Sammanfattning av projektet med. Vombsänkan som. pilotområde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning av projektet med. Vombsänkan som. pilotområde"

Transkript

1 Sammanfattning av projektet med Vombsänkan som pilotområde

2 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Pilotområdet Vombsänkan Delaktig landskapsplanering Aktiviteter Landskapsanalys Informationsåtgärder Studieresor Internationella konferenser Handbok i delaktig landskapsplanering Hemsidan Utvärdering Fortsatt arbete Bilagor Ekonomi LIFEscape Rapporten är sammanställd av utvecklingssamordnare Per Blomberg, Lunds kommun i samarbete med projektgruppen bestående av Eva Osterman och Sanna Lynghed, Sjöbo kommun; Cecilia Backe, Lena Ingvad och Christian Wintenby, Lunds kommun samt Jörgen Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne. Mats Andersson Espling har korrekturläst rapporten. 2

3 Sammanfattning Projektet LIFEscape initierades av Elblag landskapspark i Polen 2010 och samlade slutligen åtta partners från fyra länder till en ansökan som lämnades in till södra Östersjöprogrammet i december Från Polen var även kommunen Tolkmicko i landskapsparken med, från Litauen nationalparken Zemaijtija och Klaipeda universitet, från Danmark Slagelse kommune och från Sverige Lund och Sjöbo kommuner samt Linnéuniversitetet. Ansökan beviljades i maj 2011 och projektet planerades att pågå till oktober Projektet blev dock förlängt och tre partners fortsätter ytterligare 6 månader till april Huvudsyftet med projektet är att visa hur den Europeiska landskapskonventionen kan implementeras på lokal och regional nivå. I de fyra pilotområdena testades olika sätt att arbeta med landskapsplanering tillsammans med de berörda i området. Projektet har ordnat fem internationella konferenser och fyra studieresor för att sprida kunskap inom projektet. Som slutresultat har en handbok i delaktig landskapsplanering och tre filmer om projektet färdigställts. Linnéuniversitetet har gjort en undersökning av hur synen på landskapet varierar mellan olika grupper och länder. I Pilotområdet Klingavälsåns dalgång har Lund och Sjöbo kommuner arbetat tillsammans och tagit fram en landskapsanalys tillsammans med berörda i området. Totalt har 12 möten med olika teman ordnats för att utbyta kunskap och erfarenheter om området samt tre arbetsmöten för att ta fram analysen som ska utgöra underlag för den fysiska planeringen och framtida revideringar av översiktsplanerna i de båda kommunerna. Projektet har även tagit fram en broschyr för pilotområdet, satt upp fyra grupper om fyra skyltar med information om området och gjort en utställning med sju skärmar som berättar om området. Ytterligare en film har publicerats om pilotområdet Klingavälsåns dalgång. Nyhetsbrev har skickats ut till ca 150 berörda fyra gånger om året, och artiklar har publicerats i Veberödsbladet och dagstidningar vid flera tillfällen. Erfarenheterna från projektet kommer att vara värdefulla i det fortsatta arbetet med fysisk planering i kommunerna och kan även användas i arbetet med att bilda och förvalta naturreservat. Handbokens metoder och redskap är generella och kan vara värdefulla för all samverkan mellan tjänstemän, politiker och allmänhet för att öka den demokratiska delaktigheten och kunskapsutbytet kring aktuella frågor i kommunerna. Ambitionen från Sjöbo kommun är att tillsammans med Lunds kommun arbeta vidare med underlaget från projektet för att på sikt föreslå Vombsänkan som ett biosfärsområde. 3

4 Bakgrund Kick off-möte i Veberöd, oktober Foto: Lena Ingvad. Temamöte om fåglar med Paul-Eric Jönsson. Foto: Per Blomberg Den 12:e december 2010 lämnades ansökan för EU-projektet LIFEscape in, med Vombsänkan som ett av fyra projektområden. LIFEscape är ett interregionalt projekt i södra Östersjön där delar av Polen, Litauen, Sverige och Danmark kan samarbeta. Fokus låg på Landskapskonventionen som vill ta ett helhetsgrepp på landskapets värden och inbegriper även sociala och ekonomiska värden förutom de ekologiska och kulturhistoriska. Brukarmedverkan är viktig och en del av projektet avser att utveckla metoder och redskap för större delaktighet i landskapets planering, utveckling och förvaltning. Andra delar är att sprida kunskap om landskapets värden och att ge möjlighet till internationellt utbyte av erfarenheter och kunskap. Den 16 maj 2011 godkände EU ansökan för projektet där Sjöbo och Lunds kommuner deltar med Vombsänkan som projektområde. Projektet syftade till att arbeta enligt den Europeiska Landskapskonventionens intentioner på lokal nivå med större deltagande från brukare och boende i området och med en bredare syn på landskapets värden. Avsikten med LIFEscape var att visa hur den Europeiska Landskapskonventionen kan användas praktiskt på kommunal nivå. Projektet var ett samarbete mellan partners från Polen, Litauen, Danmark och Sverige. Från Sverige var även Linnéuniversitetet i Kalmar med som partner och Länsstyrelsen i Skåne, Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen som stödjande partners. I projektet var avsikten att se hur den fysiska planeringen kan utvecklas enligt konventionens intentioner att bredda synen på landskapets värden, stärka dess bevarande och involvera boende och brukare i området mer i planeringen. Ett mål var att hitta redskap för hur brukarmedverkan kan ske på ett bra sätt, på vilka sätt samverkan kan ske och hur allmänhetens synpunkter kan tillvaratas. Naturen i Vombsänkan. Foto: Per Blomberg En viktig del av projektet var att utbyta erfarenheter mellan medverkande partners i de olika länderna genom möten och studieresor för att lära sig mer av varandra. Lead Partner i projektet var den polska partnern i landskapsparken Park Krajobrazowy Wysoczyzny Elbląskiej i samverkan med projektkonsulterna Fidler. Den 12 november 2010 ratificerade Sverige den europeiska landskapskonventionen. Konventionen trädde i kraft den 1 maj Sverige var det 33:e av Europas 47 länder att ratificera konventionen. Regeringen har gett Riksantikvarieämbetet i uppdrag att i samverkan med andra berörda myndigheter påbörja arbetet med att genomföra konventionen. 4

5 Vad innebär konventionen för Sverige? Genom att ratificera landskapskonventionen åtar vi oss att skydda, förvalta och planera vårt landskap i enlighet med konventionens intentioner. Detta innebär bland annat att Sverige ska: erkänna landskapets betydelse i den egna lagstiftningen öka medvetenheten om landskapets värde och betydelse i det civila samhället, i privata organisationer och hos offentliga myndigheter främja delaktighet i beslut och processer som rör landskapet lokalt och regionalt utveckla en helhetssyn på landskapets värden och hållbar förvaltning av dessa utbyta kunskap och delta i europeiska samarbeten Everlövs kyrka. Foto: Per Blomberg Storkbo vid Hemmestorps mölla. Foto: Per Blomberg Storkhägnet vid Hemmestorps mölla. Foto: Per Blomberg Grönbena på Vombs ängar. Foto: Per Blomberg 5

6 Pilotområdet Bron över Klingavälsån vid Vombs ängar. Foto: Per Blomberg. Gömslet Ivassen. Foto: Per Blomberg Krankesjön från fågeltornet vid Silvåkra. Foto: Per Blomberg Ekhage vid Veberöds Ljung. Foto: Per Blomberg Klingavälsån med kringliggande fuktängar och slättsjöar är ett av Skånes mest värdefulla områden för fågellivet. Detta är anledningen till att Sverige utsett området till ett s.k. Ramsarområde enligt den internationella våtmarkskonventionen (Ramsar är den stad i Iran där konventionen skrevs under). Halva Ramsarområdet är avsatt som naturreservatet Klingavälsåns dalgång vilket är ett av de största skyddade områdena i Skåne. Klingavälsåns dalgång är även Natura område vilket innebär att EU har bedömt att det är av särskild betydelse för naturvården i Europa. Halva området ligger i Lunds kommun och andra halvan ligger i Sjöbo kommun. Länsstyrelsen förvaltar naturreservatet och staten är en stor markägare i området. De flacka markerna kring Klingavälsån översvämmas regelbundet och de fuktiga ängarna blir värdefulla rast- och häckningsplatser för framför allt gäss och vadarfåglar. Tidigare häckade de sällsynta arterna kärrsnäppa, brushane och rödspov på Vombs ängar. Under talet reglerades vattendraget men en del sträckor bevarades naturligt meandrade, speciellt i de övre delarna av vattensystemet i Sjöbo kommun. Vombs ängar har det sista bevarade översilningssystemet i landet vilket bidrar till de höga naturvärdena och har även höga kulturhistoriska värden. Vattnet leds ut i kanaler över ängarna på våren och kan sedan avledas i andra kanaler för att torrlägga ängarna på sommaren. Detta bidrar till en god höskörd samtidigt som det skapar fuktiga förhållanden på våren. Längs ån finns också rester av stubbskottsängar med framför allt al som tidigare hade en omfattande utbredning i området. Under 2000-talet har två etapper av Klingavälsån restaurerats till ursprungligt meandrande lopp för att öka naturvärdena. Det finns planer på att fortsätta med en tredje etapp. I norra delen av området ligger Krankesjön som är en klassisk fågelsjö med täta vassar och många häckande och rastande fåglar. Bland annat häckar svarttärna, skrattmås och rördrom vid sjön. I södra delen av området ligger Sövdesjön som är omgiven av skog och betesmarker och har en lite annorlunda karaktär. Här finns badplats och fritidsbåtar och vid sydöstra stranden gränsar det stora regionala strövområdet Snogeholm. Sövde by ligger vid sjöns norra strand där Klingavälsån har sin början. Byn är den enda tätorten inom området, som i övrigt har enstaka spridda gårdar. 6

7 7

8 Delaktig landskapsplanering Ett av huvudsyftena med projektet var att prova olika metoder och redskap för delaktig landskapsplanering. Detta skulle göras under så konkreta former som möjligt, men då något aktuellt plandokument inte skulle tas fram i de båda kommunerna valde man att göra ett underlag för kommande revidering av översiktsplanerna. Underlaget skulle visa hur en delaktig planering kan ske på landsbygden som ofta inte får så stort utrymme i översiktsplanerna. Upplägget av den gemensamma processen kan ses som fyra steg. Först hade projektet inledande möten för att tillsammans med markägare och andra berörda komma fram till vilka frågeställningar som var intressanta att ta upp i projektet och även diskutera vilka former av möten och dialog som kunde fungera. Andra steget var att tillsammans lära mer om området under trevliga former. Projektet ordnade då ett antal temamöten med spännande ämnen som både lockade och gav möjlighet att utbyta kunskap och diskutera ämnesområdet tillsammans. Det tredje steget var konkreta workshops för att diskutera förutsättningar och framtid för pilotområdet Klingavälsåns dalgång. Det fjärde och sista steget var återkoppling av resultatet från alla möten där det först presenterades ett utkast till landskapsanalys och när den var färdig ordnades ett avslutningsmöte på plats vid Silvåkra fågeltorn. Sammanfattningsvis kan projektet presentera några viktiga slutsatser. Det tar tid att bygga upp förtroende mellan allmänhet, politiker och tjänstemän för en gemensam dialog. Det är en fördel att inte börja direkt med dialog om landskapsplanering, utan först ge tid till gemensam planering och kunskapsuppbyggnad. Det är bra om mötesplatser kan ordnas så nära de berörda som möjligt och samordnas med andra aktiviteter så att det blir så få mötestillfällen som möjligt. Det skall kännas trevligt att komma till möten där många med samma intressen träffas, där man blir väl bemött, där det erbjuds ny kunskap och där det bjuds på fika eller mat. Återkoppling och information om hur processen fortskrider är också viktig. För kommuner och myndigheter är det viktigt att delaktigheten är förankrad i organisationen och att alla är införstådda med vad detta innebär i tid och resurser. Det gäller att ha ett ärligt uppsåt och verkligen vilja ta hand om de synpunkter och kunskaper som kommer från allmänheten annars förbrukar man snabbt förtroendet för delaktighet. Dialogen kan vara ett mycket värdefullt bidrag till den allmänna demokratiska processen i kommunerna, och politikerna får ett viktigt redskap i sitt förhållande till opinion och dialog med väljarna. 8

9 Aktiviteter Uppstartmöte 18/ Lunds och Sjöbo kommuner bjöd tillsammans Länsstyrelsen i Skåne in till ett seminarium på Idalagården i Veberöd lördagen den 18 september 2010 med föredrag, diskussioner och rundresa med buss. Ett 40- tal personer deltog i seminariet och framförde många idéer och förslag rörande områdets framtid. Seminariet var en uppföljning av ett open space-möte som hölls i Sövde hembygdsgård i oktober Då träffades ett 30-tal personer, främst markägare och brukare, för att diskutera natur- och kulturvärden i området. Detta möte var en del av arbetet med ansökan för EU-projektet Wise Use of Wetlands vilken lämnades in i mars Tyvärr avslogs ansökan om bidrag i juni 2010, men strax därefter dök möjligheten att delta i ett nytt EUprojekt upp. Kick off 5/ Onsdagen den 5 oktober 2011 samlades ett 30-tal personer på Idalagården i Veberöd för att delta i startmötet för EU-projektet LIFEscape. Syftet med mötet var bland annat att alla medverkande organisationer i Sverige skulle träffas, att intresserade markägare och boende i området skulle få kunskap om vad projektet innebar och att diskutera vilka frågor som var viktiga att arbeta med. LIFEscape initierades av den polska landskapsparken Park Krajobrazowy Wysoczyzny Elbląskiej och i projektet fanns åtta partners från Polen, Litauen, Danmark och Sverige. I Sverige var det Lunds och Sjöbo kommuner som hade Ramsar-området i Vombsänkan som projektområde. Dessutom medverkade även Linnéuniversitetet i Kalmar i projektet. Stödjande organisationer i Sverige var bl.a. Länsstyrelsen i Skåne, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. LIFEscape handlar om den Europeiska Landskapskonventionen som Sverige skrev på år 2000 men ratificerade (stadfäste) först i november I konventionen lyfts landskapets värden fram och hur dessa kan utvecklas och bevaras för framtiden. Konventionen vill utveckla demokratin när det gäller förvaltning och planering av landskapet och ge berörda brukare och boende i området större delaktighet i detta arbetet. På mötet i Veberöd inledde ett antal föredragshållare förmiddagen. Först ut var Per Blomberg från Lunds kommun som berättade om projektet och medverkande organisationer. Därefter gav Jerker Moström från Riksantikvarieämbetet i Stockholm en sammanfattning av 9

10 Europeiska Landskapskonventionen. Marianne Henningsson från Linnéuniversitetet fortsatte med att redovisa den forskning som sker kring landskapets värden och hur vi uppfattar landskapet. I projektet studerade Marianne och hennes kollegor vid Linnéuniversitetet hur uppfattningen om landskapet skiljer sig mellan de olika länderna och även mellan olika grupper inom länderna. Föreläsningarna på förmiddagen fortsatte efter fikat med två forskare vid Lantbruksuniversitetet i Alnarp, Jenny Nord och Christine Haaland, som berättade om projekt, bl.a. från Vellinge och Båstads kommuner, där brukarmedverkan varit viktig. Avslutningsvis gav Joel Tufvesson, stadsarkitekt i Sjöbo, och Christian Wintenby, landskapsarkitekt i Lund, en sammanfattning av fysisk planering i Vombsänkan. Efter lunch ordnades tre gruppdiskussioner med olika teman och deltagarna kunde välja två av dessa. Per Carlsson från Länsstyrelsen i Skåne ansvarar för att ta fram en ny skötselplan för naturreservatet Klingavälsåns dalgång. Han höll i en gruppdiskussion om vilka frågor som är viktiga att arbeta med i skötselplanen. Synpunkter som kom fram berörde bl.a. vattenfrågor och problemen med översvämningar kring ån, vilt- och jaktfrågor samt tillgänglighet för friluftslivet. Joel och Christian höll i en gruppdiskussion om planering och brukarmedverkan. Här diskuterades bl.a. hur man ska nå brukare och boende i området, hur ofta och under vilka former möten kan ordnas, större framtida exploateringar som Simrishamnsbanan m.m. Den tredje gruppen höll forskarna från Linnéuniversitetet i och där diskuterades vilka värden som deltagarna ser i Vombsänkan. Alla har olika relation till landskapet, men gemensamt är bl.a. betydelsen av kulturhistoriska spår i landskapet - tidigare generationers avtryck, det rika fågellivet och vattendragets centrala roll i landskapet. Dagen sammanfattades sedan av Per Blomberg, utvecklingssamordnare i Lunds kommun, som bjudit in till mötet. Det var mycket roligt att så många personer med olika intressen kunde komma på en vardag. På ett första möte i projektet blir det mycket information och gärna ganska teoretiskt. Det finns en stor samlad kunskap om Klingavälsåns dalgång hos markägare och brukare i området vilken är värdefull att ta tillvara för planerare och förvaltare på kommuner och myndigheter. Genom projektet finns möjlighet att på ett tidigt stadium samla medborgarnas synpunkter på hur landskapet ska bevaras och utvecklas inför nästa revidering av översiktsplanerna i de båda kommunerna. 10

11 Fågellivet 15/ Söndagen den 15 april 2012 ordnade projektet LIFEscape en temadag om fåglar i Vombsänkan. Vi var ca 30 personer som samlades på Hemmestorps mölla för ett föredrag om storkprojektet som projektledaren Emma Ådahl höll. Vi fick veta mer om deras vanor, hur de flyttar och hur projektet utvecklas. Det är mycket glädjande att en stor grupp ungstorkar flyttade söderut hösten Projektets stora utmaning har varit att få igång flyttningen som kräver att äldre, mer erfarna fåglar visar vägen. Två storkar försågs med radiosändare och det märkliga inträffade att de valde olika flyttvägar. Den ena flyttade i en östlig bana ner till Afrika medan den andra flög åt sydväst och övervintrade i Spanien. Efter föredraget och en diskussion bjöds vi på en utsökt lunch som kafé Solhjulet lagat. Efter lunchen gick vi ut och tittade på storkhägnet innan vi tog bussen ut till Vombs ängar under ledning av Paul-Eric Jönsson. Paul-Eric är en mycket duktig fågelskådare och har tidigare varit kommunekolog i Lunds kommun och i den rollen varit aktiv i de restaureringsprojekt som genomförts. Idag är han enhetschef på Länsstyrelsens naturvårdsenhet och ansvarig för förvaltningen av naturreservaten. Vårt första stopp var fågeltornet vid Vombs ängar där vi bland annat fick se gäss och storspov. Paul- Eric berättade om fågellivet och det unika översilningssystemet. Vi fortsatte sedan till norra delen av Vombs ängar via markvägen längs Kävlingeån ut mot det nybyggda gömslet. Vattennivån på de nyskapade fuktängarna var hög under året och många änder och vadare rastade. Bussen återvände till Hemmestorps mölla och dagens aktivitet avslutades. Förhoppningsvis fick deltagarna ny kunskap om fågellivet i området. Arrangemanget hade ordnats av Sjöbo kommun. Under ytan 22/ Tisdagen den 22 maj 2012 bjöd projektet LIFEscape in till upplevelser under ytan. Med guidning av Mikael Palmgren och Martin Karlsson från Sea-U i Malmö fick de ca 20 deltagarna möjlighet att låna vadarstövlar och håvar för att undersöka livet i Klingavälsån. Det var en spännande värld som öppnade sig med många märkliga insekter, kräftdjur, fiskar, blötdjur och undervattensväxter. Möjligheten att låna våtdräkt och cyklop med snorkel utnyttjades inte på grund av det grumliga vattnet, men Johan Stener badade utan våtdräkt trots det kyliga vattnet. Projektet har anlitat Ekologgruppen för att göra en film om projektet och Klingavälsån, och Johan Hammar var med och filmade under kvällen. Alla var inte nere i vattnet utan nöjde sig med att studera fångsterna på land. Det blev en spännande diskussion om 11

12 allt liv som plockades upp i plastbyttorna och om hur Klingavälsån mår. Det fina vädret bidrog till en mycket lyckad aktivitet som vi sedan avslutade med ett kvällsmål där det bjöds på grillad korv och grönsaksspett. Diskussionen fortsatte och Johan Hammar fick även möjlighet att göra en intervju med Ivan Persson som levt hela sitt långa liv i Hemmestorp. Aktiviteten Under ytan var en del av projektets ambition att samla kunskap om området och ge de boende möjlighet att berätta för varandra och oss tjänstemän om natur, kultur, praktiska frågor och önskemål för framtiden. Vi vill också ha kul tillsammans samtidigt som vi lär oss mer och skapar en gemensam vision av hur landskapet ska utveckas i framtiden. Resandets historia 25/ Världen är som en bok, den som stannar hemma läser bara första sidan Med detta citat från Augustinus ( ) inledde Matz Jörgensen sin berättelse om resandets historia. Vi var 15 personer som samlats i Hemmestorps mölla lördagseftermiddagen den 25/ Matz tog oss på en historisk resa som började redan på 400-talet med pilgrimsresorna till Santiago de Compostela. Då gjordes resorna främst till fots eller med häst och vagn. Det var en upplevelse att ta sig från ett ställe till ett annat eftersom det inte gick så fort och man då hann se och uppleva landskapet på vägen. Klostren fungerade som härbärgen för de som behövde mat och husrum i väntan på att ta sig vidare. Efter reformationen lades många kloster ner och istället öppnades marknaden för gästgiverier. År 1279 startades den första gästgivargården i Sverige. De var skyldiga att ha skjutshållning, vilket innebar att de var skyldiga att hålla ett visst antal hästar och vagnar. Detta för att förbipasserande skulle ha möjlighet att byta en trött häst mot en pigg. Det sattes upp vägstenar, så kallade milstenar, för att markera avstånden mellan gästgiverierna. De angavs i gamla mil, som motsvarar m. På 1400-talet var det resor till havs för att undersöka världen som fick störst uppmärksamhet. Världen skulle kartläggas och den okända världen skulle bli den kända världen. Kartografer upprättade kartor över världen. Bland annat gjorde kartografen Gerhard Buhrman en vägvisare över Sverige och Finland som beskrev var gästgivargårdarna låg. Efterhand som världen vidgades ökade resandet. Under och 1700-talen började adliga studenter ta sig runt till olika universitet på bildningsresor. De stannade 2-3 månader vid varje universitet och lärde sig seder och språk i det land där de befann sig. Under senare delen av 1700-talet började Thomas Cook att organisera turistresor. Starten var nykterhetsresor för personer. Något som också möjliggjorde en 12

13 ökning av resandet var stenbroarna som började att anläggas under 1700-talet. De möjliggjorde att fler rörde sig över dem eftersom de hade högre bärighet än tidigare broar. Resandet accelererade under 1800-talet då även järnvägen gjorde sitt intåg i Sverige. Under talet hade även borgerskapet råd att ta sig runt på bildningsresor. Dessa bildningsresor som ägde rum från 1600-talet och fram till talet skulle kunna liknas vid dagens språkresor. Innan järnvägen kom var det vanligt att man levde i den socken där man föddes och inte kom så mycket längre. När fler och fler reste ville man behålla kontakten med de där hemma på något sätt. Vykortet uppfanns och Tyskland och Frankrike var först med det. Där kom det på 1870-talet och det dröjde till 1890-talet innan fenomenet nådde Sverige. I samband med ett ökat resande startar Svenska Turistföreningen år 1885, med sin slogan Känn ditt land. En förutsättning för att kunna resa är ett utbyggt vägnät av något slag och möjlighet att övernatta på vägen. Vandrarhem slogs upp längs vandringslederna och fortfarande är Skåne det vandrarhemstätaste landskapet i Sverige. Vidare ökade resandet med rasande fart under 1900-talet kom den första Guide Michelin ut och ungefär vid samma tid gav turistföreningen ut rekommendationer på besöksmål och pekade även ut platser där man kunde fotografera vackra vyer talet var viktigt för resandet ägde utställningen Fritiden rum i Ystad. Året efter startade Reso AB, med syfte att möjliggöra folksemester och 1938 lagstadgades om två veckors semester i Sverige. Utvecklingen gick framåt och 1955 ägde den första charterresan, som den är känd idag, rum. Planet gick till Mallorca. Sammanfattningsvis kan sägas att Matz berättade att vi i alla tider rest mer eller mindre och på olika sätt. Först med häst och vagn på dåliga vägar och idag reser vi snabbt och smidigt. Idag söker vi oss dock tillbaka i tiden för att hitta det genuina och unika. Efter föredraget bjöds det på fika. Bullar från SmakSak i Blentarp tillsammans med Fogarolli-kaffe satte fart på diskussionerna och det ena reseminnet efter det andra kom upp. Vi passade också på att titta på gamla kartor som en av deltagarna haft med sig till träffen. (Sanna Månsson) Gästgivaregårdar 16/ Vi samlades i Sjöbo Gästgifvaregårds festvåning den 16/ för att lyssna på Matz Jörgensen som skulle ta oss på en historisk resa bland gästgiverierna i Sverige. I Sverige var det Magnus Ladulås som år 1279 skrev en förordning som rörde gästgiverierna och deras funktion i samhället som viktiga 13

14 noder. I Danmark var man lite tidigare ute. Det var omkring år 1180 som gästgiveriverksamheten startade i Danmark. Det som låg till grund för gästgiveriverksamheten var den våldgästning hos bönderna som förekom i brist på ställen att övernatta under långa resor. Man ville också organisera vägnät och utskänkningsställen för alkohol kom den första lagtexten som bland annat reglerade var gästgiverierna skulle ligga och hur många hästar som skulle hållas där, s.k. hållskjuts. Gästgivaren var en förtroendeperson eftersom det även handlade om att ha utskänkningstillstånd på gästgiverierna. Efter Karl XII var det vanligtvis gamla soldater som var gästgivare. Häradets bönder skötte underhållet av gästgivargårdarna. De hade även till uppgift att ha ett visst antal hästar, vagnar och slädar i reserv ifall alla som fanns på gästgivargården skulle vara utlånade. Åtminstone sedan tidigt 1700-tal har det funnits gästgiveri i Everlöv. Man tror att det har funnits sedan 1500-talet, men belägg saknas. Var man inte nöjd med sin vistelse på gästgiveriet kunde man skriva det i liggaren som skulle finnas på gården. Länsmannen hade viss tillsyn på gården och det kunde bli rättsliga påföljder om det var allvarliga saker som han såg eller som togs upp i liggaren. Behovet av gästgivargårdar minskar med järnvägens intåg. Järnvägshotell byggs och de blir ett övernattningsalternativ. År 1933 upphörde gästgiverierna att regleras i lag i Sverige. Idag reser vi på ett helt annat sätt och gästgiverierna har fått konkurrens. Som Matz beskrev det skulle man kunna dra en långsökt parallell mellan dåtidens gästgiverier och dagens mackar och knutpunkter längs de stora motorvägslederna, baserat på dess funktioner. Under fikan som serverades efter föredraget hade vi många intressanta diskussioner, bland annat om Linné och hans resor i förhållande till gästgivargårdar. (Sanna Månsson) Kronhjort 21/ Intresset var stort när LIFEscape arrangerade en träff om kronvilt. 75 personer ville komma men endast 50 fick plats. Mötet inleddes med en presentation av vattenverket av Lars-Anders Fridström. Anders Jarnemo, forskare från Sveriges Lantbruksuniveristet, höll sedan ett mycket intressant föredrag där han berättade om kronhjorten och hindarna i stort, men också om det speciella ämnet för kvällen kronhjortens bröl. Brölet hör brunsten till och den startar i slutet av augusti, kulminerar i mitten av september och klingar därefter av. Hjortarna (hanarna) brölar för att få hindarna (honorna) intresserade. Hindarna kan utläsa hjortarnas storlek, kondition, styrka m.m. bara genom att lyssna på deras bröl. Det hjälper dem att välja en 14

15 hjort för parning. Får hinden höra mycket bröl tidigt i brunstperioden blir hon själv brunstig tidigare och det kan innebära att hon tidigt väljer en hjort att para sig med. Ju tidigare parningen sker desto bättre är det för kalven eftersom den då föds något tidigare på våren och får längre tid att växa till sig innan vintern kommer. Hindarna föder sina första kalvar vid två års ålder och det är bara i undantagsfall som de får mer än en kalv åt gången. Vilda kronhjortar blir omkring 15 år gamla, om allt får gå sin naturliga gång. Hindarna kan leva något längre. De blir mellan 18 och 20 år gamla och föder kalvar även upp i denna ålder. Vi åt soppa med bröd och begav oss sedan ut för att lyssna på kronhjortsbröl. Anders uppskattade att ca fem fullvuxna kronhjortar brölade på fältet framför oss. Till det kan räknas de ca 50 hindar som han trodde fanns där tillsammans med en del unghjortar som ännu inte brölade. Han hade sin nattkikare med sig och några fick möjlighet att se djuren röra sig ute på fältet, trots att sikten var dålig eftersom det regnade lite. (Sanna Månsson) Workshop 1, 6/ Lördagen den 6:e oktober 2012 hade ett 20-tal personer samlats på Östarps Gästgivaregård för att tillsammans analysera landskapets kvaliteter. Sanna Månsson, planingenjör i Sjöbo kommun, och Christian Wintenby, landskapsarkitekt i Lunds kommun, hade förberett mötet och introducerade grupparbetena. Vi började med att markera viktiga platser i Klingavälsåns dalgång med färglagda flörtkulor på en stor karta. Främst markerade vi värdefulla natur- och kulturmiljöer, platser som vi gärna besöker, vägar som vi använder för att åka till affärer eller jobb, cykelvägar, strövstigar och intressanta platser som vi gärna vill veta mer om, men även platser som vi inte gärna besöker. Det var mycket få platser i området som vi upplevde som negativa och av diskussionerna framgick att området har väldigt höga värden, men att vi ofta blir hemmablinda. Vi gjorde sedan en paus i arbetet och åt en mycket god lunch med skånsk äggakaka och bacon på Gästis. Trots att det regnade gav den historiska miljön en mycket trevlig inramning åt dagen. Efter lunch fortsatte workshopen med en andra omgång grupparbeten där vi beskrev styrkor/ möjligheter och svagheter/hot på post-it-lappar (s.k. SWOT-analys). Sedan grupperade vi lapparna utifrån olika teman och deltagarna fick betygsätta de ämnen som de tyckte var viktigast för framtiden. Det framkom av analysen att fortsatt jordbruksdrift med framför allt betesdjur är en av de viktigaste förutsättningarna för landskapets värden. Bättre cykel- och vandringsmöjligheter var också en sak som framhölls. Det är bl.a. mycket svårt att korsa väg 11 om man vill ta sig 15

16 från t.ex. Vomb och Vombs fure till Veberöd. Flertalet deltagare kom från den centrala och östra delen av projektområdet och det var få som brukade vistas på Revingefältet och kring Krankesjön. Dessa områden har dock mycket höga natur- och kulturhistoriska värden och är mycket populära för friluftsliv från tätorterna och städerna Lund och Malmö. Linné i Vombsänkan 28/ Söndagen den 28 oktober 2012 samlades ett 10-tal personer i sockenstugan i Vomb för att tillsammans med Matz Jörgensson fördjupa sig i hur Vombsänkan såg ut på 1700-talet när Carl von Linné besökte området på sin Skånska resa. Matz beskrev inspirerande vem Linné var och vad som hände under hans studietid i Lund och på den skånska resan. Vi fick veta hur han beskrev eklandskapet vid Ljungen öster om Veberöd som inte har förändrats speciellt mycket sedan dess. Landskapet var dock betydligt öppnare kring Vombs by med besvärande sanddrift. I sockenstugan finns flera äldre fotografier, som visar hur byn såg ut i början av 1900-talet, och kartor från 1700-talet. De historiska spåren i landskapet ger en extra kvalitet åt upplevelserna när man vistas i landskapet och mötet gav också deltagarna möjlighet att utbyta erfarenheter och kunskap om det äldre landskapet. Detta var den tredje och sista träffen med Matz och diskussioner om det historiska landskapet i LIFEscape. Workshop 2, 21/ Som en inledning till landskapsanalysen arrangerades två workshops. Den första fokuserade på att ta reda på hur projektområdet används idag och den andra workshopen handlade om framtiden i området. Till dessa träffar välkomnades markägare, brukare och andra intressenter i området för att diskutera. Den andra workshopen ägde rum onsdagen den 21 november Intressenter, brukare, markägare, politiker och tjänstemän hade samlats i Storkskolans matsal för att denna gång diskutera framtiden i landskapet kring Klingavälsån. Kvällen startade med middag under avslappnade former. När själva workshopen började fick deltagarna först sitta i en stor ring och presentera sig själva i korthet. Därefter presenterade Eva Osterman från Sjöbo kommun kortfattat LIFEscapeprojektets syfte och olika aktiviteter. Deltagarna delade sedan in sig i tre grupper kring var sitt bord med en tjänsteman som moderator för varje grupp. Grupperna fick bilder som visade olika företeelser 16

17 som kunde relateras till ett landskap. Det kunde vara vitt skilda motiv, såsom frilutsliv eller kanske kultur-, jordbruks-, betes- eller väglandskap. Som en första del skulle grupperna plocka ut de bilder som de ansåg vara viktiga för Vombsänkan och beskriva vad bilderna innebar för dem. Många intressanta diskussioner satte igång. Exempelvis konstaterade man vid ett bord att både kor och hästar behövs för att hålla landskapet öppet. Ingående samtal fördes också om översilning och planer på ytterligare anläggande av meandrar. Kvällen visade hur man med hjälp av bilder, samtal och engagerade deltagare med anknytning till platsen kan visa viljan att bidra till en god utveckling i landskapet och på hur förvaltning och förändring kan ske. Detta är landskapskonventionens innebörd omsatt i praktiken Presentation av landskapsanalysen 30/ Vi samlades i Storkskolans matsal för att diskutera det material som framkommit under de tidigare workshopträffarna i projektet. Syftet med träffen var att stämma av utkastet till landskapsanalys med brukare och intressenter. Vi var totalt 14 stycken som började kvällen med att äta lite goda mackor och bekanta oss med varandra. Vid 19- tiden kickade vi igång kvällens möte med den nya filmen som producerats inom ramarna för projektet och som handlar om vårt svenska projektområde, Klingavälsåns dalgång. När filmen var slut och vi hämtat oss från de vackra naturbilderna var det dags att börja diskutera det vi samlats för att diskutera innehållet i den kommande landskapsanalysen. Christian Wintenby, landskapsarkitekt från Lunds kommun, höll i presentationen. Vi gick igenom analysen och diskuterade varje del för sig. Detta innebar att det blev diskussioner om både stort och smått, nytt och gammalt. Landskapsanalys är inte något patenterat begrepp och den landskapsanalys som görs i projektet är en mer populär variant som ska vara lätt att förstå och diskutera kring. Den ska också innehålla en bakgrundsdel som bl.a. beskriver hur och varför landskapet i Klingavälsåns dalgång ser ut som det gör. Analysen kommer att användas som ett av underlagen i kommande planeringsprocesser som rör området. Det material som diskuterades är inget färdigt material det är viktigt att poängtera. Detta är en process, där denna återkopplingsträff är en del. Processen förväntas leda fram till den färdiga analysen och har då ett tydligt underifrånperspektiv som belyser de frågeställningar som kommit upp under de träffar som arrangerats under projektets gång. Under kvällen diskuterades allt från hästar till målarmusslor, men också besöksmål och kommunikationer var ämnen som kom upp. Medvetenheten kring naturen och dess värde i 17

18 förhållande till besökande diskuterades också, mycket utifrån ett vett och etikett -perspektiv. Hur man ska uppföra sig i naturen och varför är frågor som kanske inte är helt självklara för alla. Det kom också upp frågor som handlade mer specifikt om LIFEscapeprojektet. Vi tjänstemän som jobbar med det är noga med att poängtera att en stor del av projektet är att lära sig nya metoder för att öka delaktigheten i landskapsplaneringen i enlighet med Europeiska Landskapskonventionen men vad innebär det för resultat som brukare, markägare och intressenter också kan ta del av? Vi har för avsikt att jobba vidare på detta spår även efter projektets avslutning och därmed ge ökad möjlighet till deltagande i planeringsprocesser framöver. Det diskuterades hur man kan nå en bredare allmänhet och vilka metoder som kan göra det möjligt t.ex. att använda medborgarkontoren i större utsträckning. Det var en mycket trevlig kväll med många bra synpunkter och diskussioner. (Sanna Lynghed) Vandring, Ljungen 24/ En lite småkylig men vårlikt frisk kväll, den 24 april 2013, samlades ett gäng naturintresserade människor för en guidad vandring på Veberöds Ljung, öster om Veberöd. Vandringen leddes av Jörgen Nilsson och Maria Sandell från Länsstyrelsen i Skåne. Under vandringen fick sällskapet veta en hel del om områdets kulturhistoria, vilka värdefulla arter man kan hitta där och vilka planer Länsstyrelsen har för den framtida skötseln. Området ska bli naturreservat med egen skötselplan. Flera av de som var med på vandringen är uppvuxna och verksamma i området och hade många intressanta berättelser från förr att dela med sig av. Veberöds Ljung är ett omväxlande hagmarkslandskap med träddungar och öppna betesmarker på sandig mark. Hagmarken domineras av ekdungar, medan de ohävdade träddungarna har en blandlövskog där boken är vanlig. Öster om området finns en hel del tallplanteringar. Den gamla banvallen för järnvägen mellan Dalby och Sjöbo går genom området. Floran i området präglas av torrängsarter som t.ex. blåmonke, blåklocka, gulmåra, backtimjan, backsippa, fårsvingel m.m. Ekarna växer långsamt på den magra sandiga marken och är troligen ganska gamla trots att de inte är speciellt grova. Historiskt sett har området präglats av ett extensivt åkerbruk med långa trädor mellan odlingstillfällena. (Cecilia Backe) 18

19 Avslutningsmöte i Silvåkra 25 augusti 2013 Lördagen den 25 augusti 2013 ordnades ett avslutande möte för allmänheten vid Silvåkra fågeltorn. Ett partytält hade satts upp på ängen norr om fågeltornet ifall det skulle bli regn, men dagen bjöd på strålande sol. Dagen inleddes klockan 13:00 med en halvtimmes presentation. Huvuddelen av presentationen ägnades åt den landskapsanalys som boende och verksamma i pilotområdet Klingavälsåns dalgång varit med om att ta fram. Efter presentationen och efterföljande frågor fick besökarna fritt besöka de åtta stationer med olika teman som satts upp intill fågeltornet. Paul-Eric Jönsson, enhetschef på Länsstyrelsens naturvårdsenhet, berättade om fågellivet vid Krankesjön från tornet medan Ivan Olsson, också från Länsstyrelsen, berättade om livet under ytan och det EU-projekt om musslor, UC4Life, som han ansvarar för. Jörgen Nilsson från Länsstyrelsen berättade om EU-projektet SandLife som arbetar för att bevara den unika sandlevande floran och faunan på Revingefältet och andra områden. Fyra representanter från Storkprojektet berättade om projektet och storken i Vombsänkan. Under tiden försåg Cecilia Backe, kommunekolog i Lund, alla med grillad korv och dryck. I gömslet Ivassen höll Lena Ingvad, Lunds kommun, till och berättade om den pedagogiska verksamhet hon arbetar med medan Per Blomberg, Lunds kommun, berättade om arbetet för att underlätta för friluftslivet i Vombsänkan vid Skåneledens lägerplats. Kvar i tältet fanns planingenjör Sanna Lynghed, Sjöbo kommun, och landskapsarkitekt Christian Wintenby, Lunds kommun, för att diskutera vidare om landskapsanalysen. Totalt var det ett 50-tal personer som besökte arrangemanget i konkurrens med Regementets dag på P7 som drog tals besökare. Vi fick också besök av militären som körde några av sina pansarfordon på banvallen intill fågeltornet och gjorde en flyguppvisning över fältet. Sjöbo kommun presenterade också sina planer på att arbeta vidare i projektområdet med biosfärområdeskonceptet. Diskussionen om Vombsänkans framtid kommer därmed att fortsätta och projektledningen i LIFEscape är mycket tacksamma för det engagemang som allmänhet och markägare visat och den tid de lagt ner på projektet. Tjänstemän och politiker har lärt sig mycket om området av deltagarna och fått kunskap om hur en gemensam dialog kan bli bättre i delaktig landskapsplanering. Vi hoppas på ett fortsatt gott samarbete även efter att projektet avslutats. 19

20 Kronhjortextra 13/ Fredagen den 13 september 2013 ordnade projektet en extrainsatt programpunkt med kronhjortskväll eftersom det var så många som inte fick plats förra året. Återigen var intresset mycket stort och vi blev 57 personer som trängde in oss i Vombs byahus för att lyssna på Anders Jarnemo som berättade om kronviltet och visade bilder. Anders gav en bakgrund till kronviltet i Skåne, dess beteende och rörelsemönster, förekomst i Vombområdet och de problem som finns. Särskilt uppmärksammades problemen med störning från lösspringande hundar, naturfotografer och orienterare. Genom mer skyddade partier i Vombs fure kan djuren bli tryggare och genom födofält kan skadorna på åkrarna i väster bli mindre. Anders önskade sig en övergripande förvaltningsplan för kronviltet i Vombområdet och hoppades att kommunen och markägaren skulle ta tag i frågan. Efteråt fick Anders en del frågor från den intresserade publiken innan vi fikade. Det var beckmörkt när vi strax efter nio begav oss ut i markerna för att lyssna på brunstbrölet. Vi fick höra mer än fyra brölande hjortar och med ljusförstärkare kunde en del av deltagarna se flockarna av hindar ute på fälten. 20

Aktuellt i Klingavälsåns dalgång

Aktuellt i Klingavälsåns dalgång Vombsänkans kvaliteter Nr 8 2012:4 Workshop på Östarps Gästis den 6:e oktober. Foto Per Blomberg. Lördagen den 6:e oktober var vi ett 20-tal personer som samlats på Östarps Gästgivaregård för att tillsammans

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september

FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september Av Jan-Erik Björk (text och foto) Fredagen den 31 augusti FINNSAM:s höstkonferens ägde denna gång rum i Tiveden. Det var nästan tio år sedan som FINNSAM

Läs mer

24 25 september 2008. Kulturhuset i Hässleholm

24 25 september 2008. Kulturhuset i Hässleholm Inventering av lavar. Foto Johan Johnmark Miljöövervakningsdagarna 2008 24 25 september 2008 Kulturhuset i Hässleholm Vid årets miljöövervakningsdagar presenteras nyheter inom miljöövervakningen av nationella

Läs mer

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett

Läs mer

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat.

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Mina damer och herrar Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Se så vackert här är.. På de branta sluttningarna växer ädellövskog med en fantastisk blomning av ramslök

Läs mer

Hej på er! Ännu en månad har rusat förbi!

Hej på er! Ännu en månad har rusat förbi! Hej på er! Ännu en månad har rusat förbi! Under november månad har vi fortsatt med demokratiutbildning för ledningsgrupperna i förvaltningarna. Detta var årets sista tillfälle för demokratiutbildning!

Läs mer

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018?

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Villa Vik, Växjö, Kronoberg Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Workshop, Open Space, den 8 Mars 2014 Arrangör: Hela Sverige ska leva Kronoberg och Länsstyrelsen Kronoberg Processledning och dokumentation:

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Bjuder på några bilder av de vuxna också.

Bjuder på några bilder av de vuxna också. Efter en busstur till havsnära Löderups strandbad startade dagen på bästa sätt nämligen med fika! Det är nog aldrig fel med fika om du frågar ungdomarna i. Efter fikastunden var det sedan dags att få sig

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Det mångkulturella samhället Journalnummer: 2010-68

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen.

Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen. Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen. Systemtänkande för kvalitetssäkring. Vi har ett antal BESÖKSMÅL i området och dessa kan föranleda Vandringsturism. Vandringen går på LEDEN och den som

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2013-2014

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2013-2014 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2013-2014 VERKSAMHETSPLAN 2013-2014 Inledning Skånes vindkraftsakademi Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening och en medlemsorganisation. Vi verkar för

Läs mer

- 5 - Johan Nilsson Alf-Rune Sandberg

- 5 - Johan Nilsson Alf-Rune Sandberg Estland 2012 Under vintern/våren 2012 hölls en studiecirkel om Estland och i mitten av maj begav sig 18 av föreningens medlemmar dit under en nio dagar lång resa. Redan från bussfönstret på väg mot Stockholm

Läs mer

Frågor och svar med politiker och Ungdomsrådet i Sjöbo Gydarp, 7 oktober 2010

Frågor och svar med politiker och Ungdomsrådet i Sjöbo Gydarp, 7 oktober 2010 Frågor och svar med politiker och Ungdomsrådet i Sjöbo Gydarp, 7 oktober 2010 Representanter från partierna var: Sjöbopartiet: Roger Karlsson och Carina Jönsson Moderaterna: Kent-Ivan Andersson (ordförande

Läs mer

Täkter hot eller tillgång eller både och?

Täkter hot eller tillgång eller både och? Täkter hot eller tillgång eller både och? Värdering av naturresurser Karin Grånäs och Gunnel Ransed, SGU Grus, Sand, bergkross Naturlandskap Geologisk mångfald Utbildning, forskning, vetenskap Rekreation,

Läs mer

Sigtunaprojektet landskapet i centrum

Sigtunaprojektet landskapet i centrum Sigtunaprojektet landskapet i centrum Europarådets landskapskonvention tillgänglighet och multifunktionalitet Presentation 31 maj, Stockholms Universitet Golfbanan en arena för idrott, friluftsliv och

Läs mer

Inbjudan och program

Inbjudan och program Till länsstyrelserna i Södra Östersjöns vattendistrikt och i Västerhavets vattendistrikt (m.fl.) Inbjudan och program Inom ramen för projekten Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Dyslexiförbundet FMLS Ungdomssektionen i Skåne Presentation av ungdomssektionen vid pennan Johan Viebke Ansvarig ledare: Johan Viebke Ledare: Mikael (Mige) Lundahl Ledare: Eva

Läs mer

Utflyktsprogram 31 maj - 3 juni

Utflyktsprogram 31 maj - 3 juni 31 maj - 3 juni 1. Matresa med ekolunch på Osaby 2. Skogsbruk och stormskog på Osaby 3. Gökotta i hagarna på Höö 4. Söndagmorgon i Bokhultet 5. Huseby bruk och nationalparken Åsnen 6. Biparadiset i Bokhultet

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Resedagbok. Studieresa Limousin- och Blondeföreningen

Resedagbok. Studieresa Limousin- och Blondeföreningen Resedagbok Studieresa Limousin- och Blondeföreningen - onsdag 24 juli 2013 07:59 Äntligen på väg! Några hade hoppat på redan i Varberg och resten hoppade på på Erikslund utanför Ängelholm. Totalt är 26

Läs mer

Utvärdering av Samhällsvägledarnas Yrkeskonferens svar

Utvärdering av Samhällsvägledarnas Yrkeskonferens svar Utvärdering av Samhällsvägledarnas Yrkeskonferens 2015 37 svar 1. Årskonferensen som helhet Hur upplevde du årskonferensen som helhet? Mycket bra Bra Mindre bra "Ev. ytterligare exempel från en kommun

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Förstudie till Kullaleden

Förstudie till Kullaleden Förstudie till Kullaleden Slutrapport Återstående planerade etapper är: Etapp 2 Genomförande av Kullaleden Etapp 3 Marknadsföring av Kullaleden Förstudie till Kullaleden Slutrapport 1. Projektfakta Projektnamn:

Läs mer

Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde Ingegerd Ljungblom. På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde Ingegerd Ljungblom. På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning.3 Bakgrund.4 Antalet besökande växer...

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert)

Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 1 Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 2000 Under våren 2000 sågs rikligt med tranor i Vattenriket från mitten av

Läs mer

Havängs Museiförening vill framföra följande synpunkter på, rubricerade förslag:

Havängs Museiförening vill framföra följande synpunkter på, rubricerade förslag: Till Länsstyrelsen i Skåne län, Miljöavdelningen 205 15 Malmö Förslag till bildande av naturreservatet Haväng och Vitemölla strandbackar i Simrishamns kommun. Havängs Museiförening vill framföra följande

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta.

Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta. Datum 2011-05-25 Ert datum Beteckning Översiktsplan Er beteckning Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta. Datum: 2011-05-19 Tid: 19.00-22.00 Plats: Församlingshemmet, Färingtofta

Läs mer

Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28

Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Besöknäringsstrategi 2016-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Foto: Victoria Hallqvist Besöksnäringen är en av världens största näringar. Den totala turismkonsumtionen

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning. Namn på förslaget: ECO trails LAG Doboj-Maglaj- LAG Söderslätt Journalnummer: 2011-1261

Läs mer

7.4.9 Veberöd, sydväst

7.4.9 Veberöd, sydväst 7 och analys Björkhage söder om Spången. 7.4.9 Veberöd, sydväst Naturförhållanden På Romeleåsens östsluttning väster om Veberöd finns ett varierat odlingslandskap med flera skogklädda bäckraviner som bryter

Läs mer

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP HANDLINGSPLAN 2015-2016 Foto: Mårten Svensson SÖDRA ÖLAND ODLINGLANDSKAP - ETT VÄRLDSARV! Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne

Läs mer

Fotograf: Torbjörn Arvidson. Inrätta tätortsnära naturreservat

Fotograf: Torbjörn Arvidson. Inrätta tätortsnära naturreservat Fotograf: Torbjörn Arvidson Inrätta tätortsnära naturreservat Örebro växer Utmaningar Sveriges sjunde stad har >144 000 inv Befolkningsökning 1500-2000 nya Örebroare Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Erik Rosenberg, Fåglar i Sverige 1958.

Erik Rosenberg, Fåglar i Sverige 1958. Tranorna röra vingarna avmätt, sträckvis glidflyga de, ofta alla på en gång, och över dalsluttningar med uppvind eller slättområden med termik upplösa de sin plogformation och stiga i kretsande segelflykt

Läs mer

3. Hur var maten som ingick i resans pris?: mycket bra Kommentar maten: - God mat och mycket mat, vi behövde aldrig gå hungriga!

3. Hur var maten som ingick i resans pris?: mycket bra Kommentar maten: - God mat och mycket mat, vi behövde aldrig gå hungriga! Namn: Kristina Palm Resa: Balkan Trail Datum: 12-19 juli 2014 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: bra Kommentar mottagande: - 2. Hur var boendet jämfört med dina förväntningar?: mycket bra Kommentar

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN

EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN OM SERIEN Filmserien Europas huvudstäder är en filmserie som handlar om just huvudstäderna i Europa och dess betydelse för sitt land och Europa. t med filmerna är att ge en

Läs mer

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL September 2012

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL September 2012 VETA MER OM EU Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi Europeiska kommissionen drar igång en ny strategi för att främja tillväxten och öka sysselsättningen i de kulturella och kreativa sektorerna. Strategin

Läs mer

Att planera för Vindkraft i våra Landskap. Karin Hammarlund

Att planera för Vindkraft i våra Landskap. Karin Hammarlund Att planera för Vindkraft i våra Landskap Karin Hammarlund Problemställning Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som motverkar klimatförändringar och andra miljöproblem. Samtidigt kan okänsliga lokaliseringar

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2010 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Rååns Vattendragsförbund har sedan år 2003 årligen, med undantag

Läs mer

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Slutrapport Bilaga 4 Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Kontaktpersoner Anders Nilsson OsbyNova AB Box 171 283 23 Osby 0479-528 120, 0709-31 81 20 osbynova@osby.se Lars-Åke

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Klimatdialog 2010 LYSEKIL

Klimatdialog 2010 LYSEKIL Klimatdialog 2010 LYSEKIL klimatdialog 2010 LYSEKIL! På initiativ av Lysekil kommun kommer unga, lokala politiker och engagerade tjänstemän under hösten 2010 tillsammans skapa förslag och projekt kring

Läs mer

Grytåsa rullande kullar och betade backar

Grytåsa rullande kullar och betade backar VANDRINGSLEDER 1(11) Örkelljunga kommun turism@orkelljunga.se Hitta till Grytåsa parkeringar med gps: Grytåsa centrum: N 56 15.335 E 013 13.648 X: 1340249 Y: 6239380 Flinka sjö: N 56 15.320 E 013 15.283

Läs mer

Turism i Kosterhavets nationalpark

Turism i Kosterhavets nationalpark Turism i Kosterhavets nationalpark - Förslag till samverkansmodell mellan turism och förvaltning. Bakgrund Syftet med Kosterhavets nationalpark, liksom för övriga nationalparker, är att skydda värdefull

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

organisation eller förening, möjligheten att utvecklas i din roll.

organisation eller förening, möjligheten att utvecklas i din roll. Ledarutveckling Du är viktig! Vi vill ge dig som arbetar med människor i grupp och dig som är aktiv i en organisation eller förening, möjligheten att utvecklas i din roll. Som cirkelledare, förtroendevald,

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

EN VISION FÖR FEJAN COMMUNITY PLANNING WEEKEND. Rapport 12 september 2015 EN VISION FÖR FEJAN

EN VISION FÖR FEJAN COMMUNITY PLANNING WEEKEND. Rapport 12 september 2015 EN VISION FÖR FEJAN EN VISION FÖR FEJAN COMMUNITY PLANNING WEEKEND Rapport september 2015 EN VISION FÖR FEJAN Fastighetsägare och lokala näringsidkare på Fejan deltog i rundvandringar och workshops under En vision för Fejan

Läs mer

Program hösten 2013. Sjöbo bibliotek

Program hösten 2013. Sjöbo bibliotek Program hösten 2013 Sjöbo bibliotek Biblioteket - allt från böcker till barnteater Biblioteket erbjuder böcker inom många olika ämnesområden. Här finns ljudböcker, e-böcker, film, tv-spel, tidningar och

Läs mer

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015 Båttur i Sankt Anna skärgård Följ med på båtutflykt i Sankt Annas skärgård söndag 5 juli. Vår naturvårdsförvaltare guidar bland djur och växter, berättar om livet i skärgården och vad det är som gör Sankt

Läs mer

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?

Läs mer

Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00

Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00 Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00 1. Mötets inledning Projektledare Richard Nilsson hälsar välkomna och lämnar över till mötesledare

Läs mer

Förstudie Vindelälvsdalen

Förstudie Vindelälvsdalen Page 1 of 6 Nyheter från förstudien biosfärområde Vindelälvsdalen View this email in your browser Förstudie Vindelälvsdalen Sedan augusti 2013 pågår en förstudie som undersöker möjligheterna för Vindelälvsdalen

Läs mer

SKILDRING AV BIOSFÄRAMBASSADÖRERNAS LEADER- PROJEKT 2012-2013 -Utveckling av frivilligarbetet i Biosfärområdet Rapport 2014:3 BIOSFÄROMRÅDE VÄNERSKÄRGÅRDEN MED KINNEKULLE Johanna Olsson Biosfärkontoret

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Sigtunaprojektet landskapet i centrum

Sigtunaprojektet landskapet i centrum Sigtunaprojektet landskapet i centrum Europarådets landskapskonvention tillgänglighet och multifunktionalitet Presentation 31 maj, Stockholms Universitet Golfbanan en arena för idrott, friluftsliv och

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

FÄRDPLAN. Skånes vindkraftsakademi 2015-2020

FÄRDPLAN. Skånes vindkraftsakademi 2015-2020 FÄRDPLAN Skånes vindkraftsakademi 2015-2020 Färdplan 2015-2020 Skånes vindkraftsakademi Inledning Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening och en medlemsorganisation. Vi verkar för att öka utbytet

Läs mer

Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018

Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018 1 (12) Naturvårdsverkets ärendenr: NV-07103-13 Länsstyrelsen Västerbotten Diarienr: 512-8811-2013 VERKSAMHETSPLAN för naturum 2013-11-29 Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018

Läs mer

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Länsstyrelsernas konferens Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige Micke Lehorst kulturmiljöstrateg, SHF:s kansli Sveriges

Läs mer

Öppet styrelsemöte 12 maj 2015 ÖPPET STYRELSEMÖTE 20150512. Välkomna.

Öppet styrelsemöte 12 maj 2015 ÖPPET STYRELSEMÖTE 20150512. Välkomna. Öppet styrelsemöte 12 maj 2015 ÖPPET STYRELSEMÖTE 20150512 Välkomna. 1. Individuell presentation. Max 2-3 minuter per person. Bakgrund, egna tankar kring styrelsearbetet och Skånes roll. 2. Introduktion

Läs mer

Livslångt umgänge med ormar och grodor

Livslångt umgänge med ormar och grodor Livslångt umgänge med ormar och grodor Claes Andrén Foto J.Andersson Claes Andrén föreläste på Kajutan i Henån 6 november. Redan som liten var Claes stora intresse ormar och grodor och det är ett intresse

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

Yvonne Perman avslutar beskrivningen

Yvonne Perman avslutar beskrivningen Sammandrag av Beskrivarkursen Ett litet sammandrag från Keeshondringens beskrivarkurs, som startade den 10 april 2010 med anatomi m.m, hos Sigrid Hansson i Ucklum och avslutades den 15 maj 2011 på Hörsjöns

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Startande av gårdsbutik Journalnummer: 2009-2821 Kontaktperson,

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Besök i Norrrköpings konstmuseum

Besök i Norrrköpings konstmuseum ÅRSKALENDER 2011 1 Besök i Norrrköpings konstmuseum Den 13 april besökte vi Norrköpings Konstmuseum, som visade en utställning av konstnären Karl Axel Pehrson Med naturen som utgångspunkt kombinerat med

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Inledning Skånes vindkraftsakademi Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening och en medlemsorganisation. Vi verkar för

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

Hopp, hopp, hopp - för Vuollerim

Hopp, hopp, hopp - för Vuollerim Hopp, hopp, hopp - för Vuollerim Studieresa till Vuollerim 141002-04 - Ideell Entreprenör Fakta Vuollerim - Vuollerim, som betyder det nedre selet, var fram till 60-talet en by med runt 500 innevånare.

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Resa till Dalarna. 8-11 augusti 2016

Resa till Dalarna. 8-11 augusti 2016 Resa till Dalarna 8-11 augusti 2016 8 augusti - måndag Resan startar från hemorten på morgonen och färden går upp till rastplatsen Väst Göte, vid Vättern norr om Bankeryd, där vi gör uppehåll, då det blir

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm.

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm. Vårprogrammet 2008_2 När detta skrivs är det Påsk och snön ligger vit efter en grön och våt vinter. Men frösådderna gror inne i värmen och snart är det barmark igen. Väl mött på nya inspirerande träffar

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Slutrapport: Act Art for Tourism

Slutrapport: Act Art for Tourism Slutrapport: Act Art for Tourism 1. Projektfakta. Projektnamn: Hotspot Kölleröd 2.0. Act Art for Tourism Leaderområde: MittSkåne Projektägare: Coompanion Jordbruksverkets journalnummer 2013 4929 Kontaktperson:

Läs mer

* Aktör= besöksmål, restaurang, hotell, förening, hembygdsgård, butik, café, evenemang, aktivitet mm

* Aktör= besöksmål, restaurang, hotell, förening, hembygdsgård, butik, café, evenemang, aktivitet mm Vad är Upplev Lundaland? Under Kristi himmelfärd den 13-16 maj arrangeras Upplev Lundaland. Arrangemanget vänder sig till alla besökare och invånare som bor i Lundaland ( Kävlinge, Staffanstorp, Lund,

Läs mer

Ledningsdragningar Kommunerna markerar vandringsleder på olika sätt. Färgmarkering, höjd på markeringar och lösningar diskuterades.

Ledningsdragningar Kommunerna markerar vandringsleder på olika sätt. Färgmarkering, höjd på markeringar och lösningar diskuterades. Minnesanteckningar Naturvårdsgruppsmöte 2011-09-16 i Mark Deltagare: Svante Brandin Marks kommun Marie Nyberg Marks kommun Kerstin Furst Marks kommun Karl Edlund Uddevalla kommun David Alfredsson Uddevalla

Läs mer

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Skåne Nordväst Syfte och mål Uttrycker samsyn kring gemensamma fysiska utvecklingsfrågor och ställningstaganden.

Läs mer

Vindkraftens påverkan på människors intressen en syntesrapport

Vindkraftens påverkan på människors intressen en syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen en syntesrapport Marianne Henningsson Miljöpsykolog marianne.henningsson@lnu.se Gotland 120807-08 Vår rapport: Hälsa och Ohälsa (buller, sömnstörningar, sjukdomar

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Kalmar November 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för, i bland annat kulturplanerna, själva ska få komma till tals.

Läs mer

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne Elna Henriksson Sekreterare 044-309-30-60 elna.henriksson@skane.se Datum 2008-05-07 1 (5) Sammanställning av beredningens dialog kring framtidens kollektivtrafik

Läs mer