Är migrän en folksjukdom?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Är migrän en folksjukdom?"

Transkript

1 Migränförbundets tidning Nr Är migrän en folksjukdom? Nyheter från hälso- och sjukvårdssektorn Intervju: Jenny Janicke: Mitt liv med migrän med aura Krönika: Töres Theorell: Ohistoriska föreställningar om sjuktalet Debatt: Ingrid Burman och Susanne Nyström: Låt deltidssjukskrivna engagera sig ideellt Migränförbundet Banérgatan 55, Stockholm Telefon: E-post: Hemsida:

2 Det här är Migränförbundet Migränförbundet bildades 9 mars Förbundet är en medlemsstyrd demokratisk ideell organisation. Inriktningen på vårt arbete beslutas av medlemmarnas representanter på årliga förbundsstämmor. Den löpande verksamheten leds av en förtroendevald förbundsstyrelse. Till sitt stöd har styrelsen ett kansli med tre halvtidsanställda medarbetare lett av en kanslichef. Se mer på hemsidan Förbundsstyrelsen Alla kontakter med styrelseledamöterna tas via kansliet. Ordinarie: Förbundsordförande Ingemar Färm, Stockholm, vice ordförande Bo Svensson, Jönköping, kassör Anne Svensson, Alingsås, sekreterare Bertil Rickäng, Borås. Övriga styrelseledamöter: Angela Glad, Blekinge, Mats Åkesson, Hortonföreningen, Göran Råberg, Stockholm. Ersättare: Camilla Andersson, Västerås, Torbjörn Lövendahl, Skåne, Tina Hedell, Värmland, Amanda Sandholm, Stockholm, Maria Jansson, Värmland, Anders Glad, Blekinge. Förbundskansliet Kanslichef: Helena Elliot. Ekonomiansvarig: Yvonne Sandin. Informationsassistent: Charlotte Magnusson Förbundets medlemsföreningar Länsföreningar Blekinge län Ordförande: Angela Glad, Karlskrona, , Dalarnas län Ordförande: Suzanne Brostedt Lind, Färnäs, , Gotland Förening saknas. Ingen startaktivitet planerad ännu. Gävleborgs län Under bildande. Kontaktperson: Helena Elliott, Hallands län Ordförande: Renata Horakova, Halmstad. Kontaktperson: Gerd Johansson, , Jämtlands län Återstart mars Interimsordförande: Anette Pettersen, Östersund, Jönköpings län Ordförande: Anne Svensson, , Kalmar län Under bildande. Kontaktpersoner: Anne Svensson, och Angela Glad, Kronobergs län Ordförande: Marianne Karlsson, Väckelsång, , Norrbotten Ordförande: Olle Björklund, Skåne län Ordförande: Leif Stålhammar, Ystad, , Stockholms län Ordförande: Britta Hjort Ekström , kansliet Södermanland Ordförande: Eva Wallin, Eskilstuna, , , Uppsala län Ordförande: Laila Blideskog, Uppsala. Värmland Ordförande: Tina Hedell, Munkfors, , Västerbotten Se Umeå nedan. Västernorrland Förening saknas. Ingen startaktivitet planerad ännu. Västmanland Ordförande: Camilla Andersson, Västerås, , , Västra Götaland Ordförande: Gunnel Mikaelsson, Kullavik, , mobil: , Örebro län Kontaktperson: Ingemar Färm, Östergötland Kontaktperson: Ingemar Färm, LokalföreningAR HEADvig i Alingsås Ordförande: Christina Sandh, kontaktperson: Ingrid Olausson, Sollebrunn, , Umeå (Förberedelser för bildande.) Kontaktperson: Frida Bäckström, , Riksförening Hortonföreningen i Sverige Ordförande: Emilia Goodwill Keller, Hässelby, , Borås Interimsordförande: Anne Svensson, , Norrköping (Förberedelser för bildande.) Kontaktperson: Hanna Meixner, Söderköping, Förbundet behöver kontaktpersoner i alla större städer. Vill du bli en? Om du vill hjälpa till att bilda en förening på din ort hör av dig till vårt kansli, ombudsman Helena Elliott, Du blir då vår kontaktperson. Du kommer att få allt stöd du behöver från förbundet. Du kommer att få uppgift om vilka, som är medlemmar på din ort. Vid lämpligt tillfälle bjuder vi sedan in till en föreläsning, en självhjälpsgrupp eller annan verksamhet. 2 Migränbladet 4/13

3 ges ut fyra gånger per år av Svenska Migränförbundet (SMIF) och handlar om migrän, Hortons huvudvärk och annan svår huvudvärk. Åsikter framförda i denna tidning delas inte nödvändigtvis alltid av Svenska Migränförbundet. Besöksadress, telefon och telefax, se Migränförbundet nedan. E-post Ansvarig utgivare Ingemar Färm Redaktionskommitté Ingemar Färm, Helena Elliott och Charlotte Magnusson Grafisk form Ateljé Hunting Flower AB Tryckeri Danagård LiTHO AB, Ödeshög ISSN Tryckt på Arctic Paper, miljöcertifierat Omslagsbild Nybyholm, Mälaren. Flygfotograf Nils-Åke Siversson. Sista materialdag för nästa nummer, nr 94, är den 28 januari Utgivning den 20 februari Svenska Migränförbundet Besöks- och postadress Banérgatan 55, Stockholm Telefon Telefontid Måndag torsdag, kl Telefax E-post Hemsida Webbansvarig: Helena Elliott Ordförande Ingemar Färm Kansliet Kanslichef: Helena Elliott. Ekonomiansvarig: Yvonne Sandin. Informationsassistent: Charlotte Magnusson Medlemsavgift 200 kr. Ny medlem efter 1 september betalar 50 kr. Familjemedlemmar bosatta på samma adress betalar 50 kr. Plusgiro Svenska Migränförbundets symbol Lena Wennersten Ordföranden har ordet Varför är migrän så ointressant för stat och landsting? Jag har varit i Umeå idag för att tillsammans med Frida Bäckström, se sidan 7 i tidningen, diskutera bildandet av en förening i Umeå. Till mötet hade vi bett kanslichefen för HSO Västerbotten att komma. Vi pratade naturligtvis om det stora problemet ingen pratar om migrän. Han hade jobbat i landstinget i många år, men hade aldrig hört någon prata om migrän, inte ens de som borde prata om det. Han är inte okunnig om frågan efter att ha levt med svår migrän i familjen. I det här numret av Migränbladet, sidan 14, beskriver vi samma frågeställning från en mer formell utgångspunkt. Trots personer med svår migrän eller annan svår huvudvärk finns migrän inte med i ett enda officiellt dokument som Öppna jämförelser, Nationella riktlinjer, Nationella vårdprogram, Kvalitetsregister, Folkhälsorapporter eller Officiell statistik. Det enda officiella dokument som finns är Socialstyrelsens beslutsstöd till Försäkringskassan för att de ska kunna begränsa sjukpenning och andra ersättningar till personer med migrän. För neurologistuderande läkare är migrän inte intressant. Det är ingenting man kan operera bort. Det är ingenting man dör av. Det är inte spännande. Det handlar bara om livslånga lidanden, där läkarna aldrig får se dem som lider eftersom de då ligger hemma i mörker och tystnad. När de kommer till doktorn efter tre helvetesdygn är de snygga och fräscha och beredda att ta igen allt de missat de dygnen. Varför? Detta osynliggörande präglar varenda person med migrän och naturligtvis därför också Migränförbundet. Hur pratar man om en fråga, som inte existerar på dagordningen? Vem vågar lyfta frågan på fikarasten på jobbet eller på familje- eller firmafesten? Jag tror att vi skulle behöva anmäla regering, riksdag och landsting för diskrimineringsombudsmannen. Vad tycker ni? Har ni andra idéer om vad vi bör göra för att bli mer uppmärksammade och för att lyfta fram migrän som en kronisk neurologisk sjukdom som flera andra, men någonting som man inte pratar om idag. Vad är och gör Migränförbundet? 2 Medlemsföreningar 3 Ledare 4 Om Europeiska migrändagen 5 Nordiskt möte den 12 september 6 Föreningsnytt 8 Våra rådgivare en suverän resurs A. Ericson, A. Carlén, G. Rehnby 10 Tidningen vi: När en bild griper tag Kronisk migrän stor inverkan på livskvaliteten 11 Snigeren Superhjälten med migrän Ingemar Färm, förbundsordförande Vi är en ideell demokratisk organisation, religiöst och partipolitiskt obunden. är medlemsstyrda med bas i läns- och lokalföreningar. Medlemmar är människor * med migrän eller annan svår huvudvärk och deras anhöriga. är en kamratstödsorganisation, som ger gemenskap, råd och stöd. ger ut information om och har verksamhet för olika medlemsgrupper t.ex. ungdomar, * barn och äldre stöder migränforskning med bidrag till Hjärnfonden, (www.hjarnfonden.se). arbetar med opinionsbildning för att förbättra villkoren för människor med migrän * och annan svår huvudvärk. I INNEHÅLL 12 Krönika: Töres Theorell Ohistoriska föreställningar om sjuktalet 13 Debatt: Ingrid Burman och Susanne Nyström Låt deltidssjukskrivna engagera sig ideellt 14 Är migrän en folksjukdom? 15 Framtidens läkare är oförberedda att behandla långvarig smärta 16 Intervju: Jenny Janicke Mitt liv med migrän med aura 18 Föreningsnytt 19 Insändare Migränbladet 4/13 3

4 Europeiska migrändagen den 12 september Sedan ett antal år arrangerar migränförbunden i Europa särskilda aktiviteter den 12 september, den s.k. Migrändagen eller på engelska European Migraine Day of Action, EMDA. Vår europeiska organisation European Headache Alliance, EHA, genomförde den i år i Madrid med ett möte i det spanska parlamentet. Samtidigt presenterades den migrän-app som det spanska förbundet har tagit fram tillsammans med Vodafone. Migränbladet har tidigare berättat om den. Migrändagen i Sverige genomfördes med aktiviteter i Malmö Information och medlemsvärvning 2012 genomförde Migränförbundet mycket framgångsrikt olika aktiviteter i Stockholm på Migrändagen. Flera av föreläsningarna spelades in och sänds fortfarande av SVT/ UR. I år arrangerades Migrändagen i Malmö i den mycket speciella konferensanläggningen Slagthuset, nära Centralstationen. Dagen inleddes med ett nordiskt möte, se nästa sida. Utanför Centralstationen och på stan i övrigt genomförde ledamöter i förbundsstyrelsen och andra aktiva medlemmar en medlemsrekrytering och delade ut bl.a. den nya Bli medlemfoldern. På eftermiddagen startade mingel inne i Slagthuset, där man kunde ta del av olika utställningar med koppling till migrän. Föreläsningarna Den första föreläsningen hölls av doktor Fayyaz Ahmed som är en engelsk neurolog men också direktör för den europeiska neurologorganisationen. Efter att förbundsordföranden presenterat Migränförbundet genomförde Per Söder en yogaworkshop med alla 100-talet deltagare. Föreläsningarna avslutades av den danska huvudvärksspecialisten Rigmor Jensen, Information och medlemsvärvning utanför Centralstationen. som också är ordförande för den europeiska neurologorganisationen och Joakim Tedroff, docent och specialist i neurologi från Sverige. Efter föreläsningarna blev det mingel och deltagarna kunde ställa frågor till föreläsarna. Utvärdering av Migrändagen Efter Migrändagen skickade förbundet ut en enkät till alla deltagare. Svarsfrekvensen blev god. Enligt vår utvärdering upplevdes arrangemanget som lyckat och var uppskattat. n Jättebra att man arrangerar en migrändag, Per Söder med intresserad deltagare. uttryckte många av de cirka 100 personerna som besökte Slagthuset i Malmö den 12 september. n Föreläsarna upplevdes som intressanta med olika ingångar i ämnet vilket skapade en bred och bra blandning. n Informationen kändes ny och det var bra att man fick möjlighet att ställa frågor. n Migränyogan var för många ett uppiggande avbrott. n Att få mingla, äta goda mackor, träffa förbundet och andra med migrän upplevdes också som värdefullt. Dr Fayyaz Ahmed. Rigmor Jensen i samtal med Ingemar Färm. Joakim Tedroff. 4 Migränbladet 4/13

5 Nordiskt möte på Migrändagen I samband med Migrändagen genomfördes ett nordiskt möte med deltagare från huvudvärksorganisationerna i Sverige, Danmark och Island. De finska och norska organisationerna kunde inte delta efter som de hade egna arrangemang. Vi bad de andra organisationerna att skriva något om sig själva och den verksamhet de bedriver och planerar. Här nedan presenterar vi två av deras berättelser (i vår bearbetning). På det nordiska mötet beslutade vi att ses i Danmark nästa år. Den träffen blir inte på Migrändagen den 12 september utan i samband med den europeiska neurologkongressen i Köpenhamn den september. Den danska neurologen Rigmor Jensen, som medverkade på Migrändagen i Malmö, är ordförande för den europeiska neurologorganisationen. Från vänster: Danmarks representant Laila Bendix, Migränförbundets ordförande Ingemar Färm och den isländska organisationens ordförande Anna Sigurdardottir. Danska patientföreningen Migræne og Hovedpineforeningen Föreningen har existerat i 16 år. Vi har ett medlemstal på omkring 700. Vår huvuduppgift är att förmedla information till press, politiker samt allmänheten om de svåra kroniska huvudvärksformerna. Det gör vi genom att blanda oss aktivt i debatten, t.ex. genom intervjuer till dagstidningar och fackpress. Vi vill också bidra till rådgivning för huvudvärkspatienter. Det gör vi genom vår medlemstidning som kommer ut fyra gånger per år, samt genom våra foldrar och hemsida. Vi har dessutom med stor framgång genomfört diverse föredrag runt om i landet. Vi erbjuder gratis rådgivning genom socialrådgivare, men dessa erbjudanden har bara använts sparsamt av våra medlemmar. Nästa år vill vi fokusera på att rusta våra kontaktpersoner bättre så att flera har lust att delta aktivt i arbetet, och gärna lokalt. I januari 2012 var vi med om att grunda paraplyorganisationen Hovedpinesagen (www.hovedpinesagen.dk) i samarbete med Hortonföreningen och Trigeminusföreningen. Det pågår ett tätt samarbete med Dansk Hovedpinecenter. Härigenom arrangerar vi föredrag och håller på att sjösätta en större landstäckande informationskampanj. Som något nytt håller vi på med att etablera en kurs som ska hjälpa våra medlemmar att leva bättre med sina smärtor. I Hovedpinesagen fokuserar vi också på att upplysa både patienter och läkare om våra sjukdomar. Vi tror att vi blir en starkare aktör genom detta samarbete. Generellt har vi ett gott samarbete med Dansk Hovedpinecenter och deras personal. Vi är glada för att kapaciteten på detta sätt är samlad på en plats, men stöttar också etableringen av flera huvudvärkskliniker runt om i landet till gagn för patienterna. Laila Bendix Finska Migränförbundet Förbundet grundades år 1995 och har nu medlemmar. Det representerar människor med diagnoserna migrän, Hortons huvudvärk och trigeminusneuralgi. Förbundet förmedlar information mellan huvudvärkpatienter och sjukvård, i samarbete med föreningar av migränläkare och -sjuksköterskor. Syftet är att sjukvården får pålitlig information om patienternas vardag och behov och medlemmarna pålitlig information om sjukdomar, terapi och stöd. Förbundet erbjuder aktuell information genom föreläsningar, webbsidor, broschyrer, artiklar i tidskrifter, den egna medlemstidningen Päänsärky (Huvudvärk) och Facebook. En sjuksköterska ger råd per telefon och e-post. Stöd får man i stödgrupper och sociala media. På Facebook finns tre slutna grupper för olika diagnoser, en för föräldrar till barn med huvudvärk och en för handledare i stödgrupper har förbundet ett extra projekt finansierat av Penningautomatföreningen. Det koncentrerar sig på migräntriggers i arbetslivet och huvudmålet är en interaktiv nättjänst, som ger råd hur man bäst hanterar olika triggers och behåller arbetsförmågan. Finska Migränförbundet har fyra anställda, bara två av dem (med projektkoordinatorn) på heltid. 60 % av finansieringen kommer från Penningautomatföreningen. I Finland finns det ingen rehabilitering för huvudvärkspatienter och det är ytterst svårt att bli pensionerad, även med den mest invalidiserande huvudvärk. Det finns inga huvudvärkscentra. Även på cent ralsjukhus med neurologer och neurologiska avdelningar är det svårt att få vård på grund av annan prioritering. Matleena Helojoki Migränbladet 4/13 5

6 FÖRENINGSNYTT Migränförbundet fyller 25 år 2015 Då startade förbundet Den 7 mars 1990 bildades Svenska Migränförbundet i Kordasalen, Kungstensgatan 63, Stockholm. Förberedelserna hade gjorts av en grupp som kallade sig Migränklubben. Närvarande var sex personer. På det konstituerande årsmötet antogs stadgar, som i stor utsträckning hade kopierats från Svenska Epilepsiförbundet. Medlemsavgiften bestämdes till 80 kronor. Till ordförande valdes Angela Glad, som fortfarande är ledamot av förbundsstyrelsen. Inledningsvis fick förbundet en hel del stöd av läkemedelsföretaget Glaxo Wellcome. Angela Glad. Förbundet fick stor uppmärksamhet från början av press, radio och TV. Man tog fram en presentationsbroschyr, ordnade föreläsningar och deltog på medicinska riksstämman. Förbundet skrev till ett tjugotal läkemedelsföretags informationsavdelningar och frågade vilka läkemedel mot migrän de hade. 25-årsjubileum den 7 mars 2015 Migränbladet kommer fram till jubileumsdagen 7 mars 2015 publicera bitar ur förbundets historia. Vi vill gärna ha hjälp av er med det. Så har ni minnesbilder från förbundets historia, dela med er dem till andra via artiklar, foton och notiser i Migränbladet. Till jubileet tänker förbundet ta fram en liten skrift med både fakta och era berättelser. Vi planerar också att ta fram någon form av minnesmärke, som av enskilda personer kan användas som halssmycke el.dyl. och som i en större storlek kan pryda en möteslokal, en utställning etc. som en förening arrangerar eller kanske som present till en föreläsare. Fler föreningar på gång i förbundet! Migränföreningen i Borås Sedan flera år har förbundet prioriterat start av nya föreningar och stöd till de befintliga, så att de kan utvecklas. Fler föreningar och många fler medlemmar är en förutsättning för att vi med trovärdighet ska kunna säga att vi representerar personer med migrän och annan svår huvudvärk. Vi ser gärna fler lokalföreningar. Det är därför mycket glädjande att en förening i Borås är under bildande. I Norrköping och Umeå har vi kontaktpersoner, som är beredda att medverka till att starta föreningar där. Återstart av föreningen i Jämtland är på gång. Vi saknar dock föreningar i Kalmar, Gotlands, Östergötlands, Örebro, Gävleborgs och Västernorrlands län. Hör av dig om du är beredd att ta ett initiativ. Du kommer att få allt stöd du behöver från förbundet. Ewa Vittnäs. Migränföreningen i Jämtlands län Interimsstyrelse vald I våras hörde Anette Pettersen i Östersund av sig och var intresserad av att starta en migränförening. Under hösten har förbundsordföranden träffat Anette och den senaste gången också två personer till. Vid det mötet valdes en interimsstyrelse bestående av Anette, ordförande, Mia Sundvall, sekreterare och Maria Paulsson, kassör. Interimsstyrelsen har därefter utökats med en ungdomsansvarig, Jonathan Bengtsson och en person har tillfrågats att bli pensionärsansvarig. Anette Pettersen. Maria Paulsson. Mia Sundvall. Årsmöte planeras till i mars, som ett knytis där var och en tar med sig kaffe och tilltugg. Verksamhetsidéerna är många: Föreningsmöten för vuxna två gånger om året och för ungdomar en gång. I övrigt föreläsningar och stadspromenader (walk-and-talk), som avslutas med konditoribesök. Styrelsen ska undersöka möjligheterna till samarbete med smärtkliniken och neurologmottagningen. Nu bildas en migränförening i Borås, bland annat tack vare Ewa Vittnäs. Förbundet mejlade till medlemmar i Borås och frågade om det fanns intresse att bilda en förening, men också om det fanns ytterligare någon som ville ställa upp i en interimsstyrelse. På denna fråga svarade Ewa: Jag ställer gärna upp. Ewa är 52 år och arbetar på Borås lasarett. Hon har haft mi grän sedan hon var fem år och minns det tillfället mycket väl. Hon har också migrän i släkten. Trots arbete, familj, hund och katt, hus och båt vill hon vara med och engagera sig i Migränföreningen i Borås. Hon tycker det är viktigt att ställa upp för andra, och visa, att har man migrän är man inte ensam. Då är en förening viktig att träffas i. Vi kan delge varandra våra erfarenheter, både positiva och negativa. Ewa har en ganska tuff migrän och när det har varit som värst har hon åkt in akut och fått morfin. Ewa kommer att väljas, tillsammans med Marie Persson och Anne Svensson på ett möte med jultallrik den 27 november. 6 Migränbladet 4/13

7 Norrköping Hanna Meixner kontaktade förbundet i våras och ville dra igång någon aktivitet i Norrköpingsområdet. Jag är 68 år, bor i Söderköping, har haft migrän sedan 1990 (innan dess vanlig huvudvärk som jag fick hjälp med av Treo-Comp). Min far hade ständigt huvudvärk så tydligen har jag ärvt migränen av honom. Jag har varit på Migränskolan i Vejbystrand och på Vidarkliniken i Järna. Nu äter jag Maxalt och Tradil och tar Imigranspruta. Har migrän mellan 4 till 15 gånger i månaden. Köpte för Hanna Meixner. två år sedan en magnetterapimatta av märket Bemer har inte sett någon förbättring. Ofta läser jag i Migränbladet om intressanta föreläsningar på andra orter eller andra gruppaktiviteter, t.ex. yoga eller samtal. Jag tyckte att det skulle vara trevligt att träffa några i Norrköping och planera liknande aktiviteter. Som ett resultat av Hannas initiativ arrangerade förbundet den 14 oktober tillsammans med ABF i Norrköping en offentlig föreläsning i Bergslagsgården vid Skvallertorget. Föreläsare var Jan-Åke Åkesson, huvudvärksläkare från Läkarcentrum Stångåblick i Linköping. Till föreläsningen kom ett dussintal personer och planerna är att bjuda in till ytterligare aktiviteter. Närmast planeras en jullunch i Norrköping. Umeå Migränföreningen i Stockholms län Vårens aktiviteter är under planering. Vi fortsätter med samtalsgrupper, vattengymnastik och drejningsgrupper. Vi fortsätter också med de uppskattade frukostmötena med intressanta föreläsningar som äger rum på lördagsförmiddagar några gånger under terminen. Vår kulturgrupp planerar för en träff i månaden. Varje kulturaktivitet avslutas med en gemensam fikastund på något trevligt kafé. Seminarium Arbete, rehabilitering och försörjning våra rättigheter och skyldigheter. Annette Carlén, arbetsrättsspecialist, och Göran Rehnby, socialförsäkringsjurist, kommer den 17 februari kl att svara på frågor om vad vi har för rättigheter och skyldigheter när det gäller våra arbeten. Vill du delta? Skicka snarast in dina frågor i förväg till för att få dem behandlade under seminariet. Årsmöte 2014 Medlemmarna i Migränföreningen i Stockholms län kallas härmed till årsmöte. Tid: Torsdagen den 27 mars kl Plats: Föreningens lokaler på Liljeholmsvägen 30, plan 4. Sedvanliga årsmöteshandlingar tillhandahålles vid årsmötet. Må bra-resa den 7 8 april En Ålandskryssning för medlemmar planeras. Under kryssningen blir det intressanta föreläsningar samt ges möjlighet till trevlig samvaro. Gå in på vår hemsida för att ta del av aktuell information om aktiviteter. Har du själv förslag på aktiviteter? Kontakta då Marie Lundberg på vårt kansli, telefon eller e-post Frida Bäckström i Umeå är ytterligare en medlem, som kontaktat förbundet. Hon var intresserad av att starta en facebook-grupp. Det har hon gjort också. https://www.facebook.com/ groups/migranumea/ är adressen och det är en sluten grupp, vilket betyder att bara godkända medlemmar i gruppen kan läsa Frida Bäckström. vad som skrivs, d.v.s. inte alla på Facebook. Gruppen heter Migränförbundet Umea. Så här presenterade sig Frida, när hon kontaktade förbundet: Frida heter jag, 26 år, haft migrän sedan 18 årsåldern. Just nu läser jag franska på halvtid. Har tagit ett break från mitt sjuksköterskeyrke, mycket p.g.a. migränproblemen jag har. Som alla vet så jobbar sjuksköterskor under rätt mycket stress och oregelbundenhet. Har träffat en del läkare, men har upplevt att man inte blir tagen på riktigt allvar. Provar akupunktur just nu. Jag har känt ett behov att få prata med andra med svår huvudvärk, speciellt när min migrän bara blivit värre och värre. När jag blev medlem i Migränförbundet, upptäckte jag att ingen verksamhet fanns i Västerbotten. Jag hittade en migrängrupp på Facebook där jag fick mycket stöd och tips, och där det ordnades t.ex. fikaträffar, fast ofta var detta långt söderut i förhållande till Umeå. Därför fick jag en idé om att styra upp något i Umeå och bli kontaktperson. Jag tycker det finns så mycket fördomar och åsikter mot människor som lider av huvudvärk och migrän, och det är intressant att det fortfarande inte är helt kartlagt vad som händer vid migränanfall. Det finns alltså mer att lära sig. VIDARKLINIKEN HELHETSSYN SOM GER LIVSKVALITET Vidarkliniken bedriver kvalificerad vård och rehabilitering för patienter med långvariga smärttillstånd. Vi ger en vård som berör och som präglas av respekt för varje människa, dess unika behov och förmåga. Vidarkliniken har avtal med fl era landsting och regioner men tar även emot patienter genom andra finansieringsformer. Kontakta oss gärna för att veta vad som gäller för just dig. Hjärtligt välkommen! Tel (inskrivning) (växel) V IDARK LINIK E N EN UNIK KOMB INATION AV SKOLME DICIN OCH ANTR O P O S OFIS K LÄKEKONS T Migränbladet 4/13 100, 35,

8 Våra rådgivare en suverän resurs Migränbladet har sammanfört tre av våra rådgivare, huvudvärkssjuksköterskan Agneta Ericson, social försäkringsjuristen Göran Rehnby och arbetsrätts experten Annette Carlén, till ett samtal om vad de som rådgivare kan bidra med till våra medlemmar. Hör av er till Migränförbundets kansli om ni vill ställa frågor till eller vill ha ha medverkan av rådgivarna på någon aktivitet ute i landet. MB: Ni har alla tre en gedigen yrkesbakgrund inom era respektive sakområden. På vilket sätt har er yrkeskompetens varit till nytta i ert stöd till våra medlemmar? Agneta: Som sjuksköterska har jag en medicinsk sakkunskap. Det är naturligtvis en fördel i rådgivningsarbetet. Smärtlindring är jag väl förtrogen med eftersom det är en del av mitt dagliga arbete som anestesisjuksköterska. Jag har däremot inga specialistkunskaper i neurologi så därför måste jag aktivt söka information i medicinska databaser och kontinuerligt uppdatera mig med senaste nytt inom migränforskningen. Jag har en läkare som är huvudvärksspecialist att rådfråga när mina kunskaper inte räcker till. Min personliga erfarenhet av migrän och hur det är att leva med en kronisk sjukdom är minst lika viktig som den medicinska kunskapen. Jag tror att det är en förutsättning för det här arbetet. Jag vet hur det känns att ha ont i huvudet i dagar och veckor samtidigt som man är tvungen att fungera både hemma och på arbetet. Göran: Min erfarenhet av arbete i en central myndighet gör att jag oftast förstår vilka roller olika aktörer spelar. Att vara jurist innebär att mitt intresse knyts till olika regler/regelverk. Jag anser att en förklaring ska lämnas till vilka alternativ som står till buds för medlemmen att ett beslut ska vara så väl motiverat att det lätt kan förstås och angripas. De olika aktörerna borde alltså beskriva olika scenarier som är tänkbara för just den enskilde. Det kräver dock ett stort självförtroende hos tjänstemännen, naturligtvis parat med ett stort mått av kunskap och omdöme. Annette: Jag arbetade som facklig ombudsman under mina sista 12 verksamma yrkesår. Ett arbete som grundar sig på ett föreningsarbete vilket gjorde att hela min arbetstid gick åt till att hjälpa, stötta och hitta bra lösningar för medlemmarna. Innan dess var jag personalchef i en myck- Socialförsäkringsjurist Göran Rehnby. et stor verksamhet, vilket har gjort att min erfarenhet av hur bägge parter tänker och agerar är väldigt bred. Den erfarenheten och kompetensen gör att jag inte tycker att något problem är för litet. Det finns alltid en möjlighet att tänka om och framför allt lyssna på den som upplever sig ha ett problem, stort som litet. MB: Vilken typ av frågor från våra medlemmar tycker ni har varit svårast att hantera? Agneta: De vanligaste frågorna rör läkemedel och deras verkningssätt. På senare tid har det varit mycket om behandling med botox. Många undrar också om jag (eller Migränförbundet) kan rekommendera läkare och andra yrkespersoner med specialistkompetens. Tyvärr har inte Migränförbundet någon lista över vare sig allmänläkare, neurologer eller andra specialister som kan rekommenderas, men det försöker vi ändra på. De flesta väver in den medicinska frågan i en berättelse om sin livssituation. Den röda tråden är ett behov av att berätta om hur huvudvärken påverkar vardagen i negativ bemärkelse. Många upplever liten förståelse från omgivningen, detta gäller inte minst i kontakten med läkare. Det tycker jag är det svåraste att hantera. Många som skriver till mig vill nog bara att någon ska lyssna och engagera sig i deras situation. Jag försöker att fördjupa mig i var och ens problematik och ge ett personligt svar som utgår från en helhetsbedömning av livssituationen. Det handlar mycket om att förändra tankar, känslor och handlingsmönster som kan förhindra läkning och tillfrisknande. Mitt uppdrag är att ge medlemmarna stöd, information och vägledning med utgångspunkt i självhjälp och egenvård. Göran: Den försäkrade och den behandlande läkaren beskriver klart vilka svårigheter en medlem har att handskas med det dagliga livet. Försäkringskassan, FK, verkar trots det, utan betänkligheter och utan motivering, alltför ofta lakoniskt konstatera att någon nedsättning av arbetsförmågan inte kan anses föreligga. Jag får det obehagliga intrycket att FK många gånger har bestämt utgången på ett tidigt stadium under ärendets gång. FK är en opartisk instans och inte en part. Jag skulle vilja slå ett slag för begreppet civil servant, allmänhetens tjänare, som inte bara antyder utan tydligt beskriver att det är den enskilde som står i centrum. Annette: Alla frågor är svåra att hantera av en eller annan orsak. Den som hör av sig kan befinna sig i kris, arbete... framtid! Men det som är mest problematiskt är att jag bara hör en part och det måste jag alltid ta hänsyn till i mina svar, vilket jag också alltid klargör. MB: Ge exempel på frågor, där era insatser har varit viktiga för att uppnå ett positivt resultat för den enskilde medlemmen. Agneta: Mitt uppdrag är att ge medlemmarna stöd, information och vägledning med utgångspunkt i självhjälp och egenvård. Att ge direkta medicinska behandlingsförslag är läkarens uppdrag och ansvar. Jag kan däremot informera och tillhandahålla fakta om läkemedel och behandling så att den enskilde medlemmen har ett underlag vid diskussion om behandling med sin läkare. Många är väldigt fokuserade på konventionell behandling med olika slags smärtstillande eller förebyggande läkemedel. De sitter fast i att alltid ha ont och ser medicinsk behandling som den enda utvägen. Jag har full förståelse för det eftersom att alltid ha ont kräver otroligt mycket energi. För att få energi över till annat måste man först få bukt med smärtan, det vill säga huvudvärken. När smärtan är borta eller åtminstone lindrad, 8 Migränbladet 4/13

9 för Migränförbundets medlemmar! Huvudvärkssjuksköterska Agneta Ericson. kan man börja tänka i andra banor och överväga alternativ behandling som ett komplement till den medicinska behandlingen. Jag brukar avsluta mina svar med att ge förslag på alternativa behandlingsmetoder som till exempel akupunktur, yoga (finns även migränyoga), zonterapi, massage, sjukgymnastik, kost eller naturläkemedel. En del av de som skriver har redan provat alternativ behandling med varierande framgång. Alla blir inte hjälpta men det är absolut värt att försöka. Fungerar inte det ena så byter man till något annat efter en tid (det är viktigt att ta sig tid att prova en sak i taget för att se om det har någon effekt). För ett par veckor sedan fick jag en hälsning från en kvinna som skrev till mig för snart ett år sedan. Jag hade föreslagit att hon kanske kunde prova zonterapi och nu ville hon berätta att hon med hjälp av den hade minskat sina kraftiga migränanfall från ett i veckan till ett i månaden. Sådant gör att rådgivningsarbetet känns viktigt och meningsfullt. Göran: En medlem hörde av sig och sa att vårt råd medverkade till att han/hon fick hel sjukersättning, något som ur ett perspektiv möjligen kan ses som en framgång. Denna framgång är emellertid tvivelaktig, då fullständig arbetsoförmåga självklart inte är något som någon önskar och ersättningsnivåerna inte är imponerande. Vi ska kanske försöka att inrikta en del av råden på tiden innan problem av olika slag dyker upp. Annette: Vid de tillfällen när medlemmen har hört av sig så har det varit väldigt positivt och jag tror att det framför allt berott på att jag hjälpt personen att fatta ett eget beslut, att lyfta blicken från dagens problem och se framåt. MB: Vad skulle ni önska att stat, landsting, kommuner och arbetsgivare skulle göra för att underlätta för våra medlemmar att kunna hävda sina rättigheter inom era respektive områden? Lagstiftning? Personalutbildning? Agneta: Som patient har man en lagstadgad rätt till en second opinion från en annan läkare om man anser att den läkare man först konsulterat inte har utrett den problematik man söker för. I praktiken är det tyvärr inte så enkelt. Ofta måste man ha remiss från allmänläkare för att kunna få träffa en specialist. Det är inte alltid allmänläkaren vill remittera patienten vidare. Ibland anser inte specialisten att han eller hon har något att tillföra utredningen och tar därför inte emot patienten. Det finns för få specialister (neurologer) i Sverige och de är ojämnt fördelade över hela landet. Många arbetar privat och då får man som regel betala hela kostnaden själv. Alla neurologer är inte uppdaterade eller ens intresserade av migrän och dess behandling. Fler läkare som är intresserade av att bli huvudvärksspecialister behöver rekryteras. Varje landsting måste se till att de har denna spetskompetens. Landstingen bör ingå fler avtal med privata aktörer så att tillgången på huvudvärkspecialister blir mer jämnt fördelad över hela landet. Allmänläkarna på vårdcentralen bör få bättre kunskaper om migrän och annan huvudvärk så att de själva kan ställa diagnos och ge adekvat behandling till personer med migrän. De bör även vara generösa med att remittera patienterna vidare till specialist. Göran: Alla personer ska vid kontakt med en myndighet få sådan information att de vet vilka alternativ som står till buds. De flesta vet att t.ex. FK:s beslut kan överklagas. Grejen är att man som försäkrad, innan det ursprungliga beslutet fattas, har rätt att få sådan grundlig information att han eller hon kan ta tillvara sitt intresse. Man ska alltså inte behöva vänta till dess att beslutet är fattat och därför kan överklagas. Mitt obehagliga intryck är att har myndigheten en gång fattat ett beslut är det lite för lätt att vid ett överklagande konstatera att inget föranleder ändring i det ursprungliga beslutet. Alla frågor hänger ihop och det är därför självklart att handläggarna hos de olika myndigheterna måste vara insatta i sitt eget regelverk. Men det är en klar fördel för den enskilde om handläggarna också känner till snittytorna mot andra aktörer. Det är nödvändigt att den enskilde blir informerad om regelverken, men till syvende och sist beror mycket på den enskilde handläggaren, något som i sig är oroande. En sak som inte är bra är att FK:s beslut inte är försedda med handläggarens telefonnummer, utan endast det 0771-nummer, ifrån vilket det är praktiskt taget omöjligt att navigera fram till den person som man vill ha kontakt med. Alla som ska komma i kontakt med någon myndighet ska be att få ett personligt möte med denne aktör, t.ex. FK eller AF, och då ha med sig en lyssnande vän samt vara förberedd med frågor. Observera att alla frågor är värda att ställas. Annette: Alldeles för stor fråga att kort och enkelt besvara här. Utbildning för alla som arbetar med personalfrågor och försöka få dem att våga gå utanför ramarna är viktigt. Hitta bra lösningar som passar alla även dem som har någon form av handikapp på arbetsmarknaden. MB: Vad tycker ni att Migränförbundet borde göra för att underlätta för medlemmarna inom era respektive rådgivningsområden? Alla tre: Migränförbundet måste synas mer ute i det allmänna mediebruset, kanske i allmänna debatter, där det diskuteras om socialförsäkringar, hälso- och sjukvård. Kravet på att få en diagnos är en viktig fråga. Att få komma till den läkare man vill och så ofta man vill och behöver, oavsett om landstingsgränsen behöver korsas. Arbetsmarknadsfrågorna får inte glömmas. Att växa, öka medlemsantalet så förbundet blir starkare och kan börja ställa krav. Skaffa tillgång till läkare, som kan hjälpa till i försäkringsärenden och andra frågor. Arbetsrättsexpert Annette Carlén. Migränbladet 4/13 9

10 Tidningen vi, nr Sofia Wadensjö, chefredaktör för tidningen vi, skrev en ledarartikel i tidningens nr 11 i år, se förstasidesbilden här bredvid, med rubriken: När en bild griper tag. I artikeln beskriver hon hur hennes egen migrän påverkar henne. Men hon gör också jämförelser med människor i andra svåra situationer. Bilden, som griper tag i henne, handlar om pojken Luka som trots sin livshotande sjukdom vågar drömma om att spela basket och dansa breakdance. När en bild griper tag Tre år gammal fick jag mitt första anfall. Mamma som stilla satt bredvid sängen, hennes svala hand över tinningen, helt mörklagt i sovrummet. Inte för att det lindrade smärtan, men för att den blev lättare att uthärda. Antalet dagar av mitt liv som helt har försvunnit i ett töcken är oräkneliga. Var femte kvinna, var tionde man av er som läser detta vet exakt vad jag pratar om. Vi är nämligen många som lider av migrän. Trots att det inte är livshotande, faktiskt inte ens farligt, drabbar ändå varje anfall med en oförsonlig kraft. Kroppen viker helt ner sig. Med tabletter går det vissa dagar att hålla sig flytande, även om det eventuella intellekt som man har begåvats med vinkar hejdå och lämnar en ensam kvar med trögtänkta, icke-stringenta hjärnvindlingar. Hemma blir jag mamman som ligger i soffan eller sängen och som ber alla att sänka tv:n, taklampan, skrattet, musiken, röstläget. Tre dygn varar det numera. Sedan är jag allmänt mörbultad i någon dag. Migrän är en del av mitt liv, av mig. Ungefär fem veckor per år håller den mig i sitt oförsonliga och bultande järngrepp. Ändå. Det kunde naturligtvis vara värre, mycket värre. I telefonen häromdagen en vän som berättar om den svåra diagnos som ett högt älskat barn just fått. Tillsammans gråter vi. Över oförsonligheten och maktlösheten. Eller som för den slovenske pojken Luka i vårt bildreportage på sidan 30 vars sjukdom sakta släcker ner hans kropp. Ändå vågar han drömma, om lyckliga stunder, om saker som andra barn tar för givet. Att klättra, spela basket, dansa breakdance... Starka bilder på en stark, liten pojke. Barn mister sina föräldrar, föräldrar sina barn. Ytterst få har lyckan att leva ett långt och alltigenom friskt liv. Ändå tar vi ibland hälsan för given. Vi sliter på våra kroppar på ett oförsvarligt sätt. Bilderna på lille Luka fick mig att stanna upp och fundera. Över hans tillvaro, på allt han vill göra om bara kroppen vore med honom. Men också över hans vän fotografen Matej Peljhan, på hur han fanns där för honom. Och hur vi alla kan finnas där för varandra i svåra stunder. En dag behöver du min hjälp. En annan jag din. Riktigt starka blir Vi bara tillsammans. Sofia Wadensjö Foto: Thron Ullberg Kronisk migrän stor inverkan på livskvaliteten Migränföreningen i Stockholm uppmärksammade Migrändagen den 12 september med en föreläsning på temat Kronisk migrän. Det var cirka 70 förväntansfulla åhörare som hade tagit sig till Liljeholmen i Stockholm för att lyssna till läkarna Jaan Albo, Vällingby läkarhus, och Mats Karlsson, Smärtkliniken S:t Olof i Falköping. Det var ingen tyst och blyg publik utan de törstade efter information och under kvällen kom det många frågor som höll både Jaan och Mats aktiva. Jaan Albo började föreläsningen och talade om att våra vanligaste migräntriggers är stress, hormoner, väder, sömnrubbningar och oregelbundna måltider. Vi har en tröskel för att utlösa anfall och är man väldigt stressad kan dåligt väder eller stark lukt starta en migränattack. Om man däremot inte är stressad och vädret är stabilt kanske man inte får migrän trots hormoner som spökar och mens. Prodromalfasen (förstadiet) är ett intressant fenomen, berättade Jaan. Det är cirka 60 procent av de som får migrän som har förkänningar som till exempel hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter, irritation, pratsamhet, trötthet eller rastlöshet. Man kan även känna sig hungrig, törstig, gäspa mycket, få muskelstelhet, köldkänsla, förstoppning eller diarré. Dessa förkänningar kan komma timmar eller till och med dygn i förväg och vara in i migränanfallet. De kan påverka även efter anfallet och på flera timmar har man inte samma ork och arbetskapacitet. Som Jaan Albo sa, så har migrän en enorm inverkan på livskvaliteten. Mats Karlsson berättade om kronisk migrän som ungefär två procent i Sverige lider av. Vid kronisk migrän har man fler dagar med huvudvärk än utan och det är vanligast i 40-årsåldern. Mats påpekade att migränen kan ändra karaktär under årens gång. Den kan starta som episodisk migrän för att med tiden bli en sorts blandhuvudvärk som är svå- rare att hålla isär. Sedan kan den utvecklas till kronisk daglig huvudvärk. Mats Karlsson berättade vidare om botox som är en godkänd behandling mot kronisk migrän. Först ska man ha provat minst tre förebyggande behandlingar som till exempel betablockerare, epilepsimediciner eller antidepressiva mediciner. Om inte något av dessa hjälper mot huvudvärken kan man prova botox. Med den nya metoden att injicera blir cirka 75 procent av dem med kronisk migrän hjälpta. Botox är inte godkänt av Läkemedelsverket för episodisk migrän. För riktigt svårbehandlad kronisk migrän finns perifer nervstimulering (PNS) som även kallas occipital nervstimulering (ONS). Det är en stimulator som opereras in under huden och sänder svaga elektriska impulser för att stimulera de occipitala nerverna i bakhuvudet. Text: Charlotte Magnusson 10 Migränbladet 4/13

11 Snigeren Superhjälten med migrän Häromdagen trillade en dansk barnbok om migrän bland barn ner på Migränbladets bord. Den heter Snigeren eller på svenska Smygaren. Undertiteln är Superhjälte med migrän. Författare är Lea Letén och förlag Jensen & Dalgaard. Huvudpersonen heter Holger. I den här artikeln redogör vi kort för bokens innehåll. Berättelsen är underhållande och spännande för barn i åldern 6 till 9 år, tror vi. Berättelsen börjar med att Holger kryper ner i sängen för att sova men har med sig pappas mobil för att spela spel. Mamma sticker in huvudet och säger att om du håller på med mobilen och inte sover så kommer du att få ligga i sängen i morgon med migrän. Morgonen efter vid frukosten är Holger inte hungrig, säger han. Pappan säger till honom: Ät nu annars kommer du inte att orka dagen. För du vill väl inte ha en hel dag med huvudvärk? Holger protesterar högljutt och tycker att han själv kan få bestämma när han är hungrig. Pappan säger till honom att inte prata så högt eftersom mamma ligger i sängen med svår migrän. Holger springer ut för att träffa sina kompisar Kalle (Katten), och Birka (Den skjutande indianen) för att prata om irriterande föräldrar. Så de bestämmer sig för att göra något, där de själva kan få bestämma. De ska bli superhjältar och stoppa bankrån. Så blir det inte men de räddar en hund från en husse, som tycker att hunden bara är till besvär. Under räddningsaktionen för hunden får Holger ont i huvudet och konstaterar att migränen är den enda som kan besegra en superhjälte. Han måste gå hem och mamma vet precis vad det handlar om. Hon ställer en hink vid sängen, som han kan kräkas i. Till slut somnar Holger. När Holger vaknar väntar de andra två superhjältarna på honom. De undrar om han är sjuk. Han svarar att han inte är sjuk. Han hade bara litet migrän. Nu ska de ut och rädda hunden. Det slutar med att hundens husse ger bort sin hund till en av superhjältarna. Boken avslutas med frågor till barnen, som t ex: Äter du frukost varje morgon? Går du i säng samma tid varje dag? Har din mamma eller pappa migrän? Kräks du ofta eller får du lätt näsblod? Till mamma och pappa ger författaren råd, t.ex. att acceptera att barnets migrän leder till avbräck i både barnets och föräldrarnas aktiviteter. Lyssna till barnets önskemål om vila och ett glas vatten t.ex. Små barn vill ofta sova bort migränen. De säger att de har ont i magen men inte att de har ont i huvudet. Barn med migrän har större tendenser till att gnissla tänder än andra barn. Författarens generella råd är att se till att familjen har så lugna och regelbundna vanor som möjligt. Men det är viktigt att inte ta bort allt som är roligt. Vi behandlar migrän/svår huvudvärk. Vi ger dig tid, engagemang och har intresse. Gratis första bedömning Ingen remiss krävs Korta väntetider Även botox injektioner Migränbladet 4/13 11

12 I KRÖNIKAN Sedan sista numret 2011 har Migränbladet haft en krönika i varje nummer skriven av en person som är aktiv i samhällsdebatten, men som inte behöver vara medlem i Migränförbundet. Vi hoppas att krönikorna väcker diskussion och handling. Åsikterna i krönikorna är författarnas egna. Töres Theorell, professor emeritus vid KI. Töres Theorell är professor emeritus vid Karolinska Institutet och vetenskaplig rådgivare vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet. Töres är sedan länge en känd profil i den välfärdspolitiska debatten. Han har skrivit framförallt om stress i arbetsmiljö och kritiska livshändelser men också om sambandet kultur och hälsa. Han har i sin forskning visat att beslutsfattarna höjt kraven genom rationaliseringar, minskad bemanning och ökade tempokrav. Samtidigt minskar de anställdas möjlighet att påverka sin arbetssituation. Den sämsta utvecklingen återfinns bland kvinnor inom vården och i skolan. Ohistoriska föreställningar om sjuktalet Våra rikspolitiker avslöjar ju aldrig helt hur de tänker. Men en sak som slagit mig när jag sett och hört argumentationen kring sjuktalets svängningar är att politikerna är ohistoriska när de resonerar kring sjukskrivningarna i ett samhällsperspektiv. Man kan följa sjuktalet (dvs. det genomsnittliga antalet utbetalda dagar med sjukpenning per sjukpenningsförsäkrad och år) från 1955 till 2011 och begränsa sig till kvinnorna vars sjuktal uppvisar större svängningar än männens. Då ser man att vi hade en stadig uppgång med en del mindre variationer till slutet på 80-talet (från 10 till 28). Därefter skedde en kraftig nedgång så att botten nåddes 1996 med sjuktalet 9. Från 1997 steg sedan sjuktalet igen till 26 år 2002 för att sedan åter börja sjunka till ett ännu lägre bottenvärde, 6, år Jämförelserna haltar litet eftersom man ändrade definitionen år 1998 så att sjuktalet fr.o.m. då inte längre inkluderar utbetalningar för hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före 2003 kallades det hel förtidspension och helt sjukbidrag). Det innebär att siffrorna ligger en aning för lågt fr.o.m jämfört med tidigare. Vi har haft liknande svängningar när det gäller utbetalningar av förtidspension och sjukbidrag fastän med större tröghet; utvecklingen när det gäller dessa långtidsersättningar släpar efter med något eller ett par år. Männen har sedan 80-talet lägre sjuktal än kvinnor men dalar och toppar följer samma tidsmönster som för kvinnorna. Som bekant ökar återigen sedan 2011 såväl sjuktalet som de mera långvariga utbetalningarna vid sjukdom. Trots en del smärre reservationer är helhetsbilden klar: Vi har från 1980-talet haft mycket kraftiga svängningar i sjuktalen och dessa kan inte förklaras av förändringar i ersättningarnas storlek. Det är också helt orimligt att tänka sig att så stora svängningar skulle kunna förklaras av svängningar i förekomst av fusk eller i inställning till sjukskrivning. Nej, förklaringarna ligger i demografiska förändringar, ändringar i tillgång till rehabilitering och i förändringar av arbetsmiljön. Arbetsmiljöförändringarna under 90-talet har jag diskuterat utförligt bl.a. i min bok I spåren av nittiotalet som kom ut år En för politikerna särskilt intressant fråga är förstås vad åtstramningen av Försäkringskassans tillämpning av regelverket för sjukpenningsutbetalning från juli 2004 och den nya lagen Rehabiliteringskedjan (som infördes i juli 2008) har haft för effekter på sjuktalet och de mera långvariga utbetalningarna. När politikerna beskriver situationen vill de gärna att vi skall tro att de äntligen gjort något i sjukförsäkringsfrågan dvs. fått ned samhällets kostnader för försäkringen med aktiva politiska åtgärder. Vad de kanske menar är att skillnaden mellan de senaste topp-(år 2002) och botten-(år 2011)noteringarna i sjuktalen beror på åtstramningen av tillämpningarna från juli 2004 och Rehabiliteringskedjan år I själva verket är det ju så att nedgången i sjuktalen hade startat något år före åtstramningen och flera år innan den nya lagen infördes, och att Försäkringskassans egna experter dessutom år 2008 predicerade en fortsatt nedgång även om lagen inte skulle införas. Detta kan man bl.a. läsa om i protokollet från den utfrågning som ägde rum i Riksdagens Socialförsäkringsutskott före införandet av den nya lagen Det är dock sannolikt att den nya lagen förstärkt nedgången. Om vi resonerar i termer av sjuktal kan man få en uppfattning om effekten av den nya lagen genom att jämföra bottennoteringen år 1996 med bottennoteringen år I så fall handlar det om skillnaden mellan 9 och 6. Eftersom definitionen av sjuktalet ändrats kan detta vara en överskattning av den verkliga effekten. Osäkerheten är stor och det finns andra förändringar som kan tänkas medföra underskattning också. Hur som helst är effekten av lagens införande inte alls så stor som många tycks tro. Om vi nu antar att jag har rätt att effekten av åtstramningarna i sjukförsäkringen är ganska liten och att svängningarna i samhällets kostnader för sjukförsäkringen till största delen förklaras av andra saker börjar man undra varför vårt samhälle inte har råd att släppa efter litet så att man skulle kunna minska lidandet för de sjuka människor som ställts utanför socialförsäkringen. I många fall handlar det om utförsäkring, både sjuk- och arbetslöshetsförsäkring. Kostnaderna skulle inte vara till närmelsevis så stora som våra politiker tycks tro med sin bristande kunskap i historia. Och så är det hög tid att återinföra arbetsmiljön i diskussionerna! 12 Migränbladet 4/13

13 DEBATT Aktiva medlemmar i Migränförbundet har berättat hur Försäkringskassan jagar dem med frågor om hur aktiva de är i föreningslivet. De har hotats med indragna ersättningar och har därför bestämt sig för att trappa ner sitt engagemang. Handikappförbundens ordförande Ingrid Burman har tillsammans med Susanne Nyström, verksamhetsplanerare för HSO Norrbotten, skrivit en debattartikel i Aftonbladet den 22 oktober. Är du också drabbad? Migränbladet publicerar artikeln därför att den också är av stort intresse för Migränförbundet och våra aktiva. Har du råkat ut för det som de skriver om i artikeln, hör av dig till Migränbladet, Låt deltidssjukskrivna engagera sig ideellt (Artikel i Aftonbladet den 22/10) Handikapprörelsen: Ingen ska tvingas lämna förenings livet för att behålla sin sjukersättning Många människor som är deltidssjukskrivna skulle gärna vilja göra en insats i föreningslivet. Kanske vill man engagera sig i en förening som är inriktad på den sjukdom eller funktionsnedsättning man själv har, eller så vill man vara aktiv i en politisk förening, en idrotts- eller kulturförening eller en ideell organisation som Röda Korset. Uppdragen kan handla om alltifrån förtroendeuppdrag till att delta på vanliga föreningsmöten. Problemet för de deltidssjukskrivna är att de som föreningsaktiva riskerar att få sin sjukersättning indragen av Försäkringskassan även om föreningsarbetet inte arvoderas. Vissa personer i Handikappförbundens medlemsförbund har redan hoppat av sina åtaganden i rädsla att förlora sin sjukersättning. Andra vågar inte ställa upp för en ny mandatperiod. Det är en mycket dyster utveckling eftersom föreningsaktiviteten borde ses som en stärkande och positiv faktor som också kan vara en del i ett rehabiliteringsarbete. Ideellt engagemang kan bryta den isolering som en funktionsnedsättning och en sjukdom kan skapa. Det bidrar ofta till bättre psykiskt välbefinnande, en bättre livskvalitet och att de kontakter och vardagsstrukturer behålls, som annars lätt försvinner för en person som är deltidssjukskriven. Att neka sjukersättning med hänvisning till att ideellt engagemang ska ses som arbetsförmåga betyder att ta ifrån en människa hennes självklara rätt att styra över sin fritid. Men hotet om indragning minskar inte bara möjligheterna till socialt umgänge och erfarenhetsutbyte. Det hindrar också den enskilde från att utnyttja sin demokratiska rätt att organisera sig. Hela grundtanken med demokratin är att människor utifrån sin kompetens och erfarenhet ska kunna bidra till samhällsbygget. Vikten av samråd tydliggörs i en mängd dokument, bland annat i FN-konventionen om rättigheter för människor med funktionsnedsättning. Om människor av rädsla för att förlora sin ersättning hindras från att delta i föreningslivet urholkas både individens rätt och det demokratiska samhället. Friheten begränsas och individens tillvaro krymper man äger inte längre sitt eget liv. Det är stor skillnad på arbete och ideell aktivitet. Engagemang som läggs i en ideell förening styrs av hur individen mår och vad hon eller han orkar just den dagen. Ideellt aktiva kan kliva åt sidan när hälsan tryter, medan man som arbetsför förväntas prestera bra varje dag. Nu måste regelverket skrivas om så att även deltidssjukskrivna tillåts vara aktiva i föreningslivet. Allt utifrån sina individuella förutsättningar och utan att bedömning av arbetsförmåga påverkas. Det behövs fler ideella krafter i Sverige i dag inte färre. Ingrid Burman, ordförande, Handikappförbunden Susanne Nyström, verksamhetsplanerare, HSO Norrbotten Fotnot: Personer som före den 1 juli 2008 har fått hel sjukersättning från Försäkringskassan kan arbeta utan att det påverkar rätten till sjukersättning. Däremot påverkas utbetalningen för de personer som får pensionsgrundande inkomster som överstiger ett helt prisbasbelopp (för år 2013 är prisbasbeloppet kr/år). Reglerna ser dock annorlunda ut för dem som fått sin sjukersättning efter den 1 juli De kan riskera att mista sin ersättning om de engagerar sig i ideella organisationer med eller utan arvode. Framför allt gäller detta personer som uppbär ersättning på deltid. Migränbladet 4/13 13

14 Är migrän en folksjukdom? En av de vanligaste diskussionerna kring migrän, utöver behandling och förebyggande insatser för den enskilde, handlar om hur vanlig den är och hur mycket den kostar samhället. I det sammanhanget brukar man säga att migrän är en folksjukdom men vad betyder det? Hur vanlig är migrän? Allvarlig migrän eller annan svår huvudvärk finns hos cirka 5 % av Sveriges befolkning, d.v.s. ungefär människor. Av dessa är två av tre kvinnor. Vad kostar migrän? En europeisk studie, Mattias Linde 2011, har beräknat kostnaderna i form av nedsatt arbetsförmåga och förlorade arbetsdagar till i genomsnitt per år för personer med migrän, 303 för personer med spänningshuvudvärk, för personer med huvudvärk på grund av överförbrukning av läkemedel. Den beräknade totala kostnaden för hela EU-området beräknades till 173 miljarder. Vad är en folksjukdom? År 1988 inrättades på statsminister Ingvar Carlssons initiativ den så kallade Folkhälsogruppen som gav följande definition på begreppet folksjukdom: Hälsoproblem bör betraktas som folksjukdomar/folkhälsoproblem beroende på hur vanliga de är, deras allvarlighetsgrad, om de ökar eller minskar och hur de fördelar sig i befolkningen. Konsekvenserna för individer och samhälle och möjligheter att göra något åt problemen måste också vägas in. Diskussionerna om folksjukdomar har börjat urarta. Söker man på nätet om folksjukdomar så får man upp nästan vad som helst. Det urvattnar tyvärr den seriösa diskussionen kring begreppet folksjukdom. Socialstyrelsens folkhälsorapporter Socialstyrelsen ger vart fjärde år ut en folkhälsorapport, den senaste Där beskrivs hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa, tumörsjukdomar, rörelseorganens sjukdomar, allergier och olycksfallsskador, tandhälsa och infektionssjukdomar. Andra problem som beskrivits är övervikt och fetma, diabetes, urininkontinens, ätstörningar och demenssjukdomar. Ofrivillig barnlöshet klassades som en folksjukdom år 1997 men inte migrän. Program och register över vanliga sjukdomar Stat och landsting driver en rad program och register över sjukdomar och funktionsnedsättningar. Migrän finns inte med någonstans trots att det är en folksjukdom enligt officiella kriterier, d.v.s. mer än 2 % (1 % enligt andra källor) av befolkningen. Varför? De program och register som finns är: n Nationella riktlinjer ska visa på nyttan och riskerna med olika åtgärder och är ett stöd för vården att prioritera rätt åtgärder till dem med störst behov. Målet är att ge människor möjlighet till en god vård och omsorg. Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer för sjukdomar och tillstånd som drabbar många människor och kräver mycket resurser. Det finns riktlinjer inom bland annat psykisk ohälsa, rörelseorganens sjukdomar, diabetes, demens, missbruk och beroende, sjukdomsförebyggande metoder, tandvård, cancer, astma och KOL samt hjärt- och kärlsjukdom. Men inte migrän. Svensk Neurologisk Förening har dock begärt Nationella riktlinjer för neurologiområdet. n Öppna jämförelser. Genom öppna jämförelser ska man kunna jämföra kvaliteten på hälso- och sjukvårdens verksamheter över hela Sverige. Socialstyrelsen arbetar med öppna jämförelser för att främja en god vård för den enskilde. Öppna jämförelser kan användas som underlag för politiska beslut på olika nivåer och som underlag för förbättringsarbete. Migrän finns inte med. n Nationella vårdprogram. Finns inte för migrän. Däremot finns vårdprogram för migrän i en del landsting, bland annat i Stockholms läns. n Kvalitetsregister är ett system för att utveckla kvaliteten i vården. Alla nationella kvalitetsregister innehåller personbundna uppgifter om problem/diagnos, behandling och resultat. När ett register är fullt utbyggt blir det möjligt att följa upp vad som åstadkoms i sjukvården för alla patienter i landet på det område registret omfattar. För närvarande (2013) finns 73 nationella kvalitetsregister i drift, men inget för migrän. n Statistik. Det finns ingen bra samlad statistik över migrän. n Socialstyrelsens beslutsstöd till Försäkringskassan, d.v.s. Socialstyrelsens råd till Försäkringskassan, när man ska bedöma rätten till sjukpenning och andra ersättningar. Här finns det utförliga råd om hur Försäkringskassan ska bedöma personer med diagnosen migrän, som ansöker om sjukpenning eller andra ersättningar. Andra rapporter och sajter n Stockholms läns landstings Folkhälsoguide I guiden finns redovisat 175 rapporter om folkhälsa, men ingen behandlar migrän eller huvudvärk. n Folksjukdomar I boken av Arne Järtelius, nyhetsredaktör för Nationalencyklopedin, räknas 17 folksjukdomar upp, men inte migrän. n Kost- och träningsupplysningen skriver: Vad innebär begreppet folksjukdom? En sjukdom definieras som en folksjukdom då mer än 1 % av befolkningen har sjukdomen. Sjukdomen ska innebära allvarliga konsekvenser både för de drabbade personerna och för samhället. n Hälsosajten Sund nu redovisar mängder av rapporter om hälsa. En av dem, inom området stress, hänvisar till den så kallade Kvinnoundersökningen, där forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har följt omkring kvinnor sedan slutet av 1960-talet. Bland de kvinnor som rapporterade stress var huvudvärk/migrän den näst vanligaste gruppen, 28 %. Huvudvärk var det stressrelaterade symptom som hade ökat mest under den här långa perioden. Ingemar Färm 14 Migränbladet 4/13

15 Nyheter från Hälso- och sjukvårdssektorn Framtidens läkare är oförberedda att behandla långvarig smärta Den europeiska APPEAL-studien visar på stora brister i smärtundervisning på läkarutbildningarna i Europa. Ingen av de sju läkarutbildningarna i Sverige erbjuder obligatoriska kurser i smärta och smärtbehandling, vilket kan jämföras med Frankrike där man har en nationell smärtplan och 26 av 31 läkarutbildningar innehåller en obligatorisk kurs om smärta. Den obligatoriska smärtundervisning som finns sker som en del av andra kurser eller som en integrerad del av läkarutbildningen. Endast två svenska läkarutbildningar erbjuder kurser inom smärta att välja som komplement till den obligatoriska undervisningen. Många vuxna som lider av kronisk smärta är ofta underdiagnostiserade och obehandlade, trots att det handlar om cirka en femtedel av alla vuxna i Europa. Kronisk smärta innebär ofta stort fysiskt och psykiskt lidande och förutom den personliga bördan innebär det även stora kostnader för ekonomi och sjukvårdssystem. I Sverige beräknas långvarig smärta kosta samhället 7,5 miljarder kronor i direkta vårdkostnader och 80 miljarder kronor i indirekta kostnader varje år, främst på grund av sjukskrivning och produktionsbortfall. I den första rapporten som presenterades i oktober 2013, deltog 249 lärosäten från femton länder. I Sverige bedrivs läkarutbildningar vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå, Uppsala, Örebro samt vid Karolinska Institutet. Riksrevisionen (www.riksrevisionen.se) Se mer till patienten! Forskning visar att en patientcentrerad vård leder till bättre vårdresultat och minskade samhällskostnader. Internationella jämförande studier visar att Sverige uppvisar svaga resultat i det avseendet vården är inte utformad utifrån patientens perspektiv. Ny folkhälsomyndighet 1 januari 2014 (www.folkhalsomyndigheten.se) Den 1 januari 2014 startar Folkhälsomyndigheten sin verksamhet. Den övertar de uppgifter som Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut ansvarar för idag och ersätter därmed dessa myndigheter. Större delen av Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan, liksom ansvaret för miljö- och folkhälsorapporteringen överförs också. Den nya myndigheten ska verka över hela folkhälsoområdet och integrera smittskyddsfrågorna med annat folkhälsoarbete. En viktig Riksrevisionens slutsats är att staten mer effektivt kan använda nationella riktlinjer för att främja en patientcentrerad och effektiv vård. Därför rekommenderar Riksrevisionen regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla metoder så att patientperspektivet bättre kan tas tillvara i nationella riktlinjer. Socialstyrelsen bör mer effektivt föra ut riktlinjerna till vården och följa upp att riktlinjerna används så som avses. uppgift blir att identifiera de folkhälsofrågor som behöver tydliggöras och där effektiva insatser kan göras. Folkhälsomyndigheten ska verka för likvärdiga förutsättningar för god hälsa genom att följa befolkningens hälsoläge och analysera bakomliggande faktorer, utvärdera folkhälsoinsatser, främja hälsa, förebygga sjukdomar och stödja smittskyddsarbetet med epidemiologiska och mikrobiologiska analyser. Folkhälsomyndigheten kommer att bedriva verksamhet i Solna och Östersund. Förbättrad hälsa för personer med kroniska sjukdomar en nationell strategi Regeringen har tillsatt en nationell samordnare, Roger Melin från SKL, för att utarbeta en strategi för förbättrad hälsa för personer med kroniska sjukdomar. Migränförbundet har bjudits in att delta i en dialog kring strategin. Regeringen har avsatt 450 miljoner kronor åren för att bidra till en vård av högre kvalitet för personer med kroniska sjukdomar och en vård som i hög utsträckning involverar patienterna. En strategi ska tas fram som beskriver angelägna områden. I strategin vill regeringen särskilt lyfta vikten av förebyggande insatser och tidig upptäckt. Stöd till insatser som gör vården mer patientcentrerad och som förbättrar patienternas möjligheter att själva aktivt och med modern teknik medverka i uppföljning och vård behövs. För många kroniska sjukdomar finns nationella riktlinjer eller vårdprogram som beskriver vilken vård som har störst förutsättningar att nå resultat. Det är av central betydelse att vården har ett starkare fokus på att nå behandlingsmålen. Migränbladet 4/13 15

16 Jenny Janicke Mitt liv med Mitt namn är Jenny och jag är 32 år. Jag är gift och har två barn. Vi bor i hus på landet sen år Jag arbetar som undersköterska på ett gruppboende för dementa. Jag har beviljats högriskskydd (karensdagsbefriad) då jag är sjukskriven för migrän minst en gång i månaden. Jag har haft migrän sen tonåren och alltid med aura både före och ibland under anfallet. Anfallen kommer tätare nu och går mer åt hormonell migrän efter min sista graviditet. Får skarpast anfall kring ägglossning nu. Tidigare hade jag oftast helg- och semestermigrän när all stress och alla måsten försvann. Då låg jag sjuk istället. MB: Du har haft migrän sen tonåren. Vad betydde det för dig i skolan? Hur bemöttes du av lärare och skolhälsovård? Fick du något stöd? Jenny: Jag har gått igenom många neurologiska undersökningar och många andra läkarbesök under ungdomstiden på grund av migränen. Jag hade de första åren svårt att acceptera att jag hade en sjukdom, som gör mig sängliggandes och okapabel att sköta om mig själv. Jag kunde efter ett anfall vara livrädd för när nästa skulle komma och hur sjuk jag skulle bli då. Var skulle jag bli dålig? Kan jag ta mig hem själv? Hur länge ligger jag sjuk? Migränen började i full kraft i 18 års ålder, innan dess var det sällan, kanske två till tre anfall om året. Skolhälsovården var aldrig direkt insatt i min migrän eftersom den kom senare. Jag har istället haft bra förståelse från mina arbetsgivare och från mina läkare. Alltifrån allmänläkare på vårdcentralen till neurologen. Jag har fått den hjälp jag behövt och gått igenom mycket undersökningar för att helt utesluta andra sjukdomar i hjärnan. MB: Du har alltid haft migrän med aura, vilket inte är så vanligt. Kan du beskriva auran? Får du förkänningar innan auran kommer? Hur känns det, när auran har försvunnit? Jenny: Min migrän börjar med aura, jag får ett zick-zack mönster i ögonvrån. Efter det blir synfältet mindre och mindre på högra ögat. Det som är rakt framför mig försvinner. Någon gång ibland blir det som om det jag ser flyter på vågor. Efter synförändringarna kommer förlamningen som börjar i höger hand och fingrar, den brukar vandra uppåt armen och mot käken, tungan och näsan. Högra ögat börja rinna okontrollerat. I den här fasen har jag tappat talet, jag sluddrar och får fram fel ord. Jag vet vad jag ska säga men ut kommer något helt annat. Kan inte föra en enkel dialog. Jag blir extremt ljusoch ljudkänslig och kräks ibland. När auran har försvunnit (30 minuter 1 timme) kommer migränen och den börjar oftast mitt i huvudet och vandrar från sida till sida. MB: Din migrän har förändrats och blivit mer hormonell. Tidigare hade du oftast helgoch semestermigrän. Kan du beskriva skillnaden mellan migränanfallen tidigare och nu? Jenny: Jag tycker att migränen blivit tätare och värre sen den är påverkad av hormoner. Ägglossning har man ju en gång i månaden och då ligger jag oftast i migrän 1 2 dagar. Jag är mycket känslig för olika typer av preventivmedel och klarar t.ex. inte alls av p-stavar då migränen blossar upp ännu tätare. Likaså med p-piller. Jag kan inte hejda ägglossningen med hjälp av hormoner då jag även då blir sjuk. Förr fick jag som sagt migrän efter en tuff arbetsvecka och jag äntligen var ledig, eller efter en stressad situation, sorger eller oro. Om jag sovit för lite eller sovit för länge. Mina triggers är likadana då som nu. Jag tål inte nötter, choklad, rött vin eller mögelostar Jenny Janicke. och inte heller parfymer eller starkt doftande blommor. MB: Du jobbar som undersköterska och har högriskskydd. Var det svårt att få högriskskydd? Hur fungerar det på jobbet idag? Har du möjlighet att jobba flexibelt så att det passar dig? Jenny: Det var inga problem alls för mig att få igenom högriskskydd. Jag råder alla migräniker att ansöka. Det hjälpte mig psykiskt att slippa oron över alla karensdagar. Det påverkar lönen ändå att hela tiden ha sjukavdrag. Det räcker med att lönen blir nedsatt ändå. Jag har ingen möjlighet att påverka mina arbetstider alls. MB: Eftersom du haft migrän så länge måste du ha erfarenhet av olika behandlingar. Har behandlingen av din migrän ändrats över tid och vilken behandling har du idag? Är du nöjd med den? Jenny: Jag har prövat en hel del läkemedel. Det första som skrevs ut när jag var runt 17 år var Pronaxen. Jag skulle ta 1 Pronaxen och 1 Alvedon. När jag var runt 20 år prövade jag med Zomig nässpray för det ansågs ta bort auran, vilket inte alls stämde på mig. Jag fick ont i ansiktet av Zomig, nästan som nervsmärtor plus att jag fick mycket näsblod. Jag använde den runt ett halvt år. Efter det var det Eeze som var mycket på reklamen ett tag, en för vanlig huvudvärk och två för migrän. De fungerade bra om jag hann ta de i tid och tillsammans med Alvedon. Jag väntade vår son år 2006 och hade inte ett enda migränanfall på nio månader. Har aldrig hänt varken förr eller senare. Mellan år åt jag förebyggande läkemedel 16 Migränbladet 4/13

17 migrän med aura Propanolol tre ggr om dagen. Anfallen minskade oerhört. När jag sen blev gravid med vår dotter 2011 fick jag avsluta Propanolol då det kan skada fostret. Jag hade mycket migrän och var sjukskriven nästan hela graviditeten, dels för hyperemesis och dels för migrän. När vår lilla flicka var född så la min sköldkörtel av och jag drabbades av hypotyreos. Levaxin och Inderal (samma som Propanolol) passade inte alls ihop i min kropp då den gav mig hemska biverkningar, skakningar, panikångest, mardrömmar och lågt blodtryck. Så nu har jag ingen förebyggande medicin alls. Medicinen jag tar idag är 750 g Pronaxen och två Alvedon Novum när jag känner att anfallet är på gång eller auran uppkommer. Om jag kräks så har jag även Pronaxen i suppform. Samt tar jag Furix under ägglosningen för att minska vätsketrycket i kroppen. MB: Hur påverkar migränen ditt privatliv idag? Jenny: Jag kan känna en sorg över att behöva ha den här sjukdomen, den förstör så mycket. Jag kan under anfallen känna mig deprimerad och besviken över att inte kunna sköta om mina barn och inte vara med på de aktiviteter som familjen gör. Jag kan känna mig ensam. Sen har jag en underbar man och två fina små barn som gör allt för mig när jag ligger sjuk. Dem är jag oerhört tacksam för att få ha i mitt liv. Min son kommer med kall, blöt handduk och solglasögon när jag säger att jag har fått blixtrar i ögat. De låter mig vara ifred tills jag kommer tillbaka skakig och trött, men utan huvudvärk. Jag har idag accepterat att jag har en neurologisk sjukdom och att jag blir rejält dålig och sjukskriven av den. Men det har tagit många år. MB: Till sist. Vad har du för funderingar kring framtiden? Jenny: Jag önskar som alla andra med diverse sjukdomar att forskningen går framåt och att man till slut kommer på ett bote medel mot även migrän. Sen hoppas jag att jag INTE fört vidare dessa gener till mina barn utan att de får leva ett liv utan huvudvärk, läkemedel, migrän och ännu mera läkemedel. Migränbladet har under de senaste åren publicerat en rad berättelser från medlemmar under rubriken Livsbild. Det har varit en del av projektet Handikapphistoria i kulturarvet, HAIKU, som drivits av Nordiska museet och Handikapp- Historiska Föreningen, hhf. Riksdagens kulturutskott har nyligen haft en särskild hearing om projektet, som dessutom har sänts i SVT Forum. Utsändningen kan ses i efterhand via kulturutskottets hemsida. Migränförbundet och vår representant Angela Glad har varit aktiva i projektet. Angela är särskilt avbildad i projektets material. En vandringsutställning, Livsbild 20 röster i tid och rum har tagits fram. Den visas första gången i Växjö bibliotek i november En studiehandledning till utställningen har tagits fram tillsammans med ABF. Utställningen går att beställa, se hemsidesadresserna nedan. Det insamlade materialet kommer att finnas tillgängligt på Nordiska museet. Projektet är nu avslutat men den som vill få mer information eller veta vad som samlats in kan besöka följande hemsidor: n n n ALTERNATIV huvudvärksmottagning MIGRÄN SPÄNNINGSHUVUDVÄRK STRESS Vi arbetar med yoga, ayurveda och massage för att förebygga och behandla huvudvärk och stress. KVÄLLSKURSER HELGKURSER KONSULTATIONER BEHANDLINGAR VÅREN 2014 Migränyoga terminskurser start 21 januari & 8 april Mediyoga mot stress start 23 januari HELGKURSER Göteborg 8 9 februari Stockholm 8 9 mars Malmö 5 6 april Umeå datum ej fastställt Bokning yoga & konsultation: Bokning massage & ayurvedisk konsultation: Medlem i Migränförening har alltid 10% rabatt Armfeltsgatan 23, Stockholm Migränbladet 4/13 17

18 FÖRENINGSNYTT Migränföreningen i Värmlands län Septemberaktiviter i Värmland Migrändagen den 12 september på Bergviks köpcenter i Karlstad. Tjejerna i gula tröjor är från väns - ter Chris Lindberg, Tina Hedell och Mia Jansson. Traditionsenlig ljusstöpning med julpyssel och jullunch i de värmländska skogarna Ingmår/Sunne. Från höger: Tina, Ulla, Ing- Britt, Kristina, Kajsa och Hilda. I september gjorde Migränföreningen i Värmland en insats för att SYNAS lite mer och det var Karlstad som fick besök av oss. Migrändagen den 12 september uppmärksammades genom en Caféträff på Bergviks köpcenter i Karlstad. Kaffet bjöd Coop Bergvik på och till informationsbordet kom det många som pratade en stund och fick med sig informationsmaterial. Några kommentarer som vi fick: Åh, jag visste inte att det fanns ett Migränförbund! Migrän... det vet jag hur det känns! Det är så svårt att bli tagen på allvar... de skriver bara ut mediciner! Ni måste ordna nåt för barn med migrän, det är så svårt att få hjälp! Jag har inte migrän själv, men min dotter har... Nåt kaffe har jag inte tid med, men några broschyrer tar jag gärna! September avslutades med informationsbord vid entrén på Centralsjukhuset i Karlstad den den 30 september. Även den dagen blev givande med mycket aktivitet runt vårt bord. Alla var vi överens om hur kul och viktigt det är med information och att VI SYNS! Och med detta vill vi önska alla medlemmar och medarbetare en riktigt God Jul & Gott Nytt År! Styrelsen Migränföreningen i Blekinge län Årsmöte 2014 Härmed kallas medlemmarna till årsmöte. Tid: Måndagen den 1 mars 2014 klockan Plats: HSO-kansliet, Strandgatan 8, Ronneby. Sedvanliga årsmöteshandlingar tillhandahålles på årsmötet. Vi bjuder på kaffe/ te och tårta. Välkomna! Hälsar styrelsen Föreläsning maj 2014 Migränföreningen i Blekinge kommer att ordna en föreläsning i maj Den planerade föreläsningen i Karlskrona den 28 oktober fick tyvärr ställas in samma dag p.g.a. stormen. Styrelsen önskar alla medlemmar God Jul & Gott Nytt År! Migränföreningen i Västra Götalands län Caféträff Medlemmarna i Migränföreningen i Västra Götalands län inbjudes till caféträff. Tid: Onsdagen den 12 februari klockan Plats: Ahlströms Kondis, Korsgatan, Göteborg. Föreningen bjuder på fika och styrelsemedlemmar kommer att närvara för att svara på frågor! Årsmöte 2014 Medlemmarna i Migränföreningen i Västra Götalands län kallas härmed till årsmöte. Tid: Onsdagen den 19 mars klockan Plats: Dalheimers Hus, Slottskogsgatan 12 i Göteborg Rum: Prinsen, anslag finns på monitor i receptionen. Receptionen visar vägen. Sedvanliga årsmöteshandlingar tillhandahålles vid mötet. Vi bjuder på kaffe/te och goda bullar. Välkomna! Hälsar styrelsen 18 Migränbladet 4/13

19 Hej! Min migrän började i samband med första mensen kan man säga. Jag var då i 13-årsåldern. Min morfar och min mor har också lidit av migrän. Min migrän var mycket kraftig. Då, runt 1972/73, fanns inte mycket annat att tillgå förutom Magnecyl eller liknande. Detta hjälpte ju aldrig. Störst problem orsakade mig migränen när barnen var små och man inte kunde gå och lägga sig hur som helst. Jag har under de senaste åren, innan jag började med Fitline, även gått till en terapeut som är akupunktör. Det har fungerat en tid, men migränen har återkommit. Jag låg tre dagar per månad, oftast i samband med helg. Min akupunktör kom i kontakt med Fitline och rekommenderade mig att prova detta. Successivt övergick migränen i huvudvärk som blev lindrigare och lindrigare för att så småningom försvinna helt efter cirka sex månader. Jag började med produkterna för fyra år sedan och jag har under de senaste tre åren inte drabbats av huvudvärk alls. Det är fantastiskt att slippa vakna med känslan av att huvudet dunkar av värk. Utrensningseffekter kan man uppleva och produkterna verkar självklart individuellt. Mina döttrar har också drabbats av migrän. Två av dem använder Fitline och har blivit betydligt bättre. Den yngsta har dessutom blivit av med sin astma-allergi. Migrän måste rimligen ha en orsak och jag är medveten om att det forskas mycket. Kan man dock lindra en åkomma med hjälp av näring som är målfokuserad och når ut i kroppen (cellerna), så är det ju väldigt skönt att slippa ta starka, smärtstillande tabletter. Dessa röjer ju för det mesta inte undan orsaken. Vänliga hälsningar. Martina Öndemar En kommentar från förbundsordföranden Ingemar Färm Från Migränförbundets sida vill vi än en gång påpeka att det inte finns några läkemedel, behandlingsmetoder, dieter, kosttillskott eller dylikt som fungerar för alla. Däremot kan det finnas ovanliga lösningar som kan passa för enskilda individer. De enda generella råd vi ger är att lära känna sig själv vad mår jag bra av och vad mår jag dåligt av och dra slutsatser av det samt att minska stressen. Varför ingen skolundervisning om våra sjukdomar? (Insändaren är något förkortad) Vad som ska läras ut i skolan har alltid stötts och blötts. När man levt ett helt liv får man tid att fundera över vad man hade för nytta av av det man lärde i skolan. Tyvärr måste jag konstatera att vissa saker inom matematiken, t.ex. geometri och algebra, hamnar långt ner på listan medan de fyra räknesätten och procenträkning kommer överst. Språken då? Nyttan av engelska säger sig självt: När texten försvinner från filmerna vi ser i TV! Franska, tyska och ryska då? Visst, under min tid som reseledare hade jag stor nytta av dessa språk, annars ingen alls. Det ytterst märkliga är att jag fått lära mig så lite om människokroppen och dess sjukdomar. Jag kan inte erinra mig ett enda tillfälle i skolan då man informerades om sjukdomstillstånd. Undantaget är naturligtvis undervisningen gällande könssjukdomar och drogrelaterade sjukdomar. Det kom som en total överraskning när jag drabbades av ett migränanfall i 20-årsåldern. Jag spydde som en gris och det blixtrade för ögonen. Detsamma måste gälla massor av människor som drabbas av olika sjukdomar, t.ex. epilepsi. Vid högre ålder inträder en ny fas. Nu bara regnar det olika sjukdomssymptom över en, sjukdomar som ska åtgärdas så fort som möjligt för att inte förvärras. Tag vissa ögonsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, Parkinson, Alzheimer, artros, cancer ja, listan kan göras hur lång som helst. Det är ju märkligt att det som berör oss mest, vår egen kropp och själ, får så lite utrymme i skolundervisningen. Önskemål alltså: Lär ut mer om vår kropp och dess sjukdomar i skolan. Ulf Råberg Som medlem i Migränförbundet kan du teckna billiga och bra försäkringar Migränförbundets medlemskap i Handikappförbunden ger våra medlemmar möjlighet att teckna billiga och bra försäkringar genom ett avtal med försäkringsbolaget Folksam. Medlemsbarn Grundtanken med Medlemsbarn är att alla som vill också ska få vara med. Därför tecknas Medlemsbarn utan hälsoprövning. Istället finns tids- och åldersgränser vid sjukdom som är lika för alla. Det betyder att försäkringen har ett begränsat skydd vid sjukdom under det första halvåret men ger ersättning för till exempel läkeoch resekostnader. Deltagarolycksfall Försäkringen gäller för medlemmar i samband med uppdrag för Migränförbundets eller migränföreningens räkning. Försäkringen gäller även för samtliga deltagare (inklusive medföljande barn under 21 år) vid verksamhet anordnad av organisationen. Försäkringen gäller under den tid aktiviteten pågår samt under resa till och från arrangemanget. Hemförsäkring Som medlem har du möjlighet att teckna en fördelaktig hemförsäkring hos Folksam. Till exempel finns ingen övre gräns för hur mycket ersättning du kan få för dina saker du blir aldrig underförsäkrad. Du kan välja omfattning efter dina behov, du kan jämföra de olika innehållen på Folksams hemsida. Med hemförsäkring Mellan ingår också allrisk, en otursförsäkring som skyddar vid plötsliga händelser. Hemförsäkring Stor finns för dig som vill ha ett riktigt bra skydd. Innehållet är samma som i Mellan, men med bland annat halverad självrisk för dina saker. Dessutom ingår låsbyte om du tappar nyckeln, ersättning för kontanter, extra skydd för din hemelektronik och hjälp om du blir drabbad av brott genom ID-stöld. Migränbladet 4/13 19

20 POSTTIDNING B Avsändare Svenska Migränförbundet (SMIF) Banérgatan 55, STOCKHOLM BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds MIGRÄNBLADET 2014 Förra stämman beslutade att tidningen skulle byta namn till Huvudsaken. Det har tyvärr inte varit möjligt eftersom det redan finns en tidskrift med det namnet. Så tillsvidare har vi kvar vårt gamla namn Migränbladet. Migränbladet ska komma ut fyra gånger under Nr 1 kommer ut 20 februari. Sista materialdag är den 28 januari. Nr 2 kommer ut 20 maj. Sista materialdag är den 25 april. Nr 3 kommer ut 5 september, några dagar före Migrändagen den 12 september och de allmänna valen 14 september. Sista materialdag är den 10 augusti. Nr 4 kommer ut 16 december med sista materialdag är den 21 november. Det är tänkt att varje nummer ska ha ett tema som kommer att fylla fyra till åtta sidor. Vilka teman har vi inte beslutat ännu. Nr 3 i september kommer dock att ha ett tydligt fokus på de allmänna valen den 14 september. Våra krav från förbund och föreningar på rege ring, landsting och kommuner ska presenteras fyller Migränförbundet 25 år Hela 2014 kommer vi att ta in artiklar som belyser förbundets historia och där ni läsare gärna får bidra med berättelser om vad ni varit med om, som kan vara roligt och intressant att berätta för andra. Insändare, intervju- och artikeluppslag tar vi gärna emot på redaktionen! Värva en medlem! Ge ett medlemskap i julklapp till en bekant, som har huvudvärk. Med fler medlemmar ökar våra möjligheter. Vi blir fler som bevakar och slåss för vår sak. Om varje medlem värvar en person så blir vi dubbelt så många! Var med och hjälp oss genom att: l Lämna över ett inbetalningskort, se exempel nedan, till en blivande medlem. Om betalningen sker över internet är det viktigt att notera namn, adress och e-postadress. l Anmäla blivande medlem på vår hemsida: Klicka på Medlemskap eller Bli medlem och fyll i formuläret. # Nya medlemmens namn:... adress:... Migränförbundet

SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET, SMIF Förbundsstyrelsen, protokoll nr 7 2012-11-26-27

SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET, SMIF Förbundsstyrelsen, protokoll nr 7 2012-11-26-27 SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET, SMIF Förbundsstyrelsen, protokoll nr 7 2012-11-26-27 Tid och plats: Närvarande, beslutande Förhinder Sensus lokaler, Norrgatan 15, Växjö Måndag den 26 november kl 13.00-16.30 och

Läs mer

VERKSAMHETSOMRÅDE 0 GEMENSAMT FÖR FÖRBUNDET

VERKSAMHETSOMRÅDE 0 GEMENSAMT FÖR FÖRBUNDET 1 Svenska Migränförbundet, -04-08 Förslag till VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET - Verksamhetsplan och budget presenteras i ett sammanhållet dokument. Under varje resultatenhet presenteras verksamheter (projekt)

Läs mer

Har du huvudvärk? Det har vi!

Har du huvudvärk? Det har vi! Har du huvudvärk? Det har vi! Varför har jag huvudvärk? Huvudvärk är oftast ofarlig och något som de allra flesta människor haft. Vanligtvis utlöses huvudvärk av spänningar, till exempel för att man gnisslar

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada.

april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada. april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada. brev Alla Klippan-sektioner får här ett nyhetsbrev. Hoppas jag! Kanske får du detta brev, fast det egentligen någon annan borde

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET, SMIF Förbundsstyrelsen, protokoll nr 9 2011-11-26 27

SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET, SMIF Förbundsstyrelsen, protokoll nr 9 2011-11-26 27 SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET, SMIF Förbundsstyrelsen, protokoll nr 9 2011-11-26 27 Tid och plats: Närvarande, beslutande Anmält förhinder Övriga Hotell Park Inn, Hotellgatan 11, Solna Lördag den 26 november

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar 2012-06-26 Dnr: 22501/2011 1(6) Avdelningen för regler och tillstånd Mariana Näslund Blixt mariana.blixt@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse 1 Verksamhetsberättelse Svenska Migränförbundet (SMIF) Verksamhetsåret 2009 Styrelsen för Svenska Migränförbundet (SMIF) lämnar följande berättelse över verksamheten under tiden 2009-01-01 2009-12-31.

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Bilaga 1: Resultat från Previas undersökning i Stockholms län. Använder du snus eller tuggtobak? Pressmeddelande 15 juli

Bilaga 1: Resultat från Previas undersökning i Stockholms län. Använder du snus eller tuggtobak? Pressmeddelande 15 juli Pressmeddelande 15 juli Var fjärde anställd man i Stockholms län snusar Hela 23 procent av de manliga anställda i Stockholms län snusar. Bland de kvinnliga anställda snusar 4 procent. Fler än en av tio

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Stadgar för Equmenia region Svealand

Stadgar för Equmenia region Svealand Stadgar för Equmenia region Svealand 1 Regionens grund, namn och uppdrag JESUS KRISTUS ÄR HERRE. Equmenia region Svealand delar denna bekännelse från Filipperbrevet 2:11 med kristna genom alla tider. Barn-

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Läkarförbundet. under hela ditt yrkesliv

Läkarförbundet. under hela ditt yrkesliv Läkarförbundet under hela ditt yrkesliv Var med och forma utvecklingen Du gör ett klokt val som blir medlem i Läkarförbundet. Ju fler medlemmar vi är, desto större tyngd får vi att driva frågor som är

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Respondenter med diagnos AS

Respondenter med diagnos AS Respondenter med diagnos AS Jag har ankyloserande spondylit (AS) Jag har återkommande ryggont Jag har inget av ovanstående men skulle vilja veta mer om inflammatorisk ryggsjukdom 100% 1473 0% 0 0% 0 Totalt

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2015-09-16 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2011-05-12 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

Förslag till VERKSAMHETSPLAN FÖR MIGRÄNFÖRBUNDET 2011-2013

Förslag till VERKSAMHETSPLAN FÖR MIGRÄNFÖRBUNDET 2011-2013 Svenska Migränförbundet Förslag till VERKSAMHETSPLAN FÖR MIGRÄNFÖRBUNDET 2011-2013 Migränförbundets stämma har varje år antagit verksamhetsplan och budget, som gällt det innevarande året. Eftersom en stor

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Blodcancerföreningen i Stockholms län

Blodcancerföreningen i Stockholms län Verksamhetsplan 2014 Blodcancerföreningen i Stockholms Län Blodcancerföreningen i Stockholm Län har för närvarande 526 medlemmar. Medlemmar är blodcancersjuka och deras anhöriga och närstående. Sedan hösten

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

Remiss nya stadgar. Till SPF distrikt och SPF föreningar

Remiss nya stadgar. Till SPF distrikt och SPF föreningar November 2013 Till SPF distrikt och SPF föreningar Remiss nya stadgar Hur kan SPF möta framtidens utmaningar? Kongressen 2011 beslöt att Förbundsstyrelsen skulle tillsätta en arbetsgrupp för att förbereda

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Patientinformation. Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän

Patientinformation. Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän Patientinformation Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du

Läs mer

Fyra av tio män i Stockholms län skippar frukten

Fyra av tio män i Stockholms län skippar frukten Pressmeddelande 17 juni Fyra av tio män i Stockholms län skippar frukten Fyra av tio manliga anställda i Stockholms län, 40 procent, äter inte frukt varje dag. Tre av tio män, 29 procent, äter inte heller

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga. STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

MIGRÄNFÖRBUNDETS TIDNING 2014 NR 95. Tema. bilaga MÄN & HUVUDVÄRK

MIGRÄNFÖRBUNDETS TIDNING 2014 NR 95. Tema. bilaga MÄN & HUVUDVÄRK MIGRÄNFÖRBUNDETS TIDNING 2014 NR 95 Tema bilaga MÄN & HUVUDVÄRK Det här är Migränförbundet Migränförbundet bildades 9 mars 1990. Förbundet är en medlemsstyrd demokratisk ideell organisation. Inriktningen

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Under 2012 ska särskilt intresse ägnas åt nationell civil-militär samverkan samt nationell försvarsplanering.

Under 2012 ska särskilt intresse ägnas åt nationell civil-militär samverkan samt nationell försvarsplanering. allmänna försvarsföreningen Sida 1 (8) Verksamhetsplan 2012 1. Inriktning i stort Allmänna Försvarsföreningen (AFF) ska verka för att vara ett forum för information och debatt om försvars- och säkerhetsfrågor

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria SvenskaRe San Agustin Gran Canaria Rehabilitering med hållbart resultat På Svenska Re har vi gjort människor friskare sedan 1972. Vår framgångsrika metod bygger på mångårig erfarenhet och vetenskapliga

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Migrändagen den 12 september, Välkommen till Skåne på. hälsar Skåneföreningens ordförande Leif Stålhammar. Vi ses i Malmö!

Migrändagen den 12 september, Välkommen till Skåne på. hälsar Skåneföreningens ordförande Leif Stålhammar. Vi ses i Malmö! Migränförbundets tidning Nr 92 2013 Välkommen till Skåne på Migrändagen den 12 september, hälsar Skåneföreningens ordförande Leif Stålhammar. Vi ses i Malmö! DEBATT: Håkan Hedman: Sjukvården måste bli

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare Måndag 12 februari Tid Ämne Talare 09.00-09.45 Registrering Vänligen kom inte i sista stund! 09.50-10.00 Seminariet öppnas Ej klar 10.00-10.40 Hela människan - en holistisk syn på patienten Vad är en holistisk

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Olika vård beroende på var i Sverige man bor

Olika vård beroende på var i Sverige man bor Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET, SMIF Förbundsstyrelsen, protokoll nr 8 2011-09-03 04

SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET, SMIF Förbundsstyrelsen, protokoll nr 8 2011-09-03 04 SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET, SMIF Förbundsstyrelsen, protokoll nr 8 2011-09-03 04 Tid och plats: Närvarande, beslutande Anmält förhinder Övriga Hotell Park Inn, Hotellgatan 11, Solna Lördag den 3 september

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

MIGRÄNFÖRBUNDETS TIDNING n 2014 n NR 94. Migränbladet. byter. Namn. Huvudvärks- behövs visar ny. Tema. Arbetsliv

MIGRÄNFÖRBUNDETS TIDNING n 2014 n NR 94. Migränbladet. byter. Namn. Huvudvärks- behövs visar ny. Tema. Arbetsliv MIGRÄNFÖRBUNDETS TIDNING n 2014 n NR 94 Migränbladet byter Namn Huvudvärks- KUNSKAP behövs visar ny undersökning Tema Arbetsliv Det här är Migränförbundet Migränförbundet bildades 9 mars 1990. Förbundet

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

Värkbarometern. 1. Har du långvarig värk på grund av någon av följande orsaker? ( ) Artros. ( ) Ryggsmärta. ( ) Reumatism. ( ) Migrän.

Värkbarometern. 1. Har du långvarig värk på grund av någon av följande orsaker? ( ) Artros. ( ) Ryggsmärta. ( ) Reumatism. ( ) Migrän. Värkbarometern Undersökningen syftar till att öka kunskapen om långvarig värk och de 11 frågorna centrerar kring långvarig värk, livskvalitet, rätt behandling och bemötandet i vården. Undersökningen är

Läs mer

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet Rapport Drömjobbet 2010 Ingenjör är drömjobbet En av tio yrkesverksamma (11%) svarar att det nuvarande jobbet är deras drömjobb! Resterande nio har drömmarna någon annanstans. Bland yrkesverksamma är det

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Agneta Rudsänger Sandviken ordförande. Anders Mosell Österfärnebo vice ordförande. Anneli Åhlander Vallsta kassör t.o.m. 13/3.

Agneta Rudsänger Sandviken ordförande. Anders Mosell Österfärnebo vice ordförande. Anneli Åhlander Vallsta kassör t.o.m. 13/3. 1 Februari 2012 Föreningen hade den 31/12 2011, 92 huvudmedlemmar och 27 familjemedlemmar=totalt 119 medlemmar. Den 31/12 2010 var antalet huvudmedlemmar 104 och antalet familjemedlemmar 30. STYRELSE 2011

Läs mer