Ledarskap och kön i ledning och samverkan 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ledarskap och kön i ledning och samverkan 1"

Transkript

1 Ledarskap och kön i ledning och samverkan 1 Inledning Risk och säkerhetssektorn är ett mansdominerat område. Innebär det att ledning vid olyckor och kriser sker utifrån ett manligt perspektiv? Vad kan det få för konsekvenser? I den här artikeln diskuterar vi några ingångar till hur ledning och samverkan kan belysas av genusforskning. Fältet riskhantering kan beskrivas genom orsakskedjan hot-risk-kriskrishantering-vård-omsorg (Mellström 2010). Denna händelsekedja kan jämföras med hur det talas om arbete som sker före, under och efter en olycka (Bartley och Ericson 2013a). Ur ett genusperspektiv är det tydligt att det finns en genusordning som avtecknar sig i händelseförlopp vid riskhantering. Män är överrepresenterade i olycksstatistiken och de områden som knyts till hot och risker är manligt kodade, exempelvis anlagda bränder, kärnkraftsindustri, drunkning eller trafikolyckor. Även sättet att organisera beredskapen för att hantera dessa risker är manligt dominerade, exempelvis räddningstjänst, polis, militär och ambulanssjukvård. De institutioner som har att hantera följderna av kriser och olyckor är däremot kvinnligt dominerade, dvs. sjukvården. Orsakskedjan spänner från manlig dominans när det gäller risk och hot till kvinnlig dominans när det gäller vård och omsorg. När vi reflekterar kring ledarskap inom räddningstjänsten så kan orsakskedjan förstås i relation till den förändring som skett sedan införandet av LSO. Inte minst värnandet om att ta vara på erfarenheter från olyckor och krissituationer för att kunna förebygga och att arbeta proaktivt snarare än reaktivt. Det har krävt förändrade ledningskompetenser inom hela krishanteringsområdet. Nätverkan och tvärsektoriell samverkan är allt viktigare ledningsformer, liksom en strävan att sprida ansvaret för krishantering på olika aktörer inom kommunen, exempelvis i form av risk och säkerhetssamordnare. Utvecklingen går i linje med mer generella förändringar av styrningsformer, där nätverk och samverkan lyfts fram som en nödvändig utveckling för att hantera allt mer komplexa samhällsbehov. Men inom krishanteringsområdet blir det tydligt att det också är en fråga om genus. Att samverka och nätverka innebär utmaningar för ett centrerarat, auktoritärt och hierarkiskt ledarskap till förmån för ett nätverksbaserat, platt och dialogstyrt ledarskap. Ur ett genusperspektiv uppstår frågan om det innebär att maskulint kodade ledarskapsideal kan utmanas. Krishanteringssystemet genomgår en feminisering, i vart fall på ett hypotetiskt plan. Här kan genusforskning bidra med specifika frågor om villkoren för att möjliggöra utveckling av 1 Sophie Linghag, ek dr, Mathias Ericson, fil dr, Ulrika Jansson, fil dr, Centrum för genusforskning, Karlstad Universitet, för Kunskapsplattform ledning. 1

2 ledarskap på riskhanteringsområdet utifrån kunskaper kring hur makt och genus samspelar med vilken status ledarskap tillskrivs inom olika områden. Vi tar utgångspunkt i två bakomliggande fenomen. Det första är att organisationer generellt leds av män. Ungefär dubbelt så många män som kvinnor är chefer. Av de ca chefer som nu är verksamma i Sverige är 64 procent män och 36 procent kvinnor (SCB 2011). Könsfördelningen på chefspositioner skiljer sig dock inom olika sektorer och nivåer. Medan kvinnor är chefer i nästan lika stor utsträckning inom privat och offentlig sektor är män till största delen chefer inom privat sektor. Och ju högre upp i hierarkierna desto fler män och färre kvinnor som chefer. Det finns med andra ord genusaspekter inte bara av vem som rekryteras som chef utan även av vem som blir chef vart. Det andra fenomenet handlar om vilka betydelser mansdominans på ledande positioner har för hur ledning och ledarskap kommer till uttryck och förstås. Vi kan fråga oss vad mansdominans i ledningspositioner får för konsekvenser när det gäller ledarskapets innehåll och form, avseende t.ex. vilka som blir ledare och när det gäller utövandet av ledarskap och olika ledarstilar? Ledning och ledarskap Det finns några frågor som ofta återkommer i ledarskapslitteraturen (Parry & Bryman 2006). En fråga handlar om huruvida ledarskap ska ses som en egenskap som tillhör en särskild individ eller om det betraktas som en social process. Om ledarskap ses som en egenskap som är medfödd kan inte vem som helst vara ledare. Om ledarskap däremot ses som en social process kan fler inom ett givet sammanhang vara ledare och det skulle inte heller innebära att det på förhand behöver vara någon skillnad mellan ledare och ledda. En annan fråga rör förhållandet mellan begreppen ledning, ledarskap och chefskap. I forskningen görs ofta en distinktion mellan begreppen ledare och chef då ledarskap har visats inte enbart utövas av dem som har titeln chef. Med chef avses vanligen en formell position medan en ledare definieras som någon som får folk med sig utifrån att det bygger på ett förtroende och acceptans som ger makt, och inflytande (Rohlin, Skärvad & Nilsson, 1994). Vissa skiljer även på begreppen ledarskap och ledning. Ledarskap betecknar då vanligen relationen mellan ledare och medarbetare medan ledning har en vidare innebörd och innefattar ledarens samtliga uppgifter, som t.ex. administrativa, ekonomiska och representativa uppgifter (Söderström 1998). Ett utmärkande drag i ledarskapsforskningen är att den ofta syftar till att definiera det ideala ledarskapet utifrån objektiva kriterier och hur detta ideal kan uppnås. 2

3 Detta synsätt i ledarskapsforskningen har emellertid kritiserats av forskare som betonar att föreställningar om viktiga egenskaper, förmågor och erfarenheter är skapade i ett visst sammanhang och därmed inte eviga utan tvärtom föränderliga. Ledarskap ses som ett socialt och relationellt fenomen. Ledning och ledarskap i t.ex. kommunal verksamhet med risk- och säkerhetsarbete skiljer sig sannolikt från en helautomatiserad produktionsenhet i massafabriken eller kundtjänstenheten inom en storbank. Dessutom ser ledning olika ut när det utövas av operativa chefer i första linjen som förmän och arbetsledare, eller av mellanchefer och personer i högsta ledningen. Forskning om ledning betonar därför att vi behöver diskutera ledning som en social process, där ledarskap skapas i ett samspel mellan individer. Samspelet kommer till uttryck i ledning av medarbetare, team och hela organisationer. Ledarskap och manlighet Den rådande mansdominansen bland chefer beskrivs ofta som ett resultat av den historiska utvecklingen av könsarbetsdelningen i den offentliga och privata sfären. Könsarbetsdelningen som grundlades under industrialismen präglar fortsatt moderna organisationer och har fått konsekvenser inte minst för vår förståelse av ledarskap. Att ledning och ledarskap är färgat av manlighet synliggörs ofta i sättet att tala om och se på ledarskap. Att en så stor andel av cheferna är män på ledningspositioner är både en följd av och en orsak till att ledarstilar, maktprocesser, hierarki, kultur, traditioner, strategier och ledningspraktiker knyts till föreställningar om manlighet. Forskningen pekar på att kvinnliga ledare löper risk att utmanövreras genom att ifrågasättas antingen för att vara allt för feminina för att godtas som ledare eller allt för maskulina för att respekteras som kvinnor. På motsatt sätt innebär kopplingen mellan ledarskap och manlighet ett skydd och ett stöd för män. Män rekryterar andra män och män som är ledare ifrågasätts sällan som dåliga ledare på grund av sin könstillhörighet. En konsekvens av vårt påstående att ledarskap och manlighet är nära kopplade till varandra är att det i ledande positioner skapas specifika svårigheter för kvinnor därför att de tillhör fel kön. Manligheten har gjorts till en del av ledarskapet. Män som chefer är ofta medvetna om betydelser av kön i ledarskapet (Wahl & Linghag 2013). I en studie i en mansdominerad industri visades hur männen betraktar kvinnor som chefer som en risk. Kulturen i produktionen beskrivs som tuff och hård. Det finns mycket motstånd på golvet, och i synnerhet mot kvinnor som chefer. Kvinnor som chefer testas ännu hårdare än män, vilket både kvinnor och män bland cheferna hävdar. Män som chefer beskriver konsekvensen 3

4 av detta med att det är säkrare att rekrytera män till chefspositioner eftersom de passar in bättre. Kvinnor blir en risk- och osäkerhetsfaktor då de inte möter samma respekt som manliga chefer i kulturen. Kulturen präglas av gemenskap mellan män som uttrycks genom lojalitet och att hjälpa varandra och där kvinnofientlighet är en del av innehållet i gemenskapen. Trakasserier mot kvinnor var normaliserade och sågs närmast som något man måste kunna hantera. Forskning på krishanteringsområdet pekar på samma tendenser (Ericson 2004, 2010, 2011, Ivarsson och Edmark 2005, Olofsson 2012, Weinestål, Bondestam & Berg 2011). Äldre män och yngre män skapade relationer genom att de äldre anslår tonen i kulturen och de yngre tyst accepterar den. Det finns en allians mellan äldre och yngre eftersom de vet att lojalitet belönas i det manliga kollektivet, liksom att det kan uppstå negativa effekter genom att bryta mot den. Vad som synliggörs i studien är att både kvinnor och män beskriver konsekvenser och problem med kvinnlighet i relation till chefskap. Manlighet förstås som integrerad i chefskapet. Kontexten för chefskap är färgat av manligt definierade normer och förväntningar. Vad studien dock påvisar är att den manligt dominerade kulturen är nyckeln till varför både män och kvinnor upplever organisationen som ojämställd. Allianser mellan män på olika hierarkiska nivåer samverkar kring att bevara mansdominansen. Detta görs t.ex. genom att manliga chefer undviker att rekrytera kvinnor som chefer med motiveringen att det är en alltför tuff miljö, och de kvinnliga cheferna som väl rekryterats blir hårt prövade av de manliga verkstadsarbetarna. Högsta ledningen utmanar inte heller kulturen i organisationen, vare sig genom aktivt stöd till jämställdhetsarbete eller genom att förändra den egna könsfördelningen (Wahl & Linghag 2013). Inom räddningstjänsten kan vi se att det finns en öppenhet för att arbeta med jämställdhets och mångfaldsarbete, så länge det inte i praktiken är förändringar i organisationerna som mer genomgripande hotar de former av manlig gemenskap som präglar räddningstjänsten (Ericson 2004, 2010, 2011, 2012a, 2012b, 2013, Jansson & Grip 2012, Jansson 2012, 2013, Weinestål, Bondestam & Berg 2011). För kvinnor som chefer i mansominerade miljöer uppstår ofta kluvenhet och dilemman. Att det finns ett lämpligt manligt beteende i konkreta ledarskapssituationer är ofta så självklart att det först blir synligt när en kvinna imiterar det, eftersom det då framstår som felaktigt. För att upprätthålla trovärdighet som chefer får kvinnor ofta balansera mellan manliga och kvinnliga uttryck i beteende, klädsel och språk. Det är varken lämpligt att slå över till utpräglad manlighet eller kvinnlighet. Balansakten blir en viktig och energikrävande del i utformandet av den personliga ledarstilen (Wahl 1996). Konsekvensen för män och kvinnor som chefer blir att män erfar en mer helgjuten identitetsbekräftelse, både som män och som ledare (Folgerö-Johannesen 1986). Det visar hur kön är en central aspekt av 4

5 ledarskap. Män blir bekräftade både som ledare och som män, mot bakgrund av mäns överordnade maktposition som grupp i samhället (bekräftelse som ledare) och för att de tillhör den manliga majoriteten bland chefer (bekräftelse som män). Kvinnor som chefer får däremot mot bakgrund av balansakten och att tona ned uttryck av kvinnlighet inte någon bekräftelse i sin könsidentitet till skillnad mot sina manliga kollegor som inte har något behov av könsneutralitet (Wahl 1996). Ideal för ledarskap är sammanvävda med särskilda konstruktioner av manlighet, exempelvis auktoritarism och paternalism. Detta återspeglas också i ledningsideal på krishanteringsområdet. I forskningsprojektet Genus och krishantering studeras kön i relation till krishanteringssystem och ledning. Studien visar att arbetssätt och kommunikation vid krishantering följer en militär tradition där tydlighet, att peka med hela handen och förmågor att fatta beslut antas vara av särskild vikt. Män, som är de som i störst utsträckning har erfarenheter av militären, görs på så sätt till de viktigaste ledarna och utesluter andra former av erfarenheter och kompetenser (Lundsten 2010). Den militära terminologin exkluderar sannolikt också andra sätt att tala om kriser och krishantering. I en studie av samverkan mellan räddningstjänsten och sociala myndigheter visade det sig exempelvis vara svårt för räddningstjänsten att delta i samverkan då organisationen dominerades av reaktiva problembeskrivningar och handlingsorientering. Samverkan misstänkliggjordes internt i räddningstjänsten då det utmanade det traditionella ledarstilar samtidigt som den reaktiva inriktningen stämplade räddningstjänsten som en främmande fågel som försvårade samverkan kring sociala problematiker och begränsade räddningstjänstens möjligheter att delta i exempelvis Brottsförebyggande råd (Bartley och Ericson 2013a, 2013b). Studier som specifikt fokuserar räddningstjänst och brandmannakollektivet pekar mot att ledning inom räddningstjänsten inte bara är en fråga om formell organisation utan om informella nätverk och yrkeskultur. Ledning inom räddningstjänsten fungerar så länge beslut och delegering inte utmanar eller strider mot kulturella ordningar. Räddningstjänsten ses då inte bara som en organisation, utan som en institution. Inte minst är det brandmannayrkets starka koppling till föreställningar om manlighet som visat sig få konsekvenser för huruvida ledningsbeslut blir verkställande. Beslut som bedöms som obekväma riskerar att inte verkställas så länge som den starka manliga gemenskap garanterar att arbetslagen fungerar som en form av självstyrande grupper (Ericson 2004, 2011, Weinestål, Bondestam & Berg 2011). Gemenskapen i kombination med yrkets höga status, liksom den heroism yrket är förknippat med, gör det möjligt att mobilisera allmänheten till stöd för att brandmän motstår oönskade reformer och ledningsbeslut (Baigent 2001, Engström 5

6 och Jansson 2012). Denna forskning pekar på att genus är centralt för de sociala relationer som skapar möjligheter för ledarskap inom riskhantering och samhällsskydd. Forskning visar att ledarskap, samarbeten och rutiner är viktigt i de grupper som arbetar med krisledning. Med ett genusperspektiv kan vi dock konstatera att stora delar av krishanteringssystemet präglas av manliga normer, maskulinitet och föreställningar om vem som kan eller bör leda (jämför Dahlgren & Lewander 2007). Det är manligt kodade ledningspraktiker som lyfts fram som särskilt viktiga vid en kris eller olycka, samtidigt som det finns stora kunskaper om att kriser och olyckor har sin grund i sociala och kulturella relationer. Vi anser att forskning om ledarskap i ledning och samverkan inte i tillräckligt hög utsträckning tar hänsyn till föreställningar och praktiker om kön och de konsekvenser som följer därav. Det behövs mer kunskap om villkoren för att möjliggöra utveckling av ledarskap på riskhanteringsområdet. Referenser Baigent, Dave (2001). One More Last Working Class Hero. A Cultural Audit of the UK Fire Service. Fitting-in Ltd & The Fire Service Research and Training Unit, Anglia Polytechnic University. Bartley, Kristina & Ericson, Mathias (2013, kommande) Ett plus ett kan bli tre en studie om samverkan kring sociala risker. Vetenskap för profession, Högskolan i Borås. Bartley, Kristina & Ericson, Mathias (2013, kommande) Stuprör och öppna kanaler metaforer i talet om sociala risker och samverkan. Arbetsmarknad & Arbetsliv. Dahlgren, Jenny & Lewander, Lisbeth (2007) Genus och krishantering en kunskapsöversikt. Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet. Engström, Lars-Gunnar och Jansson, Ulrika (2012) En brandman är alltid en brandman stereotyper och brandmannaideal i Jämställdhet, mångfald och svenska räddningstjänster; Om föreställningar och förändringsviljor Karlstad: Karlstad University Press Ericson, Mathias (2004) Brandman och man - om aktualisering av kön i brandmannayrket. Karlstad: Räddningsverket. 6

7 Ericson, Mathias (2011) Nära inpå: Maskulinitet, intimitet och gemenskap i brandmäns arbetslag. Akademisk avhandling, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet. Ericson, M (2012a) Maskulinitet och livslångt lärande inom räddningstjänsten. Paper presenterat vid FALF-konferensen Makt, myter och motstridigheter - utmaningar i dagens arbetsliv, juni, Karlstad. Ericson, M (2012b) Male hegemony and transformations of institutionalized masculinity in the firefighter profession. Paper presenterat vid G12, nationell konferens för genusforskning, november, Göteborg. Ericson, Mathias (2013, kommande) The new firefighter - Recent changes in vocational qualifications and gender equality in firefighter profession. I Ericson & Mellström Genderemergencies. Karlstad: Karlstad University Press. Folgerö-Johannessen, Birte (1986) Ledere, organisasjoners styringssymboler. Hva med kvinnene? Nytt om Kvinneforskning, 1986:5. Häyrén Weinestål, Anneli, Bondestam, Fredrik & Berg, Henrik (2011). Från novis till nestor: Maskulinitet, organisation och risk i räddningstjänsten - en aktionsforskningsstudie. Uppsala: Uppsala universitet, Centrum för genusvetenskap Ivarsson, Sophia och Lina Edmark, (2005) Räddningsverkets internationella insatser ur ett genusperspektiv, ILM Serie F:36, Stockholm: Försvarshögskolan. Jansson, Ulrika (2013,kommande) Agents for Change Gender Equality work in the Swedish Rescue Services. I Genderemergencies Ericson, M & Mellström, U. Karlstad: Karlstad University Press. Jansson, Ulrika (2012) Visioner om en framtida räddningstjänst, i Jämställdhet, mångfald och svenska räddningstjänster; Om föreställningar och förändringsviljor, Karlstad: Karlstad University Press. 7

8 Jansson, Ulrika & Grip, Lena (2012) Om jämställdhetsarbetet i dagens räddningstjänst, i Jämställdhet, mångfald och svenska räddningstjänster; Om föreställningar och förändringsviljor. Karlstad: Karlstad University Press. Lundsten, Elin (2010) Nyckelpersoner om kön och mångfaldsfrågor i kommuners krishanteringsarbete. Delrapport 4, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet. Mellström Ulf (2010). Genusvetenskapliga perspektiv på MSBs verksamhetsområden. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Olofsson, Jennie (2012). "Om du är rädd kan du få sitta bredvid mig/.../och hålla/.../handen": infantilisering och homosociala omsorgspraktiker inom brandkårens operativa verksamhet. Tidskrift för genusvetenskap. 2012:1/2, s Rohlin, Lennart, Skärvad, Per-Hugo & Nilsson, Sven-Åke (1994). Strategiskt ledarskap i lärsamhället. Dalby: MiL Publisher. Parry, Ken W. & Bryman, Alan (2006) Leadership in Organizations. I: Clegg, R, Hardy, Cynthia, Nord, Walter R. & Lawrence, Tom (red.) Handbook of Organization Studies. (2:a utgåvan). London: Sage. SCB (Statistiska centralbyrån) (2012). På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet Stockholm: SCB. Söderström, M. (1998). Ledarskap och utveckling av ledningskompetens. I R Lind & G Arvidsson (red). Ledning av företag och förvaltningar - förutsättning, former, förnyelse. Stockholm: SNS Förlag. Wahl, Anna (1996) Företagsledning som konstruktion av manlighet. I: Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1996, 1, s Wahl, Anna och Linghag, Sophie (2013) Män har varit här längst. Jämställdhet och förnyelse i industriella organisationer. Lund. Studentlitteratur. 8

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012 De demografiska förskjutningarna

Läs mer

OPOPONAX Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827. Leda och styra jämt. Din guide till utplånande av orättvisor

OPOPONAX Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827. Leda och styra jämt. Din guide till utplånande av orättvisor Fredrik Bondestam fredrik@bondestam.se SFK, 150827 Leda och styra jämt Din guide till utplånande av orättvisor Några utgångspunkter Forskningssamordnare, Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs

Läs mer

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef!

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1 Kärt barn har många namn heter det. I så fall är Sveriges chefer sannerligen populära! En chefs främsta uppgift är att skapa resultat i den verksamhet han eller hon

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem RECENSION Lennart G Svensson Lennart G Svensson, professor emeritus vid Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet lennart.svensson@sociology.gu.se Frida Wikstrand: Det tekniska spelet. Förhandlingar

Läs mer

Projektledare vs ScrumMaster

Projektledare vs ScrumMaster Projektledare vs ScrumMaster Finns det rum för den klassiske projektledaren i en agil värld? Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Lite om mig själv Carina Meurlinger Konsult på Agero sedan 2005

Läs mer

Att jämställdhetsintegrera Räddningsledare A

Att jämställdhetsintegrera Räddningsledare A Institutionen för sociala och psykologiska studier CGF Centrum för genusforskning Ulrika Jansson Att jämställdhetsintegrera Räddningsledare A - genusgranskning av en utbildning inom Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Projektplan 2011 - En Brandstation för alla Linda Granqvist Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Bakgrund Räddningstjänsten i Sverige står inför många utmaningar. Ett säkrare och tryggare samhälle,

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten Kvalitativt jämställdhetsarbete Varför fick jag uppdraget att prata på denna konferens? Vad kan kommunala räddningstjänster lära av

Läs mer

Inriktning av jämställdhet och mångfald i det kommunala säkerhetsarbetet

Inriktning av jämställdhet och mångfald i det kommunala säkerhetsarbetet samhällsskydd och beredskap 1 (11) Enheten för Räddningstjänst Lena Brunzell 010-240 5375 lena.brunzell@msb.se Inriktning av jämställdhet och mångfald i det kommunala säkerhetsarbetet 2015 2018 samhällsskydd

Läs mer

I det offentligas tjänst: Tuffa chefsvillkor värdefulla uppdrag. Chefsbarometer 2007 delrapport 2. I det offentligas tjänst

I det offentligas tjänst: Tuffa chefsvillkor värdefulla uppdrag. Chefsbarometer 2007 delrapport 2. I det offentligas tjänst : Tuffa chefsvillkor värdefulla uppdrag Chefsbarometer 2007 delrapport 2 Våga välja offentlig sektor! Under min karriär har jag träffat på några av de mest hängivna och kompetenta medarbetarna under mina

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Personal inom vård och omsorg minst nöjda. maria tullberg

Personal inom vård och omsorg minst nöjda. maria tullberg Personal inom vård och omsorg minst nöjda Privatanställda mer nöjda än offentliganställda Ledarskapet största anledningen =ll missnöje/bidrar minst =ll nöjdhet Regionförbundet i Örebro okt 09 Tyvärr så

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Interkulturellt ledarskap

Interkulturellt ledarskap Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Gärna jämställdhet men hur och varför?

Gärna jämställdhet men hur och varför? Gärna jämställdhet men hur och varför? U L R I K A J A N S S O N, F I L. D R. L E N A G R I P, F I L. D R. K A R L S T A D S U N I V E R S I T E T ( G E R D ) E R I K F L I N K M A R C U S S J Ö H O L

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers samhällsskydd och beredskap Utbildningsplan 1 (5) Handläggare Godkänd av Hans Åhlén Ersätter Räddningsverkets utbildningsplan 525-4864-2007 Helena Lindberg Gäller från och med 2010-01-01 Påbyggnadsutbildning

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Chefernas arbetsorganisationer

Chefernas arbetsorganisationer Chefernas arbetsorganisationer Ca 700-900 anställda Budget 1/2-1 miljard i omsättning 3-4 chefsled Stora ansvarsområden på alla chefsnivåer Chefskap i kvinnodominerad offentlig sektor Kvalificerat chefskap

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror på rättvisemärkning

MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror på rättvisemärkning MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror p Sju av tio hr-medarbetare tror på idén om en rättvisemärkning av rekryteringsprocesser. Fem av tio anser att det bästa alternativet vore att rättvisemärka hela arbetsplatsen.

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22 Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22 Kunskaper om jämställdhet påverkar skolklimatet, skolklimatet påverkar

Läs mer

Professor Lena Abrahamsson Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Professor Lena Abrahamsson Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Arbetsvetenskap och genus Framgångsfaktorer & tankefällor Vilken roll har jämställdhet för hållbar utveckling? Ojämställdhet i arbetslivet skapar problem för regionen, organisationen, arbetsmiljön, utvecklingsarbetet

Läs mer

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld Johan Åkesson Adjunkt (halvtid) Ekonomie licentiat Företagsekonomi - Sektion Redovisning, Gruppen för Ekonomistyrning, Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Laura Andreea Bolos I denna rapport har jag försökt ge en sammanfattning av de två dagar som jag har spenderat i Stockholm på Ungdomsstyrelsens Rikskonferens.

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Ledarskapets 5 utmaningar

Ledarskapets 5 utmaningar Ledarskapets 5 utmaningar Den ledarskapsmodell som fram till dags dato varit underlag för flest vetenskapliga studier och som erhållit starkast och mest konsekvent vetenskapligt stöd är den så kallade

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Antagen av xxxxxxx Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 4 Organisation 4 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Sexuella

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Kvinnligt och manligt ledarskap -Ur ett genusperspektiv

Kvinnligt och manligt ledarskap -Ur ett genusperspektiv GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Kvinnligt och manligt ledarskap -Ur ett genusperspektiv Examensarbete för kandidat i sociologi 15 hp Claudia Hach Emma Fröjd Handledare:

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Kursplan Militärt ledarskap och Pedagogik 2 2008-06-09

Kursplan Militärt ledarskap och Pedagogik 2 2008-06-09 Kursplan 1. Kursens benämning 2. Engelsk benämning Military Leadership and Pedagogy 2 3. Kurskod IOP017 4. Beslut Denna kursplan är fastställd av ämnesrådet vid institutionen i ledarskap och management

Läs mer

Det balanserade ledarskapet

Det balanserade ledarskapet Det balanserade ledarskapet Jag talade nyligen med en utländsk kontakt och vi talade om ledarskap. En av frågorna han ställde till mig var då; hur definierar du skillnaden mellan chef och ledare? Bra fråga

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Utvecklingsseminarium. Quality Hotel Globe, Arenaslingan 7, Johanneshov

Utvecklingsseminarium. Quality Hotel Globe, Arenaslingan 7, Johanneshov Utvecklingsseminarium STOCKHOLM 17 18 September 2013 Quality Hotel Globe, Arenaslingan 7, Johanneshov STOCKHOLM 17 18 September 2013 Quality Hotel Globe, Arenaslingan 7, Johanneshov DAG 1 09.30 10.00 Registrering

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Ledarskap inom universitetsvärlden

Ledarskap inom universitetsvärlden Ledarskap inom universitetsvärlden Universitet kommer från ordet sammanslutning. Sammanslutning mellan lärare, studenter samt studenter emellan. Just att samlas kring idéer och kunskap av ett gemensamt

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Utbildning av mellanchefer/arbetsledare på scenkonstinstitutionerna 2013

Utbildning av mellanchefer/arbetsledare på scenkonstinstitutionerna 2013 2012-09-19 Programutkast för Utbildning av mellanchefer (MCU) 2013 Utbildning av mellanchefer/arbetsledare på scenkonstinstitutionerna 2013 Mellanchefsrollen är speciell: Att både ha ansvaret för resultat

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Projektplan 2012. -En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum

Projektplan 2012. -En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Projektplan 2012 -En Brandstation för alla Linda Granqvist Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Projektplan 2012 Bakgrund - Räddningstjänsten i Sverige står inför många utmaningar. Ett säkrare och

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

Under luppen! Genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation

Under luppen! Genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation Under luppen! Genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation Fil dr Annika Vänje, teknik och hälsa, KTH Professor Ulf Sandström, industriell ekonomi, KTH Kunskapssammanställningen Syfte Att sammanställa

Läs mer

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik Ett jämnt liv Ett spel om jämställdhet och statistik Introduktion I skolans uppdrag ingår att elever skall fostras i en värdegrund som baseras på jämställdhet, jämlikhet och alla människors lika värde.

Läs mer

Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det normala eller godtagna beteendet i en social grupp.

Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det normala eller godtagna beteendet i en social grupp. Normkritik Vad är normkritik? Den frågan hittar du svar på i denna dokumentation som tagits fram i samband med en föreläsning med Berit Larsson, fil. dr. i genusvetenskap vid Göteborgs universitet, under

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

FÖR FÖRBUNDSCHEFER. Utgångspunkter Utbildningen kommer att vara upplagd i fyra olika men sammanflätade delar.

FÖR FÖRBUNDSCHEFER. Utgångspunkter Utbildningen kommer att vara upplagd i fyra olika men sammanflätade delar. UTVECKLINGSPROGRAM FÖR FÖRBUNDSCHEFER Bakgrund Nationella rådet och Samordningsförbundet Göteborg Hisingen, DELTA erbjuder tillsammans med Framtidens Ledare vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Skolledarkonferens, Tylösand 25/9 2014 Vem är ledare i förskolan? Förskolechefens ansvar Förskollärarens ansvar

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Ergonomisällskapet Sverige 091103

Ergonomisällskapet Sverige 091103 Ulf Johanson Ergonomisällskapet Sverige 091103 Är hälsa/arbetsmiljö lönsamt? Bhö Behövs ekonomiska k kalkyler/ekonomiska lkl /k ik argument? Behöver hälsa/arbetsmiljö kopplas ihop med verksamhetsstyrningen?

Läs mer