minhälsa psykiatrin? Vad fasengör Tema Dags för vaccination mot TBE Stressen utlöste sjukdomen psykisk ohälsa

Transkript

1 minhälsa råd om vård från landstinget sörmland nummer 2/2013 Vad fasengör psykiatrin? Tema psykisk ohälsa Dags för vaccination mot TBE Stressen utlöste sjukdomen

2 foto pelle wichmann 3. Tema Psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är vanlig i alla åldersgrupper. Vi berättar om våra vanligaste psykossjukdomar och hur det är att leva med dem, som drabbad eller anhörig. 4. Det finns många fördomar kring psykisk ohälsa. Johan Hellström, verksamhetschef för psykiatrin på Nyköpings lasarett/kullbergska sjukhuset Katrineholm förklarar hur psykiatrin ser till hela människan för att kunna hjälpa, lindra och läka. 6. Anders Häggberg arbetade hårt för att försöka rädda sin konferensanläggning. Ekonomisk stress, ångest, sömnproblem... Som om inte det var nog fick han diagnosen bipolär sjukdom. 8. Inom hälso- och sjukvården börjar man nu allt mer observera att personer som lider av psykisk ohälsa behöver aktiv hjälp för att tänka på sin hälsa med bra matvanor och mer motion. 10. Har ditt barn alltid haft svårt att göra saker lugnt och stilla? Tappar barnet ständigt bort sina saker och måste du hela tiden påminna om vardagliga rutiner? Då kan det vara ADHD. 14. Karsudden utanför Katrineholm är landets största rättspsykiatriska sjukhus. Patienterna har begått ett brott, men är dömda till vård istället för fängelse. 18. Duscha, fasta och ta smärtstillande läkemedel innan du åker till sjukhuset för en planerad operation. Läs igenom och följ de skriftliga instruktionerna så kan din operation genomföras som planerat. 22. Lättläst information. 23. Hälsokrysset. En frågetävling. Min hälsa råd om vård ges ut av Landstinget Sörmlands kommunikationsenhet i samverkan med landstingets Läkemedelskommitté. Ansvarig utgivare: Maria Karlsson. Redaktionskommitté: Lena Bosdotter Rosten, Lars Steen, Marie Portström och Maria Karlsson. Produktion & grafisk form: JFS & Co AB. Omslagsfoto: Istock. Tryck: Edita Västra Aros. Adress: Min hälsa råd om vård, Nyköping. E-post: kommunikationsenheten@ dll.se, fax: , landstingetsormland.se. Min hälsa råd om vård utkommer med tre nummer per år. 2 min hälsa 2/2013

3 Tema psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är vanlig i alla åldersgrupper. Socialstyrelsen beräknar att mellan 20 och 40 procent av Sveriges befolkning lever med psykisk ohälsa. I denna grupp beräknas procent behöva psykiatrisk behandling. Under det senaste halvseklet har diagnos- och behandlingsmöjligheter vid psykisk ohälsa förbättrats liksom kunskaperna kring de olika psykiska sjukdomstillstånden och behandlingsformerna. I detta nummer av Min hälsa kan du bland annat läsa om våra vanligaste psykossjukdomar, hur det är att ha ett barn med diagnosen ADHD och hur det är att leva med diagnosen bipolär sjukdom. min hälsa 2/2013 3

4 Det finns många fördomar kring psykisk ohälsa. Johan Hellström är verksamhetschef för psykiatrin och förklarar här hur psykiatrin ser till hela människan för att kunna hjälpa, lindra och läka. text Johan Hellström Verksamhetschef Psykiatriska Kliniken Nyköpings lasarett/kullbergska sjukhuset Katrineholm 4 min hälsa 2/2013

5 sykiatri är en medicinsk specialitet som för många kan verka flummig och hemlig. Många har uppfattningen att psykiatri är lika med tvångströjor och isoleringsceller. Andra tänker att vi daltar med veklingar. Orsaken till dessa uppfattningar är psykiatrins mindre smickrande historia och att det fortfarande idag är skamfyllt med psykisk ohälsa. Att psykisk ohälsa är skamligt är ett stort problem som vi dagligen brottas med. Många patienter vill inte ha kontakt med oss. Andra har anhöriga som har synpunkter. För allmänheten kan många av våra behandlingar verka konstiga. Flera av de läkemedel som används har besvärliga biverkningar och elbehandling (ECT) är något som förknippas med filmen Gökboet. Jag ska försöka mig på en förklaring. Psykiatrin består av tre delar: 1. Biologisk psykiatri Det finns många ärftliga psykiska sjukdomar. Patienterna insjuknar ofta i tonåren och lever sedan med sin sjukdom hela livet. De som drabbas av dessa sjukdomar behöver oftast livslång medicinering för att förhindra försämringsperioder. Vissa depressioner blir så djupa att man helt förlorar kontakten med verkligheten. En mani innebär att man inte kan begränsa sig utan blir helt gränslös i sitt beteende. Sådana tillstånd är mycket plågsamma för dem som drabbas, men det är vanligt att de inte själva förstår att de är sjuka. Då kan exempelvis elbehandling vara livräddande. 2. Psykologisk psykiatri Alla människor bär på erfarenheter från kriser och konflikter. Alla människor har olösta mentala låsningar. I allmänhet är detta inget problem, men om man exempelvis hamnar i skilsmässa blir vi påminda om tidigare separationer som påverkar vår förmåga att hantera det vi drabbas av. Denna typ av händelser, liksom vid andra typer av kriser, kan vi drabbas av svår ångest och depressivitet som vi inte klarar att hantera själva. Vi blir hjälplösa. Den hjälp man behöver är att återfå förmågan till självläkning. Detta kallas terapi, eller psykologisk behandling. Vissa psykologiska bekymmer är okomplicerade och kan behandlas med några få samtal med en terapeut. Andra problem sitter djupt i vår personlighet och kan kräva flerårig terapi. 3. Socialpsykiatri Vi människor är sociala varelser på gott och på ont. Vi behöver trygghet i form av någonstans att bo, vi behöver ha mat för dagen och gärna något meningsfullt att fylla dagarna med. Har vi detta kan vi vara trygga. Om vi däremot inte har arbete, ingen bostad och ingen anhörig eller annan närstående som kan hjälpa oss blir allt mycket svårare. Om vi befinner oss i ett samanhang med missbruk och misär är våra förutsättningar att klara oss sämre. Detta gör att personer i dåliga miljöer klarar sig sämre jämfört med människor från bra miljöer. I sjukvården har vi ett ansvar att hitta alla negativa faktorer i närmiljön för att vi tillsammans med kommunerna ska skapa ett så tryggt socialt sammanhang som möjligt. Det går inte att självläka i en terapi om man bor i trappuppgångar. I teorin kan denna uppdelning verka enkel. Problemet är att verkligheten är en blandning av biologiska, psykologiska och sociala faktorer och att det är svårt att urskilja vad som är vad. Det finns inga enkla blodprover att ta. Varje människa är unik med sina egna gener, erfarenheter och närmiljö. Man kan inte förenkla en person till en diagnos. Vi måste helt enkelt se hela människan. Samarbete med andra Som jag försökt beskriva är psykiatrins utmaning att sy ihop eftertanke och noggranna bedömningar med kraftfulla tvångsåtgärder som ibland behöver göras snabbt. Ovanpå detta ska vi också hantera den negativa bild som finns av psykiatrin och hur skamfyllt det kan vara att må dåligt psykiskt. Utifrån sett kan ofta psykiatrins handlande verka konstigt och ologiskt. Detta beror bland annat på att vår verksamhet styrs av flera olika lagar som ibland hindrar oss från att agera. I Sörmland står sig psykiatrin väl i jämförelse med andra landsting. Vi har ändå mycket vi måste förbättra. Vi jobbar stenhårt med att ständigt utveckla samarbetet med kommuner, primärvården, andra sjukhuskliniker, patienter, anhöriga, polisen, kriminalvården, migrationsverket och andra. Vi vill vara mottagliga för kritik och lära av våra misstag. I detta nummer av Min Hälsa belyser vi några av de områden som psykiatrin arbetar med. Det är viktigt för mig att vi får visa upp oss och att vi tillsammans kan bekämpa fördomarna kring psykisk ohälsa. «min hälsa 2/2013 5

6 Anders Häggberg har drabbats av kronisk bipolär sjukdom. En sjukdom där den drabbade pendlar mellan maniska stämningslägen och allvarliga depressioner. Stressen utlöste sjukdomen 6 min hälsa 2/2013

7 Anders Häggberg arbetade dygnet runt för att försöka rädda sin konferensanläggning. Ekonomisk stress, ångest, sömnproblem Som om inte det vore nog fick han diagnosen bipolär sjukdom. Min mamma var manodepressiv. Stressen utlöste sjukdomen som låg latent i mina gener, säger han. text ulf bertilsson foto pelle wichmann Anders Häggberg, 52, är en känd profil i Nyköping. I flera decennier underhöll han och spelade plattor på mellansvenska diskotek och danstillställningar, under artistnamnet Disco-Häggen. Efter sina många år i nöjessvängen blev han alltmer sugen på att hugga tag i ett stort projekt som krögare. År 2000 fick han ett tips om en herrgård som var till salu i Munkedal, norr om Göteborg. Restaurangen, hotell- och konferensanläggningen föll honom genast i smaken. Efter allehanda besiktningar, värderingar och bankkontakter slog han till. Men drömmen blev småningom en mardröm. På sommarhalvåret var det inga problem att få det hela att gå runt. Men på vintern var det alldeles för glest med gäster. Han slet som ett djur 18 timmar per dygn, sju dagar i veckan. Ändå var utgifterna större än intäkterna. På vintern låg bara elräkningarna på kronor i månaden, suckar han. Den omänskliga uppgiften fick Anders att må allt sämre. När han var på ett Rotarymöte kom en läkare fram och sade: Du ser inte ut att må så bra. Kom till mig på mottagningen så ska jag undersöka dig. Jag fick stränga order om att varva ned, och flera recept. Tyvärr var jag inte mottaglig och misskötte medicineringen. Var som förblindad av att försöka rädda mitt företag. När konkursen var ett faktum 2003 var han helt under isen. Jag var helt utsliten, både kroppsligt och själsligt. Deprimerad, kraftlös, folkskygg, självmordstankar Han lades in på Uddevalla sjukhus och fick diagnosen bipolär sjukdom. Inga klockor ringde, han visste inte vad det var. När det gick upp för honom att det var lika med manodepressiv sjukdom började läget sakta sjunka in. Jag växte upp i en fosterfamilj, men min biologiska mamma var manodepressiv. Sjukdomen har en tendens att vara ärftlig och den bryter ofta ut under stressiga perioder Läkarna i Uddevalla satte in litium, som är det läkemedel som har den bäst dokumenterade effekten vid bipolär sjukdom. Han genomgick även en antidepressiv och ångestdämpande medicinering. Jag piggnade sakta till efter ett par, tre veckor. Sjukskrivningen var i och för sig ett måste, men det var inte lätt att minska tempot från hundra till noll så snabbt. Han valde att flytta hem till Nyköping igen, för att bryta mönstren och komma sina rötter närmare. Han fick jobb på Carpark som serviceman, men telefonen ringde hela tiden om trasiga parkeringsautomater. Jag åkte som en skottspole hit och dit och så var ekorrhjulet igång igen. Jag blev manisk och speedad och deprimerad igen. Läkarna i Uddevalla skickade över hans journaler till psykiatrin i Nyköping som inledde en långsiktig behandling, för kronisk bipolär sjukdom. Öppenvårdsteamet är fantastiskt! Jag träffar kontinuerligt läkare, psykoterapeut och kurator och kan ringa dem när jag behöver. De visar stor förståelse och ett uppriktigt intresse för att hjälpa mig att må så bra som möjligt! Numera är Anders noga med att sköta medicineringen till punkt och pricka. Även om en av medicinerna ger en irriterande biverkning, hans händer skakar. Jag är halvtidspensionär och sjukskriven och har i stort sett accepterat min lott. Jag går långa stärkande promenader och vilar så mycket jag behöver. Tack och lov har jag en förstående fru som stöttar mig hela tiden. Anders har startat flera självhjälpsgrupper som träffas, fikar, reser och pratar. 5 viktiga punkter för Anders: God sömn Sköt medicineringen Lyssna på varningsklockorna Tyck om dig själv Var öppen med dina problem Det är lätt att isolera sig när man drabbas på det här viset. Men jag tror att man mår bäst av att vara öppen och ärlig, och inte låtsas som att man är friskare än vad man är. Omgivningen är inte alltid enkel att ha att göra med. Det händer att Anders förstår att det tisslas och tasslas bakom hans rygg. Till alla dem vill han klargöra: Jag är inte galen. Och inte farlig. Bara lite känsligare... «Bipolär sjukdom Bipolär sjukdom eller manodepressiv sjukdom ger periodvis ett maniskt stämningsläge. Den sjuke drabbas vanligen också av allvarliga depressioner. Utan behandling riskerar den sjuke kroniska funktionsnedsättningar. Med förebyggande medicinering är prognosen god. Mellan sjukdomsperioderna fungerar individen vanligtvis normalt. Förloppet påverkas av yttre faktorer som miljö och stress. Ärftlig belastning är den viktigaste riskfaktorn. min hälsa 2/2013 7

8 8 min hälsa 2/2013

9 Nytt arbetssätt ser till hela människan Inom hälso- och sjukvården börjar man nu allt mer observera att personer som lider av psykisk ohälsa behöver aktiv hjälp för att tänka på sin hälsa med bra matvanor och mer motion. text Yvonne Lowert tf överläkare, Psykosenheten, Nyköpings Psykiatriska Klinik Runt om i världen får man allt mer upp ögonen för riskerna med att sitta still, röka, dricka för mycket alkohol och äta ohälsosamt. Vi möts av allt fler kampanjer, goda råd och nyckelhålsmärkta produkter. Vi har på flera sätt fått ett ändrat beteende i takt med utvecklingen och vi kanske tar bilen till jobbet, sitter framför en dator eller maskin hela dagarna för att slutligen hamna hemma i soffan framför TV:n innan vi går och lägger oss. Innan dess kanske vi stannat till på stormarknaden och handlat middag, gärna något som går fort och kanske något mindre nyttigt. Den fysiska aktiviteten får man försöka pressa in på fritiden. Så här ser det ofta ut och människor i allmänhet försöker att tänka på sin hälsa med bra matvanor och motionera mer. Dock är det inte alla förunnat att ha möjligheten till detta då man kan vara drabbad av sjukdom som på ett eller annat sätt gör att man inte får in detta i vardagen. En grupp i samhället som är speciellt utsatt är de som lider av psykisk ohälsa. Är man till exempel deprimerad, har beroendeproblematik eller en psykossjukdom är kanske inte första prioriteringen att sluta röka, börja motionera eller överhuvudtaget tänka på sin fysiska hälsa. Man har ibland fullt upp med att klara av det dagliga livet eller ens komma upp ur sängen. Det kan vara svårt att tolka sina symtom rätt eller inse att man behöver kontakta vårdcentral för att kolla upp en nytillkommen smärta, ökad trötthet eller andra symptom. Man skapar bortförklaringar och omtolkningar för att förklara symtom som man inte vill eller orkar ta tag i, vilket kan leda till att svårt psykiskt sjuka patienter inte söker vård i samma utsträckning som övriga befolkningen. Inom hälso- och sjukvården börjar man nu allt mer observera detta och har insett att dessa patienter behöver aktiv hjälp. I vårt arbete på länets psykiatriska kliniker möter vi många patienter med kroppslig ohälsa av olika slag, utöver sina psykiatriska diagnoser. En del av patienterna är utsatta och ensamma utan någon som kan hjälpa dem att observera olika symtom. Boendestöd och kontaktpersoner kan inte göra allt och vi som behandlare och förskrivare av läkemedel som vi vet kan ge metabola biverkningar som viktuppgång, högt blodtryck, förhöjda blodfetter och diabetes bör ta ökat ansvar för hela patienten. Sverige fick nyligen, genom ett gemensamt arbete mellan Svenska psykiatriska föreningen och olika specialistföreningar, nya nationella riktlinjer kallade Att förebygga och behandla metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom. Vi har nu på de psykiatriska klinikerna vid sjukhusen i länet börjat arbeta utifrån de nya riktlinjerna där vi på psykoskliniken Nyköpings lasarett/kullbergska sjukhuset Katrineholm kallar patienter för hälsosamtal inklusive provtagning och undersökningar samt läkarbesök.»vi har på flera sätt fått ett ändrat beteende i takt med utvecklingen och vi kanske tar bilen till jobbet, sitter framför en dator eller maskin hela dagarna för att slutligen hamna hemma i soffan framför TV:n innan vi går och lägger oss. «Vid hälsosamtalet får patienterna svara på frågor om levnadsvanor som kost, motion, rökning, och alkohol. Det är inte vår mening att vi ska fungera som en extra vårdcentral eller behandla kroppsliga åkommor som vi upptäckt eller i framtiden kan tänkas upptäcka. Däremot ska vi bli bättre på att övervaka, fånga upp och remittera. I de fall det handlar om övervikt bör dock patienterna direkt på psykosenheten få samtal, erbjudande om att ingå i grupper som stavgång, cykling eller matgrupp. Vi upplever att via detta utvidgade omhändertagande kan patienterna få ett eget ökat medvetande om sin kroppsliga hälsa samt få hjälp att tolka sina kroppsliga symtom och då även få en större kroppskännedom. «min hälsa 2/2013 9

10 10 min hälsa 2/2013

11 Har ditt barn alltid haft svårt att göra saker lugnt och stilla? Tappar barnet ständigt bort sina saker och måste du ständigt påminna om vardagliga rutiner? Har barnet svårt att koncentrera sig i skolan? Då kan det vara ADHD. text Lisa Palmersjö överläkare, BUP-mottagningen Nyköpings lasarett ADHD Många faktorer bakom ADHD förekommer hos tre till sex procent av barnen i skolåldern. Det är vanligare hos pojkar än hos flickor, men nyare forskning visar att flickor är underdiagnostiserade. Orsakerna till ADHD är komplexa. Ärftligheten/genetiken är den dominerande faktorn. ADHD kännetecknas av uppmärksamhetsstörning, hyperaktivitet och impulsivitet. Symtomen tar sig olika uttryck beroende på ålder och kön. Så här kan de olika symtomen yttra sig: Uppmärksamhetsstörning innebär att barnet tappar fokus, har svårt att komma igång med en uppgift, är lättstörd av saker som händer runt omkring. Hyperaktivitet innebär att barnet har svårt att reglera sin aktivitetsnivå. Det kan ta sig uttryck i att det blir svårt att sitta stilla i skolan, svårt att vänta på sin tur och att man hörs mer än andra. Vissa känner en inre oro och rastlöshet. Det måste hända något hela tiden. Impulsivitet innebär att barnet har svårt att kontrollera sina impulser. Man hinner inte tänka efter innan man gör eller säger något. Det är också vanligt med sömnsvårigheter, aggressivitet och svårigheter med socialt samspel. Vanligast är att man utreder när barnen är i skolålder. ADHD är en symtomdiagnos. Vilket innebär att det inte finns något enskilt test som visar om ett barn har ADHD eller inte. När man gör en utredning väger man samman olika delar för att se om alla kriterier för ADHD är uppfyllda. Det som brukar ingå i en utredning är: Intervju av föräldrarna kring hur barnet har utvecklats, dess levnadsomständigheter, med mera. En pedagogisk bedömning kring hur barnet fungerar i skolan. Den kan innefatta hur det går med inlärning, samspel med andra barn och förekomst av ADHDsymtom. Har man gjort anpassningar/ åtgärdsprogram? En psykologbedömning för att bedöma barnets begåvningsnivå, koncentrationsförmåga och psykiska välmående. Skattningsskalor från skola och hem avseende ADHD-symtom. För att en ADHD-diagnos ska ställas behöver barnet ha symtom i mer än en miljö, det vill säga ha symtom både hemma och i skolan. Det finns ingen behandling som botar ADHD. Behandling syftar till att minska symtomen. I första hand ska man anpassa miljön både hemma och i skolan. Man måste ta hänsyn till att barnet har svårigheter. I Sörmland har vi ett föräldrautbildningsprogram som heter Strategi, som gäller för barn mellan 4-12 år. Föräldrar som har tonåringar erbjuds två informationsträffar i grupp. Medicinering kan också minska symtomen. Barn med svåra ADHD-symtom har oftast ett långvarigt funktionshinder. En sent ställd diagnos eller avsaknad av insatser kan leda till sekundära problem och psykiatriska symtom. Många barn med ADHD har kvarstående symtom i vuxen ålder. Att ha ADHD innebär inte bara svårigheter. Många med ADHD är spontana, orädda och idérika vilket kan vara en stor tillgång. Om du tror att ditt barn har ADHD kan du vända dig till skolan för att få hjälp via elevhälsan. Du kan även ringa BUP, Barnoch ungdomspsykiatrin, för rådgivning. En vanlig samsjuklighet med ADHD är autismspektrumtillstånd, AST. Om ditt barn har stora svårigheter med socialt samspel och kommunikation, har svårt att tolka egna och andras känslor, tankar och beteenden kan man misstänka AST. Ofta har barnet svårt för förändringar, svårt att hantera kravsituationer och kan ibland beskrivas som svår att förstå sig på. Habiliteringsverksamheten i Sörmland utreder dessa barn. I Sörmland pågår just nu ett samverkansprojekt mellan BUP och Habiliteringsverksamheten för barn med komplex problematik. Dessa barn har ofta både ADHD och AST. Samverkansteamet kan arbeta både med utredning och behandlande insatser. «min hälsa 2/

12 Lyhördhet och respekt hjälper vid ADHD Att be ett barn med diagnosen ADHD att skärpa till sig är som att be en blind läsa eller en lam att gå. Möter man istället barnet med lyhördhet och respekt flyter vardagen på som i andra familjer. text kristina eder foto alice öberg Alla barn är unika och visst tyckte Jessica Olsson att hennes son var väldigt energisk men funderade inte så mycket mer kring det. Nu när hon ser tillbaka fanns tecknen där tidigt. När de andra halvårsgamla barnen låg kvar på sin filt kröp han iväg. Istället för att sitta still i hennes knä gjorde han kullerbytta på kullerbytta, från ena armen till den andra. När vi fick veta att han har epilepsi läste jag mycket om det och fick då reda på att det kan finnas en koppling mellan ADHD och epilepsi. Det kändes inte som någon katastrof, jag hade ju själv varit lärare för barn med olika behov. Det var först när han började i 6-års som vi funderade över olika saker han gjorde och förstod att han inte passade in i vanliga mallen. Hon bestämde sig från början för att prata öppet om sonens diagnos. När han är stor och skriver en bok om sitt liv ska han veta att mamma och pappa gjorde allt för att han skulle få samma möjligheter som andra barn att lyckas i skolan. Han är så stor nu att han förstår och ställer frågor, säger Jessica och berättar att hennes son oroligt frågat om han skulle hamna i fängelse efter att ha sett ett nyhetsinslag på TV om att många fångar har diagnosen ADHD. Jag svarade att det är därför det är så viktigt att lära sig läsa, räkna och skriva. Kan man inte det är det svårt att få jobb och risk att man gör dumma saker och hamnar i fängelse. Idag går sonen på lågstadiet och Jessica beskriver kontakten med skolan som en evig kamp för att ge sonen det han har rätt till. Att få sonen utredd och diagnos fastställd tog ett år. Jessica anser att diagnosen i sig inte är viktig för henne som förälder men för sonen har den varit betydelsefull. Med en ADHD-diagnos är det lättare att få det stöd i form av extra resurser som föreskrivs i skollagen. Med en diagnos har vi också fått möjlighet till medicinering som gör det lättare för honom att koncentrera sig. Medicinen gör sonen mer dämpad och han kan fokusera lättare men har fortfarande svårt att sitta still. Läxorna gör han stående vid kortändan av bordet för då kan han röra sig samtidigt som han gör uppgifterna. Han är mycket verbal och älskar att redovisa och prata inför grupp. Han har också börjat skriva en bok som har titeln Livet med ADHD. Jag försöker att inte se ADHD som ett hinder utan fokuserar på lösningar istället och önskar att skolan såg mer till de här barnens resurser och möjligheter istället för att betrakta dem som ett problem, säger Jessica. Hon anser att det i regel inte krävs några stora insatser utan det räcker med lyhördhet, reflektion och en förståelse för att alla inte är stöpta i samma form. Precis som alla andra barn behöver barn med ADHD struktur i sin vardag och tydliga regler. Det är viktigt att inte stressa och inte tvinga dem att välja mellan en mängd alternativ. Plötsliga förändringar gör dem upprörda och oroliga. Jag önskar också att skolpersonalen gavs tid till reflektion efter varje arbetspass, att fundera kring vad som gick bra och vad som hade kunnat göras bättre gagnar alla elever och även personalen, säger Jessica som själv är lärare. Hon föreläser lite smått om sina erfarenheter av att vara förälder till ett barn med ADHD-diagnos och vet att det finns många föräldrar som inte orkar kämpa för sitt barns rätt. Vi har en öppen dialog med vår son och han är också informerad om att jag föreläser om honom. Vi skrattar mycket och hemma är det inga problem, det är omgivningen som gör det svårt för diagnosen syns inte på honom. Vi accepterar inte hans beteende när han brusar upp men det är inte med vilja han blir så arg. Han är inte ouppfostrad utan unik, precis som alla andra barn. «12 min hälsa 2/2013

13 »Med en diagnos har vi också fått möjlighet till medicinering som gör det lättare för honom att koncentrera sig.«jessica Olsson accepterar inte sonens raseriutbrott men det är inte med vilja han blir så arg. Han är inte ouppfostrad utan unik, precis som alla andra barn. min hälsa 2/

14 Störst i landet med rätts Karsudden utanför Katrineholm är landets största rättspsykiatriska sjukhus. Patienterna har begått ett brott, men är dömda till vård istället för fängelse. text karin reibring foto pelle wichmann Karsudden är ett sjukhus. Patienterna har begått brott, vanligen våldsbrott, och är dömda till rättspsykiatrisk vård. De har haft en allvarlig psykisk störning både vid brottstillfället och vid den rättspsykiatriska undersökningen efteråt. Eftersom patienterna är dömda till vård drivs landets sex rättspsykiatriska kliniker Umeå, Sundsvall, Säter, Karsudden, Vadstena och Växjö av landstingen. Vanligaste psykiska sjukdomen är schizofreni. Många har personlighetsstörningar. Mot sjukdomarna finns bra mediciner, men inte mot till exempel aggressivitet som är en del av personligheten, säger Karsuddens chef Kenth Persson. Målet med vården är att rehabilitera patienterna tillbaka till samhället. Första tre månaderna kartläggs patientens behov. De flesta har sociala handikapp. Själva brottet bearbetas alltid, men inte på samma sätt för alla. Psykoterapi passar exempelvis inte alla. För det behövs verbal förmåga, menar Kenth Persson. För att undvika nya brott gäller det att känna igen varningstecknen, säger Malin Lotterberg, kvalitetsansvarig på Karsudden. Aktivitetsenheten ska både läka själen och lära för framtiden. Här finns skola, konfektion, snickeri, datorer, mekanik, trädgård och sedan tre år hundterapi. Att promenera och gosa med hundar är bra för välbefinnandet. Umgänget med djur är kravlöst, säger arbetsinstruktör Kristina Ehrenkrona. En ung patient berättar att hon har ADHD. Många förstår hur bra det är att kunna laga kläder. Vi försöker hitta vettiga sysselsättningar, förklarar Sisko Karlsson, till vänster, arbetsinstruktör på Konfektion. Med en sådan här sötnos i knät får jag ett lugn i mig. Det gör mycket för själen. Karsudden är inget fängelse, området är inte inhägnat. Patienterna bor i eget rum med egen nyckel. För att lämna avdelningen måste personal låsa upp. Mobiltelefon utan kamera är tillåten, liksom dator med internet i det egna rummet. 80 procent sköter detta bra. Vi skulle vilja ha en mobil- och datorfri avdelning, men det tillåter inte lagen, säger Kenth Persson. Problemen gäller droger som beställs på nätet. Idag har jag röntgat 30 paket, berättar Malin Lotterberg. Frigång innebär att patienten får röra sig fritt inom sjukhusområdet. Permission betyder att på egen hand få vistas utanför Karsudden. Ovanstående beslutas av Förvaltningsdomstolen efter personalens yttranden. Den, som inte har något beslut, får vistas ensam ute på en rastgård med 6,5 meter högt stängsel i anslutning till avdelningen. Vi har permissioner om året. En gång om året går det snett, uppskattar Malin Lotterberg. Det brukar vara någon som uppfattats hotfull eller snattat. Från Karsudden rymmer man inte. Problemet är snarare det motsatta: Ute i samhället känner sig patienter inte särskilt välkomna. 14 min hälsa 2/2013

15 psykiatrisk vård På Karsudden finns en förutsägbar, trygg miljö. Även utskrivning beslutas av Förvaltningsdomstolen. En del blir kvar fastän de anses utskrivningsklara. Det svåra är ofta att få patienternas hemkommuner att möta upp. De flesta har en svår bakgrund och klarar sig inte helt själva. Oftast slussar vi ut dem till exempelvis skyddat boende, berättar Malin Lotterberg. Ingen skrivs ut utan bostad, sysselsättning, försörjning och socialt nätverk. En del av vården går ut på att försöka återskapa brustna relationer. Håller man sig fri från missbruk och tar sin medicin brukar det gå bra, erfar Kenth och Malin. «Vi tycker om våra patienter, men det betyder inte att vi nonchalerar brottet, menar Malin Lotterberg. Många av patienterna var oroliga och aggressiva redan som barn. Det är då insatserna borde börja, tycker Kenth Persson. Startades 1964 utanför Katrine- Karsudden holm. kiatrisk vård. brott. kvinnor. Drivs av landstinget. Patienterna är dömda till rättspsy- 70 procent har begått grova vålds- 130 patienter varav 15 procent De kommer från Stockholm, Sörmland, Västra Götaland och Gotland. Många har schizofreni. Personlighetsstörningar är vanliga. Genomsnittlig vårdtid: 7,5 år. Medierna fokuserar på vansinnesdåd Medierna uppmärksammar vansinnesdåd. Det färgar allmänhetens bild av Karsudden. Majoriteten av patienterna har inte alls gjort sådana saker, säger sjuksköterskan Åsa Lundgren. text karin reibring All personal på Karsudden bär överfallslarm. Det betyder inte att de är rädda på jobbet. Hos studenter och praktikanter märks ofta en rädsla i början. Den brukar släppa snabbt, tycker Åsa Lundgren. Tycker folk att det låter farligt när du berättar att du arbetar på Karsudden? Inte i Katrineholm! Där bor så många som jobbar här. Det är folk på annat håll som tror att det är läskigt på ett sätt som det inte är. Många har begått grova brott är det lätt eller svårt att känna sympati med patienter? Hela värdegrunden för rättspsykiatrin är att se människan bakom brottet. Kan man inte det, går det inte att skapa en relation. Och relation är grunden för en förändringsprocess, säger Åsa Lundgren. Känns det hoppfullt eller blir Karsudden förvaring för människor som samhället inte vet var man ska placera? Vi bedriver vård. Där ingår hopp om förändring. Utan den visionen vore det inte så stor idé att jobba. Patienten kanske aldrig kan bli botad från sin psykiska sjukdom men ändå fungera i samhället. Om inte patienten själv känner hopp, ska vi förmedla hopp. Samtidigt måste de mål vi sätter upp vara realistiska, betonar Åsa. «min hälsa 2/

16 Kommuner och landsting i samverkan Näckrosprojektet. Näckrosprojektet är en gränsöverskridande satsning för att förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. År 2008 ansökte psykiatriska kliniken i södra och västra länsdelen, tillsammans med Trosa, Gnesta, Nyköping, Oxelösund, Katrineholm, Flen och Vingåkers kommuner om projektmedel från Socialstyrelsen. Pengarna användes till att förstärka kompetensen hos personal i kommuner och landsting, som kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Brukarna Marie Steberg och Solveig Lundqvist kan berätta om allt det positiva som Näckrosprojektet fört med sig för dem. Vi har fått tillbaka glädjen! Marie Stebergs liv har förändrats i grunden, tack vare struktur i tillvaron och verktyg som löser livets stora och små bekymmer. Marie är en av de brukare med diagnosen schizofreni som gått kursen Ett självständigt liv. Tack vare den har jag fått in glädje i mitt liv! text Susanne Sawander foto lasse skog 16 min hälsa 2/2013

17 Marie Steberg vittnar om år av ofattbart lidande, om förtvivlan, depression, skam, bottenlösa perioder av panikångest och psykoser. Om en obeskrivlig ensamhet, men framför allt om maktlöshet inför sjukdomen som styrde hennes liv. Att leva med psykisk sjukdom slår på livets alla plan, försäkrar Marie, och till slut finns det inte mycket kvar. Hon är långt ifrån ensam. Många är de som i åratal kämpat i skuggan av sjukdomen. Därför är Marie Stebergs positiva utveckling så osannolik. Marie skjuter fram den gröna pärmen över bordet. Den innehåller arbetsmaterialet för den kurs i ESL, Ett självständigt liv, som hon deltar i sedan några år tillbaka. Här finns alltså det som för första gången på tjugo år har fått henne att se ljuset. På riktigt.det är inte utan att man undrar vad det är för trollformel. Inte alls, vad vi fått lära oss är enkla saker som att schemalägga dagliga rutiner, föra aktivitetsdagbok, definiera mål, alltifrån att börja motionera till att skaffa en egen lägenhet, förklarar hon. ESL har också medfört att hon fått konkreta verktyg i att exempelvis hitta bra samtalsämnen eller att spegla sig själv och andra i vardagliga situationer. Det senare genom enkla trick som att nicka, humma jakande eller luta sig mot personen. För oss är det här inga självklarheter. Det är något vi måste lära oss och det har jag fått göra på kursen. Det roliga är att det funkar, det öppnar upp och skapar positiv energi. Hon får medhåll av Solveig Lundqvist som lever med ångestproblematik sedan många år. Strukturen och verktygen har varit avgörande för att få till en förändring i livet, understryker hon. Men ESL har framför allt inneburit att ensamheten brutits. I dag träffar hon sin kursgrupp som består av fyra brukare och två medarbe- 3 intryck från brukarna Marie Stenberg och Solveig Lundqvist: ESL öppnar upp, skapar positiv energi och bryter ensamheten. Utbildningen har ökat kunskapen om den egna sjukdomen. Skammen har minskat, liksom medicineringen. En ny studie från Centrum för primärvårdsforskning vid Region Skåne/Lunds universitet visar att män och kvinnor med schizofreni dör i genomsnitt 15 respektive 12 år tidigare än de som inte har sjukdomen. tare på socialpsykiatrin en gång i månaden. Här pratar de om vad som hänt sedan förra gången, gläds åt framsteg och peppar varandra när det inte gått som man tänkt sig. Ensamheten är det absolut största hotet för oss. Därför är det väldigt värdefullt att få ingå i ett tryggt sammanhang, där vi blir lyssnade på och får prata till punkt. ESL har också ökat deras kunskap om sin sjukdom. Effekten är påtaglig, menar de båda. Skammen är mindre. Medicineringen har de också kunnat minska. Solveig Lundqvist använder ordet egenmakt. Förr drog jag mig undan när jag blev sämre. Jag skämdes. I dag har jag lärt mig tolka varningssignalerna och därmed fått en större förståelse inte bara för min egen, utan också andras sårbarhet. Någon enkel resa har det definitivt inte varit. Att förändra djupt invanda mönster och beteenden är inte bara svårt och tidsödande. Det gör ont också. Verkligen, det har varit jättejobbigt. Men det har varit värt det, säger Marie Steberg och ler. Både hon och Solveig Lundqvist klarar i dag att sköta ett arbete. Relationerna till familjen har stärkts och de har båda tagit sig an uppgifter som för bara några år sedan framstod som fullständigt omöjliga. Jag är cirkelledare för en musikkurs för oss inom psykiatrin. Det hade jag aldrig klarat tidigare. Jag hade varit livrädd, säger Marie Steberg. Solveig Lundqvist gläds åt en förbättrad relation med sin dotter. Jag har inte bara upptäckt att jag faktiskt är värd att tas på allvar. Jag har börjat bjuda in andra i mitt liv. Och det är stort. «Tack vare Näckrosprojektet har Solveig Lundqvist och Marie Steberg fått verktyg att hantera vardagen. Näckrosprojektet har medfört Ökad förståelse för brukaren Lättare att kommunicera med brukaren Höjd kvalitet/status på arbetet Personalen har fått ett lika tänk Bra verktyg att jobba med Roligare och effektivare arbete. min hälsa 2/

18 1 fall 5 fall Fall som med stor sannolikhet smittats inom Södermanlands län under de senaste åren är markerade. Vaccination rekommenderas om du är fast boende eller sommarboende i riskområden och vistas ute mycket i skog och mark, eller om du planerar att resa till Åland, Baltikum eller särskida områden i Central- och Östeuropa och vistas mycket i skog och mark. Dags för vaccination mot TBE TBE är en virussjukdom som sprids via fästingbett och kan orsaka inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. Sjukdomen har ökat kraftigt under senare år och Sörmland har flest fall av TBE i landet sett till antal anmälda fall per invånare. ISörmland anmäldes 37 fall av TBE förra året, antalet TBE-fall i länet fortsätter att öka och fall i nya områden upptäcks. Orsaken till den ökade smittspridningen tros vara milda vintrar som gör att fler fästingar överlever. Vårdcentralerna i länet erbjuder drop-in för TBE-vaccination under våren för att fler som vill ska kunna gå och vaccinera sig. Övrig tid går det bra att tidsboka TBE-vaccination. Det finns en poäng med att vaccinera sig under våren. Är det första gången man vaccinerar sig så hinner man få de första doserna och ha ett skydd inför fästingsäsongen. Är det en förnyelsedos är det också bra att ta den innan säsongen sätter igång, säger Christina Kallings Larsson, landstingets smittskyddsläkare. Besök din vårdcentral på för aktuell information och tider. «Tips från smittskyddsläkaren Christina Kallings Larsson har några tips på vad man kan göra för att skydda sig mot fästingar: Tänk på att klä dig rätt långbyxor och stövlar om du är ute i skogen eller klipper högt gräs Syna kroppen efter att du har varit ute i skog och mark i fästingområde Det kan vara en god idé att duscha. Fästingar tar ofta god tid på sig att hitta en plats att slå sig ned på Plocka bort fästingar som satt sig så snart som möjligt med fästingplockare eller pincett. Det bästa är, förstås, om man kan plocka bort fästingar innan de hunnit bita sig fast. Man kan skydda sig mot sjukdomen genom vaccination. 18 min hälsa 2/2013

19 Viktiga förberedelser hemma inför operation Smärtstillande Ladda kroppen med smärtstillande läkemedel två timmar innan du åker till sjukhuset. Dusch Duscha hemma och använd den bakteriedödande tvålen Descutan som finns att köpa på apoteket. Fasta För att kunna genomföra operationen måste du vara fastande. Det är farligt att bli sövd eller bedövad om man inte är fastande. Duscha, fasta och ta smärtstillande läkemedel innan du åker till sjukhuset för operation. Om du läser igenom och följer de skriftliga instruktionerna kan din operation genomföras som planerat. text Lena Bosdotter Rosten illustrationer lasse frank Vid alla typer av planerade operationer behöver du som patient själv göra vissa föreberedelser hemma. Det är viktigt att du så noga som möjligt följer de instruktioner som du får hem i brevlådan med kallelsen till sjukhuset. Det är mycket text och information som följer med kallelsen. Många upplever det som krångligt, men om instruktionerna inte följs kan det innebära medicinska risker för patienten och även leda till att operationen måste ställas in, berättar Lena Nilsson, vårdenhetschef anestesikliniken, Kullbergska sjukhuset Katrineholm. Hygienen är central vid alla typer av operationer. För att minska antalet bakterier på kroppen behöver du duscha hemma och använda den bakteriedödande tvålen Descutan som finns att köpa på apoteket. Om patienten har duschat och följt hygieninstruktionerna noga minskar risken för sårinfektioner efter operationen, säger Lena Nilsson. Hon berättar vidare att det är av stor vikt att patienten är fastande innan operationen. Det är farligt att bli sövd eller bedövad om man inte är fastande. Är patienten inte fastande blir operationen uppskjuten eller inställd. Vi kan inte riskera patientens säkerhet om patienten har ätit för nära inpå operationen. Om du blir sjuk Dagarna före operation Förkylning, feber, magsjuka eller sår i närheten av operationsområdet kan vara anledning till att flytta fram operationen. Ring planeringssköterskan och rådgör. Telefonnummer finns i kallelsen. Operationsdagen Det är viktigt att du ringer operationsavdelningen på sjukhuset där du ska operas och talar om att du drabbats av plötslig sjukdom som hindrar dig att komma. Två timmar innan du åker till sjukhuset ska du ladda kroppen med smärtstillande medicin för att få bra smärtlindring efter operationen. Följ instruktionerna i kallelsen. «min hälsa 2/

20 Nöjdhetsmätare på landstingets vårdcentraler Sur min eller stort leende? På fem av landstingets vårdcentraler finns nöjdhetsmätare för att du ska kunna tycka till. Resultaten av de glada eller sura minerna används sedan i vårdcentralernas förbättringsarbete. Nästa gång du besöker din vårdcentral kan du få en fråga framför dig på vägen ut. Till exempel, Hur upplevde du personalens bemötande idag? Du svarar genom att trycka på någon av de fyra svarsknapparna som har formen av olika smileysymboler i skalan från grön och väldigt glad till röd och mycket sur gubbe. Du får möjlighet att lämna ditt svar direkt när du har kvar känslan av ditt besök och vårdcentralen får snabbt reda på din upplevelse. De fem nöjdhetsmätarna ska turnera på landstingets 17 vårdcentraler. Förutom mätarna kommer det etappvis att införas digitala informationsskärmar i väntrummen på landstingets vårdcentraler. Där kan du läsa aktuell information om allt från råd om vård till regler och dina rättigheter som patient. Levnadsvanor kan förebygga diabetes typ 2 I artikeln med rubriken Nu vill vi ändra våra levnadsvanor på sidan 18 i förra numret av Min hälsa står att man kan påverka risken att drabbas av diabetes genom att ändra sina levnadsvanor. Redaktionen vill förtydliga detta påstående. Det finns två typer av diabetes, typ 1 och typ 2. Den typ som man kan förebygga genom att ändra sina levnadsvanor är diabetes typ 2. Samtidigt bör personer med typ 1 eller typ 2 diabetes, som en del av behandlingen, äta bra mat, motionera regelbundet, sluta röka och dricka måttligt. Storsatsning på mobil psykiatri Landstinget Sörmland satsar stort på mobila team inom psykiatrin. En flexibel och patientnära vård i hemmiljö är syftet med investeringen som är värd över 40 miljoner kronor för tre år. Satsningen innebär ökad tillgänglighet och mobila insatser vid vuxenpsykiatrin på Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset i Katrineholm med mer uppsökande verksamhet och omvårdnad i hemmiljö. I Nyköping föreslås exempelvis en bil med personal finnas bemannad och tillgänglig mellan klockan åtta på morgonen till midnatt. I Eskilstuna sker satsningen främst i anslutning till psykosverksamheten och för barn- och ungdomspsykiatrin i Sörmland handlar det om mobila familjeteam på dagtid. På detta sätt ökar vi tillgängligheten för våra patienter och skapar en mer sammanhängande vårdkedja med ett tätare samarbete med kommunerna i de fall detta behövs. Vi tror samtidigt att en mer uppsökande verksamhet ökar patienternas trygghet, säger Sven Nordlund, chef för division psykiatri i Landstinget Sörmland. 20 min hälsa 2/2013