Avfallsplan för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avfallsplan för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör"

Transkript

1 Avfallsplan för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Antagen av kommunfullmäktige i Eslöv Antagen av kommunfullmäktige i Hörby Antagen av kommunfullmäktige i Höör (55)

2 Förord Alla kommuner i Sverige är skyldiga att upprätta en avfallsplan. Denna utgör tillsammans med de lokala föreskrifterna för avfallshanteringen kommunernas renhållningsordning. Avfallsplanen är kommunernas främsta och viktigaste dokument vad gäller utvecklingen av avfallshanteringen. Planen visar våra visioner, idéer och strategier om hur en miljömässigt bra men samtidigt också rimligt ekonomisk avfallshantering ska utformas för den närmast planeringshorisonten som är 5 år. Gällande avfallsplan för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör (fortsättningsvis benämnt Mellanskåne) antogs av respektive kommunfullmäktige år Avfallshanteringen i Mellanskåne utförs av det gemensamt ägda renhållningsbolaget MERAB (Mellanskånes Renhållnings AB). Bolaget svarar för utbyggnad och drift av sex återvinningscentraler samt för en mottagnings-, behandlings- och deponeringsanläggning i Eslöv. T.o.m utförde bolaget också insamling och transport av merparten av avfallet i kommunerna, vilket dock idag i stor omfattning sköts av entreprenörer. Det nu framtagna förslaget till avfallsplan har utarbetats i samarbete mellan kommunerna Eslöv, Hörby och Höör och MERAB. En arbetsgrupp har bildats bestående av tjänstemän från kommunerna och MERAB samt konsult. Utformningen av föreliggande förslag till avfallsplan baseras på Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan (NFS 2006:6) Arbetsgruppen för avfallsplan (55)

3 Innehåll Förord 2 І Sammanfattning 6 Π Inledning, bakgrund 8 1 Definitioner m.m Avfallshierarki enligt EU Definitioner, termer och begrepp Hushållsavfall Producentavfall (se också 13 ) Annat avfall än hushållsavfall, verksamhetsavfall 11 2 Kommunerna och MERAB idag Kommunerna i Mellanskåne MERAB 14 3 Hantering och behandling av hushållsavfall Kärl- och säckavfall Grovavfall Matavfall Latrinavfall Slam Farligt avfall Småbatterier Metaller och trä från hushållen Producerade mängder Behandlade mängder Utveckling i Sverige från Utveckling i Mellanskåne från Producentavfall, verksamhetsavfall, övrigt avfall Producentavfall från hushåll Verksamhetsavfall Totalt i Sverige Verksamhetsavfall (branschspecifikt) i Sverige Verksamhetsavfall (branschspecifikt) i Mellanskåne Verksamhetsavfall (ej branschspecifikt) i Mellanskåne Övrigt avfall, avloppsslam 30 3(55)

4 5 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall 31 6 Inventering och riskklassificering av nedlagda avfallsdeponier Allmänt Resultat av inventeringen (rapport från Tyréns) Bakgrund och syfte MIFO klassificering Metodik vid inventeringen Riskklassificering av inventerade deponier 35 7 Mål och åtgärder Nationella miljökvalitetsmål Regionala mål Avfall allmänt Matavfall Giftfri miljö Miljömål för Mellanskåne Miljöpolicy för MERAB MERABs verksamhetsmål/miljömål Kommunernas lokala mål Mål och åtgärder för avfallshanteringen Farligt avfall 1, inriktningsmål och åtgärder Matavfall 2, inriktningsmål och åtgärder Materialåtervinning och energiutvinning 3, inriktningsmål 46 och åtgärder Transporter och logistik 4, inriktningsmål och åtgärder 47 8 Uppföljning av målen Dagens avfallsplan Avfallsplanen Samråd Miljöbedömningar Sammanställning till länsstyrelsen Länsstyrelsens sammanställning till Naturvårdsverket 54 Skrivs av länsstyrelsen efter 11 redovisats 13 Förpackningsavfall och returpapper Producentansvaret Platser för mottagning av förpackningar och returpapper 55 4(55)

5 Bilaga 1 Naturvårdsverkets förslag till vägledning för definition av hushållsavfall och verksamhetsavfall Bilaga 2 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Bilaga 3 Ordlista Bilaga 4 MIFO 1 klassificering av nedlagda avfallsdeponier inom MERABs verksamhetsområde. Rapport från Tyréns AB Bilaga 5 Underlag till länsstyrelsens sammanställning av de kommunala avfallsplanerna Bilaga 6 Redovisning av samråd Bilaga 7 Redovisning av utställning 5(55)

6 І Sammanfattning Idag sker avfallshanteringen betydligt mer resurseffektivt och med mindre miljöpåverkan än den gjorde 1995 då den förra avfallsplanen arbetades fram. Genom ökad källsortering och förändrad behandling av avfallet har deponeringen minskat och materialåtervinning, biologisk behandling och förbränning med energiutvinning ökat. En stor mängd miljö- och hälsofarliga ämnen återfinns också i avfallshanteringen. Ämnena hanteras dels separat som farligt avfall men ingår också som föreningar i annat avfall. Utsläpp sker genom förbränning av avfall och lakvatten från deponering av avfall. Farliga ämnen kan också spridas i kretsloppet när de ingår i mindre mängd i avfall för materialåtervinning. Avfallsplanen utgör, tillsammans med föreskrifterna för avfallshantering i Eslöv, Höör och Hörby, kommunernas renhållningsordning. Planen och föreskrifterna har utformats i enlighet med de krav som ställs i gällande lagstiftning. Till grund för avfallsplanen ligger de nationella miljökvalitetsmålen, de regionala miljömålen för Skåne och kommunernas lokala miljömål. I de 16 nationella miljömålen är det främst miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Giftfri miljö som berör avfall och avfallshantering. Under dessa miljökvalitetsmål har man som målsättning att den totala mängden genererat avfall inte skall öka och den resurs som avfallet utgör ska tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. För att uppnå detta har man formulerat tidsbestämda mål. Länsstyrelsen i Skåne län har anpassat de nationella miljömålen till skånska förhållanden i Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram där man tagit fram regionala mål. Kommunerna i Mellanskåne har med hänsyn till de nationella och regionala målen arbetat fram lokala mål. I avfallsplanen har även avfallstransporternas påverkan på miljön uppmärksammats liksom insamlingssystemens uppbyggnad. I olika rapporter och planer anges bland annat: Alla hushåll ska ha tillgång till lämpliga insamlingssystem som är enkla att förstå och delta i. Insamlingssystemen skall vara anpassade efter lokala förutsättningar och ge en bra service (Naturvårdsverkets rapport Framtida producentansvar för förpackningar och tidningar ) Det skall vara enkelt för hushållen att sortera avfall (Sveriges avfallsplan Strategi för hållbar avfallshantering ) Insamlingen är estetiskt tilltalande och har god tillgänglighet och säkerhet för hushållen samt säkerställer en separat hantering av farligt avfall. Minst 90 % är nöjda med insamlingssystemen. (Naturvårdsverkets förslag till nytt delmål år 2015 för miljö kvalitetsmålet God bebyggd miljö) 6(55)

7 Inriktningsmål Fyra prioriterade inriktningsmål har mot bakgrund av de nationella, regionala och lokala målen formulerats för perioden Inriktningsmålen leder till ett bättre resursutnyttjande och att rätt avfall förs till rätt behandling. I avfallsplanen finns uppgifter om hur inriktningsmålen skall nås och vilka åtgärder som krävs för detta. Inriktningsmål 1. Farligt avfall Insamlingsgraden (insamlad mängd i relation till potential) av farligt avfall skall ökas och behandlingen skall ske på ett miljöriktigt sätt. Resultatmål: Ökade kunskaper om farligt avfall Öka möjligheten att lämna farligt avfall Inga skadliga ämnen i avloppsslammet Utredningsmål: Mer kunskap om slammet från enskilda avloppsanläggningar beträffande fosforfällor med målet att det inom 2 år skall kunna spridas på åkermark. Inriktningsmål 2. Matavfall Kvaliteten på insamlat matavfall ska höjas för att förbättra möjligheterna till en effektivare och bättre behandling. Resultatmål Höja kvaliteten på matavfall från hushåll. Höja kvaliteten på matavfall från livsmedelsindustrier och verksamheter. Inriktningsmål 3. Materialåtervinning och energiutvinning. Ökad mängd och kvalitet på omhändertaget återvinningsbart material för en högre materialutnyttjning och en bättre energiutvinning. Resultatmål Höja kvaliteten på återvinningsmaterial. Höja återvinningsgraden och minska andelen avfall till deponi. Skärpta miljökrav vid upphandling av varor och tjänster Utredningsmål Utreda (inom 3 år) kvartersvis hämtning av återvinningsmaterial (förpackningar) från hushållen. Utreda fastighetsnära insamling av återvinningsmaterial (förpackningar) före nästa upphandling av entreprenad för hämtning av hushållsavfall. Inriktningsmål 4. Transporter och logistik Vid inköp av fordon eller upphandling av transporttjänster ska utrustning och fordon med preciserade miljökrav väljas eller krävas dessutom skall en översyn av MERABs transportarbete genomföras. Resultatmål Minskad drivmedelsförbrukning och minskade utsläpp. 7(55)

8 Π Inledning, bakgrund Allmänt Ett övergripande mål för oss alla är att överlämna ett samhälle till nästkommande generationer, där de största miljöproblemen är under kontroll och att jordens resurser inte överbeskattas. En hållbar samhällsutveckling från såväl miljö- som energisynpunkt är en nödvändighet. Ett av miljö- och resursproblemen vi skapar är allt det avfall som skapas genom produktion och konsumtion av varor och tjänster. Hanteringen av avfallsproblemen är en viktig fråga för en positiv samhällsutveckling och kommunernas avfallsplanering utgör en viktig del i detta. Kommunerna har ansvar för en heltäckande avfallsplanering, alltså även för det avfall som de inte har ett direkt ansvar för, vilket anges i Miljöbalken. Kommunerna är skyldiga att upprätta egna avfallsplaner, som tillsammans med lokala föreskrifter för avfallshanteringen utgör deras respektive renhållningsordning. en ska antas av kommunfullmäktige. Avfallsplanen anger kommunernas strategi för att nå uppställda mål och utgör handlingsprogram för avfallshanteringen i regionen. Naturvårdsverket gav den 30 juni 2006 ut nya föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan (NFS 2006:6) inklusive de tillhörande uppgifter som ska lämnas till länsstyrelsen för sammanställning. Föreskrifterna ersätter tidigare från 1991 utgivna (SNFS 1991:3) med vissa omarbetningar, den sista 2002 (NFS 2002:32). Föreliggande avfallsplan följer den struktur med tillhörande rubrikinnehåll som Naturvårdsverket angivit i NFS 2006:6. Avfallsplanen anger kommunernas strategi, idéer och visioner om hur en bra avfallshantering ska se ut för den närmaste planeringshorisonten, 5 år. Den tidigare planen, som härmed alltså ersätts, antogs 1995 av de tre kommunerna Eslöv, Hörby och Höör i Mellanskåne. Parallellt med upprättande av planen har också nya renhållningsföreskrifter utarbetats för kommunerna. Dessa redovisas i ett särskilt dokument. 8(55)

9 Viktigare lagar och förordningar inom avfallsområdet Det finns en mångfald lagar och förordningar som berör avfallshanteringen. Den grundläggande lagen är Miljöbalken (SFS 1998:808) med tillhörande förordningar. Bland andra lagar kan nämnas: - arbetsmiljölagen (1997:1160) - plan- och bygglagen (SFS 1987:10) - lag om skatt på avfall (SFS 1999:673) Bland förordningar kan nämnas: - avfallsförordningen (SFS 2001:1063) - deponering av avfall (SFS 2001:512) - om producentansvar, 6 st. bl.a. förpackningar, returpapper m.fl. - om batterier (SFS 1997:645) - om avfallsförbränning (SFS 2002:1060) Den övergripande lagstiftningen finns i miljöbalken, som trädde i kraft den 1 januari Regler om avfall och producentansvar finns i främst kapitel 15, där den kommunala renhållningsskyldigheten fastställs, samt i olika förordningar utfärdade med stöd av balken. Den kommunala skyldigheten innebär att varje kommun ska ansvara för att hushållsavfall transporteras till en behandlingsanläggning samt att det återvinns eller bortskaffas. Projektorganisation Det nu framtagna förslaget till avfallsplan har utarbetats i samarbete mellan kommunerna Eslöv, Hörby och Höör och deras gemensamt ägda renhållningsbolaget MERAB (Mellanskånes Renhållnings AB). En arbetsgrupp har bildats bestående av tjänstemän från kommunerna och MERAB samt konsult. Följande personer från angivna förvaltningar har deltagit i arbetsgruppen: Eslöv Hörby Höör MERAB Konsult Ingela Lundqvist, miljöchef, Miljö och Samhällsbyggnad Christina Nylin, projektledare, Miljö och Samhällsbyggnad Ida Persson, miljöchef, Miljökontoret Maria Persson, miljösamordnare, Tekniska kontoret Sonja Jones*, miljösamordnare, Tekniska kontoret Maria Löfgren, fysisk planerare, Plan- och byggkontoret Göran Ekblad, chef, Miljö- och byggmyndigheten Hans Thelin, utredningsingenjör, Teknisk sektor Björn Liwing, miljöingenjör Björn Widell, BW Konsult * Sonja Jones ersatte fr.o.m. september 2007 Maria Persson. 9(55)

10 1 Definitioner m.m. 1.1 Avfallshierarki enligt EU Avfallshanteringen brukar beskrivas med hjälp av den s.k. avfallshierarkin, där förebyggande av avfalls uppkomst är det mest önskvärda och deponering endast ska utnyttjas om ingen annan behandlingsmetod är möjlig. EU-parlamentet har angivit en prioritetsordning för hur avfall ska behandlas. 1. Förebyggande av avfall (förhindra att avfall uppstår) 2. Återanvändning (returflaskor m.m.) 3. Materialåtervinning (metaller, glas, näringsämnen m.m.) 4. Energiutvinning (förbränning med kraft- och/eller värmeproduktion) 5. Bortskaffande (deponering, markbyggnad etc.) Under punkt 3, Materialåtervinning, ingår också biologisk behandling genom t.ex. rötning och/eller kompostering med utnyttjande av avfallets innehåll av växtnäringsämnen. Det är inte alltid optimalt att följa hierarkin slaviskt varken från samhällsekonomiska eller miljömässiga synpunkter. När alla relevanta faktorer vägs samman måste målet vara bästa möjliga miljö- och samhällsnytta. 1.2 Definitioner, termer och begrepp I Miljöbalken (SFS 1998:808) definieras avfall som varje föremål, ämne eller substans, som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Definitionen överensstämmer med den som gäller i EU, vilken baseras på ett EEG-direktiv från I en bilaga till direktivet finns angivet en mycket omfattande avfallslista eller katalog, uppdelad i 16 avfallskategorier. Avfallskatalogen är detaljerad och innehåller 20 huvudgrupper och benämns Europeiska Avfallskatalogen eller EWC (European Waste Catalogue). Grupperna 1-15 avser speciella restprodukter från i huvudsak industriell verksamhet, grupperna främst avfall som avhandlas i föreliggande avfallsplan. Fortsättningsvis används avfallsindelningen angiven nedan, om inte annat särskilt anges. En lista på termer och begrepp som används i planen redovisas i bilaga 3, Ordlista Hushållsavfall Miljöbalkens definition av hushållsavfall återges i 15 kap, 2 och lyder Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Med hushållsavfall och därmed jämförligt avfall avses sådant avfall som uppkommer i hushåll och på platser i andra verksamheter där människor uppehåller sig. Bl.a. kan nämnas köksavfall, slam från enskilda avlopp, latrin, grovavfall, överblivna läkemedel och annat farligt avfall, färg- och oljerester, lösningsmedel m.m. 10(55)

11 Grovavfall är sådant hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt (eller möjligt) att samla in i säck eller kärl. Som exempel kan nämnas gamla möbler, cyklar o.dyl. Naturvårdsverkets förslag till vägledning för definition av hushållsavfall och verksamhetsavfall Naturvårdsverket har utarbetat ett förslag till definition av hushållsavfall, som f.n. (november 2007) remissbehandlas. Definitionen avgör vilket avfall innehavaren själv måste omhänderta och vilket avfall som omfattas av det kommunala renhållningsansvaret. Redovisningen är omfattande, men är av avgörande betydelse för att klargöra kommunernas ansvar. Grunddragen i förslaget anges i bilaga Producentavfall (se också 13 ) Riksdagen har lagstadgat om producentansvar för förpackningar, returpapper, däck, bilar elektriska och elektroniska produkter (EEP) samt om retursystem för dryckesförpackningar. Syftet med producentansvaret är att påverka utvecklingen av förpackningar och produkter så att deras miljöpåverkan minimeras och återanvändning eller återvinning förbättras. Producentansvaret innebär att producenterna ska inrätta system för insamling eller mottagning samt hantering och omhändertagande av ifrågavarande avfall. Det svenska näringslivet som påverkas av ansvaret har bildat ett antal materialbolag som har i uppgift att verkställa uppdraget. Planer finns från regeringen på att i stället för produkter införa ett producentansvar för olika materialslag. För närvarande (juli 2007) är planeringsförutsättningarna osäkra Annat avfall än hushållsavfall, verksamhetsavfall Verksamhetsavfallet kan uppfattas som bestående av två delar, dels det avfall av mer allmänt slag, som till största delen omhändertas på avfallsanläggningar, dels det avfall som uppstår beroende på en process (t.ex. inom livsmedelsindustrin, gruvindustrin m.m.) och oftast behandlas eller utnyttjas av företagen själva. Verksamhetsavfallets eventuella energiresurser nyttiggörs i allmänhet i stor omfattning genom produktion av t.ex. processånga, värme och el. Kommunerna har bara ansvar för det avfall som definieras som hushållsavfall, inte verksamhetsavfall. De har emellertid ett övergripande planeringsansvar även för detta avfall, varför det beskrivs översiktligt i 4. 11(55)

12 2 Kommunerna och MERAB idag 2.1 Kommunerna i Mellanskåne Figur 2.1: Karta över Mellanskåne Eslöv Eslövs kommun har ett invånartal av ( ). Av dessa bor ungefär i tätorten. 47 % bor i småhus, 45 % i flerfamiljshus, 6 % på lantbruksfastigheter och 2 % i fritidshus. Den totala landarealen är 422 km 2 varav tre fjärdedelar utgörs av åkermark. Näringslivet kännetecknas av att antalet arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin minskar. Under 1990-talet sjönk antalet sysselsatta inom industrin med över 30 %. Fortfarande är dock industrin den största branschen med 28 % (ca 3 000, varav drygt inom livsmedelsindustrin) av det totala antalet arbetstillfällen, som 2004 uppgick till ungefär Bland övriga viktigare branscher kan nämnas vård och omsorg 17 % (1 830), handel, transport och kommunikationer 15 % (1 600), utbildning och forskning 10 % (1 080), byggverksamhet 6 % (650), jord- och skogsbruk 6 % (650) samt bank och fastigheter likaledes 6 % (650). Hörby Invånartalet i Hörby kommun uppgår till ( ) varav cirka i tätorten. Landarealen är 423 km 2, varav bl.a. åker utgör 42 %, skog 32 %, bete 11 % och tomtmark 4 %. Av befolkningen bor 21 % i flerfamiljshus, 17 % på lantbruksfastigheter samt 62 % i småhus i tätorter och på landsbygd. Enligt kommunens prognos bedöms befolkningen öka till ca invånare år 2015 eller med knappt 15 %. 12(55)

13 Målet för kommunens näringslivspolitik är att skapa lokal tillväxt och fler arbetstillfällen. Mellan 2003 och 2004 ökade antalet sysselsatta med nästan 3 %. Jämfört med Eslöv är andelen verksamma inom tillverkningsindustrin väsentligt lägre eller 16 % (ca 750) av det totala antalet arbetstillfällen som 2004 var Motsvarande siffror för andra viktigare branscher var vård och omsorg 19 % (880), handel, transport och kommunikationer 17 % (790), utbildning och forskning 11 % (510), byggverksamhet 10 % (470), jord- och skogsbruk 9 % (420) samt bank och fastigheter 8 % (370). Höör Antalet invånare i Höör uppgick vid årsskiftet till ( ). Av dessa bor ungefär 40 % (5 800) i småhus och villor i tätorter, drygt 40 % (6 200) i hus på landsbygden och knappt 20 % (2 700) i hyreshus. I Höörs tätort bor ca personer. Enligt kommunens prognoser beräknas den sammanlagda befolkningen till år 2015 öka till ungefär personer eller med 8 % från senaste årsskiftet. Landarealen uppgår till 293 km 2. I likhet med Eslöv och Hörby strävar också Höör efter ett näringslivsklimat som främjar sysselsättning och ekonomisk utveckling. Höör är en utpräglad småföretagarkommun. Näringslivet är alltså småskaligt och utgörs av ca 500 aktiva företag. Turismen är en näringsgren som växer. Inom kommunen finns ett flertal kurs- och konferensanläggningar samt vårdhem. Goda kommunikationer har gynnat tågpendling och ökat attraktiviteten som bostadsort. Mellan 2003 och 2004 ökade antalet sysselsatta med drygt 7 %, från till Från 1990 till 1994 skedde en minskning med 15 %, från drygt till Mellan 1994 och 2003 har antalet arbetstillfällen pendlat mellan och Andelen verksamma inom tillverkningsindustrin är låg eller 8 % (ca 370) av det totala antalet arbetstillfällen. Motsvarande siffror för andra viktigare branscher är vård och omsorg 29 % (1 300), handel, transport och kommunikationer 17 % (780), utbildning och forskning 12 % (540), byggverksamhet 9 % (400), jord- och skogsbruk 4 % (190) samt finansiell verksamhet, företagstjänster o.dyl. 6 % (290). Jämförelse Eslöv är i stort sett dubbelt så stort som Hörby och Höör såväl vad gäller antal invånare som antal arbetstillfällen. Då det gäller sysselsättning inom tillverkningsindustrin har Eslöv väsentligt högre andel verksamma, 28 % jämfört med 16 % i Hörby och 8 % i Höör. Andel verksamma inom vård och omsorg är i gengäld högst i Höör med 29 % att jämföras med Eslövs 17 % och Hörbys 19 %. Den kommunala inkomstskatten år 2005 exklusive landstingsskatt uppgick i Eslöv till 19,74 %, i Hörby 19,78 % samt i Höör 20,50 %. Sverige i sin helhet hade 2005 en genomsnittlig kommunal inkomstskatt av 20,84 %. Se stapeldiagram på nästa sida. 13(55)

14 Figur 2.2: Sysselsättning i kommunerna % 35 Sysselsättning i kommunerna Eslöv Hörby Höör 5 0 Vård och omsorg Tillverkningsindustri Handel, transport och Utbildningoch forskning Byggverksamhet kommunikationer Jord- och skogsbruk Finansiell verksamhet Övrigt 2.2 MERAB Mellanskånes Renhållningsaktiebolag, MERAB, är ett regionalt avfalls- och återvinningsföretag som bedriver verksamhet i kommunerna Eslöv, Hörby och Höör. Alla tre kommunerna är delägare i bolaget, Eslöv med 52,5 %, Hörby med 25 % och Höör med 22,5 %. Basresurserna utgörs av lokala behandlings- och deponeringsanläggningar. MERAB svarar även för driften av sex återvinningscentraler samt hämtning av förpackningar från cirka 50 återvinningsstationer. MERAB arbetar på olika nivåer: 1. Med avfallsminimering genom information och utbildning till kommuninvånare, skolor och företag. 2. Med återanvändning och återvinning. En del av det avfall som mottas på MERABs anläggningar kan i vissa fall återanvändas, exempelvis kläder som omhändertas via ideella organisationer och elektriskt- och elektroniskt avfall som lämnas till certifierade återvinnare. Produkter och material som inte kan återanvändas kan i flertalet fall återvinnas som råvaror för ny produktion eller bränsle i energianläggningar. 3. Med kompostering med hjälp av egna maskiner för upparbetning av organiskt, lättnedbrytbart material från hushåll, företag, park- och trädgårdsverksamhet m.m. 4. Med deponering av sådant material som inte kan behandlas och omhändertas på annat sätt. I det material som sammanställs av MERAB beträffande bl.a. avfallsmängder redovisas oftast sammanlagda mängder för alla tre kommunerna. Fördelning av totalerna på de enskilda kommunerna har i vissa fall baserats på statistiska beräkningar i föreliggande avfallsplan. 14(55)

15 3 Hantering och behandling av hushållsavfall Kärl- och säckavfall Benämningen kärl- och säckavfall används av Naturvårdsverket i år 2006 utgivna föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan (NFS 2006:6). Det hushållsavfall som uppsamlas i kärl sorteras vid källan i en organisk fraktion (matavfall m.m.) och en brännbar fraktion. Uppsamling i säck förekommer idag endast undantagsvis. Kärlen har en volym av 190 l, 240 l eller 370 l och är uppdelade i två fack. Vid hämtning av avfallet töms båda fraktionerna samtidigt i en komprimerande sopbil, indelad i två fack. Hämtning görs normalt var 14:e dag. Hanteringen utförs fr.o.m.2006 av entreprenör. Avfallet transporteras till Rönneholms avfallsanläggning för omlastning och behandling. Det brännbara lastas över till containrar för vidare transport till SYSAVs anläggning för energiutvinning i Malmö. Det organiska krossas och siktas och har till viss del behandlats genom rötning i extern anläggning, till viss del med kompostering vid Rönneholm. Vid siktningen avskiljs brännbart avfall, som utnyttjas för energiutvinning. Den sammanlagda mängden 2006 uppgick till ton (se tabell 3.1 under punkt 3.9). Av denna förbrändes ton (39 %) direkt efter källsortering och omlastning. Resterande mängd, ton (61 %), krossades och siktades, varvid siktrejektet uppgick till ton vilket förbrändes. Biologiskt behandlades ton (22 %) främst genom kompostering men även rötning på andra anläggningar förekommer. Totalt utvanns alltså energi ur ca ton (78 %) och ca ton behandlades biologiskt. 3.2 Grovavfall Med grovavfall från hushåll avses sådant avfall som är så tungt eller skrymmande eller har andra egenskaper som gör det olämpligt att samla in i säck eller kärl. Detta avfall hanteras normalt av hushållen själva för avlämning på någon återvinningscentral. Även uppsamling i hyrd container eller budad hämtning av MERAB eller dennes entreprenör förekommer. Beroende på materialets beskaffenhet och renhet förekommer olika behandlingar t.ex. sortering, krossning och siktning på platta vid Rönneholm. Brännbart går till energiutvinning och en mindre del som inte går att återvinna deponeras. Mängden för år 2006 uppgick till ton varav ton (59 %) utnyttjades för energiutvinning, materialåtervinning 638 ton (14 %) och (27) ej behandlings- eller återvinningsbart till deponi vid Rönneholm avfallsanläggning. 3.3 Matavfall Matavfallet från hushåll uppsamlas som organiskt avfall i tvådelade kärl enligt punkt 3.1. Underlag saknas för att kunna ange mängden exakt. I tabellen under punkt 3.8 har nyckeltal och beräkningar från andra undersökningar i Sverige utnyttjats. 15(55)

16 För det matavfall som inte uppsamlas i kärl (företrädesvis från verksamheter) förekommer olika system. Hos större avfallsproducenter kan container utnyttjas, då ofta uppställd i kylt soprum. En teknik som förekommer och som bedöms komma att öka i framtiden är krossning av avfallet i egen kvarn och uppsamling i tank för senare tömning med slamsugningsbil. Mängden kan inte anges exakt, eftersom den inte registreras för sig utan ingår i kärl- och säckavfallet. I tabellen under punkt 3.8 har mängderna matavfall uppskattats efter undersökningar och mätningar från andra utredningar. 3.4 Latrinavfall Det totala antalet abonnemang 2006 uppgick i MERAB-området till drygt 50 st. Endast engångskärl används. Kärlen körs med lastbil av entreprenör till mellanlagring vid Rönneholm för vidare transport till extern behandlingsanläggning för destruktion. Hela denna hantering kommer på sikt att upphöra. Alternativen för dagens abonnenter är framför allt kompostering på egen fastighet, mulltoa e.dyl. eller uppsamling i sluten tank för tömning med slamsugningsbil. Mängden uppgick 2006 till ca 4 ton, vilken i sin helhet behandlades i extern behandlingsanläggning för destruktion. 3.5 Slam Slam från slutna tankar, slamavskiljare samt fettavskiljare hämtas med slamsugningsbil och transporteras till respektive kommuns avloppsreningsverk för vidare behandling tillsammans med avloppsvattnet. Den sammanlagda mängden 2006 var ton med en genomsnittlig torrsubstanshalt av 1 2 %. I huvudsak transporteras alltså endast vatten och den torra mängden uppgick till 200 till 300 ton. 3.6 Farligt avfall Farligt avfall från hushåll tas emot på återvinningscentralerna där mellanlagring sker. Med lämpliga intervall hämtas avfallet av SYSAV, som omhändertar det på sin anläggning i Malmö. Ingen fastighetsnära insamling förekommer. Mängden 2006 var knappt 252 ton. 3.7 Småbatterier Med småbatterier avses batterier lättare än 3 kg och som omfattas av kommunens ansvar. Småbatterier tas emot i batteriholkar, vid återvinningscentraler och stationer och försäljningsställen för denna typ av batterier. Hämtning och behandling görs av SYSAV i Malmö. Mängden 2006 var ca 15 ton. 16(55)

17 3.8 Metaller och trä från hushållen Rubricerade avfallsslag finns inte angivna i Naturvårdsverkets föreskrifter 2006:6, men är av stor betydelse då det gäller redovisningen av återvinning av material från hushållen. På återvinningscentralerna omhändertogs 2006 sammanlagt ton metallavfall och ton träavfall. Av dessa mängder beräknas ton (90 %) av metallavfallet och ton (75 %) av träavfallet komma från hushållen. Metallavfallet materialåtervinns i sin helhet och träavfallet utnyttjas för energiutvinning. 3.9 Producerade mängder 2006 Tabell 3.1: Producerade mängder hushållsavfall år 2006 Hushållsavfall, ton/år Eslöv Hörby Höör Summa Specifikt Riksvärde kg/inv,år kg/inv,år 1. Kärl- och säckavfall Grovavfall Matavfall (ingår i pkt 1) saknas 4. Latrinavfall 0,86 2,15 0,95 3,96 5. Slam, enskilda anläggningar Farligt avfall ,2 2,7 7. Småbatterier 7,836 3,688 3,841 15,365 0,27 0,19 8. Metaller Trä saknas Mängden kärl- och säckavfall i MERAB-området, räknat i kg per invånare och år, är ca 10 % högre än riksgenomsnittet. Den beräknade mängden grovavfall är dock lägre, vilket kan förklaras med att rikssiffran torde inkludera en viss andel grovavfall från verksamheter. Mängden matavfall har beräknats efter mätningar och erfarenheter från andra håll i landet. Mängden farligt avfall är större än riksmedelvärdet. Mängderna är dock totalt sett små, varför även små skillnader ger stora procentuella utslag. Detta gäller också variationer mellan olika år. Asbest har i huvudsak hänförts till annat avfall än hushållsavfall, det är alltså inte farligt avfall från hushåll. Tryckimpregnerat virke (195 ton) från återvinningscentraler hänförs inte till farligt avfall från hushåll. Hemkompostering Eslöv Hörby Höör MERAB Antal anslutna invånare, st Komposterad mängd, ton/år Den mängd matavfall som komposteras enskilt i hushållen beräknas översiktligt till drygt 100 ton/år i alla tre kommunerna eller ca 2 % av den totala mängden matavfall. Metoden omfattas av ca 3 % av befolkningen. Eftersom detta avfall inte räknas in i något underlag inkluderas det inte i sammanställningen ovan beträffande hushållsavfall. 17(55)

18 Trädgårdsavfall Trädgårdsavfall från hushåll ingår ej i ovan angiven mängd grovavfall och är ett avfallsslag som huvudsakligen behandlas biologiskt genom kompostering vid Rönneholm. Den totala mängden uppgick till ton varav cirka (90 %) från hushåll. MERAB erbjuder ett alternativ med uppsamling i kärl och hämtning av trädgårdsavfall från enskilda hushåll. Mängden uppgick år 2006 till 32,46 ton eller knappt 1 % av angiven mängd ovan Behandlade mängder 2006 Tabell 3.2: Behandlade mängder hushållsavfall år 2006 Hushållsavfall, ton/år Summa Energiutv. Biologiskt M-.ÅV. Depon. 1. Kärl- och säckavfall Grovavfall Matavfall (ingår i punkt 1) Latrinavfall 3,96 0 3,96 5. Slam, enskilda anläggningar Farligt avfall Småbatterier 15, Metaller Trä Beträffande punkt 3 matavfall, är angiven totalmängd (4 514 ton) beräknad teoretiskt enligt kapitel 3.3, den verkligt behandlade mängden var ton vid Rönneholm. Differensen (1 106 ton) inkluderas i mängden kärl- och säckavfall till energiutvinning. Mängderna farligt avfall och småbatterier omhändertas och behandlas i sin helhet av SYSAV på olika sätt, vilket inte redovisas här. Beträffande metaller och trä finns inga krav på redovisning från Naturvårdsverket. Observera att dessa avfallsslag inte ingår i producentansvaret. Figur 3.1: Behandling av kärl- och säckavfall samt grovavfall från hushåll år 2006 Kärl- och säckavfall Grovavfall Biologisk behandling 25% Deponi 27% Energiutvinning 75% Materialåtervinning 14% Energiutvinning 59% 18(55)

19 3.11 Utveckling i Sverige från 2002 Totalt har mängden hushållsavfall i riket ökat med 3,5 % det senaste året till 4,5 miljoner ton. Ökningen från 2002 är ca 8 %. Energiutvinningen har ökat från 1,7 miljoner ton till 2,1 miljoner ton under de senaste 4 åren. Den biologiska behandlingen har ökat från ton år 2002 till ton 2006 eller med 33 %. Den sammanlagt deponerade mängden har minskat från ton år 2002 till ton 2006 eller med 73 %. Materialåtervinningen har ökat med 28 % till ca 1,7 miljoner från 1,3 miljoner ton under samma period Utveckling i Mellanskåne från 2002 Under punkt 3.11 angiven mängd för hela riket (4,5 miljoner ton) kan inte jämföras med beräknade mängder i punkt 3.9 p.g.a. nya klassificeringar och definitioner av vissa avfallsslag. I tabellen 3.1 kan den sammanlagda mängden hushållsavfall beräknas till ca ton för år 2006 och motsvarande för 2002 till ca ton. Detta innebär en ökning med 3 % att jämföra med ovan angivet 8 % för riket. Exakta jämförelser av mängden avfall som behandlats med olika metoder under perioden kan inte heller göras av samma skäl som angivits ovan. En klar tendens är dock att andelen som utnyttjas för energiutvinning och som behandlas biologiskt ökar samtidigt som andelen till deponi minskar kraftigt. Materialåtervinningen har ökat med uppåt 40 %, dock bara med ca 12 % de senaste tre åren. Av stor vikt är den väsentligt mindre mängden avfall som deponeras vid Rönneholms avfallsanläggning (detta gäller inte bara specifikt hushållsavfall). År 2002 deponerades ton att jämföra med ton 2006, alltså en minskning med drygt 70 %. Övriga jämförelser framgår av figurerna på följande sidor. 19(55)

20 Figurer : Utveckling i Mellanskåne av mängden av olika slag av hushållsavfall ton Kärl- och säckavfall Matavfall Brännbart Totalt lämnade hushållen i regionen in 225 kg/person år I hela riket lämnades 204 kg/person. Mängden från 2002 är osäker på grund av förändrad redovisning. Förändringarna under perioden är dock små < 4 %. ton Grovavfall Totalt lämnade hushållen i regionen in 79 kg/person år I hela riket lämnades 114 kg/person under 2005, men siffrorna är osäkra, eftersom det är svårt att avgöra vad som konkret räknats med och hur stor mängd som lämnats från verksamheter. Ökningen under perioden uppgår till drygt 33 %, dock med en minskning från 2005 på 6 %. Siffrorna måste tolkas med försiktighet, många felkällor föreligger. 20(55)

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Bilaga 3 Organisation och ansvar

Bilaga 3 Organisation och ansvar Bilaga 3 Organisation och ansvar Innehåll 1 Organisation och ansvarsfördelning inom avfallshanteringen... 3 2 Den kommunala organisationen i vår region... 4 2.1 Kommunalförbundet... 4 2.2 Kommunerna Gävle,

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision Avfallsplan för Degerfors kommun Regionallt avfallssamarbete i östra Värmland mellan Degerfors Kommun, Karlskoga Kommun, Kristinehamns Kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Storfors Kommun och

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

Avfallsplan för kommunerna Eslöv, Höör och Hörby. Gällande från: Eslövs kommun 2014-04-01, Höörs kommun 2014-04-02 och Hörby kommun 2014-04-28.

Avfallsplan för kommunerna Eslöv, Höör och Hörby. Gällande från: Eslövs kommun 2014-04-01, Höörs kommun 2014-04-02 och Hörby kommun 2014-04-28. Avfallsplan för kommunerna Eslöv, Höör och Hörby. Gällande från: Eslövs kommun 2014-04-01, Höörs kommun 2014-04-02 och Hörby kommun 2014-04-28. AVFALLSPLAN 2014-2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 1.1

Läs mer

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista Bilaga 7 Ordlista Avfall Avfall Sverige Avfallsfraktioner Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avfallsslag BAT Bioavfall Biogas Biologisk behandling Biologiskt avfall Bortskaffande

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på En del av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på Vi i Sverige återvinner ca 816 000 ton förpackningar varje

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Författningssamling

HÖRBY KOMMUN Författningssamling RENHÅLLNINGSTAXA gällande från 2013-02-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser avgifter för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i kommunerna Eslöv, Höör och Hörby. Avgifter för denna hantering

Läs mer

Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling

Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling 1 (17) FÖRORD Denna plan utgör Lekebergs kommuns avfallsplan enligt 11 15 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa

Läs mer

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SORTERING AV AVFALL... 5 2 FARLIGT AVFALL... 5 2.1 Impregnerat trä... 6 2.2 Asbest...

Läs mer

RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY. Gällande från 2014-01-01 GILTIGHETSOMRÅDE

RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY. Gällande från 2014-01-01 GILTIGHETSOMRÅDE RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2014-01-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser avgifter för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i kommunerna Eslöv, Höör

Läs mer

Avfallsplan 2007-2010 Österåkers kommun

Avfallsplan 2007-2010 Österåkers kommun Avfallsplan 2007-2010 Österåkers kommun Antagen av kommunfullmäktige den 2006-12-18, 132 Förord I miljöbalken och avfallsförordningen fastslås att varje kommun skall besluta om en renhållningsordning som

Läs mer

kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01

kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01 ESIÖVS KOMMUN Höörs kommun HÖRBY KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser avgifter för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt

Läs mer

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Nya avfallsregler med ny avfallsförordning Implementering av EGs nya ramdirektiv om avfall 2010-10-05 Work shop Miljösamverkan Skåne Program 09.35-10.20

Läs mer

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda

Läs mer

Kretsloppsanpassad avfallshantering. Livsmedelsverksamheter

Kretsloppsanpassad avfallshantering. Livsmedelsverksamheter Kretsloppsanpassad avfallshantering Livsmedelsverksamheter Bakgrund till skriften och allmänna bestämmelser Alla hushåll och verksamheter ska enligt renhållningsordningen sortera ut matavfall och brännbart

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Renhållningsordning för Eskilstuna kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2005-09-29

Renhållningsordning för Eskilstuna kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2005-09-29 Renhållningsordning för Eskilstuna kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-09-29 Avdelning 1 Gemensamma bestämmelser Förslag till ny renhållningsordning 1 Giltighet Renhållningsordningen anger Eskilstunas

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA MÅL OCH STRATEGIER FÖR AVFALLSHANTERING... 3 3 LAGAR OCH REGLER... 8

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA MÅL OCH STRATEGIER FÖR AVFALLSHANTERING... 3 3 LAGAR OCH REGLER... 8 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA MÅL OCH STRATEGIER FÖR AVFALLSHANTERING... 3 2.1 NATIONELLA MÅL OCH STRATEGIER... 3 2.1.1 Agenda 21 3 2.1.2 Sexton nationella miljökvalitetsmål 4 2.1.3

Läs mer

Renhållningsordning för Mullsjö kommun

Renhållningsordning för Mullsjö kommun Mullsjö kommun Renhållningsordning för Mullsjö kommun Föreskrifter för avfallshantering Till renhållningsordningen hör också: AVFALLSPLAN 2004-10-07 Föreskrifter för avfallshantering Inledande föreskrifter

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige (KF) 2014-10-06, 67 att gälla fr o m 2015-01-01.

Antagen av kommunfullmäktige (KF) 2014-10-06, 67 att gälla fr o m 2015-01-01. 1 RENHÅLLNINGSTAXA FÖR NORBERGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige (KF) 2014-10-06, 67 att gälla fr o m 2015-01-01. Till täckande av nödvändiga kostnader för att Norbergs kommun bortforslar och slutligt

Läs mer

Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv

Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv 1 Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv 2 Du vinner på att återvinna! Varje gång du lämnar en förpackning eller en tidning till återvinning sker något stort. Ketchupflaskan blir en praktisk

Läs mer

Renhållningsordning För Sigtuna kommun. Föreskrifter. Utställningshandling

Renhållningsordning För Sigtuna kommun. Föreskrifter. Utställningshandling Renhållningsordning För Sigtuna kommun Föreskrifter Utställningshandling 2010-05-05 2(10) Föreskrifter om avfallshantering för Sigtuna kommun Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunens

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Kommunal Avfallsplan Hudiksvall kommun

Kommunal Avfallsplan Hudiksvall kommun Kommunal Avfallsplan Hudiksvall kommun Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn Strategier och mål Antagen i kommunfullmäktige 2015-02-23 Förord För

Läs mer

Renhållningsordning 2015

Renhållningsordning 2015 Renhållningsordning 2015 Föreskrifter om avfallshantering Avfallsplan Förord Kommunfullmäktige är enligt 15 kapitlet i Miljöbalken skyldig att anta en renhållningsordning för kommunen. Renhållningsordningen

Läs mer

AVFALLSTAXA 2015 i Rättviks kommun

AVFALLSTAXA 2015 i Rättviks kommun 1 AVFALLSTAXA 2015 i Rättviks kommun Antagen av Kommunfullmäktige i Rättviks kommun den 4 december 2014, 86, dnr 2014/486 36 2 AVFALLSTAXA 2015 För Rättviks kommuns avfallshantering att gälla fr o m 2015-01-01.

Läs mer

Grästorps kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Datum 2012-05-09

Grästorps kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Datum 2012-05-09 1 / 20 Grästorps renhållningsordning Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-26, 25. (Dnr 205/2011). Del 2 Avfallsplan Sammanfattning Denna plan beskriver hur Grästorps kommun ska arbeta med avfallshantering

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, 14SPN/0326 Avfal splan 20 14

Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, 14SPN/0326 Avfal splan 20 14 Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, 14SPN/0326 Avfallsplan 2014 Innehåll Inledning 3 Avfallspolitik 4 Vision, mål, aktivitet och uppföljning 5 Miljöbedömning 8 Fakta om Värmdös avfall 9 Handlingsplan

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-28

Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-28 Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-28 1 FÖRORD Denna plan utgör Eskilstuna kommuns avfallsplan enligt 11 15 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal avfallsplan (NFS

Läs mer

Strömsunds kommuns avfallsplan 2013-2016

Strömsunds kommuns avfallsplan 2013-2016 Titel: Avfallsplan Id nr: Version: 1.0 Typ: Plan Fastställd: KF 0220, 14 Giltighetstid: 2016 Uppdateras: Strömsunds kommuns avfallsplan 2016 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Resultat av den förra

Läs mer

Avfallsplan för Västerviks kommun

Avfallsplan för Västerviks kommun 2015-2020 Avfallsplan för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning Avfallsplan och Lokala föreskrifter för avfallshantering utgör tillsammans Renhållningsordningen för Västerviks

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning 2013-2017 Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Strategier och mål Gagnefs kommun Beslutad i kommunfullmäktige

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

AVFALLSPLAN Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora

AVFALLSPLAN Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora AVFALLSPLAN Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora 2009-2013 Antagen av direktionen 2009-03-27 17 1.1 Renhållningsordning... 4 1.2 Syfte och mål... 4 1.3 Samråd... 4 1.4 Vad är avfall?... 4 1.5 Lagstiftning...

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERINGEN I SURAHAMMARS KOMMUN

FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERINGEN I SURAHAMMARS KOMMUN FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERINGEN I SURAHAMMARS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige (KF) 1997 att gälla fr o m 1997-02-01 1997-01-27 3 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE För den kommunala avfallshanteringen gäller

Läs mer

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2013/790/Nm Malmö den 17 april 2014 REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Läs mer

miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 6,till Avfallsplan för Skara kommun 2013-2021

miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 6,till Avfallsplan för Skara kommun 2013-2021 miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 6,till Avfallsplan för Skara kommun 2013-2021 bilaga 6: miljökonsekvensbeskrivning innehåll 1 Icke- teknisk sammanfattning...3 2 Bakgrund och syfte...3 3 Avfallsplanen...4

Läs mer

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun Avfallsföreskrifter för Järfälla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 10 december 2007 att gälla från och med den 1 januari 2008 8 (12) Batterier 43 Kasserade batterier ska sorteras ut och hållas åtskilt

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Renhållningsföreskrifter. Haninge kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-17

Renhållningsföreskrifter. Haninge kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-17 Renhållningsföreskrifter Haninge kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-17 Haninge Sida 2 Innehåll Inledning 4 Ansvar och skyldigheter 4 Hushållsavfall 5 Hämtning 7 Undantag från föreskrifter 7 Bilaga

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21

Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21 Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21 Renhållningstaxa för Mora kommun A Grunden för renhållningstaxa Avfallshanteringen i kommunen regleras i miljöbalken SFS 1998:808, avfallsförordningen SFS 2001:1063

Läs mer

Allmänna föreskrifter

Allmänna föreskrifter Allmänna föreskrifter 2014-05-26 FÖRESKRIFTER FÖR AVFALLSHANTERING INOM NORRKÖPINGS KOMMUN KS 2014/0340 Föreskrifter för avfallshantering antagna av kommunfullmäktige 2014-05-26 / 128. Ersätter föreskrifter

Läs mer

SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN

SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN Vad är avfall? Allt blir förr eller senare avfall. Lagen beskriver avfall som varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller är skyldig att göra

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering

Föreskrifter om avfallshantering Föreskrifter om avfallshantering 560:1 Föreskrifter om avfallshantering Fastställda av Kommunfullmäktige 2012-06-20 Gäller från 2012-06-20. 1 kap Inledande bestämmelser 1 Föreskrifter om avfallshantering

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Renhållningstaxa. För Filipstads kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-29 110 Gäller från och med 2014-01-01

Renhållningstaxa. För Filipstads kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-29 110 Gäller från och med 2014-01-01 1 Renhållningstaxa För Filipstads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-29 110 Gäller från och med 2014-01-01 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 3 1.1 Principer 3 1.2 Avfall som omfattas

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

MANUAL FÖR HANDLÄGGNING

MANUAL FÖR HANDLÄGGNING RIKTLINJER MANUAL FÖR HANDLÄGGNING AVFALLSFÖRESKRIFTER Fastställd av Vatten och Avfall i Malung-Sälen AB den 2014-xx-xx och Miljönämnden den 2014-xx-xx FÖRORD För varje kommun skall det enligt 15 kap 11

Läs mer

FÖRESKRIFTER FÖR AVFALLSHANTERING INOM NORRKÖPINGS KOMMUN

FÖRESKRIFTER FÖR AVFALLSHANTERING INOM NORRKÖPINGS KOMMUN FÖRESKRIFTER FÖR AVFALLSHANTERING INOM NORRKÖPINGS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige den 15 oktober 2012, 163 Dessa föreskrifter träder i kraft 2013-01-01. Föreskrifter antagna av kommunfullmäktige 2006-12-18

Läs mer

Renhållningsordning för Stockholms kommun

Renhållningsordning för Stockholms kommun Renhållningsordning för Stockholms kommun Föreskrifter Avfallsplan 2008 2012 Antagen av Stockholms Kommunfullmäktige 11 december 2007. Gäller from 1 januari 2008. FÖRORD Kommunfullmäktige antog den 11

Läs mer

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4

Läs mer

Renhållningsordning för Karlstads kommun Antagen av kommunfullmäktige den 17 februari 2005 RENHÅLLNINGSORDNING FÖR KARLSTADS KOMMUN 2005-02-17

Renhållningsordning för Karlstads kommun Antagen av kommunfullmäktige den 17 februari 2005 RENHÅLLNINGSORDNING FÖR KARLSTADS KOMMUN 2005-02-17 RENHÅLLNINGSORDNING FÖR KARLSTADS KOMMUN 1 Gemensamma bestämmelser Inledande bestämmelser/tillämpningsområde 1 Kommunens ansvar omfattar insamling, transport och behandling av hushållsavfall. Renhållningsordningen

Läs mer

För Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret, Renhållning. Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 2005

För Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret, Renhållning. Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 2005 För Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret, Renhållning Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 00 Sammanställning av resultat 00-- Jörgen Leander Bilaga 00--9 Redovisning av avgivna svar på respektive fråga

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 2012:07 Renhållningsordning för Stockholms kommun Föreskrifter Kommunfullmäktiges beslut den 4 mars 2011 (Utl 2011:41) (Ersätter Kfs 2007:24)

Läs mer

Avfallsplan för Vetlanda, Eksjö, Sävsjö och Uppvidinge kommuner (VESU)

Avfallsplan för Vetlanda, Eksjö, Sävsjö och Uppvidinge kommuner (VESU) Avfallsplan för Vetlanda, Eksjö, Sävsjö och Uppvidinge kommuner (VESU) Antagen av kommunfullmäktige i Vetlanda kommun 2008-06-18 Gäller från 2008-07-01 Justerat 2010-03-17 (Dnr 2010/KA0054) Avfallsplan

Läs mer

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

BORLÄNGE KOMMUN ÅTGÄRDSPROGRAM. Bilaga till avfallsplan. Beslutat i Kommunfullmäktige, 2007-03 - 29

BORLÄNGE KOMMUN ÅTGÄRDSPROGRAM. Bilaga till avfallsplan. Beslutat i Kommunfullmäktige, 2007-03 - 29 BORÄNE KOMMUN ÅTÄRDSPRORAM Bilaga till avfallsplan Beslutat i Kommunfullmäktige, 2007-03 - 29 Innehållsförteckning 1 Inledning och anvisningar 1 2 emensamma åtgärder i Dalarna 1 2.1 Farligt avfall från

Läs mer

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts.

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts. Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2011/1516/Ma Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen

Läs mer

Avfallsplan. Luleå kommun

Avfallsplan. Luleå kommun Avfallsplan Luleå kommun Gäller 2013-2016 1 Förord Det är viktigt att det finns fungerande system för hanteringen av avfall och det är viktigt att vi alla förstår systemen och använder dem rätt. Rätt hanterat

Läs mer

Upphandlingsdirektiv för upphandling av renhållningsentreprenad

Upphandlingsdirektiv för upphandling av renhållningsentreprenad 1(7) Tekniska nämnden Upphandlingsdirektiv för upphandling av renhållningsentreprenad Ärendet ska på tekniska nämndens uppdrag genomföra upphandling av insamlingstjänster för hushållsavfall och därmed

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-09-03. Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-09-03. Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018 ii sala ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 17 (24) 212 Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018 Dnr 2013/293 INLEDNING Sala kommun har erbjudits möjlighet

Läs mer

Avfallstaxa Hällefors kommun 2015

Avfallstaxa Hällefors kommun 2015 Avfallstaxa Hällefors kommun 2015 Innehållsförteckning Allmänt... 3 Administrativa regler. 3 Grundavgift och Rörlig avgift.. 3 Val av abonnemang... 4 Renhållningsavgifter 4 Grundavgifter 4 Helårsabonnemang

Läs mer

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier EN VÄGLEDNING FÖR TILLSYN PÅ EXPORT AV BLYBATTERIER En vägledning för tillsyn på export av blybatterier Den här tillsynsvägledningen riktar sig till dig som utövar tillsyn på verksamheter som hanterar

Läs mer

Renhållningstaxa för Sigtuna kommun

Renhållningstaxa för Sigtuna kommun SIG300, v2.0, 2010-02-26 1 (14) Renhållning 08-591 261 97 Renhållningstaxa för Sigtuna kommun Populärversion STADSBYGGNADSKONTORET RENHÅLLNING 2 (14) Innehållsförteckning 1 Allmänna bestämmelser... 3 1.1

Läs mer

Avfallsplan för Ljusdals kommun 2009-2014

Avfallsplan för Ljusdals kommun 2009-2014 Avfallsplan för Ljusdals kommun 2009-2014 Antagen av kommunfullmäktige den 30 mars 2009 Innehåll 1 INLEDNING 2 2 INNEHÅLL OCH STRUKTUR 3 3 AVFALLSPLAN FÖR LJUSDALS KOMMUN 3 3.1 Mål för avfallshanteringen

Läs mer

Underlag för samråd 1(6) 2012-01-18 Miva 2011:89

Underlag för samråd 1(6) 2012-01-18 Miva 2011:89 1(6) 2012-01-18 Miva 2011:89 Underlag för samråd avseende ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken för mellanlagring av avfall och farligt avfall vid Må avfallsanläggning inom fastigheten Må 1:3

Läs mer

Renhållningsordning för Mariestad och Gullspångs kommuner 2014 BILAGOR

Renhållningsordning för Mariestad och Gullspångs kommuner 2014 BILAGOR BILAGOR 27 Innehållsförteckning bilagor Renhållningsordning för Mariestad och BILAGA 1: Beskrivning av nuläget 2013... 31 1 Mariestads kommun... 32 1.1 Geografi och folkmängd... 32 1.2 Näringsliv... 32

Läs mer

Renhållningsordning för Marks kommun

Renhållningsordning för Marks kommun Renhållningsordning för Marks kommun Del 1 Avfallsplan Del 2 Föreskrifter om avfallshantering Antagen av kommunfullmäktige 28 april 2011, 48. 2 DEL 1 AV- FALLSPLAN RENHÅLLNINGSORDNING FÖR MARKS KOMMUN

Läs mer

Avfallstaxa. för Gällivare kommun. Denna taxa träder i kraft 2010-05-13. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-04-12 50.

Avfallstaxa. för Gällivare kommun. Denna taxa träder i kraft 2010-05-13. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-04-12 50. Avfallstaxa för Gällivare kommun Denna taxa träder i kraft 2010-05-13. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-04-12 50. 1 Avfallstaxa för hushållsavfall Allmänna bestämmelser...3-4 Det här får du för pengarna...5

Läs mer

Avfallstaxa 2014. Avfallstaxa 2013. för avfallshantering i Falu kommun. för avfallshantering i Falu kommun. gäller fr. o. m.

Avfallstaxa 2014. Avfallstaxa 2013. för avfallshantering i Falu kommun. för avfallshantering i Falu kommun. gäller fr. o. m. Avfallstaxa 2013 Avfallstaxa 2014 för avfallshantering i Falu kommun för avfallshantering i Falu kommun gäller fr. o. m. 2013-01-01 gäller fr. o. m. 2014-01-01 Avfallstaxa 2014 Lagstadgad mervärdeskatt

Läs mer

RENHÅLLNINGSTAXA FÖR VILHELMINA KOMMUN

RENHÅLLNINGSTAXA FÖR VILHELMINA KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA FÖR VILHELMINA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 gällande f.o.m 2015-01-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser de avgifter som enligt 27 kap.4-5 MiljöBalken kan utgå för hantering

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

AVFALLSTAXA STENUNGSUNDS KOMMUN

AVFALLSTAXA STENUNGSUNDS KOMMUN AVFALLSTAXA STENUNGSUNDS KOMMUN Gäller från och med 1 januari 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-21 Antagen av: KF 169 2013-10-21 KS 199 2013-09-30 SBU 148 2013-08-28 1. INLEDNING... 3 2. AVGIFTER...

Läs mer

Avfallsplan. Östersunds kommun

Avfallsplan. Östersunds kommun Avfallsplan Östersunds kommun Detta är en enkel men läsbar kopia av nu gällande avfallsplan. Den finns även som trycksak och kan beställas från Östersunds kommun Renhållning. ÖSTERSUND 25 Innehåll Kommunens

Läs mer

Remissutgåva 060515. Avfallsplan Simrishamns och Tomelilla kommuner

Remissutgåva 060515. Avfallsplan Simrishamns och Tomelilla kommuner Remissutgåva 060515 Avfallsplan Simrishamns och Tomelilla kommuner A N TAG E N AV KO M M U N F U L L M Ä K T I G E 2 0 0 6 - X X - X X Denna Avfallsplan bildar tillsammans med dokumentet Föreskrifter om

Läs mer

AVFALLSPLAN UTSTÄLLNINGSEXEMPLAR

AVFALLSPLAN UTSTÄLLNINGSEXEMPLAR AVFALLSPLAN UTSTÄLLNINGSEEMPLAR INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Syfte 4 1.3 Läsanvisning 4 1.4 Metod och avgränsning 5 1.5 Revidering och uppföljning 5 2 AVFALLSPLANERING 7 2.1 Så

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida 3 (17 )

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida 3 (17 ) Renhållningsordning för Kristianstads kommun Avfallsplan Nulägesbeskrivning Sida 2 (17 ) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 5 2. BESKRIVNING AV KOMMUNEN... 5 2.1 Geografi och folkmängd... 5 2.2 Näringsliv...

Läs mer

Utöver dessa definitioner gäller i tillämpliga fall definitioner enligt miljöbalken 15 kap. samt avfallsförordningen (2011:927).

Utöver dessa definitioner gäller i tillämpliga fall definitioner enligt miljöbalken 15 kap. samt avfallsförordningen (2011:927). Ordlista Utöver dessa definitioner gäller i tillämpliga fall definitioner enligt miljöbalken 15 kap. samt avfallsförordningen (2011:927). Abonnemang Aerob Aerob behandling Aktiv fas Anaerob behandling

Läs mer

För att Ni skall få ta del av rabatterna så måste Ni ange avtalskod 9329 vid beställning.

För att Ni skall få ta del av rabatterna så måste Ni ange avtalskod 9329 vid beställning. Västerås 2012-08-31 Till Samtliga MBF förvaltade föreningar RAM avtal Ragn-Sells MBF och Ragn-Sells har tecknat ett RAM avtal. Avtalet ger MBF förvaltade föreningar rätt att till bra rabatter köpa de tjänster

Läs mer

Statistik är en mycket viktig branschfråga.

Statistik är en mycket viktig branschfråga. Avfall Web för din skull! Introduktion till Avfall Sveriges statistikverktyg Statistik är en mycket viktig branschfråga. God statistik skapar trovärdighet och är grunden för en långsiktig utveckling av

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Taxa. Renhållning. Mariestad. Antaget av kommunfullmäktige Mariestad 2010-12-13

Taxa. Renhållning. Mariestad. Antaget av kommunfullmäktige Mariestad 2010-12-13 Taxa Renhållning Mariestad Antaget av kommunfullmäktige Mariestad 2010-12-13 Innehållsförteckning 1 Allmänna bestämmelser... 4 1.1 Principer... 4 1.2 Avfall som omfattas av kommunalt ansvar... 4 1.3 Fastighetsinnehavarens

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer