Pandemiberedskap i Ängelholms kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pandemiberedskap i Ängelholms kommun 2009-09-30"

Transkript

1 i

2 Sammanställning gjord av Roger Ekström och Camilla Jönsson

3 Innehåll MÅL 1 Åtgärder Vilken situation planerar vi för? Vilka åtgärder genomförs? Den nya influensan Vad är speciellt med den nya influensan? Vad är speciellt med den nya influensan? Inkubationstid Symtom Komplikationer Behandling För information om den nya influensan Smittskyddsåtgärder Generella hygienregler Ingen sjuknärvaro! Anmälan Färre tjänsteresor Arbetsgivare Tjänstledighet Smitta på arbetsplatsen Arbeta hemma Chefens ansvar Arbetsrätt Frågor och svar Vaccinering Administration Vårdpersonal Städrutiner Verksamhetsprioritering Prioriterade funktioner Prioriterade verksamheter Administration Ekonomi

4 10 Intern kommunikation Mål med kommunikationen Bevakningsgrupp Kommunikationskanaler Kommunikationsansvar Förvaltningsvis informationshantering Krisledningsnämnd Kommunala entreprenörer Dokument Bilageförteckning

5 Mål Arbetet med pandemiplanering har två mål, beskrivna i rubrikerna nedan. 1 Säkerställa att samhällsviktig verksamhet inom kommunens ansvarsområde fungerar tillräckligt bra Genom planering, prioritering och andra åtgärder ska kommunen säkerställa att verksamheten inom kommunen fungerar så bra som möjligt även vid ett stort personalbortfall. Särskild vikt läggs vid att säkerställa att samhällsviktig verksamhet inom ansvarsområdena fungerar. Med samhällsviktig verksamhet avses i det här sammanhanget verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 2 Säkerställa att kommunens medarbetare ges förutsättningar att på ett bra sätt möta den nya influensan Genom smittskyddsåtgärder, arbetsgivaråtgärder och intern kommunikation ska kommunen säkerställa att alla kommunens medarbetare oavsett vad de arbetar med ges förutsättningar att på ett bra sätt möta den nya influensan. 4

6 1 Åtgärder 1.1 Vilken situation planerar vi för? I planeringen utgår vi ifrån de planeringsförutsättningar som Socialstyrelsen och kommunen har förmedlat till andra aktörer i samhället. Under en period på 6-8 veckor ska ett personalbortfall på minst 15 procent kunna hanteras Pandemin når en kulmen under vecka 2 och 3, då en frånvaro på upp till 50 procent av de anställda ska kunna hanteras Den som är insjuknar är borta från jobbet under minst fem arbetsdagar. 1.2 Vilka åtgärder genomförs? Nedan sker en sammanfattande redovisning av vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa att samhällsviktig verksamhet inom Ängelholm kommuns ansvarsområde fungerar tillräckligt bra under pandemin. Den fullständiga dokumentationen sker löpande i olika arbetsdokument, såväl kommunövergripande som förvaltningsvis Handlingsprogram Samtliga förvaltningar har tagit fram ett handlingsprogram för den egna verksamhet. De stora dragen i programmet behandlar: Behovsförändring vid händelse av en pandemi Prioritering av funktioner Hantering av insjuknad personal Information till personal innan pandemiutbrott Smittorisker Symptom Skyddsutrustning vid förvaltningen Information till personal vid pandemiutbrott Upprätthålla verksamheten 5

7 2 Den nya influensan Med oregelbundna intervaller anpassas influensavirus från andra djurarter till att infektera de över luftvägarna hos människor. Det rör sig huvudsakligen om influensa från svin men möjligen också från fåglar (se fågelinfluensa). Om ett virus har ett helt nytt hölje (utsidan av viruset) kommer i stort sett alla människor i hela världen att vara mottagliga för infektionen eftersom ingen har immunitet mot det. Om ett sådant nytt virus dessutom kan smitta effektivt mellan människor kan en pandemi uppstå. Under 1900-talet hade vi tre stora pandemier då virus från djur anpassades till människor. Åtminstone två av de tre, Asiaten (1957) och Hongkong-influensan (1968), uppkom genom att influensavarianter från fågel och människa samtidigt hade infekterat grisar och där blandats till ett nytt influensavirus. Dessa blandvirus spreds sedan tillbaka till människor och gav upphov till pandemier. Spanska sjukans influensavirus uppfattades länge som ett virus som också överförts från gris, men nyare forskning talar för att det troligen kom direkt från fåglar till människa, möjligen efter en kortare anpassningsperiod i gris. Anledningen till att ett nytt influensavirus som smittar mellan människor oftast kommer från grisar är att grisarnas immunsystem och cellfunktioner är mycket lika människans. Samtidigt kan grisarna lättare infekteras av virus från andra djurarter än människan. De är alltså ett utmärkt blandningskärl för att skapa virus som kan få spridning bland människor. Den nya influensan A(H1N1)v är just ett sådant virus och det har gener med ursprung i olika svinvirus, och kanske också från fågel och människa. Det har sannolikt tagit flera år för blandningen att uppstå, och vi vet inte var det skedde och inte heller var den först nådde människor. Vid upptäckten att av viruset i slutet på april 2009 var stammen redan spridd på flera ställen i Mexico och USA. Svininfluensa är en tveksam beteckning på det nya viruset, eftersom det nu sprids effektivt huvudsakligen bland människor och det finns svininfluensor som enbart sprids mellan grisarna. 6 Figur 1 Ett försök att åskådliggöra skillnaderna mellan pandemi och vanlig säsongsinfluensa. Källa: Power Point-presentation, Smittskydd Skåne

8 2.1 Vad är speciellt med den nya influensan? Den nya influensan A(H1N1) liknar andra influensor. Man får feber, hosta och ont i kroppen. Men eftersom ingen av oss har haft den förut, finns det risk för att många blir sjuka samtidigt. Det är viktigt att hindra smittspridningen för att skydda dem som kan bli allvarligt sjuka av influensa. 2.2 Inkubationstid Inkubationstiden för den nya influensan är normalt cirka 3 dagar, men kan variera från 1 till 7 dagar. 2.3 Smittvägar Det nya influensaviruset sprids på samma sätt som vanlig säsongsinfluensa. När en infekterad person hostar eller nyser så fastnar virus på små partiklar eller droppar i luften och dessa infekterar genom att vi andas in dem (aerosolsmitta). Detta är den huvudsakliga smittvägen. Virus kan också smitta genom att man får det på fingrarna och sedan själv för in det i ögon, näsa eller mun. Aerosolen finns kvar i luften en kortare tid och smittsamhet avtar snabbt med avståndet men exakt hur långt virus kan spridas är oklart. Torr och kall luft sprider influensavirus bättre än varm och fuktmättad luft. 2.4 Symtom Symtomen för den nya influensan liknar dem som orsakas av den årliga influensan, det vill säga plötsligt uppkommen feber, allmän sjukdomskänsla, luftvägsproblem och muskelvärk. Vissa smittade får även diarré. De flesta fallen har normala influensasymptom som inte kräver sjukhusvård. Men enstaka patienter blir allvarligt sjuka. Detta gäller fr.a. patienter som har underliggande riskfaktorer såsom kronisk lung- eller hjärtsjukdom, grav fetma, immunosuppression, graviditet, och hög ålder, men hos en mindre andel finns ingen underliggande sjukdom. Hos de allvarligt sjuka har det dominerande symptomet varit grav andningspåverkan som inte sällan krävt intensivvård i respirator och ibland även vård i s.k. konstgjord lunga (ECMO). Totalt sett så har dödligheten i den nya influensan hittills varit mycket låg. Detta beror till stor del på att äldre i mycket utsträckning infekterats. Det förefaller som de har ett partiellt skydd från tidigare genomgångna influensor. För de äldre som trots allt har infekterats så har dock risken för allvarlig sjukdom varit betydligt högre än för unga, friska personer. 2.5 Komplikationer Bakteriella komplikationer såsom lunginflammation, bihåleinflammation och mellanöroninfektion kan förekomma, men verkar hittills vara ovanligare än efter vanlig säsongsinfluensa. 7

9 2.6 Behandling Behandlingen vid influensa (även den nya influensan) är främst "symtomatisk", d.v.s. riktas mot patientens symtom fr.a. via febernedsättande läkemedel (obs! rikligt med dryck). Den nya influensan är känslig för de antivirala läkemedlen oseltamivir (Tamiflu ) och zanamivir (Relenza ), men inte mot de äldre antivirala läkemedlen amantadin och rimantadin. Tamifluresistens har från utlandet rapporterats från ett mycket litet antal patienter, men är för närvarande inte ett kliniskt problem. Antiviral behandling kan lindra symtomen, förkorta sjukdomstiden och minska risken för komplikationer om den ges inom två dagar efter insjuknandet. Läkemedlen kan även ges för att minska smittsamheten hos den sjuke samt för att förebygga att sjukdomen bryter ut hos personer som utsatts för smitta, så kallad post-expositions profylax (PEP). Bakteriella komplikationer behandlas med antibiotika om det behövs Vad gör jag om jag misstänker att jag är smittad? Stanna hemma om du misstänker att du är smittad av den nya influensan. De flesta personer behöver inte söka vård. Ofta räcker det med egenvård, se bilaga 1 1. Ring din vårdenhet/vårdcentral eller Sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 om du: har hög feber som inte går ner efter tre till fem dygn har feber som gått ner och sedan börjar stiga igen plötsligt blir mycket sämre har ett sjukt barn som inte vill dricka, äta eller leka Eftersom risken för smittspridning är stor ska du inte åka direkt till vårdenheten/vårdcentralen, utan ringa. 2.7 För information om den nya influensan Har du allmänna frågor om den nya influensan kan du vända dig till den telefonupplysning som startats gemensamt av svenska myndigheter. Numret är Det är kostnadsfritt och du kan ringa dygnet runt. 1 På återfinns egenvårdstipsen som pdf på dels svenska, dels övriga språk. 8

10 3 Smittskyddsåtgärder 3.1 Generella hygienregler Influensan sprids både via luften och genom direkt eller indirekt kontakt. Nedan följer ett antal generella tips: Undvik nära kontakt med personer som du vet är sjuka Om du själv är sjuk, håll lite avstånd till andra personer, för att undvika att de smittas Hosta eller nys i armvecket eller i en pappersnäsduk som du spolar ner på toaletten eller slänger i en soppåse Tvätta händerna med tvål ofta och noggrant, speciellt om du hostar och nyser Använd handsprit som komplement till handtvätt Undvik att röra vid ögon, näsa och mun, så slipper du smittas om du råkat ta i något föremål som influensavirus nyligen fastnat på 3.2 Ingen sjuknärvaro! Stanna hemma vid misstanke om influensa: plötslig feber ( mer än 38 grader) och influensaliknande problem (minst två av muskelvärk, ledvärk, huvudvärk, hosta, ont i halsen, snuva) eller lunginflammation utan annan uppenbar förklaring. Stanna hemma en till två dagar efter att febern släppt. Sök läkarvård vid allvarligare symptom. 3.3 Anmälan Anmäl omgående till din chef om du misstänker att du kanske fått influensa. Gör även sedvanlig sjukanmälan till lönekontoret och ange särskilt om det är misstänkt influensa. Kontakta vid behov sjukvårdens rådgivningstelefon (1177), som är rikstäckande och öppet dygnet runt. 3.4 Färre tjänsteresor Överväg inför tjänsteresor både inrikes och utrikes en extra gång om det är möjligt att genomföra uppdraget via telefon-, videokonferens eller e-post i stället. 4 Arbetsgivare 4.1 Tjänstledighet Tillämpa stor restriktivitet med att bevilja tjänstledigheter som inte utgör en rättighet enligt lag eller kollektivavtal, eftersom det kan befaras bli brist på personal. Ledigheter beslutas efter samråd med personalchefen. 9

11 4.2 Smitta på arbetsplatsen Vid konstaterad smitta på arbetsplatsen ska fysiska möten undvikas genom att konferenser sköts över telefon eller video ska så mycket information som möjligt spridas med e-post och på intranätet ska kollegor som har blivit utsatta för smitta, om möjligt arbeta hemifrån ska om möjligt undvikas att fler personer inom samma nyckelfunktion delar på samma tjänsterum 4.3 Arbeta hemma Vid vård av sjukt barn eller annan anhörig, om förskola eller skola stängts eller i andra situationer kan chefen diskutera med sin medarbetare om vissa arbetsuppgifter kan utföras hemifrån. Om barnet är friskt kan övervägas om det kan tas med till arbetsplatsen. Om hemarbetet avses pågå mer än två veckor träffas enskild överenskommelse enligt mallen för egentligt distansarbete. 4.4 Chefens ansvar Chefen: håller i vanlig ordning nära kontakt med de medarbetare som har insjuknat eller arbetar hemma och ser till att de nås av information från arbetsplatsen övervakar fortlöpande arbetssituationen för sina medarbetare omfördelar aktivt arbetsuppgifter och personal utifrån gjord prioritering allt eftersom situationen så kräver överväger att vid behov temporärt försöka utöka arbetstiden för de medarbetare som är i tjänst (Övertid kan beordras max 48 timmar per fyraveckorsperiod, max 50 timmar per kalendermånad, max 150 timmar per kalenderår). Enskild överenskommelse kan träffas med medarbetare om övertid utöver dessa gränser) överväger när och om det är lämpligt att medarbetare arbetar hemma kan beordra en medarbetare att i syfte att minska smittspridningen arbeta hemma under en kortare period kan inte beordra en medarbetare som verkar sjuk att vara sjukledig, men kan uppmana denne att gå hem för att inte smitta andra och kan tillfälligt beordra individen att med bibehållen lön arbeta hemma kan vid starkt behov vädja till medarbetare som har semester att avbryta denna och återinträda i tjänst (Semesterintrångsersättning utbetalas) 10

12 5 Arbetsrätt 5.1 Frågor och svar 1.Kan en arbetsgivare tvinga arbetstagare att vaccinera sig? Nej 2. Hur ska arbetsgivaren hanterar arbetsmiljörisker med koppling till den nya influensan? I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet, AFS 2005:1, (ladda ned den nedan) förtydligas arbetsgivarnas ansvar med avseende på smittrisker i arbetsmiljön. Bland annat ska arbetsgivare ha planerat för hur man ska hantera situationen om det inträffar en oönskad händelse. Planering för sådana händelser omfattar framtagning av skriftliga instruktioner samt övning. 3. Kan arbetsgivaren skicka hem en arbetstagare som visar symptom på influensa och betrakta arbetstagaren som sjuk? Sjukanmälan kan bara göras av arbetstagaren själv. Arbetstagaren bör uppmanas att sjukanmäla sig med hänvisning till att det är ett samhällsintresse att begränsa smittspridningen. 4. Innebär kollektivavtalet att arbetsgivaren kan stänga av en arbetstagare för att förhindra att influensan sprids? Nej. Det är inte möjligt, trots att det finns bestämmelse i kollektivavtalet som syftar till att avstänga en arbetstagare som misstänks ha en smitta som inte nedsätter arbetsförmågan. Avstängningen görs då i avvaktan på att behandlande läkare ska ta ställning till om arbetstagaren ska avstängas med stöd av smittskyddslagen. Partsavsikten är att avstängning på grund av förkylning och influensa inte ska ske med stöd av avtalets bestämmelser. Detta förändras inte av att influensa A (H1N1) för närvarande är upptagen som allmänfarlig sjukdom i bilaga till Smittskyddslagen. Om arbetstagaren dock är så pass sjuk att arbetsförmågan är nedsatt skulle det kunna innebära att han/hon utgör en säkerhetsrisk. Arbetstagaren skulle då kunna avstängas utan lön med stöd av arbetsmiljölagen. 5. Kan gravida, som av medicinska skäl inte kan vaccineras, avstängas med stöd av arbetsmiljölagen och uppbära havandeskapspenning? Berörda myndigheter (Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan) utreder för närvarande frågan. 6. Kan man vägra att komma till arbetsplatsen för att man är rädd att bli smittad? Nej, eftersom det inte föreligger risk för liv eller allvarlig risk för hälsan. 11

13 7. Finns det möjlighet att avstå från att kräva läkarintyg från och med den 8:e sjukdagen vid influensasymptom? Ja, det är möjligt att avstå från läkarintyg enligt bestämmelserna i AB. Försäkringskassan kan i enskilda fall besluta att läkarintyg inte behöver lämnas från och med den åttonde dagen. Så har skett tidigare vid infuensa med stor omfattning. 8. När bör friskanmälan ske? Som efter en vanlig förkylning/influensa, när man varit feberfri i 24 timmar och känner sig arbetsför igen 9. Kan sjuklön utges för karensdagen? Nej, det är inte möjligt att göra avvikelse från bestämmelserna om karensdag i sjuklönelagen. I och med att man smittar både innan symptom visar sig och när symtomen är så pass milda att man inte misstänker influensa, kommer denna typ av åtgärd ha marginell effekt ur smittosynpunkt. Därmed har frågan om karensdag ingen större betydelse för smittspridningen. Det är i stället viktigare att se till att så många som möjligt vaccinerar sig. 10. Kan man ändra arbetsplats så att arbetstagare arbetar på annan plats, exempelvis den egna bostaden, för att minska smittspridningen? För att ändra arbetsplats krävs en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare om inte annat framgår av anställningsavtalet. 11. Om en stor del av personalen på en arbetsplats insjuknat, är det då möjligt att låta personal från andra arbetsplatser vikariera för dem som är sjuka? Enligt 6 i AB är arbetstagaren skyldig att vikariera för annan arbetstagare hos arbetsgivaren. Skyldigheten sträcker sig utanför anställningsavtalet, vilket innebär att det kan bli aktuellt att till exempel arbeta med andra arbetsuppgifter och på annan arbetsplats. Detta innebär att exempelvis förskollärare och barnskötare inom barnomsorgen kan få vikariera som vårdbiträde inom handikappomsorgen. 12. Vilka regler gäller enligt arbetstidslagen och arbetstidsdirektivet? Enligt EG-rätten är det möjligt att göra en avvikelse från bestämmelserna om en genomsnittlig veckoarbetstid på 48 timmar, dygns- och veckovila. Avvikelse kan ske för de "tjänster som är oumbärliga för att skyddet av säkerhet, hälsa och allmän ordning skall kunna upprätthållas under förhållanden som är av exceptionellt allvarlig och omfattande art" - exempelvis en katastrof. Vad som kan avses med detta framgår av avsnittet offentlig verksamhet i vägledning av arbetstidslagen vid en pandemi. Nödfallsövertidsuttag kan bli aktuellt om en arbetstagare ligger nära 200 övertidstimmar och extra arbetstid måste tas ut eller i de fall man inte vill belasta den "vanliga" övertiden. Efter två dygns nödfallsövertid måste kollektivavtal träffas med facklig organisation om fortsatt uttag. Kompensation med enkel respektive kvalificerad övertid utges på vanligt sätt enligt 20 i AB. 12

14 13. Har arbetstagare rätt att kräva vaccination på arbetstid? Nej. Frågan är inte reglerad i AB. 14. Vilket försäkringsskydd gäller vid sjukdom och eller olycksfall för arbetstagare som fyllt 67 år? Lagen om sjuklön samt Trygghetsförsäkring vid arbetsskada gäller. 15. Är det möjligt att låta arbetstagare vikariera inom verksamhet där utdrag ur belastningsregistret krävs? Nej, det finns inte möjlighet att göra undantag från dessa regler. Mer info på 13

15 6 Vaccinering För att begränsa smittan av den nya influensan krävs stora insatser av Region Skåne, både när det gäller vaccinering, förebyggande arbete och sjukvård. Staten har beställt vaccin till hela befolkningen. Vaccineringen av Skånes invånare beräknas börja i mitten av september ( ) och pågå under större delen av hösten. 6.1 Administration Region Skåne ansvarar för såväl administration av vaccineringen, som utförande av den. Kommunen är behjälpliga i den omfattning Region Skåne anser att det finns behov av det. 6.2 Vårdpersonal Region Skåne ansvarar för att de har personal i den omfattning det behövs. 5-6 september började de med nedanstående inlägg i lokaltidningarna. Informationsblad återfinns på 2B9C71E093BD/151928/Vaccplan090909HRingberg.pdf 14

16 7 Städrutiner Under den period där smitta förekommer, kommer städresurserna omfördelas. Mer fokus hamnar på rengörning av ytor, handtag etc. 8 Verksamhetsprioritering 8.1 Prioriterade funktioner I förvaltningarnas respektive handlingsplaner återfinns prioriterade funktioner inom respektive verksamhet, samt tillhörande ersättningslistor. Vid en pandemi bedöms det vara den kommunala vården som blir hårdast ansträngd och som behöver prioriteras och förstärkas. 8.2 Prioriterade verksamheter Under den inledande fasen av pandemiberedskapsplaneringen i Sverige, önskade Länsstyrelsen i Skåne att få in de skånska kommunernas prioritering av verksamheterna, med tillhörande uppskattat antal anställda. Resultatet återfinns i figur 2. Det ska tilläggas att prioriteringen är gjord utifrån en pandemisituation, och ej kan direkt nyttjas i ett generellt beredskapsläge. 15

17 Figur 2 Prioriterade verksamheter i, samt uppskattat antal anställda inom verksamhetsområdena. 16

18 9 Administration 9.1 Ekonomi För att skapa en överblick kring vilka ekonomiska skadeverkningar som pandemiberedskapsarbetet medför, har det upprättats ett konto till vilket förvaltningarna härleder alla merinvesteringar som görs. 10 Intern kommunikation 10.1 Mål med kommunikationen Den interna kommunikationen om pandemin har följande mål: Medarbetare ska ha kunskap om hur de själva ska bete sig för attminska risken för smitta, samt vara motiverade att vaccinera sig. Medarbetarna ska ha övergripande kunskap om kommunens planering för att kunna hantera en stor personalfrånvaro Medarbetarna ska ha kunskap om var de kan få mer information och stöd Bevakningsgrupp För bevakning av pandemiläget såväl inom kommunen som i omvärlden och för samordning av information bildas en bevakningsgrupp. Denna avses aktiveras från och med v33. Uppgifter Bevaka pandemins påverkan på kommunen Bevaka pandemins spridning och konsekvenser. Bevaka nya rön för förebyggande av smittspridning Bevaka nya rön för behandling och profylax Ansvara för kommunens pandemi information Deltagare Kommunchef Kanslichef Räddningschef Beredskapssamordnare MAS Infoansvarig 17

19 Arbetsordning veckovis Veckodag Tid Händelse Kommentar Måndag Förvaltningarna skickar in ifylld rapporteringsblankett Skickas till Säkerhetssamordnare eller Beredskapssamordnare Måndag Bevakningsgruppen sammanträder Onsdag Minnesanteckningar skickas ut snarast möjligt, dock senast Sändlista Deltagarna KS:au Förvaltningschefer Pandemiansvariga Säkerhetsgruppen. Sammanträdes rum röd Anteckningar innehåller Sammanfattat läge inom kommunen Eventuella förslag på åtgärder för att stärka kommunen mot pandemins verkningar Nyheter och händelser som kan påverka kommunen Information från kommunen (såväl intern som extern) 10.3 Kommunikationskanaler Navet i s interna kommunikation om pandemin är veckogenomgången i bevakningsgruppen varje tisdag. Inför denna ska förvaltningsansvariga ha rapporterat in läget inom förvaltningen genom den veckorapportering som görs under måndagen. Som kompletterande och stödjande kanal används i första hand kommunens intranät. På intranätet ska följande information finnas samlad på en särskild plats: Sammanfattande anteckningar från veckogenomgången varje tisdag Råd och stöd om hur medarbetarna bör bete sig för att minska risken för smitta. Relevant arbetsrättslig information. Information om kommunens planering för att kunna hantera en stor personalfrånvaro. Information om hur man undviker att bli smitta och hur man undviker att smitta andra ska finnas på toaletterna och på andra lämpliga platser på alla kommunens verksamheter. 18

20 10.4 Kommunikationsansvar Cheferna har ansvar för att deras personal är tillräckligt informerad och har tillräcklig kunskap för att på ett bra sätt kunna möta pandemin. Informationsansvarig har ansvar för att informationen på intranätet är uppdaterad, korrekt och relevant för medarbetarna. Samtliga medarbetare har ett ansvar för att själva hålla sig uppdaterade med stöd av sina chefer och intranät samt med hjälp av förvaltningens informationsplanering Förvaltningsvis informationshantering Respektiver förvaltning har i sina handlingsplaner upprättat informationskanaler och tillvägagångssätt för att nå ut till sina medarbetare. Pandemiansvariga inom förvaltningarna ska från och med v 33 rapportera om arbetet som bedrivs inom den egna förvaltningen, samt hur dagsaktuell status avseende eventuellt smittade är. Rapporteringen sker genom bifogade rapporteringsblankett, och skickas till Säkerhetssamordnaren eller Beredskapssamordnaren för sammanställning i beredskapsgruppen och vidare förmedlan till Krisledningsnämnd då denna träder in. Återrapportering sker utöver detta till egen nämnd då denna sammanträder. Förslagsvis används mallen även för rapportering inom förvaltningen Varje förvaltning skall automatiskt rapportera till egen nämnd och Krisledningsnämnden om något av följande lägen uppstår: Mer än 10 % av personalen frånvarande Prioriteringar enligt handlingsprogrammet för pandemiberedskap måste börja användas eller viss verksamhet kan inte upprätthållas. 19

21 11 Krisledningsnämnd Om skulle drabbas av en extraordinär händelse sammankallas en krisledningsgrupp bestående av en krisledningsnämnd och tjänstemän i ledande ställning. Vid en allvarlig händelse i samhället kan kommunens krisorganisation ta över för att leda och samordna den kommunala verksamheten. I dessa lägen är krisledningsnämnden beslutande politisk nämnd och har samma ledamöter som kommunstyrelsens arbetsutskott. Till Krisledningsnämndens hjälp finns en stab bestående av förvaltningscheferna. Deras uppgift är att informera krisledningsnämnden om situationen inom den egna förvaltningen samt att verkställa krisledningsnämndens beslut. Krisledningens uppgift är att leda verksamheten samt inrikta, samordna och göra prioriteringar av insatser och resurser. Inom kommunen fördelas ansvaret för olika verksamheter på olika förvaltningar och bolag. Det ansvaret finns kvar även vid en extraordinär händelse och alla verksamheter i Ängelholm har därför en egen planering för sin beredskap. Det är händelsens omfattning som avgör om ansvaret stannar hos den enskilda förvaltningen eller om kommunens centrala krisledning tar över. Krisledningsnämnden kan ta över andra nämnders ansvarsområden Kommunfullfäktige Kommunstyrelse Krisledningsnämnd Figur 3 Vid en kris träder krisledningsnämnden in som ersättare för Kommunstyrelse och Kommunfullmäktige. 20

22 12 Kommunala entreprenörer Då tendenser att en pandemi är på gång att ta start, görs en översikt över de kommunala entreprenörer som är i behov av att höja beredskapen och planera för personalbortfall. Dessa ska erbjudas stöd i beredskapsplaneringen. 13 Dokument Startsida för de sidor som handlar om den nya influensan Sida med flygplatsaffisch Sida med affischen Undvik smitta Dold sida med InDesign-filer till Undvik smitta-affisch Sida med faktablad för skolor Sida med utbildningsmaterial PowerPoint Dokument Nationell plan för pandemisk influensa - Med underlag för regional och lokal planering Nationell kommunikationsplan för pandemisk influensa Beredskapslagrade antivirala läkemedel - Strategi för fördelning och distribution vid en influensapandemi Beredskapsplanering för en pandemisk influensa - Kunskapsunderlag om antivirala läkemedel mot influensa Vårdrelaterad smittspridning vid pandemisk influensa - Ett kunskapsunderlag 21

23 Lagstiftningsstöd för ickemedicinska åtgärder för att begränsa smittspridning vid en pandemi Icke-medicinska åtgärder för att begränsa smittspridning vid en pandemi stängning av skolor och förskolor - Vägledning för smittskyddsläkarna Rekommendationer för vaccination mot den nya pandemiska influensan A(H1N1) Smitta i förskolan - En kunskapsöversikt Icke-medicinska åtgärder för att begränsa smittspridning vid en pandemi stängning av skolor och förskolor - Vägledning för skol- och förskoleverksamhet Information och råd om nya influensan A (H1N1) - Till personal, elever och föräldrar i skolor och förskolor Influensa A(H1N1) - Checklista för skol- och förskolepersonal Smitta i förskolan Utbildningsmaterial Dessa dokument finns nu endast som pdf och inte som officiella publikationer. Adressen kan ändras senare Riktlinjer för hälso- och sjukvårdens handläggning av misstänkta fall av den nya influensan A(H1N1) df Arbetsfördelning under en pandemi - Vem inom hälso- och sjukvården får göra vad? emi.pdf Vård hemma vid influensa 22

FÖRBUNDSINFO. Nya influensan förebyggande arbete och arbetsgivarens ansvar

FÖRBUNDSINFO. Nya influensan förebyggande arbete och arbetsgivarens ansvar Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 24 September 2009 Nya influensan förebyggande arbete och arbetsgivarens ansvar Spridningen av influensan A (H1N1) väntas ta fart under hösten och fler än vid

Läs mer

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5 Fas 5 innebär betydande smittspridning mellan människor i minst två länder Detta innebär De flesta länder blir

Läs mer

Hur ska arbetsgivaren hantera nya influensan?

Hur ska arbetsgivaren hantera nya influensan? Hur ska arbetsgivaren hantera nya influensan? Den nya influensan A (H1N1) kännetecknas av att den är mycket smittsam och att en stor del av befolkningen riskerar att samtidigt insjukna under en kort period.

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan?

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan? Den nya influensan - frågor och svar Vilka symtom får man av den nya influensan? De symtom man får av den nya influensan, som också kallas svininfluensa och har fått beteckningen A(H Hur vet man att man

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Pandemi vad innebär r det?

Pandemi vad innebär r det? Pandemi vad innebär r det? Begreppsförvirring? rvirring? Influensa i olika former Årlig influensa - vanlig influensa, vinterinfluensa, säsongsinfluensa Pandemisk influensa - global spridning av helt nytt

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Influensa. Fredrik Idving

Influensa. Fredrik Idving Influensa Fredrik Idving I diagrammet visas det uppskattade antalet personer med influensaliknande sjukdom som sökt vård per 100.000 listade patienter. Nuvarande säsong visas med röd linje. Två tidigare

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Vård hemma vid influensa

Vård hemma vid influensa 2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner

Läs mer

Vaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare

Vaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare Vaccinationer DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april 2016 Jan Smedjegård, smittskyddsläkare Influensavirus Kan ge Säsongsinfluensa Pandemisk influensa Mer begränsat antal fall av zoonotisk influensa

Läs mer

FÖRVALTNINGSGEMENSAM HANDLINGSPLAN

FÖRVALTNINGSGEMENSAM HANDLINGSPLAN SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (8) 2009-09-21 för en befarad influensapandemi Box 4066, 163 04 SPÅNGA. Besöksadress Fagerstagatan 15 Telefon 508 03 000. Fax 508 03 067 SID 2 (8) 1. Allmänt om

Läs mer

Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa

Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa Beredskapsplan vid pandemisk influensa 1/11 Bo Jensen Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa Antagen av kommunstyrelsen 2009-11-02 Beredskapsplan vid pandemisk influensa 2/11 1. Inledning

Läs mer

Influensa. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken

Influensa. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken Influensa Hygienkonferens hösten 2016 Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken Start för influensavaccination 2016 9:e november Sammanfattning Smittsam luftvägsinfektion som orsakar

Läs mer

ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2009-09-04 SID 1 (29) ÄLDREFÖRVALTNINGENS RIKTLINJER VID EN BEFARAD INFLUENSAPANDEMI

ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2009-09-04 SID 1 (29) ÄLDREFÖRVALTNINGENS RIKTLINJER VID EN BEFARAD INFLUENSAPANDEMI ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2009-09-04 SID 1 (29) ÄLDREFÖRVALTNINGENS RIKTLINJER VID EN BEFARAD INFLUENSAPANDEMI SID 2(29) Innehåll 1. SYFTET MED EN PANDEMIPLAN... 3 2. FAKTA OM PANDEMI... 3 Historik... 3 Influensapandemi...

Läs mer

Vid stort utbrott av influensa Lägesrapport

Vid stort utbrott av influensa Lägesrapport Vid stort utbrott av influensa 2009 - Lägesrapport Hans-Ivar Swärd 2009-08-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Ansvarsfrågor... 3 2.1 Landstinget... 3 2.2 Kommunen... 3 2.3 Samverkan kommun landsting...

Läs mer

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Gäller from 2009-09-01 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Eva-Karin Stenberg och Maria Claes HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Halmstads Kommun

Läs mer

INFLUENSA. Utbildning Hygienombud Hösten regiongavleborg.se

INFLUENSA. Utbildning Hygienombud Hösten regiongavleborg.se INFLUENSA Utbildning Hygienombud Hösten 2016 RNA-virus A,B och (C) Influensa Influensavirusets ytmolekyler hemagglutinin och neuraminidas (H och N) är avgörande för immunförsvarets möjlighet att känna

Läs mer

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009 Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet H, N Ibland anpassas ett andvirus och börjar spridas mellan andra arter Influensavirus Förekommer i 3 typer A,

Läs mer

Pandemiplan för polismyndigheten i Södermanland

Pandemiplan för polismyndigheten i Södermanland 1 (9) Datum 2009-08-17 Dnr AA-201-9797/09 Pandemiplan för polismyndigheten i Södermanland 1 Inledning Socialstyrelsen har i samråd med smittskyddsläkarna och Smittskyddsinstitutet beslutat att ändra den

Läs mer

Övergripande beredskapsplan för pandemisk influensa, Landstinget Västernorrland

Övergripande beredskapsplan för pandemisk influensa, Landstinget Västernorrland Riktlinje 2014-07-07 Hans Boman (hbn007) 1 av 11 Gäller fr.o.m. Gäller t.o.m. Granskat av Processägare 2014-07-07 2016-07-07 Hans Boman (hbn007) Hans Boman (hbn007) Gäller för Landstingsgemensamt Sammanfattning/Beskrivning

Läs mer

Influensavaccinationen 2011

Influensavaccinationen 2011 Influensavaccinationen 2011 Vem? Varför? När? Hur? Målgrupp: Sjuksköterskor/läkare på vaccinerande enheter och i kommunerna Magnus Tenfält, chefläkare, Närsjukvården Mats Erntell, smittskyddsläkare 2011-09-08

Läs mer

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Plan för en pandemisk influensa 1 (6) Dnr: KS 2008/461 Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Kommunstyrelsens plan för en pandemisk influensa (pandemi) kompletterar den kommunövergripande planen

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Planering i samband med den nya influensan A (H1N1)

Planering i samband med den nya influensan A (H1N1) 1 Information till räddningstjänster: Planering i samband med den nya influensan A (H1N1) Inför en pandemi behöver myndigheter, företag, organisationer och andra aktörer förbereda sin organisation. De

Läs mer

Pandemiplan. för. Lilla Edets kommun. LILLA EDETS..KOMMUN kommu nled ni ngsfõrval tni n gen. Antagen avkommunstyrelsen 2009-10-07, 131

Pandemiplan. för. Lilla Edets kommun. LILLA EDETS..KOMMUN kommu nled ni ngsfõrval tni n gen. Antagen avkommunstyrelsen 2009-10-07, 131 LILLA EDETS..KOMMUN kommu nled ni ngsfõrval tni n gen LILLA ÊDÊTS KafvfMUN Kornmunstyrelsen 2009-10- 1 6 Pandemiplan för Lilla Edets kommun Antagen avkommunstyrelsen 2009-10-07, 131 Pandemiplan för Lilla

Läs mer

Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland

Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland 1 (15) Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland 2 (15) Innehåll 1 Inledning och planeringsförutsättningar...3 2 Ansvarsfördelning mellan olika aktörer i landstinget...4 2.1 Regional

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

VAD ÄR EN FÖRKYLNING?

VAD ÄR EN FÖRKYLNING? 1 2 Usch för förkylning! En förkylning gör ingen människa glad. Näsan rinner, halsen och ögonen svider och i värsta fall har du både feber och hosta. Och än värre är det att få influensa. I den här lilla

Läs mer

INFLUENSAPANDEMI. Anders Österlund

INFLUENSAPANDEMI. Anders Österlund INFLUENSAPANDEMI Anders Österlund Vilda fåglar f är r naturlig reservoir för r influensavirus Fågelinfluensa H5N1 hos fåglarf Fågelinfluensa H5N1 hos människorm 387 sjuka (2008-09-10) Influensa Smittämne:

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Influensavaccinationen Vem? Varför? När? Hur?

Influensavaccinationen Vem? Varför? När? Hur? Influensavaccinationen 2012 Vem? Varför? När? Hur? 2 Vem? Varför? När? Hur? Målgrupp: Sjuksköterskor/läkare på vaccinerande enheter och i kommunerna Magnus Tenfält, chefläkare, Närsjukvården Anders Lindberg,

Läs mer

Pandemiplanering Nordisk samverkan om Mediastrategi Legemidler og medisinsk utstyr lager og distribusjon Prioritering ved knapphet

Pandemiplanering Nordisk samverkan om Mediastrategi Legemidler og medisinsk utstyr lager og distribusjon Prioritering ved knapphet Pandemiplanering Nordisk samverkan om Mediastrategi Legemidler og medisinsk utstyr lager og distribusjon Prioritering ved knapphet Anders Tegnell 1 Innehåll Hotet Mediastrategi Legemidler og medisinsk

Läs mer

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som

Läs mer

Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar

Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar 1 Kapitlets innehåll Detta kapitel beskriver dels bakgrunden till varför en pandemiplanering

Läs mer

Kan vi skydda oss mot influensa? Annika Linde Statsepidemiolog

Kan vi skydda oss mot influensa? Annika Linde Statsepidemiolog Kan vi skydda oss mot influensa? Annika Linde Statsepidemiolog Varför skydd mot just influensa? Risk för svår sjukdom och död hos många Risk för att vården sviktar IVA känsligast Risk för samhällspåverkan

Läs mer

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort

Läs mer

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunstyrelsen Paul Brehmer 1 (9) Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 2 (9) Innehållsförteckning Inledning 3 Influensa pandemi 3

Läs mer

Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi

Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi Enl. rekommendationer från WHO, krisberedskapsenheten, Länsstyrelsen och Socialstyrelsen

Läs mer

extranummer oktober 2009 för Stockholms län så går det till DETTA ÄR A(H1N1)-viruset SÅ UNDVIKER DU Prosit! Influensaspecial

extranummer oktober 2009 för Stockholms län så går det till DETTA ÄR A(H1N1)-viruset SÅ UNDVIKER DU Prosit! Influensaspecial vårdguiden extranummer oktober 2009 för Stockholms län VACCINERA DIG! så går det till DETTA ÄR SVININFLUENSAN A(H1N1)-viruset TILLHÖR DU EN RISKGRUPP? SÅ UNDVIKER DU ATT BLI SMITTAD Prosit! Influensaspecial

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Information till föräldrar Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Alla barn som bor i Stockholms län erbjuds kostnadsfri

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi 1 (6) Bitr landstingsdirektör Göran Stiernstedt Hantverkargatan 45 Landstingshuset Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi Bakgrund Influensa A-sjukdomens utbredning

Läs mer

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016 Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer

Läs mer

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Enheten för smittskydd och vårdhygien 2013-09-20 2013/0017

Enheten för smittskydd och vårdhygien 2013-09-20 2013/0017 1(5) Enheten för smittskydd och vårdhygien Datum Vår beteckning 2013-09-20 2013/0017 Ert datum Er beteckning Influensa- och pneumokockvaccination säsongen 2013/2014 i Västmanland Kampanjstart tisdag den

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Det nya influensan och hur det blev. Annika Linde Statsepidemiolog

Det nya influensan och hur det blev. Annika Linde Statsepidemiolog Det nya influensan och hur det blev Annika Linde Statsepidemiolog H, N Influensasjukdom Orsakas av två typer av influensavirus; A, B Influensa A: Finns i mer än 80 undertyper (subtyper med olika kombinationer

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

o Ja o Nej o Jag vet inte/minns inte o Datum: Rapporteringsenkäten (veckovis)

o Ja o Nej o Jag vet inte/minns inte o Datum: Rapporteringsenkäten (veckovis) Rapporteringsenkäten (veckovis) 1. Har du haft ett eller flera av följande symptom sedan du senast fyllde i enkäten (eller under de senaste veckorna om det här är din första rapportering)? (Fyll i alla

Läs mer

ZA5222. Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden

ZA5222. Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden ZA5222 Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden FLASH 287 INFLUENZA Q1. Avser du att vaccinera dig mot vanlig influensa i år? Ja, jag är redan vaccinerad... 1 Ja,

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Influensa A(H1N1) 2009

Influensa A(H1N1) 2009 Dnr 73-15/11 Smittskyddsläkaren Influensa A(H1N1) 29 Utvärdering av sjuklighet och handläggning av patienter med diagnostiserad influensa A(H1N1) 29 i Uppsala län 29/21 Smittskyddsenheten Landstinget i

Läs mer

Svenska Innebandyförbundet

Svenska Innebandyförbundet Infektion och smitta Bakgrund. De vanligaste infektionerna är förkylning från virus (virala infektioner, t.ex. influensa) och drabbar vuxna ca 2-3 ggr per år (barn 2-5). Det finns mer än 200 olika förkylningsvirus

Läs mer

Vaccination mot influensa

Vaccination mot influensa Vaccination mot influensa 2014-2015 Information till sjukvårdspersonal från Smittskydd Västra Götaland Din nyckelroll som sköterska eller läkare Ditt råd är viktigast när din patient ska fatta beslut om

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

Den nya influensan A(H1N1)

Den nya influensan A(H1N1) Socialutskottets betänkande 2009/10:SoU16 Den nya influensan A(H1N1) Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2009/10:126 Den nya influensan A(H1N1). Ingen motion har väckts med anledning

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Policy och handlingsplan för pandemisk influensa i Älmhults kommun

Policy och handlingsplan för pandemisk influensa i Älmhults kommun Antagen av KF 1 (10) Policy och handlingsplan för pandemisk influensa i Älmhults kommun Antagen av KF 2 (10) Innehållsförteckning 1. Utgångspunkt för dokumentet... 3 2. Inledning... 3 2.1 Planeringsförutsättningar...

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Novus har genomfört en undersökning om förkylningar och hur svenskar upplever förkylningsperioden. på totalt 1 223 genomförda intervjuer.

Novus har genomfört en undersökning om förkylningar och hur svenskar upplever förkylningsperioden. på totalt 1 223 genomförda intervjuer. Hösten och vintern är högsäsong för förkylningar. Många blir sjuka när vi återgår till våra arbetsplatser, dagis, skolan eller åker kollektivt. De hundratals virus som ständigt är i omlopp får fritt spelrum

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

PANDEMIPLANERING Lokala riktlinjer

PANDEMIPLANERING Lokala riktlinjer SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (28) 2009-08-13 PANDEMIPLANERING Lokala riktlinjer kicki.elofsson@soder.stockholm.se SID 2 (28) 1. SYFTET MED EN PANDEMIPLAN...3 2. FAKTA OM PANDEMI...3 Historik...3

Läs mer

Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15. Per Hagstam Smittskydd Skåne Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15 Per Hagstam Smittskydd Skåne 1 Varför influensavaccinera? För de flesta är influensa en ofarlig sjukdom Riskgruppsbaserad strategi Vaccination avser att förebygga

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Kiiski 12.8.2009. Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa)

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Kiiski 12.8.2009. Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa) Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa) Med influensapandemin avses i denna anvisning en epidemi förorsakad av

Läs mer

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma? Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Influensasäsong 2016/2017. Vaccinationsråd för vårdpersonal

Influensasäsong 2016/2017. Vaccinationsråd för vårdpersonal Influensasäsong 2016/2017 Vaccinationsråd för vårdpersonal Patienten lyssnar på dig Din information kan avgöra patientens beslut Berätta om vaccination i god tid inför hösten Viktigt att vaccinera sig

Läs mer

Planering för beredskap mot pandemisk influensa

Planering för beredskap mot pandemisk influensa Planering för beredskap mot pandemisk influensa Planering för beredskap mot pandemisk influensa Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

Influensasäsongen snart här Vaccinationsstart den 9 november

Influensasäsongen snart här Vaccinationsstart den 9 november Influensasäsongen snart här Vaccinationsstart den 9 november Virussjukdom Influensa Två virustyper orsakar säsongsinfluensa, influensa A och B Endast influensa A ger pandemier Viruskapselns ytmolekyler

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans

Läs mer

Riktlinjer för hantering av Pandemi (Version 1.2)

Riktlinjer för hantering av Pandemi (Version 1.2) 1(25) Tjänsteskrivelse Datum 2009-08-19 Kommunledningskontoret Patrik Annervi 0346-88 60 14 patrik.annervi@falkenberg.se Dnr: 2009-KS0237 Riktlinjer för hantering av Pandemi (Version 1.2) Utgör (bilaga

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen 2011 2012 REKOMMENDATION

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen 2011 2012 REKOMMENDATION REKOMMENDATION Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2011 2012 PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 60 00 www.thl.fi 5 2011 Rekommendation

Läs mer

Beredskapsplan vid pandemisk influensa

Beredskapsplan vid pandemisk influensa Beslut i kommunfullmäktige Bilagor 1. WHO:s fasindelning 2. Verksamhetsprio. 3. Hygienföreskrifter 1 Inledning Influensa har en påverkan på folkhälsan med stor sjuklighet och även dödlighet. Om nya varianter

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Smittspridning och. av barns infektioner - vem ansvarar för vad?

Smittspridning och. av barns infektioner - vem ansvarar för vad? Smittspridning och omhändertagande av barns infektioner - vem ansvarar för vad? Bakgrund och förutsättningar Några viktiga årtal 1836 - De första småbarnsskolorna startas 1902 - Den första svenska barnavårdslagstiftningen

Läs mer

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,

Läs mer

Den här presentationen innehåller svaret på frågor som vi ofta får från både medlemmar och er ombud. Tanken är att du här får en lathund med svaren i

Den här presentationen innehåller svaret på frågor som vi ofta får från både medlemmar och er ombud. Tanken är att du här får en lathund med svaren i Den här presentationen innehåller svaret på frågor som vi ofta får från både medlemmar och er ombud. Tanken är att du här får en lathund med svaren i huvuddrag när du får frågor från dina medlemmar på

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset

Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset Grupper med ökad risk för svår sjukdom (enligt Socialstyrelsen)

Läs mer