Centerpartiet lämnar särskilt yttrande. Bilaga A.

Transkript

1 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Förändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation. LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Landstingsfullmäktige godkänner för sin del att Regionförbundet Sörmland inför en direktion som högsta beslutande organ och samtidigt fastställer landstingsfullmäktige för sin del en ny förbundsordning, inklusive arbetsordning, att gälla från och med den 1 juli Landstingsfullmäktige väljer för sin del och i särskild ordning ledamöter och ersättare till direktionen för resten av innevarande mandatperiod. Ärendebeskrivning Regionförbundet har upplevt att regionfullmäktige har fungerat mindre bra och Regionförbundets styrelse har utarbetat förslag till förändrad politisk organisation med tillhörande förändringar av förbundsordning och arbetsordning. Centerpartiet lämnar särskilt yttrande. Bilaga A. Bilagor 1. Regionfullmäktiges protokoll 5 med underliggande handlingar, inklusive förslag till förbundsordning och arbetsordning för förbundsdirektionen 2. Komplettering av föreliggande ärende gällande förbundets ändrade politiska organisation 3. Brev till Regionförbundets medlemmar Protokollsutdrag dokument till Landstingsfullmäktige Akten Regionförbundet Sörmland (efter landstingsfullmäktiges beslut) Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(4) April\ 57 Regionförb direktion. LF\ 57 Förändring av SID 1(1) Regionförbundetsorganisation.doc Utskriftsdatum: :08

2

3 PROTOKOLL DATUM DIARIENR Regionfullmäktige Förändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Regionförbundets styrelse behandlade vid sitt sammanträde i december ( 44/2008) ärendet om förändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation. Regionfullmäktige diskuterade ärendet. Yrkanden Marita Bengtsson (s) yrkade bifall till styrelsens förslag. Greger Tidlund (s), Daniel Portnoff (m), Iha Frykman (m), Anders Bjurström (fp) och Staffan Folke (v) instämde. Marita Bengtsson (s) yrkade vidare på följande tillägg till beslutets andra att-sats:.välja ledamöter och ersättare till direktionen, för resten av nuvarande mandatperiod. Björn Lymar (mp) yrkade avslag på styrelsens förslag och Henrik Elmberg ( c) instämde. På detta yrkade Marita Bengtsson (s) avslag. Inger Fredriksson ( c) yrkade återremiss för att kunna ta hänsyn till de nya förutsättningarna i regionfrågan. Henrik Elmberg ( c) och Anders Svensson (fp) instämde. Marita Bengtsson (s) yrkade avslag. Marita Bengtsson (s), Gunnar Söderberg (mp) och Inger Fredriksson ( c) yttrade sig. Ordföranden konstaterade att det fanns fyra förslag till beslut, nämligen styrelsens förslag, Marita Bengtssons tilläggsyrkande till detta, Björn Lymars avslagsyrkande på styrelsens förslag samt Inger Fredrikssons yrkande om återremiss. Proposition Ordföranden föreslog följande propositionsordning: 1. Ärendet avgörs idag eller återremitteras. 2. Avslag på eller bifall till styrelsens förslag, inkl tilläggsyrkandet. Regionfullmäktige godkände denna ordning. Ordföranden ställde proposition på förslaget om att ärendet skulle avgöras idag eller återremitteras. Ordföranden fann att ärendet skulle avgöras idag. Då begärdes votering. Ordföranden föreslog enkel votering med handuppräckning, vilket regionfullmäktige godkände. Enkel votering genomfördes och ordföranden konstaterade att den hade utfallit med 38 röster för att ärendet skulle avgöras idag och 9 röster för återremiss. Ordföranden ställde därefter proposition på bifall till eller avslag på styrelsens förslag och fann att regionfullmäktige hade bifallit styrelsens förslag. Justeras: Rätt utdraget ur protokollet intygar: H:\Test pdf\ 5 Förändring pol org.doc (2)

4 PROTOKOLL DATUM DIARIENR Regionfullmäktige Regionfullmäktige beslutade - att föreslå regionförbundets medlemmar att införa en direktion som högsta beslutande organ och samtidigt fastställa ny förbundsordning inkl arbetsordning att gälla från och med den 1 juli 2009, - att, som en följd av detta, föreslå regionförbundets medlemmar att välja ledamöter och ersättare till direktionen för resten av innevarande mandatperiod. - att uppdra till styrelsen att förbereda ändringen. Reservation Björn Lymar (mp), Curt Eriksson (kd), Malin Eklånge (kd), Thomas Ohlsson ( c), Henrik Elmberg ( c), Inger Fredriksson ( c) samt Jens Persson ( c) lämnade skriftlig reservation. Bilagor 1. Styrelsebeslut ( 44/2008) 2. Reservation från (mp), (kd) och ( c) Protokollsutdrag Regionförbundets medlemmar Regionförbundets revisorer Justeras: Rätt utdraget ur protokollet intygar: H:\Test pdf\ 5 Förändring pol org.doc (2)

5 PROTOKOLL DATUM DIARIENR REGIONFÖRBUNDETS STYRELSE Förändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Regionförbundets styrelse tillsatte vid sitt majmöte en politisk beredning med uppdrag att utarbeta förslag till förändrad politisk organisation med förbundsdirektion som högsta beslutande församling, förbundsordning och reglemente samt att föreslå arbetsformer för förbundsdirektionen ( 14/2008). Anledningen till uppdraget är att regionfullmäktige bland ledamöterna upplevs fungera mindre bra. Syftet har varit att, med en förändrad organisation och nya arbetsformer, kunna förbättra ledamöternas delaktighet och inflytande i regionförbundets verksamhet. Den politiska beredningen har arbetat under hösten och har nu överlämnat bifogad promemoria till styrelsen. Styrelsen beslutade att föreslå regionfullmäktige besluta - att föreslå regionförbundets medlemmar att införa en direktion som högsta beslutande organ och samtidigt fastställa ny förbundsordning inkl arbetsordning att gälla från och med den 1 juli 2009, - att, som en följd av detta, föreslå regionförbundets medlemmar att välja ledamöter och ersättare till direktionen, - att uppdra till styrelsen att förbereda ändringen. Styrelsen beslutade vidare - att den politiska beredningens uppdrag är slutfört. Bilaga 1. PM 2. Särskilda yttranden från (mp), (c) och (kd) 3. 9 bilagor till PM:n Protokollsutdrag Regionfullmäktige Regionförbundets medlemmar Regionförbundets revisorer Justeras: Rätt utdraget ur protokollet intygar: G:\2_ARB\Politik\Styrelse\Styrelsen 2008\Styrelse \44 Ändring pol org\ 44 Ändring pol org_prot.doc (1)

6 DATUM DIARIENR Styrelsen Förändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Regionförbundets styrelse tillsatte vid sitt majmöte en politisk beredning med uppdrag att utarbeta förslag till förändrad politisk organisation med förbundsdirektion som högsta beslutande församling, förbundsordning och reglemente samt att föreslå arbetsformer för förbundsdirektionen ( 14/2008). Beredningen har, förutom undertecknad som ordförande, bestått av följande ledamöter, vilka representerar partierna i regionförbundets fullmäktige: Iha Frykman (m), Inger Fredriksson ( c), Rune Nyberg (fp), Östen Eriksson (kd), Peter Linnstrand (v) och Gunnar Söderberg (mp). Beredningen, som har haft fem sammanträden, överlämnar härmed bifogad promemoria till styrelsen. Beredningens uppdrag är därmed slutfört. Marita Bengtsson (s) Ordförande Box Nyköping besök Storhusqvarn, V Kvarngatan 64 tel fax e-post Info@region.sormland.se hemsida ORG NR g:\2_arb\politik\styrelse\styrelsen 2008\styrelse \44 ändring pol org\komplett ärende\pm förslag direktion 08.doc Utskriftsdatum: :15 S

7 PM DNR Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Inledning Regionförbundet Sörmland har funnits sedan En interrimstyrelse tillsattes för de förberedande aktiviteterna och den 12 juni ägde regionfullmäktiges konstituerande möte rum. Från 2004 blev regionförbundet dessutom samverkansorgan enligt lagen om samverkansorgan i länen (2002:34). Idag har regionförbundet funnits i en och en halv mandatperiod. Regionförbundet är medlemmarnas, dvs kommunernas och landstingets gemensamma organ för samordning och utveckling av regionala frågor samt deras gemensamma företrädare i dessa frågor. De prioriterade områdena är trafik och infrastruktur, näringslivsutveckling och entreprenörskap samt kompetensförsörjning och arbetskraftstillgång. Internationalisering, hållbar utveckling samt ungdomars värderingar är perspektiv som ska genomsyra områdena. Regionförbundets arbetsformer präglas i hög grad av samverkan med externa aktörer, såväl offentliga som privata. Det har tagit tid att etablera regionförbundet som regional aktör. Politikerna har en ny roll som regionala företrädare och ska driva regionala utvecklingsfrågor parallellt med uppdragen hos medlemmarna. Verksamheten har utvecklats på ett positivt sätt, även om det finns kritik mot regionfullmäktiges sätt att fungera. I dialogen med medlemmarna talar politikerna allt oftare med en stämma i flera frågor, t ex infrastrukturen. Vidare finns för första gången någonsin i Sörmland en politiskt antagen vision och en strategi för länets utveckling. Diskussionen om regionfrågan pågår framförallt på nationell nivå. Under innevarande mandatperiod är det emellertid inte aktuellt för Sörmland att bilda en regionkommun även om det finns en bred majoritet för ett direktvalt organ. Beredningens arbete Beredningen har blickat tillbaka på regionfullmäktiges möten under åren, gjort jämförelser mellan direktion och fullmäktige, diskuterat fördelarna med en direktion, hämtat information från andra regionförbund och även inspiration till moderna arbetsformer. Regionfullmäktiges möten under åren Inför starten av regionförbundet valde medlemmarna ett fullmäktige som högsta beslutande församling. Direktion som alternativ diskuterades också. Syftet och ambitionen med regionfullmäktiges möten var att skapa en politisk arena för regionala utvecklingsfrågor. Under hand har det emellertid framkommit att regionfullmäktige inte fungerar bra. Anledningen är låg närvaro och svagt engagemang från fullmäktigeledamöterna och flera av dessa har under senare år uttryckt att en förändring är nödvändig. ORG NR g:\2_arb\politik\styrelse\styrelsen 2008\styrelse \44 ändring pol org\komplett ärende\pm förslag direktion 08.doc Utskriftsdatum: :15 SID 2(6)

8 PM DNR Delaktighet och inflytande Efter den första mandatperioden utvärderades regionförbundets verksamhet. Då framgick bl a att ledamöterna i regionfullmäktige upplevde sig ha lite inflytande i verksamheten och för lite kunskap om de regionala frågorna, något som negativt påverkar delaktigheten. 1 Vid regionfullmäktiges möte i april 2007 genomfördes en enkät bland ledamöterna. Den visar att det stora antalet ledamöter vill förbättra sin delaktighet genom seminarier och föreläsningar i anslutning till regionfullmäktiges möten (bil 1). Större delen av de som svarat vill däremot inte ha fler möten per år (f n två). Av bilagda sammanställning framgår programinnehåll och närvaro för mötena under åren (bil 2). Bristen på delaktighet och inflytande kan ha flera orsaker. Det kan vara svårt att definiera rollen som ledamot i ett fullmäktige som företräder den regionala nivån istället för den lokala. Regionförbundets verksamhet är liten i förhållande till medlemmarnas olika verksamheter, vilket kan minska intresset. Det kan dessutom vara svårt att få grepp om de regionala frågorna med så få möten per år. Ärenden och debatt Regionfullmäktige har behandlat relativt få ärenden under åren (bil 3). En av anledningarna är att de flesta ärenden behandlas av styrelsen, som ju är det verkställande organet. Det har också visat sig att styrelseledamöterna känner mer delaktighet och inflytande i regionförbundets verksamhet än vad regionfullmäktiges ledamöter gör 1. Styrelsen har t ex varit djupt involverad i olika infrastrukturfrågor. Kommunstyrelsernas ordförande och landstingsstyrelsens har en tung roll i regionförbundet men tendensen är att dessa deltar i styrelsens möten i högre grad än i regionfullmäktiges möten. Det finns också ett glapp mellan styrelsen och regionfullmäktige när det gäller återkoppling och förankring från styrelsens ledamöter till respektive hemmaorganisation. Återkopplingen fungerar inte, vilket är allvarligt eftersom förankringen är en förutsättning för regionförbundets verksamhet och utveckling. Debatten om de strategiska frågorna saknas i regionfullmäktige. När visionen för Sörmland och Sörmlandsstrategin beslutades uteblev debatten helt. Frågan om Sörmlands del i en större region skulle också ha kunnat debatteras livligt, men även den debatten har uteblivit. Möjligen är det så att ledamöterna inte har anammat regionfullmäktige som ett debattforum. Närvaro En sammanställning över de ordinarie ledamöternas närvaro vid regionfullmäktiges möten under åren visar att närvaron skiftar och är på sina håll förhållandevis låg (bil 4). Direktion och arbetsformer Tre av Sveriges 14 samverkansorgan har valt en direktion som högsta beslutande organ, Regionförbundet i Kalmar län, Regionförbundet Dalarna och Regionförbundet Jönköpings län. Kalmar införde direktion sedan man under den första mandatperioden hade prövat en lösning 1 Rapporten En utvärdering av regionförbundets första mandatperiod, Uppsala universitet. Rapporten finns på regionförbundets kansli. ORG NR g:\2_arb\politik\styrelse\styrelsen 2008\styrelse \44 ändring pol org\komplett ärende\pm förslag direktion 08.doc Utskriftsdatum: :15 SID 3(6)

9 PM DNR med fullmäktige. I Regionförbundet Uppsala län, som idag har ett fullmäktige, har man kommit långt i diskussionen om att införa direktion. Beredningen har hämtat erfarenheter och synpunkter från Regionförbundet i Kalmar län, Östsam och Regionförbundet Örebro. Jämförelse direktion - fullmäktige Formellt ska den beslutande församlingen i ett kommunalförbund vara antingen ett fullmäktige eller en direktion. Direktionen ska också vara styrelse, dvs både beslutande och verkställande organ. Direktionen väljs av medlemmarnas fullmäktige. Varje medlem ska ha minst en ledamot och en ersättare och antalet ersättare ska vara lika många som antalet ledamöter. Mandattiden är fyra år om inte annat anges i förbundsordningen. Det finns flera skillnader mellan en direktion och ett fullmäktige. Den största är, som nämnts ovan, att direktionen är både högsta beslutande och verkställande organ. Vidare beslutar medlemmarnas fullmäktigeförsamlingar om ansvarsfrihet. Direktionens möten är inte offentliga, men medlemmarna kan besluta i förbundsordningen att de ska vara det. Direktionen har färre ledamöter än regionfullmäktige. De typer av ärenden som behandlas idag i styrelsen kommer att finnas kvar i en direktion, som dessutom tar över regionfullmäktiges ärenden. En jämförelse mellan direktion och fullmäktige framgår av bilagda sammanställning (bil 5). Fördelar med en direktion Regional utveckling handlar i stor utsträckning om att arbeta i processer med olika typer av nätverk och externa aktörer som plattform. Processarbete tar tid. Vidare är intresset hos medborgarna för de regionala frågorna relativt lågt. Båda dessa förhållanden innebär utmaningar för det högsta beslutande organet. En direktion med politiker som har intresse för regional utvecklingspolitik och som tillämpar arbetsformer som konkretiserar resultaten stärker regionförbundets legitimitet, vilket i sig kan bli ett demokrativärde. En av fördelarna med en direktion är att regionförbundets effektivitet kan förbättras. Färre ledamöter i församlingen och fler sammanträden kan öka intresset för och engagemanget i de regionalpolitiska uppdragen. Det kan i sin tur leda till att politikerna känner mer delaktighet, är mer uppdaterade och har lättare att agera som regionpolitiker. Dessutom kan förankringsarbetet på hemmaplan underlättas. Under beredningens arbete har emellertid ett antal frågor/farhågor uppstått. Minskar demokratin med antalet ledamöter? Blir möten med färre deltagare mer intressanta? Kan ett indirekt valt kommunalförbund med en direktion motsvara det krav på demokrati som medborgarna har rätt att ställa? Vad kan göras under tiden fram till dess att ett direktvalt organ blir aktuellt? Ytterligare en fundering har varit om en direktion med färre ledamöter kan befaras bli ett slutet organ för regionala utvecklingsfrågor. Men en modern direktion tillämpar också moderna och flexibla arbetsformer (bil 5b). Här följer exempel på sådana: - Direktionen kan fungera som en levande projektorganisation för regional utveckling och bör då kännetecknas av relativt stor öppenhet med många öppna direktionsmöten, offentliga protokoll, seminarier etc. ORG NR g:\2_arb\politik\styrelse\styrelsen 2008\styrelse \44 ändring pol org\komplett ärende\pm förslag direktion 08.doc Utskriftsdatum: :15 SID 4(6)

10 PM DNR Politikeruppdraget kan formuleras som ett specialuppdrag i regional utveckling vid rekrytering av kunniga och engagerade politiker. Utifrån detta perspektiv behövs olika typer av människor (olika åldrar, invandrarbakgrund, båda könen). Om uppdraget ges relativt god ersättning ges också förutsättningar för ett särskilt starkt engagemang. - Den interna diskussionen kan utvecklas till en hög nivå av öppen och prövande sakargumentation för idéutveckling och lärande om regional utveckling. Direktionen har förutsättningar att utveckla en deliberativ demokrati, vilket innebär att man ofta kan nå konsensus i olika frågor. Det kan öka kreativiteten genom att man når lösningar som man inte tänkt på från början. - Projektorganisationen kan och bör ha en kontinuerlig interaktion med huvudmännens formella demokratiska institutioner som fullmäktigeförsamlingar och styrelser. Dialogen med medlemmarna bör således utvecklas. - Projektorganisationen kan och bör ha en kontinuerlig interaktion med relevanta intressenter i samhället: politiska partier, intresseorganisationer, medborgargrupper etc. Formerna för direktionens möten och andra aktiviteter bör bestämmas i särskild ordning, bl a med utgångspunkt från dessa exempel. Uppdraget för ledamöterna i ett arbetsutskott skulle t ex kunna inkludera ett ansvar för specifika sakområden eller frågor. Inledningsvis bör antalet sammanträden vara ca sex per år. Därutöver bör ett antal regionala utvecklingsseminarier genomföras. Noteras bör att fler sammanträden med förändrade arbetsformer enligt punkterna ovan också kan kräva större tjänstemannaresurser. Mandatfördelning Antal ledamöter i direktionen kan variera, men det är viktigt att samtliga partier i landstingsfullmäktige och samtliga medlemmar blir företrädda. Idag finns direktion hos tre regionförbund, med antingen 25 eller 33 ledamöter. Regionförbundets direktion föreslås få 33 ledamöter och lika många ersättare (bil 6). Ekonomiska konsekvenser Arvoden till fullmäktiges ledamöter och ersättare betalas idag av respektive medlem medan regionförbundet står för arvoden till fullmäktiges presidium, styrelsen och arbetsutskottet. Vid en förändring till direktion kommer regionförbundet att svara för ersättningen till ledamöterna och ersättarna. De utökade kostnader detta medför för regionförbundet förutsättes kunna täckas genom omdisponering inom regionförbundets budget. En enkel uppskattning visar att efter dagens förhållanden uppgår kostnaden för ersättningar mm till styrelsen och arbetsutskottet till totalt ca 1 Mkr per år, vilket ger en kostnad per ledamot och sammanträde på ca kronor. Med detta som utgångspunkt beräknas en direktion med 33 ledamöter, sex direktionssammanträden och sex arbetsutskott, uppgå till ca 1,2 Mkr per år. ORG NR g:\2_arb\politik\styrelse\styrelsen 2008\styrelse \44 ändring pol org\komplett ärende\pm förslag direktion 08.doc Utskriftsdatum: :15 SID 5(6)

11 PM DNR Direktionen kan inte själv besluta om arvoden och ersättningar till förtroendevalda utan denna hantering ska regleras i förbundsordningen. Beredningen har diskuterat två olika förslag, dels att låta ersättningarna följa en av medlemmarnas bestämmelser, dels att en särskild arvodeskommitté inrättas. Det senare förslaget ger större förutsättningar att anpassa ersättningarna till regionförbundets verksamhet och den politiska organisationen. Förbundsordning och arbetsordning Förändringen kräver ny förbundsordning och arbetsordning. Förslag framgår av bilagorna 7-8. Utvärdering Om fullmäktige beslutar att införa en direktion bör en utvärdering göras efter två år. Tidplan för förändringen Om regionförbundets styrelse fattar beslut vid sammanträdet den 18 december, 2008 och regionfullmäktige behandlar ärendet vid sitt första sammanträde under 2009 kan hemställan om förändringen gå till medlemmarnas respektive fullmäktigeförsamlingar för beslut under våren Bilagor: 1. Enkät till fullmäktiges ledamöter april Programinnehåll och närvaro fullmäktiges möten Ärenden behandlade i regionfullmäktige Närvaro totalt Jämförelse direktion fullmäktige 5b. Dokument från Jan Olsson, professor, Örebro Universitet 6. Exempel på mandatfördelning 7. Förbundsordning 8. Arbetsordning 9. Protokoll från den politiska beredningens möten ORG NR g:\2_arb\politik\styrelse\styrelsen 2008\styrelse \44 ändring pol org\komplett ärende\pm förslag direktion 08.doc Utskriftsdatum: :15 SID 6(6)

12

13

14

15 Bil Resultat av enkät till regionfullmäktiges ledamöter 12 april,

16 Bil Resultat från enkät till fullmäktigeledamöter Antalet inringade svarsalternativ behöver inte motsvara antalet inkomna enkäter (63), då det var möjligt att välja mer än ett alternativ på två av frågorna. Även om fullmäktigeledamöter inte ringat något svarslalternativ (ej heller annat alternativet) kan kommentar eller annan upplysning ha lämnats på skrivraderna. Ett antal fullmäktigeledamöter ansåg sig inte erfarna nog med uppdraget för att kunna lämna några genomtänkta svar på enkäten. Fråga 1: Hur vill du stärka ditt inflytande i fullmäktige? 1a. Fler fullmäktige möten = 9 1b. Fullmäktigeberedningar inom olika ämnesblock = 20 1c. Annat = 12 Ej Svar = 26 1a Fler fullm. möten 13% Ej Svar = 26 39% 1b Fullmäktigeberedningar inom olika ämnesblock 30% 1c Annat 18% Om resultatet, svarsalternativen fråga 1: Det alternativ som flest ledamöter verkar föredra är fullmäktigeberedningar inom olika ämnesblock, även om ingen majoritet valde detta, att ha fler fullmäktigemöten fick inte något större stöd. Många enkäter lämnade denna fråga obesvarad eller innehöll enbart med 2

17 Bil kommentar/åsikt. Kommentarerna som lämnades innehöll inte nödvändigtvis något svar på hur inflytande ska stärkas. Om lämnade kommentarer till fråga 1: Ingen entydig riktning kan urskönjas i kommentarerna och åsikterna. Sju av de lämnade kommentarerna handlade om att ledamöterna var tveksamma till fullmäktigeformen eller föreslog att fullmäktige skulle läggas ner. Fem lämnade kommentarer efterfrågade mer information, fördjupning i fokusområdena och mer diskussion. Två kommentarer förordade debatt inför större beslut. Tre st ville att fullmäktiga ska vara mer övergripande och inte gå in djupare på områdena. Två st kommentarer påpekade att eventuella beredningsförfaranden ska ske dagtid för att inte missgynna fritidspolitikerna. Fråga 2: Hur vill du förbättra din delaktighet? 2a. Mer information ex månadsbrev mellan fullmäktigemötena = 13 2b. Föreläsningar kombinerat med fullmäktigemötena = 21 2c. Tema/Seminarier kombinerat med fullmäktigemötena = 33 2d. Annat = 5 2a, Mer information, Ej Svar ex månadsbrev 15% 15% 2d, Annat 6% 2b, Föreläsningar 25% 2c, Tema/ Seminarier 39% Om resultatet, svarsalternativen fråga 2 : 3

18 Bil Många av ledamötena verkar föredra att fullmäktigesammanträden kompletteras med föreläsningar och/eller seminarier/teman i någon form. Om lämnade kommentarer till fråga 2: Inte heller till fråga två kan de lämnade kommentarerna och åsikterna sägas följa något entydigt spår. Två st förordade att regionfullmäktige antingen ska läggas ner och en att arbetsformen bör ändras till mera av en informell mötesplats för politiker. Fråga 3: Tycker du att det är för få fullmäktigemöten per år? 3a. Ja = 16 3b. Nej = 31 Ej Svar 27% 3a. Ja 25% 3b. Nej 48% Om resultatet, svarsalternativen fråga 3 : De flesta ledamöter förefaller vara nöjda med antalet fullmäktige sammanträden per år vilket även stämmer överens med resultatet från fråga 1 där få ledamöter ansåg att fler fullmäktigemöten var ett bra sätt att stärka sitt inflytande i fullmäktige. Fråga 4: Ge förslag på utb/inf/tema- inslag för kommande fullmäktigemöten. 4

19 Bil Denna fråga försågs ej med svarsalternativ, men många ledamöter lämnade förslag som antingen bestod av mer generell karaktär som mer info om fördjupningsområden eller seminarier, eller av ämnesområde eller tema, som t.ex. ansvarskommittén, citybanan o.s.v. Förslagen från ledamötena följer nedanstående mönster: Förslag på Ämne/Tema: Övrigt Näringsliv 7% Ansvarskommittén 2% 17% EU - frågor 14% Utbildningsfrågor 7% Kulturfrågor 5% Infrastruktur & Kollektivtrafik ( här ingår citybanan) 28% Arbetsformer för regionförbundet 10% Hållbar utveckling, miljöfrågor 10% Ansvarskommittén = 7 Infrastruktur & Kollektivtrafik (här ingår citybanan) =12 Hållbar utveckling/miljöfrågor = 4 Arbetsformer för regionförbundet = 4 Kulturfrågor = 2 Utbildningsfrågor = 3 EU-frågor = 6 Näringsliv = 1 Övrigt = 3 Förslag generellt fråga 4 (ej hela citat): Fördjupning/utbildning i fokusområdena 5

20 Bil Gemensam info i stora frågor där kommunpolitiker inbjuds. Utbildning inför varje mandatperiod för ledamöter som inte är insatta i verksamheten, t.ex. om fokusområden, aktuella verksamhetsfrågor m m. Seminarier, föreläsningar med kunniga personer inom våra prioriteringsområden. Forskningsområden i vid bemärkelse, även inom HS- ÄO området. Fler beredningar behövs. Begränsa replikskiftena, alla kan inte få ordet. Ämnen som sammanfaller med RFs fokusområden. Aktuella frågor. Fler fördjupningsteman i de olika områdena som ligger inom reg Sörmland och att ersättarna alltid får vara med. Kommentarer skrivna till fråga 1 (ej hela citat): Bredare spektra av fokusområden, fördjupning i de viktigaste frågorna Ingen idé att göra övergripande förändring när vi vet att storregionerna är i antågande. För ny för att kunna svara bra Omöjligt att svara, för ny Lägg ner fullmäktige och utöka istället styrelsen, ordna konferenser istället Fullmäktigeberedningen kan fungera om beredningen är en beredning direkt till fullmäktige - inte via styrelsen. Lägg ner fullmäktige Mer information i allmänhet. Tveksam till fullmäktigeformen överhuvudtaget. Kalla det något annat än fullmäktige, vi är ju ett indirekt valt organ. Fullmäktige ska vara mycket övergripande, budget/vkhetsplan och uppföljning, föredragninger om vad som görs i de olika fokusområdena. Fullmäktige behöver inte stärkas, ska besluta om verksamheten kommande år, budget och bokslut. Ändra form till en mötesplats för att lära känna varandra samt under andra former se över de 6

21 regionala frågorna, alt lägg ner. Bil Beredningar kan vara bra om vi fritidspolitiker kan medverka och arbeta i beredningarna under dagtid då vi har liknande villkor som vid andra uppdrag, d.v.s.ersättning för förlorad inkomst. Beredningar ska vara på dagtid för att ge alla samma chans att delta, fritidspolitiker kontra heltidspolitiker (förlorad arbetsförtjänst). Något mer tid till förmöten (grupp/parvis). Fullmäktigemöten 4/år, intressant att pröva någon beredning. Lägg ner fullmäktige till förmån för styrelsen, kan ta de beslut som är nödvändiga. Direktion istället för fullmäktige. Remiss, debatt inför större beslut, det är mycket upp till var och en att engagera sig. Remissdebatt inför större beslut, ex vis kollektivtrafik, infrastruktur, ansvarskommitté m m. Fördjupningar i fokusområdena. Tveksam till fullmäktige 4 möten/år, borde pröva någon beredning i något ämne Att få vara med fysiskt i i diskussioner är bättre än att få papper hem med färdiga förslag bilda nämnder inom de olika fokusområdena. Självklart borde ersättare få en egen namnlapp då vi faktiskt har yttranderätt. Kommentarer skrivna till fråga 2 (ej hela citat): Alla borde ha namnlappar med partitillhörighet och kommun/landsting, att lära känna varann viktigt. Mer fördjupning i fokusämnena. Inte samma aktivitet hela tiden. Aktiviteterna i svarsalternativen bör ersätta fullmäktige helt. Gör fullmäktige till en arena/mötesplats för regionens politiker och gör den formella delen till en liten del av dagen. Ha en vägledningsdebatt i början av varje mandatperiod angående RFs prioriterade uppgifter. Tema/seminarier kan vara fristående, fullmäktige verkar vara lekstuga och en plattform för enskilda ledamöters behöv av att synas. Lägg ner reg. fullmäktige. Teman kan vara turistfrågor, östersjöfrågor, kompetensutveckling. 7

22 Bil Regionfullmäktiges möten åren , teman och närvaro År Datum Tema Närvarande ordinarie ledamöter + tjänstgörande ersättare juni Landstingssalen, Landstinget Sörmland Regeringens förväntningar på regionala Samverkansorgan, statssekr Gun Eriksson, Finansdepartementet. Vad krävs av en bra ledare i ett regionalt perspektiv? Rektor Magnus Söderström, Mälardalens Högskola Närvarande ej tjänstgörande ersättare 19 november Bildnings Centrum Prins Wilhelm, Flen Mälardalsrådets vision och strategier för Stockholm- Mälarregionen, generalsekr Johan Danielsson, Mälardalsrådet maj Sundbyholms slott, Eskilstuna 28 september Svenska Jägareförbundet Öster Malma, Nyköping Stockholm-Mälarregionens internationella konkurrenskraft, konsult Susanne Ingo, Inregia Regionalt politiskt ledarskap ocht rollen som regional företrädare, professor Åke Uhlin, Nordregio Det regionala tillväxtprogrammet ur ett nationellt perspektiv, Klas Danerlöv, SKL. Presentation av RTP:s temaområden, representanter från LO, Länsstyrelsen, ALMI och regionförbundet Legitimiteten i det regionala företrädarskapet samt Politiker i ny roll med nya förutsättningar, professor Åke Uhlin, Nordregio /AG 1

23 Bil År Datum Tema Närvarande ordinarie ledamöter + tjänstgörande Närvarande ej tjänstgörande ersättare ersättare 25 november Solbacka Sport & Konferens Tåg, vd Jan Forsberg, SJ Hållbar utveckling, Miljöminister Lena Sommestad april Landstingssalen, Landstinget Sörmland 24 november Katrineholms Konferens- Center Omvärlden i fokus, trender som påverkar den regionala och lokala miljön, Jan Edling, LO På väg mot det nya Sörmland. Start av visionsarbetet. Göran Norberg. Samtal i mindre grupper. Lägesrapport från rapportörerna. B Vikström/L Finstorp, Lissabonstrategin; B Eriksson/L G Linder Hållbar utveckling samt M Larsson, Innovationsmotorn april Svenska Jägareförbundet Öster Malma, Nyköping 26 november Cupan, Oxelösund Mälardalsrådets roll i det storregionala perspektivet, generalsekr Johan Danielsson, Mälardalsrådet Slutrapporter från rapportörerna. De ovannämnda samt A Bjurström/A Egnerfors Assembly of European Regions. Summering av regionförbundets arbete , regionförbundets medarbetare /AG 2

24 Bil År Datum Tema Närvarande ordinarie ledamöter + tjänstgörande ersättare januari Mälardalens Högskola, Eskilstuna Regionförbundets medarbetare presenterade verksamhetsplan Närvarande ej tjänstgörande ersättare 12 april Grafikens Hus, Mariefred Ansvarskommitténs förslag, Mats Svegfors Utvärdering av regionförbundets första mandatperiod, (Uppsala Universitet), Göran Norberg Ledamöterna fyllde därefter i ett kort frågeformulär om hur de såg på det framtida arbetet i fullmäktige november Safiren, Katrineholm Introduktion av Sörmlandsstrategin, Göran Norberg Fullmäktige består av 57 ledamöter och 57 ersättare. Kommunerna har 38 och landstinget 19 platser /AG 3

25 Bil 3 DATUM DIARIENR Ärenden behandlade av regionfullmäktige Typ av ärende Ärende Beslut år Årligen återkommande ärenden Verksamhetsplan och budget Verksamhetsberättelse och bokslut Delårsrapport Revisionsberättelse Beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen Interpellationer och frågor Ortstidningar för kungörelse av möten Sammanträdesdagar Val Övriga ärenden Motionssvar (mp): Vitalisering av regionfullmäktiges arbetsformer. Motionen anmäl- 12/ des 27/ Motionssvar (mp): Utbildningar för ett - - hållbart samhälle. Motionen anmäldes 27/ Motionssvar (mp): Regionförbundet Sörmlands resor och övernattningar. Motionen - - anmäldes 27/ Motionssvar (mp): Gör kulturen till nytt - - fokusområde. Motionen anmäldes 27/ Fastställande av Sörmlandsstrategin 29/ Strategi för besöksnäringens utveckling i - - Sörmland Upphandlingspolicy för Regionförbundet - - Sörmland Övertagande av aktier i ALMI Företagspartner Sörmland AB - - Nyköping-Östgötalänken AB, nyemission - - av aktier Resepolicy för Regionförbundet Sörmland - - Box Nyköping besök Storhusqvarn, V Kvarngatan 64 tel fax e-post Info@region.sormland.se hemsida ORG NR g:\2_arb\politik\styrelse\styrelsen 2008\styrelse \44 ändring pol org\komplett ärende\b3 ärendeförteckning doc Utskriftsdatum: :28 S

26 2 Typ av ärende Ärende Beslut år Vision för Sörmland 27/ Regionalt tillväxtprogram för Sörmland Avrapportering från fullmäktiges 23/ rapportörer Finanspolicy för Regionförbundet Sörmland 24/ Reviderad budget / Motionssvar (mp): Översyn av - - ersättarordning vid ordinarie ledamots förhinder. Motionen anmäld 19/ Motionssvar (mp): Sakkunskap för - - långsiktigt hållbar utveckling (mp). Motionen anmäldes 19/ Motionssvar (fp): Arbetssätt och informationsspridning. - - Planer för demokratisk förankring av Regionförbundet Sörmlands arbete. Motionen anmäldes 19/ Motionssvar (mp): Vision för Regionföbundet 28/ Sörmland. Motionen anmäld 13/ Rapportörskap, ny arbetsform i Regionförbundet - - Sörmland Medlemskap i organisationen Assembly of - - European Regions (AER) Regionförbundets köp av aktier i Nyköping- 25/ Östgötalänken AB, samt val av ledamöter i styrelse, ombud vid bolagsstämma och lekmannarevisor Arbetsordning för regionfullmäktige 12/ Verksamhetsplan och budget för hösten samt arvoden och ersättningar för förtroendevalda Arvoden till regionfullmäktiges presidium - - Arbetsordning för regionförbundets styrelse - - ORG NR g:\2_arb\politik\styrelse\styrelsen 2008\styrelse \44 ändring pol org\komplett ärende\b3 ärendeförteckning doc Utskriftsdatum: :28 SID 2(2)

27 Bil Ordinarie ledamöters närvaro vid fullmäktiges 14 möten åren Medlem Eskilstuna Strängnäs Katrineholm Vingåker Flen S V Mp Fp C M Kd S Mp C M Fp S V Fp M Mp C S M Vtl S M Kd Faktisk närvaro Möjlig närvaro Närvaro % % närvaro medlem totalt 44 % 50 % 74 % 39 % 71 % Medlem Nyköping Oxelösund Trosa Gnesta Landstinget S V M Fp Kd S M S M S M S Mp Fp Kd C M - V Faktisk närvaro Möjlig närvaro Närvaro % % närvaro medlem totalt 58 % 57 % 64 % 89 % 75 % Fullmäktige har 57 ordinarie ledamöter, varav landstinget 19 och kommunerna /AG 1

28 Bil Ordinarie ledamöters närvaro vid fullmäktiges möten åren Medlem Eskilstuna (11 ord) Strängnäs (4 ord) Katrineholm (5ord) Vingåker (2 ord) Flen (3 ord) Antal platser S 4 V 1 Mp 1 Fp 1 C 1 M 2 Kd 1 S 1 Mp 1 C 1 M 1 Närvarande Juni 2003 Okt 2003 Maj 2004 Sept 2004 Nov 2004 April 2005 Nov 2005 April 2006 Nov 2006 Jan April Nov April Faktisk närvaro Möjlig närvaro Närvaro % S 2 V 1 Fp 1 M 1 S 1 M 1 S 2 M 1 Antal tjänstgörande ersättare: Jan 2007: Eskilstuna: 2; Strängnäs: 2; Katrineholm: 2; April 2007: Eskilstuna: 2 ; Strängnäs: 2; Nov 2007: Eskilstuna: 1 April 2008: Eskilstuna: 2 ; Katrineholm: 1 ; Flen: /AG 2

29 Bil Ordinarie ledamöters närvaro vid fullmäktiges möten Medlem Nyköping (7 ord) Oxelösund (2 ord) Trosa (2 ord) Gnesta (2 ord) Landstinget (19 ord) Antal platser S 3 V 1 M 1 Fp 1 Kd 1 S 1 M 1 S 1 M 1 Närvarande Juni 2003 Okt 2003 Maj 2004 Sept 2004 Nov 2004 April 2005 Nov 2005 April 2006 Nov 2006 Jan April Nov April Faktisk närvaro Möjlig närvaro Närvaro % Antal tjänstgörande ersättare Jan 2007: Landstinget: 2; April 2007: Landstinget: 8 ; Nov 2007: Nyköping: 3; Trosa: 1; Landstinget: 9 April 2008: Nyköping: 4; Oxelösund: 1; Trosa: 1; Landstinget: 9 S 1 M 1 S 7 Mp 2 Fp 2 Kd 2 C 2 M /AG 3

30 Bil Ordinarie ledamöters närvaro vid fullmäktiges möten åren Medlem Eskilstuna (11 ord) Strängnäs (4 ord) Katrineholm (5 ord) Vingåker (2 ord) Flen (3 ord) Ord S V Mp Fp C M Kd S Fp C M S Mp Fp C S Vtl S M Kd ledamöter Närvarande Juni Nov Maj Sept Nov April Okt Nov April Nov Jan 2007 April 2007 Nov 2007 April 2008 Faktisk närvaro Möjlig närvaro Närvaro % Antal tjänstgörande ersättare: Juni 2003: Eskilstuna: 2; Strängnäs: 1; Katrineholm: 1 Nov 2003: Eskilstuna: 4 ; Strängnäs: 2; Katrineholm: 1; Flen: 1; Maj 2004: Strängnäs: 1; Flen 2. Sept 2004: Eskilstuna: 4 ; Vingåker: 1; Flen: 1. Nov 2004: Eskilstuna: 5; Strängnäs: 3; Katrineholm: 1 April 2005: Eskilstuna: 4; Okt 2005: Eskilstuna: 5; Strängnäs: 1; Katrineholm: 1; Nov 2005: Eskilstuna: 2; Katrineholm: 1; Flen: 1 April 2006: Eskilstuna: 2; Strängnäs: 1; Flen: 1. Nov 2006: Eskilstuna: /AG 4

31 Bil Ordinarie ledamöters närvaro vid fullmäktiges möten åren Medlem Nyköping (7 ord) Oxelösund (2 ord) Trosa (2 ord) Gnesta (2 ord) Landstinget (19 ord) Antal S V Fp M Kd S M S M S M S V Mp Fp C M Kd ledamöter Närvarande Juni Nov Maj Sept Nov April Okt Nov April Nov Jan 2007 April 2007 Nov 2007 April 2008 Faktisk närvaro Möjlig närvaro Närvaro % Antal tjänstgörande ersättare: Juni 2003: Nyköping: 3; Landstinget: 1; Nov 2003: Nyköping: 2; Oxelösund: 2 ; Landstinget: 2 Maj 2004: Nyköping: 3; Oxelösund: 1; Landstinget: 1.Sept 2004: Nyköping: 6; Oxelösund: 1; Gnesta: 1; Landstinget: 6 Nov 2004: Nyköping: 3; Oxelösund: 2; Trosa: 1; Gnesta: 1; Landstinget: 4 ; April 2005: Nyköping: 4; Gnesta: 1; Landstinget: 4. Okt 2005: Nyköping: 4; Landstinget: 9. Nov 2005: Nyköping: 3; Landstinget: /AG 5

32 April 2006: Nyköping: 1; Landstinget: 3. Nov 2006: Nyköping: 1; Landstinget: 4. Bil /AG 6

33 Bil Jämförelse mellan kommunalförbund med fullmäktige och kommunalförbund med direktion ORGANISATION Högsta beslutande organ Kommunalförbund med fullmäktige Förbundsfullmäktige är högsta beslutande församling. Kommunalförbund med direktion Direktionen Direktionen är högsta beslutande församling. Medlemmarna Medlemmarna utser ledamöter till direktionen enl förbundsordningen. Medlemmarna utser ledamöter till fullmäktige enl förbundsordningen. Styrelse Fullmäktige väljer styrelse med ansvar för förvaltning och verkställighet samt beslutsfattande om det delegeras från fullmäktige. Direktionen är även förbundsstyrelse, dvs verkställande organ. - Nämnder Fullmäktige kan inrätta nämnder om förbundsordningen tillåter detta. Direktionen kan inrätta nämnder om förbundsordningen tillåter detta. - Utskott och beredningar Fullmäktige kan inrätta utskott och beredningar. Direktionen kan inrätta ett arbetsutskott och beredningar /AG 1

34 Bil ARBETSFORMER Arbetsformer Kommunalförbund med fullmäktige Medlemmarna beslutar om verksamheten. Fullmäktige beslutar om arbetsformerna. 1 Kommunalförbund med direktion Direktionen Medlemmarna - Medlemmarna beslutar om direktionens verksamhet och arbetsformer i förbundsordningen. 1 Initiativrätt Interpellationer och enkla frågor är möjliga enl 5 kap KL samt motioner enl 5 kap 23 KL. Ledamot kan inte lämna interpellation,enkel fråga eller motion eftersom direktion jämställs med nämnd. 2 - Ledamot kan istället väcka förslag. Det kan även revisorerna om ärendet rör granskning av verksamheten. (4 kap 17 KL). 1 Tolkning enl Kommunakuten AB 2 *) Utdrag ur SKL:s PM: När det gäller sammanträdesformerna jämställs direktionen i huvudsak med nämnder..av förarbetena till 1985 års kommunalförbundslag framgick att direktionen, i likhet med kommunala nämnder, betraktades som en förvaltningsmyndighet (prop 1984/85:216 s 42). I brist på uttalanden i de nya förarbetena får denna bestämning alltjämt anses gälla. Det innebär att kommunallagens bestämmelser om styrelsen och dess uppgifter i huvudsak bör tillämpas på direktionen (jfr 3 kap 21 KL. Med hänvisning till ovanstående bedömer vi att interpellationer och enkla frågor är möjliga i kommunalförbund med fullmäktige men inte i förbund med direktion.. I direktionen kan ledamöterna väcka förslag enligt 4 kap 17 KL /AG 2

35 Bil Kommunalförbund med Kommunalförbund med direktion fullmäktige Direktionen Beredningsplikt Beredningsplikt gäller enl KL Beredningsplikt enl KL gäller inte för direktion eftersom den betraktas som nämnd. (Nämnder har inte beredningskrav, en fråga kan tas upp vid sittande bord). Bordläggning och återremiss Minoritetsbordläggning och minoritetsåterremiss är möjliga. Minoritetsbordläggning är inte möjlig. Bordläggning avgörs med enkel majoritet. Minoritetsåterremiss är inte möjlig. OFFENTLIGHET Sammanträdena Sammanträdena är offentliga. Direktionens sammanträden är slutna med undantag för budgetmötet som ska vara offentligt enl 8 kap 22 KL. Medlemmarna Direktionen kan besluta om offentlighet. Kungörelser Mötena ska kungöras. Mötena behöver inte kungöras med undantag från budgetmötet /AG 3

36 Bil Kommunalförbund med fullmäktige Kommunalförbund med direktion Direktionen Medlemmarna DE FÖRTROENDE- VALDA Ekonomiska förmåner till förtroendevalda Entledigande från upprag i kommunalförbundet Fullmäktige beslutar. Direktionen kan inte besluta om ekonomiska förmåner till ledamöter i direktionen. Ska regleras i förbundsordningen. Ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner regleras i förbundsordningen. Gäller även revisorernas ersättningar Fullmäktige beslutar. - Beslutas av den medlem som utsett ledamoten. EKONOMI OCH STYRNING Budget och budgetprocessen Fullmäktige beslutar om budgeten. Direktionen beslutar om budgeten efter att samråd har skett med medlemmarna. - Delårsrapport och årsredovisning Förbundsordningen får innehålla anvisningar om delårsrapportering/ årsredovisning. Fullmäktige beslutar och skickar till medlemmarna för anmälan. Direktionen beslutar om delårsrapporten/ årsredovisningen och skickar den till medlemmarna för anmälan. Förbundsordningen får innehålla anvisningar om delårsrapportering/årsredovisning. 3 T ex För ledamöterna i direktionen samt för revisorerna ska ersättningar utgå enligt bestämmelserna om arvode och andra ersättningar för förtroendevalda i X kommun/landstinget 4 Kommunallagens reglering om budgetprocessen (kap 8, 6 och 8) gäller inte för kommunalförbund överhuvudtaget (kap 8, 21) /AG 4

37 Bil REVISION Revisorer Kommunalförbund med fullmäktige Revisorerna väljs av fullmäktige. Revisionen är en intern fråga för kommunalförbundet. Kommunalförbund med direktion Direktionen Medlemmarna - Revisorerna utses av någon av medlemmarna. Vilken denna är ska framgå av förbundsordningen som också ska ange antal revisorer och mandattid. Revisionsberättelse Beslutas av fullmäktige. Direktionen avger revisionsberättelse till var och en av medlemmarna. Varje medlems fullmäktige inhämtar förklaringar över de eventuella anmärkningar som framställts i revisionsberättelsen. Medlemmarnas fullmäktigeförsamlingar beslutar om revisionsberättelsen. Ansvarsfrihet Ansvarsfrihet för styrelsen beslutas av fullmäktige Direktionens ledamöter är direkt ansvariga inför medlemmarnas fullmäktigeförsamlingar Varje medlems fullmäktige beslutar om ansvarsfrihet för hela direktionen (inte bara för sina egna ledamöter ). Ansvarsfrihet omnämns i KL 4 kap 10 (återkallelse av uppdrag) och 5 kap 25 b (skadestånd) /AG 5

38 Bil 5b Demokrati och indirekt valda organ Föredrag för Regionförbundet Sörmlands politiska beredning Jan Olsson, professor, Örebro Universitet, -Vilka är för- och nackdelarna med direkt- respektive indirekt valda regionala organ? Jag tar utgångspunkt i Ansvarskommitténs analys av denna fråga som främst riktar in sig på organisatoriska och strukturella aspekter som regionstorlek, antal kommuner och omfattningen av ansvarsuppgifter. Ansvarkommitténs analys har som utgångspunkt att det handlar om ett regionalt organ med ansvar för regionala utvecklingsfrågor. Avgörande för kommitténs analys är hur regional utveckling definieras och deras huvudslutsats sammanfattas på följande sätt: Rent allmänt tycks fördelarna med ett direktvalt organ överväga, ur såväl demokratisom effektivitetshänseende. Det hindrar inte att det finns fördelar också med indirekt valda organ, vilka huvudsakligen hänger samman med förankringen i kommunerna. Dessa kan komma att överväga i små regioner med få kommuner och när det rör sig om ett begränsat ansvarsområde. Ju större regioner, ju fler kommuner och ju större ansvarsområde det handlar om desto tydligare överväger fördelarna med ett direktvalt organ (SOU 2007:13, s. 299) Jag ska göra en egen systematiska genomgång av fördelar och nackdelar och jag kommer fram till delvis andra slutsatser än Ansvarskommittén. Dess analys är till sin karaktär typiskt svensk genom att lyfta fram formella demokrati- och effektivitetsaspekter. 1

39 Bil 5b Sammanfattande analys av för- och nackdelar med direkt- respektive indirekt valda regionala organ Fördelar Direktvalda organ Tydlighet: organet utgör en självständig enhet i det politiska systemet Mandat/ansvarsutkrävande: medborgarna kan direkt utse sina regionala företrädare och i efterhand utkräva ansvar God proportionalitet: utrymme även för mindre partier, vilket bidrar till god åsiktsrepresentativitet och även social representativitet Deltagardemokrati: många politiker innebär betydande kontaktytor mot medborgarna och därmed goda förutsättningar för deltagande Egen handlingskraft: ett direktvalt organ, utan några huvudmän att ta hänsyn till, kan agera mer självständigt och med större handlingskraft (egen beskattningsrätt?) Extern legitimitet: ett direktvalt organ kan uttala sig med större självförtroende och legitimitet i regionala och nationella sammanhang Indirekt valda organ Engagemang: ett litet indirekt organ kan fungera som en effektiv projektorganisation med engagerade, kunniga politiker Rekrytering: ett litet indirekt valt organ har lättare att rekrytera kompetenta och engagerade politiker Resultateffektivitet: ett litet kompetent och engagerat organ har goda förutsättningar att hantera angelägna problem och utmaningar för regionen Flexibilitet: ett litet organ med få kunniga politiker har goda förutsättningar för lärande och flexibilitet, inte minst genom dynamiska relationer med omvärlden Resultatlegitimitet: ett litet organ som uppvisar bra resultat kontinuerligt har goda förutsättningar att få en stark legitimitet bland relevanta intressenter inte minst medborgarna. En levande projektorganisation för regional utveckling! 2

40 Bil 5b Nackdelar Rekryteringsproblem: ett stort direktvalt organ kan ha svårt att rekrytera tillräckligt många kompetenta och engagerade politiker Svagt engagemang: ett direktvalt organ är ofta relativt stort med risk för bristfälligt engagemang från politikerna Ineffektivt: ett stort direktvalt organ riskerar att fungera ineffektivt i form av dålig flexibilitet och problemlösningsförmåga Bristfällig handlingskraft: fullmäktigeformen innebär öppenhet och därmed svårigheter att bedriva utvecklingsprojekt i samarbete med privata intressenter Svag åsiktsrepresentativitet: partimandatet bryts i regel (kommun istället för parti) Dessutom riskerar vissa grupper av politiker att bli underrepresenterade (kvinnor, ungdomar, invandrare etc.) Begränsad insyn: indirekt valda organ riskerar att leda till dålig öppenhet p.g.a. förhandlingar under stängda möten (jmfr direktionsmöten - fullmäktigemöten) Svag deltagardemokrati: ett litet antal politiker innebär att det blir färre kontaktytor med medborgarna och därmed sämre förutsättningar för deltagardemokrati Elitisering: Ett litet indirekt valt organ (direktion) i en stor region riskerar att bli en arena för ett litet antal ledande politiker från stora kommuner 3