Kulturens kraft för regional utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kulturens kraft för regional utveckling"

Transkript

1 Kulturens kraft för regional utveckling Inlaga Kulturens kraft.indd

2 Inlaga Kulturens kraft.indd

3 Lisbeth Lindeborg & Lars Lindkvist (red.) Kulturens kraft för regional utveckling SNS Förlag Inlaga Kulturens kraft.indd

4 SNS Förlag Box Stockholm Telefon: Telefax: SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av beslutsfattare och opinionsbildare i privat och offentlig sektor. SNS vill genom forskning, bokutgivning och möten bidra till debatt och rationella beslut i samhällsfrågor. Kulturens kraft för regional utveckling Lisbeth Lindeborg och Lars Lindkvist (red.) Första upplagan Första tryckningen 2010 Författarna och SNS Förlag Grafisk form Patrik sundström. Illustrationer s Guggenheimmuseet i Bilbao. Foto Myk Reeve, Wikipedia; s Anthony Gormleys installation i Snöhettas betongkub, Kivik Art Center. Foto: Sven Nilsson; s Weak; s Bergsjöns centrum. Foto: Maria Holmgren; s AIRIS 2003, Astra Zeneca. Foto: Rolf Hallin; s Nordiska Akvarellmuseet och Skärhamn. Foto: Christer Hallgren; s It s all entertainment folks! Foto: Tobias Nielsén; s Furillen. Foto: Johan hellström; s Nätverkande. Foto: Bo Olls; s TenstaBo 06. Leopardsmyckat radhus av Ylva Oglands. Hästlampan av Front och möbler från tensta möbler. Foto: Claudio Bresciani/Scanpix; s Bilden avser Cirkus Cirkör. Ur boken Inuti ett cirkushjärta av Tilde Björfors och Kajsa Lind. Foto: Erik Olsson; s Utsikt Stadra. Foto: Lasse Ernst; s Dalhalla. Foto: Martin Litens; s Färgfabriken Norr. Foto: Lennart Jonasson; s Ehcange. Foto: Wilhelm Jaresand; s Isorgelkonsert i Icehotel, april Foto: Hans Gelter; s Angel of the North. Foto: Brian Lawrence, Getty Images. Tryck 08Tryck, Bromma ISBN: Inlaga Kulturens kraft.indd

5 Innehåll Förord 9 Lisbeth Lindeborg & Lars Lindkvist På väg i kultursamhället 10 Ett inledande samtal S v e n N i l s s o n Det kreativa landskapet 30 Skapande skåne L ars Lindkvist, Erica M ånsson & Lisa Bergm an Att hitta platsens själ 68 Cultural planning i Kronobergs län C h r i s t i n a H j o r t h Staden som livsmiljö 93 Cultural planning i Bergsjön M i c h a e l E r i k s s o n & A l e x a n d e r S t y h r e Kreativ logik, komfortzoner och värdet av konstnärligt tänkande 114 AIRIS-projektet AIRIS toppen av ett isberg. Av Pia Areblad 117 John Armbrecht & Tom my D. Andersson Kultur och värdeskapande 140 En ekonomisk analys av Vara Konserthus och Nordiska Akvarellmuseet T o b i a s N i e l s é n System för kreativitet 169 Hultsfredsfestivalens framgångshistoria full av misslyckanden L a r s L i n d k v i s t Kreativa skärningspunkter och entreprenörskap 188 Furillen Inlaga Kulturens kraft.indd

6 H e l é n e B ä c k s t r ö m KRUT 209 Kreativ utveckling och regionala processer i östra Mellansverige och södra Småland L ars Lindkvist & K atja Lindqvist Konsthallars kraft för lokal utveckling 230 Tensta och Virserum Hans Wessblad En kulturekonomisk metamorfos 260 Botkyrka L a s s e E r n s t Mitt i en skärningspunkt 283 Bergslagen P e r F r a n k e l i u s Konsten att väva samman kultur, natur och ekonomi 301 Dalhalla Wilhelm Skoglund & Stig Westerdahl Relationell estetik i gammal militärstad 331 Färgfabriken Norr i Östersund R o l f H u g o s o n Möten, nätverk och politik 356 Norrlandsoperan igår, idag, imorgon H a n s G e l t e r & J e n n i e G e l t e r Lärdomar från ett innovativt utvecklingsprojekt 377 Ice Dome Concert Hall i Piteå Lisbeth Lindeborg 400 Med kulturen som ledstjärna 400 Europeiska städer och regioner i förvandling Register 456 Författarna 462 Inlaga Kulturens kraft.indd

7 Inlaga Kulturens kraft.indd

8 Kultur är odling, utveckling av människan själv Kulturen ger oss trygghet och samhörighet glädje och mening, rättfärdighet, kunskap och förnuft. Kultur är skrattet och gråten tillsammans, kärleken, ömheten, vänskapen, minnena, saknaden och sorgen Kulturen ger oss skaparglädjen och skönheten, musiken och konsten, filosofin, idéerna och idealen, lagen och rätten, biblioteken, teatrarna, drömmarna vid lägerelden, fantasin och andakten, dikten, sagan och sången Kulturen låter oss drömma om framtiden. kulturen ger oss hopp och längtan Kultur är stilla förundran och mod att leva. Inlaga Kulturens kraft.indd

9 Förord Med dessa rader ur dikten Kultur av Bengt Bratt* inleder vi denna antologi om Kulturens kraft för regional utveckling. Utöver de egenskaper som kulturen har och som Bengt Bratt ger uttryck för ser vi också att kulturen berikar genom sin regionala utvecklingspotential. I denna antologi söker 22 forskare och andra verksamma inom kulturen svar på frågorna: Vad har regionala satsningar på kulturen lett till och hur har dessa på olika håll gestaltats? Vilka är de positiva och negativa erfarenheterna? Vårt syfte är att berätta om och analysera svenska och europeiska exempel där kultursatsningar på lokal och regional nivå stimulerat utvecklingen och lett till spännande förändringsprocesser för samhället i övrigt. De olika satsningar som vi behandlar i antologin hittar vi både på Sveriges karta från Skåne till Piteå och på olika håll i andra europeiska länder. Vi ber att få tacka samtliga medverkande författare för gott samarbete. Ett stort tack går också till Centre for Cultural Economy (cce) vid Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö, Sveriges Kommuner och Landsting (skl) och Stiftelsen framtidens kultur för deras finansiella stöd utan vilket denna bok aldrig kunnat ges ut. Avslutningsvis ett stort tack till Marie Ottosson, Sofia Cecioni och Torgny Wadensjö på sns Förlag för ett effektivt och uppbyggande förlagsarbete. Marburg & Färjestaden i mars 2010 lisbeth lindeborg & lars lindkvist * Bengt Bratt (1992): Nya tag i skolan: om modet att tala, om språkburna kunskaps processer, om elevens rätt och lärarens arbetsglädje, om pedagogisk etik i en kulturskapande skola. Linköping: Futurum. 9 Inlaga Kulturens kraft.indd

10 Lisbeth Lindeborg & Lars Lindkvist På väg i kultursamhället E t t i n l e d a n d e s a m t a l Inlaga Kulturens kraft.indd

11 Inlaga Kulturens kraft.indd

12 lindeborg & lindkvist Lars: Nu kan vi fira tjugoårsjubileum kom din omtalade erurapport om»kulturens betydelse«och 1991 kom din departementsrapport»kultur som lokaliseringsfaktor«. 1 Hur ser du på utvecklingen sedan dess? Hur har kulturklimatet förändrats? Lisbeth: Det är en väsentlig skillnad. Idag är vi ju verkligen på väg i ett redan existerande kultursamhälle och så är det i större delen av Europa. Omkring 1990 däremot var kulturen fortfarande marginaliserad. Man talade i andra kategorier och termer, till exempel om kultur- och kunskapssamhället som något framtida. Påfallande var också att kultur sågs som något som var helt beroende av subventioner. Det ifrågasattes om kultur var något närande eller tärande en absurd frågeställning! Då jag höll mina föredrag och seminarier runt om i landet och även utomlands detta var mellan 1991 och 1997 använde jag huvudsakligen exempel från Tyskland och tog då över en del terminologi därifrån, bland annat»investeringar i den kulturella infrastrukturen«, antingen den bestod av institutioner eller fria verksamheter. Ett annat exempel är begreppet kreativa industrier. Idag förekommer det överallt. Men då jag nämnde ordet»industri«naturligtvis inom citationstecken i samband med kultur eller begreppet kulturekonomi så blev det ett ramaskri på många håll. Men kulturcheferna, tjänstemännen och kulturutövarna själva var begeistrade. Äntligen togs deras jobb på allvar. Likaså påstods det på vissa håll att jag pläderade för en instrumentalisering av kulturen. Detta måste jag då bemöta med hänvisningar till min bok där jag skrivit tydligt och klart och även citerat ett antal vederhäftiga personer att kulturen inte på några villkor får instrumentaliseras. Jag hade också exempel som visade att där kulturen instrumentaliseras var framgångarna begränsade. För vissa var det svårt att förstå att kultur lönar sig och att detta inte har med en krass instrumentalisering att göra. Känslorna var verkligen upphettade. I en tongivande rapport som gavs ut i mars 1994 Kultur och ekonomi en litteraturöversikt 2 anklagades eru-rapporten dels för en»närmast religiös känsla för kulturen«dels för att den pläderade för en bred uppfattning av kulturbegreppet med press, förlag, film, tv och kulturturism. 3 Som vi vet, och det visas också i vår bok, är den breda uppfattningen av kulturbegreppet 12 Inlaga Kulturens kraft.indd

13 P Å V Ä G I K U L T U R S A M H Ä L L E T idag gängse uppfattning. Men då accepterades inte detta:»för Lisbeth Lindeborg blir det naturligt att ta med medieindustrin eftersom detta gör det möjligt att påvisa att sektorn är lönsam. Vad man räknar till sektorn kan bero på vad man är ute efter«. 4 Så stod det i litteraturöversikten. Dessutom riktades kritik mot att eru-rapporten hävdar»att kultursektorn är mer lönsam än flera etablerade industrier.«5 Redan då visade studier att så var fallet och idag är skillnaderna än större som vi ser här i vår bok. Lars: I det sammanhanget vill jag hänvisa till en norsk studie från 2004, Kartlegging av kulturnæringene i Norge økonomisk betydningvekst- og utviklingspotensial. 6 Där konstateras att även om kulturnäringen verkar beskedlig vid första ögonkastet, 3,5 procent av bruttonationalprodukten, bnp, är den nästan lika stor som verkstadsindustrin, lite större än livsmedelsindustrin, över dubbelt så stor som jordbruket och tre gånger så stor som det norska fisket. Kulturella näringar har varit bland de näringsgrenar som vuxit starkast de senaste åren. Framför allt grenen»utövande konst«har vuxit starkt både vad det gäller sysselsättning och andel av bnp, där»utövande konst«har betydligt större tillväxt än de flesta andra näringsgrenar. Lisbeth: Liknande undersökningar finns från ett flertal länder. Jag tar upp det i mitt kapitel. Mot bakgrund av det och av Richard Floridas bästsäljande skriverier om den kreativa klassen, 7 och liknande forskning som gjorts under de senaste tjugo åren visar de uttalanden som görs i litteraturöversikten på ett förfärande förstelnat och fastlåst synsätt. De säger något om den brist på flexibilitet och kreativitet som fanns på flera håll också bland några av de få ekonomer som hade kultursektorn som tema. Prognoserna som gjordes då har visat sig vara alltför försiktiga. Till skillnad från idag då kulturekonomin är ett omfattande nästan inflationärt område var det få forskare som höll på med temat kultur som utvecklingsfaktor. På internationella seminarier var det alltid samma personer som kom. Som tur var, var det inte de bakåtsträvande uppfattningarna i den nämnda litteraturöversikten, som överlevde utan det som eru-rapporten stod för. Jag kan nämna att rapporten kom ut i tre upplagor vilket är mycket ovanligt för en parlamentsrapport och att den sedan cirkulerade i piratkopior. Det är roligt nu att se att de tankegångar som 13 Inlaga Kulturens kraft.indd

14 lindeborg & lindkvist jag då propagerade för är hundraprocentigt accepterade. En viss lisa var att jag fick det första nyinstiftade priset från svenska kulturchefer för att jag»med brinnande entusiasm och oemotsägliga fakta spridit budskapet om kulturens roll som motor i samhället«. Så står det i dokumentet som nu hänger på väggen hemma i mitt arbetsrum. Lika uppmuntrande var att jag också hade fullt gehör hos kulturutövarna som är den kreativa klassens kärna. Lars: Ja, om man jämför så ser det verkligen annorlunda ut idag. Runt om i Sverige kopplas kultur och regional utveckling samman. Det formuleras regionala utvecklingsprogram och strategier som framhäver betydelsen av konst och kultur för utvecklingen. Detta togs också upp i en studie av Kulturrådet, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet och Svenska Filminstitutet år Däri fastställdes vilka roller kulturen ges i regionala tillväxtprogram som livsmiljö, lokaliseringsfaktor och industri, inom upplevelsenäringen och som främjare av såväl kreativitet och attraktivitet med åtföljande profileringsmöjligheter. Lisbeth: och som samhällets avantgarde och en framtidens seismograf. Lars: I sydöstra Sverige där jag är verksam framkommer detta tydligt. Regionförbundet södra Småland publicerade år 2007 en kulturstrategi 9 där visionen är ett»livskraftigt kreativt kulturklimat i södra Småland«, som visar hur Kronobergs län kan utvecklas inom kulturområdet. Strategins utgångspunkt är insikten om att den kulturella miljön är avgörande för att skapa ett gott samhälle, vilket i sig är den bästa grunden för ekonomisk framgång. Med denna utgångspunkt formuleras strategiska frågor för regionens utveckling: Hur kan vår region hävda sig i konkurrensen i ett allt mer globaliserat samhälle? Vilka näringar ska vi leva på? Vad är unikt i vår region och hur kan vi använda oss av detta? Hur kan vi skapa ett kreativt kulturklimat som uppmuntrar tolerans och innovation? Hur kan länet bli mer attraktivt för boende och besökare? Med hjälp av cultural planning-metoden, som skär genom gränserna för den offentliga sektorn, privata marknaden och civilsamhället och som kopplar konst och kultur till andra delar av kommunal verksamhet, söker man finna utvecklingsområden som är unika för söd- 14 Inlaga Kulturens kraft.indd

15 P Å V Ä G I K U L T U R S A M H Ä L L E T ra Småland. Då har man upptäckt områden som varit relativt okända före kartläggningsarbetet. Satsningar inom olika utvecklingsområden ska länkas till varandra för att uppnå större effekt och ett mer kreativt resultat. I detalj kommer vi in mer på denna metod i bokens två kapitel om Kronoberg och Bergsjön. Ett annat exempel är Kalmarregionen som befinner sig i en spännande process där konst och kultur är viktiga drivkrafter. Men kulturen anses även ha ett starkt egenvärde:»kulturen är också en del av regionens attraktionskraft och identitet. En avgörande förutsättning för att kultur skall vara en viktig tillväxtfaktor är att den också har ett starkt egenvärde. Kulturen har en grundläggande betydelse för människorna i regionen. Utan att överdriva kan man hävda att kulturen är samhällets själ, vår stolthet, självkänsla och värdighet.«så skriver Regionförbundet i Kalmar på sin hemsida. 10 Där framgår också att det finns flera skäl för regionen att arbeta med kultur och regional utveckling, däribland: * * * * För kulturens egen skull för att kunna lämna över ett minst lika värdefullt kulturarv till nästa generation som det som vi själva fått till låns. För att ett livaktigt kulturliv inom alla konstarter gör regionen at traktiv och hjälper oss att vända befolkningsutvecklingen. För att stärka en identitet som präglas av tillit och tillåtande och som därmed stärker vår entreprenörsanda. För att kultur är en betydande del av vårt näringsliv och en sektor med utvecklingspotential. Lisbeth: Det är precis de faktorer som kommer fram i mina fem europeiska exempel från städer och regioner här i boken. De faktorer som driver på utvecklingen är genomgående lika. Du var också inne på Stockholm Lars: Ja, också i Stockholm görs en stor satsning på kultur. Målsättning för den 2008 presenterade»kulturvision 2030«är att göra Stockholm till Europas främsta kulturmetropol. 11 Kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt menar dock att själva processen dit är viktigare än resultatet.»arbetet med kulturvisionen «Lisbeth: Förlåt att jag avbryter. Det är en av mina viktigaste slut- 15 Inlaga Kulturens kraft.indd

16 lindeborg & lindkvist satser att processen som också är en läroprocess som aldrig tar slut; den får inte ta slut, det finns alltså inget»dit«, inget stort mål som man når fram till där man kan slå sig till ro utan det viktigaste är att alltid hålla på. Holstebro som jag skriver om är ett perfekt exempel på detta. Vad ville du säga om kulturvisionen? Lars: Jo, arbetet med den»öppnar för samtal om kulturens värde för staden Alla förvaltningar och nämnder måste förhålla sig till kulturvisionen. Den ska hjälpa oss att jobba långsiktigt och mot samma mål att bli en ledande kulturstad i Europa.«I uppdraget med Kulturvision 2030 anges fyra orsaker till varför kulturen är så viktig för Stockholms framtid: Det första är att kulturarenorna är de mest besökta attraktionerna i Stockholm och bidrar till besöksnäringen. Det andra är att ett rikligt kulturliv ger positiva sociala effekter och stärker folkhälsan. För det tredje stärker kulturen den lokala identiteten. Sist, men inte minst, gör kreativa människor och miljöer Stockholm intressant som etableringsplats och bidrar till den ekonomiska tillväxten. Lisbeth: Det är intressant vi får se hur det går men det skadar inte att sträva mot stjärnorna. Vad som utmärker många av våra exempel i boken, jag tänker då på Skärhamn, Vara, Rättvik med Dalhalla, Virserum, Hultsfred, Bergslagen, ön Furillen och mitt eget exempel Lich i Tyskland, är att de är analyser av kultursatsningar på små orter. Detta är något som alltid utgjort en viktig plattform i min egen forskning. Redan innan eru-rapporten skrev jag om kulturens betydelse i periferier. 12 I Sverige följde jag upp vad som hände i Arvidsjaur, Ragunda, Kil och Tanum, som jag presenterat i föredrag bland annat i Tyskland. Senare har jag fortsatt att undersöka kulturens roll på små platser som Montichiello i Italien, Vrin i Schweiz, orterna i Rheingau i Tyskland, Notodden i Norge och kantonen Jura i Schweiz. Jura är särskilt intressant. Tidigare hängde regionen ihop med den större rikare kantonen Bern. Men de två kantonerna var alltför disparata så 1978 lösgjorde sig Jura trots att det alltid varit en fattig landsbygdsregion med bara invånare och tre fyra småstäder. Ingen trodde att Jura skulle klara sig. Men där har landsbygden blivit ett trumfess och kulturturismen växer. Så till exempel marknadsför denna 16 Inlaga Kulturens kraft.indd

17 P Å V Ä G I K U L T U R S A M H Ä L L E T smakregion, Région du Goût, sina agrara produkter inom olika kulturella ramar bland annat med spektakulära utställningar ihop med franska Jura. Dessutom söker sig allt fler turister till kulturvägar som Via Jura och Watch Valley där natur kombineras med kultur. Också företagen har upptäckt Jura som alltid varit ett centrum för urmakeri och mikroteknik. År 2008 valde 35 utländska företag inom mikroteknik och medicinteknik att slå sig ned i Jura; här dominerar fortfarande industrisektorn med innovativa och välmående småföretag och utgör 44 procent av Juras ekonomiska kraft. Man satsar på kvalitet i stället för kvantitet både då det gäller industrin och kulturnäringarna. Lars: Visst även den svenska statistiken visar att storleken på de kulturella näringarna är omfattande ute på landsbygden. I en artikel nyligen»kultur som regional utvecklingsfaktor«av kulturgeografen Brita Hermelin 13 argumenteras för att både små och stora platser kan använda sig av kultur som utvecklingsfaktor. Men det råder olika förutsättningar för olika platser att använda kulturella resurser för lokal och regional utveckling. Lisbeth: Just det. Det finns en påfallande diversifiering och man kan ju inte kopiera och föra över framgången från en plats till en annan. Varje plats måste hitta sin speciella profil. Vad som gäller är pluralism och heterogenitet. Homogenitet och likriktning leder till ingenting. När jag åkte runt i Sverige under 1990-talet blev jag verkligen imponerad då jag såg hur fantastiskt mycket som hände inom kulturlivet också på landsbygden och hur olika det var överallt. Därför är jag inte förvånad över våra exempel här de är resultaten av en utvecklingsprocess som inleddes mentalt långt tidigare. Det är verkligen både spännande och tankeväckande läsning. Lars: Jag håller med. Två spännande exempel från boken är Furillens konferensanläggning i en ombyggd kalkstensfabrik på Gotland och Dalhallas operascen mitt i ett nedlagt kalkstensbrott i Dalarna. I båda fallen handlar det om ett långsiktigt arbeta med att förverkliga en till synes omöjlig idé mot alla odds. På ett förtjänstfullt sätt visas att det med utgångspunkt i den lokala identiteten går att förena kultur, ekonomi och natur och samtidigt skapa ökad sysselsättning. Men det tar tid! Lisbeth: I det sammanhanget måste jag erinra om ett uttalande 17 Inlaga Kulturens kraft.indd

18 lindeborg & lindkvist från politikern Mona Sahlin, som upprört ett stort antal kulturarbetare på många orter i Sverige. I en intervju i det turkiska ungdomsförbundets tidskrift Euroturk i mars 2002 hävdade hon att Sverige saknade identitet och det enda vi hade var»midsommarafton och sådana töntiga saker«. Vad som upprörde människor var, hur den dåvarande integrationsministern, som idag gör anspråk på att bli statsminister, kunde yttra sig så nedvärderande om sitt land. Dessutom stämmer det inte alls med verkligheten. Vi har ju mängder av fin kultur som även är uttryck för ett lokalt, regionalt och nationellt identitetsmedvetande. Nåväl, en tanke bakom boken har varit att»dimpa ned«på olika platser för att se: Vad händer här? Det är den geografiska spridningen som är idén och inte att tvångsmässigt knyta samman kapitlen inom ramen för ett tema. Vår ansats stämmer också med verkligheten om vi ser till de tre fiktiva kulturkartorna som jag talar om i min prolog där det handlar om att visa i vilket högt tempo som antalet kulturplatser ökat de senaste 40 respektive 20 åren. På kartan idag hittar vi också stora nedgångna industri- och hamnstäder som Lille, Liverpool, Antwerpen, Essen och andra städer i Ruhr-området, Marseille, Glasgow, Genua, Turin och NewcastleGateshead som jag skriver om här i boken. För alla gäller att de var tvungna att göra en helomvändning från traditionellt industri- till kultur- och kunskapssamhälle för att alls överleva. Jag kallar detta turning-the-tide. Det fiffiga är att alla har möjlighet att ändra sig. Det handlar alltid om att våga och vinna. Du var inne på Bilbao som ännu ett exempel på turning-the-tide. Lars: Ja, och jag vill där hänvisa till dansken Steffen Gulmanns spännande bok Citydesign byudvikling for borgere som kom ut Där pekar han på vad vi kan lära oss av Bilbaos förändring och vad konsten kan bidra med i regional utveckling. Under loppet av 15 år har Bilbao med sina drygt invånare gått från en tillvaro som smutsig hamn- och industristad som ansågs olämplig att leva och bo i, till ett nytt liv som en ren stad med strålande arkitektur, nya jobb och god tillgång på både high tech- och serviceföretag. Samtidigt har arbetslösheten sjunkit från 35 till 8 procent. På 1970-talet var situationen i Bilbao sämre än någonsin. De fortsatta satsningarna på skeppsvarv, järn- och stålindustri kunde inte längre rädda jobben. Dessutom bidrog föroreningarna till att öde- 18 Inlaga Kulturens kraft.indd

19 P Å V Ä G I K U L T U R S A M H Ä L L E T lägga stadsmiljön så folk flyttade därifrån. Något måste göras för att staden skulle överleva. Målet för förändringsprocessen var att skapa en metropol med högsta servicenivå. Serviceföretag skulle dras dit. Meningen var att använda sig av den kompetens som fanns hos arbetskraften i staden, översätta den till servicejobb och skapa nya arbetsplatser. Serviceföretag skulle vara näringslivsunderlag eftersom det inte kräver högutbildad arbetskraft. Dessutom skapar servicebranschen många arbetstillfällen. I Bilbao var invånarnas trivsel utgångspunkt för förändringen som skulle genomföras i fyra steg: 1. Att skapa fysiska ramar, där infrastrukturen, inklusive it-kapaciteten, är viktig. 2. Att skapa en ordentlig stadsmiljö. 3. Att öka det sociala kapitalet. 4. Att skapa goda ramar för sport och konst. Tack vare investeringar på 3,4 miljarder euro under 15 år har dessa målsättningar delvis kunnat omsättas. Så exempelvis har 1,2 miljarder investerats i en ny metro, 600 miljoner i ny hamn och 135 miljoner i det numera världsberömda Guggenheimmuseet. 15 Lisbeth: Det är stora pengar. Vem finansierade? Det var väl mest stöd från eu. Lars: Ja, visserligen har det gjorts stora investeringar av det privata näringslivet, där hotellkedjor såsom Sheraton byggt nytt, men utan stöd från eu hade utvecklingen aldrig kunnat genomföras. Jag vill ta upp det nya omtalade museet. Eftersom Bilbao saknade ett modernt museum tog de politiskt ansvariga kontakt med Thomas Krens, direktör för Guggenheim i New York som visade sig intresserad av ett samarbete. Bland invånarna i Bilbao däremot var motståndet mot ett nytt konstmuseum stort; oppositionen gick till och med till val med löftet om att de skulle riva museet om de vann regionalvalet. Hade det blivit folkomröstning hade det aldrig blivit ett museum. Bara ett fåtal entusiastiska eldsjälar i det politiska systemet förstod att det var»nu eller aldrig«för Bilbao. De såg Guggenheimmuseet som kronan på verket. Senare ändrade de oppositionella sin uppfattning. Lisbeth: Det var ju tur att man satte sig över motståndet. Jag tänker på ett exempel vi har i boken om det spännande ismusikprojek- 19 Inlaga Kulturens kraft.indd

20 lindeborg & lindkvist tet i Piteå som misslyckades därför att projektet saknade riktigt stöd; de politiskt ansvariga tvekade för länge. Det var synd. Idag är det en bergstopp i Italien och en ismusikfestival i Norge som drar fördel av ansträngningarna i Piteå. Hur gick det med museet i Bilbao? Lars: Jo, det är idag symbolen för Bilbao som, enligt Gulmann, drar till sig 1 miljon turister årligen som spenderar cirka 128 miljoner euro i staden. Om det till dessa 128 miljoner adderas museets egen omsättning som 2003 var 163 miljoner euro blir resultatet ett nyskapande av ca arbetsplatser. Detta har medverkat till att medborgarna känner stolthet över sin stad. Till bilden hör att konferenscentret»euskaldona«, som rymmer både balett och opera, öppnades Bilbao är nu på väg att nå fram till det resultat man hoppades på. Allt fler nya företag flyttar in. Staden har renoverats utan att ha förlorat sin ursprungliga charm. Enligt Bilbaos borgmästare Alkatea»har vi gjort till vår målsättning att Bilbaos invånare och besökare ska känna livskvalitet genom att besöka och bo i Bilbao. Det satsar vi allt på att försöka uppnå.«guggenheimmuseet har haft stor betydelse för stadens marknadsföring utåt. Den har ännu inte blivit en del av stadens inre själ men inriktningen är att det kommer att bli det med tiden. Lisbeth: Jag vet. Det går ju litet upp och ned i Bilbao. Men då är det viktigt att framhålla att en förändring från traditionellt industri- till kultur- och kunskapssamhälle inte alltid går snörrätt uppåt utan det är något av en berg- och dalbana. Bilbao har det svårare än exempelvis NewcastleGateshead, som jag tar upp, där förankringen i befolkningen ligger på mellan 95 och 100 procent; i Bilbao är den politiska situationen dessutom osäker. Lars: Visst är det så. Bilbao ligger i Baskien vilket kan göra situationen än mer osäker. För att summera: I sin bok visar Gulmann att god konst är en av de bästa investeringar en stad kan satsa på för att skapa och utveckla livskvaliteten. Han hänvisar också till Olafur Eliassons väderinstallation på Tate Modern i London som drog till sig två miljoner besökare För 33 procent av dem var det första gången de var på ett konstmuseum. Lisbeth: Ja, det är fantastiskt. I våra exempel visar vi också siffror på kultursektorns tillväxt ekonomiskt sett. Hur ser det ut i Sveri- 20 Inlaga Kulturens kraft.indd

21 P Å V Ä G I K U L T U R S A M H Ä L L E T ge? Sven Nilsson är inne på detta i sitt fylliga kapitel Skapande Skåne. Vad finns att tillägga? Lars: Det beror på vilken definition som används. Ekonomgeografen Dominic Power gjorde 2003 en avgränsning av de kulturella näringarna i Norden som visar att sysselsättningen i de nordiska länderna (Danmark, Finland, Norge och Sverige) år 1999 låg på runt 9 procent i respektive land. 16 En annan studie av upplevelseindustrin i Sverige visar på att dess förädlingsvärde, alltså ersättningen till produktionsfaktorer, år 2002 var knappt 5 procent av Sveriges totala bnp. 17 I Sverige finns ingen samlad bild över vad upplevelseindustrin, den kulturella ekonomin eller de kreativa näringarna står för. itps (Institutet för TillväxtPolitiska Studier) studerade 2008 kopplingen»cultural economy«, upplevelseekonomi och kreativa näringar i rapporten Kreativ tillväxt? En rapport om kreativa näringar i politik och statistik. 18 Intressant är att här jämförs omfattningen på upplevelseekonomin utifrån kk-stiftelsens definition med»cultural economy«utifrån eu-kommisionens definition. kk-stiftelsen definierar upplevelseindustrin som»ett samlingsbegrepp för människor och företag med ett kreativt förhållningssätt som har till huvuduppgift att skapa och leverera upplevelser i någon form«. I eu-kommisionens studie The Economy of Culture in Europe 19 (den så kallade kea-studien) liknas»cultural economy«vid ett solsystem där det antas att verksamheter i centrum (traditionell kulturproduktion som ofta är offentligt finansierad) helt eller delvis hör samman med verksamheter längre ut från centrum (»cultural industries«såsom film, tv, musik och datorspel;»creative industries«såsom design och arkitektur;»related industries«såsom mp3-spelare och tillverkning). Det innebär att man i större utsträckning i kk-stiftelsens än i eu-kommissionens definition utgår från ett tjänste- och konsumentperspektiv i och med att turism och besöksnäringarna medräknas. Lisbeth: Det finns så många studier som utgår från olika kriterier. I Tyskland är kulturturismen alltid medräknad. Det är ju bara logiskt. Idag är det så att många kulturturister och där talar man ofta om stadsturism även gör utflykter i omgivningarna och ägnar sig åt 21 Inlaga Kulturens kraft.indd

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 VAD SKAPAR EKONOMISKT VÄRDE I UPPLEVELSEINDUSTRIN? TOBIAS NIELSÉN* DEN HÄR ARTIKELN BESKRIVER HUR OCH VARFÖR DE VIKTIGASTE OCH STÖRSTA EKONOMISKA VÄRDENA

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Kulturproduktionens villkor - introduktion. Karlstad 29 augusti 2016

Kulturproduktionens villkor - introduktion. Karlstad 29 augusti 2016 Kulturproduktionens villkor - introduktion Karlstad 29 augusti 2016 Kontakt Peter Almerud peter.almerud@gmail.com Tel. 0733 56 12 23 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: o o o o beskriva

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER

KULTUR OCH UPPLEVELSER 40 KULTUR OCH UPPLEVELSER KULTUR Kultur och kreativitet är viktiga faktorer för den enskildes utveckling, för samhällets sammanhållning och för ekonomisk tillväxt. José Manuel Barroso, ordförande för Europakommissionen

Läs mer

Socialt innehåll/kultur

Socialt innehåll/kultur Socialt innehåll/kultur Hur ser mitt uppdrag Övergripande ansvar för det sociala innehållet stödja personal och enhetschefer i arbetet tillsammans med vår värdegrundsledare Projektledare för För och med

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Kulturpolitik för hela landet

Kulturpolitik för hela landet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) Kulturpolitik för hela landet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten

Läs mer

Låt mig inledningsvis citera en dikt av Bengt Bratt:

Låt mig inledningsvis citera en dikt av Bengt Bratt: 1 Tal av Ragnwi Marcelind vid konferensen "Kulturen har en plats i vård och behandling på Smålands musik och teater i Jönköping den 13 oktober 2009. Tack Tack för att jag blivit inbjuden att tala vid den

Läs mer

Skåne Livskvalitet i världsklass

Skåne Livskvalitet i världsklass Skåne Livskvalitet i världsklass 1 Region Skåne är ansvarig för kollektivtrafiken i Skåne. Pågatågen och busstrafiken knyter samman Skåne tillsammans med Öresundstågen, som även sträcker sig över övriga

Läs mer

Skellefteås kulturplan. Kultur i centrum

Skellefteås kulturplan. Kultur i centrum Skellefteås kulturplan Kultur i centrum Dialog Nu är vi alltså i fasen där vi talar med medborgare, föreningar och förbund om vad de tror om kulturen i Skellefteå och om vad de vill se hända! Därför vill

Läs mer

Kulturproduktionens villkor - introduktion. Karlstad 20 januari 2014

Kulturproduktionens villkor - introduktion. Karlstad 20 januari 2014 Kulturproduktionens villkor - introduktion Karlstad 20 januari 2014 Peter Almerud peter.almerud@gmail.com Tel. 0733 56 12 23 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: o använda kulturpolitiska

Läs mer

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015 Kultur och värdeskapande Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015 Kultur och värdeskapande Utgångspunkten är helt och hållet ekonomisk. Kostnaden för de använda resurserna jämförs med värdet

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Ledning. av företag och förvaltningar. Rolf Lind och Anders Ivarsson Westerberg (red.) Fjärde upplagan FORMER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRING SNS FÖRLAG

Ledning. av företag och förvaltningar. Rolf Lind och Anders Ivarsson Westerberg (red.) Fjärde upplagan FORMER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRING SNS FÖRLAG Ledning av företag och förvaltningar FORMER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRING Rolf Lind och Anders Ivarsson Westerberg (red.) * Fjärde upplagan SNS FÖRLAG SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Ekonomiska Effekter, Tillväxt. DCMS Richard Florida

Ekonomiska Effekter, Tillväxt. DCMS Richard Florida John Armbrecht Samhällsekonomiskt värde Ekonomiska Effekter, Tillväxt Kulturellt/ estetiskt värde KEA briefing (Samhälls-) ekonomisk forskning DCMS Richard Florida Vad menas med kultur? Throsbys (2010)

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Nationalekonomins grunder SNS Förlag

Nationalekonomins grunder SNS Förlag b j ö r n e l s ä s s e r Nationalekonomins grunder SNS Förlag Nationalekonomi - inlaga.indd 3 11-06-17 16.49.14 SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08 507 025 00 Fax: 08 507 025 25 info@sns.se

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

När kultur är resans mål. Design och destinationsutveckling i samspel Kalmar Slott maj 2016

När kultur är resans mål. Design och destinationsutveckling i samspel Kalmar Slott maj 2016 När kultur är resans mål Design och destinationsutveckling i samspel Kalmar Slott 17-18 maj 2016 Hållbar destinationsutveckling 2012-2015 Hållbar destinationsutveckling - fyra viktiga processer för långsiktig

Läs mer

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Sökbara stipendier Handläggare: Bo Olls Verksamhet: Enheten för kultur och kreativitet, ledningsstaben Datum: 2016-02-17 Diarienummer: RUN 2015-429

Läs mer

Framtidens tjänstepensioner

Framtidens tjänstepensioner Michael Møller Niels Christian Nielsen Framtidens tjänstepensioner SNS FÖRLAG SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 order@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Tillsammans. Ju fler som drar åt samma håll, desto större är chansen att lyckas. Så enkel är den grundläggande idén bakom

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004 UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 Statistik Sida 1 (14) STATISTIK UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 INLEDNING DETTA ÄR EN UPPDATERING AV RAPPORTEN Upplevelseindustrin 23 Statistik och jämförelser, utgiven av KK stiftelsen

Läs mer

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? - Stor! - På vilket sätt? - Besöksnäringsforum - Sammanhållen besöksnäringspolitik Näringsdepartementet Vilken betydelse har landsbygden för svensk

Läs mer

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt särskild

Läs mer

Konstruktionen av ett kulturarv. Karlstad 27 februari 2012

Konstruktionen av ett kulturarv. Karlstad 27 februari 2012 Konstruktionen av ett kulturarv Karlstad 27 februari 2012 Utgångspunkter Från industrisamhälle till tjänstesamhälle, till informationssamhälle, till upplevelsesamhälle. Vad styr lokaliseringen av upplevelsetjänster?

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Det handlar om oss alla Jämtlands län bor idag inte fler personer än vad I det gjorde för hundra år sedan. På den tiden bodde

Läs mer

Kulturella och kreativa näringar vad menar vi? SERVICE MANAGEMENT

Kulturella och kreativa näringar vad menar vi? SERVICE MANAGEMENT Kulturella och kreativa näringar vad menar vi? DEFINITION OCH ÖVERSIKT AV KKN KATJA LINDQVIST, SERVICE MANAGEMENT Det politiska intresset för kulturella och kreativa näringar creative industries, upplevelseindustri,

Läs mer

Rumslig strategisk planering på regional nivå

Rumslig strategisk planering på regional nivå Rumslig strategisk planering på regional nivå Fredagsakademi Region Örebro Dagens presentation: Hur ser dagens regionalisering ut? Rumslig organisering och planering Några exempel från Åttamiljonerstaden

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag

Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3151 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Innovationsveckan inledning måndag 3 oktober Varmt välkomna till Umeå och Västerbotten!

Innovationsveckan inledning måndag 3 oktober Varmt välkomna till Umeå och Västerbotten! Innovationsveckan inledning måndag 3 oktober 2016 Varmt välkomna till Umeå och Västerbotten! Umeå är som ni förstås vet - residensstad i Västerbotten, en snabbt växande stad med idag 122 000 invånare.

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Från industrier till upplevelser en studie av symbolisk och materiell omvandling i Bergslagen. Max Jakobsson

Från industrier till upplevelser en studie av symbolisk och materiell omvandling i Bergslagen. Max Jakobsson Från industrier till upplevelser en studie av symbolisk och materiell omvandling i Bergslagen Max Jakobsson Centrum för Urbana och Regional Studier (Örebro universitet) Projektledare för JämBredd (Mdh)

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Handlingsplan Antagen av kommittén

Handlingsplan Antagen av kommittén Handlingsplan 2013 Antagen av kommittén 2012-11- 14 Inledning Mittnordenkommittén är ett gemensamt samarbetsorgan inom de mittnordiska regionerna belägna från den ryska gränsen i öst till Atlanten i väst.

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

LANDSTINGET KRONOBERGS KULTURSTRATEGI 2006-2010 KREATIVA KRONOBERG. VISION: Livskraftigt kreativt kulturklimat i Södra Småland

LANDSTINGET KRONOBERGS KULTURSTRATEGI 2006-2010 KREATIVA KRONOBERG. VISION: Livskraftigt kreativt kulturklimat i Södra Småland KREATIVA KRONOBERG LANDSTINGET KRONOBERGS KULTURSTRATEGI 2006-2010 VISION: Livskraftigt kreativt kulturklimat i Södra Småland LANDSTINGET KRONOBERGS KULTURSTRATEGI 2006-2010 FÖRORD vi har mycket goda förutsättningar

Läs mer

Moving Media. Southern Sweden. En kreativ upplevelseindustri med fötterna i framtiden

Moving Media. Southern Sweden. En kreativ upplevelseindustri med fötterna i framtiden Moving Media Southern Sweden En kreativ upplevelseindustri med fötterna i framtiden Karin Johansson-Mex Utveckligssamordnare för film och rörlig bild Näringslivsutveckling Region Skåne Karin.mex@skane.se

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM Vilka intressekonflikter kan uppstå i mötet mellan betalande turister, frilufts människor och vattenbrukare? Får alla

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Tillsammans. Vår väg mot visionen

Tillsammans. Vår väg mot visionen Vision 2031 Vad är en vision? Visionen är vår gemensamma önskan om hur det ska vara att leva, arbeta och besöka Kramfors kommun i framtiden. Ett läge som utmanar, inspirerar och ger energi. Med visionen

Läs mer

This is a published version of a paper published in Forskningsrapporter i statsvetenskap vid Umeå universitet ; 2012:1.

This is a published version of a paper published in Forskningsrapporter i statsvetenskap vid Umeå universitet ; 2012:1. Umeå University This is a published version of a paper published in Forskningsrapporter i statsvetenskap vid Umeå universitet ; 2012:1. Citation for the published paper: Müller, D. (2012) "Fritidsaktiviteter

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

REGIONAL KULTURPLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2016-2019

REGIONAL KULTURPLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2016-2019 REGIONAL KULTURPLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2016-2019 DISPOSITION STYRDOKUMENT KULTURENS INFRASTRUKTUR KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING UTVECKLING KONST- OCH

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Konst och Politik Del II. Hösten 2007

Konst och Politik Del II. Hösten 2007 Konst och Politik Del II. Hösten 2007 Vision för VGR Det goda livet Vision för kulturen Kulturens position ska vara stark Ska vara attraktiv för kulturutövare att bo och verka i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Tjänsteskrivelse 1(1) 2011-03-17 Kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Förslag till beslut

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft

Läs mer

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun KULTURPOLITISKT PROGRAM för Haninge kommun 2015 2025 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Program Kulturpolitiskt program för Haninge kommun 2015-2025 2014-09-08 2015-01-01 Beslutat

Läs mer

Framtidens tillväxt och näringslivn

Framtidens tillväxt och näringslivn Regionens attraktionskraft Hur skapar vi en attraktiv region för morgondagens kompetens och företagande? 1.Kommunikation & infrastruktur (41) Bind ihop regionen, stå sig i konkurrens med Kastrup 2.Utveckla

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST

GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST - 1 - Göteborg den 16 december 2010 GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST Rådande kulturpolitik gynnar inte konstnärers möjlighet att utvecklas och skapa god konst. Alltför mycket energi går åt att klara

Läs mer

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet Projektet Varumärket Grästorp Bakgrund s verksamhetsmål för 2013 är att förbättra profileringen av Grästorp. För att skapa förutsättningar för en framgångsrik marknadsföring krävs att alla som finns och

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 1 (10) Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014,dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet

Läs mer

Dagordning , kl

Dagordning , kl Dagordning 160115, kl 09.00-12.00 09.00-10.00 Dagens ämne förankrat i dialog och kultur- och bildningsplanen Information kulturpris kulturstipendier projektstöd föreningsstöd Paus 15 min 10.00-11.00 Diskussion

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga

Läs mer