FLERA STEG FRÅN OKTOBER 2015. PRESSFRÅGOR: press.sto@ikea.com. Inter IKEA Systems B.V. 2015.

BJÖRKSNÄS KOLLEKTION SÄLJSTART I FLERA STEG FRÅN OKTOBER 2015. PRESSFRÅGOR: press.sto@ikea.com. Inter IKEA Systems B.V. 2015. BJÖRKSNÄS KOLLEKTION SÄLJSTART I FLERA STEG FRÅN OKTOBER 2015 PRESSFRÅGOR: press.sto@ikea.com Inter IKEA Systems B.V. 2015. NORDISK ENKELHET I NY VERSION BJÖRKSNÄS är en kollektion med ett nyfiket förhållningssätt

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Våra finaste delikatesser

Våra finaste delikatesser Våra finaste delikatesser Sortimentslista hos Martin Olsson Cashar April 2015 Våra finaste delikatesser heter nu MARTIN OLSSON KAFFE Kaffe kommer från ett träd som beskärs till en buske. Det är de två

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Med kärlek till det massiva träet.

Med kärlek till det massiva träet. FEBRUARI 2015 PRESSINFORMATION FRÅN STOLAB Med kärlek till det massiva träet. Kärleken till det massiva träet har funnits på Stolab allt sedan starten 1907. Det är en kompromisslös övertygelse om att det

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och

Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och köpte 500 stycken. I dag finns 24 000 sparrisplantor

Läs mer

SORTIMENT. WZ introducerar bambu i kontorsvärlden. WZ Office AB www.wzoffice.se

SORTIMENT. WZ introducerar bambu i kontorsvärlden. WZ Office AB www.wzoffice.se SORTIMENT 2006 WZ introducerar bambu i kontorsvärlden. WZ Office AB www.wzoffice.se "Framtidens möbler är estetiskt tilltalande och har funktioner som stödjer användaren i sitt arbete. De ska vara lätta

Läs mer

Nygrillat från butiken. Recept för en skönare vardag!

Nygrillat från butiken. Recept för en skönare vardag! Nygrillat från butiken Recept för en skönare vardag! Jag står för middagen med nygrillad kyckling. Middag på en kvart! Skönare vardag godare vardag! Ditt kök är en källa för att skapa vardagsmagi varje

Läs mer

Alla plockar svamp och bär (s.6)

Alla plockar svamp och bär (s.6) Alla plockar svamp och bär (s.6) 1. Dela upp följande sammansatta ord. 1. björklöv regnkläderna gulbruna 4. matsvamparna 5. barrskog 6. favoritställe 7. allemansrätten s 8. bostadshuset s 9. svampplockare

Läs mer

Månadsbrev från bibliotekens barnavdelningar i november 2013

Månadsbrev från bibliotekens barnavdelningar i november 2013 Månadsbrev från bibliotekens barnavdelningar i november 2013 Vi är inne i en av de mörkaste tiderna på året. Kanske är det därför som böckerna jag tipsar om rymmer allvar och som får oss att fundera och

Läs mer

familj Hot tuna pasta Buffalo drumsticks med coleslaw Texas chili med tortillachips Enkelt, gott och snabbt på bordet nu med vännerna Lollo & Bernie

familj Hot tuna pasta Buffalo drumsticks med coleslaw Texas chili med tortillachips Enkelt, gott och snabbt på bordet nu med vännerna Lollo & Bernie a3dagar 6 Personer familj Enkelt, gott och snabbt på bordet nu med vännerna Lollo & Bernie Se veckans roliga tips och pyssel! Vecka 45 a Hot tuna pasta b Buffalo drumsticks med coleslaw c Texas chili med

Läs mer

Vi levererar el och värme till människor och företag. - Vi värmer människor och lyser upp deras hem...

Vi levererar el och värme till människor och företag. - Vi värmer människor och lyser upp deras hem... Vi levererar el och värme till människor och företag - Vi värmer människor och lyser upp deras hem... 100% förnybar Du får enbart förnybar energi hos oss (sol, vind, vatten, biobränsle). Lokala Drygt100

Läs mer

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC.

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 4 DRÖMMEN OM Thomas och Helen har byggt tre hus i New England-stil FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 5 NEW ENGLAND l med Willa

Läs mer

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant Burken Berta och flaskan Frans - En saga om pant Fakta om burken 1 1 miljard dryckesburkar säljs varje år i Sverige och av dessa återvinns 90 %. Alla pantade aluminiumburkar kan bli till nya burkar, utan

Läs mer

RECEPT OCH INSPIRATION

RECEPT OCH INSPIRATION RECEPT OCH INSPIRATION Allerum.com EN LITEN SMAKEXPLOSION Allerum XO är extra lagrad, i hela 24 månader. Styrkan, den kraftfulla karaktären och långa eftersmaken ger en enkel väg till njutning. En Allerum

Läs mer

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Arkitektens bästa tips inför HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Tony Sundberg, arkitekt SAR/MSA på Sävsjö Trähus, om hans bästa

Läs mer

Shepherd News. Spännande mönster och uttryck Fårskinn som du aldrig sett det förut. Världens bästa present Vissa saker kan man inte ha för många av.

Shepherd News. Spännande mönster och uttryck Fårskinn som du aldrig sett det förut. Världens bästa present Vissa saker kan man inte ha för många av. THE NATURAL SPIRIT OF SWEDEN Shepherd News IN NATURE S OWN FUNCTIONAL MATERIAL Spännande mönster och uttryck Fårskinn som du aldrig sett det förut. Världens bästa present Vissa saker kan man inte ha för

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Ett träd, en framtid eller klädseln i nya Volvo V70?

Ett träd, en framtid eller klädseln i nya Volvo V70? VÄLKOMMEN TILL WOOD FUSION, EN DEL AV TRÄ & TEKNIKMÄSSAN. Ett träd, en framtid eller klädseln i nya Volvo V70? På Wood Fusion ställer vi frågan vad vi kan göra med trä. I nyskapande produkter och design,

Läs mer

Skogsindustriernas. Trendrapport 08

Skogsindustriernas. Trendrapport 08 Skogsindustriernas Trendrapport 08 På omslaget: Kvist formgiven av Jonas Bohlin. Skogen en svensk kärlekshistoria Fransmännen har sina caféer. Bulgarerna har badhusen, och amerikanarna sina shoppingcentra

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Österlenkryddor, Eva Olsson

Läs mer

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor!

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Vecka 4,4 port Monikas dagarskasse! Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Här finns både välkända och klassiska goda smaker samt mindre kända smaker i nytänkande rätt. Min personliga favorit

Läs mer

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé Affärsplan 12/13 Innehållsförteckning 2 Affärsidé 3 Vara och Produktion Ledstjärnor 4 Kunder Marknadsföring 5 Marknad konkurrenter 6 Mission & Vision 7 Framtid 8 SWOT Vi på SmartLens UF erbjuder Smartphoneanvändaren

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

hållbara Fem möjligheter

hållbara Fem möjligheter hållbara Fem möjligheter blir Hållbarheten din fördel Att tänka hållbarhet och långsiktighet är ett måste på dagens marknad, oavsett bransch. Det innebär att kraven som ställs på dig blir fler. För dina

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog 2. Gallringsskog 1. Plantskog 4. Förnyelseyta 3. Förnyelsemogen skog Ekonomiskogar Ekonomiskogar är skogar som odlas och sköts för allas bästa. De producerar trä. Av träet tillverkas allehanda produkter

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Vision Tibro 2017. - skapar miljöer som sticker ut

Vision Tibro 2017. - skapar miljöer som sticker ut I den här broschyren presenteras några av de framtidsbilder som lyfts fram i projektet Vision Tibro 2017. Dessa målbilder kan Tibro sträva mot och längta till, men de kräver också delaktighet och samarbete

Läs mer

Vackra trägolv för användning i generationer

Vackra trägolv för användning i generationer Vackra trägolv för användning i generationer Omslagsbild: Furu massiv ljusgrå slät Ovan: Furu massiv obehandlad slät (samma utseende får du om du väljer klarvax) En av världens viktigaste och mest fantastiska

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Hans trädgård är en fest!

Hans trädgård är en fest! Hans trädgård är en fest! Text: Stina Lovisa Seger Bild: Ewa-Marie Rundquist Det är väl knappast någon som har missat att vi trädgårdsintresserade delar vårt intresse med Sveriges genom tiderna största

Läs mer

Evenemang i matens tecken, hösten 2012

Evenemang i matens tecken, hösten 2012 Evenemang i matens tecken, hösten 2012 Ålafestivalen 4 augusti, Åhus Traditionen bjuder till ålafestival i ålabodarna. www.alfonden.se Skördefest Österlen 5 augusti, Svenstorp/Tosterup Skördemad från trakten,

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Setra Trägolv. Upplev skillnaden med ett massivt trägolv. Tidlöst. Unikt. Äkta.

Setra Trägolv. Upplev skillnaden med ett massivt trägolv. Tidlöst. Unikt. Äkta. Setra Trägolv Upplev skillnaden med ett massivt trägolv. Tidlöst. Unikt. Äkta. 1 Noga utvalt Det är något speciellt med massiva trägolv. De är genuina och rejäla, samtidigt som de har tidlös design och

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

GOLV - ett naturligt val

GOLV - ett naturligt val GOLV - ett naturligt val A natural choice by moland - med blick för nya möjligheter Golv, märkta med FSC, visar, att produkten stödjer ansvarsfullt skogsbruk och är certifierad i överensstämmelse med FSC:s

Läs mer

VÄSTRA HALLERNA STENUNGSUND

VÄSTRA HALLERNA STENUNGSUND VÄSTRA HALLERNA STENUNGSUND BO HAVSNÄRA I STENUNGSUND Stenungsund är en av Sveriges snabbast växande orter. Det är inte förvånande här finns det mesta blomstrande företag, härlig natur, bryggliv, pendelavstånd

Läs mer

ENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911)

ENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911) TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911) Ett 40-tal aktiviteter under trafikantveckan Cirka 40 aktiviteter med koppling till hållbart resande kommer att genomföras i regionen under Europeiska trafikantveckan.

Läs mer

HÄVSTÅNGSEFFEKTEN 10 STEG Till ETT rikare liv Niklas Forser, 2012

HÄVSTÅNGSEFFEKTEN 10 STEG Till ETT rikare liv Niklas Forser, 2012 HÄVSTÅNGSEFFEKTEN 10 steg till ett rikare liv Niklas Forser, 2012 Hävstångseffekten Copyright 2012, Niklas Forser Ansvarig utgivare: Niklas Forser Illustration: Mats Forser Omslag: Frida Forser Framställt

Läs mer

Svensk unggris. inspiration & recept

Svensk unggris. inspiration & recept Svensk unggris inspiration & recept Mört och saftigt premiumkött Svensk unggris föds upp i liten skala runtom i Sverige. Det är en ung gris som väljs ut för sina goda egenskaper. Det speciella med den

Läs mer

Äventyret i Sjölandia HT 12- VT 13

Äventyret i Sjölandia HT 12- VT 13 Vetlanda kommun Kvarnens förskola Äventyret i Sjölandia HT 12- VT 13 Barnen på Ugglan är sugna på Äventyr igen. Genom vår egen Uggla Hedvig har vi fått kontakt med en god Sagofe som heter Miranda. Hon

Läs mer

DHR ÄNGELHOLM. NR.4. 2011. Informationsblad om vad som händer i föreningen Kurser, fester, resor Och andra aktiviteter

DHR ÄNGELHOLM. NR.4. 2011. Informationsblad om vad som händer i föreningen Kurser, fester, resor Och andra aktiviteter DHR ÄNGELHOLM. NR.4. 2011 Informationsblad om vad som händer i föreningen Kurser, fester, resor Och andra aktiviteter ORDFÖRANDE. OVE JANSSON. Tel. 0435-21694 MOBIL. 070-5216941 KASSÖR. SVEN-ÅKE JÖNSSON.

Läs mer

Surströmmingsfest på Skånegatan 6D 14 oktober 2016

Surströmmingsfest på Skånegatan 6D 14 oktober 2016 Surströmmingsfest på Skånegatan 6D 14 oktober 2016 Ett glatt och förväntansfullt gäng på 16 personer samlades i SPF lokalen för att avnjuta den norrländska delikatessen. Margareta och Marja hade inhandlat

Läs mer

Nybyggarland i Kungens Kurva

Nybyggarland i Kungens Kurva Frågor och svar Uppdaterad i april 2013 Nybyggarland i Kungens Kurva Förslag till ny stadsdel för trähusbyggande Huddinge kommun Vi vill gärna ha en dialog om vårt förslag till ny stadsdel. För synpunkter

Läs mer

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...

Läs mer

PRESSINFORMATION FRÅN STOLAB MASSIVT 2016

PRESSINFORMATION FRÅN STOLAB MASSIVT 2016 PRESSINFORMATION FRÅN STOLAB MASSIVT 2016 Kärleken till det massiva träet Stolab har tillverkat möbler sedan 1907. Det har gett företaget en värdefull skatt av kunskap som präglar hela verksamheten. Med

Läs mer

Konservering. Bärkompott... 5 Fruktkompott... 5 Grönsaker... 5

Konservering. Bärkompott... 5 Fruktkompott... 5 Grönsaker... 5 Utrustning vid konservering....................................................... 2 Steriliseringsapparat............................................................. 2 Hela och rena...................................................................

Läs mer

OSCARSSONS MÖBEL DESIGN & TILLVERKNING I SMÅLAND

OSCARSSONS MÖBEL DESIGN & TILLVERKNING I SMÅLAND OSCARSSONS MÖBEL DESIGN & TILLVERKNING I SMÅLAND VÄLKOMMEN TILL OSCARSSONS MÖBEL! BESÖK VÅR WEBB WWW.OSCARSSONSMOBEL.SE För att hitta din närmaste återförsäljare, se våra produkter eller få annan information

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Från valp till jakthund valpar födda 24/6-11

Från valp till jakthund valpar födda 24/6-11 Från valp till jakthund valpar födda 24/6-11 TJH MANDYLIKE S LOADSTAR TWIGG S TOLTEK Valparna är nu 9 månader och jag har fått in så många fina rapporter om dem som jag vill delge Er alla. TWIGG S AND

Läs mer

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt!

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Tänk ändå vad fort ett verksamhetsår går och vad mycket som hänt på förskolan. Vi har haft två pedagoger iväg till Italien på fortbildning

Läs mer

Röster från er ambassadörer detta vill ni berätta om Växjö

Röster från er ambassadörer detta vill ni berätta om Växjö Röster från er ambassadörer detta vill ni berätta om Växjö En stad där livspusslet går ihop. Närhet till stadsliv, naturliv och kulturliv. /Sebastian Villabos på Remium Aktiv Förvaltning, Klas Qvarnström

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

Vårt erbjudande till dig är enkelt:

Vårt erbjudande till dig är enkelt: Vårt erbjudande till dig är enkelt: Produkter till rätt pris Hos oss hittar du bara produkter av hög kvalitet från utvalda leverantörer. Alltid till konkurrenskraftiga priser! Smarta tillbehör Vi säljer

Läs mer

Prisa poωatisen! Han som kom på potatismoset borde få Nobelpriset. Tina tolkar

Prisa poωatisen! Han som kom på potatismoset borde få Nobelpriset. Tina tolkar Prisa poωatisen! Text & recept Tina Nordström Ass receptutvecklare benny cederberg Foto Magnus Palmér Han som kom på potatismoset borde få Nobelpriset Först och främst ska vi väl tacka Alströmer för att

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Traditionell Hjortkväll

Traditionell Hjortkväll Traditionell Hjortkväll Lönkan, 20.1 2010 Innehållsförteckning Stekta Leverstrimlor i Madeira...3 Viltfärs...4 Hjorthjärta med färs...5 Sötsur lever...6 Malet köttsås på vilt...7 Stekt njure i madeirasås...8

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Tomatgulasch med kolbázs

Tomatgulasch med kolbázs Tomatgulasch med kolbázs Varje år åker jag, min fru Marie och en hel del andra underbara familjemedlemmar norrut i vårt avlånga land för en helg fylld med skidåkning, utsökt mat, vin, pilsner och sällskapsspel.

Läs mer

Fördelarna med att driva eget företagarna berättar 2015-04-27 Senast uppdaterad 2015-04-27

Fördelarna med att driva eget företagarna berättar 2015-04-27 Senast uppdaterad 2015-04-27 Fördelarna med att driva eget företagarna berättar 2015-04-27 Senast uppdaterad 2015-04-27 Att driva företag är som ett virus, det går inte att sluta. Du har friheten att styra över din egen tid. Det arbete

Läs mer

Hur ser marknaden för lövvirke ut?

Hur ser marknaden för lövvirke ut? Hur ser marknaden för lövvirke ut? Lotta Woxblom Inst. för skogens produkter SLU i Uppsala Klimatförändring hot eller möjlighet för skoglig mångfald? Skogsstyrelsen - 23-24 oktober 2012 Hur ser marknaden

Läs mer

Tranbärets månadsbrev maj 2015

Tranbärets månadsbrev maj 2015 Tranbärets månadsbrev maj 2015 Maj månad försvann med en hiskelig fart och även om vi haft en del dagar med sol och värme, så har den ändå varit ganska kall. Vi får trösta oss med att vårblommorna har

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

Vi ses i Glasriket! Har du frågor eller funderingar kontakta oss! 0481 452 15 info@glasriket.se

Vi ses i Glasriket! Har du frågor eller funderingar kontakta oss! 0481 452 15 info@glasriket.se Vi ses i Glasriket! Glasriket är ett resmål som är öppen året runt och kan erbjuda spännande sevärdheter för såväl gammal som ung. Här finns många fina besöksmål från glaset och shopping, till utvandrarbygden

Läs mer

Totalt: 44 röster Förslag 1: 23 röster Förslag 2: 19 röster Båda: 1 röst Inget: 1 röst. Synpunkter på Stortorget

Totalt: 44 röster Förslag 1: 23 röster Förslag 2: 19 röster Båda: 1 röst Inget: 1 röst. Synpunkter på Stortorget Totalt: 44 röster Förslag 1: 23 röster Förslag 2: 19 röster Båda: 1 röst Inget: 1 röst Synpunkter på Stortorget Båda förslagen har positiva inslag. Torget är omtyckt av många men det har blivit mer igenväxt.

Läs mer

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s POLEN 2011 Jesper Hulterström V10 s 1 Jag heter Jesper Hulterström och Har varit på utlandspraktik 5/5 25/5 i Polen i en stad vid namn Tuchola. Resan varade i 3 veckor och den gjorde jag med John Pettersson

Läs mer

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer