GILLESCOUTEN. Martine Lévy xmxmxm sid 5. Över land och hav sid 9. Möt Martine Lévy sid 6-7. Till Lövudden i Västerås den okt

Transkript

1 GILLESCOUTEN Tidskrift för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Årgång 56 Nr 3 sept 2006 Martine Lévy xmxmxm sid 5 Över land och hav sid 9 Sjungande stenar i Bodö sid 4-5 Möt Martine Lévy sid 6-7 Till Lövudden i Västerås den okt

2 2 S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Box 2034, Huddinge Kansli: Stuvsta Torg 4, Huddinge tel och fax Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men telefonsvarare finns. gillekansli@telia.com PlusGiro Gåvor till SGSSs fonder Bärarlaget, Sten Thiels fond, Fonden Dan Winthers minne, Jenny Rieck-Müllers fond och Lettlandsfonden insätts på SGSSs plusgirokonto ovan. Ansökan om medel riktas till SGSS, adress ovan. Landgillerådet Arne Sandin Landsgillemästare Esplanaden 4, Haninge Torsten Hansson vice Landsgillemästare Serenadvägen 1, Borlänge , , torsten.ha@telia.com Yvonne Austvik Landsgilleskrivare Brombärshult 1, Åskloster Kerstin Svärling Landsgilleskattmästare Forsavägen 48, Bandhagen Christer Forsgren Trastvägen 4 c, Umeå Staffan Sjunnesson Markvägen 7, Oxie Gunilla Engvall Internationell sekr. Kyrkbåtsgatan 7, Västerås , gunilla.engvall@vasteras.se GILLESCOUTEN Tidskrift för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Box 2034, Huddinge Ansvarig utgivare: Arne Sandin (adress ovan) Utkommer med fyra nummer per år Nr 4 i november 2006, manusstopp 16 okt Nr 1 i februari 2007, manusstopp 15 jan Manus sänds till Redaktionskommitténs ordförande: Torsten Hansson (adress ovan) Typsnitt: Optima och Times New Roman Papper: Galeri Art Silk 115 g Tryck: Th Sahlanders Grafiska AB, Falun ISSN Gillearrangemang oktober 2006 Gillemästarträff med Extra Landsgilleting, Lövuddens konferensanläggning i Västerås 25 oktober 2006 Fellowship Day november2006 LGR i Stuvsta januari :e Grossarlmötet, Österrike Ring Margareta Fromholtz före 15/10, tel maj 2007 (prel datum) NBSR-möte (Nordic Baltic Subregion) i Vilnius, Litauen 2 3 juni 2007 Landsgilleting i Åhus juni th ISGF European Conference, Krakow, Polen juli 2007 jiingijamborii, Nationell Jamboree, Rinkaby, Kristianstad november 2008 ISGF världskonferens, Tunisien 29 juli 9 augusti 2011 Världsjamboree i Sverige I detta nummer Omslag: Vy från Höga Kustenvandringen (foto: Staffan Sjunnesson); Bodö (foto: Lennart Kimmen Johansson); Martine Lévy; Lövudden (foto: Torsten Hansson). Gillearrangemang. Landsgillemästaren har ordet 2 Lettland. Scoutelden 3 Nordisk-Baltisk träff, Bodö 4 Martine Lévy 6 Uppgift och vision 6 Saxat. Gillena berättar 8 Fredsljuset. Över land och hav. Nytt från red.kommittén 9 Nya medlemmar. Har gått hem. Samtal på Gilwell 10 Bildstafetten. Julhälsning. Nu har den kommit 11 Över land och hav. Beställ från Gillekansliet 12 Landsgillemästaren har ordet Vilken höjdare! Har precis kommit hem från vår vandring på Höga Kusten. 22 stycken glada gillescouter deltog i årets vandring, perfekt arrangerad av scoutgillena Tre Renar och Kung Karls Spira i Umeå. Härligt landskap, fantastiska vyer med strålande sjö- och havsutsikt, branta berg innebärande jobbig klättring, fina tältplatser, god och väl sammansatt meny, strålande sol vilket gav många svettdroppar. Och allt präglat av en fin kamratanda med hjälpsamhet och kunskap. Det kändes som gillescouting i sin prydno. Tidigare har jag dessutom haft förmånen att träffa våra närboende gillescouter på den Nordisk-Baltiska underregionens gillescoutträff i Bodö, Norge. En härlig upplevelse det också! Middag på Havørnsenteret, besök på bl a Saltstraumen och Kjerringöy, god gillescoutsamvaro. Allt förträffligt arrangerat av gillet i Bodö (ca 15 medlemmar!). Många av de svenska deltagarna såg dessutom till att komplettera sitt Norgebesök med extraresor. Så nog finns det fina upplevelsemöjligheter i gillescouting! Det är viktigt att vi spänner bågen även inför framtiden. LGR har tidigare i vår startat ett framtidsprojekt Image. Syftet är att förbereda gillescouting i Sverige inför framtiden. Vi måste söka finna nyckeln till SGSSs framtid, allt inom scoutings ram. De fem scoutförbunden satsar ju också på att analysera scoutings framtid, dvs scouting i Sverige i framtiden, om år. Vi vet ju att människornas uppfattning och åsikter förändras så att en successiv anpassning av scoutprogrammet är nödvändig. Det enda som inte förändras är scoutings grundidé! Vi har att se fram emot vårt gillemästarmöte och ett kort extra LGT för stadgeändringsbeslut i Västerås i oktober. Framtidsprojektet kommer även inför mötet med material som underlag för en diskussion om vår framtid. Alla kan bidra med sina synpunkter. GÖR DET! Det är viktigt att även Ditt gille bidrar! Lycka till! Arne Sandin

3 Lettland 1 maj inte bara framgångsrik ishockey Scoutelden the Scout & Guide Spirit Flame Våra starka vänskapsband med de lettiska gillescouterna håller och är guld värda. Med den trygga förvissningen återvände vi hem efter ett veckoslutsseminarium, som de lettiska gillena sammankallat till i början av maj. Eftersom hockey-vm gjorde det omöjligt att finna husrum i Riga, fick vi den stora förmånen att bo hemma hos Arija Doroskinas familj som förutom make, svärmor och vuxna barn består av två hundar, fyra katter och sex höns med tuppar. Mötet ägde rum på etnografiska museet, ett naturskönt beläget friluftsmuseum utanför Riga där Arija arbetat som intendent och där även vårt långa samarbete inleddes för drygt femton år sedan när vi invigde över 200 gillescouter i museets kyrka. I denna kyrka, som påminner om Seglora kyrka på Skansen i Stockholm, firade vi nu gudstjänst på lettiska före mötets inledning. Några glada seminariedeltagare på rast i vårsolens sken De tretton gillen, vilka har vängillen i Sverige, finns kvar även om de minskat något i medlemsantal. De flesta har fortfarande kontakt med sina vängillen. Eftersom de flesta lettiska gillescouterna är pensionärer och inte har så stark ekonomi, hoppas vi att de svenska gillena även fortsättningsvis vill hjälpa till med stöd till deras medlemsavgifter i ISGF. Det som livligast diskuterades i grupparbetena var ekonomin. Enligt ett tidigare beslut behöver de som fyllt 80 år inte betala medlemsavgift. De kallas hedersmedlemmar. Avgiften till ISGF skall dock betalas som vanligt. De flesta lettiska gillena har god kontakt med och stöder de lokala scoutkårerna. Två seniorscouter deltog som observatörer i vårt seminarium. Margareta Fromholtz och Solveig Hillbro Gillescouternas internationella förbund (ISGF/AISG) förbereder ett världsvitt projekt till scoutrörelsens 100-årsjubileum: Den 22 februari 2007 kommer en eld att tändas på B-P:s grav i Nyeri, Kenya. Elden ska sedan bäras till fots via Kenya, Sudan, Etiopien, Egypten och korsa Medelhavet till Italien, varifrån färden fortsätter till Frankrike och Belgien och över Engelska kanalen till Storbritannien. Elden kommer att anlända till Brownsea Island den 1 augusti 2007, där 100-årsjubileet celebreras. Därefter förs elden till Hylands Park, Chelmsford, där den 21:a Världsscoutjamboreen hålls från den 27 juli till den 8 augusti. Världsscoutförbunden (WAGGGS och WOSM) stödjer till fullo projektets idé. Rigmor Lauridsen & Mario Sica Projektsamordnare och ledamöter av Världskommittén (Från World Gazette Mondial nr ) 3

4 Nordisk-Baltisk träff i Bodø För första gången var de baltiska ländernas gillescouter inbjudna tillsammans med de nordiska Onsdagen den 21 juni kl 17 samlades vi i domkyrkan, ungefär 200 gillescouter, som rest till Bodö från Island, Danmark, Litauen, Finland, USA, England, Norge och Sverige för att deltaga i Nordisk-Baltisk Gilleträff. 4 Kyrkan, som stod klar år 1956, är en betongkoloss, som i folkmun kallas för Kraftstationen; prästen har inget emot detta. Efter välkomsttal och psalmsång kom Bodø Domkirkes Ungdomskor in och sjöng underbart vackert för oss. Utanför kyrkan dansade en folkdansgrupp och sedan var det dags för gruppfoto. Rica hotell var träffens samlingspunkt och där intogs välkomstmiddagen, en välsmakande nordnorsk buffé. Efter middagen presenterade Sven Janson den nytryckta skriften Vad är scouting? som mottogs av världskommitténs viceordförande och landsgillemästarna. To gamle speidergutter, Olav Hals och Odd Horsdal, med bredbremmete hatter og bambusstaver framförde vid festmiddagen Speidernostalgi av Olav Hals, sjungande varannan rad var på melodin Ratteti-Rattata: 1. Den gang da jag ble speidergutt var like etter krigens slut. For under krigens harde år var speiderliv forbudt. Hva lekte da en guttekropp Ratt-ta-ta, Ratt-ta-ta, Bang, bang, bang! Med tregevær og stret tog hopp Ratt-ta-ta, Ratt-ta-ta, Bang! 2. I nittenhundre-og-førtifem da møtte byens gutter frem. Med skamklipt hår og fri for peng det heftet ikke dem. Aspirant vi skulle bli Ratteti-ratteti-ratteti For speider utstyr var vi fri Ratteti-ratteti-tei! 3. Det første speiderplagg vi fikk var grønnt og fyllt med romantikk. Et speidertørklè et symbol vel kjent fra pol til pol. Ut på byen så vi gikk Ratteti-ratteti-ratteti Mottok jenters tilbedende blikk Ratteti-ratteti-tei! 4. Vi lærte mange nye ting som satte fantasi i sving. På leir der fikk vi buksevann det kjølte littegrann. Leirbåls ild, speidersang Do-re-mi, do-re-mi, do-re-mi Med munnspill og gitarers klang Do-re-mi, do-re-mi, do. 5. Vårt guttespeiderliv tok slutt, vi var jo ikke lenger gutt. Men speider gjør vi uavbrutt, mot damers attributt. Når vi ut på byen går speider vi, speider vi, speider vi. Etter alt som foregor Og vi er alltid beredt. 6. De holder oss fremdeles varm vi husker gammel sjarm. Gode minner, de består. Ratteti-ratteti-ratteti Kvikker opp i gamle år ratteti-ratteti-tei. Torsdagen kallades Den Store Reisedagen. Bussar hämtade oss efter frukost för att ta oss norrut. Vi färjade över Mistfjorden till Kjerringøy, en gammal handelsplats, som på 1800-talet var en av Nordlands rikaste. Idag är det ett välbevarat museum, som består av 15 intakta byggnader. Handeln bestod främst av fisk och fiskprodukter, som köptes i Lofoten och såldes i bl a Bergen. Vi serverades lunch, en mycket god nordnorsk fiskesuppe. I varje buss fanns en guide som informerade om de vackra omgivningarna vi passerade; hus i glada färger, vatten och dramatiska fjäll. Så gick färden söderut till Saltstraumen, världens starkaste malström. Intrycken förstärktes med ett bildspel på Saltstraumens hotell. Dagen fortsatte med färd till Havørnsenteret. Där samlades våra från hemorten medtagna stenar, till ett röse, som skulle påminna om den Nordisk-Baltiska träffen Vid middagen i Turisthytta berättade Laila Boxström, Märta Teljebäck och Margareta Fromholtz erfarenheter och läste allvarsord. Alla erhöll medlemskap i Havørnklubben, men dimman låg tät, så vi kunde inte se varken örnar eller utsikt. Samenes verden var temat för förmiddagsprogrammet på fredagen. Annfinn Pavall från Valnesfjord, i ståtlig samedräkt, visade bildspel och berättade livfullt om sin uppväxt och dagens renskötsel norr om Polcirkeln. Besök på Norsk luftfartsmuseum följde. En kunnig guide berättade om militära flygplan och Norges situation under kriget. En avdelning med civilt flyg fanns också. På eftermiddagen presenterades, i ord och bild, Skulpturlandskap Nordland, en internationell konstsamling uppbyggd på 1990-talet och placerad i 32 av Nordlands kommuner. Bodös konstverk av engelsmannen Tony Cragg består av sju perforerade granitblock som kallas de sjungande stenarna, genom det ljud som uppstår när det blåser.

5 För att fira den svenska midsommaraftonen inbjöd Tunagillet till Tuna Ting före middagen. Inbjudna var gillemästaren i Bodö, landsgillemästarna i de nordiska länderna och så alla svenska deltagare. Som tack till Bodö-gillet överlämnade Kimmen till gillemästaren Lovise Hansen en majstång skapad av majblommor. 95-årsjubileet för scoutkåren Dalaspejarna i Borlänge uppmärksammades de närvarande utnämndes till Hedersdalaspejare genom att en liten blå dalahäst utdelades, som tecken på värdigheten. Anna Bensow och Arne Sandin informerade de svenska deltagarna om gemensamma frågor. Efter middagen, som bestod av rømmegrøt med spekemat, traditionell mat på midsommaraftonen, gick vi ner till stranden för att fira St Hans aften med lejrbål vid sjøen. Men kvällen var kylig och i stället för midnattssol blev det regnskur. Förmiddagen lördag den 24 juni var avsatt för egna aktiviteter. På eftermiddagen genomfördes mästerskapen i skotthellekastning, där Sverige försvarade mästartiteln från träffen på Island. Vid festmiddagen på kvällen förekom underhållning från de nordiska länderna. Karl-Erik Mattsson, som hade fått i uppdrag att ordna det svenska bidraget, ledde en tävling i frimärksklippning mellan borden. Ytterligare ett svenskt inslag med dans kring midsommarstången genomfördes under ledning av Yvonne Austvik. Träffen avslutades i Bodø domkyrka söndagen 25 juni med predikan, psalmsång och tal. Gunnel Björklund Tuna Scoutgille, Borlänge Greta Johansson och Viveca Mattsson från Borlänge på väg till Kjerringøy Text och foto: Gunnel Björklund Gillemästaren Lovise Hansen från arrangörsgillet i Bodø tackas av Lennart Kimmen Johansson med en majstång av majblommor 5

6 Martine Lévy född Gougenheim, 64 år, bor nära Paris. Hon är sedan i fjol ordförande i Världskommittén för ISGF/AISG. Hon är utbildad på Institut National des Techniques de la Documentation. Hon var flickscout och ledare inom Fédération Française des Eclaireuses (Frankrikes konfessionslösa flickscoutförbund). Vidare märks hennes engagemang i samverkansprojekt med Eclaireuses/Eclaireurs Israélites de France (Frankrikes judiska scoutförbund) och i utvecklingsprojekt med flick- och pojkscoutförbunden i Elfenbenskusten. Sedan 1994 är hon representant i UNESCO för Världsflickscoutförbundet (WAGGGS/AMGE). Uppgift och vision en strategisk plan till år 2020 Vid Världskonferensen i Lillehammer i fjol antogs en strategiplan1 för det framtida arbetet. Där fastslås att uppgiften för vårt internationella förbund (ISGF/AISG 2 ) är att bistå medlemmarna att upprätthålla de värden som omfattas av lag och löfte hos Världsscoutförbunden (WOSM 3 och WAGGGS 4 ). Det innefattar aktiv hjälp till dessa ungdomsrörelser, tjänande inom gemenskaperna och en fortlöpande personlig utveckling. Visionen är medlemstillväxt (i antal, åldersspridning och geografisk utbredning). Planen har tre mål, med beskrivning av delmål och metoder hur man når dem. Vidare hur man mäter framgången, tidpunkter när varje delmål ska vara uppnått och vilka som berörs. De två första målen avser landsgillena och dess medlemmar, medan det tredje främst berör ISGF/AISG i samverkan med Världsscoutförbunden och FN. Här en kortfattad beskrivning av målen. 1. Förstärk scoutgillena Det första målet (uppdelat i nio delmål) är att stärka de befintliga scoutgillena. Det ska nås genom att hålla scoutandan vid liv eller att förnya den; att stärka den andliga dimensionen och kunskapen om andra; att tillämpa ett livslångt lärande; att förmedla värderingar lärda i ungdomsrörelsen till samhället i övrigt; att integrera de saknade generationerna (de som just lämnat scouting och de som ännu inte pensionerats); att göra gillescouting synligt; att utveckla en PR-plan; att föröka de mänskliga resurserna; att förbättra finansieringen. 1) Mission, Vision, Strategy, här i delar översatt. 2) ISGF/AISG = International Scout and Guide Fellowship/Amitié Internationale Scoute et Guide. 3) WOSM = World Organization of the Scout Movement. 4) WAGGGS = World Association of Girl Guides and Girl Scouts. 2. Skapa nya scoutgillen Planens andra mål är att skapa nya scoutgillen i det egna landet och i nya länder. Det ska ske genom att utveckla en PR-plan; att förmedla värderingar lärda i ungdomsrörelsen till samhället i övrigt; att föryngra scoutgillena; att skapa nya scoutgillen i utvecklingsländerna. 3. Se möjligheter för insatser Det tredje målet är att uppmärksamma möjligheterna till aktiv hjälp i samhället genom att se till förändringar i vår tid (miljö, hiv/aids, flyktingar etc); att se till gemensamma behov; att se till utvecklingsländernas behov; att uppmärksamma världsvida nyheter (naturkatastrofer etc). Martine Lévy i Elfenbenskusten 2004, framför det center för unga flickor, som hennes scoutgrupp från Eclaireuses et Eclaireurs de France byggde Två citat till höger från en intervju med Martine Lévy om upplevelser under hennes arbete som Världsflickscoutförbundets representant i UNESCO Översättning från franska och engelska: Odile & Sven Janson 6 Vi är så få, men vi ku

7 En hälsning från Världskommitténs ordförande Kära vänner! Först av allt vill jag gratulera till er vitalitet och alla aktiviteter, som min vän Bjørg i Norge har underrättat mig om. Jag vill uppmuntra er att fortsätta på denna väg. Jag tror att den viktigaste vägen för oss alla är utveckling; numerärt och i vår verksamhet. Vi är så få, men vi kunde vara så många. Det beräknas att det i världen finns 250 miljoner (fortfarande vid liv) som varit scouter. Vi måste anstränga oss för att locka flera medlemmar till vår gillescoutrörelse, så att den kan utvecklas, bli sedd och känd. Vi bör ha målsättningen att nå sådan kvalitet i vår verksamhet, att den lockar de yngre. Vi måste visa att vårt världsförbund (ISGF/AISG) är en dynamisk och modern sammanslutning. Hur gör man? På Världskonferensen i Lillehammer i fjol presenterades en strategisk plan i ett litet häfte, som alla kanske inte lagt märke till bland Det var i augusti Med en grupp flick- och pojkscouter från olika förbund i Frankrike besökte jag scouter i Elfenbenskusten. Vi skulle träffas i San Pedro i den sydvästra delen av landet, men den tilltänkta uppehållsplatsen gick inte att använda. Så vi måste se oss om efter en annan. Med bussens hjälp hittade vi en I Elfenbenskusten hade vi byggt ett center för flickor som lämnat eller aldrig fått gå i skolan. Tre månader efter öppnandet besökte jag centret Jag hälsades av 25 flickor i vackra skoluniformer. Två av dem läste upp ett välkomsttal. Flickorna var övriga papper. Men jag vill råda er: Läs den! Där finner ni de punkter och mål om Uppgiften och Visionen som röstades fram av Världskonferensen. Den strategiska planen kommer att bistå er i er verksamhet. Med litet fantasi kan alla anpassa den efter sina behov och med entusiasm kan man försätta berg. Jag skulle vilja säga några ord om Världskommittén. Den finns till för att hjälpa er och jobba tillsammans med er. För det är alla ni som är Världsförbundet! Världskommittén höll sitt inledande möte i Bryssel i oktober i fjol och jag tycker att det blev en bra start alla sköter sina jobb väl. Men det är inte lätt. Vi är 12 personer från 12 olika länder. Vissa har lång väg att resa och privatliv och arbete att sköta. Vi har skapat ett antal grupper: för kommunikation, regioner, PR, kontakt med flick- resp pojkscouternas världsförbund (WAGGGS/AMGE resp WOSM/OMMS) och för finansiering; var och en har sin roll. katolsk anläggning. Vi välkomnades av en amerikansk nunna, som hade lämnat krigets Liberia med liberianska barn som blivit hårt drabbade av kriget. Hon ägde inget, men hon ordnade middag för oss alla 40. Det var fredag eftermiddag, strax före sabbat, och nunnan såg till att de judiska scouterna fick en plats intelligenta, så det var väl inga svårigheter för dem att förbereda ett budskap men ingen av dem hade kunnat skriva och läsa tre månader tidigare. Jag frågade flera av dem varför de ansåg det viktigt att kunna läsa och skriva. En av dem svarade, att Styrkommittén, som består av ordföranden, de två vice ordförandena, kassaförvaltaren och generalsekreteraren återsamlades den mars i år. Jag kan berätta att ISGF/AISG kommer att teckna ett samarbetsavtal med FNs flyktingkommission (UNHCR, United Nations High Commissionner for Refugees). Ett annat program som är på gång är ömsesidig hjälp för projekt i utvecklingsländer, som flick-, pojk- och gillescoutvärldsförbunden är engagerade i. Ja, jag tror att vi är på rätt väg för att uppfylla Världsförbundets syfte: att vara ett solidaritetens förbund för aktiva medlemmar inom scouting, som på ett effektivt sätt hjälper att forma medborgare, medvetna om den tid de lever i. Det finns mycket att göra i vårt samhälle, som vi som scouter kan bidra med. God fortsättning! Med vänliga hälsningar Martine Lévy Världskommitténs ordförande att bereda sig för gudstjänsten. Jag, som själv är judinna men från ett öppet scoutförbund, hade aldrig tidigare upplevt något liknande: En judisk gudstjänst på en katolsk anläggning med en amerikansk nunna i Afrika. Jag skulle tro att endast scouting kan erbjuda sådana upplevelser. när hon skulle gifta sig, ville hon kunna läsa kontraktet innan hon signerade det. En annan förklarade, att om hennes barn skulle bli sjuka, så ville hon förstå papperen som gällde medicineringen. Sedan dess har över 200 flickor från gatan fått utbildning i centret och kunnat gå ut till ett arbete. nde vara så många 7

8 Framgångsrecept för gillescoutrörelsen Saxat ur scoutpressen av Sven Saxaren Gillena berättar Gillescouter på läger Det er arbeidet i det enkelte gildet og den intressen det kan skape lokalt som kan skape framgång. Anne Kristin Fegth, viselandsgildemester i Norge, i St. Georg nr 2, 2006 Varför kommer inga andra till scouterna än de som redan passar in? [ ] Vi kan inte fortsätta säga att alla är välkomna om vi inte visar att vi menar det. 8 Petra Sinton, Svenska Scoutrådets projektledare, i bl a Spirit Scouting, nr 3, 2006 Ju fler desto roligare Scoutrörelsen har blivit mindre under många år. Det beror inte på att vi förlorar fler medlemmar än förut, utan på att vi inte rekryterar lika många som tidigare. Om Scouternas rekryteringskampanj i Demed, tidskrift för Stockholms Fråga dem Scoutdistrikt av SSF, nr 1, 2006 om de vill åka på hajker och läger. När jag berättar om coola grejer jag gjort i scouterna tycker andra det är häftigt, men om man bara frågar om de vill bli scouter är det inte lika häftigt längre. Gertrud intervjuas av Caroline Spångberg i Spirit Scouting, tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförb. nr 3, 2006 Hur lyckas man? Hur lyckas man? Hur gör man för att skaffa fler ledare och fler scouter till sin verksamhet? Svaret är inspiration. Anna C Åkesson, ungdomsprojektledare, i KFUK-KFUMs Scoutförbunds tidskrift Spejaren nr 3, 2006 Foto: Anna-Brita Pricken Lundahl Sju tuffa gillescouter från gillena i Malmö, Töreboda och Västerås gjorde fina insatser på SSF:s DUST-läger i Tiveden. (DUST är länsbokstäverna för Södermanlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län, red:s anm.) Vi jobbade hårt och intensivt i funktionärsköket, i indententuren och i kiosken. På denna härliga lägerplats vid sjön Trehörningen kände vi tydligt att scouting inte har några åldersgränser. En stark upplevelse blev avslutningslägerbålet, när över 1000 scouter under tystnad med tända ljus, lugnt och stilla vandrade tillbaka till byarna med budskapet om vänskap och gemenskap att ta med sig hem. Gillescouter, tag chansen att hjälpa till på scoutläger! Pricken, S:t Georgs Scoutgille i Västerås Eldsjälar Ildsjæle kendetegnes ved, at de forstår og kan se, hvad der skal gøres og de betænker sig ikke særligt længe. De går bare i gang med at løse den opgave, som de har fået øje på eller som de er blevet opfordret til at være med til at løse. Hanne Borgstrøm, landsgildemester i Danmark, i Sct. Georg nr 3, 2006 Jag började brinna för att utveckla scouting i scoutkåren. [ ] Jag valde att engagera mig för att jag ville skapa förbättringar och utveckling. Förändring innebär inte alltid förbättring, men förbättring innebär alltid förändring. Thomas Fridlund Gillerfors, tidigare förbundsordförande, i KFUK-KFUMs Scoutförbunds tidskrift Spejaren nr 2, 2006 Ny scoutdräkt Förslaget till den nya scoutdräkten är här! Under 2006 ska alla fem förbund rösta om vi vill ha nya skjortor, pikétröjor och t-shirtar. Vill vi det så kommer alla svenska scouter att klä sig i blågrått från och med sommaren Sofia Hallonsten i Redo för scouting nr 3, 2006 Nya scouttidningar Efter nyår kommer det, om allt går som planerat, att finnas två helt nya tidningar som går till alla Sveriges scouter. Den ena tidningen ska vända sig till tonåringar och äldre och komma ut med sex nummer per år. Scouterna under 13 år får en egen tidning... Svenska Scoutförbundets tidskrift Alltid scout nr 2, 2006

9 Fredsljuset från Betlehem 2006 Ni tänker väl på att planera för Fredsljuset när ni gör ert Gilleprogram i höst? Vi vet att lågan börjar sin vandring över Danmark den 29 och kommer till Helsingborg den 30 november men dessa datum är än så länge preliminära. Vi hoppas att vi kan ordna en eller två transportvägar till i år och där behöver vi er hjälp. I fjol gick transporten från söder till norr så nu hoppas vi att få hjälp med transporten från öster till väster också. Har ni idéer om transportvägar så hör av er till Fredsljuskommittén. För er som inte har en fotogenlykta, går det lika bra med gravljus som brinner i fem dygn. De osar inte och kan stå inne i fönstret. Glöm inte att ta kontakt med scoutkåren, kyrkan och alla som kan vara intresserade av Fredsljuset. Information senare delen av september på Fredsljusets hemsida Fredsljuskommittén Laila Boxström tel , laila@vannastv.net Gjermund Austvik tel , gjermund.austvik@gaengin.se Över land och hav Programkommitténs vandringsarrangemang detta år vid Höga Kusten blev en succé! Scoutgillena i Umeå Tre Renar och Kung Karls Spira svarade för ett utomordentligt arrangemang. Inte mindre än 22 gillescouter från scoutgillen från Skåne till Norrland deltog i vandringen kring ett av våra världsarv, Världens högst belägna strandmärken efter senaste istiden, 286 m över havet. Tänk på Skuleberget och Skuleskrevan! Många svettdroppar i det soliga men vackra vädret krävdes för att vi skulle kunna njuta av denna mäktiga och storslagna natur. Tänk vad Sverige ändå har mycket vackert att erbjuda dem som tar tillvara möjligheten av att njuta av sevärdheterna. Tack alla för en stor upplevelse! Forts på sid 10 med citat från patrullernas dagrapporter Anmälningsdax Du vill väl föra Gillescouting framåt och samtidigt hänga me på nåt kul? Arne Nu är det klart att vi skall driva ett besökskafé och där framföra vårt budskap att Gillescouting är kul. Vi behöver därför 20 personer att bemanna kaféet samt ett tiotal marknadsförare för gillescouting och frimärksförsäljning, den juli 2007 på Rinkabyfältet. Tältförläggning, husvagnsförläggning samt inomhusförläggning i Åhus för dem som så önskar. Preliminäranmälan före september månads utgång. Kontakta Staffan Sjunnesson i Programkommittén staffan.sjunnesson@telia.com Nytt från redaktionskommittén Redaktionskommittén samlad på Pensionat Snålgöken i Stora Tuna den 17 augusti Fr v Sven Janson, Ulla Medin, Margareta Hedman och Torsten Hansson. Foto: Odile Landrein-Janson Gillescoutens redaktionskommitté träffas vanligen fyra gånger per år. Men i år har det blivit tätare träffar. Orsaken är våra strävanden efter att förbättra vår tidning, så att den blir mer aktuell och framåtsiktande. Vi vill även att den skall vara vårt bästa informationsinstrument och ha god framförhållning vid våra arrangemang, som landsgilleting och gillemästarträffar. Vi har diskuterat vårt bildmaterial. Vi kommer att ladda med vackra och illustrativa naturbilder från olika årstider, men våra reportage kommer även att vara bildmässigt riktiga och därför skall vi sträva efter att bli bättre på att söka den rätta bilden i alla sammanhang. Ett försök i den riktningen ses här med en bild från vårt senaste arbetsmöte. Vi startar även en ny utmaning bildstafetten. Tunagillet är först i raden. Mer om det i anslutning till bilden på sid 11. Torsten Hansson redaktionskommittén 9

10 Nya medlemmar S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad Marianne von Reitzel S:t Georgs Scoutgille i Norrköping Kerstin Ahlström Gunnel Andersson Ylva Calmerås Rune Hedqwist Ingrid Karlsson Marianne Månsson Eva Platin Gunnel Ringman S:t Georgs Scoutgille Nyckeln Aiwest Johansson Mia Johansson Jan Erik Nilsson Maj-Lis Nilsson Birgitta Sätterberg Karlsson Birgit Söderberg Elisabeth Tunelid Mats-Åke Tunelid S:t Georgs Scoutgille i Västerås Gunilla Lundkvist S:t Georgs Scoutgille Tuna Lars-Erik Lingström S:t Georgs Scoutgille Kung Karls Spira Martina Gertsson John Wiklund S:t Georgs Scoutgille Malören Lena Gründel Elisabeth Paulin Lars Östman Över land och hav forts från sid 9 med citat från patrullernas dagrapporter Näskebodarna onsdag 2 augusti Vaknade av att det var varmt i tältet också den här morgonen. Det var bara att krypa ur sovsäcken och dra upp tältduken. När öronpropparna blev urtagna kunde man höra att Viveka hade varit nere och badat. Till morgonsolens sken packades utrustning och tält ihop och frukosten tilllagades nere vid havet. Vackert väder innebar att packningen skulle bli hämtad av båten och alla kunde vandra med lätta packningar. Båten kom och det blev lång kö på bryggan med vandrare som levererade packning till båten. Så vandrade alla iväg, för idag fanns inget annat alternativ för någon, då Näskebodarna var väglöst land. Det var varmt i solen men efter några meter kom vi in i granskogen som gav oss skön skugga. Granskogen bestod av 10 Samtal på Gilwell om våra värderingar baserade på Scoutlagen Det var nio modiga gillescouter som samlats denna regniga lördag på Gilwell. Under ledning av prästen Cay-Lennart Larsson samtalade vi om moral och etik, värderingar, vad är gott och vad är ont. I en liten grupp kommer alla till tals och vi hade därför mycket intressanta och givande diskussioner. SSF:s förbundsordförande Håkan Sandahl ställde frågor om vilka värden vi ska behålla eller släppa inom scoutrörelsen. Vi var eniga om att Scoutmetoden fortfarande är viktig för oss. Med Gjermund Austviks underlag som grund gick vi igenom punkterna i Scoutlagen. Det känns helt rätt att ändra första punkten i lagen till En scout söker sin tro och respekterar andras. Förutom intressanta och givande samtal och diskussioner hann vi njuta av de vackra omgivningarna vid Gilwell. Vädret blev bättre efter hand och på söndagsmorgonen kunde vi ha en kort andakt i lägerkyrkan. Denna helg bjöd inte bara på höga stora granar, en del torra och nedfallna. Det var en riktig hackspettskog. Även här hittade vi stora stenblock med grön mossa på. När vi kom fram till första korsningen tog vi stigen ner till havet och Tärnmattholmarna. En vacker plats med ruiner av hus och vackra svanar. Där blev det förmiddagskaffe, då vi hade vatten och Trangia med oss. Sedan var det bara att vandra på till Näske hamn där det skulle bli lunch. Vi lagade till Vilde ryssens sallad och sedan kom den fina rökta fisken. Vad vi kunde se var det olika rökta laxfiskar, men Anders tyckte sig se en rökt abborre också. Efter lunch vandrade vi vägen till Köpmanholmen. Det är ju inte lika kul att vandra efter väg när det är soligt och forts sid 11 andlig spis. Vi fick otroligt delikat mat båda dagarna. Laila Boxström, Yvonne och Gjermund Austvik är värda en stor eloge för denna träff. Jag åkte till Gilwell av nostalgiskäl, men behållningen blev så oändligt mycket mera. Nästa gång det ordnas en sådan här träff om våra värderingar, kommer jag därför gärna tillbaka. Alla modiga gillescouter och även aktiva scoutledare rekommenderas att komma med och diskutera och samtala. Det ger mycket mer än man tror. Anna-Brita Pricken Lundahl S:t Georgs Scoutgille i Västerås Not: Samtalsdagarna hölls den maj 2006 på Svenska Scoutförbundets anläggning Gilwellstugan. Wera Backman S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl Per Kalén S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl Jakob Lainevool S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl Erik Sandegren S:t Georgs Scoutgille uti Roden Ingemar Gustafsson S:t Georgs Scoutgille i Kronoberg Torsten Wahlström S:t Georgs Scoutgille i Helsingborg Kurt Ekstrand S:t Georgs Scoutgille Klåberöd Margit Björnehed S:t Georgs Scoutgille S:t Botulf Elisabeth Carbonnier S:t Georgs Scoutgille Möckelns Bodar Bengt Friberg S:t Georgs Scoutgille Creutz lave Lennart Lundahl S:t Georgs Scoutgille i Västerås Nils W Johnson S:t Georgs Scoutgille i Jönköping

11 Gillen och enskilda kan önska God Jul & Gott Nytt År i Gillescoutens novembernummer. 50 kronor för namn på en lista, mer enligt överenskommelse för större annons. PlusGiro Senast 20 oktober Över land och hav forts från sid 10 varmt och det kommer bilar farande förbi, men vi höll humöret uppe med att titta på en häst, ett annorlunda växthus och några roliga postlådor under promenaden. Alla såg också fram emot att i Köpmanholmen skulle vi köpa glass i Konsum. Nattens hajkplats var havsbadet i Köpmanholmen. När vi var framme var det skönt med bad igen. Det var varmt i vattnet. Klockan var alla tält resta och vi hade ätit middag. Pasta med rotfruktssås smaksatt med mjukost. Gott! Vi blev mätta och belåtna. Kvällen avslutades med lägereld (kaffe och te kokades på elden) i vindskyddet som fanns i närheten av tälten. Vädret var fortfarande vackert. Patrull Siken genom Maj-Britt Bergsten Ulvön torsdag 3 augusti Dagen 4 började med ett mycket tidigt morgondopp i solens sken. Nedpackning av tält och frukost. All packning lastas på släpvagnen. Promenaden denna dag satte kurs mot hamnen där en fullsatt båt tog oss över till Ulvön. Båtfärden gick bra på ett något gungigt och soligt Bottenhav. Väl framme på Ulvöns klippor smakade det gott med grillad kyckling och lantbröd. I backe upp och backe ned så promenerade vi till Ulvö hamn. Några tog redan denna dag stigen över Lotsberget, där trapporna ner mot hamnen var ca 300. forts sid 12 Bildstafetten. Sigge i Grövelsjön, fotad av Lennart Kimmen Johansson, är bilden från Tuna Scoutgille i Borlänge för den första stafettsträckan. Bildstafetten går vidare till Scoutgillet Tre Renar i Umeå! Nu har den kommit! Gillescoutens artikelserie om Baden-Powell och hans idéer samlad i skriften Vad är scouting? med efterord av Johan Strid, Svenska Scoutrådets generalsekreterare: en introduktion för den oinvigde en uppslagskälla för alla scouter och gillescouter bör finnas i varje gillescouts bibliotek Köp skriften nu hos ditt scoutgille! Gillena beställer från Sven Janson, Vattug 9, Borlänge, sven.janson@kajan.eu 11

12 Posttidning B Returadress SGSS:s Kansli Box HUDDINGE Adressetikett Beställ från Gillekansliet Lägerbål vid stranden. Foto: Gunnel Björklund Över land och hav forts från sid 11 Så var det att leta upp platsen där vi skulle tälta, den låg 200 steg rakt uppåt på en gammal jordgubbsåker! Det gällde att placera tältet rätt så man låg längs med en fåra, men då hände detta att man under natten kanade ner och låg nere vid fotändan! Före lägerbålet intog vi surströmming och sill för den som ville. Med alla tillbehör så slank det ner i våra munnar. Lägerbålet på kvällen låg på en vidunderligt fin plats. Där fick vi besök av Erics bror som ledde kvällen med sång och musik. Vädret var av allra bästa sort och jag som skriver detta hade en Medelhavskänning. Hem till våra tält gick vi med en känsla så underbar att få ha varit med om detta. Patrull Aborren genom Ann-Mari Fogelberg Sista dagen fredag 4 augusti Ännu en vacker morgon, men solen når inte ner till vår tältplats i skogsgläntan. Vi river tälten och packar ihop utrustningen. De som vill göra en förmiddagsvandring ger sig iväg, och vi andra ser vår packning hämtas. Nu kan vi lugnt strosa längs Hamngatan och njuta av tillvaron. De flesta besöker Ulvö Gamla Kapell, som har fantastiska väggmålningar. Vår vandring närmar sig slutet. Intill havet får vi, vid en avslutningssamling, ta emot vackra vandringsbevis. På hotellet bjuds vi en läcker Skärgårdsbuffé. Här skiljs våra vägar. Några ska ta båten till Köpmanholmen, andra till Docksta. En oförglömlig Gillevandring har nått sitt slut. Tack alla som gjort den möjlig! Patrull Laxen genom Gunnel Högberg Gillemärke, brosch eller knapphålsmärke 20: Tygmärke, fyrkantigt 10: Tygmärke, runt 15: Bilmärke 10: Karta med små dekaler 10: Karta med större dekaler 10: Diplom med kuvert 5: Korrespondenskort, 10 st 20: Affisch, A3 1:50 Affisch, A4 1: Bordsflagga, liten 25: Rund näverask med lock, ca 7 cm, lämplig present 60: Gillemärke att klistra på näverasken, men också användbar till annat 15: Slips, mörkblå 75: Slips, ljusare, finare 115: Slipshänge 40: Scarf 75: CD-rom med gilleteckningar 180: Vintertröja XXS, XS, S 260: Sommartröja, vit eller blå S, M, L, XL, XXL 175: Tröja/kofta, enfärgad mörkblå alla storlekar 300: ISGF:s handbok 25: Idéboken 20: Gillerådspärm 30: Etiketter, omgång 10: D:o för mindre gillen (mindre än 20 medlemmar) 5: Extra namnlista 5: Kopiering, per kopia 1: Tygkasse med gillemärke 20: Lettiska frimärken, karta eller påse 10: Beställda varor skickas som B-post om beställaren inte särskilt sagt till om annat. Portot debiteras försändelser över 100 g. Jämför gärna räkning och frimärken. Ibland kan postens våg skilja från vår. Telefon: Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men telefonsvarare finns. Beställningsadress: S:t Georgs Scoutgillen i Sverige, Box 2034, HUDDINGE