Kulturens kraft för regional utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kulturens kraft för regional utveckling"

Transkript

1 Kulturens kraft för regional utveckling Inlaga Kulturens kraft.indd

2 Inlaga Kulturens kraft.indd

3 Lisbeth Lindeborg & Lars Lindkvist (red.) Kulturens kraft för regional utveckling SNS Förlag Inlaga Kulturens kraft.indd

4 SNS Förlag Box Stockholm Telefon: Telefax: SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av beslutsfattare och opinionsbildare i privat och offentlig sektor. SNS vill genom forskning, bokutgivning och möten bidra till debatt och rationella beslut i samhällsfrågor. Kulturens kraft för regional utveckling Lisbeth Lindeborg och Lars Lindkvist (red.) Första upplagan Första tryckningen 2010 Författarna och SNS Förlag Grafisk form Patrik sundström. Illustrationer s Guggenheimmuseet i Bilbao. Foto Myk Reeve, Wikipedia; s Anthony Gormleys installation i Snöhettas betongkub, Kivik Art Center. Foto: Sven Nilsson; s Weak; s Bergsjöns centrum. Foto: Maria Holmgren; s AIRIS 2003, Astra Zeneca. Foto: Rolf Hallin; s Nordiska Akvarellmuseet och Skärhamn. Foto: Christer Hallgren; s It s all entertainment folks! Foto: Tobias Nielsén; s Furillen. Foto: Johan hellström; s Nätverkande. Foto: Bo Olls; s TenstaBo 06. Leopardsmyckat radhus av Ylva Oglands. Hästlampan av Front och möbler från tensta möbler. Foto: Claudio Bresciani/Scanpix; s Bilden avser Cirkus Cirkör. Ur boken Inuti ett cirkushjärta av Tilde Björfors och Kajsa Lind. Foto: Erik Olsson; s Utsikt Stadra. Foto: Lasse Ernst; s Dalhalla. Foto: Martin Litens; s Färgfabriken Norr. Foto: Lennart Jonasson; s Ehcange. Foto: Wilhelm Jaresand; s Isorgelkonsert i Icehotel, april Foto: Hans Gelter; s Angel of the North. Foto: Brian Lawrence, Getty Images. Tryck 08Tryck, Bromma ISBN: Inlaga Kulturens kraft.indd

5 Innehåll Förord 9 Lisbeth Lindeborg & Lars Lindkvist På väg i kultursamhället 10 Ett inledande samtal S v e n N i l s s o n Det kreativa landskapet 30 Skapande skåne L ars Lindkvist, Erica M ånsson & Lisa Bergm an Att hitta platsens själ 68 Cultural planning i Kronobergs län C h r i s t i n a H j o r t h Staden som livsmiljö 93 Cultural planning i Bergsjön M i c h a e l E r i k s s o n & A l e x a n d e r S t y h r e Kreativ logik, komfortzoner och värdet av konstnärligt tänkande 114 AIRIS-projektet AIRIS toppen av ett isberg. Av Pia Areblad 117 John Armbrecht & Tom my D. Andersson Kultur och värdeskapande 140 En ekonomisk analys av Vara Konserthus och Nordiska Akvarellmuseet T o b i a s N i e l s é n System för kreativitet 169 Hultsfredsfestivalens framgångshistoria full av misslyckanden L a r s L i n d k v i s t Kreativa skärningspunkter och entreprenörskap 188 Furillen Inlaga Kulturens kraft.indd

6 H e l é n e B ä c k s t r ö m KRUT 209 Kreativ utveckling och regionala processer i östra Mellansverige och södra Småland L ars Lindkvist & K atja Lindqvist Konsthallars kraft för lokal utveckling 230 Tensta och Virserum Hans Wessblad En kulturekonomisk metamorfos 260 Botkyrka L a s s e E r n s t Mitt i en skärningspunkt 283 Bergslagen P e r F r a n k e l i u s Konsten att väva samman kultur, natur och ekonomi 301 Dalhalla Wilhelm Skoglund & Stig Westerdahl Relationell estetik i gammal militärstad 331 Färgfabriken Norr i Östersund R o l f H u g o s o n Möten, nätverk och politik 356 Norrlandsoperan igår, idag, imorgon H a n s G e l t e r & J e n n i e G e l t e r Lärdomar från ett innovativt utvecklingsprojekt 377 Ice Dome Concert Hall i Piteå Lisbeth Lindeborg 400 Med kulturen som ledstjärna 400 Europeiska städer och regioner i förvandling Register 456 Författarna 462 Inlaga Kulturens kraft.indd

7 Inlaga Kulturens kraft.indd

8 Kultur är odling, utveckling av människan själv Kulturen ger oss trygghet och samhörighet glädje och mening, rättfärdighet, kunskap och förnuft. Kultur är skrattet och gråten tillsammans, kärleken, ömheten, vänskapen, minnena, saknaden och sorgen Kulturen ger oss skaparglädjen och skönheten, musiken och konsten, filosofin, idéerna och idealen, lagen och rätten, biblioteken, teatrarna, drömmarna vid lägerelden, fantasin och andakten, dikten, sagan och sången Kulturen låter oss drömma om framtiden. kulturen ger oss hopp och längtan Kultur är stilla förundran och mod att leva. Inlaga Kulturens kraft.indd

9 Förord Med dessa rader ur dikten Kultur av Bengt Bratt* inleder vi denna antologi om Kulturens kraft för regional utveckling. Utöver de egenskaper som kulturen har och som Bengt Bratt ger uttryck för ser vi också att kulturen berikar genom sin regionala utvecklingspotential. I denna antologi söker 22 forskare och andra verksamma inom kulturen svar på frågorna: Vad har regionala satsningar på kulturen lett till och hur har dessa på olika håll gestaltats? Vilka är de positiva och negativa erfarenheterna? Vårt syfte är att berätta om och analysera svenska och europeiska exempel där kultursatsningar på lokal och regional nivå stimulerat utvecklingen och lett till spännande förändringsprocesser för samhället i övrigt. De olika satsningar som vi behandlar i antologin hittar vi både på Sveriges karta från Skåne till Piteå och på olika håll i andra europeiska länder. Vi ber att få tacka samtliga medverkande författare för gott samarbete. Ett stort tack går också till Centre for Cultural Economy (cce) vid Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö, Sveriges Kommuner och Landsting (skl) och Stiftelsen framtidens kultur för deras finansiella stöd utan vilket denna bok aldrig kunnat ges ut. Avslutningsvis ett stort tack till Marie Ottosson, Sofia Cecioni och Torgny Wadensjö på sns Förlag för ett effektivt och uppbyggande förlagsarbete. Marburg & Färjestaden i mars 2010 lisbeth lindeborg & lars lindkvist * Bengt Bratt (1992): Nya tag i skolan: om modet att tala, om språkburna kunskaps processer, om elevens rätt och lärarens arbetsglädje, om pedagogisk etik i en kulturskapande skola. Linköping: Futurum. 9 Inlaga Kulturens kraft.indd

10 Lisbeth Lindeborg & Lars Lindkvist På väg i kultursamhället E t t i n l e d a n d e s a m t a l Inlaga Kulturens kraft.indd

11 Inlaga Kulturens kraft.indd

12 lindeborg & lindkvist Lars: Nu kan vi fira tjugoårsjubileum kom din omtalade erurapport om»kulturens betydelse«och 1991 kom din departementsrapport»kultur som lokaliseringsfaktor«. 1 Hur ser du på utvecklingen sedan dess? Hur har kulturklimatet förändrats? Lisbeth: Det är en väsentlig skillnad. Idag är vi ju verkligen på väg i ett redan existerande kultursamhälle och så är det i större delen av Europa. Omkring 1990 däremot var kulturen fortfarande marginaliserad. Man talade i andra kategorier och termer, till exempel om kultur- och kunskapssamhället som något framtida. Påfallande var också att kultur sågs som något som var helt beroende av subventioner. Det ifrågasattes om kultur var något närande eller tärande en absurd frågeställning! Då jag höll mina föredrag och seminarier runt om i landet och även utomlands detta var mellan 1991 och 1997 använde jag huvudsakligen exempel från Tyskland och tog då över en del terminologi därifrån, bland annat»investeringar i den kulturella infrastrukturen«, antingen den bestod av institutioner eller fria verksamheter. Ett annat exempel är begreppet kreativa industrier. Idag förekommer det överallt. Men då jag nämnde ordet»industri«naturligtvis inom citationstecken i samband med kultur eller begreppet kulturekonomi så blev det ett ramaskri på många håll. Men kulturcheferna, tjänstemännen och kulturutövarna själva var begeistrade. Äntligen togs deras jobb på allvar. Likaså påstods det på vissa håll att jag pläderade för en instrumentalisering av kulturen. Detta måste jag då bemöta med hänvisningar till min bok där jag skrivit tydligt och klart och även citerat ett antal vederhäftiga personer att kulturen inte på några villkor får instrumentaliseras. Jag hade också exempel som visade att där kulturen instrumentaliseras var framgångarna begränsade. För vissa var det svårt att förstå att kultur lönar sig och att detta inte har med en krass instrumentalisering att göra. Känslorna var verkligen upphettade. I en tongivande rapport som gavs ut i mars 1994 Kultur och ekonomi en litteraturöversikt 2 anklagades eru-rapporten dels för en»närmast religiös känsla för kulturen«dels för att den pläderade för en bred uppfattning av kulturbegreppet med press, förlag, film, tv och kulturturism. 3 Som vi vet, och det visas också i vår bok, är den breda uppfattningen av kulturbegreppet 12 Inlaga Kulturens kraft.indd

13 P Å V Ä G I K U L T U R S A M H Ä L L E T idag gängse uppfattning. Men då accepterades inte detta:»för Lisbeth Lindeborg blir det naturligt att ta med medieindustrin eftersom detta gör det möjligt att påvisa att sektorn är lönsam. Vad man räknar till sektorn kan bero på vad man är ute efter«. 4 Så stod det i litteraturöversikten. Dessutom riktades kritik mot att eru-rapporten hävdar»att kultursektorn är mer lönsam än flera etablerade industrier.«5 Redan då visade studier att så var fallet och idag är skillnaderna än större som vi ser här i vår bok. Lars: I det sammanhanget vill jag hänvisa till en norsk studie från 2004, Kartlegging av kulturnæringene i Norge økonomisk betydningvekst- og utviklingspotensial. 6 Där konstateras att även om kulturnäringen verkar beskedlig vid första ögonkastet, 3,5 procent av bruttonationalprodukten, bnp, är den nästan lika stor som verkstadsindustrin, lite större än livsmedelsindustrin, över dubbelt så stor som jordbruket och tre gånger så stor som det norska fisket. Kulturella näringar har varit bland de näringsgrenar som vuxit starkast de senaste åren. Framför allt grenen»utövande konst«har vuxit starkt både vad det gäller sysselsättning och andel av bnp, där»utövande konst«har betydligt större tillväxt än de flesta andra näringsgrenar. Lisbeth: Liknande undersökningar finns från ett flertal länder. Jag tar upp det i mitt kapitel. Mot bakgrund av det och av Richard Floridas bästsäljande skriverier om den kreativa klassen, 7 och liknande forskning som gjorts under de senaste tjugo åren visar de uttalanden som görs i litteraturöversikten på ett förfärande förstelnat och fastlåst synsätt. De säger något om den brist på flexibilitet och kreativitet som fanns på flera håll också bland några av de få ekonomer som hade kultursektorn som tema. Prognoserna som gjordes då har visat sig vara alltför försiktiga. Till skillnad från idag då kulturekonomin är ett omfattande nästan inflationärt område var det få forskare som höll på med temat kultur som utvecklingsfaktor. På internationella seminarier var det alltid samma personer som kom. Som tur var, var det inte de bakåtsträvande uppfattningarna i den nämnda litteraturöversikten, som överlevde utan det som eru-rapporten stod för. Jag kan nämna att rapporten kom ut i tre upplagor vilket är mycket ovanligt för en parlamentsrapport och att den sedan cirkulerade i piratkopior. Det är roligt nu att se att de tankegångar som 13 Inlaga Kulturens kraft.indd

14 lindeborg & lindkvist jag då propagerade för är hundraprocentigt accepterade. En viss lisa var att jag fick det första nyinstiftade priset från svenska kulturchefer för att jag»med brinnande entusiasm och oemotsägliga fakta spridit budskapet om kulturens roll som motor i samhället«. Så står det i dokumentet som nu hänger på väggen hemma i mitt arbetsrum. Lika uppmuntrande var att jag också hade fullt gehör hos kulturutövarna som är den kreativa klassens kärna. Lars: Ja, om man jämför så ser det verkligen annorlunda ut idag. Runt om i Sverige kopplas kultur och regional utveckling samman. Det formuleras regionala utvecklingsprogram och strategier som framhäver betydelsen av konst och kultur för utvecklingen. Detta togs också upp i en studie av Kulturrådet, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet och Svenska Filminstitutet år Däri fastställdes vilka roller kulturen ges i regionala tillväxtprogram som livsmiljö, lokaliseringsfaktor och industri, inom upplevelsenäringen och som främjare av såväl kreativitet och attraktivitet med åtföljande profileringsmöjligheter. Lisbeth: och som samhällets avantgarde och en framtidens seismograf. Lars: I sydöstra Sverige där jag är verksam framkommer detta tydligt. Regionförbundet södra Småland publicerade år 2007 en kulturstrategi 9 där visionen är ett»livskraftigt kreativt kulturklimat i södra Småland«, som visar hur Kronobergs län kan utvecklas inom kulturområdet. Strategins utgångspunkt är insikten om att den kulturella miljön är avgörande för att skapa ett gott samhälle, vilket i sig är den bästa grunden för ekonomisk framgång. Med denna utgångspunkt formuleras strategiska frågor för regionens utveckling: Hur kan vår region hävda sig i konkurrensen i ett allt mer globaliserat samhälle? Vilka näringar ska vi leva på? Vad är unikt i vår region och hur kan vi använda oss av detta? Hur kan vi skapa ett kreativt kulturklimat som uppmuntrar tolerans och innovation? Hur kan länet bli mer attraktivt för boende och besökare? Med hjälp av cultural planning-metoden, som skär genom gränserna för den offentliga sektorn, privata marknaden och civilsamhället och som kopplar konst och kultur till andra delar av kommunal verksamhet, söker man finna utvecklingsområden som är unika för söd- 14 Inlaga Kulturens kraft.indd

15 P Å V Ä G I K U L T U R S A M H Ä L L E T ra Småland. Då har man upptäckt områden som varit relativt okända före kartläggningsarbetet. Satsningar inom olika utvecklingsområden ska länkas till varandra för att uppnå större effekt och ett mer kreativt resultat. I detalj kommer vi in mer på denna metod i bokens två kapitel om Kronoberg och Bergsjön. Ett annat exempel är Kalmarregionen som befinner sig i en spännande process där konst och kultur är viktiga drivkrafter. Men kulturen anses även ha ett starkt egenvärde:»kulturen är också en del av regionens attraktionskraft och identitet. En avgörande förutsättning för att kultur skall vara en viktig tillväxtfaktor är att den också har ett starkt egenvärde. Kulturen har en grundläggande betydelse för människorna i regionen. Utan att överdriva kan man hävda att kulturen är samhällets själ, vår stolthet, självkänsla och värdighet.«så skriver Regionförbundet i Kalmar på sin hemsida. 10 Där framgår också att det finns flera skäl för regionen att arbeta med kultur och regional utveckling, däribland: * * * * För kulturens egen skull för att kunna lämna över ett minst lika värdefullt kulturarv till nästa generation som det som vi själva fått till låns. För att ett livaktigt kulturliv inom alla konstarter gör regionen at traktiv och hjälper oss att vända befolkningsutvecklingen. För att stärka en identitet som präglas av tillit och tillåtande och som därmed stärker vår entreprenörsanda. För att kultur är en betydande del av vårt näringsliv och en sektor med utvecklingspotential. Lisbeth: Det är precis de faktorer som kommer fram i mina fem europeiska exempel från städer och regioner här i boken. De faktorer som driver på utvecklingen är genomgående lika. Du var också inne på Stockholm Lars: Ja, också i Stockholm görs en stor satsning på kultur. Målsättning för den 2008 presenterade»kulturvision 2030«är att göra Stockholm till Europas främsta kulturmetropol. 11 Kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt menar dock att själva processen dit är viktigare än resultatet.»arbetet med kulturvisionen «Lisbeth: Förlåt att jag avbryter. Det är en av mina viktigaste slut- 15 Inlaga Kulturens kraft.indd

16 lindeborg & lindkvist satser att processen som också är en läroprocess som aldrig tar slut; den får inte ta slut, det finns alltså inget»dit«, inget stort mål som man når fram till där man kan slå sig till ro utan det viktigaste är att alltid hålla på. Holstebro som jag skriver om är ett perfekt exempel på detta. Vad ville du säga om kulturvisionen? Lars: Jo, arbetet med den»öppnar för samtal om kulturens värde för staden Alla förvaltningar och nämnder måste förhålla sig till kulturvisionen. Den ska hjälpa oss att jobba långsiktigt och mot samma mål att bli en ledande kulturstad i Europa.«I uppdraget med Kulturvision 2030 anges fyra orsaker till varför kulturen är så viktig för Stockholms framtid: Det första är att kulturarenorna är de mest besökta attraktionerna i Stockholm och bidrar till besöksnäringen. Det andra är att ett rikligt kulturliv ger positiva sociala effekter och stärker folkhälsan. För det tredje stärker kulturen den lokala identiteten. Sist, men inte minst, gör kreativa människor och miljöer Stockholm intressant som etableringsplats och bidrar till den ekonomiska tillväxten. Lisbeth: Det är intressant vi får se hur det går men det skadar inte att sträva mot stjärnorna. Vad som utmärker många av våra exempel i boken, jag tänker då på Skärhamn, Vara, Rättvik med Dalhalla, Virserum, Hultsfred, Bergslagen, ön Furillen och mitt eget exempel Lich i Tyskland, är att de är analyser av kultursatsningar på små orter. Detta är något som alltid utgjort en viktig plattform i min egen forskning. Redan innan eru-rapporten skrev jag om kulturens betydelse i periferier. 12 I Sverige följde jag upp vad som hände i Arvidsjaur, Ragunda, Kil och Tanum, som jag presenterat i föredrag bland annat i Tyskland. Senare har jag fortsatt att undersöka kulturens roll på små platser som Montichiello i Italien, Vrin i Schweiz, orterna i Rheingau i Tyskland, Notodden i Norge och kantonen Jura i Schweiz. Jura är särskilt intressant. Tidigare hängde regionen ihop med den större rikare kantonen Bern. Men de två kantonerna var alltför disparata så 1978 lösgjorde sig Jura trots att det alltid varit en fattig landsbygdsregion med bara invånare och tre fyra småstäder. Ingen trodde att Jura skulle klara sig. Men där har landsbygden blivit ett trumfess och kulturturismen växer. Så till exempel marknadsför denna 16 Inlaga Kulturens kraft.indd

17 P Å V Ä G I K U L T U R S A M H Ä L L E T smakregion, Région du Goût, sina agrara produkter inom olika kulturella ramar bland annat med spektakulära utställningar ihop med franska Jura. Dessutom söker sig allt fler turister till kulturvägar som Via Jura och Watch Valley där natur kombineras med kultur. Också företagen har upptäckt Jura som alltid varit ett centrum för urmakeri och mikroteknik. År 2008 valde 35 utländska företag inom mikroteknik och medicinteknik att slå sig ned i Jura; här dominerar fortfarande industrisektorn med innovativa och välmående småföretag och utgör 44 procent av Juras ekonomiska kraft. Man satsar på kvalitet i stället för kvantitet både då det gäller industrin och kulturnäringarna. Lars: Visst även den svenska statistiken visar att storleken på de kulturella näringarna är omfattande ute på landsbygden. I en artikel nyligen»kultur som regional utvecklingsfaktor«av kulturgeografen Brita Hermelin 13 argumenteras för att både små och stora platser kan använda sig av kultur som utvecklingsfaktor. Men det råder olika förutsättningar för olika platser att använda kulturella resurser för lokal och regional utveckling. Lisbeth: Just det. Det finns en påfallande diversifiering och man kan ju inte kopiera och föra över framgången från en plats till en annan. Varje plats måste hitta sin speciella profil. Vad som gäller är pluralism och heterogenitet. Homogenitet och likriktning leder till ingenting. När jag åkte runt i Sverige under 1990-talet blev jag verkligen imponerad då jag såg hur fantastiskt mycket som hände inom kulturlivet också på landsbygden och hur olika det var överallt. Därför är jag inte förvånad över våra exempel här de är resultaten av en utvecklingsprocess som inleddes mentalt långt tidigare. Det är verkligen både spännande och tankeväckande läsning. Lars: Jag håller med. Två spännande exempel från boken är Furillens konferensanläggning i en ombyggd kalkstensfabrik på Gotland och Dalhallas operascen mitt i ett nedlagt kalkstensbrott i Dalarna. I båda fallen handlar det om ett långsiktigt arbeta med att förverkliga en till synes omöjlig idé mot alla odds. På ett förtjänstfullt sätt visas att det med utgångspunkt i den lokala identiteten går att förena kultur, ekonomi och natur och samtidigt skapa ökad sysselsättning. Men det tar tid! Lisbeth: I det sammanhanget måste jag erinra om ett uttalande 17 Inlaga Kulturens kraft.indd

18 lindeborg & lindkvist från politikern Mona Sahlin, som upprört ett stort antal kulturarbetare på många orter i Sverige. I en intervju i det turkiska ungdomsförbundets tidskrift Euroturk i mars 2002 hävdade hon att Sverige saknade identitet och det enda vi hade var»midsommarafton och sådana töntiga saker«. Vad som upprörde människor var, hur den dåvarande integrationsministern, som idag gör anspråk på att bli statsminister, kunde yttra sig så nedvärderande om sitt land. Dessutom stämmer det inte alls med verkligheten. Vi har ju mängder av fin kultur som även är uttryck för ett lokalt, regionalt och nationellt identitetsmedvetande. Nåväl, en tanke bakom boken har varit att»dimpa ned«på olika platser för att se: Vad händer här? Det är den geografiska spridningen som är idén och inte att tvångsmässigt knyta samman kapitlen inom ramen för ett tema. Vår ansats stämmer också med verkligheten om vi ser till de tre fiktiva kulturkartorna som jag talar om i min prolog där det handlar om att visa i vilket högt tempo som antalet kulturplatser ökat de senaste 40 respektive 20 åren. På kartan idag hittar vi också stora nedgångna industri- och hamnstäder som Lille, Liverpool, Antwerpen, Essen och andra städer i Ruhr-området, Marseille, Glasgow, Genua, Turin och NewcastleGateshead som jag skriver om här i boken. För alla gäller att de var tvungna att göra en helomvändning från traditionellt industri- till kultur- och kunskapssamhälle för att alls överleva. Jag kallar detta turning-the-tide. Det fiffiga är att alla har möjlighet att ändra sig. Det handlar alltid om att våga och vinna. Du var inne på Bilbao som ännu ett exempel på turning-the-tide. Lars: Ja, och jag vill där hänvisa till dansken Steffen Gulmanns spännande bok Citydesign byudvikling for borgere som kom ut Där pekar han på vad vi kan lära oss av Bilbaos förändring och vad konsten kan bidra med i regional utveckling. Under loppet av 15 år har Bilbao med sina drygt invånare gått från en tillvaro som smutsig hamn- och industristad som ansågs olämplig att leva och bo i, till ett nytt liv som en ren stad med strålande arkitektur, nya jobb och god tillgång på både high tech- och serviceföretag. Samtidigt har arbetslösheten sjunkit från 35 till 8 procent. På 1970-talet var situationen i Bilbao sämre än någonsin. De fortsatta satsningarna på skeppsvarv, järn- och stålindustri kunde inte längre rädda jobben. Dessutom bidrog föroreningarna till att öde- 18 Inlaga Kulturens kraft.indd

19 P Å V Ä G I K U L T U R S A M H Ä L L E T lägga stadsmiljön så folk flyttade därifrån. Något måste göras för att staden skulle överleva. Målet för förändringsprocessen var att skapa en metropol med högsta servicenivå. Serviceföretag skulle dras dit. Meningen var att använda sig av den kompetens som fanns hos arbetskraften i staden, översätta den till servicejobb och skapa nya arbetsplatser. Serviceföretag skulle vara näringslivsunderlag eftersom det inte kräver högutbildad arbetskraft. Dessutom skapar servicebranschen många arbetstillfällen. I Bilbao var invånarnas trivsel utgångspunkt för förändringen som skulle genomföras i fyra steg: 1. Att skapa fysiska ramar, där infrastrukturen, inklusive it-kapaciteten, är viktig. 2. Att skapa en ordentlig stadsmiljö. 3. Att öka det sociala kapitalet. 4. Att skapa goda ramar för sport och konst. Tack vare investeringar på 3,4 miljarder euro under 15 år har dessa målsättningar delvis kunnat omsättas. Så exempelvis har 1,2 miljarder investerats i en ny metro, 600 miljoner i ny hamn och 135 miljoner i det numera världsberömda Guggenheimmuseet. 15 Lisbeth: Det är stora pengar. Vem finansierade? Det var väl mest stöd från eu. Lars: Ja, visserligen har det gjorts stora investeringar av det privata näringslivet, där hotellkedjor såsom Sheraton byggt nytt, men utan stöd från eu hade utvecklingen aldrig kunnat genomföras. Jag vill ta upp det nya omtalade museet. Eftersom Bilbao saknade ett modernt museum tog de politiskt ansvariga kontakt med Thomas Krens, direktör för Guggenheim i New York som visade sig intresserad av ett samarbete. Bland invånarna i Bilbao däremot var motståndet mot ett nytt konstmuseum stort; oppositionen gick till och med till val med löftet om att de skulle riva museet om de vann regionalvalet. Hade det blivit folkomröstning hade det aldrig blivit ett museum. Bara ett fåtal entusiastiska eldsjälar i det politiska systemet förstod att det var»nu eller aldrig«för Bilbao. De såg Guggenheimmuseet som kronan på verket. Senare ändrade de oppositionella sin uppfattning. Lisbeth: Det var ju tur att man satte sig över motståndet. Jag tänker på ett exempel vi har i boken om det spännande ismusikprojek- 19 Inlaga Kulturens kraft.indd

20 lindeborg & lindkvist tet i Piteå som misslyckades därför att projektet saknade riktigt stöd; de politiskt ansvariga tvekade för länge. Det var synd. Idag är det en bergstopp i Italien och en ismusikfestival i Norge som drar fördel av ansträngningarna i Piteå. Hur gick det med museet i Bilbao? Lars: Jo, det är idag symbolen för Bilbao som, enligt Gulmann, drar till sig 1 miljon turister årligen som spenderar cirka 128 miljoner euro i staden. Om det till dessa 128 miljoner adderas museets egen omsättning som 2003 var 163 miljoner euro blir resultatet ett nyskapande av ca arbetsplatser. Detta har medverkat till att medborgarna känner stolthet över sin stad. Till bilden hör att konferenscentret»euskaldona«, som rymmer både balett och opera, öppnades Bilbao är nu på väg att nå fram till det resultat man hoppades på. Allt fler nya företag flyttar in. Staden har renoverats utan att ha förlorat sin ursprungliga charm. Enligt Bilbaos borgmästare Alkatea»har vi gjort till vår målsättning att Bilbaos invånare och besökare ska känna livskvalitet genom att besöka och bo i Bilbao. Det satsar vi allt på att försöka uppnå.«guggenheimmuseet har haft stor betydelse för stadens marknadsföring utåt. Den har ännu inte blivit en del av stadens inre själ men inriktningen är att det kommer att bli det med tiden. Lisbeth: Jag vet. Det går ju litet upp och ned i Bilbao. Men då är det viktigt att framhålla att en förändring från traditionellt industri- till kultur- och kunskapssamhälle inte alltid går snörrätt uppåt utan det är något av en berg- och dalbana. Bilbao har det svårare än exempelvis NewcastleGateshead, som jag tar upp, där förankringen i befolkningen ligger på mellan 95 och 100 procent; i Bilbao är den politiska situationen dessutom osäker. Lars: Visst är det så. Bilbao ligger i Baskien vilket kan göra situationen än mer osäker. För att summera: I sin bok visar Gulmann att god konst är en av de bästa investeringar en stad kan satsa på för att skapa och utveckla livskvaliteten. Han hänvisar också till Olafur Eliassons väderinstallation på Tate Modern i London som drog till sig två miljoner besökare För 33 procent av dem var det första gången de var på ett konstmuseum. Lisbeth: Ja, det är fantastiskt. I våra exempel visar vi också siffror på kultursektorns tillväxt ekonomiskt sett. Hur ser det ut i Sveri- 20 Inlaga Kulturens kraft.indd

21 P Å V Ä G I K U L T U R S A M H Ä L L E T ge? Sven Nilsson är inne på detta i sitt fylliga kapitel Skapande Skåne. Vad finns att tillägga? Lars: Det beror på vilken definition som används. Ekonomgeografen Dominic Power gjorde 2003 en avgränsning av de kulturella näringarna i Norden som visar att sysselsättningen i de nordiska länderna (Danmark, Finland, Norge och Sverige) år 1999 låg på runt 9 procent i respektive land. 16 En annan studie av upplevelseindustrin i Sverige visar på att dess förädlingsvärde, alltså ersättningen till produktionsfaktorer, år 2002 var knappt 5 procent av Sveriges totala bnp. 17 I Sverige finns ingen samlad bild över vad upplevelseindustrin, den kulturella ekonomin eller de kreativa näringarna står för. itps (Institutet för TillväxtPolitiska Studier) studerade 2008 kopplingen»cultural economy«, upplevelseekonomi och kreativa näringar i rapporten Kreativ tillväxt? En rapport om kreativa näringar i politik och statistik. 18 Intressant är att här jämförs omfattningen på upplevelseekonomin utifrån kk-stiftelsens definition med»cultural economy«utifrån eu-kommisionens definition. kk-stiftelsen definierar upplevelseindustrin som»ett samlingsbegrepp för människor och företag med ett kreativt förhållningssätt som har till huvuduppgift att skapa och leverera upplevelser i någon form«. I eu-kommisionens studie The Economy of Culture in Europe 19 (den så kallade kea-studien) liknas»cultural economy«vid ett solsystem där det antas att verksamheter i centrum (traditionell kulturproduktion som ofta är offentligt finansierad) helt eller delvis hör samman med verksamheter längre ut från centrum (»cultural industries«såsom film, tv, musik och datorspel;»creative industries«såsom design och arkitektur;»related industries«såsom mp3-spelare och tillverkning). Det innebär att man i större utsträckning i kk-stiftelsens än i eu-kommissionens definition utgår från ett tjänste- och konsumentperspektiv i och med att turism och besöksnäringarna medräknas. Lisbeth: Det finns så många studier som utgår från olika kriterier. I Tyskland är kulturturismen alltid medräknad. Det är ju bara logiskt. Idag är det så att många kulturturister och där talar man ofta om stadsturism även gör utflykter i omgivningarna och ägnar sig åt 21 Inlaga Kulturens kraft.indd

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 VAD SKAPAR EKONOMISKT VÄRDE I UPPLEVELSEINDUSTRIN? TOBIAS NIELSÉN* DEN HÄR ARTIKELN BESKRIVER HUR OCH VARFÖR DE VIKTIGASTE OCH STÖRSTA EKONOMISKA VÄRDENA

Läs mer

Ekonomiska Effekter, Tillväxt. DCMS Richard Florida

Ekonomiska Effekter, Tillväxt. DCMS Richard Florida John Armbrecht Samhällsekonomiskt värde Ekonomiska Effekter, Tillväxt Kulturellt/ estetiskt värde KEA briefing (Samhälls-) ekonomisk forskning DCMS Richard Florida Vad menas med kultur? Throsbys (2010)

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor KKF. Sammanställning av kick-off. Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor

Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor KKF. Sammanställning av kick-off. Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor KKF Sammanställning av kick-off Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor 14 april 2015 CHRISTER GUSTAFSSON, professor vid Konstvetenskapliga

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Ulricehamn skall vara Sveriges bästa plantskola för kultur! MÖTAS UTÖVA VÄXA

Ulricehamn skall vara Sveriges bästa plantskola för kultur! MÖTAS UTÖVA VÄXA INNEHÅLL Kulturpolitisk bakgrund...3 Kulturens roll i samhället...4 Vision & ledord...6 Sammanfattning...6 Kulturpris och Kulturstipendium...7 Kulturarvet...7 Biblioteket...8 Barn- och Ungdomskulturen...8

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Tjänsteskrivelse 1(1) 2011-03-17 Kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Förslag till beslut

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

program kulturens roll i samhälls - utvecklingen tisdagen den

program kulturens roll i samhälls - utvecklingen tisdagen den program kulturens roll i samhälls - utvecklingen tisdagen den 11 NOVEMBER 2008 RADISSON SAS SCANDINAVIA HOTEL GÖTEBORG Kulturnämnden i Västra Götalandsregionen och Beredningsgruppen för kultur inbjuder

Läs mer

Kreativa näringar en tillväxtsektor?

Kreativa näringar en tillväxtsektor? Kreativa näringar en tillväxtsektor? Anne Kolmodin Olika former av kultur och upplevelser anses spela en allt större roll för tillväxt och sysselsättning. Men vad står begreppet kreativa näringar för och

Läs mer

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Näringsliv och utbildningar 1 Innehållsförteckning Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Förord 4 Rapporten 5 Definition av upplevelseindustrin 7 Näringsliv inom upplevelseindustrin

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan Inledning I samband med att Region Skåne drog igång sin förstudie kring kulturella och kreativa näringar i våras (se nedan under Bakgrund) blev jag tillfrågad

Läs mer

Moving Media. Southern Sweden. En kreativ upplevelseindustri med fötterna i framtiden

Moving Media. Southern Sweden. En kreativ upplevelseindustri med fötterna i framtiden Moving Media Southern Sweden En kreativ upplevelseindustri med fötterna i framtiden Karin Johansson-Mex Utveckligssamordnare för film och rörlig bild Näringslivsutveckling Region Skåne Karin.mex@skane.se

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

Kulturpolitiskt program 2008-2013

Kulturpolitiskt program 2008-2013 Kulturpolitiskt program 2008-2013 solna din kulturstad Det kulturpolitiska programmet Solna Din Kulturstad antogs av kultur- och fritidsnämnden i september 2008. Vi är glada att så många solnabor bidragit

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

VISION MARIESTAD 2020. ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-)

VISION MARIESTAD 2020. ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-) VISION MARIESTAD 2020 ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-) VAD ÄR EN VISION? VISION - ÄR EN GEMENSAM BILD AV FRAMTIDEN - Visionen ska formuleras så att

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Framtidens tillväxt och näringslivn

Framtidens tillväxt och näringslivn Regionens attraktionskraft Hur skapar vi en attraktiv region för morgondagens kompetens och företagande? 1.Kommunikation & infrastruktur (41) Bind ihop regionen, stå sig i konkurrens med Kastrup 2.Utveckla

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Skellefteå vår gemensamma identitet.

Skellefteå vår gemensamma identitet. Skellefteå vår gemensamma identitet. Vad är det speciella med platsen Skellefteå? Och varför är den frågan viktig? Det kan du läsa om i den här boken. Den beskriver den bild av Skellefteå som nu ska spridas

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

Kulturutredningens betänkande

Kulturutredningens betänkande Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1/ REKOMMENDERADE NYCKELINITIATIV 3 2/ UTGÅNGSPUNKT OCH SYFTE 4 3/ VISION OCH MÅL 5 4/ BESÖKSNÄRINGENS BIDRAG TILL INNOVATION OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm Stockholm den 27 juni 2012 Till Botkyrka kommun Att: Gustav Fridlund Kommunledningsförvaltningen 147 85 Tumba KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Moderaterna i Bjuvs kommun

Moderaterna i Bjuvs kommun Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det

Läs mer

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS MARKARYDS Regionförbundet Södra Småland Kulturens Open Space Kosta Glascenter 2014-01-24 BAKGRUND Idédiskussion Idéskiss Hösten 2011 Förstudie Januari mars 2012 Dialogmöten

Läs mer

Andra länder tar designfrågan på allvar Sverige tappar momentum

Andra länder tar designfrågan på allvar Sverige tappar momentum Andra länder tar designfrågan på allvar Sverige tappar momentum Svenskt Designsamarbete har skapats av landets designorganisationer för att informera beslutsfattare om de mervärden som design kan skapa

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Tillväxt verkar idag gå hand i hand med tron på omstrukturering; kreativiteten

Tillväxt verkar idag gå hand i hand med tron på omstrukturering; kreativiteten Den kreativa klassen och den ekonomiska tillväxten Tillväxt verkar idag gå hand i hand med tron på omstrukturering; kreativiteten förväntas följa med företagen. Men är det så enkelt? Borde beslutsfattarna

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

TACK LTS och SMOT & tack SPIRA det bådar gott för branschdagarna 2-4 maj! FREDAG 13 APRIL 2012! Ulrika Holmgaard, VD!

TACK LTS och SMOT & tack SPIRA det bådar gott för branschdagarna 2-4 maj! FREDAG 13 APRIL 2012! Ulrika Holmgaard, VD! TACK LTS och SMOT & tack SPIRA det bådar gott för branschdagarna 2-4 maj FREDAG 13 APRIL 2012 Ulrika Holmgaard, VD 1 En slags historik Teatrarnas riksförbund TR bildades den 15 december 1943 av Några privatteatrar

Läs mer

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Pressmeddelande 25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Även 25 år efter murens fall är få svenska företag etablerade i området som utgjorde det gamla

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster

Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster Atelier Botkyrka Atelier Botkyrka avser utveckla 1960-talets förort till 2010-talets stad. Detta genom att utgå från ett internationellt uppmärksammat kulturkluster som formats runt Subtopia och Cirkus

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

MINST LIKA MYCKET SOM FRAMTIDEN HAR SOM

MINST LIKA MYCKET SOM FRAMTIDEN HAR SOM PLATS 04 TILLVÄXTPROCENT 81,10 % Framtiden är fortfarande här Sveriges elfte bästa arbetsplats. Det är bra. Men det duger inte för Framtiden i framtiden. Kanske är det därför tillväxten fortsätter. VD

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

Ett utbildningsmaterial om:

Ett utbildningsmaterial om: Fritidsvetarna Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier Hur skapar vi arenor för bildning? Hur skapar vi goda närmiljöer? Ett utbildningsmaterial om: - mötesplatser/bildningsarenor för alla, - aktiva

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 Himlatrappan Kivik Art Centre har bjudit in Gert Wingårdh, vår internationellt mest uppmärksammade arkitekt, att rita något för landskapet kring

Läs mer

Tog og vei ga regionvekst i en fei!

Tog og vei ga regionvekst i en fei! Tog og vei ga regionvekst i en fei! Historien om to byer I to land - Öresundsbron 3 september 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Skapar broar och tunnlar nya regioner? NEJ ofta är förhoppningarna

Läs mer