Kulturens kraft för regional utveckling

Transkript

1 Kulturens kraft för regional utveckling Inlaga Kulturens kraft.indd

2 Inlaga Kulturens kraft.indd

3 Lisbeth Lindeborg & Lars Lindkvist (red.) Kulturens kraft för regional utveckling SNS Förlag Inlaga Kulturens kraft.indd

4 SNS Förlag Box Stockholm Telefon: Telefax: SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av beslutsfattare och opinionsbildare i privat och offentlig sektor. SNS vill genom forskning, bokutgivning och möten bidra till debatt och rationella beslut i samhällsfrågor. Kulturens kraft för regional utveckling Lisbeth Lindeborg och Lars Lindkvist (red.) Första upplagan Första tryckningen 2010 Författarna och SNS Förlag Grafisk form Patrik sundström. Illustrationer s Guggenheimmuseet i Bilbao. Foto Myk Reeve, Wikipedia; s Anthony Gormleys installation i Snöhettas betongkub, Kivik Art Center. Foto: Sven Nilsson; s Weak; s Bergsjöns centrum. Foto: Maria Holmgren; s AIRIS 2003, Astra Zeneca. Foto: Rolf Hallin; s Nordiska Akvarellmuseet och Skärhamn. Foto: Christer Hallgren; s It s all entertainment folks! Foto: Tobias Nielsén; s Furillen. Foto: Johan hellström; s Nätverkande. Foto: Bo Olls; s TenstaBo 06. Leopardsmyckat radhus av Ylva Oglands. Hästlampan av Front och möbler från tensta möbler. Foto: Claudio Bresciani/Scanpix; s Bilden avser Cirkus Cirkör. Ur boken Inuti ett cirkushjärta av Tilde Björfors och Kajsa Lind. Foto: Erik Olsson; s Utsikt Stadra. Foto: Lasse Ernst; s Dalhalla. Foto: Martin Litens; s Färgfabriken Norr. Foto: Lennart Jonasson; s Ehcange. Foto: Wilhelm Jaresand; s Isorgelkonsert i Icehotel, april Foto: Hans Gelter; s Angel of the North. Foto: Brian Lawrence, Getty Images. Tryck 08Tryck, Bromma ISBN: Inlaga Kulturens kraft.indd

5 Innehåll Förord 9 Lisbeth Lindeborg & Lars Lindkvist På väg i kultursamhället 10 Ett inledande samtal S v e n N i l s s o n Det kreativa landskapet 30 Skapande skåne L ars Lindkvist, Erica M ånsson & Lisa Bergm an Att hitta platsens själ 68 Cultural planning i Kronobergs län C h r i s t i n a H j o r t h Staden som livsmiljö 93 Cultural planning i Bergsjön M i c h a e l E r i k s s o n & A l e x a n d e r S t y h r e Kreativ logik, komfortzoner och värdet av konstnärligt tänkande 114 AIRIS-projektet AIRIS toppen av ett isberg. Av Pia Areblad 117 John Armbrecht & Tom my D. Andersson Kultur och värdeskapande 140 En ekonomisk analys av Vara Konserthus och Nordiska Akvarellmuseet T o b i a s N i e l s é n System för kreativitet 169 Hultsfredsfestivalens framgångshistoria full av misslyckanden L a r s L i n d k v i s t Kreativa skärningspunkter och entreprenörskap 188 Furillen Inlaga Kulturens kraft.indd

6 H e l é n e B ä c k s t r ö m KRUT 209 Kreativ utveckling och regionala processer i östra Mellansverige och södra Småland L ars Lindkvist & K atja Lindqvist Konsthallars kraft för lokal utveckling 230 Tensta och Virserum Hans Wessblad En kulturekonomisk metamorfos 260 Botkyrka L a s s e E r n s t Mitt i en skärningspunkt 283 Bergslagen P e r F r a n k e l i u s Konsten att väva samman kultur, natur och ekonomi 301 Dalhalla Wilhelm Skoglund & Stig Westerdahl Relationell estetik i gammal militärstad 331 Färgfabriken Norr i Östersund R o l f H u g o s o n Möten, nätverk och politik 356 Norrlandsoperan igår, idag, imorgon H a n s G e l t e r & J e n n i e G e l t e r Lärdomar från ett innovativt utvecklingsprojekt 377 Ice Dome Concert Hall i Piteå Lisbeth Lindeborg 400 Med kulturen som ledstjärna 400 Europeiska städer och regioner i förvandling Register 456 Författarna 462 Inlaga Kulturens kraft.indd

7 Inlaga Kulturens kraft.indd

8 Kultur är odling, utveckling av människan själv Kulturen ger oss trygghet och samhörighet glädje och mening, rättfärdighet, kunskap och förnuft. Kultur är skrattet och gråten tillsammans, kärleken, ömheten, vänskapen, minnena, saknaden och sorgen Kulturen ger oss skaparglädjen och skönheten, musiken och konsten, filosofin, idéerna och idealen, lagen och rätten, biblioteken, teatrarna, drömmarna vid lägerelden, fantasin och andakten, dikten, sagan och sången Kulturen låter oss drömma om framtiden. kulturen ger oss hopp och längtan Kultur är stilla förundran och mod att leva. Inlaga Kulturens kraft.indd

9 Förord Med dessa rader ur dikten Kultur av Bengt Bratt* inleder vi denna antologi om Kulturens kraft för regional utveckling. Utöver de egenskaper som kulturen har och som Bengt Bratt ger uttryck för ser vi också att kulturen berikar genom sin regionala utvecklingspotential. I denna antologi söker 22 forskare och andra verksamma inom kulturen svar på frågorna: Vad har regionala satsningar på kulturen lett till och hur har dessa på olika håll gestaltats? Vilka är de positiva och negativa erfarenheterna? Vårt syfte är att berätta om och analysera svenska och europeiska exempel där kultursatsningar på lokal och regional nivå stimulerat utvecklingen och lett till spännande förändringsprocesser för samhället i övrigt. De olika satsningar som vi behandlar i antologin hittar vi både på Sveriges karta från Skåne till Piteå och på olika håll i andra europeiska länder. Vi ber att få tacka samtliga medverkande författare för gott samarbete. Ett stort tack går också till Centre for Cultural Economy (cce) vid Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö, Sveriges Kommuner och Landsting (skl) och Stiftelsen framtidens kultur för deras finansiella stöd utan vilket denna bok aldrig kunnat ges ut. Avslutningsvis ett stort tack till Marie Ottosson, Sofia Cecioni och Torgny Wadensjö på sns Förlag för ett effektivt och uppbyggande förlagsarbete. Marburg & Färjestaden i mars 2010 lisbeth lindeborg & lars lindkvist * Bengt Bratt (1992): Nya tag i skolan: om modet att tala, om språkburna kunskaps processer, om elevens rätt och lärarens arbetsglädje, om pedagogisk etik i en kulturskapande skola. Linköping: Futurum. 9 Inlaga Kulturens kraft.indd

10 Lisbeth Lindeborg & Lars Lindkvist På väg i kultursamhället E t t i n l e d a n d e s a m t a l Inlaga Kulturens kraft.indd

11 Inlaga Kulturens kraft.indd

12 lindeborg & lindkvist Lars: Nu kan vi fira tjugoårsjubileum kom din omtalade erurapport om»kulturens betydelse«och 1991 kom din departementsrapport»kultur som lokaliseringsfaktor«. 1 Hur ser du på utvecklingen sedan dess? Hur har kulturklimatet förändrats? Lisbeth: Det är en väsentlig skillnad. Idag är vi ju verkligen på väg i ett redan existerande kultursamhälle och så är det i större delen av Europa. Omkring 1990 däremot var kulturen fortfarande marginaliserad. Man talade i andra kategorier och termer, till exempel om kultur- och kunskapssamhället som något framtida. Påfallande var också att kultur sågs som något som var helt beroende av subventioner. Det ifrågasattes om kultur var något närande eller tärande en absurd frågeställning! Då jag höll mina föredrag och seminarier runt om i landet och även utomlands detta var mellan 1991 och 1997 använde jag huvudsakligen exempel från Tyskland och tog då över en del terminologi därifrån, bland annat»investeringar i den kulturella infrastrukturen«, antingen den bestod av institutioner eller fria verksamheter. Ett annat exempel är begreppet kreativa industrier. Idag förekommer det överallt. Men då jag nämnde ordet»industri«naturligtvis inom citationstecken i samband med kultur eller begreppet kulturekonomi så blev det ett ramaskri på många håll. Men kulturcheferna, tjänstemännen och kulturutövarna själva var begeistrade. Äntligen togs deras jobb på allvar. Likaså påstods det på vissa håll att jag pläderade för en instrumentalisering av kulturen. Detta måste jag då bemöta med hänvisningar till min bok där jag skrivit tydligt och klart och även citerat ett antal vederhäftiga personer att kulturen inte på några villkor får instrumentaliseras. Jag hade också exempel som visade att där kulturen instrumentaliseras var framgångarna begränsade. För vissa var det svårt att förstå att kultur lönar sig och att detta inte har med en krass instrumentalisering att göra. Känslorna var verkligen upphettade. I en tongivande rapport som gavs ut i mars 1994 Kultur och ekonomi en litteraturöversikt 2 anklagades eru-rapporten dels för en»närmast religiös känsla för kulturen«dels för att den pläderade för en bred uppfattning av kulturbegreppet med press, förlag, film, tv och kulturturism. 3 Som vi vet, och det visas också i vår bok, är den breda uppfattningen av kulturbegreppet 12 Inlaga Kulturens kraft.indd

13 P Å V Ä G I K U L T U R S A M H Ä L L E T idag gängse uppfattning. Men då accepterades inte detta:»för Lisbeth Lindeborg blir det naturligt att ta med medieindustrin eftersom detta gör det möjligt att påvisa att sektorn är lönsam. Vad man räknar till sektorn kan bero på vad man är ute efter«. 4 Så stod det i litteraturöversikten. Dessutom riktades kritik mot att eru-rapporten hävdar»att kultursektorn är mer lönsam än flera etablerade industrier.«5 Redan då visade studier att så var fallet och idag är skillnaderna än större som vi ser här i vår bok. Lars: I det sammanhanget vill jag hänvisa till en norsk studie från 2004, Kartlegging av kulturnæringene i Norge økonomisk betydningvekst- og utviklingspotensial. 6 Där konstateras att även om kulturnäringen verkar beskedlig vid första ögonkastet, 3,5 procent av bruttonationalprodukten, bnp, är den nästan lika stor som verkstadsindustrin, lite större än livsmedelsindustrin, över dubbelt så stor som jordbruket och tre gånger så stor som det norska fisket. Kulturella näringar har varit bland de näringsgrenar som vuxit starkast de senaste åren. Framför allt grenen»utövande konst«har vuxit starkt både vad det gäller sysselsättning och andel av bnp, där»utövande konst«har betydligt större tillväxt än de flesta andra näringsgrenar. Lisbeth: Liknande undersökningar finns från ett flertal länder. Jag tar upp det i mitt kapitel. Mot bakgrund av det och av Richard Floridas bästsäljande skriverier om den kreativa klassen, 7 och liknande forskning som gjorts under de senaste tjugo åren visar de uttalanden som görs i litteraturöversikten på ett förfärande förstelnat och fastlåst synsätt. De säger något om den brist på flexibilitet och kreativitet som fanns på flera håll också bland några av de få ekonomer som hade kultursektorn som tema. Prognoserna som gjordes då har visat sig vara alltför försiktiga. Till skillnad från idag då kulturekonomin är ett omfattande nästan inflationärt område var det få forskare som höll på med temat kultur som utvecklingsfaktor. På internationella seminarier var det alltid samma personer som kom. Som tur var, var det inte de bakåtsträvande uppfattningarna i den nämnda litteraturöversikten, som överlevde utan det som eru-rapporten stod för. Jag kan nämna att rapporten kom ut i tre upplagor vilket är mycket ovanligt för en parlamentsrapport och att den sedan cirkulerade i piratkopior. Det är roligt nu att se att de tankegångar som 13 Inlaga Kulturens kraft.indd

14 lindeborg & lindkvist jag då propagerade för är hundraprocentigt accepterade. En viss lisa var att jag fick det första nyinstiftade priset från svenska kulturchefer för att jag»med brinnande entusiasm och oemotsägliga fakta spridit budskapet om kulturens roll som motor i samhället«. Så står det i dokumentet som nu hänger på väggen hemma i mitt arbetsrum. Lika uppmuntrande var att jag också hade fullt gehör hos kulturutövarna som är den kreativa klassens kärna. Lars: Ja, om man jämför så ser det verkligen annorlunda ut idag. Runt om i Sverige kopplas kultur och regional utveckling samman. Det formuleras regionala utvecklingsprogram och strategier som framhäver betydelsen av konst och kultur för utvecklingen. Detta togs också upp i en studie av Kulturrådet, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet och Svenska Filminstitutet år Däri fastställdes vilka roller kulturen ges i regionala tillväxtprogram som livsmiljö, lokaliseringsfaktor och industri, inom upplevelsenäringen och som främjare av såväl kreativitet och attraktivitet med åtföljande profileringsmöjligheter. Lisbeth: och som samhällets avantgarde och en framtidens seismograf. Lars: I sydöstra Sverige där jag är verksam framkommer detta tydligt. Regionförbundet södra Småland publicerade år 2007 en kulturstrategi 9 där visionen är ett»livskraftigt kreativt kulturklimat i södra Småland«, som visar hur Kronobergs län kan utvecklas inom kulturområdet. Strategins utgångspunkt är insikten om att den kulturella miljön är avgörande för att skapa ett gott samhälle, vilket i sig är den bästa grunden för ekonomisk framgång. Med denna utgångspunkt formuleras strategiska frågor för regionens utveckling: Hur kan vår region hävda sig i konkurrensen i ett allt mer globaliserat samhälle? Vilka näringar ska vi leva på? Vad är unikt i vår region och hur kan vi använda oss av detta? Hur kan vi skapa ett kreativt kulturklimat som uppmuntrar tolerans och innovation? Hur kan länet bli mer attraktivt för boende och besökare? Med hjälp av cultural planning-metoden, som skär genom gränserna för den offentliga sektorn, privata marknaden och civilsamhället och som kopplar konst och kultur till andra delar av kommunal verksamhet, söker man finna utvecklingsområden som är unika för söd- 14 Inlaga Kulturens kraft.indd

15 P Å V Ä G I K U L T U R S A M H Ä L L E T ra Småland. Då har man upptäckt områden som varit relativt okända före kartläggningsarbetet. Satsningar inom olika utvecklingsområden ska länkas till varandra för att uppnå större effekt och ett mer kreativt resultat. I detalj kommer vi in mer på denna metod i bokens två kapitel om Kronoberg och Bergsjön. Ett annat exempel är Kalmarregionen som befinner sig i en spännande process där konst och kultur är viktiga drivkrafter. Men kulturen anses även ha ett starkt egenvärde:»kulturen är också en del av regionens attraktionskraft och identitet. En avgörande förutsättning för att kultur skall vara en viktig tillväxtfaktor är att den också har ett starkt egenvärde. Kulturen har en grundläggande betydelse för människorna i regionen. Utan att överdriva kan man hävda att kulturen är samhällets själ, vår stolthet, självkänsla och värdighet.«så skriver Regionförbundet i Kalmar på sin hemsida. 10 Där framgår också att det finns flera skäl för regionen att arbeta med kultur och regional utveckling, däribland: * * * * För kulturens egen skull för att kunna lämna över ett minst lika värdefullt kulturarv till nästa generation som det som vi själva fått till låns. För att ett livaktigt kulturliv inom alla konstarter gör regionen at traktiv och hjälper oss att vända befolkningsutvecklingen. För att stärka en identitet som präglas av tillit och tillåtande och som därmed stärker vår entreprenörsanda. För att kultur är en betydande del av vårt näringsliv och en sektor med utvecklingspotential. Lisbeth: Det är precis de faktorer som kommer fram i mina fem europeiska exempel från städer och regioner här i boken. De faktorer som driver på utvecklingen är genomgående lika. Du var också inne på Stockholm Lars: Ja, också i Stockholm görs en stor satsning på kultur. Målsättning för den 2008 presenterade»kulturvision 2030«är att göra Stockholm till Europas främsta kulturmetropol. 11 Kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt menar dock att själva processen dit är viktigare än resultatet.»arbetet med kulturvisionen «Lisbeth: Förlåt att jag avbryter. Det är en av mina viktigaste slut- 15 Inlaga Kulturens kraft.indd

16 lindeborg & lindkvist satser att processen som också är en läroprocess som aldrig tar slut; den får inte ta slut, det finns alltså inget»dit«, inget stort mål som man når fram till där man kan slå sig till ro utan det viktigaste är att alltid hålla på. Holstebro som jag skriver om är ett perfekt exempel på detta. Vad ville du säga om kulturvisionen? Lars: Jo, arbetet med den»öppnar för samtal om kulturens värde för staden Alla förvaltningar och nämnder måste förhålla sig till kulturvisionen. Den ska hjälpa oss att jobba långsiktigt och mot samma mål att bli en ledande kulturstad i Europa.«I uppdraget med Kulturvision 2030 anges fyra orsaker till varför kulturen är så viktig för Stockholms framtid: Det första är att kulturarenorna är de mest besökta attraktionerna i Stockholm och bidrar till besöksnäringen. Det andra är att ett rikligt kulturliv ger positiva sociala effekter och stärker folkhälsan. För det tredje stärker kulturen den lokala identiteten. Sist, men inte minst, gör kreativa människor och miljöer Stockholm intressant som etableringsplats och bidrar till den ekonomiska tillväxten. Lisbeth: Det är intressant vi får se hur det går men det skadar inte att sträva mot stjärnorna. Vad som utmärker många av våra exempel i boken, jag tänker då på Skärhamn, Vara, Rättvik med Dalhalla, Virserum, Hultsfred, Bergslagen, ön Furillen och mitt eget exempel Lich i Tyskland, är att de är analyser av kultursatsningar på små orter. Detta är något som alltid utgjort en viktig plattform i min egen forskning. Redan innan eru-rapporten skrev jag om kulturens betydelse i periferier. 12 I Sverige följde jag upp vad som hände i Arvidsjaur, Ragunda, Kil och Tanum, som jag presenterat i föredrag bland annat i Tyskland. Senare har jag fortsatt att undersöka kulturens roll på små platser som Montichiello i Italien, Vrin i Schweiz, orterna i Rheingau i Tyskland, Notodden i Norge och kantonen Jura i Schweiz. Jura är särskilt intressant. Tidigare hängde regionen ihop med den större rikare kantonen Bern. Men de två kantonerna var alltför disparata så 1978 lösgjorde sig Jura trots att det alltid varit en fattig landsbygdsregion med bara invånare och tre fyra småstäder. Ingen trodde att Jura skulle klara sig. Men där har landsbygden blivit ett trumfess och kulturturismen växer. Så till exempel marknadsför denna 16 Inlaga Kulturens kraft.indd

17 P Å V Ä G I K U L T U R S A M H Ä L L E T smakregion, Région du Goût, sina agrara produkter inom olika kulturella ramar bland annat med spektakulära utställningar ihop med franska Jura. Dessutom söker sig allt fler turister till kulturvägar som Via Jura och Watch Valley där natur kombineras med kultur. Också företagen har upptäckt Jura som alltid varit ett centrum för urmakeri och mikroteknik. År 2008 valde 35 utländska företag inom mikroteknik och medicinteknik att slå sig ned i Jura; här dominerar fortfarande industrisektorn med innovativa och välmående småföretag och utgör 44 procent av Juras ekonomiska kraft. Man satsar på kvalitet i stället för kvantitet både då det gäller industrin och kulturnäringarna. Lars: Visst även den svenska statistiken visar att storleken på de kulturella näringarna är omfattande ute på landsbygden. I en artikel nyligen»kultur som regional utvecklingsfaktor«av kulturgeografen Brita Hermelin 13 argumenteras för att både små och stora platser kan använda sig av kultur som utvecklingsfaktor. Men det råder olika förutsättningar för olika platser att använda kulturella resurser för lokal och regional utveckling. Lisbeth: Just det. Det finns en påfallande diversifiering och man kan ju inte kopiera och föra över framgången från en plats till en annan. Varje plats måste hitta sin speciella profil. Vad som gäller är pluralism och heterogenitet. Homogenitet och likriktning leder till ingenting. När jag åkte runt i Sverige under 1990-talet blev jag verkligen imponerad då jag såg hur fantastiskt mycket som hände inom kulturlivet också på landsbygden och hur olika det var överallt. Därför är jag inte förvånad över våra exempel här de är resultaten av en utvecklingsprocess som inleddes mentalt långt tidigare. Det är verkligen både spännande och tankeväckande läsning. Lars: Jag håller med. Två spännande exempel från boken är Furillens konferensanläggning i en ombyggd kalkstensfabrik på Gotland och Dalhallas operascen mitt i ett nedlagt kalkstensbrott i Dalarna. I båda fallen handlar det om ett långsiktigt arbeta med att förverkliga en till synes omöjlig idé mot alla odds. På ett förtjänstfullt sätt visas att det med utgångspunkt i den lokala identiteten går att förena kultur, ekonomi och natur och samtidigt skapa ökad sysselsättning. Men det tar tid! Lisbeth: I det sammanhanget måste jag erinra om ett uttalande 17 Inlaga Kulturens kraft.indd

18 lindeborg & lindkvist från politikern Mona Sahlin, som upprört ett stort antal kulturarbetare på många orter i Sverige. I en intervju i det turkiska ungdomsförbundets tidskrift Euroturk i mars 2002 hävdade hon att Sverige saknade identitet och det enda vi hade var»midsommarafton och sådana töntiga saker«. Vad som upprörde människor var, hur den dåvarande integrationsministern, som idag gör anspråk på att bli statsminister, kunde yttra sig så nedvärderande om sitt land. Dessutom stämmer det inte alls med verkligheten. Vi har ju mängder av fin kultur som även är uttryck för ett lokalt, regionalt och nationellt identitetsmedvetande. Nåväl, en tanke bakom boken har varit att»dimpa ned«på olika platser för att se: Vad händer här? Det är den geografiska spridningen som är idén och inte att tvångsmässigt knyta samman kapitlen inom ramen för ett tema. Vår ansats stämmer också med verkligheten om vi ser till de tre fiktiva kulturkartorna som jag talar om i min prolog där det handlar om att visa i vilket högt tempo som antalet kulturplatser ökat de senaste 40 respektive 20 åren. På kartan idag hittar vi också stora nedgångna industri- och hamnstäder som Lille, Liverpool, Antwerpen, Essen och andra städer i Ruhr-området, Marseille, Glasgow, Genua, Turin och NewcastleGateshead som jag skriver om här i boken. För alla gäller att de var tvungna att göra en helomvändning från traditionellt industri- till kultur- och kunskapssamhälle för att alls överleva. Jag kallar detta turning-the-tide. Det fiffiga är att alla har möjlighet att ändra sig. Det handlar alltid om att våga och vinna. Du var inne på Bilbao som ännu ett exempel på turning-the-tide. Lars: Ja, och jag vill där hänvisa till dansken Steffen Gulmanns spännande bok Citydesign byudvikling for borgere som kom ut Där pekar han på vad vi kan lära oss av Bilbaos förändring och vad konsten kan bidra med i regional utveckling. Under loppet av 15 år har Bilbao med sina drygt invånare gått från en tillvaro som smutsig hamn- och industristad som ansågs olämplig att leva och bo i, till ett nytt liv som en ren stad med strålande arkitektur, nya jobb och god tillgång på både high tech- och serviceföretag. Samtidigt har arbetslösheten sjunkit från 35 till 8 procent. På 1970-talet var situationen i Bilbao sämre än någonsin. De fortsatta satsningarna på skeppsvarv, järn- och stålindustri kunde inte längre rädda jobben. Dessutom bidrog föroreningarna till att öde- 18 Inlaga Kulturens kraft.indd

19 P Å V Ä G I K U L T U R S A M H Ä L L E T lägga stadsmiljön så folk flyttade därifrån. Något måste göras för att staden skulle överleva. Målet för förändringsprocessen var att skapa en metropol med högsta servicenivå. Serviceföretag skulle dras dit. Meningen var att använda sig av den kompetens som fanns hos arbetskraften i staden, översätta den till servicejobb och skapa nya arbetsplatser. Serviceföretag skulle vara näringslivsunderlag eftersom det inte kräver högutbildad arbetskraft. Dessutom skapar servicebranschen många arbetstillfällen. I Bilbao var invånarnas trivsel utgångspunkt för förändringen som skulle genomföras i fyra steg: 1. Att skapa fysiska ramar, där infrastrukturen, inklusive it-kapaciteten, är viktig. 2. Att skapa en ordentlig stadsmiljö. 3. Att öka det sociala kapitalet. 4. Att skapa goda ramar för sport och konst. Tack vare investeringar på 3,4 miljarder euro under 15 år har dessa målsättningar delvis kunnat omsättas. Så exempelvis har 1,2 miljarder investerats i en ny metro, 600 miljoner i ny hamn och 135 miljoner i det numera världsberömda Guggenheimmuseet. 15 Lisbeth: Det är stora pengar. Vem finansierade? Det var väl mest stöd från eu. Lars: Ja, visserligen har det gjorts stora investeringar av det privata näringslivet, där hotellkedjor såsom Sheraton byggt nytt, men utan stöd från eu hade utvecklingen aldrig kunnat genomföras. Jag vill ta upp det nya omtalade museet. Eftersom Bilbao saknade ett modernt museum tog de politiskt ansvariga kontakt med Thomas Krens, direktör för Guggenheim i New York som visade sig intresserad av ett samarbete. Bland invånarna i Bilbao däremot var motståndet mot ett nytt konstmuseum stort; oppositionen gick till och med till val med löftet om att de skulle riva museet om de vann regionalvalet. Hade det blivit folkomröstning hade det aldrig blivit ett museum. Bara ett fåtal entusiastiska eldsjälar i det politiska systemet förstod att det var»nu eller aldrig«för Bilbao. De såg Guggenheimmuseet som kronan på verket. Senare ändrade de oppositionella sin uppfattning. Lisbeth: Det var ju tur att man satte sig över motståndet. Jag tänker på ett exempel vi har i boken om det spännande ismusikprojek- 19 Inlaga Kulturens kraft.indd

20 lindeborg & lindkvist tet i Piteå som misslyckades därför att projektet saknade riktigt stöd; de politiskt ansvariga tvekade för länge. Det var synd. Idag är det en bergstopp i Italien och en ismusikfestival i Norge som drar fördel av ansträngningarna i Piteå. Hur gick det med museet i Bilbao? Lars: Jo, det är idag symbolen för Bilbao som, enligt Gulmann, drar till sig 1 miljon turister årligen som spenderar cirka 128 miljoner euro i staden. Om det till dessa 128 miljoner adderas museets egen omsättning som 2003 var 163 miljoner euro blir resultatet ett nyskapande av ca arbetsplatser. Detta har medverkat till att medborgarna känner stolthet över sin stad. Till bilden hör att konferenscentret»euskaldona«, som rymmer både balett och opera, öppnades Bilbao är nu på väg att nå fram till det resultat man hoppades på. Allt fler nya företag flyttar in. Staden har renoverats utan att ha förlorat sin ursprungliga charm. Enligt Bilbaos borgmästare Alkatea»har vi gjort till vår målsättning att Bilbaos invånare och besökare ska känna livskvalitet genom att besöka och bo i Bilbao. Det satsar vi allt på att försöka uppnå.«guggenheimmuseet har haft stor betydelse för stadens marknadsföring utåt. Den har ännu inte blivit en del av stadens inre själ men inriktningen är att det kommer att bli det med tiden. Lisbeth: Jag vet. Det går ju litet upp och ned i Bilbao. Men då är det viktigt att framhålla att en förändring från traditionellt industri- till kultur- och kunskapssamhälle inte alltid går snörrätt uppåt utan det är något av en berg- och dalbana. Bilbao har det svårare än exempelvis NewcastleGateshead, som jag tar upp, där förankringen i befolkningen ligger på mellan 95 och 100 procent; i Bilbao är den politiska situationen dessutom osäker. Lars: Visst är det så. Bilbao ligger i Baskien vilket kan göra situationen än mer osäker. För att summera: I sin bok visar Gulmann att god konst är en av de bästa investeringar en stad kan satsa på för att skapa och utveckla livskvaliteten. Han hänvisar också till Olafur Eliassons väderinstallation på Tate Modern i London som drog till sig två miljoner besökare För 33 procent av dem var det första gången de var på ett konstmuseum. Lisbeth: Ja, det är fantastiskt. I våra exempel visar vi också siffror på kultursektorns tillväxt ekonomiskt sett. Hur ser det ut i Sveri- 20 Inlaga Kulturens kraft.indd

21 P Å V Ä G I K U L T U R S A M H Ä L L E T ge? Sven Nilsson är inne på detta i sitt fylliga kapitel Skapande Skåne. Vad finns att tillägga? Lars: Det beror på vilken definition som används. Ekonomgeografen Dominic Power gjorde 2003 en avgränsning av de kulturella näringarna i Norden som visar att sysselsättningen i de nordiska länderna (Danmark, Finland, Norge och Sverige) år 1999 låg på runt 9 procent i respektive land. 16 En annan studie av upplevelseindustrin i Sverige visar på att dess förädlingsvärde, alltså ersättningen till produktionsfaktorer, år 2002 var knappt 5 procent av Sveriges totala bnp. 17 I Sverige finns ingen samlad bild över vad upplevelseindustrin, den kulturella ekonomin eller de kreativa näringarna står för. itps (Institutet för TillväxtPolitiska Studier) studerade 2008 kopplingen»cultural economy«, upplevelseekonomi och kreativa näringar i rapporten Kreativ tillväxt? En rapport om kreativa näringar i politik och statistik. 18 Intressant är att här jämförs omfattningen på upplevelseekonomin utifrån kk-stiftelsens definition med»cultural economy«utifrån eu-kommisionens definition. kk-stiftelsen definierar upplevelseindustrin som»ett samlingsbegrepp för människor och företag med ett kreativt förhållningssätt som har till huvuduppgift att skapa och leverera upplevelser i någon form«. I eu-kommisionens studie The Economy of Culture in Europe 19 (den så kallade kea-studien) liknas»cultural economy«vid ett solsystem där det antas att verksamheter i centrum (traditionell kulturproduktion som ofta är offentligt finansierad) helt eller delvis hör samman med verksamheter längre ut från centrum (»cultural industries«såsom film, tv, musik och datorspel;»creative industries«såsom design och arkitektur;»related industries«såsom mp3-spelare och tillverkning). Det innebär att man i större utsträckning i kk-stiftelsens än i eu-kommissionens definition utgår från ett tjänste- och konsumentperspektiv i och med att turism och besöksnäringarna medräknas. Lisbeth: Det finns så många studier som utgår från olika kriterier. I Tyskland är kulturturismen alltid medräknad. Det är ju bara logiskt. Idag är det så att många kulturturister och där talar man ofta om stadsturism även gör utflykter i omgivningarna och ägnar sig åt 21 Inlaga Kulturens kraft.indd