Pandemiberedskap i Ängelholms kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pandemiberedskap i Ängelholms kommun 2009-09-30"

Transkript

1 i

2 Sammanställning gjord av Roger Ekström och Camilla Jönsson

3 Innehåll MÅL 1 Åtgärder Vilken situation planerar vi för? Vilka åtgärder genomförs? Den nya influensan Vad är speciellt med den nya influensan? Vad är speciellt med den nya influensan? Inkubationstid Symtom Komplikationer Behandling För information om den nya influensan Smittskyddsåtgärder Generella hygienregler Ingen sjuknärvaro! Anmälan Färre tjänsteresor Arbetsgivare Tjänstledighet Smitta på arbetsplatsen Arbeta hemma Chefens ansvar Arbetsrätt Frågor och svar Vaccinering Administration Vårdpersonal Städrutiner Verksamhetsprioritering Prioriterade funktioner Prioriterade verksamheter Administration Ekonomi

4 10 Intern kommunikation Mål med kommunikationen Bevakningsgrupp Kommunikationskanaler Kommunikationsansvar Förvaltningsvis informationshantering Krisledningsnämnd Kommunala entreprenörer Dokument Bilageförteckning

5 Mål Arbetet med pandemiplanering har två mål, beskrivna i rubrikerna nedan. 1 Säkerställa att samhällsviktig verksamhet inom kommunens ansvarsområde fungerar tillräckligt bra Genom planering, prioritering och andra åtgärder ska kommunen säkerställa att verksamheten inom kommunen fungerar så bra som möjligt även vid ett stort personalbortfall. Särskild vikt läggs vid att säkerställa att samhällsviktig verksamhet inom ansvarsområdena fungerar. Med samhällsviktig verksamhet avses i det här sammanhanget verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 2 Säkerställa att kommunens medarbetare ges förutsättningar att på ett bra sätt möta den nya influensan Genom smittskyddsåtgärder, arbetsgivaråtgärder och intern kommunikation ska kommunen säkerställa att alla kommunens medarbetare oavsett vad de arbetar med ges förutsättningar att på ett bra sätt möta den nya influensan. 4

6 1 Åtgärder 1.1 Vilken situation planerar vi för? I planeringen utgår vi ifrån de planeringsförutsättningar som Socialstyrelsen och kommunen har förmedlat till andra aktörer i samhället. Under en period på 6-8 veckor ska ett personalbortfall på minst 15 procent kunna hanteras Pandemin når en kulmen under vecka 2 och 3, då en frånvaro på upp till 50 procent av de anställda ska kunna hanteras Den som är insjuknar är borta från jobbet under minst fem arbetsdagar. 1.2 Vilka åtgärder genomförs? Nedan sker en sammanfattande redovisning av vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa att samhällsviktig verksamhet inom Ängelholm kommuns ansvarsområde fungerar tillräckligt bra under pandemin. Den fullständiga dokumentationen sker löpande i olika arbetsdokument, såväl kommunövergripande som förvaltningsvis Handlingsprogram Samtliga förvaltningar har tagit fram ett handlingsprogram för den egna verksamhet. De stora dragen i programmet behandlar: Behovsförändring vid händelse av en pandemi Prioritering av funktioner Hantering av insjuknad personal Information till personal innan pandemiutbrott Smittorisker Symptom Skyddsutrustning vid förvaltningen Information till personal vid pandemiutbrott Upprätthålla verksamheten 5

7 2 Den nya influensan Med oregelbundna intervaller anpassas influensavirus från andra djurarter till att infektera de över luftvägarna hos människor. Det rör sig huvudsakligen om influensa från svin men möjligen också från fåglar (se fågelinfluensa). Om ett virus har ett helt nytt hölje (utsidan av viruset) kommer i stort sett alla människor i hela världen att vara mottagliga för infektionen eftersom ingen har immunitet mot det. Om ett sådant nytt virus dessutom kan smitta effektivt mellan människor kan en pandemi uppstå. Under 1900-talet hade vi tre stora pandemier då virus från djur anpassades till människor. Åtminstone två av de tre, Asiaten (1957) och Hongkong-influensan (1968), uppkom genom att influensavarianter från fågel och människa samtidigt hade infekterat grisar och där blandats till ett nytt influensavirus. Dessa blandvirus spreds sedan tillbaka till människor och gav upphov till pandemier. Spanska sjukans influensavirus uppfattades länge som ett virus som också överförts från gris, men nyare forskning talar för att det troligen kom direkt från fåglar till människa, möjligen efter en kortare anpassningsperiod i gris. Anledningen till att ett nytt influensavirus som smittar mellan människor oftast kommer från grisar är att grisarnas immunsystem och cellfunktioner är mycket lika människans. Samtidigt kan grisarna lättare infekteras av virus från andra djurarter än människan. De är alltså ett utmärkt blandningskärl för att skapa virus som kan få spridning bland människor. Den nya influensan A(H1N1)v är just ett sådant virus och det har gener med ursprung i olika svinvirus, och kanske också från fågel och människa. Det har sannolikt tagit flera år för blandningen att uppstå, och vi vet inte var det skedde och inte heller var den först nådde människor. Vid upptäckten att av viruset i slutet på april 2009 var stammen redan spridd på flera ställen i Mexico och USA. Svininfluensa är en tveksam beteckning på det nya viruset, eftersom det nu sprids effektivt huvudsakligen bland människor och det finns svininfluensor som enbart sprids mellan grisarna. 6 Figur 1 Ett försök att åskådliggöra skillnaderna mellan pandemi och vanlig säsongsinfluensa. Källa: Power Point-presentation, Smittskydd Skåne

8 2.1 Vad är speciellt med den nya influensan? Den nya influensan A(H1N1) liknar andra influensor. Man får feber, hosta och ont i kroppen. Men eftersom ingen av oss har haft den förut, finns det risk för att många blir sjuka samtidigt. Det är viktigt att hindra smittspridningen för att skydda dem som kan bli allvarligt sjuka av influensa. 2.2 Inkubationstid Inkubationstiden för den nya influensan är normalt cirka 3 dagar, men kan variera från 1 till 7 dagar. 2.3 Smittvägar Det nya influensaviruset sprids på samma sätt som vanlig säsongsinfluensa. När en infekterad person hostar eller nyser så fastnar virus på små partiklar eller droppar i luften och dessa infekterar genom att vi andas in dem (aerosolsmitta). Detta är den huvudsakliga smittvägen. Virus kan också smitta genom att man får det på fingrarna och sedan själv för in det i ögon, näsa eller mun. Aerosolen finns kvar i luften en kortare tid och smittsamhet avtar snabbt med avståndet men exakt hur långt virus kan spridas är oklart. Torr och kall luft sprider influensavirus bättre än varm och fuktmättad luft. 2.4 Symtom Symtomen för den nya influensan liknar dem som orsakas av den årliga influensan, det vill säga plötsligt uppkommen feber, allmän sjukdomskänsla, luftvägsproblem och muskelvärk. Vissa smittade får även diarré. De flesta fallen har normala influensasymptom som inte kräver sjukhusvård. Men enstaka patienter blir allvarligt sjuka. Detta gäller fr.a. patienter som har underliggande riskfaktorer såsom kronisk lung- eller hjärtsjukdom, grav fetma, immunosuppression, graviditet, och hög ålder, men hos en mindre andel finns ingen underliggande sjukdom. Hos de allvarligt sjuka har det dominerande symptomet varit grav andningspåverkan som inte sällan krävt intensivvård i respirator och ibland även vård i s.k. konstgjord lunga (ECMO). Totalt sett så har dödligheten i den nya influensan hittills varit mycket låg. Detta beror till stor del på att äldre i mycket utsträckning infekterats. Det förefaller som de har ett partiellt skydd från tidigare genomgångna influensor. För de äldre som trots allt har infekterats så har dock risken för allvarlig sjukdom varit betydligt högre än för unga, friska personer. 2.5 Komplikationer Bakteriella komplikationer såsom lunginflammation, bihåleinflammation och mellanöroninfektion kan förekomma, men verkar hittills vara ovanligare än efter vanlig säsongsinfluensa. 7

9 2.6 Behandling Behandlingen vid influensa (även den nya influensan) är främst "symtomatisk", d.v.s. riktas mot patientens symtom fr.a. via febernedsättande läkemedel (obs! rikligt med dryck). Den nya influensan är känslig för de antivirala läkemedlen oseltamivir (Tamiflu ) och zanamivir (Relenza ), men inte mot de äldre antivirala läkemedlen amantadin och rimantadin. Tamifluresistens har från utlandet rapporterats från ett mycket litet antal patienter, men är för närvarande inte ett kliniskt problem. Antiviral behandling kan lindra symtomen, förkorta sjukdomstiden och minska risken för komplikationer om den ges inom två dagar efter insjuknandet. Läkemedlen kan även ges för att minska smittsamheten hos den sjuke samt för att förebygga att sjukdomen bryter ut hos personer som utsatts för smitta, så kallad post-expositions profylax (PEP). Bakteriella komplikationer behandlas med antibiotika om det behövs Vad gör jag om jag misstänker att jag är smittad? Stanna hemma om du misstänker att du är smittad av den nya influensan. De flesta personer behöver inte söka vård. Ofta räcker det med egenvård, se bilaga 1 1. Ring din vårdenhet/vårdcentral eller Sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 om du: har hög feber som inte går ner efter tre till fem dygn har feber som gått ner och sedan börjar stiga igen plötsligt blir mycket sämre har ett sjukt barn som inte vill dricka, äta eller leka Eftersom risken för smittspridning är stor ska du inte åka direkt till vårdenheten/vårdcentralen, utan ringa. 2.7 För information om den nya influensan Har du allmänna frågor om den nya influensan kan du vända dig till den telefonupplysning som startats gemensamt av svenska myndigheter. Numret är Det är kostnadsfritt och du kan ringa dygnet runt. 1 På återfinns egenvårdstipsen som pdf på dels svenska, dels övriga språk. 8

10 3 Smittskyddsåtgärder 3.1 Generella hygienregler Influensan sprids både via luften och genom direkt eller indirekt kontakt. Nedan följer ett antal generella tips: Undvik nära kontakt med personer som du vet är sjuka Om du själv är sjuk, håll lite avstånd till andra personer, för att undvika att de smittas Hosta eller nys i armvecket eller i en pappersnäsduk som du spolar ner på toaletten eller slänger i en soppåse Tvätta händerna med tvål ofta och noggrant, speciellt om du hostar och nyser Använd handsprit som komplement till handtvätt Undvik att röra vid ögon, näsa och mun, så slipper du smittas om du råkat ta i något föremål som influensavirus nyligen fastnat på 3.2 Ingen sjuknärvaro! Stanna hemma vid misstanke om influensa: plötslig feber ( mer än 38 grader) och influensaliknande problem (minst två av muskelvärk, ledvärk, huvudvärk, hosta, ont i halsen, snuva) eller lunginflammation utan annan uppenbar förklaring. Stanna hemma en till två dagar efter att febern släppt. Sök läkarvård vid allvarligare symptom. 3.3 Anmälan Anmäl omgående till din chef om du misstänker att du kanske fått influensa. Gör även sedvanlig sjukanmälan till lönekontoret och ange särskilt om det är misstänkt influensa. Kontakta vid behov sjukvårdens rådgivningstelefon (1177), som är rikstäckande och öppet dygnet runt. 3.4 Färre tjänsteresor Överväg inför tjänsteresor både inrikes och utrikes en extra gång om det är möjligt att genomföra uppdraget via telefon-, videokonferens eller e-post i stället. 4 Arbetsgivare 4.1 Tjänstledighet Tillämpa stor restriktivitet med att bevilja tjänstledigheter som inte utgör en rättighet enligt lag eller kollektivavtal, eftersom det kan befaras bli brist på personal. Ledigheter beslutas efter samråd med personalchefen. 9

11 4.2 Smitta på arbetsplatsen Vid konstaterad smitta på arbetsplatsen ska fysiska möten undvikas genom att konferenser sköts över telefon eller video ska så mycket information som möjligt spridas med e-post och på intranätet ska kollegor som har blivit utsatta för smitta, om möjligt arbeta hemifrån ska om möjligt undvikas att fler personer inom samma nyckelfunktion delar på samma tjänsterum 4.3 Arbeta hemma Vid vård av sjukt barn eller annan anhörig, om förskola eller skola stängts eller i andra situationer kan chefen diskutera med sin medarbetare om vissa arbetsuppgifter kan utföras hemifrån. Om barnet är friskt kan övervägas om det kan tas med till arbetsplatsen. Om hemarbetet avses pågå mer än två veckor träffas enskild överenskommelse enligt mallen för egentligt distansarbete. 4.4 Chefens ansvar Chefen: håller i vanlig ordning nära kontakt med de medarbetare som har insjuknat eller arbetar hemma och ser till att de nås av information från arbetsplatsen övervakar fortlöpande arbetssituationen för sina medarbetare omfördelar aktivt arbetsuppgifter och personal utifrån gjord prioritering allt eftersom situationen så kräver överväger att vid behov temporärt försöka utöka arbetstiden för de medarbetare som är i tjänst (Övertid kan beordras max 48 timmar per fyraveckorsperiod, max 50 timmar per kalendermånad, max 150 timmar per kalenderår). Enskild överenskommelse kan träffas med medarbetare om övertid utöver dessa gränser) överväger när och om det är lämpligt att medarbetare arbetar hemma kan beordra en medarbetare att i syfte att minska smittspridningen arbeta hemma under en kortare period kan inte beordra en medarbetare som verkar sjuk att vara sjukledig, men kan uppmana denne att gå hem för att inte smitta andra och kan tillfälligt beordra individen att med bibehållen lön arbeta hemma kan vid starkt behov vädja till medarbetare som har semester att avbryta denna och återinträda i tjänst (Semesterintrångsersättning utbetalas) 10

12 5 Arbetsrätt 5.1 Frågor och svar 1.Kan en arbetsgivare tvinga arbetstagare att vaccinera sig? Nej 2. Hur ska arbetsgivaren hanterar arbetsmiljörisker med koppling till den nya influensan? I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet, AFS 2005:1, (ladda ned den nedan) förtydligas arbetsgivarnas ansvar med avseende på smittrisker i arbetsmiljön. Bland annat ska arbetsgivare ha planerat för hur man ska hantera situationen om det inträffar en oönskad händelse. Planering för sådana händelser omfattar framtagning av skriftliga instruktioner samt övning. 3. Kan arbetsgivaren skicka hem en arbetstagare som visar symptom på influensa och betrakta arbetstagaren som sjuk? Sjukanmälan kan bara göras av arbetstagaren själv. Arbetstagaren bör uppmanas att sjukanmäla sig med hänvisning till att det är ett samhällsintresse att begränsa smittspridningen. 4. Innebär kollektivavtalet att arbetsgivaren kan stänga av en arbetstagare för att förhindra att influensan sprids? Nej. Det är inte möjligt, trots att det finns bestämmelse i kollektivavtalet som syftar till att avstänga en arbetstagare som misstänks ha en smitta som inte nedsätter arbetsförmågan. Avstängningen görs då i avvaktan på att behandlande läkare ska ta ställning till om arbetstagaren ska avstängas med stöd av smittskyddslagen. Partsavsikten är att avstängning på grund av förkylning och influensa inte ska ske med stöd av avtalets bestämmelser. Detta förändras inte av att influensa A (H1N1) för närvarande är upptagen som allmänfarlig sjukdom i bilaga till Smittskyddslagen. Om arbetstagaren dock är så pass sjuk att arbetsförmågan är nedsatt skulle det kunna innebära att han/hon utgör en säkerhetsrisk. Arbetstagaren skulle då kunna avstängas utan lön med stöd av arbetsmiljölagen. 5. Kan gravida, som av medicinska skäl inte kan vaccineras, avstängas med stöd av arbetsmiljölagen och uppbära havandeskapspenning? Berörda myndigheter (Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan) utreder för närvarande frågan. 6. Kan man vägra att komma till arbetsplatsen för att man är rädd att bli smittad? Nej, eftersom det inte föreligger risk för liv eller allvarlig risk för hälsan. 11

13 7. Finns det möjlighet att avstå från att kräva läkarintyg från och med den 8:e sjukdagen vid influensasymptom? Ja, det är möjligt att avstå från läkarintyg enligt bestämmelserna i AB. Försäkringskassan kan i enskilda fall besluta att läkarintyg inte behöver lämnas från och med den åttonde dagen. Så har skett tidigare vid infuensa med stor omfattning. 8. När bör friskanmälan ske? Som efter en vanlig förkylning/influensa, när man varit feberfri i 24 timmar och känner sig arbetsför igen 9. Kan sjuklön utges för karensdagen? Nej, det är inte möjligt att göra avvikelse från bestämmelserna om karensdag i sjuklönelagen. I och med att man smittar både innan symptom visar sig och när symtomen är så pass milda att man inte misstänker influensa, kommer denna typ av åtgärd ha marginell effekt ur smittosynpunkt. Därmed har frågan om karensdag ingen större betydelse för smittspridningen. Det är i stället viktigare att se till att så många som möjligt vaccinerar sig. 10. Kan man ändra arbetsplats så att arbetstagare arbetar på annan plats, exempelvis den egna bostaden, för att minska smittspridningen? För att ändra arbetsplats krävs en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare om inte annat framgår av anställningsavtalet. 11. Om en stor del av personalen på en arbetsplats insjuknat, är det då möjligt att låta personal från andra arbetsplatser vikariera för dem som är sjuka? Enligt 6 i AB är arbetstagaren skyldig att vikariera för annan arbetstagare hos arbetsgivaren. Skyldigheten sträcker sig utanför anställningsavtalet, vilket innebär att det kan bli aktuellt att till exempel arbeta med andra arbetsuppgifter och på annan arbetsplats. Detta innebär att exempelvis förskollärare och barnskötare inom barnomsorgen kan få vikariera som vårdbiträde inom handikappomsorgen. 12. Vilka regler gäller enligt arbetstidslagen och arbetstidsdirektivet? Enligt EG-rätten är det möjligt att göra en avvikelse från bestämmelserna om en genomsnittlig veckoarbetstid på 48 timmar, dygns- och veckovila. Avvikelse kan ske för de "tjänster som är oumbärliga för att skyddet av säkerhet, hälsa och allmän ordning skall kunna upprätthållas under förhållanden som är av exceptionellt allvarlig och omfattande art" - exempelvis en katastrof. Vad som kan avses med detta framgår av avsnittet offentlig verksamhet i vägledning av arbetstidslagen vid en pandemi. Nödfallsövertidsuttag kan bli aktuellt om en arbetstagare ligger nära 200 övertidstimmar och extra arbetstid måste tas ut eller i de fall man inte vill belasta den "vanliga" övertiden. Efter två dygns nödfallsövertid måste kollektivavtal träffas med facklig organisation om fortsatt uttag. Kompensation med enkel respektive kvalificerad övertid utges på vanligt sätt enligt 20 i AB. 12

14 13. Har arbetstagare rätt att kräva vaccination på arbetstid? Nej. Frågan är inte reglerad i AB. 14. Vilket försäkringsskydd gäller vid sjukdom och eller olycksfall för arbetstagare som fyllt 67 år? Lagen om sjuklön samt Trygghetsförsäkring vid arbetsskada gäller. 15. Är det möjligt att låta arbetstagare vikariera inom verksamhet där utdrag ur belastningsregistret krävs? Nej, det finns inte möjlighet att göra undantag från dessa regler. Mer info på 13

15 6 Vaccinering För att begränsa smittan av den nya influensan krävs stora insatser av Region Skåne, både när det gäller vaccinering, förebyggande arbete och sjukvård. Staten har beställt vaccin till hela befolkningen. Vaccineringen av Skånes invånare beräknas börja i mitten av september ( ) och pågå under större delen av hösten. 6.1 Administration Region Skåne ansvarar för såväl administration av vaccineringen, som utförande av den. Kommunen är behjälpliga i den omfattning Region Skåne anser att det finns behov av det. 6.2 Vårdpersonal Region Skåne ansvarar för att de har personal i den omfattning det behövs. 5-6 september började de med nedanstående inlägg i lokaltidningarna. Informationsblad återfinns på 2B9C71E093BD/151928/Vaccplan090909HRingberg.pdf 14

16 7 Städrutiner Under den period där smitta förekommer, kommer städresurserna omfördelas. Mer fokus hamnar på rengörning av ytor, handtag etc. 8 Verksamhetsprioritering 8.1 Prioriterade funktioner I förvaltningarnas respektive handlingsplaner återfinns prioriterade funktioner inom respektive verksamhet, samt tillhörande ersättningslistor. Vid en pandemi bedöms det vara den kommunala vården som blir hårdast ansträngd och som behöver prioriteras och förstärkas. 8.2 Prioriterade verksamheter Under den inledande fasen av pandemiberedskapsplaneringen i Sverige, önskade Länsstyrelsen i Skåne att få in de skånska kommunernas prioritering av verksamheterna, med tillhörande uppskattat antal anställda. Resultatet återfinns i figur 2. Det ska tilläggas att prioriteringen är gjord utifrån en pandemisituation, och ej kan direkt nyttjas i ett generellt beredskapsläge. 15

17 Figur 2 Prioriterade verksamheter i, samt uppskattat antal anställda inom verksamhetsområdena. 16

18 9 Administration 9.1 Ekonomi För att skapa en överblick kring vilka ekonomiska skadeverkningar som pandemiberedskapsarbetet medför, har det upprättats ett konto till vilket förvaltningarna härleder alla merinvesteringar som görs. 10 Intern kommunikation 10.1 Mål med kommunikationen Den interna kommunikationen om pandemin har följande mål: Medarbetare ska ha kunskap om hur de själva ska bete sig för attminska risken för smitta, samt vara motiverade att vaccinera sig. Medarbetarna ska ha övergripande kunskap om kommunens planering för att kunna hantera en stor personalfrånvaro Medarbetarna ska ha kunskap om var de kan få mer information och stöd Bevakningsgrupp För bevakning av pandemiläget såväl inom kommunen som i omvärlden och för samordning av information bildas en bevakningsgrupp. Denna avses aktiveras från och med v33. Uppgifter Bevaka pandemins påverkan på kommunen Bevaka pandemins spridning och konsekvenser. Bevaka nya rön för förebyggande av smittspridning Bevaka nya rön för behandling och profylax Ansvara för kommunens pandemi information Deltagare Kommunchef Kanslichef Räddningschef Beredskapssamordnare MAS Infoansvarig 17

19 Arbetsordning veckovis Veckodag Tid Händelse Kommentar Måndag Förvaltningarna skickar in ifylld rapporteringsblankett Skickas till Säkerhetssamordnare eller Beredskapssamordnare Måndag Bevakningsgruppen sammanträder Onsdag Minnesanteckningar skickas ut snarast möjligt, dock senast Sändlista Deltagarna KS:au Förvaltningschefer Pandemiansvariga Säkerhetsgruppen. Sammanträdes rum röd Anteckningar innehåller Sammanfattat läge inom kommunen Eventuella förslag på åtgärder för att stärka kommunen mot pandemins verkningar Nyheter och händelser som kan påverka kommunen Information från kommunen (såväl intern som extern) 10.3 Kommunikationskanaler Navet i s interna kommunikation om pandemin är veckogenomgången i bevakningsgruppen varje tisdag. Inför denna ska förvaltningsansvariga ha rapporterat in läget inom förvaltningen genom den veckorapportering som görs under måndagen. Som kompletterande och stödjande kanal används i första hand kommunens intranät. På intranätet ska följande information finnas samlad på en särskild plats: Sammanfattande anteckningar från veckogenomgången varje tisdag Råd och stöd om hur medarbetarna bör bete sig för att minska risken för smitta. Relevant arbetsrättslig information. Information om kommunens planering för att kunna hantera en stor personalfrånvaro. Information om hur man undviker att bli smitta och hur man undviker att smitta andra ska finnas på toaletterna och på andra lämpliga platser på alla kommunens verksamheter. 18

20 10.4 Kommunikationsansvar Cheferna har ansvar för att deras personal är tillräckligt informerad och har tillräcklig kunskap för att på ett bra sätt kunna möta pandemin. Informationsansvarig har ansvar för att informationen på intranätet är uppdaterad, korrekt och relevant för medarbetarna. Samtliga medarbetare har ett ansvar för att själva hålla sig uppdaterade med stöd av sina chefer och intranät samt med hjälp av förvaltningens informationsplanering Förvaltningsvis informationshantering Respektiver förvaltning har i sina handlingsplaner upprättat informationskanaler och tillvägagångssätt för att nå ut till sina medarbetare. Pandemiansvariga inom förvaltningarna ska från och med v 33 rapportera om arbetet som bedrivs inom den egna förvaltningen, samt hur dagsaktuell status avseende eventuellt smittade är. Rapporteringen sker genom bifogade rapporteringsblankett, och skickas till Säkerhetssamordnaren eller Beredskapssamordnaren för sammanställning i beredskapsgruppen och vidare förmedlan till Krisledningsnämnd då denna träder in. Återrapportering sker utöver detta till egen nämnd då denna sammanträder. Förslagsvis används mallen även för rapportering inom förvaltningen Varje förvaltning skall automatiskt rapportera till egen nämnd och Krisledningsnämnden om något av följande lägen uppstår: Mer än 10 % av personalen frånvarande Prioriteringar enligt handlingsprogrammet för pandemiberedskap måste börja användas eller viss verksamhet kan inte upprätthållas. 19

21 11 Krisledningsnämnd Om skulle drabbas av en extraordinär händelse sammankallas en krisledningsgrupp bestående av en krisledningsnämnd och tjänstemän i ledande ställning. Vid en allvarlig händelse i samhället kan kommunens krisorganisation ta över för att leda och samordna den kommunala verksamheten. I dessa lägen är krisledningsnämnden beslutande politisk nämnd och har samma ledamöter som kommunstyrelsens arbetsutskott. Till Krisledningsnämndens hjälp finns en stab bestående av förvaltningscheferna. Deras uppgift är att informera krisledningsnämnden om situationen inom den egna förvaltningen samt att verkställa krisledningsnämndens beslut. Krisledningens uppgift är att leda verksamheten samt inrikta, samordna och göra prioriteringar av insatser och resurser. Inom kommunen fördelas ansvaret för olika verksamheter på olika förvaltningar och bolag. Det ansvaret finns kvar även vid en extraordinär händelse och alla verksamheter i Ängelholm har därför en egen planering för sin beredskap. Det är händelsens omfattning som avgör om ansvaret stannar hos den enskilda förvaltningen eller om kommunens centrala krisledning tar över. Krisledningsnämnden kan ta över andra nämnders ansvarsområden Kommunfullfäktige Kommunstyrelse Krisledningsnämnd Figur 3 Vid en kris träder krisledningsnämnden in som ersättare för Kommunstyrelse och Kommunfullmäktige. 20

22 12 Kommunala entreprenörer Då tendenser att en pandemi är på gång att ta start, görs en översikt över de kommunala entreprenörer som är i behov av att höja beredskapen och planera för personalbortfall. Dessa ska erbjudas stöd i beredskapsplaneringen. 13 Dokument Startsida för de sidor som handlar om den nya influensan Sida med flygplatsaffisch Sida med affischen Undvik smitta Dold sida med InDesign-filer till Undvik smitta-affisch Sida med faktablad för skolor Sida med utbildningsmaterial PowerPoint Dokument Nationell plan för pandemisk influensa - Med underlag för regional och lokal planering Nationell kommunikationsplan för pandemisk influensa Beredskapslagrade antivirala läkemedel - Strategi för fördelning och distribution vid en influensapandemi Beredskapsplanering för en pandemisk influensa - Kunskapsunderlag om antivirala läkemedel mot influensa Vårdrelaterad smittspridning vid pandemisk influensa - Ett kunskapsunderlag 21

23 Lagstiftningsstöd för ickemedicinska åtgärder för att begränsa smittspridning vid en pandemi Icke-medicinska åtgärder för att begränsa smittspridning vid en pandemi stängning av skolor och förskolor - Vägledning för smittskyddsläkarna Rekommendationer för vaccination mot den nya pandemiska influensan A(H1N1) Smitta i förskolan - En kunskapsöversikt Icke-medicinska åtgärder för att begränsa smittspridning vid en pandemi stängning av skolor och förskolor - Vägledning för skol- och förskoleverksamhet Information och råd om nya influensan A (H1N1) - Till personal, elever och föräldrar i skolor och förskolor Influensa A(H1N1) - Checklista för skol- och förskolepersonal Smitta i förskolan Utbildningsmaterial Dessa dokument finns nu endast som pdf och inte som officiella publikationer. Adressen kan ändras senare Riktlinjer för hälso- och sjukvårdens handläggning av misstänkta fall av den nya influensan A(H1N1) df Arbetsfördelning under en pandemi - Vem inom hälso- och sjukvården får göra vad? emi.pdf Vård hemma vid influensa 22

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5 Fas 5 innebär betydande smittspridning mellan människor i minst två länder Detta innebär De flesta länder blir

Läs mer

Hur ska arbetsgivaren hantera nya influensan?

Hur ska arbetsgivaren hantera nya influensan? Hur ska arbetsgivaren hantera nya influensan? Den nya influensan A (H1N1) kännetecknas av att den är mycket smittsam och att en stor del av befolkningen riskerar att samtidigt insjukna under en kort period.

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Vård hemma vid influensa

Vård hemma vid influensa 2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner

Läs mer

VAD ÄR EN FÖRKYLNING?

VAD ÄR EN FÖRKYLNING? 1 2 Usch för förkylning! En förkylning gör ingen människa glad. Näsan rinner, halsen och ögonen svider och i värsta fall har du både feber och hosta. Och än värre är det att få influensa. I den här lilla

Läs mer

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Gäller from 2009-09-01 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Eva-Karin Stenberg och Maria Claes HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Halmstads Kommun

Läs mer

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunstyrelsen Paul Brehmer 1 (9) Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 2 (9) Innehållsförteckning Inledning 3 Influensa pandemi 3

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Plan för en pandemisk influensa 1 (6) Dnr: KS 2008/461 Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Kommunstyrelsens plan för en pandemisk influensa (pandemi) kompletterar den kommunövergripande planen

Läs mer

PANDEMIPLANERING Lokala riktlinjer

PANDEMIPLANERING Lokala riktlinjer SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (28) 2009-08-13 PANDEMIPLANERING Lokala riktlinjer kicki.elofsson@soder.stockholm.se SID 2 (28) 1. SYFTET MED EN PANDEMIPLAN...3 2. FAKTA OM PANDEMI...3 Historik...3

Läs mer

Det nya influensan och hur det blev. Annika Linde Statsepidemiolog

Det nya influensan och hur det blev. Annika Linde Statsepidemiolog Det nya influensan och hur det blev Annika Linde Statsepidemiolog H, N Influensasjukdom Orsakas av två typer av influensavirus; A, B Influensa A: Finns i mer än 80 undertyper (subtyper med olika kombinationer

Läs mer

Svenska Innebandyförbundet

Svenska Innebandyförbundet Infektion och smitta Bakgrund. De vanligaste infektionerna är förkylning från virus (virala infektioner, t.ex. influensa) och drabbar vuxna ca 2-3 ggr per år (barn 2-5). Det finns mer än 200 olika förkylningsvirus

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81 Pandemiplan Vännäs kommun Antagen Ks 2009 05 04, 81 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...3 1.1 Lagstiftning Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Novus har genomfört en undersökning om förkylningar och hur svenskar upplever förkylningsperioden. på totalt 1 223 genomförda intervjuer.

Novus har genomfört en undersökning om förkylningar och hur svenskar upplever förkylningsperioden. på totalt 1 223 genomförda intervjuer. Hösten och vintern är högsäsong för förkylningar. Många blir sjuka när vi återgår till våra arbetsplatser, dagis, skolan eller åker kollektivt. De hundratals virus som ständigt är i omlopp får fritt spelrum

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

o Ja o Nej o Jag vet inte/minns inte o Datum: Rapporteringsenkäten (veckovis)

o Ja o Nej o Jag vet inte/minns inte o Datum: Rapporteringsenkäten (veckovis) Rapporteringsenkäten (veckovis) 1. Har du haft ett eller flera av följande symptom sedan du senast fyllde i enkäten (eller under de senaste veckorna om det här är din första rapportering)? (Fyll i alla

Läs mer

Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi

Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi Enl. rekommendationer från WHO, krisberedskapsenheten, Länsstyrelsen och Socialstyrelsen

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Förkylning eller dödlig farsot? kalla fakta om den nya influensan

Förkylning eller dödlig farsot? kalla fakta om den nya influensan Förkylning eller dödlig farsot? kalla fakta om den nya influensan En influensa kommer att drabba landet med full kraft under hösten. Så mycket vet vi men är det en hysterisk pandemi som är på väg, eller

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Epidemi- och pandemiplan

Epidemi- och pandemiplan 1 (10) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KS 2014-09-16, 198 Uppdateras: 2018 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens epidemi- och pandemiplan 3. Planeringsförutsättningar

Läs mer

Förkylningsguide från Apoteket

Förkylningsguide från Apoteket Förkylningsguide från Apoteket Hjälper dig att hitta rätt lindring och undvika verkningslösa behandlingar Vad är en förkylning? Du vet säkert hur det känns när halsen svider, ögonen och näsan rinner och

Läs mer

VACCINATION PÅ VILHELMINA KOMMUNS SÄRSKILDA BOENDEN

VACCINATION PÅ VILHELMINA KOMMUNS SÄRSKILDA BOENDEN VACCINATION PÅ VILHELMINA KOMMUNS SÄRSKILDA BOENDEN 2010 Innehållsförteckning 1. INFLUENSA 2. SMITTSPRIDNING 3. SÄSONGENS INFLUENSAVACCIN 4. SKYDDSEFFEKT AV INFLUENSAVACCIN 5. RISKGRUPPER 6. INFLUENSAVACCIN

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Information till vården om säsongsinfluensa och pneumokocker 2015/2016

Information till vården om säsongsinfluensa och pneumokocker 2015/2016 Version 7 1(10) Information till vården om säsongsinfluensa och pneumokocker 2015/2016 Vaccinationsstart måndag 2 november 2015... 2 Nytt om kampanjen... 2 Frågeformulär till patient inför vaccination...

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se

Läs mer

30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika

30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika 30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika 1 2 Den här broschyren innehåller svar på några av de vanligaste frågorna kring infektioner och antibiotikabehandling. Svaren är granskade

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Bildkälla: CDC Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av pulverbrev ( antraxsporer ) per

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 21 från Caroline Lucas, Bart Staes och Satu Hassi för Verts/ALE-gruppen

ÄNDRINGSFÖRSLAG 21 från Caroline Lucas, Bart Staes och Satu Hassi för Verts/ALE-gruppen 24.10.2005 B6-0548/21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 21 Skäl Da (nytt) Da. Den största risken för en influensapandemi kommer från asiatiska länder där denna HPAI-virusstam har spritt sig under två års tid, trots fortlöpande

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider S M I T T S A N T I N F O R M A T I O N F R Å N S M I T T S K Y D D S L Ä K A R E N Nr 3/99 990930 Influensatider Det finns en sak inom smittskyddet som man kan vara säker på och det är att influensaepidemin

Läs mer

Sjukfrånvaro och rehabilitering

Sjukfrånvaro och rehabilitering www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman Sjukfrånvaro och rehabilitering Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2.

Läs mer

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet. EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktoratet för folkhälsa Enheten för hälsorisker Hälsosäkerhetskommitténs sekretariat Ebolafeber information till resenärer

Läs mer

Den här presentationen innehåller svaret på frågor som vi ofta får från både medlemmar och er ombud. Tanken är att du här får en lathund med svaren i

Den här presentationen innehåller svaret på frågor som vi ofta får från både medlemmar och er ombud. Tanken är att du här får en lathund med svaren i Den här presentationen innehåller svaret på frågor som vi ofta får från både medlemmar och er ombud. Tanken är att du här får en lathund med svaren i huvuddrag när du får frågor från dina medlemmar på

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus

Läs mer

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Hepatit C blodtransfusion

Hepatit C blodtransfusion Nr:5/2007 Sid:1 Innehåll: Hepatit C via blodtransfusion Antibiotikaförbrukning Vaccination och hälsoundersökning av asylsökande barn Kronoberg bäst (som vanligt) Behandling och profylax av influensa med

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Fakta om förkylningar

Fakta om förkylningar Fakta om förkylningar Förkylning beror på virus och kan därför inte botas. Men besvär som en förkylning kan ge kan lindras. Vanligaste besvären är snuva, nästäppa, hosta och feber. Ett annat ord för förkylning

Läs mer

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m.

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. . 1 (8) 6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. Rätten till lön under sjukfrånvaro 1 Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i detta kapitel. Dessutom gäller lagen (1991:1047)

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Erfarenheter av vaccination mot Influensa A(H1N1) hösten 2009 i Stockholm. Barnveckan, Jönköping 22 april 2010 Margareta.blennow@sodersjukhuset.

Erfarenheter av vaccination mot Influensa A(H1N1) hösten 2009 i Stockholm. Barnveckan, Jönköping 22 april 2010 Margareta.blennow@sodersjukhuset. Erfarenheter av vaccination mot Influensa A(H1N1) hösten 2009 i Stockholm Barnveckan, Jönköping 22 april 2010 Margareta.blennow@sodersjukhuset.se Tänkte vi oss det här? Köade i onödan för influensavaccin

Läs mer

del Vägledning inför kriser del 2. att planera för en pandemi kbm rekommenderar 2008:1

del Vägledning inför kriser del 2. att planera för en pandemi kbm rekommenderar 2008:1 del 2 Vägledning inför kriser del 2. att planera för en pandemi kbm rekommenderar 2008:1 kbm rekommenderar 2008:1 Vägledning inför kriser del 2. att planera för en pandemi Titel: Vägledning inför kriser.

Läs mer

Barn med hivinfektion

Barn med hivinfektion Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Arbetsmiljöverkets nya j y ändringsföreskrifter AFS 2012:7 17 maj 2013 - Jenny Persson Blom 2013-05-17 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta

Läs mer

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö Sida 1 av 4 Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld Arbetsmiljölagstiftningen ställer krav på att det ska finnas rutiner för att förebygga hot och våld i arbetsmiljön. Den föreskrift som beskriver

Läs mer

MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset)

MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset) MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset) Detta PM fokuserar framför allt på de vårdhygieniska riktlinjerna. För ytterligare information var god se Socialstyrelsens Rekommendation

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

BARN OCH LÄKEMEDEL. Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar

BARN OCH LÄKEMEDEL. Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar BARN OCH LÄKEMEDEL Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar 1 2 De allra flesta barn får medicin någon gång. Oftast rör det sig om vanliga

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv)

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv) Dnr: 10267.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 4 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Smittskydd Värmland Smittskydd Värmland 2013-08-26

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

Handlingsplan vid pandemi

Handlingsplan vid pandemi Handlingsplan vid pandemi Förebyggande verksamhet, ledning och samverkan Dokumentnamn: Handlingsplan vid pandemi Dnr 2009-147 Typ av dokument: Rutin Handläggare: Säkerhetssamordnaren Antagen av: Kommunstyrelsen

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer