Avfallsplan för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avfallsplan för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör"

Transkript

1 Avfallsplan för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Antagen av kommunfullmäktige i Eslöv Antagen av kommunfullmäktige i Hörby Antagen av kommunfullmäktige i Höör (55)

2 Förord Alla kommuner i Sverige är skyldiga att upprätta en avfallsplan. Denna utgör tillsammans med de lokala föreskrifterna för avfallshanteringen kommunernas renhållningsordning. Avfallsplanen är kommunernas främsta och viktigaste dokument vad gäller utvecklingen av avfallshanteringen. Planen visar våra visioner, idéer och strategier om hur en miljömässigt bra men samtidigt också rimligt ekonomisk avfallshantering ska utformas för den närmast planeringshorisonten som är 5 år. Gällande avfallsplan för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör (fortsättningsvis benämnt Mellanskåne) antogs av respektive kommunfullmäktige år Avfallshanteringen i Mellanskåne utförs av det gemensamt ägda renhållningsbolaget MERAB (Mellanskånes Renhållnings AB). Bolaget svarar för utbyggnad och drift av sex återvinningscentraler samt för en mottagnings-, behandlings- och deponeringsanläggning i Eslöv. T.o.m utförde bolaget också insamling och transport av merparten av avfallet i kommunerna, vilket dock idag i stor omfattning sköts av entreprenörer. Det nu framtagna förslaget till avfallsplan har utarbetats i samarbete mellan kommunerna Eslöv, Hörby och Höör och MERAB. En arbetsgrupp har bildats bestående av tjänstemän från kommunerna och MERAB samt konsult. Utformningen av föreliggande förslag till avfallsplan baseras på Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan (NFS 2006:6) Arbetsgruppen för avfallsplan (55)

3 Innehåll Förord 2 І Sammanfattning 6 Π Inledning, bakgrund 8 1 Definitioner m.m Avfallshierarki enligt EU Definitioner, termer och begrepp Hushållsavfall Producentavfall (se också 13 ) Annat avfall än hushållsavfall, verksamhetsavfall 11 2 Kommunerna och MERAB idag Kommunerna i Mellanskåne MERAB 14 3 Hantering och behandling av hushållsavfall Kärl- och säckavfall Grovavfall Matavfall Latrinavfall Slam Farligt avfall Småbatterier Metaller och trä från hushållen Producerade mängder Behandlade mängder Utveckling i Sverige från Utveckling i Mellanskåne från Producentavfall, verksamhetsavfall, övrigt avfall Producentavfall från hushåll Verksamhetsavfall Totalt i Sverige Verksamhetsavfall (branschspecifikt) i Sverige Verksamhetsavfall (branschspecifikt) i Mellanskåne Verksamhetsavfall (ej branschspecifikt) i Mellanskåne Övrigt avfall, avloppsslam 30 3(55)

4 5 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall 31 6 Inventering och riskklassificering av nedlagda avfallsdeponier Allmänt Resultat av inventeringen (rapport från Tyréns) Bakgrund och syfte MIFO klassificering Metodik vid inventeringen Riskklassificering av inventerade deponier 35 7 Mål och åtgärder Nationella miljökvalitetsmål Regionala mål Avfall allmänt Matavfall Giftfri miljö Miljömål för Mellanskåne Miljöpolicy för MERAB MERABs verksamhetsmål/miljömål Kommunernas lokala mål Mål och åtgärder för avfallshanteringen Farligt avfall 1, inriktningsmål och åtgärder Matavfall 2, inriktningsmål och åtgärder Materialåtervinning och energiutvinning 3, inriktningsmål 46 och åtgärder Transporter och logistik 4, inriktningsmål och åtgärder 47 8 Uppföljning av målen Dagens avfallsplan Avfallsplanen Samråd Miljöbedömningar Sammanställning till länsstyrelsen Länsstyrelsens sammanställning till Naturvårdsverket 54 Skrivs av länsstyrelsen efter 11 redovisats 13 Förpackningsavfall och returpapper Producentansvaret Platser för mottagning av förpackningar och returpapper 55 4(55)

5 Bilaga 1 Naturvårdsverkets förslag till vägledning för definition av hushållsavfall och verksamhetsavfall Bilaga 2 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Bilaga 3 Ordlista Bilaga 4 MIFO 1 klassificering av nedlagda avfallsdeponier inom MERABs verksamhetsområde. Rapport från Tyréns AB Bilaga 5 Underlag till länsstyrelsens sammanställning av de kommunala avfallsplanerna Bilaga 6 Redovisning av samråd Bilaga 7 Redovisning av utställning 5(55)

6 І Sammanfattning Idag sker avfallshanteringen betydligt mer resurseffektivt och med mindre miljöpåverkan än den gjorde 1995 då den förra avfallsplanen arbetades fram. Genom ökad källsortering och förändrad behandling av avfallet har deponeringen minskat och materialåtervinning, biologisk behandling och förbränning med energiutvinning ökat. En stor mängd miljö- och hälsofarliga ämnen återfinns också i avfallshanteringen. Ämnena hanteras dels separat som farligt avfall men ingår också som föreningar i annat avfall. Utsläpp sker genom förbränning av avfall och lakvatten från deponering av avfall. Farliga ämnen kan också spridas i kretsloppet när de ingår i mindre mängd i avfall för materialåtervinning. Avfallsplanen utgör, tillsammans med föreskrifterna för avfallshantering i Eslöv, Höör och Hörby, kommunernas renhållningsordning. Planen och föreskrifterna har utformats i enlighet med de krav som ställs i gällande lagstiftning. Till grund för avfallsplanen ligger de nationella miljökvalitetsmålen, de regionala miljömålen för Skåne och kommunernas lokala miljömål. I de 16 nationella miljömålen är det främst miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Giftfri miljö som berör avfall och avfallshantering. Under dessa miljökvalitetsmål har man som målsättning att den totala mängden genererat avfall inte skall öka och den resurs som avfallet utgör ska tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. För att uppnå detta har man formulerat tidsbestämda mål. Länsstyrelsen i Skåne län har anpassat de nationella miljömålen till skånska förhållanden i Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram där man tagit fram regionala mål. Kommunerna i Mellanskåne har med hänsyn till de nationella och regionala målen arbetat fram lokala mål. I avfallsplanen har även avfallstransporternas påverkan på miljön uppmärksammats liksom insamlingssystemens uppbyggnad. I olika rapporter och planer anges bland annat: Alla hushåll ska ha tillgång till lämpliga insamlingssystem som är enkla att förstå och delta i. Insamlingssystemen skall vara anpassade efter lokala förutsättningar och ge en bra service (Naturvårdsverkets rapport Framtida producentansvar för förpackningar och tidningar ) Det skall vara enkelt för hushållen att sortera avfall (Sveriges avfallsplan Strategi för hållbar avfallshantering ) Insamlingen är estetiskt tilltalande och har god tillgänglighet och säkerhet för hushållen samt säkerställer en separat hantering av farligt avfall. Minst 90 % är nöjda med insamlingssystemen. (Naturvårdsverkets förslag till nytt delmål år 2015 för miljö kvalitetsmålet God bebyggd miljö) 6(55)

7 Inriktningsmål Fyra prioriterade inriktningsmål har mot bakgrund av de nationella, regionala och lokala målen formulerats för perioden Inriktningsmålen leder till ett bättre resursutnyttjande och att rätt avfall förs till rätt behandling. I avfallsplanen finns uppgifter om hur inriktningsmålen skall nås och vilka åtgärder som krävs för detta. Inriktningsmål 1. Farligt avfall Insamlingsgraden (insamlad mängd i relation till potential) av farligt avfall skall ökas och behandlingen skall ske på ett miljöriktigt sätt. Resultatmål: Ökade kunskaper om farligt avfall Öka möjligheten att lämna farligt avfall Inga skadliga ämnen i avloppsslammet Utredningsmål: Mer kunskap om slammet från enskilda avloppsanläggningar beträffande fosforfällor med målet att det inom 2 år skall kunna spridas på åkermark. Inriktningsmål 2. Matavfall Kvaliteten på insamlat matavfall ska höjas för att förbättra möjligheterna till en effektivare och bättre behandling. Resultatmål Höja kvaliteten på matavfall från hushåll. Höja kvaliteten på matavfall från livsmedelsindustrier och verksamheter. Inriktningsmål 3. Materialåtervinning och energiutvinning. Ökad mängd och kvalitet på omhändertaget återvinningsbart material för en högre materialutnyttjning och en bättre energiutvinning. Resultatmål Höja kvaliteten på återvinningsmaterial. Höja återvinningsgraden och minska andelen avfall till deponi. Skärpta miljökrav vid upphandling av varor och tjänster Utredningsmål Utreda (inom 3 år) kvartersvis hämtning av återvinningsmaterial (förpackningar) från hushållen. Utreda fastighetsnära insamling av återvinningsmaterial (förpackningar) före nästa upphandling av entreprenad för hämtning av hushållsavfall. Inriktningsmål 4. Transporter och logistik Vid inköp av fordon eller upphandling av transporttjänster ska utrustning och fordon med preciserade miljökrav väljas eller krävas dessutom skall en översyn av MERABs transportarbete genomföras. Resultatmål Minskad drivmedelsförbrukning och minskade utsläpp. 7(55)

8 Π Inledning, bakgrund Allmänt Ett övergripande mål för oss alla är att överlämna ett samhälle till nästkommande generationer, där de största miljöproblemen är under kontroll och att jordens resurser inte överbeskattas. En hållbar samhällsutveckling från såväl miljö- som energisynpunkt är en nödvändighet. Ett av miljö- och resursproblemen vi skapar är allt det avfall som skapas genom produktion och konsumtion av varor och tjänster. Hanteringen av avfallsproblemen är en viktig fråga för en positiv samhällsutveckling och kommunernas avfallsplanering utgör en viktig del i detta. Kommunerna har ansvar för en heltäckande avfallsplanering, alltså även för det avfall som de inte har ett direkt ansvar för, vilket anges i Miljöbalken. Kommunerna är skyldiga att upprätta egna avfallsplaner, som tillsammans med lokala föreskrifter för avfallshanteringen utgör deras respektive renhållningsordning. en ska antas av kommunfullmäktige. Avfallsplanen anger kommunernas strategi för att nå uppställda mål och utgör handlingsprogram för avfallshanteringen i regionen. Naturvårdsverket gav den 30 juni 2006 ut nya föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan (NFS 2006:6) inklusive de tillhörande uppgifter som ska lämnas till länsstyrelsen för sammanställning. Föreskrifterna ersätter tidigare från 1991 utgivna (SNFS 1991:3) med vissa omarbetningar, den sista 2002 (NFS 2002:32). Föreliggande avfallsplan följer den struktur med tillhörande rubrikinnehåll som Naturvårdsverket angivit i NFS 2006:6. Avfallsplanen anger kommunernas strategi, idéer och visioner om hur en bra avfallshantering ska se ut för den närmaste planeringshorisonten, 5 år. Den tidigare planen, som härmed alltså ersätts, antogs 1995 av de tre kommunerna Eslöv, Hörby och Höör i Mellanskåne. Parallellt med upprättande av planen har också nya renhållningsföreskrifter utarbetats för kommunerna. Dessa redovisas i ett särskilt dokument. 8(55)

9 Viktigare lagar och förordningar inom avfallsområdet Det finns en mångfald lagar och förordningar som berör avfallshanteringen. Den grundläggande lagen är Miljöbalken (SFS 1998:808) med tillhörande förordningar. Bland andra lagar kan nämnas: - arbetsmiljölagen (1997:1160) - plan- och bygglagen (SFS 1987:10) - lag om skatt på avfall (SFS 1999:673) Bland förordningar kan nämnas: - avfallsförordningen (SFS 2001:1063) - deponering av avfall (SFS 2001:512) - om producentansvar, 6 st. bl.a. förpackningar, returpapper m.fl. - om batterier (SFS 1997:645) - om avfallsförbränning (SFS 2002:1060) Den övergripande lagstiftningen finns i miljöbalken, som trädde i kraft den 1 januari Regler om avfall och producentansvar finns i främst kapitel 15, där den kommunala renhållningsskyldigheten fastställs, samt i olika förordningar utfärdade med stöd av balken. Den kommunala skyldigheten innebär att varje kommun ska ansvara för att hushållsavfall transporteras till en behandlingsanläggning samt att det återvinns eller bortskaffas. Projektorganisation Det nu framtagna förslaget till avfallsplan har utarbetats i samarbete mellan kommunerna Eslöv, Hörby och Höör och deras gemensamt ägda renhållningsbolaget MERAB (Mellanskånes Renhållnings AB). En arbetsgrupp har bildats bestående av tjänstemän från kommunerna och MERAB samt konsult. Följande personer från angivna förvaltningar har deltagit i arbetsgruppen: Eslöv Hörby Höör MERAB Konsult Ingela Lundqvist, miljöchef, Miljö och Samhällsbyggnad Christina Nylin, projektledare, Miljö och Samhällsbyggnad Ida Persson, miljöchef, Miljökontoret Maria Persson, miljösamordnare, Tekniska kontoret Sonja Jones*, miljösamordnare, Tekniska kontoret Maria Löfgren, fysisk planerare, Plan- och byggkontoret Göran Ekblad, chef, Miljö- och byggmyndigheten Hans Thelin, utredningsingenjör, Teknisk sektor Björn Liwing, miljöingenjör Björn Widell, BW Konsult * Sonja Jones ersatte fr.o.m. september 2007 Maria Persson. 9(55)

10 1 Definitioner m.m. 1.1 Avfallshierarki enligt EU Avfallshanteringen brukar beskrivas med hjälp av den s.k. avfallshierarkin, där förebyggande av avfalls uppkomst är det mest önskvärda och deponering endast ska utnyttjas om ingen annan behandlingsmetod är möjlig. EU-parlamentet har angivit en prioritetsordning för hur avfall ska behandlas. 1. Förebyggande av avfall (förhindra att avfall uppstår) 2. Återanvändning (returflaskor m.m.) 3. Materialåtervinning (metaller, glas, näringsämnen m.m.) 4. Energiutvinning (förbränning med kraft- och/eller värmeproduktion) 5. Bortskaffande (deponering, markbyggnad etc.) Under punkt 3, Materialåtervinning, ingår också biologisk behandling genom t.ex. rötning och/eller kompostering med utnyttjande av avfallets innehåll av växtnäringsämnen. Det är inte alltid optimalt att följa hierarkin slaviskt varken från samhällsekonomiska eller miljömässiga synpunkter. När alla relevanta faktorer vägs samman måste målet vara bästa möjliga miljö- och samhällsnytta. 1.2 Definitioner, termer och begrepp I Miljöbalken (SFS 1998:808) definieras avfall som varje föremål, ämne eller substans, som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Definitionen överensstämmer med den som gäller i EU, vilken baseras på ett EEG-direktiv från I en bilaga till direktivet finns angivet en mycket omfattande avfallslista eller katalog, uppdelad i 16 avfallskategorier. Avfallskatalogen är detaljerad och innehåller 20 huvudgrupper och benämns Europeiska Avfallskatalogen eller EWC (European Waste Catalogue). Grupperna 1-15 avser speciella restprodukter från i huvudsak industriell verksamhet, grupperna främst avfall som avhandlas i föreliggande avfallsplan. Fortsättningsvis används avfallsindelningen angiven nedan, om inte annat särskilt anges. En lista på termer och begrepp som används i planen redovisas i bilaga 3, Ordlista Hushållsavfall Miljöbalkens definition av hushållsavfall återges i 15 kap, 2 och lyder Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Med hushållsavfall och därmed jämförligt avfall avses sådant avfall som uppkommer i hushåll och på platser i andra verksamheter där människor uppehåller sig. Bl.a. kan nämnas köksavfall, slam från enskilda avlopp, latrin, grovavfall, överblivna läkemedel och annat farligt avfall, färg- och oljerester, lösningsmedel m.m. 10(55)

11 Grovavfall är sådant hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt (eller möjligt) att samla in i säck eller kärl. Som exempel kan nämnas gamla möbler, cyklar o.dyl. Naturvårdsverkets förslag till vägledning för definition av hushållsavfall och verksamhetsavfall Naturvårdsverket har utarbetat ett förslag till definition av hushållsavfall, som f.n. (november 2007) remissbehandlas. Definitionen avgör vilket avfall innehavaren själv måste omhänderta och vilket avfall som omfattas av det kommunala renhållningsansvaret. Redovisningen är omfattande, men är av avgörande betydelse för att klargöra kommunernas ansvar. Grunddragen i förslaget anges i bilaga Producentavfall (se också 13 ) Riksdagen har lagstadgat om producentansvar för förpackningar, returpapper, däck, bilar elektriska och elektroniska produkter (EEP) samt om retursystem för dryckesförpackningar. Syftet med producentansvaret är att påverka utvecklingen av förpackningar och produkter så att deras miljöpåverkan minimeras och återanvändning eller återvinning förbättras. Producentansvaret innebär att producenterna ska inrätta system för insamling eller mottagning samt hantering och omhändertagande av ifrågavarande avfall. Det svenska näringslivet som påverkas av ansvaret har bildat ett antal materialbolag som har i uppgift att verkställa uppdraget. Planer finns från regeringen på att i stället för produkter införa ett producentansvar för olika materialslag. För närvarande (juli 2007) är planeringsförutsättningarna osäkra Annat avfall än hushållsavfall, verksamhetsavfall Verksamhetsavfallet kan uppfattas som bestående av två delar, dels det avfall av mer allmänt slag, som till största delen omhändertas på avfallsanläggningar, dels det avfall som uppstår beroende på en process (t.ex. inom livsmedelsindustrin, gruvindustrin m.m.) och oftast behandlas eller utnyttjas av företagen själva. Verksamhetsavfallets eventuella energiresurser nyttiggörs i allmänhet i stor omfattning genom produktion av t.ex. processånga, värme och el. Kommunerna har bara ansvar för det avfall som definieras som hushållsavfall, inte verksamhetsavfall. De har emellertid ett övergripande planeringsansvar även för detta avfall, varför det beskrivs översiktligt i 4. 11(55)

12 2 Kommunerna och MERAB idag 2.1 Kommunerna i Mellanskåne Figur 2.1: Karta över Mellanskåne Eslöv Eslövs kommun har ett invånartal av ( ). Av dessa bor ungefär i tätorten. 47 % bor i småhus, 45 % i flerfamiljshus, 6 % på lantbruksfastigheter och 2 % i fritidshus. Den totala landarealen är 422 km 2 varav tre fjärdedelar utgörs av åkermark. Näringslivet kännetecknas av att antalet arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin minskar. Under 1990-talet sjönk antalet sysselsatta inom industrin med över 30 %. Fortfarande är dock industrin den största branschen med 28 % (ca 3 000, varav drygt inom livsmedelsindustrin) av det totala antalet arbetstillfällen, som 2004 uppgick till ungefär Bland övriga viktigare branscher kan nämnas vård och omsorg 17 % (1 830), handel, transport och kommunikationer 15 % (1 600), utbildning och forskning 10 % (1 080), byggverksamhet 6 % (650), jord- och skogsbruk 6 % (650) samt bank och fastigheter likaledes 6 % (650). Hörby Invånartalet i Hörby kommun uppgår till ( ) varav cirka i tätorten. Landarealen är 423 km 2, varav bl.a. åker utgör 42 %, skog 32 %, bete 11 % och tomtmark 4 %. Av befolkningen bor 21 % i flerfamiljshus, 17 % på lantbruksfastigheter samt 62 % i småhus i tätorter och på landsbygd. Enligt kommunens prognos bedöms befolkningen öka till ca invånare år 2015 eller med knappt 15 %. 12(55)

13 Målet för kommunens näringslivspolitik är att skapa lokal tillväxt och fler arbetstillfällen. Mellan 2003 och 2004 ökade antalet sysselsatta med nästan 3 %. Jämfört med Eslöv är andelen verksamma inom tillverkningsindustrin väsentligt lägre eller 16 % (ca 750) av det totala antalet arbetstillfällen som 2004 var Motsvarande siffror för andra viktigare branscher var vård och omsorg 19 % (880), handel, transport och kommunikationer 17 % (790), utbildning och forskning 11 % (510), byggverksamhet 10 % (470), jord- och skogsbruk 9 % (420) samt bank och fastigheter 8 % (370). Höör Antalet invånare i Höör uppgick vid årsskiftet till ( ). Av dessa bor ungefär 40 % (5 800) i småhus och villor i tätorter, drygt 40 % (6 200) i hus på landsbygden och knappt 20 % (2 700) i hyreshus. I Höörs tätort bor ca personer. Enligt kommunens prognoser beräknas den sammanlagda befolkningen till år 2015 öka till ungefär personer eller med 8 % från senaste årsskiftet. Landarealen uppgår till 293 km 2. I likhet med Eslöv och Hörby strävar också Höör efter ett näringslivsklimat som främjar sysselsättning och ekonomisk utveckling. Höör är en utpräglad småföretagarkommun. Näringslivet är alltså småskaligt och utgörs av ca 500 aktiva företag. Turismen är en näringsgren som växer. Inom kommunen finns ett flertal kurs- och konferensanläggningar samt vårdhem. Goda kommunikationer har gynnat tågpendling och ökat attraktiviteten som bostadsort. Mellan 2003 och 2004 ökade antalet sysselsatta med drygt 7 %, från till Från 1990 till 1994 skedde en minskning med 15 %, från drygt till Mellan 1994 och 2003 har antalet arbetstillfällen pendlat mellan och Andelen verksamma inom tillverkningsindustrin är låg eller 8 % (ca 370) av det totala antalet arbetstillfällen. Motsvarande siffror för andra viktigare branscher är vård och omsorg 29 % (1 300), handel, transport och kommunikationer 17 % (780), utbildning och forskning 12 % (540), byggverksamhet 9 % (400), jord- och skogsbruk 4 % (190) samt finansiell verksamhet, företagstjänster o.dyl. 6 % (290). Jämförelse Eslöv är i stort sett dubbelt så stort som Hörby och Höör såväl vad gäller antal invånare som antal arbetstillfällen. Då det gäller sysselsättning inom tillverkningsindustrin har Eslöv väsentligt högre andel verksamma, 28 % jämfört med 16 % i Hörby och 8 % i Höör. Andel verksamma inom vård och omsorg är i gengäld högst i Höör med 29 % att jämföras med Eslövs 17 % och Hörbys 19 %. Den kommunala inkomstskatten år 2005 exklusive landstingsskatt uppgick i Eslöv till 19,74 %, i Hörby 19,78 % samt i Höör 20,50 %. Sverige i sin helhet hade 2005 en genomsnittlig kommunal inkomstskatt av 20,84 %. Se stapeldiagram på nästa sida. 13(55)

14 Figur 2.2: Sysselsättning i kommunerna % 35 Sysselsättning i kommunerna Eslöv Hörby Höör 5 0 Vård och omsorg Tillverkningsindustri Handel, transport och Utbildningoch forskning Byggverksamhet kommunikationer Jord- och skogsbruk Finansiell verksamhet Övrigt 2.2 MERAB Mellanskånes Renhållningsaktiebolag, MERAB, är ett regionalt avfalls- och återvinningsföretag som bedriver verksamhet i kommunerna Eslöv, Hörby och Höör. Alla tre kommunerna är delägare i bolaget, Eslöv med 52,5 %, Hörby med 25 % och Höör med 22,5 %. Basresurserna utgörs av lokala behandlings- och deponeringsanläggningar. MERAB svarar även för driften av sex återvinningscentraler samt hämtning av förpackningar från cirka 50 återvinningsstationer. MERAB arbetar på olika nivåer: 1. Med avfallsminimering genom information och utbildning till kommuninvånare, skolor och företag. 2. Med återanvändning och återvinning. En del av det avfall som mottas på MERABs anläggningar kan i vissa fall återanvändas, exempelvis kläder som omhändertas via ideella organisationer och elektriskt- och elektroniskt avfall som lämnas till certifierade återvinnare. Produkter och material som inte kan återanvändas kan i flertalet fall återvinnas som råvaror för ny produktion eller bränsle i energianläggningar. 3. Med kompostering med hjälp av egna maskiner för upparbetning av organiskt, lättnedbrytbart material från hushåll, företag, park- och trädgårdsverksamhet m.m. 4. Med deponering av sådant material som inte kan behandlas och omhändertas på annat sätt. I det material som sammanställs av MERAB beträffande bl.a. avfallsmängder redovisas oftast sammanlagda mängder för alla tre kommunerna. Fördelning av totalerna på de enskilda kommunerna har i vissa fall baserats på statistiska beräkningar i föreliggande avfallsplan. 14(55)

15 3 Hantering och behandling av hushållsavfall Kärl- och säckavfall Benämningen kärl- och säckavfall används av Naturvårdsverket i år 2006 utgivna föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan (NFS 2006:6). Det hushållsavfall som uppsamlas i kärl sorteras vid källan i en organisk fraktion (matavfall m.m.) och en brännbar fraktion. Uppsamling i säck förekommer idag endast undantagsvis. Kärlen har en volym av 190 l, 240 l eller 370 l och är uppdelade i två fack. Vid hämtning av avfallet töms båda fraktionerna samtidigt i en komprimerande sopbil, indelad i två fack. Hämtning görs normalt var 14:e dag. Hanteringen utförs fr.o.m.2006 av entreprenör. Avfallet transporteras till Rönneholms avfallsanläggning för omlastning och behandling. Det brännbara lastas över till containrar för vidare transport till SYSAVs anläggning för energiutvinning i Malmö. Det organiska krossas och siktas och har till viss del behandlats genom rötning i extern anläggning, till viss del med kompostering vid Rönneholm. Vid siktningen avskiljs brännbart avfall, som utnyttjas för energiutvinning. Den sammanlagda mängden 2006 uppgick till ton (se tabell 3.1 under punkt 3.9). Av denna förbrändes ton (39 %) direkt efter källsortering och omlastning. Resterande mängd, ton (61 %), krossades och siktades, varvid siktrejektet uppgick till ton vilket förbrändes. Biologiskt behandlades ton (22 %) främst genom kompostering men även rötning på andra anläggningar förekommer. Totalt utvanns alltså energi ur ca ton (78 %) och ca ton behandlades biologiskt. 3.2 Grovavfall Med grovavfall från hushåll avses sådant avfall som är så tungt eller skrymmande eller har andra egenskaper som gör det olämpligt att samla in i säck eller kärl. Detta avfall hanteras normalt av hushållen själva för avlämning på någon återvinningscentral. Även uppsamling i hyrd container eller budad hämtning av MERAB eller dennes entreprenör förekommer. Beroende på materialets beskaffenhet och renhet förekommer olika behandlingar t.ex. sortering, krossning och siktning på platta vid Rönneholm. Brännbart går till energiutvinning och en mindre del som inte går att återvinna deponeras. Mängden för år 2006 uppgick till ton varav ton (59 %) utnyttjades för energiutvinning, materialåtervinning 638 ton (14 %) och (27) ej behandlings- eller återvinningsbart till deponi vid Rönneholm avfallsanläggning. 3.3 Matavfall Matavfallet från hushåll uppsamlas som organiskt avfall i tvådelade kärl enligt punkt 3.1. Underlag saknas för att kunna ange mängden exakt. I tabellen under punkt 3.8 har nyckeltal och beräkningar från andra undersökningar i Sverige utnyttjats. 15(55)

16 För det matavfall som inte uppsamlas i kärl (företrädesvis från verksamheter) förekommer olika system. Hos större avfallsproducenter kan container utnyttjas, då ofta uppställd i kylt soprum. En teknik som förekommer och som bedöms komma att öka i framtiden är krossning av avfallet i egen kvarn och uppsamling i tank för senare tömning med slamsugningsbil. Mängden kan inte anges exakt, eftersom den inte registreras för sig utan ingår i kärl- och säckavfallet. I tabellen under punkt 3.8 har mängderna matavfall uppskattats efter undersökningar och mätningar från andra utredningar. 3.4 Latrinavfall Det totala antalet abonnemang 2006 uppgick i MERAB-området till drygt 50 st. Endast engångskärl används. Kärlen körs med lastbil av entreprenör till mellanlagring vid Rönneholm för vidare transport till extern behandlingsanläggning för destruktion. Hela denna hantering kommer på sikt att upphöra. Alternativen för dagens abonnenter är framför allt kompostering på egen fastighet, mulltoa e.dyl. eller uppsamling i sluten tank för tömning med slamsugningsbil. Mängden uppgick 2006 till ca 4 ton, vilken i sin helhet behandlades i extern behandlingsanläggning för destruktion. 3.5 Slam Slam från slutna tankar, slamavskiljare samt fettavskiljare hämtas med slamsugningsbil och transporteras till respektive kommuns avloppsreningsverk för vidare behandling tillsammans med avloppsvattnet. Den sammanlagda mängden 2006 var ton med en genomsnittlig torrsubstanshalt av 1 2 %. I huvudsak transporteras alltså endast vatten och den torra mängden uppgick till 200 till 300 ton. 3.6 Farligt avfall Farligt avfall från hushåll tas emot på återvinningscentralerna där mellanlagring sker. Med lämpliga intervall hämtas avfallet av SYSAV, som omhändertar det på sin anläggning i Malmö. Ingen fastighetsnära insamling förekommer. Mängden 2006 var knappt 252 ton. 3.7 Småbatterier Med småbatterier avses batterier lättare än 3 kg och som omfattas av kommunens ansvar. Småbatterier tas emot i batteriholkar, vid återvinningscentraler och stationer och försäljningsställen för denna typ av batterier. Hämtning och behandling görs av SYSAV i Malmö. Mängden 2006 var ca 15 ton. 16(55)

17 3.8 Metaller och trä från hushållen Rubricerade avfallsslag finns inte angivna i Naturvårdsverkets föreskrifter 2006:6, men är av stor betydelse då det gäller redovisningen av återvinning av material från hushållen. På återvinningscentralerna omhändertogs 2006 sammanlagt ton metallavfall och ton träavfall. Av dessa mängder beräknas ton (90 %) av metallavfallet och ton (75 %) av träavfallet komma från hushållen. Metallavfallet materialåtervinns i sin helhet och träavfallet utnyttjas för energiutvinning. 3.9 Producerade mängder 2006 Tabell 3.1: Producerade mängder hushållsavfall år 2006 Hushållsavfall, ton/år Eslöv Hörby Höör Summa Specifikt Riksvärde kg/inv,år kg/inv,år 1. Kärl- och säckavfall Grovavfall Matavfall (ingår i pkt 1) saknas 4. Latrinavfall 0,86 2,15 0,95 3,96 5. Slam, enskilda anläggningar Farligt avfall ,2 2,7 7. Småbatterier 7,836 3,688 3,841 15,365 0,27 0,19 8. Metaller Trä saknas Mängden kärl- och säckavfall i MERAB-området, räknat i kg per invånare och år, är ca 10 % högre än riksgenomsnittet. Den beräknade mängden grovavfall är dock lägre, vilket kan förklaras med att rikssiffran torde inkludera en viss andel grovavfall från verksamheter. Mängden matavfall har beräknats efter mätningar och erfarenheter från andra håll i landet. Mängden farligt avfall är större än riksmedelvärdet. Mängderna är dock totalt sett små, varför även små skillnader ger stora procentuella utslag. Detta gäller också variationer mellan olika år. Asbest har i huvudsak hänförts till annat avfall än hushållsavfall, det är alltså inte farligt avfall från hushåll. Tryckimpregnerat virke (195 ton) från återvinningscentraler hänförs inte till farligt avfall från hushåll. Hemkompostering Eslöv Hörby Höör MERAB Antal anslutna invånare, st Komposterad mängd, ton/år Den mängd matavfall som komposteras enskilt i hushållen beräknas översiktligt till drygt 100 ton/år i alla tre kommunerna eller ca 2 % av den totala mängden matavfall. Metoden omfattas av ca 3 % av befolkningen. Eftersom detta avfall inte räknas in i något underlag inkluderas det inte i sammanställningen ovan beträffande hushållsavfall. 17(55)

18 Trädgårdsavfall Trädgårdsavfall från hushåll ingår ej i ovan angiven mängd grovavfall och är ett avfallsslag som huvudsakligen behandlas biologiskt genom kompostering vid Rönneholm. Den totala mängden uppgick till ton varav cirka (90 %) från hushåll. MERAB erbjuder ett alternativ med uppsamling i kärl och hämtning av trädgårdsavfall från enskilda hushåll. Mängden uppgick år 2006 till 32,46 ton eller knappt 1 % av angiven mängd ovan Behandlade mängder 2006 Tabell 3.2: Behandlade mängder hushållsavfall år 2006 Hushållsavfall, ton/år Summa Energiutv. Biologiskt M-.ÅV. Depon. 1. Kärl- och säckavfall Grovavfall Matavfall (ingår i punkt 1) Latrinavfall 3,96 0 3,96 5. Slam, enskilda anläggningar Farligt avfall Småbatterier 15, Metaller Trä Beträffande punkt 3 matavfall, är angiven totalmängd (4 514 ton) beräknad teoretiskt enligt kapitel 3.3, den verkligt behandlade mängden var ton vid Rönneholm. Differensen (1 106 ton) inkluderas i mängden kärl- och säckavfall till energiutvinning. Mängderna farligt avfall och småbatterier omhändertas och behandlas i sin helhet av SYSAV på olika sätt, vilket inte redovisas här. Beträffande metaller och trä finns inga krav på redovisning från Naturvårdsverket. Observera att dessa avfallsslag inte ingår i producentansvaret. Figur 3.1: Behandling av kärl- och säckavfall samt grovavfall från hushåll år 2006 Kärl- och säckavfall Grovavfall Biologisk behandling 25% Deponi 27% Energiutvinning 75% Materialåtervinning 14% Energiutvinning 59% 18(55)

19 3.11 Utveckling i Sverige från 2002 Totalt har mängden hushållsavfall i riket ökat med 3,5 % det senaste året till 4,5 miljoner ton. Ökningen från 2002 är ca 8 %. Energiutvinningen har ökat från 1,7 miljoner ton till 2,1 miljoner ton under de senaste 4 åren. Den biologiska behandlingen har ökat från ton år 2002 till ton 2006 eller med 33 %. Den sammanlagt deponerade mängden har minskat från ton år 2002 till ton 2006 eller med 73 %. Materialåtervinningen har ökat med 28 % till ca 1,7 miljoner från 1,3 miljoner ton under samma period Utveckling i Mellanskåne från 2002 Under punkt 3.11 angiven mängd för hela riket (4,5 miljoner ton) kan inte jämföras med beräknade mängder i punkt 3.9 p.g.a. nya klassificeringar och definitioner av vissa avfallsslag. I tabellen 3.1 kan den sammanlagda mängden hushållsavfall beräknas till ca ton för år 2006 och motsvarande för 2002 till ca ton. Detta innebär en ökning med 3 % att jämföra med ovan angivet 8 % för riket. Exakta jämförelser av mängden avfall som behandlats med olika metoder under perioden kan inte heller göras av samma skäl som angivits ovan. En klar tendens är dock att andelen som utnyttjas för energiutvinning och som behandlas biologiskt ökar samtidigt som andelen till deponi minskar kraftigt. Materialåtervinningen har ökat med uppåt 40 %, dock bara med ca 12 % de senaste tre åren. Av stor vikt är den väsentligt mindre mängden avfall som deponeras vid Rönneholms avfallsanläggning (detta gäller inte bara specifikt hushållsavfall). År 2002 deponerades ton att jämföra med ton 2006, alltså en minskning med drygt 70 %. Övriga jämförelser framgår av figurerna på följande sidor. 19(55)

20 Figurer : Utveckling i Mellanskåne av mängden av olika slag av hushållsavfall ton Kärl- och säckavfall Matavfall Brännbart Totalt lämnade hushållen i regionen in 225 kg/person år I hela riket lämnades 204 kg/person. Mängden från 2002 är osäker på grund av förändrad redovisning. Förändringarna under perioden är dock små < 4 %. ton Grovavfall Totalt lämnade hushållen i regionen in 79 kg/person år I hela riket lämnades 114 kg/person under 2005, men siffrorna är osäkra, eftersom det är svårt att avgöra vad som konkret räknats med och hur stor mängd som lämnats från verksamheter. Ökningen under perioden uppgår till drygt 33 %, dock med en minskning från 2005 på 6 %. Siffrorna måste tolkas med försiktighet, många felkällor föreligger. 20(55)

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning; Utkom från trycket den 30

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

Underlag till länsstyrelsens sammanställning av de kommunala avfallsplanerna

Underlag till länsstyrelsens sammanställning av de kommunala avfallsplanerna BILAGA 5 Underlag till länsstyrelsens sammanställning av de kommunala avfallsplanerna 1. Administrativa uppgifter Kommun: Eslöv År: 2008 Datum när planen antogs: 2008-12-15 Ansvarig nämnd: Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Uppgifter till Länsstyrelsen

Uppgifter till Länsstyrelsen Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 5 1 Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Administrativa uppgifter Kommun Orust kommun År 2017-2021 Datum när planen antogs Ansvarig

Läs mer

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga

Läs mer

1. Administrativa uppgifter

1. Administrativa uppgifter Avfallsplan för Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner Bilaga 6, Underlag till Länsstyrelsens sammanställning När avfallsplanen har antagits ska den beslutande myndigheten eller kommunen i ett

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå

Läs mer

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Uppdaterad senast 2013-05-16 Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Översikt 2009-2012 och fördelning avfallsmängder 2012 Redovisad statistik baseras på statistik från insamling av hushållsavfall från återvinningsstationer,

Läs mer

Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010

Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010 Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010 Sammanfattning Avfallsplanen för Essunga kommun har reviderats. Planen sträcker sig från år 2006-2010. Enligt miljöbalken 15 kap 11 ska det i varje kommun finnas

Läs mer

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Avfallsplan Gislaveds kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Förord Gislavedskommunpåbörjadearbetetmeddennaavfallsplanunderhösten2009.Arbetet inleddesmedenbeskrivningochanalysavnulägetkommunensamtenuppföljningavden

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsplan. Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena. Karlskoga kommun

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsplan. Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena. Karlskoga kommun Antagen: 2015-XX-XX Avfallsplan Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena Karlskoga kommun Bilaga 5 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena Folkmängd och boendeform i Karlskoga

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA

Läs mer

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner Avfallsplan år 2017 2022 Säffle och Åmåls kommuner 1 Inledning Kommunens renhållningsordning omfattas av avfallsplan och renhållningsföreskrift. I avfallsplanen anges mål som kommunens renhållningsverksamhet

Läs mer

Bilaga 3 Organisation och ansvar

Bilaga 3 Organisation och ansvar Bilaga 3 Organisation och ansvar Innehåll 1 Organisation och ansvarsfördelning inom avfallshanteringen... 3 2 Den kommunala organisationen i vår region... 4 2.1 Kommunalförbundet... 4 2.2 Kommunerna Gävle,

Läs mer

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun 1 Beskrivning av kommunen Knivsta kommun tillhör Uppsala län. Kommunen bildades 2003 efter att tidigare varit en del av Uppsala kommun.

Läs mer

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING: AVFALLSPLAN 1. Inledning...3 2. Sammanfattning...4 3. Bakgrund och förutsättningar...5 3.1 Internationella mål... 5 3.2 Nationella och regionala mål... 5 3.3 Lagar och förordningar...

Läs mer

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020 [Klicka här och skriv datum] Samhällsbyggnad Innehåll 1 Inledning 5 2 Nuvarande avfallshantering 6 2.1 Kommunen...6 2.2 System för kommunens avfallshantering...6 2.2.1 Renova...6 2.2.2 Insamlingsentreprenörer...7

Läs mer

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare

Läs mer

Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall

Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall BILAGA 2 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Paragrafen gäller anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall i Mellanskåne, som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt

Läs mer

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning UTKAST 100608

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning UTKAST 100608 Bilaga 3 Nulägesbeskrivning UTKAST 100608 Avfallsplan 2011-2015 för Vellinge kommun 2010-XX-XX 1 (9) Innehållsförteckning 1 Geografiskt läge, befolkningsutveckling och näringsliv... 3 2 Avfallsmängder,

Läs mer

Datum. Antagen av kommunfullmäktige Dokumentnamn: Strategi för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun

Datum. Antagen av kommunfullmäktige Dokumentnamn: Strategi för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun Datum för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun Utgör del av kommunens renhållningsordning (avfallsplan och renhållningsföreskrifter) enligt 15 kap, 11 MB Antagen av: Kommunfullmäktige 268 2016-12-19

Läs mer

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS 100928

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS 100928 Bilaga 3 Nulägesbeskrivning REMISS 100928 Avfallsplan 2011-2015 för Staffantorps kommun 2010- Innehållsförteckning 1 Geografiskt läge, befolkningsutveckling och näringsliv... 3 2 Avfallsmängder, insamling

Läs mer

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden BILAGA 2 SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden Avfallsslag: Hämtning/avlämning: Intervall: Anmälan/ansökan/

Läs mer

Hantering av avfall i verksamheter

Hantering av avfall i verksamheter Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen informerar om Hantering av avfall i verksamheter Den här broschyren vänder sig till dig som hanterar avfall i din verksamhet. Informationen ger dig en kortfattad

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:1076 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Uppföljning av Avfallsplan 2000

Uppföljning av Avfallsplan 2000 Uppföljning av Avfallsplan 2000 Bilaga 1 1. Sammanfattning... 1 2. Avfallshanteringen för år 2000 och framåt... 1 3. Handlingsprogram... 2 4. Åtgärdsförslag... 2 1. Sammanfattning I Älmhults kommun föregående

Läs mer

Genom att sortera ditt avfall kan du minska dina kostnader och samtidigt medverka till en bättre miljö genom att återvinningen ökar.

Genom att sortera ditt avfall kan du minska dina kostnader och samtidigt medverka till en bättre miljö genom att återvinningen ökar. INFORMATION OM VERKSAMHETSAVFALL Innehållsförteckning Avfallshantering vid företag... 3 Avfall och avfallskod... 3 Verksamhetsavfall och hushållsavfall... 4 Verksamhetsutövaren... 4 Verksamhetsavfall...

Läs mer

AVFALLSPLAN ALINGSÅS KOMMUN. Beslutad av KF 2009 02 25 52

AVFALLSPLAN ALINGSÅS KOMMUN. Beslutad av KF 2009 02 25 52 AVFALLSPLAN 2008 2013 ALINGSÅS KOMMUN Beslutad av KF 2009 02 25 52 1 INLEDNING... 3 1.1 RENHÅLLNINGSORDNING... 3 1.2 AVFALLSPLAN... 3 1.3 ALINGSÅS KOMMUN... 4 1.3.1 Beskrivning av kommunen... 4 1.3.2 Kommunal

Läs mer

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen

Läs mer

Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan

Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan Bilaga 2 av nuvarande avfallsplan Vindelns kommuns nu gällande avfallsplan är från 1993, antagen i fullmäktige 1993-11- 15 är ålderstigen och målen som då var uppsatta är uppfyllda. Beskrivning om målen

Läs mer

Innehållsförteckning. Bilaga: 1 10 Definitioner 10 Bilaga: 2 11 Förteckning över återvinningsstationer 11

Innehållsförteckning. Bilaga: 1 10 Definitioner 10 Bilaga: 2 11 Förteckning över återvinningsstationer 11 Renhållningsordning Innehållsförteckning Inledande bestämmelser 3 Ansvar för renhållningen 3 Skyldighet att lämna avfall 4 Grovavfall och kasserade kylskåp och frysar 4 Hushållens farliga avfall och avfall

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Föreskrifter om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Antagen av kommunfullmäktige i Eslöv 2008-12-15 Antagen av kommunfullmäktige i Hörby 2008-11-17 Antagen av kommunfullmäktige i Höör

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

AVFALLSPLAN 2010-2015. 10 september 2014

AVFALLSPLAN 2010-2015. 10 september 2014 10 september 2014 Sammanfattning Avfallsplan 2010 2015 Arbetet med Örnsköldsviks kommuns renhållningsordning där avfallsplanen är en del har ett brett angreppssätt. Syftet är att främja en resurshushållning

Läs mer

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen

Läs mer

Avfall i verksamheter

Avfall i verksamheter Avfall i verksamheter Reglerna på avfallsområdet är många och inte alltid lätta att tyda. Trots det har du som verksamhetsutövare en skyldighet att känna till hur ditt avfall ska hanteras. Det finns flera

Läs mer

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall;

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; 2003-09-16 NFS 2004:X Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den XX 2004. Dessa allmänna råd ersätter tidigare allmänna råd (NFS 2001:22)

Läs mer

Från avfallshantering till resurshushållning

Från avfallshantering till resurshushållning Förslag ny nationell avfallsplan 2012-2017 Från avfallshantering till resurshushållning 1. Vision mot resurshushållning 2. Hantering av avfall idag 3. Mot ökad resurseffektivitet 4. Prioriterade områden

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

REMISSUTGÅVA. Anläggningar för avfallshantering A2020. Avfallsplan. för Göteborgsregionen

REMISSUTGÅVA. Anläggningar för avfallshantering A2020. Avfallsplan. för Göteborgsregionen REMISSUTGÅVA Anläggningar för avfallshantering A2020 Avfallsplan för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund januari 2010 Innehåll Bakgrund och analys 3 Anläggningar för insamling, sortering,

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan 1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Catarina Östlund Tel: 08-698 10 47 catarina.ostlund@naturvardsverket.se Konsekvensanalys 2005-09-22 Dnr 641-4711-05 Beskrivning och konsekvensanalys av förslag

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Bilaga 1 Nulägesbeskrivning

Bilaga 1 Nulägesbeskrivning Laxå januari 2013 Bilaga 1 Nulägesbeskrivning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Fakta om Laxå kommun -----------------------------------------------------------------2 1.1. Invånarantal 2 1.2. Ålderfördelning 2

Läs mer

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på En del av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på Vi i Sverige återvinner ca 816 000 ton förpackningar varje

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 Reviderad 2014 En

Läs mer

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN Avfall från verksamheter Hörby 2009 Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi RAPPORT 2010-2 Sid 2 Inledning Under 2008-2009 har Miljösamverkan Skåne bedrivit

Läs mer

Bilaga 6 Nationella mål, strategier och lagstiftning

Bilaga 6 Nationella mål, strategier och lagstiftning Avfallsplan för Eskilstuna kommun 24 augusti 2012 Bilaga 6 Nationella mål, strategier och lagstiftning Remisshandling 2012-08-24 1 1 INLEDNING I denna bilaga beskrivs några förändringar som har skett i

Läs mer

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21: PM Sidan 1 av 6 Rena massor Sammanfattning Massor som kan användas för återvinning ska användas för återvinning i annat fall är det fråga om deponering. Det finns inget lagrum för någon annan bedömning!!

Läs mer

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen till stor del styrs

Läs mer

Avfallsplan för kommunerna Eslöv, Höör och Hörby. Gällande från: Eslövs kommun 2014-04-01, Höörs kommun 2014-04-02 och Hörby kommun 2014-04-28.

Avfallsplan för kommunerna Eslöv, Höör och Hörby. Gällande från: Eslövs kommun 2014-04-01, Höörs kommun 2014-04-02 och Hörby kommun 2014-04-28. Avfallsplan för kommunerna Eslöv, Höör och Hörby. Gällande från: Eslövs kommun 2014-04-01, Höörs kommun 2014-04-02 och Hörby kommun 2014-04-28. AVFALLSPLAN 2014-2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 1.1

Läs mer

Bilaga 2. Avfallsanläggningar. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 2. Avfallsanläggningar. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 2. Avfallsanläggningar Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall i En avfallsplan ska innehålla uppgifter om anläggningar för återvinning och

Läs mer

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning Bilaga 3 Nulägesbeskrivning Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 Innehållsförteckning Avfallsplan 2011-2015 för Lomma kommun 1 Geografiskt läge, befolkningsutveckling och näringsliv... 3 2

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007

AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007 AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007 Förord Avfallshanteringen i Sverige har under senare år genomgått kraftiga förändringar inom en rad områden. På initiativ av samarbetsorganet

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Författningssamling

HÖRBY KOMMUN Författningssamling RENHÅLLNINGSTAXA gällande från 2013-02-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser avgifter för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i kommunerna Eslöv, Höör och Hörby. Avgifter för denna hantering

Läs mer

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista Bilaga 7 Ordlista Avfall Avfall Sverige Avfallsfraktioner Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avfallsslag BAT Bioavfall Biogas Biologisk behandling Biologiskt avfall Bortskaffande

Läs mer

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision Avfallsplan för Degerfors kommun Regionallt avfallssamarbete i östra Värmland mellan Degerfors Kommun, Karlskoga Kommun, Kristinehamns Kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Storfors Kommun och

Läs mer

Avfallsplan för Filipstads kommun 2010-2027. Bilagor

Avfallsplan för Filipstads kommun 2010-2027. Bilagor Avfallsplan för Filipstads kommun 2010-2027 Bilagor 1 Nuvarande avfallssituation I vår kommun ansvarar kommunstyrelsens teknikutskott för avfallshanteringen. Tillsynen av verksamheten enligt Miljöbalken

Läs mer

Renhållningsordning för Trollhättans kommun. antagen av kommunfullmäktige 2003-12-15

Renhållningsordning för Trollhättans kommun. antagen av kommunfullmäktige 2003-12-15 för Trollhättans kommun antagen av kommunfullmäktige 2003-12-15 Omslagsbild: Strandgatan i Trollhättan. Foto: Sören Lindqvist Dokumentbeteckning 3(14) Syfte Enligt miljöbalkens 15 kapitel om avfall och

Läs mer

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa

Läs mer

Kommunal Avfallsplan

Kommunal Avfallsplan Kommunal Avfallsplan Populärversion Hudiksvall kommun Förenklad version som komplement till utställning Kommunstyrelsen har beslutat att ställa ut ett förslag till avfallsplan för granskning under fyra

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Avfallsplan. Avfallsplan 1

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Avfallsplan. Avfallsplan 1 Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Avfallsplan Avfallsplan 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och

Läs mer

Plockanalys 2012. Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan

Plockanalys 2012. Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan Renhållningsordning Bilaga 3 Plockanalys 2012 Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan Emma Krantz, Hässleholm Miljö AB November 2012 Plockanalys

Läs mer

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4

Läs mer

Bilaga 14 1(5) till Avfallsplan 2010-2017

Bilaga 14 1(5) till Avfallsplan 2010-2017 Bilaga 14 1(5) Sammanställning av utställningsyttranden Utställningen har genomförts under tiden 29 juni till 3 augusti på biblioteket i Kristinehamn och 30 juni till 7 september på framtidsrummet. Från

Läs mer

ABVA Allmänna bestämmelser för brukande av Täby kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Bestämmelserna är antagna av kommunfullmäktige.

ABVA Allmänna bestämmelser för brukande av Täby kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Bestämmelserna är antagna av kommunfullmäktige. nov 2014 Definitioner ABVA Allmänna bestämmelser för brukande av Täby kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Bestämmelserna är antagna av kommunfullmäktige. Avfall Med avfall avses varje föremål,

Läs mer

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017 AVFALLSPLAN Härjedalens kommun 2014-2017 Vision Härjedalens kommun skall vara ett föredöme och ligga i framkant när det gäller avfallshantering generellt och våra gäster skall märka detta och vilja vara

Läs mer

Återvinning, materialåtervinning, energiutvinning och deponering av avfall ska prioriteras i angiven ordning

Återvinning, materialåtervinning, energiutvinning och deponering av avfall ska prioriteras i angiven ordning Avfallsplan för Årjängs kommun 2007-2011 Sammanfattning Avfallsplanen beskriver hur den framtida avfallshanteringen inom kommunen planeras. Kommunen har under åren 2007 till 2011 fem övergripande mål som

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Föreskrifter om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Sid 1(10) Innehåll 1-8 Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 3 Definitioner 3 Kommunens ansvar för renhållning, information

Läs mer

Askersunds kommuns avfallsplan ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN E-post: Askersund

Askersunds kommuns avfallsplan ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN E-post: Askersund s avfallsplan 2013-2016 ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN 2013-2016 s avfallsplan 2013-2016 FÖRORD Denna plan utgör s avfallsplan i enlighet med 11 15 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

AVFALLSPLAN FÖR ÅNGE KOMMUN. Antagen av Kf ÅNGE KOMMUN. Tekniska förvaltningen

AVFALLSPLAN FÖR ÅNGE KOMMUN. Antagen av Kf ÅNGE KOMMUN. Tekniska förvaltningen AVFALLSPLAN FÖR ÅNGE KOMMUN Antagen av Kf 2004-11-15 86 ÅNGE KOMMUN Tekniska förvaltningen 2004-08-05 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 2 ORGANISATION 3 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR AVFALLSHANTERINGEN 3.1 Nationella

Läs mer

AVFALLSPLAN Haparanda kommun

AVFALLSPLAN Haparanda kommun AVFALLSPLAN Haparanda kommun Fastställd av kommunfullmäktige 201-06-16 Innehåll Inledning... 3 Definitioner och begrepp... 3 Mål för svensk avfallshantering... Avfallshantering idag... 6 Producentansvar...

Läs mer

Bilaga 1 Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner

Bilaga 1 Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner Nulägesbeskrivning Kärl- och säckavfall Kärl- och säckavfall uppkommer främst i de enskilda hushållen men även i verksamheternas utrymmen t.ex. i matsalar samt vid städning av lokalerna. Kärl- och säckavfall

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den 14 april 2004. NFS 2004:4 Utkom

Läs mer

RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering

RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering SOLLEFTEÅ KOMMUN RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering 1 RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering för Sollefteå kommun Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunens

Läs mer

Förslag till ny renhållningsordning Vellinge kommun

Förslag till ny renhållningsordning Vellinge kommun 1 (5) Tekniska förvaltningen Remiss Teknisk administratör Olsson, Anna Tfn 040-42 5182 Förslag till ny renhållningsordning Vellinge kommun Tekniska förvaltningen i Vellinge kommun har tagit fram ett förslag

Läs mer

Kommunal Avfallsplan 2016-2020. Strategier och mål. Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora 2015-04-27

Kommunal Avfallsplan 2016-2020. Strategier och mål. Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora 2015-04-27 Kommunal Avfallsplan 2016-2020 Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora och mål 2015-04-27 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret Avfallshantering i verksamheter Linda Vikström Miljökontoret p Vilka sorteringskrav finns? p Verksamhets resp. hushålls? p Egen transport Vad är? Definition: Med avses varje föremål, ämne eller substans

Läs mer

Uppföljningsrapport 2010

Uppföljningsrapport 2010 Uppföljningsrapport 2010 av Renhållningsordning för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2011-06-14 Gästrike Återvinnare ansvarar för den kommunala avfallshanteringen i Gävle, Hofors,

Läs mer

På gång nationellt och inom EU

På gång nationellt och inom EU På gång nationellt och inom EU Större omvärldsfrågor: På gång nationellt inom avfallsomr Utredning om översyn av avfallsområdet (dir. 2011:66): Allmän översyn av avfallsområdet Tre huvuddelar: 1. Avser

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

AVFALLSPLAN

AVFALLSPLAN Laxå januari 2013 LAXÅ KOMMUN AVFALLSPLAN 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13, 7 Dnr KS 2012294-450 FÖRORD Denna plan utgör Laxå kommuns avfallsplan i enlighet med 11 15 kap miljöbalken och

Läs mer

Bilaga 4 Mål, strategier och lagstiftning

Bilaga 4 Mål, strategier och lagstiftning Bilaga 4 Mål, strategier och lagstiftning INTRODUKTION I denna bilaga beskrivs några förändringar som har skett i lagstiftningen under år 2011 och en sammanställning av de viktigaste lagarna, målen och

Läs mer