Boverket. Så planerar Sverige. En sammanställning av planenkäten för år 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boverket. Så planerar Sverige. En sammanställning av planenkäten för år 2005"

Transkript

1 Boverket Så planerar Sverige En sammanställning av planenkäten för år 2005

2

3 Så planerar Sverige En sammanställning av planenkäten för år 2005 Boverket maj 2007

4 Titel: Så planerar Sverige En sammanställning av planenkäten för år 2005 Utgivare: Boverket maj 2007 Upplaga: 1 Antal ex: 300 Tryck: Boverket internt ISBN: Sökord: uppsikt, tillsyn, handläggning, planväsendet, fysisk planering, översiktsplaner, detaljplaner, områdesbestämmelser, plan- och bygglagen, länsstyrelserna, enkäter, redovisning Foto omslag: Marianne Nilsson, Boverket Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: eller Fax: E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: Denna skrift kan på begäran beställas i alternativa format. Boverket 2007

5 3 Förord Boverket inledde år 2006 en satsning på att förbättra underlaget för verkets uppsikt inom plan- och byggområdet. Arbetet kommer att drivas löpande och bygga på en hög grad av samverkan med länsstyrelserna som på nära håll följer kommunernas plan- och byggverksamhet. En systematisk uppföljning och utvärdering över tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen syftar till att få en allmän bild av plan- och byggverksamheten i landet, en bild som ska ligga till grund för Boverkets rådgivning, metodutveckling samt rapportering till regeringen. I denna rapport presenteras resultatet av en enkät som ställts till länsstyrelsernas planfunktioner om användningen av planeringsverktygen enligt plan- och bygglagen, PBL. Länsstyrelserna har ombetts redovisa kvantitativa uppgifter om planeringsläget, men också en bedömning av problem och brister vid tillämpningen. Svaren på planenkäten är således en av flera pusselbitar i Boverkets uppsikt. Vår strävan är att successivt försöka knyta ihop uppsikten av plan- och byggverksamheten. Boverket kan då ge en samlad bild av hur både planoch byggprocessen fungerar som underlag för en förbättrad rapportering till regeringen. Den blir också en indikation om resultatet håller den kvalitet som samhället kan förvänta sig. De erfarenheter om tillämpningsproblem som samlas in kan samtidigt läggas till grund för verkets rådgivning till kommuner med flera och ge ett bättre stöd för länsstyrelserna i tillsynsarbetet. Rapporten är ett första steg i ett sådant arbete. Arbetet med planenkäten ingår i Boverkets löpande planuppsikt. Ansvaret för den löpande planuppsikten ligger på planenheten. För sammanställningen av enkätresultatet och innehållet i rapporten svarar Mikael Jardbrink, planenheten tillsammans med Patrik Faming, stads- och regionenheten. I den problembild som tonar fram i enkätsvaren för år 2005 kan några slutsatser särskilt lyftas fram. Resurs- och kompetensbristen i kommunerna och länsstyrelserna är uppenbar och ser ut att bli värre. Privata exploatörer står alltmer för planeringsaktiviteten ett förhållande som sätter tillämpningen av PBL:s regler för en demokratisk process på prov. Det brister ofta i kommunernas hantering av planer och planprocess. Viktiga frågor hanteras ibland formellt felaktigt. Var femte detaljplan överklagas till länsstyrelsen. Men en sista, och glädjande, slutsats: Det går att ana ett ökat intresse för planering i landet! Micaela Schulman divisionschef

6 4 Så planerar Sverige En sammanställning av planenkäten för år 2005

7 5 Innehåll Inledning... 7 Enkätens utformning... 8 Sammanfattande analys av brister och problem Systemrelaterade problem Brister i tillämpning/handläggning Enkätfrågorna med kommentarer Översiktsplan (fråga 1-3) Detaljplan och områdesbestämmelser (fråga 4-7) Former för tillsyn över planväsendet (fråga 8-9) Planeringsunderlag (fråga 10) Länsstyrelsernas resurser (fråga 11) Länsstyrelsens bedömning av brister och tendenser (fråga 12) Systemrelaterade problem Bilaga Översiktsplan Detaljplan och områdesbestämmelser Former för tillsyn över planväsendet Planeringsunderlag Länsstyrelsernas resurser Länsstyrelsernas bedömning av brister och tendenser... 41

8 6 Så planerar Sverige En sammanställning av planenkäten för år 2005

9 7 Inledning Planenkäten till landets länsstyrelser är en av flera aktiviteter som ingår i Boverkets satsning på en förbättrad uppsiktsverksamhet. Sedan mitten av 1990-talet har enkäten innehållit frågor kring läget för översiktsplaner. År 2006 var det dags för en mer heltäckande planenkät, som även innehöll frågor om detaljplanering och områdesbestämmelser, former för tillsyn, resurser vid länsstyrelserna och länsstyrelsernas bedömning av hur kommunerna tillämpar plan- och bygglagen. Syftet är att, via länsstyrelserna som på nära håll följer kommunernas plan- och byggverksamhet, få underlag för bedömningar av hur den samlade plan- och bygglagstiftningen tilllämpas och hur verktygen i plan- och bygglagstiftningen används. Vissa delar av resultatet av planenkäten har redovisats i årsredovisningen till regeringen. Här redovisas en mer fullständig sammanställning av länsstyrelsernas svar. Det bör betonas att enkätresultaten och sammanställningen inte ger en uttömmande bild av tillämpningen av plan- och bygglagen, utan syftet är att ge en bred och samlad överblick över planläget, med tyngdpunkt på tendenser och problem vid tillämpningen. För att få en mer heltäckande bild av tillståndet, behövs kompletterande utredningar och djupare analyser av tillämpningen. Detta för att kunna dra mer långtgående och tillförlitliga slutsatser. Enkätresultatet kommer att ingå som en del i en samlad uppsiktsrapport. Det är i denna Boverket avser att presentera jämförelser och mer ingående diskussioner. Sammanställningen inleds med ett avsnitt om planenkätens utformning och hur den har hanterats. Därefter följer Boverkets sammanfattande analys och reflektioner som utgår från de brister och tendenser länsstyrelserna valt att lyfta fram. Främst då i svaren på frågan om vilka de allvarligaste bristerna eller tendenserna är i tillämpningen av plan- och bygglagen. Enkätresultatet redovisas sedan i olika avsnitt som är indelade på samma sätt som planenkäten. I varje avsnitt kommenteras resultatet för frågorna som ingår. Avslutningsvis redovisas länsstyrelsernas svar utan kommentarer i en bilaga till sammanställningen.

10 8 Så planerar Sverige En sammanställning av planenkäten för år 2005 Enkätens utformning Planenkäten utformades i dialog med länsarkitektföreningen. Några representanter följde arbetet särskilt och deltog i utformningen av enkäten och alla länsarkitekter har haft möjlighet att lämna synpunkter. Avsikten är att länsarkitekten eller motsvarande ska kunna vara uppgiftslämnare och att frågorna ska besvaras på enklast möjliga sätt. Om länsstyrelsen inte kan svara utan att det krävs en särskild utredning så uppmanas man istället att göra nödvändiga justeringar. Detta kan ske i diariet så att den efterfrågade informationen registreras och kan lämnas i nästa års enkät. Förutom ren basinformation i form av statistik och enkla uppgifter innehåller enkäten också några mer beskrivande frågor. En av frågorna handlar om vilka de tre generellt viktigaste bristerna och/eller tendenserna länsstyrelsen sett under året i kommunernas tillämpning av Plan- och bygglagen. Här betonas särskilt att svaren inte måste kunna verifieras eller baseras på några särskilda utredningar. Uppgiftslämnaren ska istället fritt dela med sig av sina erfarenheter och bedömningar. Flera påstötningar behövdes Enkäten skickades ut i slutet av mars 2006 med begäran om svar senast den 28 maj De flesta länsstyrelser svarade inom remisstiden, men det krävdes ett flertal påstötningar för att få in svaren från alla och det sista svaret inkom så sent som december månad vilket givetvis påverkat Boverkets möjlighet att göra en sammanställning och ge nödvändig återkoppling till länsstyrelserna inom rimlig tid. Länsstyrelsen i Gävleborgs län har inte besvarat enkäten alls med hänvisning till tidsbrist med anledning av att man har flera vakanta tjänster inom plan- och bostadsfunktionen. Eftersom det är första året enkäten har denna bredd finns det inte några möjligheter att göra jämförelser med tidigare resultat, annat än för översiktsplaneringen. Boverket har i efterhand gjort en utvärdering av de olika frågorna mot bakgrund av svaren och de kommentarer som länsstyrelserna lämnat. Det kan konstateras att några frågor är otydliga och andra frågor har flera länsstyrelser svårt att ge svar på. Det finns således goda skäl att inte dra några mer långtgående eller alltför djuplodande slutsatser av årets enkätresultat. Förhoppningen är också att frågorna successivt ska bli mer tydliga, att länsstyrelserna när man är förberedd på frågorna också enkelt ska kunna ge tillförlitliga uppgifter. Tanken är också att enkätsammanställningarna ska innehålla en del trendredovisningar. Ingen gör lika och det brister i registreringen Generellt kan Boverket notera att det finns vissa brister när det gäller hur planärenden diarieförs och vilka uppgifter som registreras. Länsstyrelserna hanterar detta på olika sätt, vilket gör att det är svårt att sammanställa en nationell bild. Inte ens antalet hanterade planärenden eller överklagade planer kan med självklarhet plockas fram ur diariet på alla håll. Ett gemensamt sätt att hantera ärendena borde vara ett rimligt krav. Om de olika länsstyrelsernas skiftande praxis när det gäller hur ärenden diarieförs och vilka uppgifter om ärendet som registreras beror på att det frekvent inte har efterfrågats några statistiska uppgifter kring planärenden vet vi inte. Men vi kan konstatera att det är svårt att få en nationell bild av

11 Inledning 9 hur många planärenden som passerar länsstyrelserna och vilken typ av ärenden det rör sig om. Är det enkelt planförfarande som används? Flera länsstyrelser uppger också att man inte kan ge klara besked därför att vissa ärenden diarieförs flera gånger. Precis samma problem har man haft sedan den manuella tiden, men skillnaden är att med det digitala systemet kan man märka ärendena på ett sådant sätt att det ändå går att få fram en vettig basstatistik. Detta verkar vara svårt att få till. Vid en diskussion med länsarkitekterna om problemen kring diarierna och sökbarhet framkommer också att det upplevs vara svårt för sakområdet att ställa krav på att ärendena diarieförs på ett sådant sätt att grundläggande uppgifter blir sökbara. I Dalarna har man sedan flera år tillbaka istället byggt upp en separat databas med planuppgifter, som sakenheten själv står för. Om samtliga län använde samma databas skulle all basstatistik vara tillgänglig när man ville ha den. I sig vore det sannolikt inte orimligt att ställa någon form av grundläggande krav på länsstyrelserna att utnyttja den tillgängliga tekniken och att det görs på ett enhetligt sätt för att följa upp vad som händer inom sakområdet.

12 10 Så planerar Sverige En sammanställning av planenkäten för år 2005

13 11 Sammanfattande analys av brister och problem Detta avsnitt utgår från de brister och tendenser länsstyrelserna valt att lyfta fram i svaren på frågan om vilka de allvarligaste bristerna eller tendenserna är i tillämpningen av plan- och bygglagen. Underlaget innebär i och för sig begränsningar för mer långtgående slutsatser, men ger ändå enligt Boverkets mening tydliga indikationer om tendenser och problem vid tilllämpningen. Svaren stämmer också till stora delar överens med iakttagelser som har redovisats i andra sammanhang, till exempel i Riksrevisionens rapport (RiR 2005:12) och i PBL-kommitténs betänkande Får jag lov (SOU 2005:77). För att underlätta diskussionen har en kategorisering gjorts i fyra problemområden: Systemrelaterade problem Brister i tillämpningen Kvalitetsbrister Resurs- och kompetensbrister Systemrelaterade problem Det vi har kallat systemrelaterade problem är företeelser som gäller direkta brister i lagstiftningen eller att tillämpningen av vitala delar av lagen inte följer lagstiftarens intentioner. Det kan också vara problem som är svåra att komma till rätta med då det saknas sanktionsmöjligheter i lagen. Viktiga frågor som påtalas av flera länsstyrelser är att den så kallade förhandlingsplaneringen ökar och att exploatörerna allt oftare står för planeringsinitiativet och även svarar för allt större delar av planaktiviteten. Att nya bestämmelser innebär oklara och i vissa avseenden motstridiga spelregler för planering och beslut lyfts också fram som ett ökande problem. Återkommande nämns framförallt att när nya EG-direktiv ska genomföras i svensk lagstiftning har resultatet ofta blivit en dålig anpassning till plan- och bygglagen. Detta har resulterat i att EG-direktiven har blivit svåra att hantera i planeringssituationer. En av orsakerna till detta kan

14 12 Så planerar Sverige En sammanställning av planenkäten för år 2005 vara att personer med kunskaper om den svenska plan- och bygglagstiftningen inte deltagit tillräckligt tidigt när Sverige deltar i förhandlingar om nya direktiv. Flera länsstyrelser påtalar exempelvis problem med lagens krav om miljöbedömningar, där kommunerna haft svårt att skapa rutiner kring behovsbedömningar liksom att miljökvalitetsnormer är svåra att hantera i planeringssituationen. I sammanhanget kan konstateras att diskussioner om ett markskyddsdirektiv har pågått sedan länge. Boverket har dock först under år 2007 fått möjlighet att lämna synpunkter på detta och har heller inte deltagit i några förhandlingar. Gamla översiktsplaner ger problem Inaktuella översiktsplaner är den fråga som flest länsstyrelser flaggar för som den allvarligaste systemrelaterade bristen. Vi kan konstatera att läget varierar i landet. En majoritet av landets kommuner har bara gjort en kommunomfattande översiktsplan, där de flesta är från 1990-talet. En andra grupp kommuner har omarbetat sin översiktsplan en gång. Ett fåtal har gjort tre kommunomfattande översiktsplaner, där även vissa har påbörjat sin fjärde omarbetning. Värt att notera är att planeringsaktiviteten inte enbart är relaterad till kommunens storlek utan i stor utsträckning tycks hänga samman med kommunens planeringstradition. De kommuner som låg långt framme vid plan- och bygglagens tillkomst ligger, i de flesta fall, även långt framme med planeringen idag. Dessa förhållanden indikerar att översiktsplanerna inte fullt ut har blivit det viktiga planeringsredskap som förutsattes i och med införandet av plan- och bygglagen. Detta konstaterades vid revideringen av lagen som gjordes år 1995/96. Därför gjordes försök att betona vikten och styra innehållet på ett tydligare sätt. Vidare infördes krav på ställningstaganden till översiktsplanens aktualitet och krav på att konsekvenserna av förslagen i planen ska beskrivas. Tidigare har konstaterats, bland annat i PBL-kommitténs betänkande, att reglerna fick dåligt genomslag. Under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet visade resultaten av planenkäten tvärtom på en klar minskning av antalet översiktsplaner. Många kommuner upphörde att bedriva en kommunomfattande översiktplanering. Sannolikt berodde detta inte på lagändringarna, utan mer troligt på nya förutsättningar och en förändrad syn. Under åren har det framförts åsikter om att den översiktliga planeringen uppfattas som ett hinder för en mer flexibel inställning till utvecklingsanspråk. Andra kommuner har samtidigt utvecklat informella planeringsformer där man i program och strategidokument arbetar mer fritt, med strategiska utvecklingsfrågor. Intresset för planering ökar Boverket kan dock konstatera att intresset för planering och diskussionen kring planeringsfrågor liksom aktiviteten kring översiktsplanering nu tycks öka i landet, vilket är mycket glädjande. Generellt är emellertid spännvidden stor mellan kommunerna, både när det gäller ambitionen att översiktsplanera och vilken inriktning planeringen ges. Det blir därför intressant att följa hur det statliga planeringsstödet för vindkraft slår igenom i

15 Sammanfattande analys av brister och problem 13 kommunernas översiktsplanering. Det är första gången på över trettio år som staten ger planeringsstöd för kommunal planering. Kravet på ställningstagande till översiktsplanens aktualitet ser dock enligt länsstyrelsernas svar även fortsättningsvis ut att förbli ett problem. Många kommuner har aldrig aktualitetsprövat sin översiktsplan, trots att de har en översiktsplan från början av 1990-talet. Det verkar som om många kommuner saknar rutiner och arbetsformer för hur man ska hantera frågan om ställningstagande till översiktsplanens aktualitet. En del kommuner tolkar det som om hela planen ska göras om vart fjärde år. Vi har ingen klar bild av i vilken utsträckning länsstyrelserna inför en ny mandatperiod förser kommunerna med aktuellt planeringsunderlag. Tillämpningen skulle möjligen se annorlunda ut om länsstyrelsen tydligt hade detta ansvar. Om PBLkommitténs förslag till ändringar av bestämmelserna genomförs kan dessa tas till grund för förnyad vägledning till kommuner och länsstyrelser. Insynen minskar med enkelt planförfarande En besvärlig trend är att många kommuner väljer att hantera detaljplaneärenden enligt reglerna för enkelt förfarande. I vissa län är andelen detaljplaner som handläggs med enkelt förfarande betydligt större än de som hanteras med normalt förfarande. Även om enkätresultaten inte ger svar på i vilken omfattning det enkla förfarandet tillämpas på ett felaktigt sätt, är trenden ändå oroande. Det som är tänkt som ett undantag, har ofta blivit det dominerande sättet. En lagstridig användning av ett enkelt planförfarande måste av flera skäl ses som allvarligt. Ett enkelt planförförande ger allmänheten minskad insyn i planarbetet. Insyn och inflytande både för statliga myndigheter och enskilda var ju en förutsättning för den delegering av planeringsansvaret som infördes med plan- och bygglagen år Konsekvensen av förfarandet blir vidare att beslut om att anta de flesta detaljplanerna på många håll inte fattas i kommunfullmäktige utan i byggnadsnämnden eller motsvarande. Orsaken till denna utveckling är inte klarlagd. En rimlig orsak är att den allt vanligare förhandlingsplaneringen medför att detaljplaneprocessen uppfattas som ett hinder i större utsträckning. Främst då när planläggningen är projektinriktad och föregåtts av förhandlingar mellan kommun och entreprenör. Man söker så enkla och så konfliktfria vägar som möjligt och använder enkelt planförfarande i förhoppningen att beslutet inte överklagas. Länsstyrelsen kan i brist på ingripandemöjligheter inte göra mycket mer än att vid samrådet påtala det olämpliga i ett sådant förfarande. Det påtalas vidare att miljökvalitetsnormerna orsakar tveksamheter i plansystemet. Även om Boverket inte har genomfört någon särskild utredning av hanteringen av normerna i planeringen, handlar det sannolikt om problem på flera olika sätt. Att det för kommunen är svårt att enbart genom planeringsinsatser ta hänsyn till eller uppfylla normerna fullt ut är en sak. Boverket har för övrigt den 14 april 2004 i ett brev med tillhörande PM angående Kopplingen mellan plan- och bygglagen och miljöbalkens bestämmelser om åtgärdsprogram frågor som behöver uppmärksammas (dnr /2003) påtalat normernas bristande förenlighet med PBLsystemet. Några länsstyrelser påtalar att lagens krav på hur förorenad mark ska hanteras i planeringen är svåra att uppfylla för kommunerna i praktiken.

16 14 Så planerar Sverige En sammanställning av planenkäten för år 2005 Delvis handlar detta om att man inte längre planlägger mark i förberedande syfte, utan i stort sett alltid gör detaljplan när man har ett väl definierat projekt på gång. Boverket och Räddningsverket har i en gemensam rapport, Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner vägledningsrapport 2006, gett vägledning om hur områden med förorenad mark bör hanteras i detaljplaneläggningen. Det förslag till lagändringar som regeringen lämnar i lagrådsremiss Ett första steg för en enklare plan- och bygglag och som föreslås träda i kraft den 1 januari 2008 kan ge ytterligare stadga åt tilllämpningen. Fler detaljplaner upphävs Upphävande av detaljplaner ökar enligt flera länsstyrelser. Upphävande i sig är kanske inte ett problem, men när planerna inte ersätts och hela samhällen ligger utan reglering kan det uppstå bekymmer bland annat med frågor som rör allmän platsmark. Detta är sannolikt en frågeställning som Boverket och länsstyrelserna får anledning att följa även i fortsättningen. Problem med olagliga planer lyfts fram. Det kan vara planer som innehåller planbestämmelser som inte är juridiskt hållbara eller planer som saknar obligatoriska delar. Boverket kan konstatera att plan- och bygglagen förutsätter att kommunen ansvarar för att de planer som antas, vinner laga kraft och blir juridiskt bindande dokument också är korrekta och lagenliga. Detta innebär samtidigt att det inte är självklart för varken länsstyrelsen eller Boverket att göra någon sådan kontroll. Boverket kan idag inte redogöra för problemets omfattning. Även om vi saknar underlag för att bedöma omfattningen av formella felaktigheter är frågan ändå aktuell i Boverkets pågående uppdrag att föreslå ändringar i plan- och bygglagens bestämmelser om tillsyn och uppsikt. Detta ska redovisas till regeringen den 30 juni Brister i tillämpning/handläggning Länsstyrelsernas enkätsvar handlar även om brister i tillämpning. I svaren uppges bland annat att översiktsplanerna inte alltid tillräckligt analyserar olika allmänna intressen och inte redovisar ett aktivt ställningstagande. Bristen på analys innebär att det inte görs avvägningar mellan olika intressen i den utsträckning som krävs för att planen ska utgöra det underlag för efterföljande beslut som är avsikten enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken. Redovisningen av riksintressena i översiktsplanen är ofta bristfälliga. Planens funktion som dialoginstrument mellan stat och kommun har inte fungerat fullt ut vilket var en av förutsättningarna för att kommunerna skulle få planmonopol enligt plan- och bygglagen. Dessa och andra problem när det gäller bestämmelserna om riksintresse redovisas i Boverkets skrivelse den 20 december 2006 angående Återrapportering om tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser för områden av riksintresse (dnr /2006). Länsstyrelserna pekar även på att kommunerna har haft svårt att ta till sig reglerna om miljöbedömningar och att bristerna i rutinerna kring behovsbedömningar på många håll är allvarliga. Boverket har i Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen (2006) gett vägledning för behovsbedömningen och avsikten är att med stöd av vunna erfarenheter senare

17 Sammanfattande analys av brister och problem 15 redovisa exempel på hur arbetet med miljöbedömningar i planläggningen kan göras. Detaljplaneringen dras enligt länsstyrelsernas svar med flera allvarliga tillämpningsproblem. Mängden formella fel i hanteringen uppges i vissa fall vara stor. Det handlar exempelvis om planprogram som ofta hanteras felaktigt. I många fall undviker kommunerna helt programskedet. I andra fall görs visserligen ett program, men då inte förutsättningslöst enligt lagens intentioner, utan mer som en presentation av ett färdigt projekt. Även här kan anas ett genomslag på grund av förhandlingsplaneringen. Det påpekas också att samråden mellan kommunerna i mellankommunala angelägenheter inte alltid sköts på ett önskvärt och nödvändigt sätt. Vidare påtalas att kommunerna sällan redovisar skäl till att detaljplanen avviker från översiktsplanen. En annan brist är att avvägningarna mellan olika intressen redovisas bristfälligt eller är dåligt underbyggda. Begreppet mindre avvikelse har under många år påtalats utnyttjas på ett felaktigt och alltför slentrianmässigt sätt. Tolkningarna blir ofta allt för vida. Detta är fortfarande ett problem enligt enkätsvaren. Kvalitetsbrister Länsstyrelserna anser att trenden är att planhandlingarna blir sämre. Kommunerna beskriver ofta bristfälligt de avvägningar mellan olika intressen som gjorts. Det fattas även ofta ett resonemang om varför kommunen accepterar avsteg från översiktsplanen när en ny detaljplan antas. Vidare anges att genomförandebeskrivningarna ofta är otillräckliga. Syftet med dessa är bland annat att redovisa hur ansvaret för genomförandet ska fördelas och ytterst att öka insynen i hur skattepengar ska användas. Genomförandebeskrivningarna ska även ge stöd för politikerna som slutligen ska fatta beslutet att anta planen. Kvaliteten på miljökonsekvensbeskrivningarna har under många år i olika sammanhang varit ojämn och ofta på gränsen till undermåliga. Flera länsstyrelser pekar nu på att särskilt de små kommunerna gör otillräckliga miljökonsekvensbeskrivningar, MKB. Troligast är att problemet till stor del kan relateras till resurs- och kompetensbrist. Det saknas ännu etablerad praxis på en lägsta godtagbar kvalitet i miljökonsekvensbeskrivningen utan bedömningen avgörs i det enskilda fallet. Spelreglerna uppfattas då som oklara och förutsägbarheten är dålig. Boverket avser att följa tillämpningen och successivt förmedla erfarenheter till kommuner och länsstyrelser angående miljökonskevensbeskrivningar. Resurs- och kompetensbrister En del av kvalitetsproblemen liksom vissa delar av tillämpningsproblematiken som har berörts ovan kan bero på resurs- och kompetensbrist både hos kommuner och länsstyrelser. Problemen med minskade resurser och därmed kompetensförlust har förts fram i flera olika sammanhang, inte minst i PBL-kommitténs betänkande. Enligt Boverkets uppfattning har många kommuner och länsstyrelser nu nått gränsen för vad som kan anses vara nödvändigt för att fullgöra uppgifterna enligt plan- och bygglagstiftningen. Detta innebär ofta att man är sårbar, har svårt att klara en högre

18 16 Så planerar Sverige En sammanställning av planenkäten för år 2005 aktivitet, är känslig för förändringar i rutiner och regler och har svårt att klara generationsväxlingen. Länsstyrelserna lyfter även fram kompetensbrist som ett problem för de små kommunerna. Till exempel är bristen på juridisk kompetens en allvarlig risk för kvaliteten och rättssäkerheten.

19 17 Enkätfrågorna med kommentarer Översiktsplan (fråga 1-3) Efter förändringarna som gjordes i plan- och bygglagen år 1996 kan Boverket konstatera att många kommuner i större utsträckning behandlat strategiska hållbarhets- och utvecklingsfrågor i översiktsplaneringen. En trend är också att aktiviteten kring översiktsplanering har ökat de senaste åren. Intresset för planering och diskussionen kring planeringsfrågor tycks också öka, vilket är mycket glädjande. Generellt är emellertid spännvidden stor mellan landets kommuner, både när det gäller ambitionen att översiktsplanera och vilken inriktning planeringen ges. Under 2005 antogs tio kommunomfattande översiktsplaner. Det är en ökning jämfört med året innan då sex översiktsplaner antogs. Endast 67 av landets 291 kommuner har tagit ställning till översiktsplanens aktualitet under den gångna mandatperioden. Många kommuner har, trots lagkravet, aldrig aktualitetsprövat sin översiktsplan. Det verkar som många kommuner är osäkra på hur man ska hantera frågan om prövning av översiktsplanens aktualitet. En del kommuner tolkar det som om hela planen ska göras om vart fjärde år. 112 kommuner är inne i aktiva skeden i processen att ta fram ny översiktsplan. Detta är något fler än året innan. 46 kommuner jobbar i programskede trots att detta inte är formaliserat i lagen. 23 kommuner är inne i utställningsskedet vilket tyder på att ett större antal översiktsplaner kommer att antas framöver. Fördjupning av översiktsplanen Under 2005 antogs åtta fördjupningar av översiktsplaner i landet. Detta är i nivå med året innan. Hälften av de antagna fördjupningarna utgjordes av så kallade tematiska tillägg där en speciell fråga har specialstuderats. Antalet gällande och antagna fördjupningar i landet är 580 totalt. Av dessa är 33 tematiska tillägg till översiktsplanen. Vindkraft är den fråga som har studerats mest. Mycket tyder på att aktiviteten när det gäller fördjupningar och tematiska tillägg till översiktsplanen kommer att öka under året med tanke på det statliga planeringsstödet för vindkraft som införs under Stödet

20 18 Så planerar Sverige En sammanställning av planenkäten för år 2005 vänder sig i första hand till kommunerna och omfattar totalt 30 miljoner kronor 2007 och ytterligare 30 miljoner kronor Också regeringens förslag att i PLAN- OCH BYGGLAGEN tydliggöra möjligheterna till tematiska tillägg kommer förmodligen att stimulera till en ökad planeringsaktivitet i dessa delar. Värt att notera är att planeringsaktiviteten inte enbart är relaterad till kommunens storlek utan i stor utsträckning hänger samman med kommunens planeringstradition. De kommuner som låg långt framme vid plan- och bygglagens tillkomst 1987 ligger, i de flesta fall, även långt framme i sin planering idag. Det varierar kraftigt mellan olika kommuner och deras arbetssätt när det gäller översiktsplanering. En del arbetar inte alls med fördjupningar utan väljer andra former, till exempel olika typer av visioner, strategidokument eller program av olika slag. Ett antal kommuner har många fördjupningar trots att den kommunomfattande översiktsplanen är från början av 1990-talet. Här borde man istället arbeta om sin översiktsplan för att få en heltäckande aktuell bild av planeringsläget i kommunen. Kommunal samverkan Omfattningen och inriktningen av mellankommunalt samarbete varierar kraftig över landet och är delvis geografiskt betingat. Infrastrukturplanering är den fråga som kommunerna samverkar mest om, men även etablering av större anläggningar som till exempel vindkraftverk, externa köpcentrum, samarbete kring gemensamma kommunorganisationsfrågor och IT-frågor nämns i svaren. Olika sätt att utforma översiktsplanen Boverket har uppmärksammat att två trender råder när det gäller översiktsplanens utformning och innehåll. Den tunna översiktsplanen innehåller ett antal viktiga strategiska utvecklingsfrågor som underlag till planeringen och kommunens ställningstagande när det gäller mark-, vatten- och bebyggelseutveckling. En hänvisning sker till andra planeringsunderlag och andra strategidokument, men redovisas inte i ÖP-dokumentet. Fördelen är att dokumentet blir lättöverskådligt och planförslaget är tydligt. Nackdelen är att kopplingarna till de befintliga planeringsförutsättningarna och viktiga planeringsfrågor kan vara bristfälliga. Den andra varianten är den komplexa översiktsplanen. Här läggs stor vikt vid översiktsplanens innehåll och man försöker redovisa alla viktiga frågor och allmänna intressen som rör kommunen. Det finns en klar risk att plandokumenten blir mycket omfattande och svårlästa. Planen kan få karaktären av inventeringskatalog där själva planförslaget och kommunens planeringsstrategi riskerar att få en undanskymd roll. Detaljplan och områdesbestämmelser (fråga 4-7) Enkäten ger inte underlag för att bedöma vilken kvalitet de antagna detaljplanerna har. Enkätformen är inte heller lämplig för detta. Kommunens ansvar för planläggning och byggande innebär att staten inte har skäl att närmare granska kvaliteten. En plan måste i princip överklagas för att det överhuvudtaget ska ske en mer noggrann granskning av formalia, process

21 Enkätfrågorna med kommentarer 19 och innehåll. Däremot är det ett gemensamt ansvar för Boverket och länsstyrelserna att översiktligt följa utvecklingen och påtala eventuella allvarliga kvalitetsbrister. Formerna för detta behöver utvecklas. Antalet detaljplaner, cirka 2 200, som producerats under året ligger något över genomsnittet för de senaste fem åren. (Jämförelse med statistik över antalet laga kraftvunna detaljplaner för de senaste fem åren från Lantmäteriets fastighetsdataregister). I den mån länsstyrelserna kommenterar uppgifterna kan man utläsa att det sannolikt är en pågående uppåtriktad trend och att ökningen till viss del beror på att det också i mindre kommuner, där det tidigare inte varit någon planeringsaktivitet, börjat hända något till följd av högkonjunkturen. Räknat i förhållande till antalet invånare kan man säga att människor genererar en detaljplan per år. En genomsnittlig kommun, med invånare, kan mycket grovt räknat förväntas anta ungefär fyra planer om året. Vi kan konstatera att områdesbestämmelser används i ganska liten utsträckning. Under året har 45 områdesbestämmelser antagits varav 26 i Skåne. I hälften av länen har det inte antagits några områdesbestämmelser alls. Detta planinstrument har under många år varit föremål för diskussion. Det råder en utbredd osäkerhet kring när områdesbestämmelser är en fördel att använda och i vilken mån det kan finnas eventuella nackdelar. Hur det kan komma sig att man i Skåne utnyttjar områdesbestämmelser i så stor utsträckning är inte undersökt. Enkelt planförfarande Flera länsstyrelser påpekar att många kommuner använder sig felaktigt av enkelt planförfarande. Problemet har under en rad av år framförts från länsstyrelserna vid olika tillfällen och i olika sammanhang. Av enkätresultatet kan vi konstatera att andelen planer som handläggs med enkelt förfarande varierar kraftigt mellan de olika länen. Några län har en mycket låg andel, men det är en stor grupp län som har en till synes väldigt hög andel planer som drivs fram med en enkel process. Fyra län har så hög andel som procent. Att så många som två av tre detaljplaner skulle vara av så enkel karaktär och uppenbart sakna intresse för en bredare allmänhet verkar inte vara rimligt. Genomsnittet i landet är att ungefär 20 procent av detaljplanerna handläggs med enkelt förfarande. Eftersom i stort sett hälften av länsstyrelserna nämner att kommunerna ofta använder enkelt förfarande vid fel tillfällen och att andelen planer som hanteras på detta sätt i flera län är så omfattande finns det goda skäl att närmare försöka följa upp ärendena. Det kan ske i något av länen för att ge en klarare bild av hur situationen egentligen är. Upphävande enligt 12 kapitlet Fyra planer, eller två promille av det totala antalet, upphävdes enligt 12 kapitlet i plan- och bygglagen under I 19 län och i ärenden har således kommunerna hanterat hälsa och säkerhet, riksintressen, miljökvalitetsnormer och mellankommunala intressen på ett bra sätt. Statistiken kan tolkas som om planeringen i landet, vad gäller ingripandegrunderna, håller en hög kvalitet.

22 20 Så planerar Sverige En sammanställning av planenkäten för år 2005 Men här är det viktigt att påtala att det också finns det som talar för att det inte förhåller sig så. Boverket har under de senare åren i olika sammanhang fått signaler om att antalet planer som upphävs borde vara större. Det vi hör är bland annat att länsstyrelsen ogärna använder sig av prövningen enligt 12 kapitlet, utan istället väntar ut ett överklagande. Denna bild kan inte fullt ut bekräftas idag, men det finns tecken som tyder på att länsstyrelserna har svårt att ta sitt ansvar i detta avseende. Detta är alltså delvis spekulationer. Vi vet inte varför det ser ut så här eller hur mycket det ligger i de uttalanden som vi tagit del av. Men det är en fråga som är av stort intresse att få ett tydligt svar på i de fortsatta diskussionerna mellan Boverket och länsstyrelserna. I enkäten ställdes inte frågan hur många planer länsstyrelserna kallar in för prövning. Kommande enkät kompletteras för att ge en bättre bild. Men för att få en klar bild behövs ytterligare undersökningar. Överklagade planer Andelen överklagade planer är överlag relativt hög. Variationen mellan länen är dock stor. I något län överklagades inga planer alls medan var tredje plan överklagades i ett annat. Genomsnittet i landet är att var femte plan överklagas. De överklagade planerna kräver relativt stora resurser. Landets länsstyrelser ägnar i genomsnitt 2,5 årsarbetare åt överklagade kommunala beslut enligt plan- och bygglagen, då ingår överklagade bygglov. Vid en jämförelse med antalet inkomna överklagade ärenden och antalet årsarbetare får vi en bild som visar att hanteringen måste skilja sig markant mellan de olika länen. I ett län klarar man 116 överklagade ärenden på en årsarbetare, medan ett annat hanterar fem ärenden med 2,3 årsarbetare. Uppgifterna grundar sig dels på enkätresultatet och dels på en rapport om länsstyrelsernas personalsituation 2005 inom sakområdet hållbar samhällsplanering och boende, från augusti Här finns emellertid mängder med möjliga felkällor, bland annat kan frågorna anses vara luddiga i den mån att det inte helt klart framgår att det är länsstyrelsens samlade redovisning av antalet nedlagda timmar inom området 403 i länsstyrelsens modell för tidredovisning som efterfrågas. Tidredovisningen i sig innehåller dessutom osäkerheter då varje enskild handläggare själv ska tolka och föra in hur mycket tid som använts. Normal handläggningstid är 2-6 månader, men flera länsstyrelser har betydligt längre handläggningstider. I vissa fall redovisar man handläggningstider för en del ärenden på över ett år. Det finns inget som tydligt talar för att de långa handläggningstiderna skulle bero på annat än bristande resurser även om de redovisade uppgifterna indikerar att man hanterar ärendena olika på olika håll i landet. Många länsstyrelser tycks ha svårt att ge ett precist svar på frågan, vilket kan tyckas märkligt då det handlar om att ur diariet hämta tid för när ärenden kommer in respektive avslutas. I den mån frågan kan preciseras kommer det att göras i nästa års enkät. Ingen av länsstyrelserna uppger i enkäten att man har upphävt någon plan som överklagats (enligt 13 kapitlet 8 ). Av 400 överklagade planer har länsstyrelserna alltså inte i ett enda fall funnit att de klagande skulle ha rätt. Detta förhållande kan möjligen av kommunerna uppfattas som att ett överklagande mest är en formsak, om än plågsamt utdragen. Processen blir

23 Enkätfrågorna med kommentarer 21 dessutom än mer utdragen generellt eftersom andelen planer som överklagas till regeringen därmed uppenbarligen måste bli stor. Former för tillsyn över planväsendet (fråga 8-9) Uppgifterna i avsnittet grundar sig dels på enkätresultatet och de dokument länsstyrelserna bifogat till enkäten i form av tillsynsplaner och tillsynsrapporter, dels på länsstyrelsernas återrapportering enligt sitt regleringsbrev för Närmare hälften av länsstyrelserna saknar tillsynsplaner för sakområdet Hållbar samhällsplanering och boende, trots att regeringen flera gånger sedan 2003 har ställt krav på tillsynsplan. Flera av de länsstyrelser som inte upprättat någon tillsynsplan uppger resursbrist som skäl. Av de 13 länsstyrelser (10 enligt planenkäten, ytterligare 3 enligt återrapporteringen i regleringsbrevet) som tagit fram en tillsynsplan har några gjort detta som ett generellt och statiskt dokument, som beskriver verksamheten. I några fall är tillsynsplanen ett aktuellt och operativt dokument som också utformats utifrån årets regleringsbrev. Blekinge läns tillsynsplan är ett exempel. Tillsynsbegreppet är otydligt och behöver definieras. Det framgår av såväl Riksrevisionens rapport som av länsstyrelsernas kommentarer. Av de framtagna tillsynsplanerna kan Boverket utläsa att följande företeelser omnämns som tillsyn: Tillsyn som initieras av externa anmälningar samverkan med kommunerna i planläggningsarbetet tillsyn över kommunernas handläggning av plan- och byggärenden i vilka besluten har överklagats och ändrats. tillsyn över kommunernas tillsyn enligt plan- och bygglagen (byggfrågor) uppföljning av bostadsprojekt som beviljats statliga subventioner tillsyn om byggande inom strandskyddsområde (Miljöbalken) tillsyn över hushållning med mark och vatten (Miljöbalken) tillsyn enligt uppdrag i regleringsbrevet. Tillsyn bedrivs vid olika skeden i planeringsprocessen; i tidiga skeden, i samband med kommunernas planläggningsarbete och som ingripande i efterhand. När länsstyrelserna beskriver hur tillsynen bedrivits så poängterar i stort sett samtliga länsstyrelser betydelsen av tillsyn i ett tidigt skede. Tillsyn i tidiga skeden i planeringsprocessen bidrar enligt flera länsstyrelser till att ingripanden i efterhand minskar. Tillsyn i efterhand sker genom överprövning, efter anmälningar med begäran om tillsyn eller på länsstyrelsens eget initiativ. Olika former av tillsyn Tillsynen bedrivs på olika sätt i landet. En genomgång av de inkomna återrapporteringarna och av de tillsynsplaner som Boverket tagit del av, visar att länsstyrelsernas arbete med tillsyn är mycket varierande. Regelbundna kommunbesök prioriteras i princip av alla länsstyrelser.

24 22 Så planerar Sverige En sammanställning av planenkäten för år 2005 Vid dessa möten diskuteras aktuella planfrågor och omvärldsförutsättningar av olika slag. Kommunsamråden ger länsstyrelsen möjlighet att, tidigt i planprocessen, medverka till att det nationella perspektivet får genomslag i kommunernas fysiska planering. Det ger också länsstyrelsen möjlighet att framföra generella synpunkter om samhällskraven i den fysiska planeringen och att bidra med erfarenheter från andra kommuner i länet. Flera länsstyrelser anger att det är vid dessa tillfällen som länsstyrelsen ger kommunerna erfarenhetsåterföring på uppmärksammade brister. Andra framåtsyftande insatser är de seminarier och konferenser som flera länsstyrelser anordnar varje år och med olika inriktning på plan- och byggväsendet. Enligt årsredovisningarna framgår det att endast två procent av de totala personalresurserna för hållbar samhällsplanering och boende samt stöd till boende läggs på frågor beträffande tillsyn. Snittet för varje länsstyrelse blir ca 0,25 årsarbetare. Endast fem länsstyrelser sammanställer iakttagelserna från tillsynen i en tillsynsrapport. Tre av dessa fem har inte upprättat någon tillsynsplan. Många av de län som svarat att iakttagelserna inte redovisas i en tillsynsrapport, anger att dessa i stor utsträckning framgår av årsredovisningarna och återrapporteringen enligt regleringsbrevet. Det görs inte några systematiska analyser av planernas kvalitet. Länsstyrelserna rapporterar inte heller sådana brister till Boverket. Det saknas en process för rapportering. Det är tydligt att det saknas en given form eller en process för hur länsstyrelsernas erfarenheter av brister i tillämpningen ska återföras till Boverket, och vidare till regering och riksdag. Detta är också en brist som Riksrevisionen uppmärksammade i sin rapport (RiR 2005:12). Behovet av en bättre återrapportering är en sådan angelägen fråga som ingår i Boverkets och länsstyrelsernas pågående uppdrag om statens samlade ansvar för uppsikt och tillsyn i den fysiska planeringen. Planeringsunderlag (fråga 10) Aktiviteten varierar mycket mellan de olika länen. 16 län har tagit fram planeringsunderlag under året. Tre länsstyrelser har kommenterat att man inte har tagit fram planeringsunderlag och en är osäker om så har skett. Vindkraft, Natura 2000, förorenad mark, riksintressen enligt miljöbalken 3 och 4 kapitlet dominerar, men även frågor som rör rennäring, världsarv, miljömål, större opåverkade områden, naturreservat, strandskydd samt diverse inventeringar har genomförts. Flera län jobbar med att utveckla GIS-baserade planeringsunderlag. Vi kan konstatera att det inte finns någon definition av begreppet planeringsunderlag. Våra erfarenheter är att det i vissa fall är ren otolkad information i form av ett digitalt kartskikt som visar olika objekt, ibland finns det beskrivande information till detta. I andra fall har länsstyrelsen gjort vissa avvägningar mellan olika intressen i det underlag som skickas ut. Inte i något fall vi känner till har länsstyrelsen gjort en samlad bedömning, med avvägningar, av de statliga intressena för länet eller en kommun. Ibland är det således underlag, ibland förutsättningar och ibland riktlinjer. Frågan är om inte de viktiga begreppen som används i lagen borde beskrivas tydli-

25 Enkätfrågorna med kommentarer 23 gare. Risken är annars att tillämpningen blir väldigt spretig, vilket är särskilt allvarligt när det gäller exempelvis hanteringen av riksintressen. Risken är också uppenbar att olika statliga intressen hanteras på olika sätt i olika delar av landet. Detta skapar en icke önskvärd oförutsägbarhet för alla inblandade aktörer. Länsstyrelsernas resurser (fråga 11) Flera länsstyrelser uttrycker att resurserna är knappa och att många arbetsuppgifter inte kan utföras på önskvärt sätt eller i vissa fall att man måste prioritera mellan olika uppgifter vilket lämnar vissa uppgifter ogjorda. I en rapport som behandlar länsstyrelsernas personalsituation Länsstyrelsernas personalsituation 2005 inom sakområdet hållbar samhällsplanering och boende (Boverket september 2006) konstateras att det finns en tydlig korrelation mellan länens invånarantal och länsstyrelsernas personalresurser inom sakområdet hållbar samhällsplanering och boende. Det konstateras också att det finns en tydlig korrelation mellan antalet inkomna ärenden inom ärendegrupperna 40 och 41 (Hållbar samhällsplanering och boende och Stöd till boende) och antalet årsarbetare inom sakområdet. I den mån länsstyrelserna har en besvärlig resurssituation antyder alltså en ytlig betraktelse att detta i så fall är ett nationellt problem. Nu är det inte så enkelt att svaret går att finna i statistiken enbart. Andra viktiga variabler är givetvis också hur de olika länsstyrelserna är organiserade och hur sakområdets ansvar ser ut. För att ge en acceptabel bild av resursförhållandena och arbetsbelastningen krävs det en särskild utredning. Det finns några olika faktorer som försvårar jämförelsen mellan de olika länen. En faktor är att några länsstyrelser sannolikt har svarat på hur många timmar, omräknat i årsarbetare, som länsstyrelsen sammantaget redovisar inom varje kod i tidredovisningssystemet, medan andra länsstyrelser endast redovisar hur många årsarbetare sakområdet redovisat. Eftersom uppgifterna baseras på den tidredovisning som varje enskild handläggare redovisar ryms här en stor mängd osäkerhetsfaktorer. De olika länsstyrelserna är organiserade på olika sätt och sakområdets ansvar varierar till viss del. Det är rimligt att anta att det utvecklas olika kulturer för hur olika ärenden och arbetsuppgifter ska tidredovisas. Vi antar därför att en direkt jämförelse mellan de olika länen inte kommer att ge en riktig och användbar bild. Frågan är hur vi ska kunna skapa oss en tillräckligt trovärdig bild av hur länsstyrelserna fördelar sina resurser. Boverket kan i planenkäten tydligt precisera att uppgifterna som lämnas ska gälla hela länsstyrelsen, alltså alla timmar som redovisas inom de olika kategorierna. Länsstyrelserna som själva äger sitt redovisningssystem och sannolikt själva har en vilja att uppgifterna mellan de olika myndigheterna ska kunna jämföras bör också ta upp en diskussion om hur alla som är inblandade i planärenden ska redovisa sin nedlagda tid. Om man vill få ut något så när tillförlitliga uppgifter ur systemet bör man nog eliminera en del av felkällorna genom att inte ha så många olika tidkonton och samtidigt tydligt beskriva de arbetsuppgifter som ska tidföras på de olika kontona. Önskar man en mer enhetlig hantering och mer jämförbara uppgifter bör man ställa krav på hur länsstyrelserna är organiserade och hur olika typer av ärenden ska handläggas.

26 24 Så planerar Sverige En sammanställning av planenkäten för år 2005 En ytterligare osäkerhetsfaktor är att länsstyrelserna i många fall lämnar olika uppgifter vid olika tillfällen när det gäller hur resurserna fördelas. Vi kan till exempel konstatera att uppgifterna i planenkäten och de som lämnats i årsredovisningarna i många fall skiljer sig åt (se bilaga, fråga 11). Länsstyrelsens bedömning av brister och tendenser (fråga 12) Länsstyrelserna har uppmanats att beskriva tre av de generellt viktigaste bristerna och/eller tendenserna som observerats under året i kommunernas tillämpning av plan- och bygglagens regler om planering. För att inte skapa osäkerhet om vilka uppgifter som kan rapporteras, så till vida att det skulle ställas särskilda krav på att belägga olika påståenden, uttrycks det tydligt i enkäten att Boverket önskar ta del av uppgiftslämnarens egen uppfattning utan krav på att det som uttrycks måste kunna ha stöd i siffror eller utredningsresultat. Detta innebär givetvis att det alltid går att ifrågasätta resultatet i vissa avseenden. Men det innebär också att vi försäkrar oss om att brister och tendenser som kan vara svåra att bevisa eller mäta ändå rapporteras i ett tidigt skede. Det senare argumentet anser vi väger tyngre och passar bäst för planenkäten. Frågan i enkäten är allmänt formulerad och rör både brister och tendenser i tillämpningen. Svaren är ofta givna helt kort i punktform och utan vidare kommentarer. Det innebär att det inte alltid går att avgöra om den som svarat avsett att bristen eller tendensen avser en brist i plansystemet eller en brist i tillämpningen av lagen eller om bristen anses bero på bristande kompetens eller för små resurser. Svaren länsstyrelserna lämnar blir en provkarta på mer eller mindre kända brister och tendenser. Men spridningen blir inte så stor som man kanske skulle kunna vänta sig. Några frågor nämns av flera länsstyrelser och bör därför uppmärksammas särskilt, bland annat inaktuella översiktsplaner, felaktig hantering av enkelt planförfarande, resurs- och kompetensbrist och svårigheter att hantera den nya lagstiftningen om miljöbedömningar. Samtliga punkter som tas upp är i sig allvarliga och det finns inte någon anledning att här göra någon särskild rangordning av dem på annat sätt än att tydligt tala om när flera länsstyrelser pekat på samma brist/tendens. Inaktuella översiktsplaner ett allvarligt problem Inaktuella översiktsplaner och slarv med aktualitetsprövning av ÖP uttrycks av tio länsstyrelser som ett av de allvarligare problemen. Sex län lyfter också fram att kommunerna i alltför stor utsträckning använder sig av enkelt planförfarande. Ytterligare två länsstyrelser väljer att uttrycka det som att för få planbeslut fattas av kommunfullmäktige. Båda bristerna måste ses som allvarliga och innebär att några av de mer grundläggande principerna i plansystemet kan komma att sättas ur spel. Dels handlar det om att en aktuell översiktsplan bland annat ska garantera att den efterföljande detaljplaneringen, tillståndsgivning och så vidare bygger på gjorda ställningstagande för hur kommunen vill att utvecklingen ska ske, bland annat med hänsyn till allmänna intressen. Dels handlar det om att detaljplaneringen ska hanteras på ett sätt som ska garantera insyn, att intressen som rör en bredare allmänhet behandlas och beslutas på rätt nivå.

Boverkets plan- och byggenkät

Boverkets plan- och byggenkät Boverket Boverkets plan- och byggenkät Länsstyrelsernas redovisning av läget för 2007 Boverkets plan- och byggenkät Länsstyrelsernas redovisning av läget för 2007 Boverket november 2008 Titel: Boverkets

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Boverket september 2013 Titel: Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Utgivare: Boverket september 2013 Dnr: 1255-369/2013

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Planläggning... 3 Planmonopol... 3. De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan...

Planläggning... 3 Planmonopol... 3. De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan... Detaljplaner Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering utan tillåtelse av

Läs mer

Tydligare statligt ansvar i plan- och bygglagen

Tydligare statligt ansvar i plan- och bygglagen Remissvar 2007-12-06 M2007/3162/H 013-2007-3317 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Tydligare statligt ansvar i plan- och bygglagen Verket för näringslivsutveckling, Nutek, har anmodats inkomma med remissvar

Läs mer

Hantering av översiktsplaner och detaljplaner i Kristinehamns kommun

Hantering av översiktsplaner och detaljplaner i Kristinehamns kommun Hantering av översiktsplaner och detaljplaner i Kristinehamns kommun * Frågor & svar, översiktsplaner * Frågor & svar, detaljplaner * Om översiktsplaneprocessen.. * Om detaljplaneprocessen * Detaljplanehandlingarna

Läs mer

Kungl. Tekniska högskolans hantering av överklaganden

Kungl. Tekniska högskolans hantering av överklaganden Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-563 087 27 mikael.herjevik@uk-ambetet.se BESLUT 1(1) Kungl. Tekniska högskolan Universitetsstyrelsen 100 44 Stockholm Kungl. Tekniska högskolans

Läs mer

Yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) YTTRANDE Chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura Datum 2015-10-23 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 97-2015 Sid 1 (6) Yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn,

Läs mer

2009-05-26 M2009/2171/R

2009-05-26 M2009/2171/R Promemoria 2009-05-26 M2009/2171/R Miljödepartementet Rättsenheten Camilla Adolfsson Remiss om lagtexten för en ny plan- och bygglag samt en ändring i anläggningslagen (1973:1149) Sammanfattning En ny

Läs mer

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den Inledning Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket, Boverket

Läs mer

Processgrupp Plan- och byggfrågor

Processgrupp Plan- och byggfrågor Processgrupp Plan- och byggfrågor Flera representanter med olika arbetsuppgifter och arbetslivserfarenheter från respektive enhet har varit delaktiga i processgruppen. Kartläggning av organisationerna

Läs mer

Yttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST

Yttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST inspektionen för vård och omsorg 2015-11-24 Dnr 10.1-23692/2015 1(8) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Monica Jacobson monica.jacobson@ivo.se Socialdepartementet Yttrande gällande slutbetänkande

Läs mer

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 S PLAN FÖR TILLSYNSVÄGLEDNING 2010-2012 DNR: 716-609-08 Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 Det övergripande målet för vår tillsynsvägledning är att den ska skapa förutsättningar för

Läs mer

Rapport. Anpassning till ett förändrat klimat

Rapport. Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Tillståndet i kommunerna år 2015 Förord Naturskador orsakar stora skador som drabbar samhället och enskilda individer. Vi påverkas av alltmer frekventa extremväder

Läs mer

Yttrande över revisionsrapport nr 34/2004, God styrelsesed i nämnder och bolag

Yttrande över revisionsrapport nr 34/2004, God styrelsesed i nämnder och bolag Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-03-17 Landstingsstyrelsen Yttrande över revisionsrapport nr 34/2004, God styrelsesed i nämnder och bolag Ärendet Landstingsrevisorerna

Läs mer

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) 2008-10-23 Yttrande 1(6) Dnr 2008:184 Regeringen Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) U2008/3815/S Sammanfattning

Läs mer

Beskrivning av hur Malmö stad och Stockholms stad bedriver rullande översiktsplanering med utmaningar för länsstyrelsen

Beskrivning av hur Malmö stad och Stockholms stad bedriver rullande översiktsplanering med utmaningar för länsstyrelsen Beskrivning av hur Malmö stad och Stockholms stad bedriver rullande översiktsplanering med utmaningar för länsstyrelsen JUNI 2010 Underlagsrapport 1 i pilotprojektet Kontinuerlig översiktsplanering i storstadsmiljö

Läs mer

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING Detaljplan för Kebal 1:33, Strömstads Kommun UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING HUR UTSTÄLLNINGEN HAR BEDRIVITS Miljö- och byggnämnden beslutade 2009-01-29 6 att genomföra en utställning gällande rubricerat ärende.

Läs mer

GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Yttrande 1 (5) Enheten för samhällsplanering Emma Franzén Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Dnr: Ku2015/02481/KL ku.remissvar@regeringskansliet.se GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form

Läs mer

Miljömål i fysiska planer

Miljömål i fysiska planer Boverket Miljömål i fysiska planer Miljömålsprojekt Miljömål i fysiska planer Boverket augusti 2007 Titel: Miljömål i fysiska planer Utgivare: Boverket augusti 2007 Upplaga: 1 Antal ex: 300 Tryck: Internt

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Inledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag

Inledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag 4 1 Inledning Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste strategiska dokument och visar kommunens syn på bland annat den framtida bebyggelseutvecklingen, infrastruktursatsningar

Läs mer

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23. Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun

Läs mer

Insyn och tillsyn av fristående förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och grundskolor

Insyn och tillsyn av fristående förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och grundskolor Insyn och tillsyn av fristående förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och grundskolor Botkyrka kommun Revisionsrapport Juni 2011 Johan Karlander Martin Andersson Sammanfattning PwC har fått i uppdrag av de

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Finspångs kommun Revisorerna. Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag

Finspångs kommun Revisorerna. Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag Finspångs kommun Revisorerna Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Uppdrag...4 1.2 Metod...5

Läs mer

Uppsikt och tillsyn i samhällsplaneringen

Uppsikt och tillsyn i samhällsplaneringen RiR 2005:12 Uppsikt och tillsyn i samhällsplaneringen intention och praktik ISBN 91 7086 045 9 RiR 2005:12 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2005 Till Regeringen Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet

Läs mer

Granskning av ärenden vid Åklagarkammaren i Östersund där den enskilde inte underrättats om hemlig tvångsmedelsanvändning

Granskning av ärenden vid Åklagarkammaren i Östersund där den enskilde inte underrättats om hemlig tvångsmedelsanvändning SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2015-11-18 Dnr 2144-2014 Granskning av ärenden vid Åklagarkammaren i Östersund där den enskilde inte underrättats om hemlig tvångsmedelsanvändning 1. SAMMANFATTNING

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast

Läs mer

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Rättsutredning 2014-02-20 Sida 1 (9) Ärende LED 2014/74 handling 2 Kartläggning och analys av 2 kap. 17 diskrimineringslagen (2008:567) Frågeställning Avsikten med denna rättsutredning är att göra en analys

Läs mer

Konsekvensutredning H 15

Konsekvensutredning H 15 Konsekvensutredning H 15 av s föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar 2 Konsekvensutredning H 15 Titel: Konsekvensutredning H 15 Utgivare:, maj 2015 Dnr:

Läs mer

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling

Läs mer

DOM 2013-05-10 Stockholm

DOM 2013-05-10 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060207 DOM 2013-05-10 Stockholm Mål nr P 8575-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-09-17 i mål P 508-12, se bilaga A KLAGANDE Bergs kommun MOTPART

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39)

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) PM 1 (9) Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) Ert dnr JU2015/3364/L6 Det är en gedigen utredning som innehåller en omfattande

Läs mer

Yttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14)

Yttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-06 LS 2015-0474 Landstingsstyrelsen Yttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14)

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2012-10-19 Djurgymnasiet Stockholm terese.laurentkarlsson@djurgymnasiet.com Rektorn vid Djurgymnasiet mimi.englund@djurgymnasiet.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Djurgymnasiet i Stockholms

Läs mer

Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun

Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Stockholm den 1 september 2011 Eskilstuna kommun Planavdelningen 631 86 Eskilstuna Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Med stöd av bifogade fullmakter får vi

Läs mer

Det är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in!

Det är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in! Beroende på om det är fysiska hinder som trappor eller dylikt kan det vara omöjligt att komma in och jag är tvungen att välja ett annat ställe eller avstå. Kvinna 53 år Tydligare skyltning över var pälsdjur

Läs mer

Yttrande över Boverkets förslag till ändringar i Boverkets föreskrifter om hissar och vissa andra motordrivna anläggningar

Yttrande över Boverkets förslag till ändringar i Boverkets föreskrifter om hissar och vissa andra motordrivna anläggningar Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

2016-06-21. Promemoria. Finansdepartementet Näringsdepartementet. Sammanfattning av regeringens förslag. Innehåll.

2016-06-21. Promemoria. Finansdepartementet Näringsdepartementet. Sammanfattning av regeringens förslag. Innehåll. Promemoria 2016-06-21 Finansdepartementet Näringsdepartementet Sammanfattning av regeringens förslag Innehåll Mer byggklar mark... 1 Sänkta byggkostnader... 2 Kortare ledtider... 3 Förändrade uppskovsregler

Läs mer

1 Inledning. 2 Yttrande

1 Inledning. 2 Yttrande PM TITEL Kommentarer till yttrande Riskanalys för östra centrum i Partille DATUM 25. februari 2013 PROJEKTNUMMER A026849 / 164361 VERSION PM001 UTARBETAD Rebecka Thorwaldsdotter GRANSKAD Göran Davidsson

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken

Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken S ä r s k i l d s a m m a n s t ä l l n i n g 2009-09-18 Sid 1 (5) Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken En översiktsplan för Gävle stad har tagits fram och antogs 27

Läs mer

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program

Läs mer

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna KUN 2007-11-08, p 14 1 (8) Konstenheten Handläggare: Göran Rosander Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna 1 Förslag till

Läs mer

Kommunernas planberedskap

Kommunernas planberedskap Rapport 2012:10 REGERINGSUPPDRAG Kommunernas planberedskap Svar på regeringsuppdrag planberedskap (S2011/10456) Kommunernas planberedskap Svar på regeringsuppdrag planberedskap (S2011/10456) Boverket

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Delegation av beslutanderätten från kommunstyrelsen

Delegation av beslutanderätten från kommunstyrelsen Revisionsrapport Delegation av beslutanderätten från kommunstyrelsen Söderhamns kommun November 2009 Författare Lars Meyer Innehållsförteckning 1 Inledning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, revisionsfråga

Läs mer

2014-06-30. Vägledning om fysisk planering av förorenade områden

2014-06-30. Vägledning om fysisk planering av förorenade områden 2014-06-30 Vägledning om fysisk planering av förorenade områden Innehåll Inledning... 3 Miljöbalken och plan- och bygglagen... 3 Vägledningens syfte och avgränsning... 3 Framtagande av vägledning... 3

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken

Läs mer

Inventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning

Inventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning Inventering av registrerade föreningar Fritidsförvaltning Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 211-4-5 1.3 Thomas Sterner (Gustaf Johansson/David Nilsson) Fritidsförvaltningen Föreningsavdelningen

Läs mer

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa 2015:23 Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Dnr: 2015/169 Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa Box 516 101 30 Stockholm

Läs mer

Tillsynsansvar över förorenade områden redovisning av regeringsuppdrag Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid 26 mars 2015

Tillsynsansvar över förorenade områden redovisning av regeringsuppdrag Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid 26 mars 2015 PM 2015: RV (Dnr 001-1811/2014) Tillsynsansvar över förorenade områden redovisning av regeringsuppdrag Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid 26 mars 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Skolinspektionen Bes É ut 2013-10-01 Uppsala kommun uppsala.kommun@uppsala.se Rektorn vid Björkvallsskolan lisbeth.beckman@uppsala.se Beslut för grundskola efter tillsyn av Björkvallsskolan i Uppsala kommun

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Plan för tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel

Plan för tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-10-20 SN-2014/3880.703 1 (5) HANDLÄGGARE Cecilia Wahlgren 08-535 378 21 cecilia.wahlgren@huddinge.se Socialnämnden Plan för tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen

Läs mer

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN 3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att

Läs mer

En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 1 oktober 2015 Mehmet Kaplan Magnus Corell (Näringsdepartementet)

Läs mer

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-03-21 Dnr 153-2012 Användning av kvalificerade skyddsidentiteter vid Rikskriminalpolisen 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Skriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun.

Skriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun. BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 1 (8) 2000-03-24 Dnr 1999:3598 Nacka kommun 131 81 NACKA Skriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun. Bakgrund Skolverket fick den 24 november

Läs mer

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 6686-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös, migrationsdomstolen, beslut

Läs mer

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer INLEDNING 7 Plan- och bygglagen (PBL ): Kap 3 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar

Läs mer

Beslut för fristående grundskola

Beslut för fristående grundskola Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna?

Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna? Datum: 212-2-16 DISKUSSIONSMATERIAL Namn: Patrik Sandgren Patrik.sandgren@pts.se Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna? Sammanfattning: 16 av 22 län och regioner prioriterar

Läs mer

Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen

Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen SKTFs förbundsmöte Innehåll Förbundsstyrelsens yttrande... 1 Bakgrund... 1 Förslag... 2 Målen SKTF 2012... 5 Övrigt... 5 Förbundsstyrelsens

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå. Dir. 2016:24

Kommittédirektiv. Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå. Dir. 2016:24 Kommittédirektiv Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå Dir. 2016:24 Beslut vid regeringssammanträde den 17 mars 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Nya PBL Vindkraftsstödet. Anette Löfgren, Emma Franzén

Nya PBL Vindkraftsstödet. Anette Löfgren, Emma Franzén Nya PBL Vindkraftsstödet Anette Löfgren, Emma Franzén Proposition 2009/10:170 En ny lag utifrån förslag från: PBL-kommittén (Får jag lov?) - 2005 Byggprocessutredningen (Bygg helt enkelt!) - 2008 Klimat-

Läs mer

Beslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun

Beslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax:

Läs mer

Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn

Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn Dalarnas län 2014 2 Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn Dalarnas län 2014 3 Syfte Syftet med denna rapport är att göra den uppföljning och utvärdering som plan-

Läs mer

2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950)

2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) 2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet Konsekvensutredning Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) xx 2014-12-08 2 (21) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande

Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande 2016:4 Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande Marknadsområde Södra Mälardalen Östergötland Granskning initierad av IAF Dnr: 2014/731 Arbetsförmedlingen Huvudkontor

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad

Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad 1 Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad Rapport: Ledarskaparna Management, Ionie Oskarson, 2012-02-10 Uppföljning av granskningar av öppenvårdsinsatserna

Läs mer

REMISSYTTRANDE. Upprättande av årsredovisning (K3) SABOs synpunkter

REMISSYTTRANDE. Upprättande av årsredovisning (K3) SABOs synpunkter Till: Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 Stockholm REMISSYTTRANDE Upprättande av årsredovisning (K3) SABOs synpunkter SABO lämnar här synpunkter på utkastet till vägledning om upprättande av årsredovisning.

Läs mer

Adoptionshandläggning i Skåne

Adoptionshandläggning i Skåne Adoptionshandläggning i Skåne En kartläggning av de skånska kommunernas handläggning av internationell adoption Adoptionshandläggning Gabriel Olsson 2009 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress:

Läs mer

Tillsyn enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag

Tillsyn enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag Beslut 1(5) Datum 2012-03-28 Diarienummer 1363-4046/2011 N.N. Eskilstuna kommun 631 86 ESKILSTUNA Tillsyn enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser Boverket anser inte att handläggningstiden

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 30 november 2010 KLAGANDE Lotteriinspektionen Box 199 645 23 Strängnäs MOTPART AB Kvällstidningen Expressen, 556025-4525 Ombud: Advokat Ulf Isaksson

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skydd för enskilds identitet i domar och beslut

Remissyttrande över promemorian Skydd för enskilds identitet i domar och beslut R1C, 2009-02, DV info.avd. YTTRANDE 1 (5) Juridiska avdelningen Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över promemorian Skydd för enskilds identitet i domar och beslut Ert

Läs mer

Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag

Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag Näringsutskottets betänkande 2015/16:NU21 Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2015/16:60

Läs mer

Effektivare offentlig upphandling

Effektivare offentlig upphandling 2008-02-14 1 (7) Effektivare offentlig upphandling Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid konferens Effektivare offentlig upphandling i Stockholm den 14/2 2008. Det talade ordet

Läs mer

Förorenad mark i PBL. 5 feb 2010

Förorenad mark i PBL. 5 feb 2010 Förorenad mark i PBL 5 feb 2010 Länsstyrelsens uppdrag i samhällsplaneringen PBL-området ÖVERSIKTSPLAN 4 kap 5 och 9 PBL Ta till vara och samordna statens intressen. Tillhandahålla underlag. Ge råd om

Läs mer

Språngbräda för ny plan- och bygglag. Kerstin Hugne, projektledare

Språngbräda för ny plan- och bygglag. Kerstin Hugne, projektledare Språngbräda för ny plan- och bygglag Kerstin Hugne, projektledare Fakta om Boverket 200 medarbetare med kompetens inom bland annat samhällsplanering, teknik, arkitektur, juridik och ekonomi. Miljödepartementet

Läs mer

Etisk prövning av djurförsök (SOU 2002:86) Remiss från Jordbruksdepartementet Remisstid 1 maj 2003, förlängd tid till 5 maj 2003

Etisk prövning av djurförsök (SOU 2002:86) Remiss från Jordbruksdepartementet Remisstid 1 maj 2003, förlängd tid till 5 maj 2003 Bilaga 7:31 till kommunstyrelsens protokoll den 9 april 2003, 32 PM 2003 RVIII (Dnr 301-144/2003) Etisk prövning av djurförsök (SOU 2002:86) Remiss från Jordbruksdepartementet Remisstid 1 maj 2003, förlängd

Läs mer

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Revisionsrapport* Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Samverkan avseende ungdomar med psykosocialproblematik och psykiska sjukdomstillstånd November 2007 Karin

Läs mer

Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet

Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet US1000, v 1.2, 2015-10-08 1 (6) 2015-12-01 Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet Härmed inbjuds att lämna offert till genomförande av en forskningsöversikt

Läs mer

Rättsutredning 2016-03-21

Rättsutredning 2016-03-21 Bfd22 141107 1 (8) Patrik Havermann Telefon: 010-485 29 20 Rättsutredning 2016-03-21 Diarienummer 1.3.4-2016-45137 FRÅGOR OM BEDÖMNING AV ÅLDER Uppdraget är att utreda hur ansvaret för bedömning av ålder

Läs mer

Rapport 2006:21 R. Arbetet med reell kompetens och alternativt urval vid lärosätena år 2005

Rapport 2006:21 R. Arbetet med reell kompetens och alternativt urval vid lärosätena år 2005 Rapport 2006:21 R Arbetet med reell kompetens och alternativt urval vid lärosätena år 2005 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se

Läs mer

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk Till Energimyndigheten Er referens 2010-5138 Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk En fortsatt utbyggnad av vindkraften är central om

Läs mer

Stockholm den 19 september 2012

Stockholm den 19 september 2012 R-2012/1147 Stockholm den 19 september 2012 Till Socialdepartementet S2012/3890/VS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 juni 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över slutbetänkandet Gör

Läs mer

I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011.

I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i

Läs mer

Polismyndighetens behandling av personuppgifter i signalementsregistret

Polismyndighetens behandling av personuppgifter i signalementsregistret Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2015-12-15 Dnr 47-2015 Polismyndighetens behandling av personuppgifter i signalementsregistret 1. SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer