LÄGESRAPPORT 2013 Hållbar kunskapsstad Lund NE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄGESRAPPORT 2013 Hållbar kunskapsstad Lund NE"

Transkript

1 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2013 LÄGESRAPPORT 2013 Hållbar kunskapsstad Lund NE NORDÖSTRA LUND BRUNNSHÖG ESS OCH MAX IV IDEON- TORGET UNIVERSITETS- SJUKHUSET UNIVERSITETS- PLÅN LUND C 1

2 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2014 BYGGNADER ENERGI MOBILITET GRÖNSKA Projektledare: Dagmar Gormsen Sammanställt av: Frida Sundh Grafisk form: Grafolin Mars

3 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2013 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 4 PROJEKTOMRÅDET KUNSKAPSSTRÅKET OCH BRUNNSHÖG 5 AKTIVITETER UNDER FÖRNYELSE AV LUNDS UNIVERSITET HISTORISKA MILJÖER Lundagård med omgivning, Statens fastighetsverk Kvarteret Paradis, Akademiska Hus 6 2. KUNSKAPSSTRÅKET STADSINTEGRERAD SPÅRVÄG, GÅNG OCH CYKEL Attraktiva gång- och cykelstråk, Lunds kommun Belysning av inbyggd hållplats, Lunds kommun 9 3. FÖRTÄTNING OCH BLANDSTAD I CAMPUSMILJÖ Ideon Gateway, Ikano Fastigheter Campusområde LTH samt Ideon, Akademiska Hus Hållbart kompaktboende, AF Bostäder STADSNÄRA GRÖNOMRÅDE Stadsnära grönområde, Lunds kommun HÅLLBARHETSHUS I HÅLLPLATSMILJÖER Hållbarhetshus, Lunds kommun, byggherrar och större fastighetsägare Prototyping the City, Lunds universitet, Region Skåne och Lunds kommun PROJEKTLEDNING OCH MARKNADSFÖRING Programsamordning, administration, information och utvärdering, Lunds kommun 30 EKONOMISK UPPFÖLJNING 32 3

4 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2014 SAMMANFATTNING Mycket har hänt under året i projektet Hållbar kunskapsstad Lund NE. Flera delåtgärder är redan nu i avslutningsskedet och Ideon Gateway har varit i gång under ett helt år och rönt mycket uppmärksamhet i media. Snart är även den ombyggda hållplatsen i närheten av byggnaden i bruk. På campusområdet har Akademiska Hus slutfört flera åtgärder, Annexet och Energilagret hör till dessa. Åtgärderna i Maskinhuset, motorlabbet är nästintill klara och i kvarteret Paradis syns nu hur Eden har förändrats. Stadsodlingsprojektet har intresserat många och klimatplanteringarna på Brunnshög påbörjas i maj. Även AF Bostäder är beredda på att sätta spaden i jorden för de experimentbostäder som ska bli ett kompakt studentboende. Statens Fastighetsverks förslag på åtgärder har fått klartecken från Riksantikvarieämbetet och ombyggnaden av Historiska museet är nu påbörjad. Sammantaget är det endast en åtgärd som i nuläget inte ser ut att hinna med under projekttiden, 7.1 Hållbarhetshuset. Under året har även kommunikationsarbetet intensifierats och en ny projektsekreterare har anställts. Tabell 1: Översikt över åtgärderna inom Hållbar kunskapsstad Lund NE. ÅTGÄRD DELÅTGÄRD ANSVARIG STATUS Förnyelse av Lunds universitet historiska miljöer 1.1 Lundagård med omgivning Statens fastighetsverk Pågår 1.2 Kvarteret Paradiset Akademiska Hus Pågår 2. Kunskapsstråket stadsintegrerad spårväg, gång och cykel 2.1 Attraktiva gång- och cykelstråk Lunds kommun, trafikkontor Pågår 2.2 Belysning av inbyggd hållplats Lunds kommun, trafikkontor Pågår 3. Förtätning och blandstad i campusmiljö 3.1 Ideon Gateway Ikano Fastigheter Avslutat 3.2 Campusområde LTH samt Ideon Akademiska Hus Pågår 3.3 Hållbart kompaktboende AF bostäder Planering 5. Stadsnära grönområde 5.1 Greenfront Lunds kommun, Park- och naturkontor Pågår 7. Hållbarhetshus i hållplatsmiljöer 7.1 Hållbarhetshus Lunds kommun, Stadsbyggnadskontor och Kommunkontor 7.2 Prototyping the City Lunds universitet, Region Skåne och Lunds kommun (enligt ansökan) Pågår Inte påbörjat 8. Projektledning och marknadsföring 8.1 Programsamordning, administration, information och utvärdering Lunds kommun, Kommunkontor Pågår 4

5 H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E L ÄG ES R A PPO RT 2013 PROJEKTOMR ÅDET KUNSK APSSTR ÅKET OCH BRUNNSHÖG Under de kommande 40 åren kommer Lunds utveckling till stora delar att ske i nord-östra Lund. Redan idag kan man längs med Kunskapsstråket märka hur förändringarna är på gång. Idag finns här arbetsplatser, detta antal väntas växa till minst det dubbla inom utvecklingstiden studenter befinner sig dagligen i området. Besökare lockas också i allt större utsträckning till aktiviteter som sker i området; Skissernas museum, Gerdahallen och Vattenhallen Science Centre. Lunds Centralstation med omnejd kommer att byggas om när spårvägen dras fram genom staden. Sjukhusområdet kommer att öppnas upp mot staden och omgivningarna. En strategisk Campusplan visar hur campusområdet kan utvecklas och förtätas. Förtätning och förändring av Ideon och Pålsjöområdet har inletts med nybyggnationen av Ideon Gateway. Utvecklingen av Brunnshög har startat, där Maxlab IV byggs just nu och under 2015 kommer även kvarteret Solbjer att ha byggstart. Hållbar kunskapsstad Lund NE spelar som investeringsprojekt en viktig roll i denna utveckling. Projektet är startskottet för många av de första fysiska förändringarna. Inom projektet sker också diskussioner kring hur Lunds hållbara stadsutveckling ser ut och nya spin-offeffekter har redan börjat ta form Universitetsplatsen Eden Attraktiva gång- och cykelstråk LUX Campusområdet Maskinteknik med motorlabb Energilager 8 Ideon Gateway 9 Innovativ belysning av hållplats 10 Hållbart kompaktboende 11 Stadsodling 12 Klimatplantering Karta över Kunskapsstråket i Lund IDEONTORGET UNIVERSITETSSJUKHUSET UNIVERSITETSPLÅN LUND C PLANERADE SPÅRVÄGSHÅLLPLATSER PLANERAD SPÅRVÄG KUNSKAPSSTRÅKET SPÅRVÄGSNODER KOPPLINGSPUNKTER EXISTERANDE BEBYGGELSE NY BEBYGGELSE MÖJLIG NY BEBYGGELSE KOPPLAT TILL KUNSKAPSSTRÅKET KVARTERSSTRUKTUR INOM KUNSKAPSSTRÅKET KVARTERSSTRUKTUR I INFLUENSOMRÅDET 5

6 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2014 AKTIVITETER UNDER FÖRNYELSE AV LUNDS UNIVERSITET HISTORISKA MILJÖER 1.1 LUNDAGÅRD MED OMGIVNING, STATENS FASTIGHETSVERK I delprojektet ingår fastigheterna Universitetshuset, Kungshuset, Palaestra, Arkeologen samt Historiska museet. Total budget:...8,31 Mkr Beviljat stöd:...2,49 Mkr Kostnader 2013:...2,10 Mkr Upparbetat bidrag 2013: kr Under 2013 har arbetet med att implementera energiutredningar pågått.hos samtliga objekt På Historiska museet har Statens Fastighetsverk, tillsammans med Lunds universitet, påbörjat ombyggnationen av en ny utställningslokal på 4:e våningen. I projektet ingår att utföra energibesparande åtgärder, såsom att förbereda för ny ventilation, tilläggsisolera vinden samt att installera energismart museibelysning. Under 2014 kommer ombyggnationen av ny utställningslokal slutföras på Historiska Museet. I Universitetshuset kommer energibesparingsåtgärder att genomföras. En principdiskussion om genomförandemetoder pågår för närvarande med Riksantikvarieämbetet. Under 2014 kommer projektering av nya ventilationssystem, belysning, rumsindelning med mera att påbörjas i Kungshuset samt i Arkeologen. Målsättningen är att skapa ändamålsenliga och energieffektiva byggnader. I dagsläget är det oklart när och hur Lunds Universitet kommer att gå vidare med en ombyggnad av Palaestra. Mindre energieffektiviseringsåtgärder kommer dock att genomföras under året. 1.2 KVARTERET PARADIS, AKADEMISKA HUS Kvarteret Paradis ligger mycket centralt i Lunds stadskärna. Det består av en attraktiv och kulturhistoriskt intressant sjukhusbebyggelse från sent 1800-tal, men har sedan 1970-talet kompletterats och anpassats till lokaler för Lunds universitets verksamhet. Förändringsarbetet inom kvarteret Paradis startade med en ombyggnad av byggnaden Eden, inklusive en ny inglasad uppehållsyta vid entrén. Planerad nybyggnation i form av ett studiecentrum inom kvarteret Paradis kommer inte att hinnas med inom projektets tidsram. Byggnad Eden från 1983 är en institutionsbyggnad som är mycket effektivt byggd med relativt små fönster och låg takhöjd allt enligt principerna efter oljekrisen i början av 70-talet. Idag ställs helt andra krav på undervisningslokaler i form av grupprum och uppehållsytor. 6

7 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2013 Utmaningen i denna byggnad är att skapa bra lokaler och samtidigt ta hänsyn till dagens krav på låg energiförbrukning. Det som har gjorts i Eden är förbättring av klimatskalet, ny ventilation med variabelt flöde, där befintliga ventilationskanaler utnyttjas i stället för som ofta sker att nya kanaler dras, och åtgärder för att minska VVC-förluster. Energieffektiv belysning med morgondagens teknik har också satts in. Tack vare stödet från Delegationen för hållbara städer kan ny teknik prövas och testas utan att visa på kortsiktig lönsamhet. Kravet på att dels tillgodose mycket dagsljus och dels använda transparent arkitektur sker genom att öppna upp lokalerna invändigt, men även genom att ta upp större fönster för bättre dagsljusinsläpp. Att större fönster sätts in kompenseras genom ett extra bra U-värde på fönstren. Byggnaden klarar en klassning nivå Silver enligt systemet för Miljöbyggnad. Den har också en energiförbrukning som ligger 25 % under BBR-kraven för nybyggnad. Certifieringssystemet Miljöbyggnad har använts som verktyg under projekteringen för att nå god energiprestanda och en god innemiljö. Total budget:...12 Mkr Beviljat stöd:...3,6 Mkr Kostnader 2013:...5 Mkr Upparbetat bidrag 2013:...1,5 Mkr Byggnad Eden i kvarteret Paradis före ombyggnad Byggnad Eden i kvarteret Paradis efter ombyggnad januari

8 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2014 Byggnadsarbetena har pågått under hela Ansökan för klassning enligt certifieringssystemet för Miljöbyggnad är inskickad. Ombyggnad av tillhörande transformatorstation med grönt tak, så kallat sedumtak. Sedumtak ger dels en isolerande och kylande effekt på transformatorstationen och dels ett grönt tillskott i miljön. Projektet följer planerna och byggnadsarbetena kommer att avslutas under KUNSKAPSSTRÅKET STADS- INTEGRERAD SPÅRVÄG, GÅNG OCH CYKEL 2.1 ATTRAKTIVA GÅNG- OCH CYKELSTRÅK, LUNDS KOMMUN Delåtgärden handlar om att utveckla ett demonstrationsstråk för gång- och cykeltrafik, från Lund C, Sveriges fjärde största station, genom Universitets- och sjukhusområdet via Ideon till Brunnshög. Ett högkvalitativt gång- och cykelstråk mellan två viktiga punkter förbättrar tillgängligheten för stadens pendlare och skapar bättre förutsättningar för hållbara transporter. Planerade åtgärder för att uppnå önskat resultat: Trädplantering i trafikerade stråk som en lokal klimatåtgärd Cykelräknare som ett visualiseringsprojekt Utveckling av belysning längs gång- och cykelstråk för att främja tryggheten för ökat cyklande Uppgradering av beläggning längs gång- och cykelstråk Högkvalitativt vägvisningssystem Informationstavlor med cykelkartor Trygghetsfrämjande åtgärder Total budget:...4,5 Mkr Beviljat stöd:...1,35 Mkr Kostnader 2013: kr Upparbetat bidrag 2013: kr Det blå huvudcykelstråket, se kartbild, kommer att flyttas till ett nytt läge i Helgona-vägen och längs med Sölvegatan. Tillsammans med fastighetsägaren och intressenter har en ny utformning och gestaltning tagits fram. Mycket tid har lagts på möten och dialog med parterna för att åstadkomma en lösning som stödjer tankarna om noder och stråk i Kunskapsstråket Modell av cykelräknare samt beslut om placering har fattats. Gång- och cykelräkningar har genomförts i fem punkter i det aktuella stråket. Projektering och ombyggnader kommer att utföras under Räkningar av gående och cyklister kommer att genomföras på samma platser som föregående år. 8

9 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2013 Karta över det blå huvudcykelstråket 2.2 BELYSNING AV INBYGGD HÅLLPLATS, LUNDS KOMMUN Avsikten med delåtgärden är att testa LED - belysning i hållplatsmiljöer längs det nya spårvägsstråket Lundalänken. Fokus ligger på en kombination av belysningsdesign, säkerhet och trygghet samt hög energieffektivitet. I Lägesrapport 2011 godkändes ändringen att flytta åtgärden till en busshållplats inom Kunskapsstråket, istället för att arbeta med en hållplats längs med Lundalänken där spårvägen kommer att gå i framtiden, eftersom investeringarna i spårvägen inte är beslutade än. Vi har inom projektet valt att arbeta med hållplatsen Ideon Gateway, belägen på Scheelevägen i anslutning till bygganden Ideon Gateway. Total budget: kr Beviljat stöd: kr Kostnader 2013: kr Upparbetat bidrag 2013: kr En ljusdesigner har anlitats och förslag har tagits fram på belysningen på hållplatslägena, längs anslutande gång- och cykelvägar, och i själva väderskyddet. Projektering och byggande av hållplatsen görs under En före- och efterstudie i form av en enkät planeras. Enkäten syftar till att undersöka hur människor som vistas i området upplever dess trygghet. 9

10 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT FÖRTÄTNING OCH BLANDSTAD I CAMPUSMILJÖ 3.1 IDEON GATEWAY, IKANO FASTIGHETER Sedan början av 2000-talet har Ideon Gateway planerats och slutligen kom bygget igång Innan dess genomfördes mycket arbete för att säkerställa att rätt inriktning och rätt satsning inom olika områden genomfördes. Detta resulterade i ett projekt med hög miljöprofil och med den gemensamma nämnaren som är möten i olika former. Huset är 19 våningar högt och drygt m 2 stort varav cirka hälften är kontor och hälften är hotell och konferensanläggning. Åtgärden har erhållit stöd till vindkraft, solceller och LED-belysning. Total budget:...10 Mkr Beviljat stöd.:...3 Mkr Kostnader totalt:...ca 5,5 Mkr Upparbetat bidrag 2013:...1,645 Mkr Solceller Ideon Gateway har nått sin fulla höjd och samtliga solceller är på plats på fasaden. Även inkopplingen av solcellerna till elsystemet är genomförd och solcellerna har börjat producera el till byggnaden. Den anläggning som har satts upp har följande egenskaper: 975 m 2, beräknad förväntad elproduktion per år är MWh, installerad toppeffekt 122,0 kwp. Efter ett års produktion av el från solcellerna kan man se att produktionen har uppnått det beräknade värdet. LED-belysning LED-belysning är installerat i de allmänna utrymmena, på toaletter och i alla hotellrum. Trolig förbrukning för dessa lampor är 40 MWh/år. Jämfört med en traditionell installation medför detta en energibesparing på 167 MWh/år. Vindkraft Vindkraft har sedan tidigare plockats bort från projektet. Tidplan Byggnaden är slutbesiktigad i december 2012 och inflyttning påbörjades i januari Under 2013 har ytterligare anpassningsarbeten pågått och och inflyttning har skett successivt. Aktiviteter/kommunikation som skett under 2013: Ideon Gateway har synts i media i ett flertal artiklar och även i tv. Ett flertal presentationer om Ideon Gateways miljöprestanda har hållits, ofta i samband med att miljörelaterade konferenser i konferenslokalerna i byggnaden. Exempel på tillfällen där detta genomförts är: Ideon Gateway invigdes med pompa och ståt januari 2013 Artikel i Energi och Miljö, februari 2013 Nominerat till Skåne Solar Award, årets solcellsanläggning, 2013 Nominerat till Sweden Green Building Award för Bästa byggnad enligt systemet GreenBuilding, 2013 Nominerat till Sweden Green Building Award för Bästa byggnad enligt systemet LEED, 2013 Presentation för Sveriges Bygguniversitet (augusti 2013) 10

11 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2013 Ideon Gateway sett från Sölvegatan. Ideon Gateway som undersökningsobjekt i projektet go: NEUTRAL Presentation av Ideon Gateway på RE:novera 2013 på Ideon (november 2013) Energikontoret och Sveriges Fastighetsägare hade ett solenergiseminarium på Ideon Gateway där Gateway presenterades (november 2013) IEA Annex 55 hade konferens på Ideon Gateway där Gateway presenterades ingående för ca 30 internationella delgater (november 2013) Gästföreläsning LTH i Helsingborg om Ideon Gateway (december 2013) Under året har även en del studiebesök ägt rum, några av de grupper som haft miljöfokus är: LKF driftorganisation Lunds Klimatallians SGBC, Sweden Green Building Council, har använt Ideon Gateway som fallstudie Ingenjörer för Miljön Delegation från Västpommern var på studiebesök februari 2013 Byggnaden såldes i juli 2013 till Wihlborgs fastigheter. Ikano Fastigheter fortsätter som projektdeltagare och bidrar även framöver med kommunikation om byggnadens miljöprestanda och uppföljning av energimätningarna. 11

12 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT CAMPUSOMRÅDE LTH SAMT IDEON, AKADEMISKA HUS Detta delprojekt består enligt ansökan av aktiviteter i nedan nämnda byggnader. Inom dessa delprojekt har även några ändringar beviljats. LUX (f.d. HT-centrum) Annexet (f.d. Matteannexet) Kårhuset, utbytt mot KC 2 V-huset, Väg- och Vatten M-huset, Maskinteknik, Motorlabb KC4, utbytt mot BMC hus I Matematiks huvudbyggnad. Alternativ energiförsörjning, KC4, energilager i mark och solpaneler KC4, Urban vindkraft, utbytt mot solceller M-huset Ekonomihögskolan, utbytt mot solceller M-huset Tabell 2: Översikt över ändringar inom åtgärd 3.2 Campusområde LTH samt Ideon 2013, Akademiska Hus BYGGNAD STÖ D EN LIGT ANSÖKAN ANLEDNINGEN TILL ÄNDRINGEN OMFÖRDELNING AV STÖD Kårhuset kr Åtgärden är beroende av spårvägsutbyggnad och kommer inte att genomföras inom projekttiden kr till ombyggnad av Kemicentrum 2, liknande åtgärd. Kemicentrum 4, KC4 vindkraft kr Vindkraft svår att genomföra. Omfördelning av hela stödet, kr, till installation av solceller på Maskinhuset. Nya åtgärder Ombyggnad hörsal Kemicentrum 2 Solceller på Maskinhuset 0 kr Byte av byggnad där ombyggnad av Kemicentrum 2 ersätter Kårhuset. Åtgärderna ligger nära varandra på Campus och liknar varandra. 0 kr Nyinsatt åtgärd kring produktion av förnybar energi från solceller, ersätter insatser för vindkraft och solenergi. Får kr från Kårhuset kr från Ekonomihögskolan redan beviljat. Där till kr från Kemicentrum 4 vindkraft. 12

13 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2013 LUX (TIDIGARE HT-CENTRUM) Åtgärden består av två delar, en om- och tillbyggnad av äldre byggnader som kommer att husera LUX, och ett energilager för värme. LUX är ett nytt center för humaniora och teologi (där av det äldre namnet HTcentrum som står i ansökan) och kommer att inrymmas i befintliga äldre byggnader som kompletteras med en tillbyggnad. De två befintliga byggnaderna är den kulturhistoriskt intressanta byggnaden Zoologen från 1917, tidigare museum och institutionslokaler, och Zoofysiologen från 1962 med stora glasytor. Dessa byggnader samt tillbyggnaden ska omvandlas till effektiva kontors- och undervisningslokaler. För att lätta upp de tunga tegelbyggnaderna blir tillbyggnaden delvis i glas. Inriktningen har dels varit låg energiförbrukning per kvadratmeter, och dels att få in många bra arbetsplatser, det vill säga låg, effektiv lokal- och energianvändning per arbetsplats. Den stora utmaningen är att effektivt utnyttja de gamla byggnaderna och skapa många nya kontorsrum, bra undervisningslokaler samt att få balans mellan kulturbyggnad, effektiva fönster, tilläggsisolering och modern formgivning. Zoologen saknar mekanisk ventilation och fönsteren ska kompletteras med en extra ruta och tätning runt fönsterbågarna vilket ger bra isolering och täthet. Zoofysiologen var tidigare en laboratoriebyggnad som nu omvandlats till kontor. Detta ger stora möjligheter till energieffektivisering. All ventilation förses med effektiv värmeåtervinning och variabelt flöde, ny belysning testas. I nybyggnaden får fönster och glaspartier skärpt u-värde till under 1,0. Energilager i mark I ansökan ingår att en befintlig anläggning för energilager i intilliggande byggnad ska kompletteras med fler borrhål. Det har tidigare varit osäkert om denna åtgärd hinns med. Planering pågår i ambitionen att åtgärden ska kunna göras inom tiden för projektet. Total budget:...20 Mkr Beviljat stöd:...6 Mkr Kostnader 2013:...6 Mkr Upparbetat bidrag 2013:...1,8 Mkr Byggnadsarbeten både i befintliga byggnader och för tillbyggnaden. Ansökan för klassning enligt Miljöbyggnad är inlämnad. Projektet följer planerna att färdigställa byggnadsarbetena och inflyttning kommer att ske under året. Borrning för komplettering av energilager i mark är tänkt att påbörjas under

14 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2014 Zoologen med f.d. museet till höger i bild före ombyggnad till LUX. I bakgrunden till vänster Zoofysiologen. Tidig idéskiss LUX (tidigare HT-centrum) med Zoologen i bakgrunden, den tillbyggda delen har bearbetats och har mindre andel glas än skissen visar. Ökad ambition Miljöbyggnad används som verktyg för att säkerställa kvaliteten för bra miljöoch energiprestanda. Detta hade vi inte räknat med i ansökan. Vindsvåningen i den äldsta byggnaden från 1917 kommer att isoleras och inredas till kontor. Befintliga takfönster byts och kompletteras med några nya för att få en bra arbetsmiljö. Övriga fönster i byggnaden från 1917 kompletteras med en extra ruta. 14

15 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2013 Annexet. ANNEXET (TIDIGARE MATTEANNEXET) Annexet kallades tidigare Matteannexet, eftersom det ligger bredvid Matematiks huvudbyggnad. Idag används huset till hela LTH och man har därför beslutat att ändra namnet. Åtgärden består av två delar, en ombyggnad av byggnaden Annexet och en ny utemiljö kring sjön Sjön utanför denna byggnad. Annexet, en arkitektoniskt intressant och mycket yteffektiv byggnad från 1964, har länge varit i behov av ny ventilation men kostnaderna har varit för höga, eftersom det inte funnits utrymme för nytt tidsenligt fläktrum. En utbyggnad för nytt fläktrum har varit nödvändig, men av arkitektoniska skäl blev det tvunget att förlägga fläktrummet i en utbyggnad under mark, vilket är mycket kostsamt. Byggnaden har takbalkar av betong som är genomgående i lanterninerna och således i direktkontakt med både ute- och inneluft. Det har varit en utmaning att isolera dessa då balkarna av arkitektoniska skäl inte kunde ändras utvändigt. Denna konstruktion finns på flera ställen inom LTH och metodiken att hantera dem provas här. Energianvändningen kommer att minska väsentligt tack vare åtgärden. Den tidigare energianvändningen låg på 200 kwh per m 2 och det nya värdet ligger på 80 kwh per m 2. Det blir ett gott exempel på energieffektiv byggnad för studenter inom LTH, som får en hel del undervisning här. Ofta används exempel från LTHområdet i undervisningen. Miljöbyggnad har använts som verktyg under projekteringen och kommer även användas för uppföljningen. Ett nytt arbetssätt under ombyggnaden var att miljöbyggsamordnare och energisamordnare arbetade tillsammans med konsultgruppen systematiskt under hela projekteringen. Tidigt uppsatta mål, separata energisamordningsmöten samt kontinuerliga kontrollberäkningar har gett resultat. Det goda arbetssättet för projektet används som exempel dels i undervisning på ett antal kurser vid LTH, dels i utbildningar i Systemet för Miljöbyggnad som Sweden Green Building Council ger. Catarina 15

16 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2014 Annexet. Befintlig byggnad till vänster med de karakteristiska takbalkarna i betong som går rakt genom lanterninerna. Tillbyggnad till höger. Det nya underjordiska parkområdet med sjön Sjön till höger utanför bild. Warfvinge, som var energisamordnare, använder det även som gott exempel i andra externa föredrag. PARKOMRÅDET Parkområdet i centrum för norra delen av universitetsområdet är ett viktigt rekreationsområde för studenter främst inom naturvetenskap. Planeringen är att varsamt synliggöra övre och nedre sjön vid LTH från Sölvegatan, Kårhuset och Kunskapsstråket genom att modulera marken, bryggor och utföra kompletterande planteringar. Total budget:...16 Mkr Beviljat stöd:...4,8 Mkr Kostnader kr Upparbetat bidrag 2013: kr Färdigställande och inflyttning i byggnaden. Projektering för förändringar av området runt sjön Sjön. Uppföljning av byggnaden samt verifiering av miljöcertifieringen enligt systemet för Miljöbyggnad. Utförande av förändringar i parkområdet sker enligt planerat runt sjön Sjön. Modulering av marken, genom att ta bort överskottsmassor, så att parkområdet syns och får kontakt med övriga delar av kunskapsstråket kommer att utföras under året. Förberedelse av terrassering samt nya sittgrupper och utsiktsplatser kommer också att ske. Den befintliga växtligheten rensas inför nyplantering. Ökad ambition Genom den stimulans som projektet Hållbar kunskapsstad Lund NE innebär har ambitionen vid om- och tillbyggnad av Annexet ökat i några avgörande punkter. U-värdet på glasen har sänkts från det planerade 1,1 W/ m 2 K till 0,8 W/ m 2 K. Kravet på hela byggnadens täthet har skärpts så det är mindre än 0,4 l/s, m 2 vid +/-50 Pa. Som jämförelse har Miljöbyggprogram Syd för nybyggda lokaler ett täthetskrav 0,6 l/s, m 2 vid +/-50 Pa. Enligt ansökan var det tänkt att använda en del LED-teknik till belysningen som även skulle närvaro- och dagsljusstyras. Erfarenheterna från försöket i E- 16

17 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2013 huset har stimulerat till att belysningsanläggningen utvecklats som pilotobjekt. En helt ny typ av styrning med dagsljus, närvaro, tid m.m. samverkar för en energieffektiv användning. Det, tillsammans med nya typer av effektiva armaturer och mycket LED-teknik, ger sammantaget en installerad effekt på belysningen på 3 W/m 2 jämfört med de planerade 9 W/m 2. KÅRHUSET Kårhuset är byggt Där finns flera olika publika verksamheter vilket ställer olika krav på byggnaden. Byggnaden är inte särskilt effektiv även om den bara är knappt 20 år gammal. Anledning till detta är att man använde sig av en totalentreprenad vid nybyggnationen, som prioriterade låga anläggningskostnader före låga driftskostnader. Byggnaden har idag flera olika system för klimat och ventilation som vid en uppgradering skulle kunna bli mer effektiva. Genom åtgärder kan energianvändningen sänkas med 10 %. I samband med utbyggnaden av kollektivtrafikstråket Lundalänken skulle en förstärkning med en entré mot väster öppna upp mot platsen som finns där för angöring av den spårbundna Lundlänken. Kårhuset blir då en port till norra delen av universitetets campus och genväg till och från hållplatsen för att stimulera det kollektiva åkandet. Total budget:...3 Mkr Beviljat stöd: kr Kostnader 2013:...0 kr Upparbetat bidrag 2013:...0 kr Åtgärden kommer inte att kunna genomföras inom projekttiden. En ombyggnad av Kårhuset kommer att ske senare, när spårvägen byggs nordväst om byggnaden. Då blir det också aktuellt att bygga en ny entré. De andra åtgärderna kring energieffektivisering kommer då att göras samtidigt som fasad- och entréombyggnaden. Förslag till ändring av åtgärden innebär att stödet flyttas från Kårhuset och att motsvarande energieffektivisering görs i Kemicentrum, KC2. Planerad aktivitet Den ändringsansökan om att förflytta medel från delåtgärd Kårhuset till Kemicentrum, KC2, beviljades av Boverket KEMICENTRUM 2 HÖRSALSOMBYGGNAD Den i ansökan upptagna ombyggnaden av Kårhuset kommer inte att genomföras under den aktuella perioden. Istället planeras en ombyggnad av hörsal i Kemicentrum 2 (KC2). Det är motsvarande åtgärder som kommer att göras i KC2 som har skjutits på framtiden i Kårhuset. I Kårhuset finns kårlokaler, kontor och större hörsalar. Åtgärder var planerade för effektivare ventilation och belysning i hörsalarna, vilket inte kommer hinnas med inom tidsramen för projektet. Åtgärderna görs för att klara dagens krav på studiemiljöer och inomhusklimat med god energieffektivitet. Byggnaderna ligger inom samma campus. Ombyggnaden i KC 2 avser ny ventilation som är behovsanpassad, VAV, med effektiv värmeåtervinning och de kringarbeten det medför. Lokalerna förses även med modern belysning med styrning utifrån erfarenheter från pilotprojekten i E- huset och Annexet. Den totala projektkostnaden är ca 9 Mkr varav 3 Mkr är stödbe- 17

18 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2014 rättigat underlag. I Boverkets beslut godkändes att kronor i stöd för ventilation och belysning flyttades från delåtgärden Kårhuset till Kemicentrum, KC2. Total budget:...3 Mkr Beviljat stöd: kr Kostnader 2013:...0 kr Upparbetat bidrag 2013:...0 kr Under 2013 har inga åtgärder gjorts. En energieffektiv ombyggnad av ventilationen och belysningen i hörsalen planeras och genomförs under NORRA DELEN AV CAMPUS Förbättrat inomhusklimat och energiprestanda, belysning och energieffektiv ventilation beskriver de åtgärder som görs på norra delen av campus. I norra delen Lunds universitets Campus är det till stor del 60-talsbyggnader med enhetligt formspråk, generella gemensamma lokaler som är tillgängliga för många. Bland annat de byggnader där Lunds tekniska högskola, LTH, finns ska anpassas till moderna undervisningslokaler med bra miljö- och energiprestanda. Inom norra delen av Campus ligger flera byggnader som har en gemensam budget enligt ansökan. Total budget:...16,5 Mkr Beviljat stöd... 4,9 Mkr V-HUSET, VÄG- OCH VATTEN Ombyggnad sker för att dagens krav på studiemiljöer och inomhusklimat ska uppnås. Det är en utmaning med 60-tals-huset att få det funktionellt med god energiprestanda när kravet är högt på att bibehålla det arkitektoniska uttrycket i Klas Anshelms arkitektur. Byte av fönster, komplettering för effektiv ventilation för variabelt flöde och energisnål belysning, men även byte av ställverk för minskning av förluster i elförsörjningen kommer att genomföras. Erfarenheter från försöken med belysningsinstallationer i E-huset kommer att tas till vara, liksom erfarenheter från Annexet. Delegationen för hållbara städer besökte E-huset, och den provinstallation som finns där, den 8 maj Miljöbyggnad används som verktyg för att säkerställa kvaliteten för bra miljöoch energiprestanda. Det goda arbetssättet och därmed erfarenheter från Annexet används med miljö- och energisamordnare involverade i projektet. Kostnader 2013:...0 kr Upparbetat bidrag 2013:...0 kr 18

19 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2013 V-huset, Etapp 1, fasad mot öster Ombyggnaden påbörjas för lågdelen genom rivning av befintliga anläggningar och förberedelse för energieffektiviserande åtgärder. Ombyggnaden följer planen och kommer att pågå för lågdelen av V-huset under 2014 och beräknas vara klar under hösten M-HUSET, MASKINTEKNIK Maskinteknik får nya lokaler för motorlabb med laboratorier för test och utveckling av större motorer för lätta och tunga fordon, bland annat för alternativa bränslen. I samband med testerna går det åt en hel del energi. Projektet innebär tillbyggnad och ombyggnad med arbetsplatser och laboratorier. Det innebär bättre klimatskal, effektiv ventilation med värmeåtervinning och energisnål belysning men även byte av ställverk för minskning av förluster i elförsörjningen. Det är extremt stora luftmängder som behövs när testcellerna är i drift. Motorerna körs knappt en tiondel av tiden och då inte alla samtidigt. Tidigare så fanns bara två lägen för ventilationen av och på och då med maximalt flöde i alla celler samtidigt och bristfällig tilluftskompensation. Nu blir det separata system för testcellerna och för allmänventilationen. Luftmängder, både i arbetsrum och testlokaler, styrs efter behov och den totala luftmängden över dygnet ska hållas så låg som möjligt. Ventilationen förses även med värmeåtervinning. Det är framförallt luften från testcellerna som ger en hel del återvunnen värme till övriga delar av lokalen. Lokalerna förses även med modern belysning och styrning. Dessutom kommer överskottsenergi att tas tillvara i form av producerad el från motorbromsar. Mekaniska generatorer installeras för att bromsa motorer vid testkörningar. De fungerar som jättelika dynamor, elen som produceras tas till vara och används i egna nätet, vilket gör att nettoförbrukningen av el till verksamheten minskar betydligt. 19

20 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2014 Genom tillbyggnaden förses denna del av byggnaden med ett bättre klimatskal och fönster med U-värde under 1,0. I Boverkets beslut godkändes att kronor i stöd flyttades från delen Ekonomihögskolan till Maskinhuset och Motorlabb. Ny budget:...6 Mkr Beviljat stöd:...1,8 Mkr Kostnader 2013:...4 Mkr Upparbetat bidrag 2013:...1,2 Mkr Projekteringen har färdigställts och en stor del av byggarbetena har utförts. Flera artiklar har publicerats kring motorlabbet och ombyggnaden Projektet följer planerna och sista etappen färdigställs under första halvåret Tillbyggnad Motorlabb med nytt klimatskal längs hela laboratoriet. Kontrollrum i tillbyggnaden. Till vänster ny yttervägg. Till höger gamla ytterväggen med de ombyggda testcellerna innanför. 20

Hållbar kunskapsstad Lund NE - Lägesrapport 2012

Hållbar kunskapsstad Lund NE - Lägesrapport 2012 Hållbar kunskapsstad Lund NE - Lägesrapport 2012 Flygbild över Kunskapsstråket i Lund 1 Hållbar kunskapsstad är ett samarbetsprojekt mellan Lunds kommun, Statens fastighetsverk, Akademiska Hus, AF Bostäder

Läs mer

Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög. Lägesrapport 2011 till Boverket

Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög. Lägesrapport 2011 till Boverket Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög Lägesrapport 2011 till Boverket 2 Hållbara kunskapsstaden Lund NE/Brunnshög Lägesrapport 2011 till Boverket Hållbara kunskapsstaden Lund NE/Brunnshög Lägesrapport

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE Slutrapport 2014 ESS 1 Universitetsplatsen 2 Eden 3 4 5 Attraktiva gång- och cykelstråk LUX Annexet och sjön Sjön 12 6 7 Maskinteknik

Läs mer

Lönsam energieffektivisering 2015

Lönsam energieffektivisering 2015 Lönsam energieffektivisering 2015 Galären tolkar hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt, arkitektoniskt, tekniskt och socialt. Men vi måste göra det långsiktigt hållbart.

Läs mer

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra!

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra! Inte som alla andra! Kort Fakta! Total yta: 21 000 kvm Varav utställningshall: 14 000 kvm Konferensavdelning: 300, 200 och 200 personer ( 650 och 200) Restauranger och kök: 2 st. Grönt sedumtak: 17 000

Läs mer

"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR"

VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR "VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR" 1 DRAGONVÄGEN - HALVERA MERA Ett samarbete mellan White arkitekter och Väsbyhem FOKUS: KLIMATSKAL 2 DRAGONVÄGEN - HUR SER DET UT IDAG? 1 Miljonprogramshus. 8st på rad 2 Typexempel

Läs mer

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Spårväg Lund C ESS Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Pernilla von Strokirch, Projektchef Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling Att få en spårväg i Lund är inte ett mål i sig. Spårvägen

Läs mer

Hållbara Kunskapsstaden

Hållbara Kunskapsstaden Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög investeringsprojekt 2010 Klimatneutrala forskningsanläggningar Attraktiva GC stråk Hållbarhetshus Spårväg Förtätning och blandstad i Campusmiljö Nybyggnation

Läs mer

Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling. Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande

Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling. Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande HISTORIA Lund C ESS ESS SCIENCE VILLAGE Regionens största arbetsplats Idag 40 000 arbetsplatser,

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus Mattias Wallin Regionservice Region Skåne, Fastighetsdivisionen Verksam i fastighetsbranschen sedan 1999 Projektledare för Rättspsykiatriskt centrum (RPC) sedan 2011 Projektledare för NSH (Nya sjukhusområdet

Läs mer

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05 Hållbara Järva! 2010-2014 Lisa Enarsson, projektledare The Capital of Scandinavia Akalla Järva Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Väla Gård - ett nollenergihus

Väla Gård - ett nollenergihus Väla Gård - ett nollenergihus För våra medarbetare i Helsingborg Visionen "Skanska har beslutat sig för att bli den ledande gröna projektutvecklaren och byggentreprenören." Johan Karlström, Verkställande

Läs mer

Hur en kommun fungerar. Vad vi gör. Våra utmaningar. Lunds kommun. Per Eneroth, gatuchef Från god standard till attraktiva ljusmiljöer

Hur en kommun fungerar. Vad vi gör. Våra utmaningar. Lunds kommun. Per Eneroth, gatuchef Från god standard till attraktiva ljusmiljöer Hur en kommun fungerar Vad vi gör Våra utmaningar Lunds kommun Från god standard till attraktiva ljusmiljöer, gatuchef Vad Lund är Hur vi fungerar Vad vi gör Våra utmaningar Lunds kommun Från god standard

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium - Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Jonas Kamleh Enhetschef för Klimat och Naturresurser Avdelningen för Stadsutveckling och strategi Miljöförvaltningen, Malmö stad Ja. och kanske lite

Läs mer

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 1/4 UNIVERSITETSGATAN Området vid Kalmar Nyckel har en mycket intressant potential. De positiva effekterna

Läs mer

Miljöhandlingsplan för Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) för 2019

Miljöhandlingsplan för Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) för 2019 2019-03-05 DNR ISV-2019 00079 HANDLINGSPLAN 1(8) Miljöhandlingsplan för Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) för 2019 Rektor vid LiU har beslutat om miljömål för LiU som gäller under perioden

Läs mer

Lunds kommun Brunnshögsprojektet Brunnshög

Lunds kommun Brunnshögsprojektet Brunnshög Lunds kommun Brunnshögsprojektet 2019-05-09 1 Brunnshög Lunds kommun Brunnshögsprojektet 2019-05-09 2 År 2050 40 000 människor Lunds kommun Brunnshögsprojektet 2019-05-09 3 Lunds kommun Brunnshögsprojektet

Läs mer

ETT FÖRSLAG TILL HÅLLBARHETSUPPGRADERING AV MILJONPROGRAMMETS BYGGNADER. 20-21 september 2011 ENERGIRÅDGIVARNAS KONGRESS JÖNKÖPING

ETT FÖRSLAG TILL HÅLLBARHETSUPPGRADERING AV MILJONPROGRAMMETS BYGGNADER. 20-21 september 2011 ENERGIRÅDGIVARNAS KONGRESS JÖNKÖPING ETT FÖRSLAG TILL HÅLLBARHETSUPPGRADERING AV MILJONPROGRAMMETS BYGGNADER 20-21 september 2011 ENERGIRÅDGIVARNAS KONGRESS JÖNKÖPING Ett preliminärt förslag utvecklat av: Zoltan Kiss arkitekt SAR/MSA I samarbete

Läs mer

LEED certifiering av fastigheter

LEED certifiering av fastigheter LEED certifiering av fastigheter Projekt Gårda LEED Platinum Precertified Henrik Ahnström, Skanska Fastigheter Göteborg 1 2 Länder med kommersiell projektutveckling Gårda Kontorscenter, Göteborg Byggherre:

Läs mer

Bilaga B Satsningar Framtidsvision - Fastighet

Bilaga B Satsningar Framtidsvision - Fastighet Fastighetsnämnden Error! Reference source not found.sida 1 (5) Bilaga B Satsningar 2017-2019 Framtidsvision - Fastighet Kvalitetssäkra energieffektiviseringsarbetet I stadens miljöprogram för perioden

Läs mer

Godkänt dokument - Susanna Stenfelt, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Godkänt dokument - Susanna Stenfelt, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr Del 2 av 5 Gestaltningsprogram för den yttre miljön. Planförslag S Dp 2008 21530 54 Norra Djurgården i Stockholm juni 2011, Stockholms stadsbyggnadskontor Godkänt dokument - Susanna Stenfelt, Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Uppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik

Uppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik Uppsala Spårväg för en framtida hållbar kollektivtrafik Uppsala växer Uppsala växer och är en av Europas mest expansiva regioner. År 2050 förväntas vi bli 340 000 invånare. Vi ser positivt på denna utveckling.

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011

Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011 Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011 Hållbara Ålidhem och hållbar stadsutveckling i Umeå Royne Söderström Project Manager Kompetensspridning i Umeå AB Hållbar stadsutveckling i Umeå Samverkan

Läs mer

ÅRETS BYGGEN 2003 POSTENS NYA HK

ÅRETS BYGGEN 2003 POSTENS NYA HK 72 HUS STOCKHOLM Jurymotivering: Trots kollossala volymer 60 000 kvadratmeter känns Postens nya huvudkontor lätt; via transparans, öppenhet och en djärv form. FOTO: FABIO GALLI Postens nya huvudkontor

Läs mer

Utvecklingsplan Campus Näckrosen En vision om en kunskapspark för humaniora, konst och Kultur November 2013

Utvecklingsplan Campus Näckrosen En vision om en kunskapspark för humaniora, konst och Kultur November 2013 Utvecklingsplan Campus Näckrosen En vision om en kunskapspark för humaniora, konst och Kultur November 2013 Kunskapsparken EN VISION Området kring Näckrosdammen, beläget mellan Götaplatsen och Korsvägen,

Läs mer

Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr /2014.

Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr /2014. Dnr Sida 1 (5) 2014-12-19 Handläggare Anders Hallberg 08-508 264 01 Till KF/KS kansli Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr 001634/2014. Exploateringskontoret

Läs mer

Fastighetsägare i framkant

Fastighetsägare i framkant Energi Fastighetsägare i framkant energieffektivisering för kommersiella lokaler 1 energieffektivisering för kommersiella lokaler Fastighetsägare i framkant är namnet på energieffektiviseringsprojektet

Läs mer

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI?

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? NÅGRA VIKTIGA SAKER ATT TÄNKA PÅ Uppgör månadsstatistik över inköpt värmeenergi, el och vatten. Allt börjar med detta. Normalårskorrigera

Läs mer

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling

Läs mer

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet

Läs mer

Ulls hus Campus Ultuna

Ulls hus Campus Ultuna Ulls hus Campus Ultuna Välkommen till Ulls hus på Campus Ultuna Den generösa innergården blir en grön oas mitt i den nya campusbyggnaden. Vackert beläget vid Almas allé, i anslutning till Undervisningshuset

Läs mer

European Spallation Source (ESS) i Lund

European Spallation Source (ESS) i Lund European Spallation Source (ESS) i Lund En mötesplats för vetenskapsmän inom materialforskning 1 ESS-& MAX IV:s anläggningar i Lund Malmö Köpenhamn Lund Brunnshög Knutpunkt för transporten : Till Lund

Läs mer

Välkommen till Solenergi och energibranschen. 6 oktober, Malmö

Välkommen till Solenergi och energibranschen. 6 oktober, Malmö Välkommen till Solenergi och energibranschen 6 oktober, Malmö Program 12:30 13:00 Lättare lunch och registrering 13:00 13:10 Välkommen Energikontoret Skåne och Solar Region Skåne 13:10 14:10 Solenergimarknaden

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

Vår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.

Vår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning. Vår vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning. Vi ska ställa om till ett hållbart energisystem och några

Läs mer

Mer solel med hjälp av solkartan.se

Mer solel med hjälp av solkartan.se Mer solel med hjälp av solkartan.se Program 15.15-15.30 Välkomna - Introduktion till solcellstekniken Anna Cornander, Solar Region Skåne 15.30-15.50 Information om projektet "Solkarta i Lund" Fredrik Andrén

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren

Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab Henric Wahlgren 0725-749327 Henric.wahlgren@sodramunksjon.se Filmtajm! https://youtu.be/1az2ge5mcvi Vi bygger knutpunkten i framtidens Jönköping Södra

Läs mer

Igångsättningstillstånd - Kunskapsparken, Brunnshög

Igångsättningstillstånd - Kunskapsparken, Brunnshög Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (5) Ledningen Eva Rydén Dalman +46463595839 eva.dalman@lund.se Kommunfullmäktige Igångsättningstillstånd - Kunskapsparken, Brunnshög Sammanfattning På tekniska nämndens

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Pernilla von Strokirch Projektchef. Spårväg Lund C ESS

Pernilla von Strokirch Projektchef. Spårväg Lund C ESS Pernilla von Strokirch Projektchef Spårväg Lund C ESS Dagordning 1. Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling 2. Organisation och Tidplan 3. Var börjar vi bygga 4. Utformning och gestaltning 5. Miljöfrågor

Läs mer

Riksbyggens Renoveringsverkstad

Riksbyggens Renoveringsverkstad Riksbyggens Renoveringsverkstad Jan Kristoffersson 2011-09-21 Sustainable Innovation Utveckling inom energieffektivisering www.sust.se 1 Sustainable Innovation Startade 2008 Kontor i Stockholm, åtta anställda

Läs mer

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Malmö staden som samverkansarena Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Ja. och kanske lite mer.. Den stora

Läs mer

Grundskola/förskola Braxen 2

Grundskola/förskola Braxen 2 Ärende 5 Utbildningskontoret PM 2018-11-26 Grundskola/förskola Braxen 2 - Beskrivning av byggprojektet Handläggare: Lotta Eklund, Utbildningskontoret /konsult Lille-Vie Eklind, Utbildningskontoret Diarienummer:

Läs mer

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH Utformning av ett energieffektivt glaskontor Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH Uppföljning under system- och bygghandlingsskedet: Vilka möjligheter finns det i en ny glaskontorsbyggnad?

Läs mer

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5) Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Altona, Malmö Stena Fastighter Energy Concept in Sweden Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1967 Area: 9 500 m 2 A temp Verksamhet: Kontorsbyggnad,

Läs mer

Värdeskapande campusplaner. 8 maj 2017

Värdeskapande campusplaner. 8 maj 2017 Värdeskapande campusplaner 8 maj 2017 Jeanette Brinkfält Ingela O Wettermark Strategisk Fastighetsutvecklare Strategisk Fastighetsutvecklare 1 Akademiska Hus Statligt ägda, med fokus på universitet och

Läs mer

Munspelet i Lund. Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK

Munspelet i Lund. Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK Munspelet i Lund Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK Munspelet är en skola i Lund för barn upp till årskurs tre. När den drabbades av fukt- och mögel skador beslöt kommunen att bygga en

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov 25 April, Malmö Program 08:30 08:45 Fika och registrering 08:45 09:20 Välkommen och Introduktion till solenergianläggningar 09:20 09:50 Kommunala riktlinjer

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

MÖTESPLATSER PÅ CHALMERS

MÖTESPLATSER PÅ CHALMERS MÖTESPLATSER PÅ CHALMERS bakgrund, förutsättningar, möjligheter Denna rapport syftar till att belysa frågan om mötesplatser på Chalmers. Utifrån en generell diskussion kring vad som kännetecknar fungerande

Läs mer

Ombyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt?

Ombyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt? Ombyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt? Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Hans Eek Juli 2011 Framtida krav på koldioxideffektivt byggande Byggnaderna står för 50% av utsläppen av

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

MEDBORGARDIALOG KLIMATSMART BYGGANDE

MEDBORGARDIALOG KLIMATSMART BYGGANDE MEDBORGARDIALOG KLIMATSMART BYGGANDE Sammanställning till webbsidan Medborgardialog klimatsmart byggande Måndagen den 29 september 2014 genomförde Samhällsbyggnadsnämnden en medborgardialog om klimatsmart

Läs mer

Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 april 2015

Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 april 2015 Fastighet: Marievik 25 Fastighetsägare: AMF Fastigheter Konsulter: WSP Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket Fastigheten och dess användning Byggår: 1995 Area: 11 386 m² Atemp Verksamhet:

Läs mer

Svenska Bostäders arbete på Järva

Svenska Bostäders arbete på Järva Svenska Bostäders arbete på Järva Några exempel på upprustning, energieffektivisering och nöjda hyresgäster Yngve Green Energiansvarig Svenska Bostäder AB Järvafältet 2/3 naturreservat på 20 km2, 1/3 bostäder

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Sjukhusområdet inriktningsbeslut Getingevägen Baravägen Tornavägen Sölvegatan Helgonavägen PÄ 37/2010

Sjukhusområdet inriktningsbeslut Getingevägen Baravägen Tornavägen Sölvegatan Helgonavägen PÄ 37/2010 Stadsbyggnadskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Planavdelningen Jenny Lindström 046 359 36 21 jenny.lindstrom@lund.se Byggnadsnämnden i Lund Sjukhusområdet inriktningsbeslut Getingevägen Baravägen Tornavägen

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103

Läs mer

Fastighet: Borlänge Ishall, Maxihallen och Borlänge Curlinghall Fastighetsägare: Borlänge kommun Konsulter: WSP Fastigheten och dess användning

Fastighet: Borlänge Ishall, Maxihallen och Borlänge Curlinghall Fastighetsägare: Borlänge kommun Konsulter: WSP Fastigheten och dess användning Fastighet: Borlänge Ishall, Maxihallen och Borlänge Curlinghall Fastighetsägare: Borlänge kommun Konsulter: WSP Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket Fastigheten och dess användning Byggår:

Läs mer

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm

Läs mer

- OPTIMERING AV EN HÅLLBAR BYGG- CERTIFIERAD

- OPTIMERING AV EN HÅLLBAR BYGG- CERTIFIERAD CASE 2 - OPTIMERING AV EN HÅLLBAR BYGG- CERTIFIERAD MÅL Du ska i samarbete med andra skandinaviska studenter ta fram lösningar för att skapa och stötta ett hållbart användande av en byggnad på Chalmers

Läs mer

Energibesparing i Brf Hilda - hur går det? Jenny Wahl (tidigare Haryd) WSP

Energibesparing i Brf Hilda - hur går det? Jenny Wahl (tidigare Haryd) WSP Energibesparing i Brf Hilda - hur går det? Jenny Wahl (tidigare Haryd) WSP Bostadsrättsförening Rosengård, Malmö 767 lägenheter, 2500 medlemmar 8st 9-våningshus 8st 3-våningshus Byggnadsår 1969-1970 -

Läs mer

Handlingsplan Miljöarbete

Handlingsplan Miljöarbete Handlingsplan Miljöarbete Stora Ursvik detaljplan 3 NCC Boende AB 2013-01-08 Mats Nissling 2013-01-08 NCC Boende AB 1 Situationsplan Stora Ursvik, dp 3 2013-01-08 NCC Boende AB 2 Perspektiv Stora Ursvik,

Läs mer

Göteborg Energi antar utmaningen

Göteborg Energi antar utmaningen Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden

Läs mer

Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad (rapport 2014:29) Remiss från Boverket Remisstid den 9 februari 2015

Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad (rapport 2014:29) Remiss från Boverket Remisstid den 9 februari 2015 PM 2015: RII (Dnr 001-1634/2014) Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad (rapport 2014:29) Remiss från Boverket Remisstid den 9 februari 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Skanska Sveriges erfarenheter från byggande av lågenergi- och passivhus

Skanska Sveriges erfarenheter från byggande av lågenergi- och passivhus Skanska Sveriges erfarenheter från byggande av lågenergi- och passivhus Björn Berggren Skanska Sverige AB, Teknik och projekteringsledning Agenda Skillnaden mellan bostäder och lokaler Så här har vi byggt

Läs mer

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09 Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre, 2014-12-09 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi

Läs mer

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Träbyggnadsstrategi

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Träbyggnadsstrategi Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Träbyggnadsstrategi Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder

Läs mer

Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH

Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH Elisabeth Kjellsson, Byggnadsfysik, LTH Innehåll Mål solkarta vad är det? Solinstrålning ytor på byggnader Solceller aktuellt läge (solfångare)

Läs mer

Här är några av frågorna som diskuterades på mötet och svaren på dessa.

Här är några av frågorna som diskuterades på mötet och svaren på dessa. Oktober 2013 Till dig som bor på Mariehemsvägen 7 E Frågor och svar från informationsmötet Tisdag 1 oktober hölls ett informationsmöte för dig som bor på Mariehemsvägen 7 E. På mötet deltog representanter

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Positive Footprint Housing

Positive Footprint Housing Positive Footprint Housing - ett hållbart utvecklingsprojekt inom Riksbyggen SABO Energikick 2013-11-06 Mikael Ahlén Riksbyggen ekonomisk förening Riksbyggen har sedan starten 1940 utvecklat bostadsområden

Läs mer

Akademiska Hus satsar på solceller

Akademiska Hus satsar på solceller Akademiska Hus satsar på solceller Seminarium Svensk Solenergi/Chalmers Uppsala 2015-10-16 Johan Tjernström, Energistrateg johan.tjernstrom@akademiskahus.se 1 Innehåll Kort om Akademiska Hus Våra energimål

Läs mer

Investeringsstöd till bostäder för äldre personer

Investeringsstöd till bostäder för äldre personer Nya stöd och bidrag Investeringsstöd till bostäder för äldre personer För 2016 har regeringen avsatt 150 miljoner kronor, ett belopp som beräknas att successivt öka till 400 miljoner 2018. ny- eller ombyggnad

Läs mer

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad

Läs mer

Väl planerat kunnigt utfört Byggherren ska se till att byggbestämmelserna följs. Det lättaste sättet är att anlita kompetenta planerare, arbetsledare

Väl planerat kunnigt utfört Byggherren ska se till att byggbestämmelserna följs. Det lättaste sättet är att anlita kompetenta planerare, arbetsledare I Finland styrs byggnadernas energiprestanda av flera delar i byggbestämmelsesamlingen som baserar sig på markanvändnings- och bygglagen. Bestämmelserna förpliktar och vägleder byggherren att fatta energieffektiva

Läs mer

Västerbro i Lund inriktningsbeslut Öresundsvägen, Fjelievägen, Bryggaregatan

Västerbro i Lund inriktningsbeslut Öresundsvägen, Fjelievägen, Bryggaregatan Stadsbyggnadskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Planavdelningen Handläggare: Katarina Meier Telefonnummer: 046-359 56 57 E-post: katarina.meier@lund.se Byggnadsnämnden Västerbro i Lund inriktningsbeslut Öresundsvägen,

Läs mer

Energikontoret Skåne

Energikontoret Skåne Energikontoret Skåne HUT Skåne Spara & Slösa strategiska vägval i klimatförändringens tid Jon Andersson, 23 april 2008 Energikontoret Skåne Bildades 1998 Enhet inom Kommunförbundet Skåne Egen styrgrupp

Läs mer

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt

Läs mer

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten 2010 ENERGIDEKLARATION BRF Friheten Årsta 2010-02-10 Lars-Johan Lindberg Energiexpert Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer

Läs mer

Latorps Byalag Onsdag 2014 01 29 18.30 20.30

Latorps Byalag Onsdag 2014 01 29 18.30 20.30 Latorps Byalag Onsdag 2014 01 29 18.30 20.30 VÄLKOMNA Latorps Byalag Onsdag 2014 01 29 18.30 20.30 Välkomna Presentation av projektet Träff 1,2,3,4,5,6 Studiebesök Intresse, eget gemensamt (andel) Administration,

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM PAGE 1 Järva Järva Akalla Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby PAGE 2 1 Vision Järva 2030 Fyra huvudområden: Bra boende och mer varierad

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8) Tekniska krav och anvisningar Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola,

Läs mer

Lägesuppdatering 2015

Lägesuppdatering 2015 Verksamhetsanalys Inledning Kommunens markpolicy anger att det finns en strävan att främja en mångfald av lokaler för verksamheter. Kommunen ser gärna att en blandstad utvecklas i många områden. Där det

Läs mer

En universitetsnära stadsdel med hållbarhetsmål om samverkan kring projektet Vallastaden 2017

En universitetsnära stadsdel med hållbarhetsmål om samverkan kring projektet Vallastaden 2017 En universitetsnära stadsdel med hållbarhetsmål om samverkan kring projektet Vallastaden 2017 Kajsa Ellegård och Malin Granath Linköpings universitet Utformningen av Vallastaden grundades i en arkitekttävling

Läs mer