PROTOKOLL 1 (49)

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (49) Kommunfullmäktige Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, klockan , Beslutande Se sidan 2-3 Övriga deltagande Lars Björklund, sekreterare Justerare Paragrafer Bertil Almgren och Åsa Gustafsson med Rober Marklund och Anette Lindgren som ersättare Underskrifter.. Ann-Christin Westerlund, ordförande Lars Björklund, sekreterare... Bertil Almgren, protokollsjusterare Åsa Gustafsson, protokollsjusterare Roger Marklund, protokollsjusterare BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift. Åsa Lundmark

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Samtliga ordinarie ledamöter med undantag av: Förhindrad ledamot Inkallad ersättare Henry Andersson (M) Gunnar Fransson, närv kl , tjg fr o m 276 Stefan Bergman (S), närv t o m Staffan Asplund (S), närv kl , kl 17.00, 286 tjg fr o m kl 17.00, 287 Birgitta Burström (FP), närv Ingen ersättare t o m kl 17.40, 293 Lars Carlsson (V) Rolf Carlsson (V) Stina Engström (FP), närv t o m Ulla Bråndal (FP), närv kl , kl 14.45, 282 tjg fr o m kl 14.45, 284 Åsa Etelämäki (S) Gunnel Sandström (S), närv kl , tjg fr o m 276 Kenneth Fahlesson (S), närv fr o m Kerstin Feldhaus-Karlsson (S), närv kl kl 11.15, , tjg t o m kl 11.15, 281 Sickan Forsberg (S), närv t o m David Enwall (S), närv kl , kl 16.45, 285 tjg fr o m kl 16.45, 287 Åsa Gustafsson (FP), närv t o m Inger Andersson-Öberg (FP), närv kl kl 17.00, , tjg fr o m kl 17.00, 287 Asmir Hajdarpasic (S) Gunnar Holmlund (S) Iris Nilsson (S) Ulrika Lindström (S), närv och tjg t o m kl 15.30, 283 Robert Ignberg (S), närv kl , , tjg fr o m kl 15.30, 285 Ida Lindh (FP), närv kl Ulla Bråndahl (FP), närv kl , 16.40, tjg t o m kl 11.25, Inger Sundbom (FP), närv kl , tjg kl , Därefter ingen ersättare Carl-Göran Lundmark (S), närv Kamel Mnad (S), närv kl , t o m kl 12.30, 281 tjg fr o m kl 12.30, 283 Anders Rutdahl (C), närv t o m Kjell Bergmark (C), närv kl , kl 16.40, 285 tjg fr o m kl 16.40, 286 Fredrik Stenberg (S) Sten-Arne Burman (S) Kurt Vallmark (C), närv t o m Mari L Hedström (C), närv kl , kl 14.45, 282 tjg fr o m kl 14.45, 283 Anita Wallström (S), närv t o m Tomas Teglund (S), närv kl , kl 17.15, 288 tjg fr o m kl 17.15, 289 Nils E Vesterberg (M) Monica Grape (M) Glenn Wikman (FP) Jörgen Tjärnström (FP), närv kl , tjg fr o m 276 Maalin Vikström (FP) Jan-Erik Engman (MP) Lars Åhman (FP), närv fr o m Inger Anderson-Öberg (FP), närv kl kl 13.30, , tjg t o m kl 13.30,

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 Ann Åström (S), närv fr o m Robert Ignberg (S), närv kl , kl 12.05, , tjg t o m kl 12.05, Tomas Marklund (S) Gunilla Lundström (S)

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Utdelning av fritidstipendier Vid dagens sammanträde utdelas 2012 års fritidsstipendier ut.

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Fråga av Lars Åhman (FP) om barngruppers storlek enligt de anställda Kommunfullmäktigeledamoten Lars Åhman (FP) har till barn- och grundskolenämndens ordförande ställt följande fråga: - Det finns tre slags lögn: lögn, förbannad lögn och statistik. Så lär den viktorianske statsmannen Benjamin Disraeli ( ) en gång ha uttryckt sig. Ändå är statistik ett viktigt hjälpmedel för att visa hur resurser används. Det är därför viktigt att statistiken är så rättvisande som möjligt. Sveriges Television granskar just nu förskolan i landet. Som en del i undersökningen har SVT låtit fråga barnskötare över hela landet om storleken på barngrupperna. Undersökningen på riksnivå visar att bara 3 procent av alla avdelningar har 5-9 barn medan en majoritet av avdelningarna, 45 procent, har barngrupper med barn. 13 procent av alla avdelningar har 25 barn eller fler medan 5 procent har fler än 34 barn. SVT visar också att personaltätheten på förskolan är lägre än vad Skolverkets siffror visar. Skolverkets riksgenomsnitt handlar om 5,3 barn per personal, medan SVT som frågat förskolepersonalen och räknat bort resurspersoner för särskilda barn landar på 6,1 barn per personal. Som jämförelse kan nämnas att Skolverkets statistik för Skellefteå visar att kommunen har 5,1 barn per personal i snitt samt 17,5 inskrivna barn per avdelning. Viktigt att understryka i sammanhanget är att kommunfullmäktige efter intensivt arbete från Folkpartiet i september 2011 beslöt att uppdra åt barn- och grundskolenämnden att utarbeta riktlinjer för att förhindra att för stora barngrupper varaktigt förekommer i förskolan. 15 månader har nu gått sedan det beslutet i kommunfullmäktige. Med anledning av detta vill jag fråga 1. Kan också Skellefteå kommun fråga sin förskolepersonal för att få statistik kring personaltäthet och barngruppernas på liknande sätt som SVT gjort? 2. Tror du att den statistiken skulle visa på större barngrupper och lägre personaltäthet, precis som SVT:s rikssiffror jämfört med de siffror kommunerna rapporterar till Skolverket? 3. När bedömer du att de riktlinjer fullmäktige gett barn- och grundskolenämnden i uppdrag att ta fram kan presenteras?

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 Kommunfullmäktiges beslut Frågan bordläggs.

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Åsa Gustafsson (FP) om konstgräsplaner i kommundelen Burträsk (39/12) Kommunfullmäktigeledamoten Åsa Gustafsson (FP) har till fritidsnämndens ordförande ställt följande interpellation: Efter att fotbollssäsong 2012 börjar vara över har det hänt en del i vår stora kommun. Burträsk damlag som denna säsong fick chansen att kliva upp i tvåan, efter det att flera lag i trean tackade nej. Vem kunde då tro, vilket många inte heller trodde, att de skulle sluta som det gjorde efter denna fotbollssäsong. Om man nu har missat det så kommer Burträsk damlag att nästa säsong spela i division 1. Det kommer då att vara det lag som är bäst efter Sunnanås damlag. Som många vet så har Burträsk ännu inget konstgräs samt att kommunen i dagsläget inte har några planer på detta. Därför är min fråga till fritidsnämndens ordförande: Kan fotbollsföreningar i och utanför Burträsk nu förvänta sig att vara aktuella för ett kommande konstgräs i Skellefteå Fritidsnämndens ordförande Daniel Ådin (S) lämnar följande svar: I dag finns fyra fullstora konstgräsplaner i kommunen varav två är uppvärmda. Fotbollsföreningarna i kommunen är väldigt tydliga med att det behövs många fler för att fotbollen ska kunna hänga med i konkurrensen från lag i andra kommuner. Det finns dock inga beslut om ytterligare konstgräs det kommande året. I fritidsnämndens investeringsbudget för kommande år finns förslag på ett till konstgräs 2014 och ytterligare ett Förra gången det beslutades om placering av ett konstgräs tillfrågades fotbollsföreningarna om vart placeringen borde ske. Fotbollsföreningarnas demokratiskt utsedda referensgrupp förordade då Skogsvallen och angav, i samma beslut, att nästa konstgräs borde placeras i Kåge. Den gången följde fritidsnämnden referensgruppens rekommendation och jag utgår från att vi kommer att lyssna på dem även i framtiden. Det innebär inte att referensgruppen själva kan bestämma ev. placering. Ytterst är det ett beslut för fritidsnämnden alternativt kommunfullmäktige. Referensgruppen ska representera fotbollsföreningarna och fotbollens behov. Vi har en skyldighet att också väga in andra aspekter. Vårt mål, på sikt, är att konstgräs ska finnas inom rimligt avstånd från alla våra större serviceorter inklusive Burträsk. Det kommer att ta tid innan vi är där men arbetet fortsätter.

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 Sedan Åsa Gustafsson (FP) och Joakim Wallström (V) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Åsa Gustafsson (FP) om belysning på idrottsplatsen i Burträsk (40/12) Kommunfullmäktigeledamoten Åsa Gustafsson (FP) har till fritidsnämndens ordförande ställt följande interpellation: För några år sedan ställde jag en interpellation i fullmäktige angående belysning på idrottsplatsen i Burträsk. Svaret jag då fick var att man i kommunen skulle se över detta. Vi har fortfarande ingen belysning på någon av våra fullstora fotbollsplaner på idrottsplatsen. Därför är min fråga: Kan Burträsk fotbollsföreningar förvänta sig någon belysning på idrottsplatsen i Burträsk? Fritidsnämndens ordförande Daniel Ådin (S) lämnar följande svar: Belysning av fotbollsplaner har blivit en stor fråga de senaste åren. Kraven från Fotbollsförbundet på antal lux på belysningen i högre divisioner håller på att knäcka många mindre kommuner. Kraven har inte heller rent sportslig grund utan beror främst på TV-bolagens krav. En godkänd belysning till Norrvallas konstgräs skulle ex. kosta många miljoner. Nu behöver inte ev. belysning på Burträsks idrottsplats hålla lika hög kvalitet (såvida man inte avancerar upp till damallsvenskan) så det beräknade priset ligger på kr I Skellefteå kommun har vi valt att satsa på belysning där det gör bäst nytta. På gräsplanernas normala nyttjandetider, det vill säga slutet av maj till och med början av september utgår vi från att det räcker med dagsljus. Möjligen skulle det kunna vara berättigat att sätta belysning på grusplanen i Burträsk eftersom den används vid tider på året då dagsljuset inte räcker till. Men i dagsläget är det inte aktuellt att investera ny belysning för kronor för en grusplan som nyttjas timmar per år. Nyttjandet av kommunens grusplaner har, i samband med att vi byggt konstgräs, sjunkit med 70 procent mellan 2007 och Samtliga konstgräsplaner förses däremot med belysning då nyttjandet av dessa ligger över 1000 timmar/år. Frågan om belysning av Burträsks IP skjuts därför på framtiden och kommer att tas upp i samband med ev. beslut om konstgräs. Sedan Åsa Gustafsson (FP) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Raija Melender (S) om underhållet av gator och vägar i Boliden (43/12) Kommunfullmäktigeledamoten Raija Melander (S) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande interpellation: I Bolidenområdet finns i dag en optimism och framtidstro som inte funnits på länge. Satsningarna inom gruvindustrin är givetvis en av anledningarna. Även från kommunens sida har det i själva samhället gjorts en del satsningar. Ett exempel är upprustningen av Margaretaparken. Ändå finns det anledning att påpeka tydliga brister. En rad privatägda fastigheter i Boliden är i förfall. Andra är dåligt underhållna. Gemensamt är att de i hög grad förfular ett samhälle som annars har stora kvalitéer. Ett annat exempel gäller bristande underhåll av flera gator och vägar i samhället. Med anledning av detta undrar jag hur ser kommunens planer ut när det gäller underhåll av gator och vägar i Boliden? Tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) lämnar följande svar: Under 2012 så har Ringen delen Skolgatan Finnforsvägen byggts om till en kostnad av 1 miljon kronor. Även ny återvinningscentral är utförd kostnad 1,5 miljoner kronor. Dessutom har även övriga underhållsåtgärder vidtagits, såsom nya ledningar och brunnar på Skolgatan. Kostnaden för detta är ca kronor. Under 2013 så ska Skolgatan byggas om. Kostnaden beräknas till 1,3 miljoner kronor. Därutöver planeras för fortsatta underhållsinsatser för ca 1 miljon. Boliden kommer att under de närmaste åren vara en av de mer prioriterade serviceorterna. Sedan Raija Melender (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Raija Melender (S) om fastigheter som förfaller i Boliden (44/12) Kommunfullmäktigeledamoten Raija Melender (S) har till bygg- och miljönämndens ordförande ställt följande interpellation: I Bolidenområdet finns i dag en optimism och framtidstro som inte funnits på länge. Satsningarna inom gruvindustrin är givetvis en av anledningarna. Även från kommunens sida har det i själva samhället gjorts en del satsningar. Ett exempel är upprustningen av Margaretaparken. Ändå finns det anledning att påpeka tydliga brister. En rad privatägda fastigheter i Boliden är i förfall. Andra är dåligt underhållna. Gemensamt är att de i hög grad förfular ett samhälle som annars har stora kvalitéer. Ett annat exempel gäller bristande underhåll av flera gator och vägar i samhället. Med anledning av detta undrar jag: Vad kan kommunen göra åt de privata fastigheter som förfaller och förfular samhället? Bygg- och miljönämndens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: Plan och bygglagen som reglerar detta säger följande. Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i huvudsak ska bevaras. En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer. Det vanligaste är att en anmälan inkommer till bygg- och miljökontoret. Därefter åker inspektör ut på plats och dokumenterar och gör en bedömning om det föreligger som anmälan gjort gällande. Är det så, då tillskriver bygg- och miljökontoret ägaren om olägenheten och då ges denne möjlighet att beskriva vilken åtgärdsplan som finns för att ordna upp detta. Man kan då vara överens om att detta ska vara åtgärdat inom ex sex månader. När den tiden gått så görs det en besiktning av ärendet. Men det kanske inte har hänt något när slut besiktningen görs. Då kan det bli frågan om ett åtgärdsföreläggande. Om en ägare eller nyttjanderättshavare m m avstår att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, då får bygg- och miljönämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden (åtgärdsföreläggande).

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 Sedan är det ju så att även om bygg- och miljönämnden förelägger, och sedan i nästa steg förelägger med ekonomiskt vite enligt viteslagen och i sista skedet att vi går till domstol som utdömer vitet, så är det inte säkert att ägaren åtgärdar bristerna. Då kan det bli så att vi måste begära handräckning av kronofogdemyndigheten. Innan de går in och faktisk vidtar en åtgärd på en fastighet vill de ha ekonomisk täckning. Om ägaren är utan tillgångar, så kan det i sista hand bli kommunen som måste pröva frågan om man vill stå som ekonomisk garant. Detta kan bli aktuellt i särskilda fall. Ett exempel på detta var huset i Strömfors, som höll på att falla ut på gatan (allmänna gaturummet) och säkerhetsrisken för allmänheten var stor. Men kommunen kan inte - ska inte - får inte bekosta upprustning eller rivning av förfallna fastigheter, utan det ansvaret ska ligga på den enskilde. Hur framgångsrika vi kan vara på detta området beror alltså ytterst på: - Att den enskilde fastighetsägaren går att nå för kommunikation, så att vi kan informera förelägga vitesförelägga och som sista utväg anlita kronofogden. - Att den enskilde fastighetsägaren har såna tillgångar som täcker kostnaden för de åtgärder som krävs. Sedan Raija Melender (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Birgitta Burström (FP) om underhållet av avloppssystemet (45/12) Kommunfullmäktigeledamoten Birgitta Burström (FP) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande interpellation: I tidningen Dagens samhälle är rubriken på första sidan Vattenhotet. Vi har nog alla upplevt att det har regnat ovanligt mycket både i sommar och nu i höst. Skellefteå kommun satsar mycket på vägunderhåll kronor/person och år. Det låter lovande. Men hur ser det ut under våra vägar. Hur underhåller man vårt avloppssystem? Jag vill ha svar på: - Hur ser vårt avloppssystem ut? - Ålder? - Hur ofta går man in och filmar? - Finns det någon plan för när man byter ut gamla ledningar? - Vad har det kostat kommunen att ersätta hushållen för skador man fått efter vattenskador i hemmen? Tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) lämnar följande svar: Vårt avloppssystem är som många andra va-ledningssystem i Sverige en blandning av ålder och kvalitet, som följer vår utbyggnad av infrastruktur under 1900 talet. Matrialval följer också den anda som var under olika årtionden. Det finns utmärkta rapporter från Svenskt Vatten Utveckling, som visar hur det ser ut i Sverige generellt. Filmning sker kontinuerligt året runt (om inte vädret försvårar väsentligt sträng kyla/mycket snö), och är en viktig del i vårt arbete med att prioritera vårt förebyggande underhåll. Tekniska kontoret har en egen filmbuss med komplett utrustning. Till detta köper vi även in filmning via externa resurser. Det finns en förnyelseplanering av vårt ledningsnät, som ständigt uppdateras, beroende på information från: - redan nämnda filmningsinsatser, - vårt akuta ledningsunderhåll - planerade gatuombyggnader - med mera Kostnaden för självrisker och ersättning, med anledning av både vatten- och avloppsskador, till försäkringsbolag varierar mellan åren, men har de senaste åren legat på ca tkr/år. När vi haft någon större översvämningsskada, t.ex. skyfallet i september 2006, kan det komma något år där dessa kostnader överskrids.

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 Bara som jämförelse kan det vara bra att jämföra med vår driftbudget 2013 gällande ledningsnät ( ur internbudget VA upp för beslut i TN i december 2012 ): Vht 862, distribution dricksvatten: tkr Vht 865, ombyggnad va-ledningar: tkr Vht 866, avledning spillvatten: tkr Vht 869, avledning dagvatten: tkr Stora delar av dessa pengar går till direkt ledningsunderhåll. Inom vissa verksamheter finns även personalkostnader m.m., som naturligtvis är en förutsättning i sig för ett fungerande ledningsarbete. Inom vht 865 går alla medel till direkt ledningsunderhåll. Det är glädjande att konstatera att de medel som äskats och beslutas för förebyggande ledningsunderhåll, kunnat utökas under de senaste åren. Att vi t.ex. har tkr för att bygga om va-ledningar under 2013 är mycket bra. Vi försöker att öka äskandet för varje år som går, för att kompensera för ökade kostnadsnivåer. Kostnaderna för ledningsmaterial, plast, har starka kopplingar till aktuellt oljepris. Till ovanstående ska även läggas större investeringsprojekt kommande år i syfte att förbättra ledningsinfrastrukturen, t.ex. förstärkning dricksvattenförsörjning ner mot Skelleftehamn, ca 15 mnkr, nya ledningar till/från Drängsmark/Frostkåge, ca 15 mnkr. (Exakta summor finns i beslutad investeringsbudget samt i kommande äskande tekniska nämnden 10 dec 2012.) Vårt arbete med att underhålla och förnya vårt ledningsnät känns som en stark sida hos va-verksamheten Sedan Birgitta Burström (FP) och Harriet Classon (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Interpellation av Andreas Löwenhöök (M) om uppföljning av friskolornas verksamhet (46/12) Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) har till gymnasienämndens ordförande ställt följande interpellation: Enligt 15:e kapitlet, 34, i skollagen har kommunen rätt till insyn i de fristående gymnasieskolornas verksamhet. Den fristående skolan är också skyldig att delta i kommunens uppföljning och utvärdering av skolväsendet i kommunen. Motsvarande lagstiftning finns för grundskolan. Eftersom Skellefteå kommun har ansvar för alla elever i kommunen är det viktigt att genomföra kontinuerliga uppföljningar av både de kommunala skolornas verksamhet och de fristående gymnasieskolornas verksamhet. Uppföljningen bör ske utifrån kvalitets- och ekonomiperspektiv, samt av ytterligare parametrar som bidrar till att elever tillförsäkras en bra skolgång. Mot bakgrund av ovanstående har jag följande fråga till gymnasienämndens ordförande Bertil Almgren (S): På vilket sätt följer gymnasienämnden upp de fristående gymnasieskolornas verksamhet? Gymnasienämndens ordförande Bertil Almgren (S) lämnar följande svar: Gymnasiekontoret använder sin insynsrätt till att följa upp elevantal, begära in underlag vid ansökan om särskilda medel och för att följa upp närvaro vid de fristående skolorna. Skellefteå kommun har ingen egen inspektionsorganisation med resurser att kvalitetsgranska fristående och kommunala skolor. Månadsvis följer gymnasiekontoret upp antalet elever i de fristående skolorna fördelat på program och årskurs. Gymnasiekontoret efterfrågar inför beslut om förlängd studiegång (fjärde gymnasieår) berörda elevers individuella studieplaner, resultat och närvaro. Ansökningar om tilläggsbelopp prövas inför varje termins utifrån ansökan där rektor redovisar tidigare insatser, resultat av dessa samt planerade stödinsatser. Gymnasiekontoret har under 2012 genomfört skolvisa uppföljningar av närvaro och analyserat resultaten tillsammans med berörd rektor. Skolinspektionen har under 2012 genomfört tillsyn på såväl kommunala som fristående skolor i Skellefteå. Resultaten har ännu inte redovisats i sin helhet.

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 Gymnasiekontoret arbetar med att utveckla ett nytt arbetssätt för det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet har under 2012 koncentrerats till de kommunala skolorna. Även under 2013 kommer gymnasiekontorets insatser att i första hand riktas till de kommunala skolorna. Sedan Andreas Löwenhöök (M) och Maria Wiksten (KD) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Samarbete med landstinget om måltidsverksamhet Sammanfattning Efter beslut i kommunstyrelsen i april 2012 har en utredning genomförts om samarbete med landstinget beträffande måltidsverksamhet. Kommunledningskontoret föreslår att samarbete etableras med Västerbottens läns landsting beträffande måltidsverksamhet. Det innebär i realiteten att en gemensam nämnd bildas inom kommunens organisation. Den gemensamma nämnden övertar verksamheten vid lasarettets kök vilket samtidigt innebär att tillagningsköken vid Strandgården och Klockarhöjden avvecklas. När det gäller kommunens måltidsverksamhet så omfattar den gemensamma nämndens ansvarsområde hela den verksamhet som finns inom nuvarande måltidsavdelning. Kommunfullmäktiges beslut 1. Förslaget till utvecklat samarbete mellan Skellefteå kommun och Västerbottens läns landsting godkänns med följande ändring i 4 i reglementet: Första stycket med tillägget: Kommunens ledamöter utgörs av fastighetsnämndens arbetsutskott. De tre ersättarna utses av fastighetsnämnden bland fastighetsnämndens ledamöter. Andra stycket med tillägget: Fastighetsnämndens ordförande utses tillika till måltidsnämndens ordförande. 2. Detta innebär bland annat följande: En gemensam måltidsnämnd bildas och från och med och denna ingår i Skellefteå kommuns organisation. Den gemensamma nämnden övertar ansvaret för lasarettets kök. Hela den verksamhet som finns inom kommunens måltidsavdelning omfattas av den gemensamma nämndens verksamhet. Produktionsköken på Strandgården och Klockarhöjden avvecklas på sikt. Ledningen för kommunens måltidsverksamhet ska, tillsammans med berörd personal, utforma detaljorganisation. 3. Beslutet gäller under förutsättning att motsvarande beslut fattas hos Västerbottens läns landsting. Inlägg Bert Öhlund (S), Hans Brettschneider (MP), Anette Lindgren (M), Harriet Classon (S) och Stefan Bergman (S) yttrar sig.

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 Yrkande Bert Öhlund (S) yrkar att 4 i reglementet ändras på följande sätt: 1. Första stycket med tillägget: Kommunens ledamöter utgörs av fastighetsnämndens arbetsutskott. De tre ersättarna utses av fastighetsnämnden bland fastighetsnämndens ledamöter. 2. Andra stycket med tillägget: Fastighetsnämndens ordförande utses tillika till måltidsnämndens ordförande. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Bert Öhlunds yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit Bert Öhlunds yrkande. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 377 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll , 200 Landstingsstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 39 Kommunledningskontoret tjänsteskrivelse Beslutet sänds till: Landstinget Kommunledningskontoret/Yngve Lindmark SLK/måltidsavd Fastighetsnämnden

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Disposition av återbetalda försäkringspremier (AFA) Sammanfattning Skellefteå kommun kommer att få tillbaka cirka 80 miljoner kronor i premier för de kollektivavtalade sjukförsäkringarna från AFA Försäkring. Det är en generell utbetalning till arbetsgivare i näringslivet och offentlig sektor. Återbetalningen avser 2007 och Budgetberedningen har hanterat frågan och hittat ett antal områden inom vilka satsningar föreslås göras, till exempel sociala investeringsfonder, skolan (it, lärarlöner), vägunderhåll, trygghetsboenden med mera. Kommunfullmäktiges beslut kronor anvisas som tilläggsanslag 2012 och betalas ur 2012 års resultat enligt följande: 1. Barn- och grundskolenämnden för lärarlöner Gymnasienämnden för lärarlöner a. Barn- och grundskolenämnden för trådlöst datornätverk b. Barn- och grundskolenämnden för it i skolan a. Gymnasienämnden för trådlöst datornätverk b. Gymnasienämnden för it i skolan Kommunstyrelsen för social investeringsfond Kommunstyrelsen för boende för äldre Fritidsnämnden till åtgärder i Bygdsiljumbacken Tekniska nämnden för vägunderhåll och kapitalkostnader Kommunstyrelsen för kultursatsningar Dessa anslag får ombudgeteras till år 2013 om de inte har förbrukats oavsett nämndens resultat. 3. Barn- och grundskolenämndens ram 2013 ökas med kronor på grund av ökade lönekostnader att betalas ur kommunstyrelsens medel till förfogande för budgetreserv. 4. Gymnasienämndens ram 2013 ökas med kronor på grund av ökade lönekostnader att betalas ur kommunstyrelsens medel till förfogande för budgetreserv. Reservation Samtliga ledamöter tillhörande Centerpartiets, Folkpartiets, Kristdemokraternas, Miljöpartiets, Moderata samlingspartiets och Vänsterpartiets fullmäktigegrupper reserverar sig mot beslutet.

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 Inlägg Bert Öhlund (S), Andreas Löwenhöök (M), Rune Wästerby (MP), Kjell Hanseklint (V), Maria Wiksten (KD), Harriet Classon (S), Joakim Wallström (V), Hans Brettschneider (MP), Kjell Hanseklint (V), Daniel Öhgren (C), Inger Andersson- Öberg (FP) och Håkan Lindh (FP) yttrar sig. Yrkande 1 Kjell Hanseklint (V) yrkar att ärendet återremitteras med motiveringen: Överlägga med de anställdas fackliga organisationer ifall det finns några bättre arbetsmiljöåtgärder som kan genomföras under 2013 syftande till att ingen anställd i kommunen, på grund av den fysiska och psykiska arbetsmiljön, ska bli ett ärende för Försäkringskassan. Beslutsgång 1 Ordföranden ställer bifall respektive avslag till återremissyrkandet var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige avslagit yrkandet. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som vill avslå återremissyrkandet röstar ja. Den som stöder yrkandet röstar nej. Omröstningsresultat 1 Vid uppropet avges 57 ja-röster och 6 nej-röster. 2 ledamöter är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Yrkande 2 Bert Öhlund (S) yrkar att i punkt 1 anvisas ytterligare kronor: 3b. Barn- och grundskolenämnden för it i skolan b. Gymnasienämnden för it i skolan Andreas Löwenhöök (M) yrkar med instämmande i Bert Öhlunds yrkande om höjt belopp för följande punkter: kronor inklusive för jobb och tillväxt kronor kronor kronor Beslutsgång 2 Ordföranden ställer Bert Öhlunds och Andreas Löwenhööks yrkanden var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit Bert Öhlunds yrkande. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder Bert Öhlunds yrkande röstar ja. Den som stöder Andreas Löwenhööks yrkande röstar nej. Omröstningsresultat 2 Vid uppropet avges 41 ja-röster och 22 nej-röster. 2 ledamöter är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista.

21 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 Yrkande 3 Andres Löwenhöök (M) och Rune Wästerby (MP) yrkar att kronor avsätts för bidrag till Guldstadens kvinnojour för år Beslutsgång 3 Ordföranden ställer bifall respektive avslag till Andreas Löwenhööks och Rune Wästerbys yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige avslagit yrkandet. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som vill avslå Andreas Löwenhööks och Rune Wästerbys yrkande röstar ja. Den som stöder yrkandet röstar nej. Omröstningsresultat 3 Vid uppropet avges 36 ja-röster och 26 nej-röster. 1 ledamot avstår från att rösta. 2 ledamöter saknar ersättare. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Yrkande 4 Kjell Hanseklint (V) yrkar att kronor avsätts vardera till arbetsmiljöåtgärder och landsbygds- och turismutveckling. Beslutsgång 4 Ordföranden ställer bifall respektive avslag till Kjell Hanseklints yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige avslagit yrkande. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som vill avslå Kjell Hanseklints yrkande röstar ja. Den som stöder yrkande röstar nej. Omröstningsresultat 4 Vid uppropet avges 57 ja-röster och 6 nej-röster. 2 ledamöter saknar ersättare. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 420 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Beslutet sänds till: SLK/budget och bokslut Barn- och grundskolenämnden Gymnasienämnden Fritidsnämnden Tekniska nämnden

22 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Motion av Daniel Öhgren (C), Maria Sandström (C) och Anders Rutdal (C) om strategiska planer för kommundelarnas utveckling (6/11) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamöterna Anders Rutdal (C), Maria Sandström (C) och Daniel Öhgren (C) föreslår i en motion att kommunen i samverkan med lokala aktörer arbetar fram strategiska utvecklingsplaner för varje kommundel. Utvecklingsplanerna ska syfta till att ta tillvara varje kommundels förutsättningar för tillväxt, men också beskriva hur man långsiktigt säkrar viktig samhällsservice. Både näringsliv, befolkning och service på landsbygden har generellt haft en negativ utveckling under de senaste årtiondena. Samtidigt kan vissa positiva tendenser skönjas med nya möjligheter till jobbskapande och ett förnyat intresse i den livsstil som boende på landsbygden kan erbjuda. En levande landsbygd ger mervärde för hela samhället och en strategisk ansats från kommunens sida kan ge en gemensam målbild och samla aktörer och insatser. Samtidigt anses en sammanhållen plan för landsbygden ge ett mervärde, i jämförelse med en strategisk plan för vardera kommundel. Det skulle ge ökade möjligheter att se likheter och skillnader och skulle även ge större tydlighet och enhetlighet bland kommunens dokument. Kommunfullmäktiges beslut 1. Skellefteå kommun tar inte fram strategiska planer för kommundelarnas utveckling men ska tillämpa idéerna och tankarna i motionen i arbetet med en fördjupning av översiktsplanen för landsbygden. 2. Motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd. Inlägg Daniel Öhgren (C), Jan-Erik Engman (MP), Maria Sandström (C), Maria Wiksten (KD), Lorents Burman (S), Bert Öhlund (S), Anders Rutdal (C), Andreas Löwenhöök (M), Håkan Lindh (FP), Hans-Eric Wallin (V), Rune Wästerby (MP), Harriet Classon (S), Marika Vallgren (KD) och Kjell Hanseklint (S) yttrar sig. Yrkande Jan-Erik Engman (MP) yrkar att punkt 1 får följande lydelse: Skellefteå kommun tar inte fram strategiska planer för kommundelarnas utveckling men ska tillämpa idéerna och tankarna i motionen i arbetet med en fördjupning av översiktsplanen för landsbygden.

23 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 23 Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsen förslag och Jan-Erik Engmans yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit Jan-Erik Engmans yrkande. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens , 379 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion (6/11) Beslutet sänds till: Motionärerna Kommunledningskontoret/planeringsavd

24 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Motion av Anette Lindgren (M) om att göra om Stadshusets innergård till vinterträdgård (31/11) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Anette Lindgren (M) föreslår i en motion att förutsättningar för att göra Stadshusets innergård till en vinterträdgård utreds. Stadshusets innergård är en fantastiskt fin men outnyttjad plats. Där kan skapas en trädgård där man kunde nyttja husets värme, men också omvänt nyttja taket som en stor solfångare. Ett behagligt ställe där både personal och allmänhet kunde vistas året runt. Kanske med ett litet café där man kan ta sig en kopp och/eller med en boulebana där man kan utmana någon i en match. Fastighetsnämnden har undersökt möjligheten att göra en vinterträdgård på innergården och funnit att det är möjligt. Dock så måste det tillskapas ett nytt fribärande tak som går från nock till nock. Ytan på taket blir cirka kvadratmeter och kostnaden bedöms vara cirka kronor per kvadratmeter. Totalt bedöms kostnaden till cirka kronor. Kalkylen är osäker eftersom det innebär en konstruktion som inte är vanlig. Vidare så kan det uppstå kraftig isbildning där det nya taken (som är ett varmt tak) möter det gamla taket som är kallt. Hur man ska lösa det problemet har ännu inte hunnit undersökas. Kommunstyrelsen har återremitterat ärendet för redovisning av alternativa möjligheter att skapa en vinterträdgård i Stadshusets innergård. Fastighetsnämnden anför att det arbete som nu är påbörjat på innergården innebär att tätskiktet byts och att valvet isoleras. Det arbetet beräknas vara klart under senhösten Samtidigt har det påbörjats ett arbete med att fundera på hur innergården därefter kan användas. I det arbetet har tekniska kontoret och konsulter varit inblandade. Förutsättningarna för det förslag som tagits fram var att det skulle vara en innergård som inbjuder till vistelse för både ung som gammal. Samtidigt ska det vara en lättskött yta som ska hålla en stadshusmässig kvalitetsnivå. Förhoppningen är att det kan fungera som vistelserum sommar som vinter. Kommunfullmäktiges beslut Motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd. Inlägg Anette Lindgren (M) och Stefan Bergman (S) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 387 Fastighetsnämndens protokoll , 71 Fastighetskontorets tjänsteskrivelse

25 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 25 Kommunstyrelsens protokoll , 128 Fastighetsnämndens protokoll , 15 Fastighetskontorets tjänsteskrivelse Motion (31/11) Beslutet sänds till: Motionärerna Fastighetsnämnden

26 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Motion av Ida Lindh (FP) och Lars Åhman (FP) om fria övergångar i busstrafiken och gratis resor med barnvagn (8/12) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamöterna Ida Lindh (FP) och Lars Åhman (FP) föreslår i en motion att det i lokaltrafiken införs - gratis övergång 1 timme för alla enkelbiljetter - barnvagnsförare åker gratis (en person och vagn med barn i) i mån av utrymme - tidtabeller på hållplatser hålls aktuella. Det är fortfarande för få som väljer bussen i stället för bilen inom tätorten. Jämfört med andra kommuner, däribland våra grannkommuner, finns en del att lära. Exempelvis låter många andra kommuner resenärer med barnvagn åka gratis. Det är ett bra sätt att locka vuxna med barn i barnvagn att välja bussen i stället för bil under en tid då buss är enklare än att packa vagn och barn in och ut ur bilen. Att välja bussen under denna tid gör så klart att man även senare i livet kan välja bussen då man (förhoppningsvis) fått en positiv bild av det. Det ska vara enkelt och smidigt att åka buss i Skellefteå. Information om tidtabell och turer måste vara enklare att ta del av. På Skelleftebuss hemsida ligger aktuella tidtabeller ute, medan det är si och så med uppdaterade tabeller uppsatta på de olika hållplatserna. Vidare har Skelleftebuss i dag inte gratis övergång. Det gör att det kan kosta 50 kronor eller mer för en resa inom centrum på enkelbiljett. Det gör det dyrt att åka buss ifall inte busslinjen stämmer med den rutt du ska åka. Det är skamligt. En timmes övergång bör gälla på samtliga enkelbiljetter. Skelleftebuss anför att övergång finns för andra biljettslag än enkelbiljetter. Avgiftsfri resa med barnvagn i andra orter har främst motiverats utifrån svårigheten att betala. Det upplevs inte som ett problem i Skellefteå. Dessutom råder kommunen enbart över lokaltrafiken. Hållplatsskyltarna håller på att ses över för att förhindra att tidtabellerna förstörs. Kommunfullmäktiges beslut 1. Motionens förslag överlämnas till projektet Framtidsvägen för fortsatt bedömning. 2. Motionens föranleder ingen ytterligare åtgärd.

27 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 27 Inlägg Ida Lindh (FP), Joakim Wallström (V), Hans-Eric Wallin (V), Bert Öhlund (S), Carina Sundbom (C), Hans Brettschneider (MP), Ola Burström (S), Jörgen Tjärnström (FP) och Roger Marklund (S) yttrar sig. Yrkande Ida Lindh (FP) yrkar att motionen bifalls. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Ida Lindhs yrkanden var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Ida Lindhs yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Vi uppropet avges 33 ja-röster och 31 nej-röster. 1 ledamot avstår från att rösta. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 384 Skelleftebuss AB:s yttrande Motion (8/12) Beslutet sänds till: Motionärerna Skelleftebuss AB Projekt Framtidsvägen (tekniska kontoret)

28 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Motion av Lars Åhman (FP) om att kommunens folkbibliotek skickar hem lånekort till alla treåringar (19/12) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Lars Åhman (FP) föreslår i en motion att kommunens bibliotek skickar hem ett slags lånekort till alla treåringar tillsammans med information om verksamheten och vikten av att läsa. Att vara en god läsare är avgörande för allt fortsatt lärande. Genom läsning tränas förmågan till abstrakt tänkande, liksom förmågan att hantera kulturella, politiska och etiska skillnader. Därför är det alarmerande att läsklyftorna växer och läsförmågan blir sämre. Föräldrar läser allt mindre för sina barn. För ett land som vill ligga i framkant kunskaps- och forskningsmässigt är det förödande, både för individen och för samhället i stort. I en starkt föränderlig värld ökar behovet av bildning, eftersom bildning ökar individens förmåga att orientera sig, att möta det nya med nyfikenhet i stället för med fördomar. Nyckeln till att bli en god läsare är att läsa. Att läsa mycket och tidigt. Hjärnforskning visar att barns kunskapssug och förmåga till inlärning är som allra störst mellan tre och sju års ålder. Det räcker inte att barnen läser i skolan för att bli duktiga läsare. Föräldrarna spelar en mycket viktig roll för barnets språkutveckling. Därför behöver läsfrämjande insatser göras redan i tidig ålder, för att därefter kontinuerligt återkomma under förskole- och skoltiden. Kulturnämnden anför att bibliotekens läsfrämjande arbete i dag riktar sig direkt till barnavårdscentraler och nyblivna föräldrar samt till fem- och sexåringar och kombineras med gåvor, introduktioner, visningar och inbjudningar till besök på biblioteken. Utskick av lånekort till treåringar är ett sätt att marknadsföra biblioteken men nämnden bedömer inte att insatsen på ett effektivt sätt uppnår motionens syfte. Det läsfrämjande arbetet som bedrivs i dag med direktkontakt mellan bibliotekspersonal, föräldrar och barn ger bättre förutsättningar med att få förståelse för vikten av språkutveckling och för att skapa intresse för läsning. Kulturnämnden avstyrker motionen. Kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås. Inlägg Lars Åhman (FP), Marika Vallgren (KD), Emilia Hallin (S) yttrar sig. Yrkande Lars Åhman (FP) yrkar att motionen bifalls.

29 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 29 Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Lars Åhmans yrkanden var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Lars Åhmans yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Vi uppropet avges 40 ja-röster och 21 nej-röster. 4 ledamöter är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista.. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 388 Kulturnämndens protokoll , 118 Skol- och kulturkontorets tjänsteskrivelse Motion (19/12) Beslutet sänds till: Motionären Kulturnämnden

30 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Motion av Maria Wiksten (KD) om ett valutaväxlingskontor i Skellefteå (21/12) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Maria Wiksten (KD) föreslår i en motion att kommunen tar initiativ till ett valutaväxlingskontor i Skellefteå. Möjligheten att växla valuta i Skellefteå är mycket dålig. En vanlig valuta som exempelvis dollar ska beställas en vecka i förväg hos en bank. En annan bank växlar endast valuta åt sina kunder. Vill man enkelt växla valuta finns närmaste valutaväxlingskontor i Luleå eller Umeå. För att utveckla hela Skellefteå kommun och regionen behövs ett valutaväxlingskontor. Vid de kontakter som Tillväxt Skellefteå haft med de fem största bankerna i Skellefteå bekräftas den bilden. Kommunfullmäktiges beslut 1. Tillväxt Skellefteå ska långsiktigt arbeta med frågan. 2. Motionen är därmed bifallen. Inlägg Maria Wiksten (KD) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 408 Tillväxt Skellefteås tjänsteskrivelse Motion (21/12) Beslutet sänds till: Motionären Kommunledningskontoret/tillväxt

31 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Motion av Andreas Löwenhöök (M) om saluhall i Skellefteå (23/12) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) föreslår i en motion att det i den fördjupade översiktsplanen för centrala Skellefteå inarbetas ett förslag om en saluhall i kvarteret Oxen eller i ett annat centralt läge. Skellefteå har lång tradition av mat. I kommunen och den omkringliggande regionen har många kulinariska rätter sitt ursprung och det finns rika råvarutillgångar i form av viltkött, ädelfisk, rotfrukter, mjölkprodukter, svamp, bär med mera. Listan på lokala råvaror kan göras lång. Från Moderaternas sida ser de en stor potential i att en centralt belägen saluhall kan vidareutveckla handeln i centrum och stärka det lokala näringslivet. Det skulle bli det naturliga handelscentrat för lokalt producerade produkter och en levande mötesplats. Kommunledningskontoret redovisar att för närvarande pågår ett arbete med en fördjupad översiktsplan för Centrum. Syftet är att förtäta, skapa mer handel och en mer attraktiv Skellefteå stad. Frågan om en saluhall är där intressant och kommer att prövas. Kommunfullmäktiges beslut 1. Utredning av lokalisering samt innehåll av en saluhall i Centrum ingår i den fördjupade översiktsplanen för centrala Skellefteå. 2. Motionens syfte är därmed tillgodosedd. Inlägg Andreas Löwenhöök (M), Agneta Hansson (V) och Harriet Classon (S) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 381 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion (23/12) Beslutet sänds till: Motionären Kommunledningskontoret/planeringsavd

32 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Motion av Marika Vallgren (KD) om ett stilla rum i nya kulturhuset (25/12) Sammanfattning Ersättaren i kommunfullmäktige, Marika Vallgren (KD), föreslår i en motion att det i det nya kulturhuset inrättas ett stilla rum. Kommunfullmäktiges beslut 1. Motionen får beaktas i utredningen om funktionen i ett nytt kulturhus. 2. Motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd. Inlägg Marika Vallgren (KD) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 403 Motion (25/12) Beslutet sänds till: Motionären Kommunledningskontoret/planeringsavd Kulturnämnden

33 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Flyttning av kommunens internbank till Skellefteå stadshus AB med anledning av ny lag om ränteavdragsbegränsningar Sammanfattning Skellefteå stadshus AB anför att den svenska skattelagstiftningen ändrades 2009 på så sätt att avdragsrätten för ränteutgifter togs bort på lån från samma intressegemenskap vid förvärv av aktier i bolag i intressegemenskapen. Detta innebar att räntan på de reverser som upprättats mellan kommuner och deras ägarbolag vid försäljning av aktier från kommun till bolag inte längre var avdragsgill i bolagssektorn. Nu föreligger ett nytt förslag som innebär förbud till avdrag för samtliga ränteutgifter för lån från intressegemenskapen oavsett vad lånen avser. Syftet med den nya lagstiftningen är att kraftigt begränsa möjligheterna till ränteavdrag och att den statliga inkomstskatteökning som då sker ska användas till att finansiera en sänkning av bolagsskatten. De nya lagreglerna gäller från 1 januari Hur skattemyndigheternas tolkning av lagen ska bli är svår att bedöma i avvaktan på eventuella förhandsbesked och framtida utfall i skatterättsmål. Kommunfullmäktiges beslut 1. Skellefteå stadshus AB ska sköta samordningen av dotterbolagens in- och utlåning ( internbanken ) från och med 1 januari Kommunens borgen för Skellefteå stadshus AB utökas från 2,0 miljarder kronor till 7,9 miljarder kronor motsvarande bolagens låneram för 2013 samt med ytterligare högst 1 miljard kronor för koncernkontots kreditlimit. 3. Den kommunala upplåning som gjorts för de kommunala bolagens räkning överförs på oförändrade villkor till Skellefteå stadshus AB för fortsatt utlåning till dotterbolagen i finanssamordningen. 4. Kommunens internbankskonto i Nordea överlåts till Skellefteå stadshus AB. 5. Ny bolagsordning för Skellefteå stadshus AB fastställs. 6. Kommunens likviditet, till dess rättsläget klarnar, används ej för att ersätta externa lån till bolagen utan placeras i bank- eller räntebärande papper. Inlägg Bert Öhlund (S) yttrar sig. Beslutsunderlag Skellefteå stadshus AB protokoll , 82 Kommunstyrelsens protokoll , 417 Skellefteå stadshus AB:s skrivelse

34 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 34 Beslutet sänds till: Skellefteå stadshus AB KLK/Budget och bokslut

35 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr Ökning av eget kapital och avveckling av interna reverslån, Skellefteå stadshus AB Sammanfattning Skellefteå stadshus AB föreslår att de interna reverslånen mellan Skellefteå kommun och Skellefteå stadshus AB och Skellefteå kraft AB avvecklas och att det egna kapitalet i bolagssektorn därmed ökas. Vid överförandet av ägandet av aktierna till de helägda bolagen från kommunen till Skellefteå stadshus AB har reglering historiskt skett i form av interna reverser. Även i samband med ny ellagstiftning 1995 reglerades på samma sätt omstruktureringen av den kommunala förvaltningen Kraftverket, då elnät och ett antal anläggningar fördes till det helägda Skellefteå kraft AB. Den svenska skattelagstiftningen ändrades 2009 på så sätt att avdragsrätten för ränteutgifter upphörde på lån inom samma intressegemenskap vid förvärv av aktier i bolag i intressegemenskapen. Detta innebar kommunalt att räntan på de reverser som upprättats mellan kommuner och deras ägarbolag vid försäljning av aktier från kommun till bolag inte längre var avdragsgill i bolagssektorn. Huvudregeln i en ny lag är att ränteavdragsförbudet utvecklas till att omfatta samtliga interna lån i en intressegemenskap. Ett ytterligare motiv för omstruktureringen är den kommande redovisningsändringen, K3, vilken bedöms resultera i ökade nedskrivningar av goodwill. Kommunfullmäktiges beslut 1. Det egna kapitalet i Skellefteå stadshus AB ökas med kronor genom att konvertera befintliga lån om kronor till ovillkorat aktieägartillskott. Av tillskottet kommer kronor i nästa led nyttjas till ökning av egna kapitalet i Skellefteå kraft AB med motsvarande belopp. 2. Eget kapital om kronor som ägartillskott till Skellefteå stadshus AB tillskjuts och finansieras ur elförsörjningens likvida medel. 3. Skellefteå stadshus AB får besluta om formerna för ägartillskottet. Inlägg Bert Öhlund (S) och Johan Söderberg (M) yttrar sig. Yrkande Bert Öhlund (S) yrkar att punkt 2 ändras till: Eget kapital om kronor som ägartillskott till Skellefteå stadshus AB tillskjuts och finansieras ur elförsörjningens likvida medel samt att en tredje punkt tillförs: Skellefteå stadshus AB får besluta om formerna för ägartillskottet.

36 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 36 Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Bert Öhlunds yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit yrkandet. Beslutsunderlag Skellefteå stadshus AB protokoll , 83 Kommunstyrelsens protokoll , 418 Skellefteå stadshus AB:s skrivelse Beslutet sänds till: Skellefteå stadshus AB Skellefteå kraft AB KLK/budget och bokslut