Regionrapport. Elektronisk kommunikation mellan landstingen i Sydöstra sjukvårdsregionen

Transkript

1 Regionrapport Elektronisk kommunikation mellan landstingen i Sydöstra sjukvårdsregionen Videokommunikationssystem samt möjlighet till delad vårdinformation, beslutsstöd och uppföljning i Cosmic Slutrapport v 1.1 Anders Jacobsson LJL, David Lindahl LKL, Anders Norr LiÖ

2 2 Innehåll Uppdrag... 4 Uppdragspunkter... 4 Bakgrund... 4 Vårdprocesser över huvudmannagränser och infrastrukturstöd... 4 Nationell IT-strategi - basen för regionkommunikation... 6 Fokus samverkan, åtkomst till information och tillgänglighet... 6 Lagar och regelverk... 6 Informationsstruktur och nationella/regionala/lokala vårdprogram... 6 Teknisk infrastruktur... 7 Verksamhetsstödjande och samverkande IT-system... 8 Nuläge sydöstra sjukvårdsregionen... 8 Syfte... 9 Organisation... 9 Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Kalmar län Landstinget i Östergötland Sammanfattning Grundläggande i regionarbete Regional juridisk/säkerhetsmässig samsyn Utredningen föreslår Regional informationsstrategi Utredningen föreslår Kommunikation av medicinsk information över vårdgivargränser Frågeställning Nuläge Vad händer härnäst Utredningen föreslår Nationell eremiss Video/bild-kommunikation över regionen Frågeställning Nuläge Vad händer härnäst Utredningen föreslår

3 3 3 Regionala riktlinjer kopplat till IT-stöd Frågeställning Nuläge Vad händer härnäst Utredningen föreslår Harmonisera Cytodos överför vårdplaner regionalt Frågeställning Nuläge Vad händer härnäst Utredningen föreslår Kvalitetsregister och uppföljning Frågeställning Nuläge Vad händer härnäst Utredningen föreslår Referenser Bilaga 1 Möjligheter och konsekvenser av extern åtkomst Bilaga 2 Videokonferensanläggningar Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Kalmar län Landstinget i Östergötland Bilaga 3 Regional digital samverkan inom klinisk patologi

4 4 Uppdrag Arbetet bedrivs på uppdrag av Regionsjukvårdsledningen i Sydöstra sjukvårdsregionen dvs landstingen i Jönköpings län, Kalmar län och i Östergötland. Uppdragspunkter 1. Ta fram förslag på teknisk, rutinmässig och legal lösning för kommunikation av patientinformation mellan de tre landstingens Cosmic. I första hand inriktas på vårdinformation rörande patienter i regiongemensam vård (remiss och epikris). 2. Ta fram förslag på utbyggt välfungerande videosystem med minst en kommunikationsplats per sjukhus och med sammanhållen regional IT-support. Möjlighet skall finnas till att visa t.ex. histopatologiska snitt, strålplaner, röntgenbilder. 3. Bygg in ett beslutsstöd för en uppsättning Fakta-riktlinjer i Cosmic med möjlighet att kunna avläsa följsamhet. 4. Harmonisera införande av Cytodos inom de tre landstingen så att information är överförbar över landstingsgränserna. 5. Pröva möjligheten av att införa automatisk dataöverföring från Cosmic till kvalitetsregister i pilotprojekt. Bakgrund Vårdprocesser över huvudmannagränser och infrastrukturstöd För att kunna ge patienter lika och god vård av hög kvalitet även vid tillstånd som kräver insats av medicinsk expertis har högspecialiserad vård fokuserats till enskilda rikscentra eller till ett antal regioncentra i Sverige. Utvecklingen mot alltfler gränsöverskridande vårdprocesser fortgår och leder till allt större behov av att hålla ihop olika vårdprocesser över organisationsgränser. Regionsjukvårdprocesser över organisationsgränser har av lagmässiga och infrastrukturella skäl tidigare ej stötts av sammanhållen elektronisk kommunikation. Historiskt har landstingens IT-stöd och infrastrukturen därför utvecklats med fokus på den enskilda vårdorganisationen. Vård gavs på olika enheter inom vårdgivaren av vårdgivarens egen personal och sammanhållen vårddokumentation fanns i bästa fall enbart inom vårdgivaren. På senare år har alltfler vårdleverantörer kommit in på marknaden och verkligheten är nu sådan att det är en högst heterogen uppsättning av vårdgivare såväl landsting, landstingskontrakterade privata samt helt privata vårdgivare som utför vård i en vårdprocess. Olika typer av externa konsulter exempelvis så kallade stafettläkare från bemanningsföretag spelar en icke oväsentlig roll dagens vård. 4

5 5 Gränsöverskridande vård har i de flesta fall för ett enskilt landsting i Sydöstra sjukvårdsregionen hanterats genom att ställa krav på att även landstingsanknutna privata vårdgivare använder samma journalsystem, Cosmic. Detta kan tyckas förenkla för gränsöverskridande lösningar men ytterligare en faktor att ta hänsyn till har framkommit i den pågående utvecklingen mot alltmer heterogen organisation runt vårdprocesser. Nu har det deklarerats från övergripande nationellt håll att det inte längre är rimligt att kräva att alla inblandade vårdgivare använder ett och samma journalsystem. Denna alltmer heterogena miljö har tidigare inte alltid ingått som förutsättning när IT-stöd skapats för att stödja vårdprocessen. Detta är dock idag grundförutsättningar som måste hanteras i långsiktigt hållbara elektroniska lösningar för vården av patienter. I och med den nya patientdatalagen 2008:355 har nya möjligheter för informationsåtkomst över vårdgivargränser genom hela vårdprocessen öppnat sig. De flesta applikationer och infrastruktur har dock ännu inte ställts om för att hantera de nya förutsättningarna. Merparten av dagens regionkommunikation av vårddokumentation över huvudmannagränser sker därför fortfarande via papper. Normalt skrivs vårddokumentationen in i det lokala journalsystemet för att sedan vid regional remittering skrivas ut på papper. Den utskrivna dokumentationen skickas eller så tar patienten med sig dokumentationen som sedan åter görs tillgänglig i elektronisk form igen (inscanning, manuell registrering från utskrivet papper). Det händer alltför ofta att papper kommer bort i denna hantering. Mot ovanstående bakgrund pågår det såväl nationellt, regionalt som lokalt arbete för att ge tillgång till olika typer av vårdöversikter. I en regionutveckling är det av vikt att söka dra nytta av och påverka nuvarande utveckling av översikter. I ett sådant läge är det av största vikt att kartlägga och tillgodose krav på tillgång till vårddokumentation i varje vårdprocess. Olika regionvårdprocesser ställer av naturliga skäl olika krav på informationsåtkomst beroende på typ av vårdprocess. Därför är det så viktigt att vårdprocessen kartläggs innan man kan säga att en viss typ av informationshantering passar. Som ett bra exempel kan nämnas att en regioncancervårdprocess kan sträcka sig över flera år där patienten pendlar mellan lokal vård och högspecialiserad regionvård. Patienten kan vara under livsavgörande behandling där enskilda högaktuella labresultat eller historiskt samlad total cytostatikaexponering kan vara avgörande för om behandling kan sättas in eller ej. Andra regionvårdprocesser, såsom avancerade plastikoperationer, ställer kanske inte samma krav på omedelbar tillgång till information. Det är därför av vikt att utgå från typiska regionvårdprocesser (via användningsfall) och behovet av stöd i vårdprocessen som ett led i att avgöra vilka lösningar som är tillämpliga. Redan tillgängliga nationella tjänster kan uppfylla behovet eller behöva utvecklas informations- eller funktionsmässigt. Lokala applikationer och eventuellt underliggande infrastruktur kan också behöva byggas ut. Uppdragets väl specificerade frågor riktar delvis in sig på lösningar som bygger på att regionvårdprocessers behov av stöd redan är kartlagda. Rapporten visar på möjligheter samt att det finns förbättringspotential. Vi kan dock inte nog peka på vikten av att regionvården utgår från verksamhetskrav i regionvårdprocesser när behovet av tekniska lösningar diskuteras. 5

6 6 Nationell IT-strategi - basen för regionkommunikation Den nationella IT-strategin för vård och omsorg 2005/06:139 1 som antogs 2006 har lett till omfattande insatser inom de insatsområden som pekats ut. Det handlar om aktiviteter för att bereda vägen mot IT-strategins målbild, att stödja en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Insatsområdena är: 1. Tillgänglighet för medborgarna 2. Åtkomst till information över organisatoriska gränser 3. Verksamhetsstödjande och samverkande IT-system 4. Teknisk infrastruktur 5. Informationsstruktur 6. Lagar och regelverk Grundläggande förutsättningar börjar nu etableras lokalt för nationell och därmed även regional vårdkommunikation inom framför allt insatsområde 4, 5 och 6 men även i viss mån inom område 2 och 3. Det är i det läget av vikt att dels redovisa lokal status i förhållande till den nationella IT-strategin för respektive landsting och förutsättningar för att ta den utvecklingen till vara i förslag på utökad regionkommunikation. Fokus samverkan, åtkomst till information och tillgänglighet Stora basinsatser har gjorts inom insatsområde 4-6, lagar och regelverk, informationsstruktur samt teknisk infrastruktur, sedan Insatser beskrivs kortfattat med fotnot till mera information i denna rapport. Även om vissa insatser kvarstår inom område 4-6 ligger huvudfokus från ledningshåll, liksom i denna rapport, nu på insatsområde 1-3. Lagar och regelverk Inom nationella IT-strategins insatsområde 6 har stora förändringar skett. Från den 1 juli 2008 erbjuder patientdatalagen (PDL, 2008:355) 2 nya möjligheter för alla landsting, kommuner och privata vårdgivare. Genom att införa sammanhållen journalföring kan nu relevant information göras tillgänglig elektroniskt över huvudmannagränser. Det finns föreskrifter från Socialstyrelsen 3, Datainspektionen och SKL 4 för hur lagen ska tillämpas i vårdverksamheten. Patientens samtycke till sammanhållen journalföring, vårdgivarens vårdrelation samt patientens rätt att spärra vårddokumentation kräver nya applikationslösningar som kan innebära ändrad grundarkitektur i befintliga lösningar. Informationsstruktur och nationella/regionala/lokala vårdprogram Inom området finns det standard på olika nivåer att ta hänsyn till. 1 Se 2 Se 3 Se 4 Se 6

7 7 Det finns ett stort antal nationella riktlinjer 5 som i sin tur lett till arbete med att ta fram lokala och regionala vårdprogram 6 samt standardiserade vårdplaner. 7 Olika regionala vårdprogram finns framtagna via de regionala medicinska programgrupperna för de olika aktuella regionvårdprocesserna. Dessa vårdprocessprogram skulle kunna leda till skräddarsydda regionsamordnade vårdprocessorienterade registreringsmallar inom regionen i de applikationsstöd som används i vårdprocessen. Nationellt sker inom arkitekturledningens ram arbete med termer, arketyper, referensarketyper och templates ( typmall uppbyggd av arketyper) som utgör grundläggande byggstenar i tillämpade verksamhetsmallar i journalsystem. Sverige har fattat beslut om dels att använda en nationell informationsstruktur (NI) 8, dels att införa SNOMED 9 begreppssystem inom vården. Det betyder att man i grunden bör ta hänsyn till SNOMED begrepp och termer vid framtagning av nya vårdprocessorienterade mallar vid regional utveckling av vårddokumentation. 10 Detta nationella arbetet med arketyper, referensarketyper och templates och SNOMED leder på sikt till nationella förslag på registreringsmallar som kan registreras/importeras i befintliga IT-stöd. 11 Det kommer dock att ta några år innan denna utveckling mot standardiserade nationella verksamhetsmallar får ett större genomslag på regionala och lokala verksamhetsmallar. Innan dess kan nationella anvisningar samt nationellt definierade arketyper och templates i den mån de finns vara vägledande för hur man manuellt skapar lokala mallar utgående från nationellt accepterade byggstenar. Teknisk infrastruktur Samtliga landsting i regionen är anslutna till det nationella Sjunet 12, ett robust och kvalitetssäkrat kommunikationsnät framtaget och anpassat för vård och omsorg. Sjunet har hög prestanda och mycket hög tillgänglighet. Sjunet har flera förvaltningsgrupper, En övergripande samt olika funktionsbaserade, Samtliga regionlandsting har infört en elektronisk katalogfunktion på Sjunet, HSA 13, över vårdgivare och vårdenheter. Identifieringstjänst med SITHS-kort 14 samt videokommunikation är andra väsentliga Sjunet-funktioner som har en egen nationell förvaltningsgrupp. Nuvarande videokommunikationsfunktion 15 på Sjunet stöder tvåpartssamtal för de vanligaste standarderna för videokonferensanläggningar (via H.323) samt personlig utrustning via Session Initiation Protocol (SIP). Sjunet stödjer även flerpartskommunikation via särskilt definierade kommunikationsbryggor och kan även tillåta inkoppling av videoanläggning på Internet utanför Sjunet. Att videokommunicera omkring patienter är juridiskt tillåtet. Krav är 5 Se 6 Se 7 Se Se 8 Se 9 Se 10 Se 11 Se 12 Se 13 Se 14 Se 15 Se 7

8 8 dock att för skyddsvärd patientinformation ska man se till att endast godkända deltagare kan delta. Det kan exempelvis ske genom att man befinner sig fysiskt i ett slutet rum, att man definierar vilka som får koppla upp sig, alternativt sätter upp samtalet så att samtalsledaren måste bekräfta inkoppling av inkommande samtal eller att antalet möjliga parter i en brygga är lika med antalet deltagare. Detta för att undvika att man har lämnat öppet för en så kallad virtuell dörr för en okänd deltagare. Uppringning till anläggning sker oftast via ett anropsnummer en så kallad Uniform Resource Identifier (URI). En URI från en personlig anläggning kan se ut som följer tommy.skau@lio.se. Konferensanläggningar har oftast URI efter organisationesenhetens/konferenslokalens namn ex US-barnahus@lio.se Anslutna landsting har därmed tillgång till ett stort antal videokommunikationsanläggningar via den nationella infrastrukturen. 16 Tyvärr saknar Sjunet idag en katalog över tillgängliga videokonferensanläggningar och dessas anropsnummer. Mars 2012 öppnas dock en sådan på Sjunet och landsting som öppet vill visa uppringbara videokonferensanläggningar bör därför kartlägga och registrera sina anläggningar i den nationella katalogen enligt en distribuerad nationell mall för registrering. Innan dess är det alltså genom personliga kontakter som man får URI till den videokommunikationspart man önskar ringa upp, Verksamhetsstödjande och samverkande IT-system Nationell patientöversikt NPÖ är under införande i stort sett i samtliga landsting. Nationell e- remiss (konsultremiss) har specificerats informationsmässigt 17. Dock kvarstår att definiera själva formatspecifikationen. Några landsting är nu i startgroparna för att ta till sig den nationella specifikationen när den väl kommer och därmed börja skapa/läsa remisser enligt nationell rekommendation. En nationell förstudie för att kunna uppnå ett sammanhållet hälsoärende över vårdgivargränser har presenterats. 18 Det innebär konceptmässigt att man åsätter en vårdbegäran/hälsärende id-begrepp som kan fungera som den röda tråden genom patientens vårdprocess genom fortsatt ID-märkning av information i vårdprocessen. Förstudien har ännu inte lett till vidare arbete. Nuläge sydöstra sjukvårdsregionen Totalt finns i Sydöstra sjukvårdsregionen ca 1 milj. invånare vilket är ett nödvändigt underlag för en region/universitets-sjukhus. Sydöstra sjukvårdsregionen har många vårdkedjor som går över landstingsgränser och drygt 6 % av sjukvårdsutgifter i Landstinget i Östergötland utgörs för närvarande av regionvård. 16 Se 17 Se 18 Se 8

9 9 Journaluppgifter kommuniceras med pappersdokument. Samtliga tre landsting har Cosmic som datoriserat vårddokumentationssystem. Dessa är dock konfigurerade på olika sätt i de tre landstingen. Ingen kommunikation sker idag elektroniskt mellan dessa system. Pappersutskrifter från Cosmic har sämre läsbarhet än tidigare pappersjournaler. Det finns behov att kunna dela vårdinformation elektroniskt mellan de tre landstingens Cosmic-system. Sydöstra sjukvårdsregionen har ambition att systematiskt arbeta med riktlinjer enligt sk Faktamodell (standardiserat, kliniskt kunskapsstöd inom Landstinget i Jönköpings län). För genomslag och följsamhet skulle dessa behöva integreras som beslutsstöd i Cosmic. Fysiska möten med företrädare för Sydöstra sjukvårdsregionens tre landsting är tidskrävande och kostsamma. Det finns behov av väl utbyggd och välfungerande videokonferenssystem med möjligheter till telemedicinsk koppling. Uppföljning av verksamhetsresultat är i stor utsträckning kopplad till nationella kvalitetsregister. Automatisk överföring av data från Cosmic till kvalitetsregister skulle kunna säkra hög täckningsgrad och valida kvalitetsdata. Syfte Syftet med detta uppdrag är att öka förutsättningarna för god vård av regionpatienter. De olika uppdragspunkterna syftar till att belysa möjligheter och lämpliga åtgärder för att öka effektivitet, kvalitet och uppföljningsbarhet i regionvårdprocesser. En del av förslagen handlar om att tillämpa ett angreppssätt som banar väg för effektiva vårdprocesser över vårdorganisationsgränser oavsett regionbildning. Fokus i uppdraget har lagts på elektronisk kommunikationsmöjlighet mellan landstingen i Sydöstra sjukvårdsregionen rörande dels patientinformation i Cosmic och dels virtuella möten i videokonferenssystem. Genom att även inbegripa framtagande av beslutsstöd i Cosmic och automatisk dataöverföring till kvalitetsregister har även uppföljningsbarhet av regionvårdprocesser tagits med. Organisation Uppdraget har getts av Regionsjukvårdsledningen Sydost till chefer inom IT-området i Sjukvårdsregion Sydöst Peter Yngve, IT-direktör, Landstinget i Jönköpings län Kent Bergman, tf IT-direktör fom Petter Könberg IT-chef, Landstinget i Kalmar län Håkan Nilsson, Chef för produktionsenheten IT-centrum, Landstinget i Östergötland Håkan Nilsson har varit sammankallande. Ansvariga för att genomföra uppdraget är arkitekter inom IT-området i respektive landsting Anders Jacobsson, IT-arkitekt, Landstinget i Jönköpings län David Lindahl, IT-arkitekt, Landstinget i Kalmar län Anders Norr, Affärs-/Verksamhets-/IT-arkitekt, Landstinget i Östergötland Anders Norr har varit sammankallande. 9

10 10 Regionsjukvårdsledningen är regionsjukvårdsnämndens beredande organ och förser nämnden med beslutsunderlag. I regionsjukvårdsledningen finns representanter enligt nedan. Landstinget i Jönköpings län Mats Bojestig, planeringsdirektör Kent Bergman, tf IT-direktör f o m Jan-Erik Karlsson, regionsjukvårdssakkunnig Therese Eklöw, regionsjukvårdssakkunnig Andreas Persson, regionsjukvårdssakkunnig Landstinget i Kalmar län Ragnhild Holmberg hälso- och sjukvårdsdirektör Krister Björkegren, sjukhuschef Gunnitha Augustsson, regionsjukvårdssakkunnig Christina Edward, regionsjukvårdssakkunnig Landstinget i Östergötland Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör Göran Atterfors, regionsjukvårdssakkunnig, sekreterare Christina Källgren-Pettersson, regionsjukvårdssakkunnig Tommy Skau, vårddirektör US, ordförande 10

11 11 Sammanfattning Grundläggande är att i pågående regionalisering av den svenska sjukvården är det inte längre hållbart att bygga vare sig mänskliga eller infrastrukturella lokala strukturer utan att även hantera kravet på samarbete över vårdgivargränser i gränsöverskridande vårdprocesser. Denna rapport visar läget samt utvecklingsmöjligheter, framförallt baserade på pågående nationell utveckling utifrån den nationellt antagna IT-strategin inom vård och omsorg. Rapporten pekar även på behovet av ytterligare konkreta mänskliga nätverksöverenskommelser på regionnivå för att arbeta enligt vad vi kan kalla en regionmodell. Oavsett hur pågående regionbildningsprocess utfaller är det landstingens tydliga önskemål att arbeta med att förbättra regionvårdprocesser för dessa tre landsting. Flera förslag i utredningen är en direkt tillämpning av nationella anvisningar och leder därmed rent generellt till effektivare vårdprocesser över landstingsgränser oavsett framtida samarbetspartner. Därför är det viktigt att genomföra föreslagna åtgärder. Region sydöst har goda förutsättningar för att ytterligare stödja regionvårdprocesser genom de insatser utredningen pekat på. De förslag som nedan redovisas har på olika nivåer påverkan på: Informationsspridning Arbete med att definiera vårdprocesser Informationsspridning i vårdprocesser Applikationer Tekniken Teknisk support Kommunikation av medicinsk information över vårdgivargränser Prioritera NPÖ-anslutning och anpassa införande efter behov inom exempelvis Cancervård, Ortopedi, Neurokirurgi, Kardiologi, Thorax Regiongemensamt projekt för direkt extern åtkomst Anpassa Cosmic för nationell eremiss Video/bild-kommunikation över regionen Ökat regionalt supportansvar Lyft fram goda exempel Tydliggör strategi för undersökning/digitalisering//diagnostik/second opinion ställer krav på infrastruktur Regional säkerhetsmässig samsyn omkring bildhantering Regionsamordning upphandling Regionala riktlinjer kopplat till IT-stöd Samordna arbete och tillämpning med lokala riktlinjer Regiondiskussion om principer för publicering Anvisningar på Landstingswebb/regionwebb Koppling till applikation/verksamhetsmallar? Underhåll 11

12 12 Harmonisera Cytodos överför vårdplaner regionalt Harmonisera versioner, konfiguration, regimer och rutiner runt Cytodos Regional förstudie runt behov/krav Pilot för extern åtkomst? Läskopia? Nationell eremiss Kvalitetsregister och uppföljning Kortsiktigt - Överför kompetens för tillämpningar med dagens metoder Arbeta långsiktigt med att successivt få in mer och mer av kvalitetsregistertermer i ordinarie vårdprocessdokumentation Skapa regionalt kompetenscentrum för kvalitetsregisterhantering Delta i nationella pilotprojekt 12

13 13 Grundläggande i regionarbete Regional juridisk/säkerhetsmässig samsyn Lagmässig är det under vissa förutsättningar möjligt att ge ökad elektronisk tillgång till vårddokumentation med stöd av patientdatalagen (PDL). Lagen har dock gett utrymme för tolkning varför det varit viktigt att samsyn skapas nationellt. Detta har skett och resulterat i en rapport Patientdatalagen i Praktiken PDLiP. 19 Juridisk/säkerhetsmässig samsyn bör bygga på denna rapport. Utredningen föreslår I all regionkommunikation av vårddokumentation bör landstingens personuppgiftsombud/informationssäkerhetsansvariga och jurister vara involverade och ha samsyn omkring tolkning av PDL. Likaså bör nätverkssäkerhetsansvariga ha samsyn om säkerhet på teknisk nivå. Detta är en nödvändig grund för att säkra att den regionala utvecklingen följer PDL/PDLiP. Inledande möte med informationssäkerhetsansvariga indikerar att goda förutsättningar för samsyn finns. Under 2012 bör samsyn på sammanhållen regional journalföring, hantering av patientinitierade spärrar, vårdrelation och tillgänglig patient uppnås som en nödvändig grund för elektronisk tillgång till vårddokumentation. Regional informationsstrategi En väl fungerande regionvård bygger bland annat på samsyn i vårdprocessprogram som ger en grund för att säkra följsamhet. Det finns regionala medicinska programgrupper (RMPG) som har i uppdrag att bevaka utvecklingen inom sitt område, att understödja samarbetet i regionen samt att sammanställa regionala vårdriktlinjer. Grupperna ska utifrån givna ekonomiska ramar fastställa vårdprogram och indikationsgränser i regionen. Allteftersom utvecklingen går framåt inom det specifika vårdprogramområdet kan arbetet innebära att ta fram underlag och förslag till ändringar i vad som är att anse som regiongemensam vård Utredningen föreslår Organisationen för regionvård är bra men idag saknas en tydlig regiongemensam strategi som öppnar för såväl ett regiongemensamt sätt att beskriva vårdprocessprogram som en eller flera väl förvaltade regionwebbplatser för att publicera gemensamma vårdprogram eller samordnade verksamhetsmallar i IT-stöd. Informationsansvariga bör tydliggöra regiongemensam informationsstrategi. Webbplatsansvariga bör utifrån strategin besluta om en eller flera väl förvaltningsbara webbplatser. 19 Se 20 Se 21 Se 13

14 14 Det handlar mycket om att komma överens om regionarbetsmodellen med gemensamma begrepp och termer omkring generellt riktlinjearbete och en struktur i beskrivningen av riktlinjer Vårddokumentationsansvariga bör besluta omen regionarbetsmodell för hur arbetet med riktlinjer inom vårdprocessprogram bör gå till samt dokumenteras och publiceras för vårdprocessprogram. I modellen bör även arbete med verksamhetsmallar i applikation utifrån riktlinjer ingå. Målet med förslaget är att uppnå en regiongemensam generell struktur samt terminologi för vårdprocessprogram utifrån nationella rekommendationer samt gemensamma verksamhetsmallar i applikation för ökad uppföljningsbarhet. Underlag för att ta fram gemensamma riktlinjer för beskrivning av vårdprocessprogram finns dels nationellt dels i olika anvisningar i respektive landsting. Mycket lokalt arbete är gjort varför det i diskussionen bör ingå de olika rekommendationer som finns idag i respektive landsting. Likheter finns mellan lokala anvisningar. Men det är olika terminologi omkring rekommendationerna. Säkra att regionwebben kan förvaltas på ett distribuerat sätt och att den får en naturlig plats i den lokala webbplatsens informationsstruktur (inlänkad). Detta är en begränsad insats av stort regionalt värde. Det utgör också en viktig regional symbolhandling. 14

15 15 1 Kommunikation av medicinsk information över vårdgivargränser Frågeställning Ta fram förslag på teknisk, rutinmässig och legal lösning för kommunikation av patientinformation mellan de tre landstingens Cosmic. I första hand inriktas på vårdinformation rörande patienter i regiongemensam vård (remiss och epikris). Nuläge I ett regionvårdprocessärende hanteras i dagsläget vårddokumentation elektroniskt i respektive landsting. När patienten remitteras till annat landsting skrivs vårddokumentationen ut på papper som patienten får bära med sig. Vid ankomst till nästa landsting scannas papperen in och märks upp så att den scannade bilden är sökbar elektroniskt. Ny vårddokumentation omkring den fortsatta vårdprocessen registreras elektroniskt. Innan patienten åker tillbaka till hemlandstinget skrivs dokumentationen ut på papper och ges till patienten. Även viss handskriven dokumentation kan medfölja. Risker med detta förfarande är bland annat att papper kan tappas bort, handskriven dokumentation kan vara svårläst. Nationellt Nationell Patient Översikt, NPÖ, är nu i full drift nationellt och landsting efter landsting ansluter sig och börjar nu skicka information till NPÖ (som producenter ). 22 Vårdorganisationer börjar nu söka efter patientinformation ( konsumenter av information) via NPÖ. NPÖ omfattar, i nuvarande version, 10 informationsmängder som är specificerade nationellt i sina detaljer. - Uppgifter om vård- och omsorgstagaren, till exempel personidentifikation, närstående, tolkbehov, företrädare etc. - Diagnos - Ordinerade och förskrivna läkemedel samt Apotekens läkemedelsförteckning över utlämnade mediciner - Genomförda och inbokade vård- och omsorgskontakter - Vård- och omsorgsdokument, till exempel epikriser, intagnings-, dag- och öppenvårdsanteckningar och öppenvårdssammanfattning - Undersökningsresultat, t ex från klinisk kemi, mikrobiologi, EKG och bilddiagnostik - Uppmärksamhetssignal, med uppgifter om patientens överkänslighet mot läkemedel, allvarlig sjukdom/behandling, smitta eller andra vårdbegränsningar 22 Se 15

16 16 - Patientens funktionstillstånd (PADL, funktionsnedsättning) - Vård- och omsorgsplaner - Vård- och omsorgstjänst, det vill säga uppgifter om primärvård, specialistvård, (hemtjänst), hemsjukvård,(lss och/eller särskilt boende) parantes för det vi idag inte har laglig möjlighet att visa Regionalt Samtliga regionlandsting har Cosmic som journalsystem. Samtliga arbetar med anslutning till NPÖ. Landstingen ansluter sig först och främst som producent av information i NPÖ med de högst prioriterade informationsmängderna men kommer under året även att ansluta sig som konsument. Tabellen visar respektive landstings tidplan för leverans av informationsmängder till NPÖ Informationsmängd/Landsting Jönköping Kalmar Östergötland Kommentar Vård-/Omsorgstagare Diagnos Läkemedel Arbete pågår ordinerade/förskrivna Läkemedel utlämnade Via apotekens servicebolag Vård- omsorgskontakt Vård- omsorgsdokument Undersökningsresultat - kem Arbete pågår mikro Arbete pågår Arbete pågår - EKG - Patologi Arbete pågår - Fysiologi Arbete pågår - Bild - Konsult - Övriga Uppmärksamhetssignal Arbete pågår Funktionstillstånd Vård- och omsorgsplan Vård- och omsorgstjänst Lokalt Landstinget i Jönköpings län NPÖ 16