Ledarskap och kön i ledning och samverkan 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ledarskap och kön i ledning och samverkan 1"

Transkript

1 Ledarskap och kön i ledning och samverkan 1 Inledning Risk och säkerhetssektorn är ett mansdominerat område. Innebär det att ledning vid olyckor och kriser sker utifrån ett manligt perspektiv? Vad kan det få för konsekvenser? I den här artikeln diskuterar vi några ingångar till hur ledning och samverkan kan belysas av genusforskning. Fältet riskhantering kan beskrivas genom orsakskedjan hot-risk-kriskrishantering-vård-omsorg (Mellström 2010). Denna händelsekedja kan jämföras med hur det talas om arbete som sker före, under och efter en olycka (Bartley och Ericson 2013a). Ur ett genusperspektiv är det tydligt att det finns en genusordning som avtecknar sig i händelseförlopp vid riskhantering. Män är överrepresenterade i olycksstatistiken och de områden som knyts till hot och risker är manligt kodade, exempelvis anlagda bränder, kärnkraftsindustri, drunkning eller trafikolyckor. Även sättet att organisera beredskapen för att hantera dessa risker är manligt dominerade, exempelvis räddningstjänst, polis, militär och ambulanssjukvård. De institutioner som har att hantera följderna av kriser och olyckor är däremot kvinnligt dominerade, dvs. sjukvården. Orsakskedjan spänner från manlig dominans när det gäller risk och hot till kvinnlig dominans när det gäller vård och omsorg. När vi reflekterar kring ledarskap inom räddningstjänsten så kan orsakskedjan förstås i relation till den förändring som skett sedan införandet av LSO. Inte minst värnandet om att ta vara på erfarenheter från olyckor och krissituationer för att kunna förebygga och att arbeta proaktivt snarare än reaktivt. Det har krävt förändrade ledningskompetenser inom hela krishanteringsområdet. Nätverkan och tvärsektoriell samverkan är allt viktigare ledningsformer, liksom en strävan att sprida ansvaret för krishantering på olika aktörer inom kommunen, exempelvis i form av risk och säkerhetssamordnare. Utvecklingen går i linje med mer generella förändringar av styrningsformer, där nätverk och samverkan lyfts fram som en nödvändig utveckling för att hantera allt mer komplexa samhällsbehov. Men inom krishanteringsområdet blir det tydligt att det också är en fråga om genus. Att samverka och nätverka innebär utmaningar för ett centrerarat, auktoritärt och hierarkiskt ledarskap till förmån för ett nätverksbaserat, platt och dialogstyrt ledarskap. Ur ett genusperspektiv uppstår frågan om det innebär att maskulint kodade ledarskapsideal kan utmanas. Krishanteringssystemet genomgår en feminisering, i vart fall på ett hypotetiskt plan. Här kan genusforskning bidra med specifika frågor om villkoren för att möjliggöra utveckling av 1 Sophie Linghag, ek dr, Mathias Ericson, fil dr, Ulrika Jansson, fil dr, Centrum för genusforskning, Karlstad Universitet, för Kunskapsplattform ledning. 1

2 ledarskap på riskhanteringsområdet utifrån kunskaper kring hur makt och genus samspelar med vilken status ledarskap tillskrivs inom olika områden. Vi tar utgångspunkt i två bakomliggande fenomen. Det första är att organisationer generellt leds av män. Ungefär dubbelt så många män som kvinnor är chefer. Av de ca chefer som nu är verksamma i Sverige är 64 procent män och 36 procent kvinnor (SCB 2011). Könsfördelningen på chefspositioner skiljer sig dock inom olika sektorer och nivåer. Medan kvinnor är chefer i nästan lika stor utsträckning inom privat och offentlig sektor är män till största delen chefer inom privat sektor. Och ju högre upp i hierarkierna desto fler män och färre kvinnor som chefer. Det finns med andra ord genusaspekter inte bara av vem som rekryteras som chef utan även av vem som blir chef vart. Det andra fenomenet handlar om vilka betydelser mansdominans på ledande positioner har för hur ledning och ledarskap kommer till uttryck och förstås. Vi kan fråga oss vad mansdominans i ledningspositioner får för konsekvenser när det gäller ledarskapets innehåll och form, avseende t.ex. vilka som blir ledare och när det gäller utövandet av ledarskap och olika ledarstilar? Ledning och ledarskap Det finns några frågor som ofta återkommer i ledarskapslitteraturen (Parry & Bryman 2006). En fråga handlar om huruvida ledarskap ska ses som en egenskap som tillhör en särskild individ eller om det betraktas som en social process. Om ledarskap ses som en egenskap som är medfödd kan inte vem som helst vara ledare. Om ledarskap däremot ses som en social process kan fler inom ett givet sammanhang vara ledare och det skulle inte heller innebära att det på förhand behöver vara någon skillnad mellan ledare och ledda. En annan fråga rör förhållandet mellan begreppen ledning, ledarskap och chefskap. I forskningen görs ofta en distinktion mellan begreppen ledare och chef då ledarskap har visats inte enbart utövas av dem som har titeln chef. Med chef avses vanligen en formell position medan en ledare definieras som någon som får folk med sig utifrån att det bygger på ett förtroende och acceptans som ger makt, och inflytande (Rohlin, Skärvad & Nilsson, 1994). Vissa skiljer även på begreppen ledarskap och ledning. Ledarskap betecknar då vanligen relationen mellan ledare och medarbetare medan ledning har en vidare innebörd och innefattar ledarens samtliga uppgifter, som t.ex. administrativa, ekonomiska och representativa uppgifter (Söderström 1998). Ett utmärkande drag i ledarskapsforskningen är att den ofta syftar till att definiera det ideala ledarskapet utifrån objektiva kriterier och hur detta ideal kan uppnås. 2

3 Detta synsätt i ledarskapsforskningen har emellertid kritiserats av forskare som betonar att föreställningar om viktiga egenskaper, förmågor och erfarenheter är skapade i ett visst sammanhang och därmed inte eviga utan tvärtom föränderliga. Ledarskap ses som ett socialt och relationellt fenomen. Ledning och ledarskap i t.ex. kommunal verksamhet med risk- och säkerhetsarbete skiljer sig sannolikt från en helautomatiserad produktionsenhet i massafabriken eller kundtjänstenheten inom en storbank. Dessutom ser ledning olika ut när det utövas av operativa chefer i första linjen som förmän och arbetsledare, eller av mellanchefer och personer i högsta ledningen. Forskning om ledning betonar därför att vi behöver diskutera ledning som en social process, där ledarskap skapas i ett samspel mellan individer. Samspelet kommer till uttryck i ledning av medarbetare, team och hela organisationer. Ledarskap och manlighet Den rådande mansdominansen bland chefer beskrivs ofta som ett resultat av den historiska utvecklingen av könsarbetsdelningen i den offentliga och privata sfären. Könsarbetsdelningen som grundlades under industrialismen präglar fortsatt moderna organisationer och har fått konsekvenser inte minst för vår förståelse av ledarskap. Att ledning och ledarskap är färgat av manlighet synliggörs ofta i sättet att tala om och se på ledarskap. Att en så stor andel av cheferna är män på ledningspositioner är både en följd av och en orsak till att ledarstilar, maktprocesser, hierarki, kultur, traditioner, strategier och ledningspraktiker knyts till föreställningar om manlighet. Forskningen pekar på att kvinnliga ledare löper risk att utmanövreras genom att ifrågasättas antingen för att vara allt för feminina för att godtas som ledare eller allt för maskulina för att respekteras som kvinnor. På motsatt sätt innebär kopplingen mellan ledarskap och manlighet ett skydd och ett stöd för män. Män rekryterar andra män och män som är ledare ifrågasätts sällan som dåliga ledare på grund av sin könstillhörighet. En konsekvens av vårt påstående att ledarskap och manlighet är nära kopplade till varandra är att det i ledande positioner skapas specifika svårigheter för kvinnor därför att de tillhör fel kön. Manligheten har gjorts till en del av ledarskapet. Män som chefer är ofta medvetna om betydelser av kön i ledarskapet (Wahl & Linghag 2013). I en studie i en mansdominerad industri visades hur männen betraktar kvinnor som chefer som en risk. Kulturen i produktionen beskrivs som tuff och hård. Det finns mycket motstånd på golvet, och i synnerhet mot kvinnor som chefer. Kvinnor som chefer testas ännu hårdare än män, vilket både kvinnor och män bland cheferna hävdar. Män som chefer beskriver konsekvensen 3

4 av detta med att det är säkrare att rekrytera män till chefspositioner eftersom de passar in bättre. Kvinnor blir en risk- och osäkerhetsfaktor då de inte möter samma respekt som manliga chefer i kulturen. Kulturen präglas av gemenskap mellan män som uttrycks genom lojalitet och att hjälpa varandra och där kvinnofientlighet är en del av innehållet i gemenskapen. Trakasserier mot kvinnor var normaliserade och sågs närmast som något man måste kunna hantera. Forskning på krishanteringsområdet pekar på samma tendenser (Ericson 2004, 2010, 2011, Ivarsson och Edmark 2005, Olofsson 2012, Weinestål, Bondestam & Berg 2011). Äldre män och yngre män skapade relationer genom att de äldre anslår tonen i kulturen och de yngre tyst accepterar den. Det finns en allians mellan äldre och yngre eftersom de vet att lojalitet belönas i det manliga kollektivet, liksom att det kan uppstå negativa effekter genom att bryta mot den. Vad som synliggörs i studien är att både kvinnor och män beskriver konsekvenser och problem med kvinnlighet i relation till chefskap. Manlighet förstås som integrerad i chefskapet. Kontexten för chefskap är färgat av manligt definierade normer och förväntningar. Vad studien dock påvisar är att den manligt dominerade kulturen är nyckeln till varför både män och kvinnor upplever organisationen som ojämställd. Allianser mellan män på olika hierarkiska nivåer samverkar kring att bevara mansdominansen. Detta görs t.ex. genom att manliga chefer undviker att rekrytera kvinnor som chefer med motiveringen att det är en alltför tuff miljö, och de kvinnliga cheferna som väl rekryterats blir hårt prövade av de manliga verkstadsarbetarna. Högsta ledningen utmanar inte heller kulturen i organisationen, vare sig genom aktivt stöd till jämställdhetsarbete eller genom att förändra den egna könsfördelningen (Wahl & Linghag 2013). Inom räddningstjänsten kan vi se att det finns en öppenhet för att arbeta med jämställdhets och mångfaldsarbete, så länge det inte i praktiken är förändringar i organisationerna som mer genomgripande hotar de former av manlig gemenskap som präglar räddningstjänsten (Ericson 2004, 2010, 2011, 2012a, 2012b, 2013, Jansson & Grip 2012, Jansson 2012, 2013, Weinestål, Bondestam & Berg 2011). För kvinnor som chefer i mansominerade miljöer uppstår ofta kluvenhet och dilemman. Att det finns ett lämpligt manligt beteende i konkreta ledarskapssituationer är ofta så självklart att det först blir synligt när en kvinna imiterar det, eftersom det då framstår som felaktigt. För att upprätthålla trovärdighet som chefer får kvinnor ofta balansera mellan manliga och kvinnliga uttryck i beteende, klädsel och språk. Det är varken lämpligt att slå över till utpräglad manlighet eller kvinnlighet. Balansakten blir en viktig och energikrävande del i utformandet av den personliga ledarstilen (Wahl 1996). Konsekvensen för män och kvinnor som chefer blir att män erfar en mer helgjuten identitetsbekräftelse, både som män och som ledare (Folgerö-Johannesen 1986). Det visar hur kön är en central aspekt av 4

5 ledarskap. Män blir bekräftade både som ledare och som män, mot bakgrund av mäns överordnade maktposition som grupp i samhället (bekräftelse som ledare) och för att de tillhör den manliga majoriteten bland chefer (bekräftelse som män). Kvinnor som chefer får däremot mot bakgrund av balansakten och att tona ned uttryck av kvinnlighet inte någon bekräftelse i sin könsidentitet till skillnad mot sina manliga kollegor som inte har något behov av könsneutralitet (Wahl 1996). Ideal för ledarskap är sammanvävda med särskilda konstruktioner av manlighet, exempelvis auktoritarism och paternalism. Detta återspeglas också i ledningsideal på krishanteringsområdet. I forskningsprojektet Genus och krishantering studeras kön i relation till krishanteringssystem och ledning. Studien visar att arbetssätt och kommunikation vid krishantering följer en militär tradition där tydlighet, att peka med hela handen och förmågor att fatta beslut antas vara av särskild vikt. Män, som är de som i störst utsträckning har erfarenheter av militären, görs på så sätt till de viktigaste ledarna och utesluter andra former av erfarenheter och kompetenser (Lundsten 2010). Den militära terminologin exkluderar sannolikt också andra sätt att tala om kriser och krishantering. I en studie av samverkan mellan räddningstjänsten och sociala myndigheter visade det sig exempelvis vara svårt för räddningstjänsten att delta i samverkan då organisationen dominerades av reaktiva problembeskrivningar och handlingsorientering. Samverkan misstänkliggjordes internt i räddningstjänsten då det utmanade det traditionella ledarstilar samtidigt som den reaktiva inriktningen stämplade räddningstjänsten som en främmande fågel som försvårade samverkan kring sociala problematiker och begränsade räddningstjänstens möjligheter att delta i exempelvis Brottsförebyggande råd (Bartley och Ericson 2013a, 2013b). Studier som specifikt fokuserar räddningstjänst och brandmannakollektivet pekar mot att ledning inom räddningstjänsten inte bara är en fråga om formell organisation utan om informella nätverk och yrkeskultur. Ledning inom räddningstjänsten fungerar så länge beslut och delegering inte utmanar eller strider mot kulturella ordningar. Räddningstjänsten ses då inte bara som en organisation, utan som en institution. Inte minst är det brandmannayrkets starka koppling till föreställningar om manlighet som visat sig få konsekvenser för huruvida ledningsbeslut blir verkställande. Beslut som bedöms som obekväma riskerar att inte verkställas så länge som den starka manliga gemenskap garanterar att arbetslagen fungerar som en form av självstyrande grupper (Ericson 2004, 2011, Weinestål, Bondestam & Berg 2011). Gemenskapen i kombination med yrkets höga status, liksom den heroism yrket är förknippat med, gör det möjligt att mobilisera allmänheten till stöd för att brandmän motstår oönskade reformer och ledningsbeslut (Baigent 2001, Engström 5

6 och Jansson 2012). Denna forskning pekar på att genus är centralt för de sociala relationer som skapar möjligheter för ledarskap inom riskhantering och samhällsskydd. Forskning visar att ledarskap, samarbeten och rutiner är viktigt i de grupper som arbetar med krisledning. Med ett genusperspektiv kan vi dock konstatera att stora delar av krishanteringssystemet präglas av manliga normer, maskulinitet och föreställningar om vem som kan eller bör leda (jämför Dahlgren & Lewander 2007). Det är manligt kodade ledningspraktiker som lyfts fram som särskilt viktiga vid en kris eller olycka, samtidigt som det finns stora kunskaper om att kriser och olyckor har sin grund i sociala och kulturella relationer. Vi anser att forskning om ledarskap i ledning och samverkan inte i tillräckligt hög utsträckning tar hänsyn till föreställningar och praktiker om kön och de konsekvenser som följer därav. Det behövs mer kunskap om villkoren för att möjliggöra utveckling av ledarskap på riskhanteringsområdet. Referenser Baigent, Dave (2001). One More Last Working Class Hero. A Cultural Audit of the UK Fire Service. Fitting-in Ltd & The Fire Service Research and Training Unit, Anglia Polytechnic University. Bartley, Kristina & Ericson, Mathias (2013, kommande) Ett plus ett kan bli tre en studie om samverkan kring sociala risker. Vetenskap för profession, Högskolan i Borås. Bartley, Kristina & Ericson, Mathias (2013, kommande) Stuprör och öppna kanaler metaforer i talet om sociala risker och samverkan. Arbetsmarknad & Arbetsliv. Dahlgren, Jenny & Lewander, Lisbeth (2007) Genus och krishantering en kunskapsöversikt. Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet. Engström, Lars-Gunnar och Jansson, Ulrika (2012) En brandman är alltid en brandman stereotyper och brandmannaideal i Jämställdhet, mångfald och svenska räddningstjänster; Om föreställningar och förändringsviljor Karlstad: Karlstad University Press Ericson, Mathias (2004) Brandman och man - om aktualisering av kön i brandmannayrket. Karlstad: Räddningsverket. 6

7 Ericson, Mathias (2011) Nära inpå: Maskulinitet, intimitet och gemenskap i brandmäns arbetslag. Akademisk avhandling, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet. Ericson, M (2012a) Maskulinitet och livslångt lärande inom räddningstjänsten. Paper presenterat vid FALF-konferensen Makt, myter och motstridigheter - utmaningar i dagens arbetsliv, juni, Karlstad. Ericson, M (2012b) Male hegemony and transformations of institutionalized masculinity in the firefighter profession. Paper presenterat vid G12, nationell konferens för genusforskning, november, Göteborg. Ericson, Mathias (2013, kommande) The new firefighter - Recent changes in vocational qualifications and gender equality in firefighter profession. I Ericson & Mellström Genderemergencies. Karlstad: Karlstad University Press. Folgerö-Johannessen, Birte (1986) Ledere, organisasjoners styringssymboler. Hva med kvinnene? Nytt om Kvinneforskning, 1986:5. Häyrén Weinestål, Anneli, Bondestam, Fredrik & Berg, Henrik (2011). Från novis till nestor: Maskulinitet, organisation och risk i räddningstjänsten - en aktionsforskningsstudie. Uppsala: Uppsala universitet, Centrum för genusvetenskap Ivarsson, Sophia och Lina Edmark, (2005) Räddningsverkets internationella insatser ur ett genusperspektiv, ILM Serie F:36, Stockholm: Försvarshögskolan. Jansson, Ulrika (2013,kommande) Agents for Change Gender Equality work in the Swedish Rescue Services. I Genderemergencies Ericson, M & Mellström, U. Karlstad: Karlstad University Press. Jansson, Ulrika (2012) Visioner om en framtida räddningstjänst, i Jämställdhet, mångfald och svenska räddningstjänster; Om föreställningar och förändringsviljor, Karlstad: Karlstad University Press. 7

8 Jansson, Ulrika & Grip, Lena (2012) Om jämställdhetsarbetet i dagens räddningstjänst, i Jämställdhet, mångfald och svenska räddningstjänster; Om föreställningar och förändringsviljor. Karlstad: Karlstad University Press. Lundsten, Elin (2010) Nyckelpersoner om kön och mångfaldsfrågor i kommuners krishanteringsarbete. Delrapport 4, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet. Mellström Ulf (2010). Genusvetenskapliga perspektiv på MSBs verksamhetsområden. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Olofsson, Jennie (2012). "Om du är rädd kan du få sitta bredvid mig/.../och hålla/.../handen": infantilisering och homosociala omsorgspraktiker inom brandkårens operativa verksamhet. Tidskrift för genusvetenskap. 2012:1/2, s Rohlin, Lennart, Skärvad, Per-Hugo & Nilsson, Sven-Åke (1994). Strategiskt ledarskap i lärsamhället. Dalby: MiL Publisher. Parry, Ken W. & Bryman, Alan (2006) Leadership in Organizations. I: Clegg, R, Hardy, Cynthia, Nord, Walter R. & Lawrence, Tom (red.) Handbook of Organization Studies. (2:a utgåvan). London: Sage. SCB (Statistiska centralbyrån) (2012). På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet Stockholm: SCB. Söderström, M. (1998). Ledarskap och utveckling av ledningskompetens. I R Lind & G Arvidsson (red). Ledning av företag och förvaltningar - förutsättning, former, förnyelse. Stockholm: SNS Förlag. Wahl, Anna (1996) Företagsledning som konstruktion av manlighet. I: Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1996, 1, s Wahl, Anna och Linghag, Sophie (2013) Män har varit här längst. Jämställdhet och förnyelse i industriella organisationer. Lund. Studentlitteratur. 8

Män har varit här längst

Män har varit här längst Män har varit här längst Jämställdhet och förnyelse i industriella organisationer ANNA WAHL SOP HI E LINGHAG UNIVERSITÄTSBIBLIOTHriK KIEL - ZENTRALBIBLIOTMEK - ^Studentlitteratur Förord 7 KAPITEL 1 Olika

Läs mer

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012 De demografiska förskjutningarna

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Jämställdhet i akademin. -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld.

Jämställdhet i akademin.  -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld. Jämställdhet i akademin http://www.genus.se/aktuellt/nyheter/nyheter/fulltext//nu -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld.cid1362910 Jämställdhet = Jämlikhet mellan män och kvinnor 60-40 Aldrig

Läs mer

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Lugnande ord Olustkänslor inför frågorna Problemskapande Skuld Att tillhöra de andra Vanmakt inför förändring Från individ till

Läs mer

OPOPONAX Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827. Leda och styra jämt. Din guide till utplånande av orättvisor

OPOPONAX Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827. Leda och styra jämt. Din guide till utplånande av orättvisor Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827 Leda och styra jämt Din guide till utplånande av orättvisor Några utgångspunkter Forskningssamordnare, Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten Kvalitativt jämställdhetsarbete Varför fick jag uppdraget att prata på denna konferens? Vad kan kommunala räddningstjänster lära av

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef!

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1 Kärt barn har många namn heter det. I så fall är Sveriges chefer sannerligen populära! En chefs främsta uppgift är att skapa resultat i den verksamhet han eller hon

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

En Brandstation för alla Extern Utvärdering. Helena Stavreski

En Brandstation för alla Extern Utvärdering. Helena Stavreski En Brandstation för alla Extern Utvärdering Helena Stavreski Om du inte samtalar kan du hamna i din egen övertygelses våld Kerstin Ekman Helena? Universitetsadjunkt, Ledarskap och Organisation, Institutionen

Läs mer

Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser en forskningsöversikt

Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser en forskningsöversikt Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser en forskningsöversikt 2 MSB:s kontaktpersoner: Pia Håkansson, 010-240 3593 Publikationsnummer MSB910 september 2015 ISBN 978-91-7383-599-2

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Personal inom vård och omsorg minst nöjda. maria tullberg

Personal inom vård och omsorg minst nöjda. maria tullberg Personal inom vård och omsorg minst nöjda Privatanställda mer nöjda än offentliganställda Ledarskapet största anledningen =ll missnöje/bidrar minst =ll nöjdhet Regionförbundet i Örebro okt 09 Tyvärr så

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Männen, malmen och jakten på kvinnorna

Männen, malmen och jakten på kvinnorna Foto Boliden Männen, malmen och jakten på kvinnorna Ett kritiskt genusperspektiv på gruvnäringens utveckling för framtida konkurrenskraft Eira Andersson, bit. Lektor Arbetsvetenskap, Genus och teknik Luleå

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Att jämställdhetsintegrera Räddningsledare A

Att jämställdhetsintegrera Räddningsledare A Institutionen för sociala och psykologiska studier CGF Centrum för genusforskning Ulrika Jansson Att jämställdhetsintegrera Räddningsledare A - genusgranskning av en utbildning inom Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem RECENSION Lennart G Svensson Lennart G Svensson, professor emeritus vid Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet lennart.svensson@sociology.gu.se Frida Wikstrand: Det tekniska spelet. Förhandlingar

Läs mer

Jämställdhetens ABC 1

Jämställdhetens ABC 1 Jämställdhetens ABC 1 Innehåll Förord... 5 Aktiva åtgärder... 6 Diskrimineringslagen... 6 Diskrimineringsombudsmannen (DO)... 6 Feminism... 6 Genus... 7 Genuskontrakt... 7 Genuskunskap... 7 Genusmedvetenhet...

Läs mer

Worldwide

Worldwide Worldwide Genusmedveten ledning och styrning av förändringsarbete Hälsinglands Sparbank Anders Thorson Eva Malmström Eva Thorén Christina Franzén Näringslivets Ledarskapsakademi Susanne Andersson Stockholms

Läs mer

Byggbranschen behöver förändras

Byggbranschen behöver förändras GENUS Byggbranschen fortsätter att vara oattraktiv för kvinnor. Idag lämnar kompetenta kvinnor bygg för andra, mer välkomnande, branscher. För att bli mer inbjudande måste byggbranschen se över sina strukturer

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Kompetenskriterier. för chefer i Göteborgs Stad

Kompetenskriterier. för chefer i Göteborgs Stad Kompetenskriterier för chefer i Göteborgs Stad Kompetenskriterier på operativ och strategisk nivå Utveckling av chefskapet i Göteborgs Stad är en strategiskt viktig fråga. Synsättet präglar stadens arbete

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Projektplan 2011 - En Brandstation för alla Linda Granqvist Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Bakgrund Räddningstjänsten i Sverige står inför många utmaningar. Ett säkrare och tryggare samhälle,

Läs mer

Genusperspektiv. ett måste för innovativa kluster

Genusperspektiv. ett måste för innovativa kluster Bild 1 Genusperspektiv ett måste för innovativa kluster 11 september 2012 Marita Svensson Fiber Optic Valley Bild 4 För tre år sen förstod jag att jag inte förstod jag hade ju ändå varit pappaledig men

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus och maskulinitet Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus - innebörd..genus är den förväntan som finns på respektive kön i en rådande könsmaktsordning. Barnet kommer från första stund att imitera

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Välkommen till chefsutvecklingsprogrammet!

Välkommen till chefsutvecklingsprogrammet! Från medarbetare till chef Kön och makt i chefsförsörjning och karriär Sophie Linghag, ek dr KTH Välkommen till chefsutvecklingsprogrammet! Och egentligen så tror jag att man indoktrinerar dem [medarbetarna/deltagarna]

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Hållbar jämställdhet. Ägare av utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet är: Förvaltningschef Kjell-Ove Petersson e-post: kjell-ove.petersson@kalmar.

Hållbar jämställdhet. Ägare av utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet är: Förvaltningschef Kjell-Ove Petersson e-post: kjell-ove.petersson@kalmar. Ägare av utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet är: Förvaltningschef Kjell-Ove Petersson e-post: kjell-ove.petersson@kalmar.se Kontaktperson på Barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun Birgitta

Läs mer

MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror på rättvisemärkning

MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror på rättvisemärkning MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror p Sju av tio hr-medarbetare tror på idén om en rättvisemärkning av rekryteringsprocesser. Fem av tio anser att det bästa alternativet vore att rättvisemärka hela arbetsplatsen.

Läs mer

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken New Media De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken Vilka är de nya praktikerna? NM utmanar föreställningen om konsumenter och producenter som två olika grupper I nya medier blir konsumenterna

Läs mer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet

Läs mer

I det offentligas tjänst: Tuffa chefsvillkor värdefulla uppdrag. Chefsbarometer 2007 delrapport 2. I det offentligas tjänst

I det offentligas tjänst: Tuffa chefsvillkor värdefulla uppdrag. Chefsbarometer 2007 delrapport 2. I det offentligas tjänst : Tuffa chefsvillkor värdefulla uppdrag Chefsbarometer 2007 delrapport 2 Våga välja offentlig sektor! Under min karriär har jag träffat på några av de mest hängivna och kompetenta medarbetarna under mina

Läs mer

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete.

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. UNGA OCH EXTREMISM Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. SKAFFA KUNSKAP Ung och extrem podcasts Tre samtal om extremism Män som våldsamma superhjältar. Kvinnor

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Gärna jämställdhet men hur och varför?

Gärna jämställdhet men hur och varför? Gärna jämställdhet men hur och varför? U L R I K A J A N S S O N, F I L. D R. L E N A G R I P, F I L. D R. K A R L S T A D S U N I V E R S I T E T ( G E R D ) E R I K F L I N K M A R C U S S J Ö H O L

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare. Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett

Läs mer

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och beredskap 1 (6) Datum Diarienr 2015-4814 Utgåva Återrapportering avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers samhällsskydd och beredskap Utbildningsplan 1 (5) Handläggare Godkänd av Hans Åhlén Ersätter Räddningsverkets utbildningsplan 525-4864-2007 Helena Lindberg Gäller från och med 2010-01-01 Påbyggnadsutbildning

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Projektledare vs ScrumMaster

Projektledare vs ScrumMaster Projektledare vs ScrumMaster Finns det rum för den klassiske projektledaren i en agil värld? Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Lite om mig själv Carina Meurlinger Konsult på Agero sedan 2005

Läs mer

Inriktning av jämställdhet och mångfald i det kommunala säkerhetsarbetet

Inriktning av jämställdhet och mångfald i det kommunala säkerhetsarbetet samhällsskydd och beredskap 1 (11) Enheten för Räddningstjänst Lena Brunzell 010-240 5375 lena.brunzell@msb.se Inriktning av jämställdhet och mångfald i det kommunala säkerhetsarbetet 2015 2018 samhällsskydd

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling När vi i Rörelse & Utveckling startade 1996 var det med en stark drivkraft att vilja medverka till utveckling bland organisationer, grupper och verksamheter.

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer

Maskulinitet och våld. Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet

Maskulinitet och våld. Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet Maskulinitet och våld Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet Genus och Biologiskt kön/socialt kön; kön/genus Socialt kön är historiskt, kulturellt och socialt föränderligt Vad män

Läs mer

ATT INTE KRÄNKAS PÅ ARBETSPLATSEN

ATT INTE KRÄNKAS PÅ ARBETSPLATSEN ATT INTE KRÄNKAS PÅ ARBETSPLATSEN Normmedvetet perspektiv Carina Kullgren God social arbetsmiljö Fri från: Kränkande särbehandling Trakasserier (mobbing) 10-30 000 långstidssjukskrivningar/år 100-300 självmord/år

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Kalmar kommun...4 Manligt

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Diarienummer V 2016/24 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Nationella sekretariatet för genusforskning ser det som

Läs mer

GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN. Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN. Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap/teknik Sjöparksskolan i Gällivare Samhällsvetenskaplig

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld Johan Åkesson Adjunkt (halvtid) Ekonomie licentiat Företagsekonomi - Sektion Redovisning, Gruppen för Ekonomistyrning, Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

Ökad medvetenhet men långsam förändring om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv

Ökad medvetenhet men långsam förändring om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv Ökad medvetenhet men långsam förändring om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Sophie Linghag, Klara Regnö Mäns föreställningar om kvinnor och Företagsledning

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Förbättringskompetens/mognad

Förbättringskompetens/mognad /mognad En fullständigt ovetenskaplig analys baserad på ett antal års erfarenhet av svensk industri Av Ronny Brandqvist QDC Förbättringskonsult AB Kännetecken: -Kortsiktigt tänkande -Accepterar vissa förluster,

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-11-25 SN 2015.0188 Handläggare Anders Hedåberg Socialnämnden Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Sammanfattning Enligt diskrimineringslagen så ska arbetsgivaren

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i. Värdebaserat ledarskap 7,5 högskolepoäng, Vt 2016

Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i. Värdebaserat ledarskap 7,5 högskolepoäng, Vt 2016 Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Värdebaserat ledarskap 7,5 högskolepoäng, Vt 2016 Värdebaserat ledarskap, 7,5 högskolepoäng Inledning Chef- och ledarskap är avgörande för hur väl

Läs mer

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället. i organisationen Läs också på arbetsplatsen i samhället på arbetsplatsen i samhället Läs också i organisationen i samhället Läs också på arbetsplatsen i organisationen 2 Aha! Om jämställdhet i organisationen

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Örebro universitets jämställdhetsplan

Örebro universitets jämställdhetsplan Dnr: CF 16-601/2009 Örebro universitets jämställdhetsplan 2009-2010 Fastställd av: rektor Datum: 2009-11-10 Jämställdhetsplan 2009-2010 Detta dokument omfattar anställda och studenter vid Örebro universitet.

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Handlingsplan för mångfald

Handlingsplan för mångfald Handlingsplan för mångfald Nämnden för individ- och familjeomsorg 2014 2016 Antagen av nämnden för individ- och familjeomsorg 2014-02-18 2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför mångfald?... 3 Definition

Läs mer

Så hanterar du etiska dilemman. 2014 Redaktörer Karin Karlström och Anna Kopparberg

Så hanterar du etiska dilemman. 2014 Redaktörer Karin Karlström och Anna Kopparberg Så hanterar du etiska dilemman 2014 Redaktörer Karin Karlström och Anna Kopparberg Så hanterar du etiska dilemman Saco Chefsråd har formulerat ett antal råd kring etik och hur du som chef kan göra för

Läs mer

Svenska, historia, socialkunskap, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande), biologi, psykologi och klasstid.

Svenska, historia, socialkunskap, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande), biologi, psykologi och klasstid. 1 Könsroller Material Time Age B8 45 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll Materialet innehåller reflektionsövningar där eleverna ska reflektera över samhälleliga

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer