RESE- OCH TURISTINDUSTRIN I SVERIGE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RESE- OCH TURISTINDUSTRIN I SVERIGE"

Transkript

1 RESE- OCH TURIS STINDUSTRIN I SVERIGE 2012 Ett kompen dium av RESURS AB TEL MAIL: Hemsida: 1

2 INNEHÅLL Definition 3 Historik och framtid 5 Lokal, regional och nationell betydelse 7 Rese- och turistorganisationer 9 Boendeformer 10 Övriga reskategorier 13 Turismens ekonomiska betydelse 13 Beräkningsmetoder av turism 13 FÖRKORTNINGAR I RESE- OCH TURISTINDUSTRIN I näringen finns en stor flora av förkortningar, varav många används i denna handling. Många används som en självklarhet av branschfolk men är ofta inte kända av en bredare krets. Förkortningarna för de flesta organisationer finns förklarade under rubriken Organisationer. RTS SCB SCR WTO WTTC Rese- och Turistindustrin i Sverige Statistiska Centralbyrån Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation Rese- och TuristDataBasen World Tourism Organization World Travel and Tourism Council gn rn cn sn bn Gästnatt = antal uthyrda bäddar per natt Rumsnatt = antal uthyrda rum per natt Campingnatt = antal uthyrda platser för husvagn/-bil/tält per natt Stugnatt = antal uthyrda stugor per natt Båtnatt = antal uthyrda båtplatser per natt RESURS AB TEL MAIL: Hemsida: 2

3 VAD ÄR TURISM? Kärt barn har många namn och detta gäller även den näring som haft många olika namn genom historien. Det engelska tourism är det internationellt mest vedertagna (tourism betyder att resa ). I Sverige har det använts namn som besöksnäringen, turistindustrin mm beslutade paraplyorganisationen RTS, Rese- och Turistindustrin i Sverige (se vidare organisation), att det enhetliga namnet Rese- och turistindustrin skall vara det rådande begreppet i Sverige. Det är också accepterat att använda samlingsordet TURISM. Detta beslut togs efter en utredning som visade på svårigheterna att kommunicera budskap för näringen när olika namn använddes i olika sammanhang. DEFINITION AV TURISM Sättet att definiera näringen har varierat mellan länder och även inom länder. Ofta har rekreation funnits som ett huvudtema i definitionen men under lång tid har även tjänsteresandet ingått. För att kunna göra jämförelser mellan olika länder beslutade FN s statistikkommission en definition som har antagits i större delen av världen, även i Sverige. Definitionen är utförd av WTO (World Tourism Organization) och fastställdes av FN Sammanfattningsvis är definitionen: En person som besöker ett område utanför ordinarie bostadsort för övernattning eller dagbesök. Besöket kan gälla såväl fritid som arbete. Sverige har anslutit sig till WTO's definition och denna finns sammanfattad, och anpassad till svenska förhållanden, i skriften "Turismens begreppsnyckel" utgiven av Turistdelegationen. I Sverige ersätts ofta ordinarie bostadsort med kommun, län, landskap eller annat beroende på samarbetsformer, administrativa enheter, mm. För en kommun är det av intresse att mäta hur stor den inkommande delen av näringen är för att kunna se och mäta de ekonomiska effekterna. Observera att en besökare inte inräknas förrän hon/han spenderar pengar. De som åker igenom ett område och inte spenderar något skall alltså inte medtas i statistik, mm. WTO s definition framgår, i huvudsak, av bilden på följande sida, se tjänste- och fritidsresande. Som komplement till bilden anges här ett antal detaljer ur handlingen, med rak översättning och anpassat till Sverige. Observera att vi använder det internationella ordet turism istället för rese- och turistindustrin. Turism inrymmer: Former av turism Aktiviteter företagna av personer som reser till och stannar på platser utanför sin vanliga bostadsort under högst ett år för rekreation, affärer eller andra syften. * Inhemsk turism (Domestic) Involverar alla som är bosatta i Sverige och reser inom landet. * Inresande turism (Inbound) Involverar alla som är bosatta utanför Sverige och reser till/i Sverige. * Utresande turism (Outbound) Involverar alla som är bosatta i Sverige och reser till/i andra länder. Sverige kan här ersättas med län, kommun eller annan geografisk indelning. Observera att nationalitet inte är det som räknas utan istället det land man bor i. Ytterligare en uppdelning är följande: * Intern turism (Internal) Inkluderar inhemsk och inresande turism * Nationell turism (National) Inkluderar inhemsk och utresande turism. * Internationell turism (International) Inkluderar inresande och utresande turism. Alla resenärer som räknas in i turismen beskrivs som besökare. Till syftet för besöket räknas följande: Fritid/rekreation/semester Besöka släkt och vänner Religion Affärs- och tjänsteresande Hälsovård Övrigt RESURS AB TEL MAIL: Hemsida: 3

4 EJ TURISM - ICKETURISM Det finns också ett antal syften till resor och besök som inte skall inräknas i turismen. Sammanfattningsvis kan dessa samlas under ordet "TVÅNG", d v s man är tvingad att resa till en viss plats. Inom detta inryms bl a följande syften: Arbetspendling Sjukhusvistelse (jmf hälsovård ovan) Militärtjänstgöring Fängelsevistelse Ordinarie skolgång OMSÄTTNING AV RESE- OCH TURISTINDUSTRIN Turistutläggen är det som skall beräknas i näringens omsättning och definieras enligt följande: "De totala konsumtionsutläggen gjorda av besökaren, eller av annan för denne, före och under hans/hennes resa och uppehälle på destinationen". Utläggen klassificeras enligt följande: Paketresa/charterresa Logi Mat och dryck Transporter Shopping Övrigt Rekreations-, kulturella och andra aktiviteter TJÄNSTERESANDE - FRITIDSRESANDE Tjänste och fritidsresande skiljer sig mycket från varandra och även olika former av tjänste- respektive fritidsresande. Syfte Form Kategori Resenär Tjänste Fritid Arbete MIC Kommersiell Icke kommersiell Hotell Camping mm Släkt/vänner Eget fritidshus Genomfartsresenärer Tjänsteresandet kan delas upp i två grupper, rent arbetsresande resp MIC (meetings, incentive, congress). Den första är helt styrd av konjunkturer och var det företag finns som skall besökas. "MIC-marknaden" kan till stora delar påverkas. På senare år har även uttrycket "MICE" (uttalas majs) utnyttjats. Här står E för events, alltså evenemang. Detta blir dock att delvis blanda "äpplen och päron". Evenemang riktar sig främst till fritidsresande privatpersoner medan MIC avser arbetsresenärer (resor i tjänsten). Även fritidsresandet har en liknande uppdelning. Den kommersiella turismen kan direkt påverkas med marknadsföringsaktiviteter. Den icke kommersiella är svårare att påverka. AVVIKELSER Vid beräkning av turismen i ett geografiskt område i Sverige medtas alla övernattningar oavsett om dessa kan vara gjorda av en invånare inom området. Det beräknas vara ytterst sällsynt att någon bor på hotell eller liknande i sin egen hemort. Dagsbesökare kan beräknas på två sätt. I TuristDataBasen (se vidare separat beskrivning) medtas alla som gör en resa på över 10 mil. SCB gör en resvaneundersökning (RVU) som främst är inriktat på kortare resor och då även över kommungränser. Här finns också syftet för alla typer av resande. RESURS AB TEL MAIL: Hemsida: 4

5 ÖVRIGA DEFINITIONER I rese- och turistindustrin finns många facktermer/uttryck som för den oinvigde kan vara svåra att förstå, speciellt eftersom ett och samma ord ofta används i skilda sammanhang. I vissa fall kan det vara svårt att ge en enhetlig och klar förklaring till alla facktermer. I denna skrift har vi följande förklaringar till hur dessa facktermer har använts: NÄRING/INDUSTRI. Sammanfattande ord för hela rese- och turistindustrin. BRANSCH. Som bransch avses t ex livsmedel, restaurang och övriga branscher där besökaren har utlägg. KATEGORI. Besökaren indelas i olika kategorier beroende på hur man övernattar eller besöker ett område. Dessa kategorier är bland annat hotell, camping, dagbesök, o s v. MARKNAD. Anger det geografiska området där kunderna finns. Den tyska marknaden avser i detta fall de tyska turisterna. MÅLGRUPP. Delar upp besökaren i fysisk tillhörighet. Exempel på målgrupp är barnfamilj, pensionärer, skolungdomar, m fl. SEGMENT. Segment kan t ex vara intresseområden, fiskare, golfare. TURISM - HISTORIK Redan 1989 beräknades rese- och turistindustrin vara världens största näring enligt American Express. Historiskt räknas ofta Thomas Cooks charterresor i mitten av 1800-talet som den kommersiella rese- och turistindustrins start. Naturligtvis har resande förekommit under flera tusen år men trots allt av mycket blygsam omfattning internationellt sett. Efter första världskriget ökade turismen i omfattning men den stora utvecklingen kom efter andra världskriget. Lagstadgad semester i Sverige kom 1937 och efter kriget fick allt fler människor råd till egen bil arrangerades de första charterresorna med flyg och under 60-talet blev utvecklingen explosionsartad med stora ökningar varje år med undantag av oljekrisen på 70-talet. I Sverige har STF, Svenska Turistföreningen, varit den organisation som länge svarade för utvecklingen av rese- och turistindustrin i Sverige. STF bildades 1885 och startade flera fjällhotell och senare även vandrarhem och gästhamnar. STF s verksamhet har länge byggt på stora delar av ideellt arbete. Så sent som på 1970-talet fanns det befattningar inom STF där man arbetade för mat och husrum. Även in på 80-talet fanns arbetsformer som delvis kan betecknas som ideellt arbete var ett tidigare rekordår i Sverige om vi räknar antalet kommersiella övernattningar registrerade hos SCB och SCR höjdes momsen kraftigt för hotell, campingplatser, skidliftar mm. Detta anses som den avgörande orsaken till att det blev kraftiga nedgångar i början av 90-talet, men här finns även orsaker i form av lågkonjunktur och även en negativ beskrivning av turismen i media som kan ha påverkat. För att få en uppfattning om utvecklingen visas nedan övernattningar i miljoner på hotell, stugbyar, vandrarhem och camping under perioden Sverige 28,8 29,6 30,5 34,9 37,3 36,5 36,9 37,5 39,3 39,8 41,2 42,9 44,1 42,7 44,9 47,7 48,6 46,5 47,4 47,9 48,7 Statistiken som här anges är den offentliga i Sverige. Den presenteras dock helt okritiskt trots att nämnda tal inte är helt jämförbara. Från 1993 till 1994 har ett stort antal konferensanläggningar lagts in i statistiken, anläggningar som tidigare inte lämnat statistik. Ökningen från 30,5 miljoner gästnätter till 34,9 är alltså inte tal som kan jämföras med varandra. De anläggningar som lades in motsvarade ca 1,2 miljoner övernattningar 1994 och ca 1,3 miljoner för tog SCB över ansvaret för campingstatistiken. Fram till 2007 räknades övernattningar på camping i form av antal enheter (husvagnar, husbilar, mm) multiplicerat med talet 3,134. När SCB tog över räknades istället det faktiska antalet övernattningar vilket innebar betydligt lägre tal, därför minskningen RESURS AB TEL MAIL: Hemsida: 5

6 Efter bottenåret 1991 ökade turismen avseende antal övernattningar t o m bibehölls nivån följt av ökningar (svag minskning 2004 pga dåligt sommarväder). Här finns dock några stora internationella händelser som påverkat länder såväl i positiv som i negativ riktning. Kriget i Jugoslavien gjorde att 19 miljoner tyska övernattningar i det forna Jugoslavien försvann "över en natt". Under några år fick de söka andra resmål för att nu åter söka sig till den Adriatiska kusten. Exempel på andra stora händelser är terrordåden i USA, krigen i Irak och Israel, Tsars och Tsunamikatastrofen. I början av 90-talet öppnades flera andra intressanta resmål i Östeuropa. Tjeckien, Slovakien och Polen tillhör de länder som har en kraftigt ökad turism, framförallt av tyskar som bara har några timmars resa till dessa länder. Där finner de många aktiviteter som Sverige lockar med, fiske, paddling, forsränning, vandring. Det senaste decenniet har turismen påverkats mycket av sommarvädret respektive år. Sommarvädret var extremt dåligt 1998 och 2000 med mycket regn och översvämningar, även 2004 tillhörde de sämre och var sommarvädret mycket bra, speciellt 2003 med tropisk värme (dygnstemperatur över 20 grader) redan i maj och detta varade nästan hela sommaren. Vädersituationen har främst påverkat enklare boendeformer som camping och övernattningar i fritidshus. Även snötillgången vintertid har påverkat turismen mellan åren. TURISMENS FRAMTIDSPROGNOS. Normalt anses att en kraftig positiv utveckling någon gång följs av en långsammare utveckling eller t o m stagnation. Det finns en rad faktorer som påverkar turismens utveckling, t ex valutaförändringar, säkerhetsfaktorer (krig, katastrofer), mm. Det finns också metoder att följa trender och göra bedömningar om näringens utveckling. Enligt professionella bedömare finns några faktorer för fortsatt positiv utveckling: * HÖGRE MEDELLIVSLÄNGD Nyblivna pensionärer reser mer än övrig befolkning. * HÖGRE DISPONIBEL INKOMSGT Varje år får vi en högre inkomst och denna läggs oftast på vår fritid med resande och aktiviteter. * SNABBARE TRANSPORTER = LÄGRE RESKOSTNAD Reskostnader har den lägsta inflationen. Ökningen i reskostnad under 80- och 90-tal har legat på ca 3 % per år i förhållande till inflationen som varierat mellan 5-15 %. De senaste åren har även lågprisflyget tagit stora marknadsandelar. * STÖRRE ANDEL BOR I STÄDER De som bor i större tätorter reser mer än de som bor på landsbygden. * GLOBALT BOKNINGSSYSTEM Det blir allt enklare att boka en resa med allt innehåll typ fjärrtransport, lokaltransport, hotell, mm. Redan idag kan vi boka det mesta hemma via internet. Tågbiljetter, flygbiljetter, mm, bokas idag ofta via internet och betalning sker med kontokort. * ÖPPNARE GRÄNSER De nya relationerna mellan öst och väst har på kort tid fördubblat marknadspotentialen för Sverige. När öst har fått en kompatibel valuta och ett fungerande ekonomiskt system finns inte bara norska, danska och tyska marknaden utan även baltstater, polska, f d östtyska och ryska marknaderna med lika stort antal invånare på samma avstånd från Sverige. Redan 1997 var ryssarna "1:a" på taxfree-försäljningen i Stockholm och samma position har polacker i Blekinge. * ÖKAT MILJÖTÄNKANDE Det ökade miljötänkandet i framförallt Västeuropa ger en större efterfrågan på orörd natur och vildmark. I detta sammanhang skall nämnas att norra Skåne anses som vildmark för många européer. Naturområden där man kan ströva i timmar utan att träffa en människa existerar på få ställen i centrala Europa. Framtidsprognos tyder på en årlig utveckling av turismen med 4-8 %. RESURS AB TEL MAIL: Hemsida: 6

7 TURISMEN SOM INDUSTRIENHET? Alla som reser spenderar pengar under resan. Detta görs till företag som kan anses som direkta turistföretag typ hotell, campingplatser, skidanläggningar, m fl. Stora summor läggs också på företag som har svårare att se turistens betydelse, t ex livsmedels- och sportaffärer, köpcentra, m fl. Shoppingen har kommit att bli en viktig del av rese- och turistindustrin. Den vanligaste uppdelningen av besökarens utlägg i Sverige är följande: Logi Restaurang Livsmedel Transport Shopping Aktivitet Distribution förutom de kommersiella (hotell, stugbyar, m fl) finns stora utlägg för privata fritidshus som ofta glöms (eller är svåra att beräkna) hit räknas även gatukök, cafeterior och liknande. delas ofta upp i lokal- respektive fjärrtransporter ex: Musicals, museer, hyra av kanot, entréavgifter, liftkort, mm. avser resebyråer, leverantörer till direkta turistföretag (exempelvis tvättföretag för hotell). TURISMENS BETYDELSE FÖR KOMMUNERNA En kommun har såväl intäkter som kostnader för turism. Många av dessa intäkter och kostnader kan direkt hänföras till näringen medan andra är svårare att hänföra. Exempel på tydliga intäkter och kostnader är: Intäkter Kostnader Skatteintäkter från ökad sysselsättning Bokningsintäkter för logibokning Ökad vinst från kommunalägd logianläggning (t ex camping och aktivitetsanläggning) Merintäkter från arrangemang (musik, idrott, mm) Turistbyrå med personal, administration, marknadsföring, mm. Kommunalt stöd för arrangemang. Kostnader för kommunalägd logianläggning. Kostnader för annan anläggning. De mer svåridentifierbara är exempelvis följande: Intäkter Kostnader Satsningar på arrangemang och anläggningar kommer även lokalbefolkningen till godo. Kommunen blir attraktiv till gagn för nyrekrytering inom näringslivet. Samhällsservice i mindre befolkade delar kan bibehållas, t ex livsmedelsaffärer som, på grund av turismen, har en väsentlig omsättningsökning på sommar (ev vinter). Infrastruktur i form av vägar, VA, mm. Ökad sophantering. De identifierbara intäkterna och kostnaderna kan mätas. Det går alltså att se lönsamheten på en turismsatsning. Många av Sveriges regionala och lokala turistorganisationer arbetar med effektmätning och resultatuppföljning av sina satsningar, men många kommuner blandar kultur, fritid och turism så att effekterna kan vara svåra att mäta. Så långt det är möjligt bör man skilja på följande två delar: FRITID OCH REKREATION är till för de egna kommuninvånarna, där målen är politiska (även ekonomiska) TURISM OCH REKREATION är till för att locka nya besökare till kommunen, där målen enbart skall vara ekonomiska Om kommunala skattemedel används för att marknadsföra turismen i en kommun skall målen vara av ekonomisk art så att intäkterna blir större än kostnaderna. Här skall observeras att en kommuns skatteintäkter från turismen påverkar skatteutjämningsbidraget i negativ riktning, ökad intäkt ger mindre bidrag. De positiva effekterna kommer från en ökad inflyttning, minskade kostnader för arbetslöshetsåtgärder och olika bidragsformer. RESURS AB TEL MAIL: Hemsida: 7

8 TURISMENS BETYDELSE FÖR SVERIGE Turismens nationalekonomiska betydelse är mycket stor. Alltför sällan nämns turismens betydelse för den svenska handelsbalansen. Inkommande turister till Sverige är likställt med export. Exportvärdet av en Volvo är samma som 10 tyska fritidsresande, eller 5 tyska affärsresenärer, som stannar en vecka i Sverige. Samtliga tyskar som bor på kommersiella boendeanläggningar i Sverige under ett år motsvarar ca exporterade personbilar. Motsvarande siffra för alla utländska övernattningar är ca exporterade bilar, nära nog hela den svenska bilexporten. Till dessa siffror kommer alla utländska övernattningar i andra boendeformer, t ex hos släkt/vänner, fritidshus, mm. NATIONALRÄKENSKAPER Våren 1995 tog SCB, på uppdrag av Turistdelegationen, fram uppgifter på turismen för att kunna beräkna dess storlek i nationalräkenskaperna. Detta har utvecklats och för 2010 (senast färdigställda) gäller följande tal: Turismens andel av BNP är 2,9 % Antal helårsanställda är personer Den totala omsättningen beräknas till 254 miljarder kronor Förädlingsvärdet för turismen är drygt 80 miljarder kronor, vilket är väsentligt högre än jordbruk, skogsbruk och fiske tillsammans. En jämförelse för BNP är att jordbruk har 1,1 %, metallindustri 2,53 %, maskinindustri 3,73 % och banker 4,04 %. STATLIGA SKATTEUTTAG Ingen näring beskattas så mycket som rese- och turistindustrin, förutom moms finns beskattning på alkohol, bensin mm utfördes en beräkning av Riksskatteverket som visar att 63 % av den totala omsättningen i rese- och turistindustrin går tillbaka till samhället i form av skatter och avgifter. Liknande utfördes 1995, och med en minskad moms är uttagen nu något lägre, ca 58 % i genomsnitt och något lägre i storstäder. OFFENTLIGT ENGAGEMANG I TURISM? Under de senaste åren har frågan diskuterats allt mer och många kommuner och landsting har också helt dragit in alla satsningar på turism. Ett flertal lokala och regionala turistorganisationer har försvunnit de senaste åren men lika många nya har återuppstått. Även många av de nedlagda har återuppstått. En vanlig politisk åsikt är att näringen själv (de privata företagen) skall svara för marknadsföring, turistinformation mm. Svårigheterna är att rese- och turistindustrin består av ca företag med totalt ca helårsanställda. Varje företag har alltså bara ca 7 anställda i genomsnitt och då finns ändå företag som SAS, SJ med flera medräknade satsade staten ca 80 miljoner kronor/år på att marknadsföra Sverige utomlands minskade denna satsning till ca 65 miljoner kronor, en nivå som sen bibehållits. Sverige satsar betydligt mindre än något annat nordiskt land. Om näringen skall svara för alla satsningar kan vi fråga varför staten satsar ca fem miljarder på jordbruket, jämfört med ca 100 miljoner på turism, när den senare omsätter dubbelt så mycket och dessutom har ett betydligt högre exportvärde. Trots detta har jordbruket ett stort antal professurer mot turismens enda. Inom lantbruk avläggs ca 30 doktorsexamina per år och ca 340 är registrerade i forskarutbildning. Inom reseoch turistindustrin finns en enda doktorsexamen (sept -97) och enbart marginell forskarutbildning, ca 12 personer. Andra jämförelser med jordbruket är att den näringen har såväl eget departement som eget riksdagsutskott medan turismen sorterar under näringsdepartementet. RESURS AB TEL MAIL: Hemsida: 8

9 TURISMENS ORGANISATIONSFORMER Organisationen av rese- och turistindustrin kan delas upp i två delar, de olika branschernas organisationer respektive destinationsorganisation. Den senare avser de samarbetsformer vi har i Sverige vad avser marknadsföring av orter och områden i Sverige. Inom regeringen handläggs frågor för rese- och turistindustrin inom näringsdepartementet. I riksdagen har det varit kulturutskottet som berett dessa ärenden, men en övergång har skett till näringsutskottet. Statens pengar till rese- och turistindustrin kanaliseras via Tillväxtverket som är Sveriges nationella myndighet för frågor som rör näringslivets utveckling. Under perioden hette denna myndighet Styrelsen för Sverigebilden, Turistdelegationen och därefter Nutek, som sen blev Tillväxtverket. De avsätter pengar till Visit Sweden (fd Sveriges Rese- och Turistråd) för marknadsföring av Sverige. Dessutom är Tillväxtverket ansvarig för upphandling av officiell statistik och olika kunskapshöjande åtgärder. BRANSCHORGANISATIONER RTS Rese- och Turistindustrin i Sverige Svensk Turism Sammanslutning av SHR, SCR, SLAO, FörTur och Svensk handel ANTOR Officiella Utländska Turistchefernas Samarbetsråd i Sverige BR Svenska Bussbranschens Riksförbund Burf Biluthyrningsbranschens Riksförbund Fairlink Mässarrangörer FRA Föreningen Flygresearrangörer FÖRST Föreningen Sverigeturism FörTur Föreningen Turism i Sverige PRF Passagerarrederiernas Förening RiS Researrangörsföreningen i Sverige RSF Resebranschens Serviceförening SCR Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation SHR Sveriges Hotell och Restaurangföretagare SLAO Sveriges Liftanläggningars Organisation SNF Svenska Nöjesparkers Förening SRF Svenska Resebyråföreningen Ovan nämnda branschorganisationer kan betecknas som de viktigaste, men det finns många fler, både med direkta och indirekt koppling till turism. TURISTRÅDET Visit Sweden är ett marknadsföringsbolag ägt av staten och näringen. Efter nedläggningen av Sveriges Turistråd, 1992, bildades Next Stop Sweden genom de fem stiftarna RTS, SCR, SHR, SLAO och FÖRST. Staten köpte in sig i detta bolag 1995 då det hette Sveriges Rese- och Turistråd, som namnändrades under 2006 till Visit Sweden. Visit Sweden svarar för att marknadsföra Sverige utomlands och har då ofta samarbete med regionala turistorganisationer och privata näringslivet. REGIONALA OCH LOKALA TURISTORGANISATIONER Under åren har många regionala och lokala turistorganisationer lagts ner, men ungefär lika många nya har dock startats. De regionala organisationerna arbetar antingen landskaps- eller länsvis. De största sett till antal kommuner är Position Skåne med 33 kommuner och Västsvenska Turistrådet med 48 kommuner (Västra Götaland). De största sett till investering i marknadsföring är Göteborg & Co och Stockholm Visitors Board. RESURS AB TEL MAIL: Hemsida: 9

10 Såväl regionala som lokala turistorganisationer har en bred blandning av organisationsformer. Här finns stiftelser, föreningar, aktiebolag, nämnder, mm. Förändringarna har varit stora de senaste åren och organisationsformen har ofta kommit att bli viktigare än verksamheten. Några regioner saknar en regional organisation, men flera har informella nätverk och några diskuterar att starta ny organisation. Lokalt har många kommuner kraftigt dragit ner på sina satsningar de senaste åren. Enligt en undersökning 1991 satsade ca 250 kommuner i Sverige på turism. De som inte gjorde det var främst kranskommuner till Stockholm, Göteborg och Malmö. De lokala inskränkningarna gör inte att så många färre kommuner satsar på turism. Istället sker nedskärningar så att, exempelvis, en turistbyrå flyttas in i ett bibliotek, eller liknande avarter där det klart framgår att man politiskt inte inser vad satsning på turism innebär. BOENDEFORMER Som övernattande besökare kan man bo på en flertal olika sätt, från lyxhotell till luftmadrass i en skolsal. Boendet delas ofta upp i två grupper, kommersiell och inte kommersiell. Med kommersiell avses att logiavgift betalas till någon som har uthyrningen som näringsverksamhet (registrerat bolag). Naturligtvis finns här gränsfall där en boendekategori kan finnas i antingen den ena eller andra. Med KÄLLA avses var statistik kan erhållas för respektive boendeform. Förkortningar för dessa källor är följande: SCB = Statistiska Centralbyrån och = Rese- och TuristDataBasen. SCB samlar in statistik på uppdrag av Tillväxtverket. Statistikkällorna presenteras delvis under respektive boendeform, men återfinns också under separat rubrik i slutet av denna handling. BOENDEFORM KÄLLA Kommersiellt boende Hotell SCB/Tillväxtverket Stugby SCB/Tillväxtverket Stuga/rum, hyrd via förmedling SCB/Tillväxtverket Camping SCB/Tillväxtverket Vandrarhem SCB/Tillväxtverket Fritidsbåt (vid angörande av gästhamn) Nutek Fritidsbåt (alla inklusive naturhamn) Icke kommersiellt Släkt/vänner-boende Fritidshus, eget eller lånat Andelshus Stuga/rum hyrd privat Fri camping Grupplogi Övrig övernattning/annan boendeform För att förstå respektive boendekategori, dess storlek, villkor, förutsättningar, mm följer en närmare presentation av varje kategori. Här anges också ungefärligt antal gästnätter per år för respektive boendeform varav andelen utländska, uppdaterat till avrundade tal för OBS, gn avser gästnätter/övernattningar och utl = utländska. HOTELL gn varav gn utl I Sverige finns hotell som lämnar statistik till SCB. En förutsättning för detta är att hotellet har fler än fem rum eller åtta bäddar samt är öppet för allmänheten. Renodlade konferensanläggningar och kursgårdar betraktades som inte öppna för allmänheten och har inte funnits med i statistiken. Under 1994 har dock även dessa lagts in i SCB s register. De hotellanläggningar som fortfarande inte finns med i statistiken är antingen mycket små pensionat eller anläggningar som ägs, och främst nyttjas, av företag som använder anläggningen som semestergård för sina anställda eller för affärsresande till företaget. RESURS AB TEL MAIL: Hemsida: 10

11 Hotell kan vara av mycket skiftande karaktär, från de stora lyxiga hotellen till små, mycket enkla pensionat. I Sverige startade en officiell klassificering av hotell under 2004, men några hotellkedjor har också en egen klassificering. I större delen av Europa finns klassificering av hotell, vanligtvis i fem klasser. SCB delade tidigare upp svenska hotell i två grupper, stadshotell (SH) och turisthotell (TH). Den första avser hotell som låg inom tätbebyggt område och turisthotell därmed utanför. Ännu tidigare fanns även motorhotell (MH) men denna grupp togs bort och dessa hotell sorterades in under ovan nämnda två grupper. En andel av hotellen är säsongsöppna, antingen under sommaren eller under vinter/sommar för anläggningar vid vintersportorter. Många konferensanläggningar har stängt under sommaren. Mellan 2001 och 2002 flyttade SCB många turisthotell så att de istället redovisade som vandrarhem, se även denna kategori. Alla hotell är skyldiga att lämna beläggningsstatistik till SCB. Detta sker månadsvis för varje enskild natt där följande uppgifter skall lämnas: Antal uthyrda rum Antal uthyrda bäddar Antal nyinskrivna gäster Nationalitet på den övernattande Vilken målgrupp den övernattande tillhör: Affärs-, konferens-, grupp, och fritidsresenär. Logiintäkt per sålt rum Normalt sett ligger svarsfrekvensen på %, d v s de flesta hotell lämnar statistik. Om ett hotell inte lämnar statistik görs en beräkning för detta hotell där hänsyn tas till beläggning på likvärdiga anläggningar i området. Felmarginalen blir därmed inte speciellt stor. De flesta hotell är organiserade i SHR. Observera att målgruppsfördelningen som anges ovan är främst en ekonomisk fördelning. En affärsgäst är en som betalar ordinarie rumspris, en konferensgäst är den som bor och har en konferens på samma hotell, en gruppgäst betalar enligt grupprislista och fritidsgäst är den som betalar weekend- eller sommarpris. STUGBY gn varav gn utl Stugor för uthyrning delas upp i olika former. Traditionella stugbyar finns registrerade hos, och lämnar statistik till SCB. För stugbyar finns ingen målgruppsfördelning och antal uthyrda rum ersätts istället med uthyrda stugor. Stugbyar som finns registrerade hos SCB är oftast belägna i fjällen och vid populära sommarresmål. Se även stuga/rum, hyrd via förmedling samt camping (campingstugor). STUGA/LGH, FÖRMEDLAD gn varav gn utl Uthyrning av fritidshus och lägenheter som sker via kommersiellt bokningsorgan, t ex turistbyrå. Här finns dock stora utländska intressen där fritidshusägare i Sverige ställer hus till förfogande. Enligt beslut skall alla bokningsorganisationer lämna statistik till SCB där de registreras under den nya kategorin SoL, stugor och lägenheter uthyrda via förmedling. CAMPING gn varav gn utl Camping kan ske i fyra olika former, tält, husvagn, husbil och campingstuga. För var och en av dessa finns statistik genom SCB. De flesta campingplatser är organiserade i SCR. I tidigare statistik registrerade SCR campingnätter, alltså exempelvis hur många husvagnar som finns på en campingplats varje natt. Detta räknades om till övernattningar genom att multiplicera med 3,134 vilket skall vara det antal personer som SCR antar att det finns i varje husvagn/tält/stuga. När SCB tog över statistiken redovisas dock denna i form av övernattningar. VANDRARHEM gn varav gn utl Under lång tid var vandrarhem en boendeform där flera främmande personer delade rum. Idag är det oftast dubbelrum eller fyrbäddsrum. STF, Svenska Turistföreningen var länge förknippat med vandrarhemmen som ofta drivs i franchiseavtal mellan ägaren/arrendatorn och STF. En annan vandrarhemsorganisation är SViF, Sveriges Vandrarhem i Förening. STF's vandrarhem lämnar statistik till SCB som vandrarhem med beteckningen VF. SViF s vandrarhem har klassas som turisthotell, men från 2002 är även dessa klassade som vandrarhem med beteckningen VO. RESURS AB TEL MAIL: Hemsida: 11

12 FRITIDSBÅT gn varav få utländska Fritidsbåten har kommit att bli en stor boendeform i Sverige. Få länder i världen har så lämplig kuststräcka för fritidsbåtar som Sverige. Skärgården från Uppland, förbi Stockholm och ner i Sörmland har den dominerande delen av fritidsbåttrafiken följt av Bohusläns skärgård. Andra viktiga områden är Blekinge skärgård, Öland, Vänern och Göta kanal, Medelpad samt Norrbottens skärgård. Statistik på nyttjande av fritidsbåtar finns endast via (svenskar, inte utländska) men viss statistik finns även via gästhamnar. Övernattningar i fritidsbåt varierar mycket mellan åren, speciellt beroende på sommarvädret. SLÄKT/VÄNBOENDE gn varav gn utl Övernattningar hos släkt och vänner är den största övernattningskategorin i Sverige. Statistik finns i för såväl svenskar som utlänningar. Denna boendeform minskade kraftigt i slutet av 90-talet, ökade mycket , minskade , men ökat de senaste åren. Utländska övernattningar hos släkt och vänner har ökat nästan varje år. FRITIDSHUS, EGET/LÅNAT gn varav ca gn utl Denna kategori är den näst största i Sverige. Statistik finns i för svenska övernattningar. Många fritidshus ägs av utlänningar och för dessa saknas tillförlitlig statistik på nyttjande. Nyttjandet av fritidshus är den kategori som minskat mest i slutet av 90-talet svarade denna kategori för 51,5 miljoner övernattningar och detta halverades till år Under åren har det legat på ungefär samma nivå, ca 30 miljoner. ANDELSHUS Denna boendeform var på väg att bli en stor kategori i början av 80-talet. På senare tid har dock en stagnation skett p g a rådande ekonomiska konjunkturer. STUGA/LGH HYRD PRIVAT gn varav ca gn utl Många fritidshusägare väljer att hyra ut direkt till turisten. Här finns även stugor, rum och lägenheter som annonseras ut efter vägarna. Statistik finns i för svenska övernattningar. VILD CAMPING gn varav ca gn utl Denna övernattningsform kallas även fri camping och avser camping utanför campingplats, t ex på rastplatser, vid en sjö eller vattendrag. Denna form av boende minskade i slutet av 90-talet, men varierar mycket beroende på sommarvädret. Tvärt emot vad många trott är det inte ekonomin som är avgörande för valet utan mer friheten att kunna välja var man stannar. De som nyttjar fri camping spenderar nästan lika mycket pengar per dygn än de som bor på ordinarie campingplats. Statistik finns i för svenska övernattningar. GRUPPLOGI gn varav få utländska Boendeanläggning som inte är hotell och oftast ägs av idrottsförening, religiöst samfund, ideell organisation, fackförbund, företag (anställdas semesterhem), m fl. ÖVRIGA BOENDEFORMER Övernattning som sker på hårt underlag, t ex skolsalar eller liknande samt tillfällig campingplats. Denna typ av övernattning sker oftast i samband med arrangemang av olika slag, marknader, idrottstävlingar, spelmansstämmor, mm. Andra former av övernattningar är på passagerarfartyg och tåg. Kryssningstrafiken på Östersjön ger ett stort antal övernattningar på båt och nattågen genom Sverige likaså. BESÖK UTAN ÖVERNATTNING De besökare som inte övernattar i ett område kan vara av två slag, genomfartsresenärer och dagsbesökare varav den första räknas som icke kommersiell och den senare till den kommersiella näringen. GENOMFARTSRESENÄRER Med genomfartsresenärer avses främst affärsresande på väg från punkten A till B och stannar i ett område för att tanka bilen eller äta. RESURS AB TEL MAIL: Hemsida: 12

13 DAGBESÖKARE 31 miljoner dagresor 2011 över 10 mil enkel väg Dagsbesökare kan vara av två slag, affärsresande som över dagen besöker en kund/affärspartner eller turisten som över dagen besöker en sevärdhet/ arrangemang/köpcentra i ett område. Av totalt 31 miljoner resor svarar fritidsresor för 23 miljoner och affärsresor för 8 miljoner. Det finns inga beräkningar på den totala storleken av dagresandet eftersom det utländska dagresandet inte är kartlagt. Här finns omfattande gränshandel som är av stor betydelse för många gränskommuner. Dagresor av svenskar kan kvantifieras via. I detta fall avses resor på mer än tio mil enkel väg och alltså inte kopplat till kommungränser eller andra administrativa gränser. En annan källa är resvaneundersökningen (RVU) som genomförs av SCB. Denna visar alla typer av resor, arbete, shopping, rekreation, mm. Genom att använda omsättningsstatistik från SCB är det även möjligt att bedöma det ekonomiska utfallet av resor över kommungränser. TURISMENS EKONOMISKA BETYDELSE Sverige måste ses som ett föregångsland i världen avseende fakta och statistik på resor. Liksom de flesta länder finns officiell statistik på inkvarteringar inom de flesta kommersiella boendekategorier via SCB/Nutek. För alla övriga typer av boende har Sverige ett bra instrument i TuristDataBasen,. Där tillfrågas svenskar varje år om sitt resande, exempelvis hur de reser, vart de reser, hur de bor, hur mycket pengar de lägger ut och på vad de spenderar pengar. Andra faktabaser är, officiell resestatistik via SCB, SJ, Vägverket och Luftfartsverket, omsättningsstatistik för handeln (SCB), marknadsundersökningar utförda av olika organisationer, högskolor, m fl. För utländska besökare är dock faktaunderlaget mycket bristfälligt. Sommaren 1994 genomfördes en undersökning på utländska besökare men detta avsåg endast fyra sommarmånader. Övriga delar på året är mindre kartlagt, d v s affärs- och konferensresande och exempelvis vintersporten. Det enda mätinstrumentet idag är boendet på kommersiella anläggningar. Under utförde dåvarande Turistdelegationen en gränsundersökning för att få bättre fakta om utländska besökare. Omfattningen av denna var dock inte tillräcklig för att erhålla bra fakta för enskilda boendeformer och geografiskt fördelat. BERÄKNINGSMETODER AV TURISM Det finns bara ett sätt att få 100 % säkerhet på storleken av rese- och turistindustrin. Detta får man genom att sätta en övervakare som följer resenären och antecknar alla utlägg han har under vistelsen i området. Detta är naturligtvis helt ogenomförbart men trots allt den enda 100 %-iga metod som existerar. Det näst mest tillförlitliga är att fråga resenärerna när de lämnar området = göra en marknadsundersökning. I detta fall får man dock räkna med att felaktigheter smyger sig in. Det finns glömskeeffekter där resenären inte kommer ihåg alla utlägg han/hon haft under resan. P g a kulturella skillnader finns vissa nationaliteter som vill överdriva sina utlägg medan andra är överdrivet försiktiga. Att beräkna ekonomiska effekter av rese- och turistindustrin har gjorts med flera olika metoder. Här finns bl a utgiftsmetoden, intäktsmetoden, m fl. Nu är det dock fastställt att den enda metod som skall räknas är vad resenären spenderar för resan (eller av annan för resenären), före och under resan samt på destinationen. Alltför ofta mäts turismen i antal övernattningar. Detta ger ingen fullständig bild eftersom antalet övernattningar kan öka trots att det ekonomiska utfallet minskar. Som exempel kan tas en kommun där antalet övernattningar på hotell ökat något från 1992 till 1994 trots att hotellgästernas omsättning minskat med ca 100 miljoner kronor. Hårdare konkurrens med lägre logipriser, fler rabatterade övernattningar, mm har medfört att gästen inte spenderar lika mycket som tidigare. RESURS AB TEL MAIL: Hemsida: 13

14 TURISTEKONOMISKA MODELLEN, TEM Eftersom det är resenärernas utlägg som skall ligga till grund finns ett speciellt dataprogram TuristEkonomisk Modell, TEM, där det enkelt och snabbt kan få fram ett resultat av rese- och turistindustrins ekonomiska effekter. Detta dataprogram utvecklades i mitten av 80-talet och har nyttjats i mer än 230 av Sveriges 289 kommuner och även i andra nordiska länder. TEM är ett kalkylprogram som utför matematiska beräkningar. Kvalitén på resultatet beror helt på hur tillförlitliga inmatningsdata som finns. För att få fram faktaunderlag, inmatningsdata, har Sverige en forskning och faktainsamling som tillhör världens bästa (trots nämnda brister). Förutom olika marknadsundersökningar finns faktaunderlag från flera instanser där de viktigaste är följande: STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB) Tillhandahåller inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor uthyrda genom någon uthyrningsorganisation, på uppdrag av Tillväxtverket. Inkvarteringsstatistiken ger svar på hur många som nyttjat anläggningarna varje enskild natt samt vilken nationalitet de övernattande har. Vidare sker en uppdelning på målgrupp (se hotell). Handels- och sysselsättningsstatistik för alla branscher som påverkas av näringen är andra viktiga faktakällor vid beräkning av näringens storlek. Handelsstatistiken anger omsättning, antal företag, sysselsättning och omsättning per invånare för varje enskild handelsgren i kommunen (t ex sportaffärer, apotek, o s v). RESE- OCH TURISTDATABASEN, En löpande marknadsundersökning där svenskar tillfrågas varje år, minst intervjuer per månad, om sitt resande i och från Sverige. Frågebatteriet är av den arten att resultatet blir mycket omfattande och ger, bland annat, svaren på hur mycket vi nyttjar våra fritidshus, besöker släkt och vänner, mm. I finns data på utlägg fördelat på vilken rese-, boendekategori som väljs. Vidare finns dessa utlägg fördelat såväl på utlägg hemma före resan, på väg till resmålet samt på resmålet. Utläggen finns också fördelat på de branscher som turister lägger sina pengar (ofta kallat turistkronan ). Genom att använda kan man, på ett resursvänligt sätt, göra beräkningar på turismens effekter. tar också upp vilket syfte resenären har för resan. Detta innebär att det finns data på varför en person från, exempelvis, Dalarna åker till Stockholm. visar hur svensken reser, färdsätt, övernattningar, boendeformer, resmål, konsumtion, reslängd och många andra fakta. ger också fakta om resenären, ålder, familjesituation, inkomst, bostadsform, ortsstorlek, mediekonsumtion, mm. RESESTATISTIK Via vägverket erhålls trafikstatistik för de flesta typer av vägar i Sverige. I många fall finns idag utrustning för att mäta åt vilket håll bilen åker, typ av fordon och statistik timme för timme. Genom undersökningar finns också vissa uppgifter på skäl för resan och antal personer i bilarna. Transportstyrelsen, SJ, m fl, har statistik på respektive transportområde och genomför också undersökningar för djupare information om resenärerna. Transportstatistik, t ex flyg och färjor, redovisas dock enbart i antal resande. Detta innebär att vi inte vet hur många som reser ut från Sverige resp. hur många som reser in. En ökning med 4 % kan innebära såväl fler svenskar som reser ut som att detta kan vara fler utlänningar som besöker Sverige. RESURS AB TEL MAIL: Hemsida: 14

15 BESÖKARNA/TURISTERNAS UTLÄGG Vid beräkning av turismens effekter för ett svenskt geografiskt område görs en fördelning av besökarnas utlägg på sex utgiftsposter: Logi Livsmedel Restaurang Shopping Transport Aktiviteter I transporter ingår här enbart de utlägg som finns i det besökta området. Till detta skall komma alla resor till resmålet, d v s de utlägg som hamnar på hemorten eller på resvägen till det besökta området. De sex branscherna påverkas olika mycket av turismen beroende på områdets struktur. Många företag i berörda branscher är beroende av turister utifrån. Detta gäller bland annat livsmedelsaffärer och många detaljhandlare i turistområden. I sammanhanget glöms ofta många hantverkare typ elektriker, snickare, mm, där "logikostnader" hamnar på nyttjandet av privata fritidshus. Exempelvis har Östhammars kommun, med invånare, 43 bilverkstäder eftersom sommarturisterna väljer att serva bilen när de ändå är på semester. Östhammar har också stor omsättning inom järn- och sporthandel eftersom kommunen är tredje störst i Sverige avseende antal fritidshus. Värmdö, näst störst i Sverige med fritidshus har en omsättning inom livsmedelshandeln som är 100 miljoner kronor högre än vad befolkningsunderlaget borde ge upphov till. VAD KAN MÄTAS? I princip kan det mesta inom turismen mätas i form av övernattningar, besök och ekonomiska effekter. Det viktiga är att klart definiera avgränsningar i form av: Exempel på detta är: Geografiskt område - Tidsrymd som avses - Vilka anläggningar/besöksmål som ingår. Turismens ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter i en kommun (eller annat definierat område) för helåret eller vald säsong. Turismens ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av finländska besök och övernattningar i ett område (eller annan nationalitet). Turismens ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av fritidsfiske i ett område. Turismens ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av en konsert eller annat evenemang. Allt hänger på hur tillförlitligt underlag som finns för det som skall mätas. RESURS AB TEL MAIL: Hemsida: 15

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turism ekonomisk rapport för destinationen Ystad & Österlen 2011 Foto: Inge Hansson, bidrag från 2012 års fototävling Turismen i Ystad & Österlen en viktig näring.

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

SVERIGE 2005. TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB

SVERIGE 2005. TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2005 5

Läs mer

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 LULEÅ Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Luleå 2014 3

Läs mer

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 KALMAR LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kalmar län

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren 1999-2008

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren 1999-2008 TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren 1999-2008 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2009 5 RESULTAT

Läs mer

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 TEM 2013 LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 Inklusive åren 2004, 2006-2010 Reviderad version RESURS AB för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Upplands Vallonbruk Se definition av området på sidan två

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Upplands Vallonbruk Se definition av området på sidan två TEM 29 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Upplands Vallonbruk Se definition av området på sidan två RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen

Läs mer

UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2013 SVERIGE 2013

UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2013 SVERIGE 2013 UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2013 Utveckling turismen i Sverige 2013, samt beskrivning av definition av turismen, källhänvisning och hur TEM genomförs. Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1997-2008

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1997-2008 TEM 29 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1997-28 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 29 5 Utveckling

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen längs riksväg 50 BERGSLAGSDIAGONALEN Inklusive åren 2003-2005 och 2008

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen längs riksväg 50 BERGSLAGSDIAGONALEN Inklusive åren 2003-2005 och 2008 TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen längs riksväg 50 BERGSLAGSDIAGONALEN Inklusive åren 2003-2005 och 2008 RESURS AB INNEHÅLL Bakgrund syfte 2 Avgränsning av området 2 Definition

Läs mer

TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Arvidsjaurs kommun Inklusive åren 1994-2004

TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Arvidsjaurs kommun Inklusive åren 1994-2004 TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Arvidsjaurs kommun Inklusive åren 1994-2004 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2005

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2009

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2009 TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2009 Rapporten visar främst den omsättning som hamnar på svenska destinationer, men också den totala turismomsättningen i Sverige

Läs mer

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun Inklusive året 1992, 2004 och 2006

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun Inklusive året 1992, 2004 och 2006 TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun Inklusive året 1992, 2004 och 2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige

Läs mer

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1994-2006

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1994-2006 TEM 27 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1994-26 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 27 5 Utveckling

Läs mer

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 1996 och 2001

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 1996 och 2001 TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 1996 och 2001 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Sorsele 2011 3 RESULTAT TURISMEN I SORSELE 2011

Läs mer

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1995-2007

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1995-2007 TEM 28 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1995-27 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 28 5 Utveckling

Läs mer

UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2014 SVERIGE 2014

UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2014 SVERIGE 2014 UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2014 Utveckling turismen i Sverige 2014, samt beskrivning av definition av turismen, källhänvisning och hur TEM genomförs. Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism

Läs mer

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2007

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2007 TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2007 Rapporten visar främst den omsättning som hamnar på svenska destinationer, men också den totala turismomsättningen i Sverige

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Oxelösunds kommun

Läs mer

TEM 2013 SKÅNE SKÅNE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skåne 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 SKÅNE SKÅNE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skåne 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 SKÅNE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skåne 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Skåne 2013 3 Utveckling

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vingåkers kommun

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vingåkers kommun TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vingåkers kommun RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2009 5 Utveckling turismen i

Läs mer

KÖPING 2011 TEM 2011 KÖPING. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Köpings kommun 2011. Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB

KÖPING 2011 TEM 2011 KÖPING. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Köpings kommun 2011. Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB TEM 2011 KÖPING Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Köpings kommun 2011 Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Köping 2011 3 RESULTAT TURISMEN I KÖPING

Läs mer

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 1994-1995, 1998-2000 och 2003-2006

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 1994-1995, 1998-2000 och 2003-2006 TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 1994-1995, 1998-2000 och 2003-2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Norrköpings kommun

Läs mer

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun Inklusive åren 1997-2005

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun Inklusive åren 1997-2005 TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun Inklusive åren 1997-2005 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2006 5 Utveckling

Läs mer

VÄSTERÅS 2011 TEM 2011 VÄSTERÅS. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerås kommun 2011. Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB

VÄSTERÅS 2011 TEM 2011 VÄSTERÅS. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerås kommun 2011. Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB TEM 2011 VÄSTERÅS Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerås kommun 2011 Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Västerås 2011 3 RESULTAT TURISMEN I

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kristianstads kommun

Läs mer

TEM 2012 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2012. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2012. Inklusive åren 2003-2011

TEM 2012 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2012. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2012. Inklusive åren 2003-2011 TEM 2012 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2012 Inklusive åren 2003-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Vilhelmina kommun

Läs mer

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 1998-2006

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 1998-2006 TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 1998-2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2007 5

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren 2000-2008

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren 2000-2008 TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren 2000-2008 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2009 5

Läs mer

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun Inklusive åren 1997-2005

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun Inklusive åren 1997-2005 TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun Inklusive åren 1997-2005 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2006 5

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Hultsfreds kommun

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Uppsala kommun 2013 3

Läs mer

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tanums kommun

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tanums kommun TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tanums kommun RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2008 5 Turismen i Bohuslän 2008

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Katrineholms kommun

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal

Läs mer

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 146.000 i juli, vilket var

Läs mer

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren 2001-2009 RESURS AB

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren 2001-2009 RESURS AB TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren 2001-2009 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Håbo kommun 2010 3 RESULTAT TURISMEN I HÅBO KOMMUN 2010

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i på Öland 2014 3 Utveckling

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Sep Minskning också i september Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 89.000 i september,

Läs mer

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 1999-2000 och 2003-2009 RESURS AB

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 1999-2000 och 2003-2009 RESURS AB TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 1999-2000 och 2003-2009 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Vilhelmina kommun 2010 3 RESULTAT

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Helsingborgs stad inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Helsingborgs stad inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Helsingborgs stad inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Helsingborgs stad

Läs mer

TEM 2011 HAPARANDA HAPARANDA 2011. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Haparanda kommun 2011. Inklusive åren 2003-2010

TEM 2011 HAPARANDA HAPARANDA 2011. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Haparanda kommun 2011. Inklusive åren 2003-2010 TEM 2011 HAPARANDA Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Haparanda kommun 2011 Inklusive åren 2003-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Haparanda 2011 3 RESULTAT TURISMEN

Läs mer

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Turism - en miljardindustri för Linköping Visit Linköping vill med denna broschyr ge dig mer information om besöksnäringen i Sverige och Linköping

Läs mer

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 2001-2009 Resultatet för år 2009 är reviderat

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 2001-2009 Resultatet för år 2009 är reviderat TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 2001-2009 Resultatet för år 2009 är reviderat RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Tierps kommun 2010

Läs mer

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Grums kommun Inklusive åren 1997, 1999, 2001 och 2003-2005

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Grums kommun Inklusive åren 1997, 1999, 2001 och 2003-2005 TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Grums kommun Inklusive åren 1997, 1999, 2001 och 2003-2005 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Feb Ökning med 13 i februari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till drygt 36.000 i februari. Det var en

Läs mer

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerviks kommun inklusive åren 1997, 2000-2002 och 2005-2006

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerviks kommun inklusive åren 1997, 2000-2002 och 2005-2006 TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerviks kommun inklusive åren 1997, 2000-2002 och 2005-2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen på Öland 2013 3 Utveckling turismen

Läs mer

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Heby kommun inklusive åren 2000-2005 och 2007-2009 RESURS AB

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Heby kommun inklusive åren 2000-2005 och 2007-2009 RESURS AB TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Heby kommun inklusive åren 2000-2005 och 2007-2009 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Heby kommun 2010 3 RESULTAT TURISMEN I

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Feb Ökning med 4 i Uppsala i februari Det totala antalet gästnätter i februari i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till drygt 31.000 i Uppsala.

Läs mer

RESURS för Resor och Turism i Norden AB

RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Ystad & Österlenregionen med kommunerna Simrishamn, Tomelilla och Ystad inklusive åren 2009-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden

Läs mer

NYKÖPING 2009. TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun Inklusive 2002-08 RESURS AB

NYKÖPING 2009. TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun Inklusive 2002-08 RESURS AB TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun Inklusive 2002-08 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2009 5 RESULTAT

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 5 under januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 36.000 i Uppsala i april. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Sep Samma utfall som åren 200809 Det totala antalet gästnätter under september i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 41.000 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan Ökning med 10 i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 36.000 i januari. Det var en ökning

Läs mer

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2008-2011

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2008-2011 TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2008-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB År Ökning med 3 i Uppsala Det totala antalet gästnätter under i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till nästan 500.000 i Uppsala. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Dec Ökning med 4 i december Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Västmanland uppgick till 617.000

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Ökning med 20 i maj Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 112.000 i maj, en ökning med

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 52.000 i Uppsala under juli. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Mar Ökning med 7 under första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 107.000 i Uppsala under första

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 3 januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 29.000 i Västerås i april. Det var en minskning

Läs mer

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan 31.000 gästnätter i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 31.000 i januari. Det var en minskning

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Nyköpings kommun 2013

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Nov Ökning med 2 i Uppsala i november Det totala antalet gästnätter under november i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 37.500 i Uppsala.

Läs mer

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen på Öland inklusive åren 2002-2010 RESURS AB

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen på Öland inklusive åren 2002-2010 RESURS AB TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen på Öland inklusive åren 2002-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen på Öland 2011 3 RESULTAT TURISMEN PÅ ÖLAND 2011 Omsättning totalt

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 7 första halvåret Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 255.000 i Uppsala under första halvåret.

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Sep 2 gästnätter i september Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 25.000 i Västerås i september. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 26.000 i Västerås i mars. Det var en ökning

Läs mer

Resultatet januari-april

Resultatet januari-april Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 28 000 gästnätter i april Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 28.000 i Västerås under april. Det var en ökning

Läs mer

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren 2007-2010. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren 2007-2010. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren 2007-2010 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Håbo kommun 2012 3 Utveckling

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 24 000 gästnätter i mars Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 24.000 i Västerås under mars. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Aug Ökning med 3 under sommaren Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 160.000 i Uppsala under juniaugusti. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 i juni Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 32.000 i Västerås under juni. Det var en ökning med 4

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Nyköpings kommun 2014

Läs mer

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen på Öland inklusive åren 2008-2011

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen på Öland inklusive åren 2008-2011 TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen på Öland inklusive åren 2008-2011 2011 års uppgifter för fritidhus och därmed hela resultatet reviderat RESURS för Resor och Turism i

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av:

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av: SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013 Rapporten är framtagen av: INNEHÅLL Det lyfter inte från utlandsmarknaderna 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av

Läs mer

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i maj Totalt gjordes i maj drygt 76. övernattningar på hotell, vandrarhem och i stugbyar i Uppsala län, vilket var en ökning med 7 jämfört med. Antalet

Läs mer

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Nov Nedgång i november Gästnätterna i Sverige minskade med totalt 4 i november. I var minskningen 3 och i minskade gästnätterna med 5. Totalt gjordes i november drygt

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i juni Gästnätterna i summerade till 55. i juni (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 13 jämfört med juni, bl a beroende

Läs mer

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne T U R I S M Nyckeltal Lund kommun 2014 Lund kommun Skåne län Kommunens andel av länet 2013 2014 2013 2014 2013 2014

Läs mer

1. Godkänna förfrågningsunderlaget som ryms inom kommunstyrelsens budgetram

1. Godkänna förfrågningsunderlaget som ryms inom kommunstyrelsens budgetram 0 Öster Tjänsteutlåtande * Tillväxt- och marknadsenheten Till Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum 2014-09-30 Dnr KS 2014/0280 Antagande av förfrågningsunderlag Sammanfattning Kommunstyrelsens kontor har

Läs mer

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Karlskrona kommun och Stena Line Åsa Widmark 2009-02-13 Turismens Utredningsinstitut Främja och stödja kunskapsuppbyggnaden inom

Läs mer

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun VATTENRIKET 2011 Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun SAMMANFATTNING Totalt gjordes det 148 250 besök i Vattenriket under 2011. Juli månad toppar med över 22 000 besök.

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen

Läs mer

Strategidokument för Upplevelse Motala 2010 besöksnäring och turism

Strategidokument för Upplevelse Motala 2010 besöksnäring och turism Strategidokument för Upplevelse Motala 2010 besöksnäring och turism Strategidokument för Upplevelse Motala 2010 besöksnäring och turism. Sammanfattning År 2010 kommer att bli ett år då vi satsar på två

Läs mer

Borgsjö Hembygdsgård och kyrka

Borgsjö Hembygdsgård och kyrka Borgsjö Hembygdsgård och kyrka Gästundersökning 2008 Mitt Sverige Turism 2008 1 Innehåll Metod 3 Hembygdsgården fångar upp genomfartsresenärer 3 Samtliga turister 3 Varifrån kom besökarna? 4 Tidigare besök

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2013 FAKTA OM SVENSK TURISM Innehåll Förord 3 Nyckeltal

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Rock Art Hällbildcentrum

Rock Art Hällbildcentrum Rock Art Hällbildcentrum Turistekonomisk analys och gästundersökning 2008 Mitt Sverige Turism 2008 1 Innehåll Turistekonomisk analys Metod 3 Definitioner och förklaringar 4 Vad betyder Rock Art för den

Läs mer

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08 Svensk turismstatistik Uppdaterad 215-8-28 Föregående 215-7-8 FLYG passagerarfrekvens Juni 215 Källa: Transportstyrelsen pax fg år andel Sverige 639 212-1% 19% Europa, ank 1 125 375 2% 34% Europa, avr

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Fakta om turismen på Åland. Ålands landskapsregering Näringsavdelningen

Fakta om turismen på Åland. Ålands landskapsregering Näringsavdelningen Fakta om turismen på Åland Ålands landskapsregering Näringsavdelningen Fakta om Åland Åland är ett självstyrt, demilitariserat landskap i Finland och medlem i EU. Parlament Ålands lagting. Regering Ålands

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer