Pandemiberedskap i Ängelholms kommun

Transkript

1 i

2 Sammanställning gjord av Roger Ekström och Camilla Jönsson

3 Innehåll MÅL 1 Åtgärder Vilken situation planerar vi för? Vilka åtgärder genomförs? Den nya influensan Vad är speciellt med den nya influensan? Vad är speciellt med den nya influensan? Inkubationstid Symtom Komplikationer Behandling För information om den nya influensan Smittskyddsåtgärder Generella hygienregler Ingen sjuknärvaro! Anmälan Färre tjänsteresor Arbetsgivare Tjänstledighet Smitta på arbetsplatsen Arbeta hemma Chefens ansvar Arbetsrätt Frågor och svar Vaccinering Administration Vårdpersonal Städrutiner Verksamhetsprioritering Prioriterade funktioner Prioriterade verksamheter Administration Ekonomi

4 10 Intern kommunikation Mål med kommunikationen Bevakningsgrupp Kommunikationskanaler Kommunikationsansvar Förvaltningsvis informationshantering Krisledningsnämnd Kommunala entreprenörer Dokument Bilageförteckning

5 Mål Arbetet med pandemiplanering har två mål, beskrivna i rubrikerna nedan. 1 Säkerställa att samhällsviktig verksamhet inom kommunens ansvarsområde fungerar tillräckligt bra Genom planering, prioritering och andra åtgärder ska kommunen säkerställa att verksamheten inom kommunen fungerar så bra som möjligt även vid ett stort personalbortfall. Särskild vikt läggs vid att säkerställa att samhällsviktig verksamhet inom ansvarsområdena fungerar. Med samhällsviktig verksamhet avses i det här sammanhanget verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 2 Säkerställa att kommunens medarbetare ges förutsättningar att på ett bra sätt möta den nya influensan Genom smittskyddsåtgärder, arbetsgivaråtgärder och intern kommunikation ska kommunen säkerställa att alla kommunens medarbetare oavsett vad de arbetar med ges förutsättningar att på ett bra sätt möta den nya influensan. 4

6 1 Åtgärder 1.1 Vilken situation planerar vi för? I planeringen utgår vi ifrån de planeringsförutsättningar som Socialstyrelsen och kommunen har förmedlat till andra aktörer i samhället. Under en period på 6-8 veckor ska ett personalbortfall på minst 15 procent kunna hanteras Pandemin når en kulmen under vecka 2 och 3, då en frånvaro på upp till 50 procent av de anställda ska kunna hanteras Den som är insjuknar är borta från jobbet under minst fem arbetsdagar. 1.2 Vilka åtgärder genomförs? Nedan sker en sammanfattande redovisning av vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa att samhällsviktig verksamhet inom Ängelholm kommuns ansvarsområde fungerar tillräckligt bra under pandemin. Den fullständiga dokumentationen sker löpande i olika arbetsdokument, såväl kommunövergripande som förvaltningsvis Handlingsprogram Samtliga förvaltningar har tagit fram ett handlingsprogram för den egna verksamhet. De stora dragen i programmet behandlar: Behovsförändring vid händelse av en pandemi Prioritering av funktioner Hantering av insjuknad personal Information till personal innan pandemiutbrott Smittorisker Symptom Skyddsutrustning vid förvaltningen Information till personal vid pandemiutbrott Upprätthålla verksamheten 5

7 2 Den nya influensan Med oregelbundna intervaller anpassas influensavirus från andra djurarter till att infektera de över luftvägarna hos människor. Det rör sig huvudsakligen om influensa från svin men möjligen också från fåglar (se fågelinfluensa). Om ett virus har ett helt nytt hölje (utsidan av viruset) kommer i stort sett alla människor i hela världen att vara mottagliga för infektionen eftersom ingen har immunitet mot det. Om ett sådant nytt virus dessutom kan smitta effektivt mellan människor kan en pandemi uppstå. Under 1900-talet hade vi tre stora pandemier då virus från djur anpassades till människor. Åtminstone två av de tre, Asiaten (1957) och Hongkong-influensan (1968), uppkom genom att influensavarianter från fågel och människa samtidigt hade infekterat grisar och där blandats till ett nytt influensavirus. Dessa blandvirus spreds sedan tillbaka till människor och gav upphov till pandemier. Spanska sjukans influensavirus uppfattades länge som ett virus som också överförts från gris, men nyare forskning talar för att det troligen kom direkt från fåglar till människa, möjligen efter en kortare anpassningsperiod i gris. Anledningen till att ett nytt influensavirus som smittar mellan människor oftast kommer från grisar är att grisarnas immunsystem och cellfunktioner är mycket lika människans. Samtidigt kan grisarna lättare infekteras av virus från andra djurarter än människan. De är alltså ett utmärkt blandningskärl för att skapa virus som kan få spridning bland människor. Den nya influensan A(H1N1)v är just ett sådant virus och det har gener med ursprung i olika svinvirus, och kanske också från fågel och människa. Det har sannolikt tagit flera år för blandningen att uppstå, och vi vet inte var det skedde och inte heller var den först nådde människor. Vid upptäckten att av viruset i slutet på april 2009 var stammen redan spridd på flera ställen i Mexico och USA. Svininfluensa är en tveksam beteckning på det nya viruset, eftersom det nu sprids effektivt huvudsakligen bland människor och det finns svininfluensor som enbart sprids mellan grisarna. 6 Figur 1 Ett försök att åskådliggöra skillnaderna mellan pandemi och vanlig säsongsinfluensa. Källa: Power Point-presentation, Smittskydd Skåne

8 2.1 Vad är speciellt med den nya influensan? Den nya influensan A(H1N1) liknar andra influensor. Man får feber, hosta och ont i kroppen. Men eftersom ingen av oss har haft den förut, finns det risk för att många blir sjuka samtidigt. Det är viktigt att hindra smittspridningen för att skydda dem som kan bli allvarligt sjuka av influensa. 2.2 Inkubationstid Inkubationstiden för den nya influensan är normalt cirka 3 dagar, men kan variera från 1 till 7 dagar. 2.3 Smittvägar Det nya influensaviruset sprids på samma sätt som vanlig säsongsinfluensa. När en infekterad person hostar eller nyser så fastnar virus på små partiklar eller droppar i luften och dessa infekterar genom att vi andas in dem (aerosolsmitta). Detta är den huvudsakliga smittvägen. Virus kan också smitta genom att man får det på fingrarna och sedan själv för in det i ögon, näsa eller mun. Aerosolen finns kvar i luften en kortare tid och smittsamhet avtar snabbt med avståndet men exakt hur långt virus kan spridas är oklart. Torr och kall luft sprider influensavirus bättre än varm och fuktmättad luft. 2.4 Symtom Symtomen för den nya influensan liknar dem som orsakas av den årliga influensan, det vill säga plötsligt uppkommen feber, allmän sjukdomskänsla, luftvägsproblem och muskelvärk. Vissa smittade får även diarré. De flesta fallen har normala influensasymptom som inte kräver sjukhusvård. Men enstaka patienter blir allvarligt sjuka. Detta gäller fr.a. patienter som har underliggande riskfaktorer såsom kronisk lung- eller hjärtsjukdom, grav fetma, immunosuppression, graviditet, och hög ålder, men hos en mindre andel finns ingen underliggande sjukdom. Hos de allvarligt sjuka har det dominerande symptomet varit grav andningspåverkan som inte sällan krävt intensivvård i respirator och ibland även vård i s.k. konstgjord lunga (ECMO). Totalt sett så har dödligheten i den nya influensan hittills varit mycket låg. Detta beror till stor del på att äldre i mycket utsträckning infekterats. Det förefaller som de har ett partiellt skydd från tidigare genomgångna influensor. För de äldre som trots allt har infekterats så har dock risken för allvarlig sjukdom varit betydligt högre än för unga, friska personer. 2.5 Komplikationer Bakteriella komplikationer såsom lunginflammation, bihåleinflammation och mellanöroninfektion kan förekomma, men verkar hittills vara ovanligare än efter vanlig säsongsinfluensa. 7

9 2.6 Behandling Behandlingen vid influensa (även den nya influensan) är främst "symtomatisk", d.v.s. riktas mot patientens symtom fr.a. via febernedsättande läkemedel (obs! rikligt med dryck). Den nya influensan är känslig för de antivirala läkemedlen oseltamivir (Tamiflu ) och zanamivir (Relenza ), men inte mot de äldre antivirala läkemedlen amantadin och rimantadin. Tamifluresistens har från utlandet rapporterats från ett mycket litet antal patienter, men är för närvarande inte ett kliniskt problem. Antiviral behandling kan lindra symtomen, förkorta sjukdomstiden och minska risken för komplikationer om den ges inom två dagar efter insjuknandet. Läkemedlen kan även ges för att minska smittsamheten hos den sjuke samt för att förebygga att sjukdomen bryter ut hos personer som utsatts för smitta, så kallad post-expositions profylax (PEP). Bakteriella komplikationer behandlas med antibiotika om det behövs Vad gör jag om jag misstänker att jag är smittad? Stanna hemma om du misstänker att du är smittad av den nya influensan. De flesta personer behöver inte söka vård. Ofta räcker det med egenvård, se bilaga 1 1. Ring din vårdenhet/vårdcentral eller Sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 om du: har hög feber som inte går ner efter tre till fem dygn har feber som gått ner och sedan börjar stiga igen plötsligt blir mycket sämre har ett sjukt barn som inte vill dricka, äta eller leka Eftersom risken för smittspridning är stor ska du inte åka direkt till vårdenheten/vårdcentralen, utan ringa. 2.7 För information om den nya influensan Har du allmänna frågor om den nya influensan kan du vända dig till den telefonupplysning som startats gemensamt av svenska myndigheter. Numret är Det är kostnadsfritt och du kan ringa dygnet runt. 1 På återfinns egenvårdstipsen som pdf på dels svenska, dels övriga språk. 8

10 3 Smittskyddsåtgärder 3.1 Generella hygienregler Influensan sprids både via luften och genom direkt eller indirekt kontakt. Nedan följer ett antal generella tips: Undvik nära kontakt med personer som du vet är sjuka Om du själv är sjuk, håll lite avstånd till andra personer, för att undvika att de smittas Hosta eller nys i armvecket eller i en pappersnäsduk som du spolar ner på toaletten eller slänger i en soppåse Tvätta händerna med tvål ofta och noggrant, speciellt om du hostar och nyser Använd handsprit som komplement till handtvätt Undvik att röra vid ögon, näsa och mun, så slipper du smittas om du råkat ta i något föremål som influensavirus nyligen fastnat på 3.2 Ingen sjuknärvaro! Stanna hemma vid misstanke om influensa: plötslig feber ( mer än 38 grader) och influensaliknande problem (minst två av muskelvärk, ledvärk, huvudvärk, hosta, ont i halsen, snuva) eller lunginflammation utan annan uppenbar förklaring. Stanna hemma en till två dagar efter att febern släppt. Sök läkarvård vid allvarligare symptom. 3.3 Anmälan Anmäl omgående till din chef om du misstänker att du kanske fått influensa. Gör även sedvanlig sjukanmälan till lönekontoret och ange särskilt om det är misstänkt influensa. Kontakta vid behov sjukvårdens rådgivningstelefon (1177), som är rikstäckande och öppet dygnet runt. 3.4 Färre tjänsteresor Överväg inför tjänsteresor både inrikes och utrikes en extra gång om det är möjligt att genomföra uppdraget via telefon-, videokonferens eller e-post i stället. 4 Arbetsgivare 4.1 Tjänstledighet Tillämpa stor restriktivitet med att bevilja tjänstledigheter som inte utgör en rättighet enligt lag eller kollektivavtal, eftersom det kan befaras bli brist på personal. Ledigheter beslutas efter samråd med personalchefen. 9

11 4.2 Smitta på arbetsplatsen Vid konstaterad smitta på arbetsplatsen ska fysiska möten undvikas genom att konferenser sköts över telefon eller video ska så mycket information som möjligt spridas med e-post och på intranätet ska kollegor som har blivit utsatta för smitta, om möjligt arbeta hemifrån ska om möjligt undvikas att fler personer inom samma nyckelfunktion delar på samma tjänsterum 4.3 Arbeta hemma Vid vård av sjukt barn eller annan anhörig, om förskola eller skola stängts eller i andra situationer kan chefen diskutera med sin medarbetare om vissa arbetsuppgifter kan utföras hemifrån. Om barnet är friskt kan övervägas om det kan tas med till arbetsplatsen. Om hemarbetet avses pågå mer än två veckor träffas enskild överenskommelse enligt mallen för egentligt distansarbete. 4.4 Chefens ansvar Chefen: håller i vanlig ordning nära kontakt med de medarbetare som har insjuknat eller arbetar hemma och ser till att de nås av information från arbetsplatsen övervakar fortlöpande arbetssituationen för sina medarbetare omfördelar aktivt arbetsuppgifter och personal utifrån gjord prioritering allt eftersom situationen så kräver överväger att vid behov temporärt försöka utöka arbetstiden för de medarbetare som är i tjänst (Övertid kan beordras max 48 timmar per fyraveckorsperiod, max 50 timmar per kalendermånad, max 150 timmar per kalenderår). Enskild överenskommelse kan träffas med medarbetare om övertid utöver dessa gränser) överväger när och om det är lämpligt att medarbetare arbetar hemma kan beordra en medarbetare att i syfte att minska smittspridningen arbeta hemma under en kortare period kan inte beordra en medarbetare som verkar sjuk att vara sjukledig, men kan uppmana denne att gå hem för att inte smitta andra och kan tillfälligt beordra individen att med bibehållen lön arbeta hemma kan vid starkt behov vädja till medarbetare som har semester att avbryta denna och återinträda i tjänst (Semesterintrångsersättning utbetalas) 10

12 5 Arbetsrätt 5.1 Frågor och svar 1.Kan en arbetsgivare tvinga arbetstagare att vaccinera sig? Nej 2. Hur ska arbetsgivaren hanterar arbetsmiljörisker med koppling till den nya influensan? I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet, AFS 2005:1, (ladda ned den nedan) förtydligas arbetsgivarnas ansvar med avseende på smittrisker i arbetsmiljön. Bland annat ska arbetsgivare ha planerat för hur man ska hantera situationen om det inträffar en oönskad händelse. Planering för sådana händelser omfattar framtagning av skriftliga instruktioner samt övning. 3. Kan arbetsgivaren skicka hem en arbetstagare som visar symptom på influensa och betrakta arbetstagaren som sjuk? Sjukanmälan kan bara göras av arbetstagaren själv. Arbetstagaren bör uppmanas att sjukanmäla sig med hänvisning till att det är ett samhällsintresse att begränsa smittspridningen. 4. Innebär kollektivavtalet att arbetsgivaren kan stänga av en arbetstagare för att förhindra att influensan sprids? Nej. Det är inte möjligt, trots att det finns bestämmelse i kollektivavtalet som syftar till att avstänga en arbetstagare som misstänks ha en smitta som inte nedsätter arbetsförmågan. Avstängningen görs då i avvaktan på att behandlande läkare ska ta ställning till om arbetstagaren ska avstängas med stöd av smittskyddslagen. Partsavsikten är att avstängning på grund av förkylning och influensa inte ska ske med stöd av avtalets bestämmelser. Detta förändras inte av att influensa A (H1N1) för närvarande är upptagen som allmänfarlig sjukdom i bilaga till Smittskyddslagen. Om arbetstagaren dock är så pass sjuk att arbetsförmågan är nedsatt skulle det kunna innebära att han/hon utgör en säkerhetsrisk. Arbetstagaren skulle då kunna avstängas utan lön med stöd av arbetsmiljölagen. 5. Kan gravida, som av medicinska skäl inte kan vaccineras, avstängas med stöd av arbetsmiljölagen och uppbära havandeskapspenning? Berörda myndigheter (Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan) utreder för närvarande frågan. 6. Kan man vägra att komma till arbetsplatsen för att man är rädd att bli smittad? Nej, eftersom det inte föreligger risk för liv eller allvarlig risk för hälsan. 11

13 7. Finns det möjlighet att avstå från att kräva läkarintyg från och med den 8:e sjukdagen vid influensasymptom? Ja, det är möjligt att avstå från läkarintyg enligt bestämmelserna i AB. Försäkringskassan kan i enskilda fall besluta att läkarintyg inte behöver lämnas från och med den åttonde dagen. Så har skett tidigare vid infuensa med stor omfattning. 8. När bör friskanmälan ske? Som efter en vanlig förkylning/influensa, när man varit feberfri i 24 timmar och känner sig arbetsför igen 9. Kan sjuklön utges för karensdagen? Nej, det är inte möjligt att göra avvikelse från bestämmelserna om karensdag i sjuklönelagen. I och med att man smittar både innan symptom visar sig och när symtomen är så pass milda att man inte misstänker influensa, kommer denna typ av åtgärd ha marginell effekt ur smittosynpunkt. Därmed har frågan om karensdag ingen större betydelse för smittspridningen. Det är i stället viktigare att se till att så många som möjligt vaccinerar sig. 10. Kan man ändra arbetsplats så att arbetstagare arbetar på annan plats, exempelvis den egna bostaden, för att minska smittspridningen? För att ändra arbetsplats krävs en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare om inte annat framgår av anställningsavtalet. 11. Om en stor del av personalen på en arbetsplats insjuknat, är det då möjligt att låta personal från andra arbetsplatser vikariera för dem som är sjuka? Enligt 6 i AB är arbetstagaren skyldig att vikariera för annan arbetstagare hos arbetsgivaren. Skyldigheten sträcker sig utanför anställningsavtalet, vilket innebär att det kan bli aktuellt att till exempel arbeta med andra arbetsuppgifter och på annan arbetsplats. Detta innebär att exempelvis förskollärare och barnskötare inom barnomsorgen kan få vikariera som vårdbiträde inom handikappomsorgen. 12. Vilka regler gäller enligt arbetstidslagen och arbetstidsdirektivet? Enligt EG-rätten är det möjligt att göra en avvikelse från bestämmelserna om en genomsnittlig veckoarbetstid på 48 timmar, dygns- och veckovila. Avvikelse kan ske för de "tjänster som är oumbärliga för att skyddet av säkerhet, hälsa och allmän ordning skall kunna upprätthållas under förhållanden som är av exceptionellt allvarlig och omfattande art" - exempelvis en katastrof. Vad som kan avses med detta framgår av avsnittet offentlig verksamhet i vägledning av arbetstidslagen vid en pandemi. Nödfallsövertidsuttag kan bli aktuellt om en arbetstagare ligger nära 200 övertidstimmar och extra arbetstid måste tas ut eller i de fall man inte vill belasta den "vanliga" övertiden. Efter två dygns nödfallsövertid måste kollektivavtal träffas med facklig organisation om fortsatt uttag. Kompensation med enkel respektive kvalificerad övertid utges på vanligt sätt enligt 20 i AB. 12

14 13. Har arbetstagare rätt att kräva vaccination på arbetstid? Nej. Frågan är inte reglerad i AB. 14. Vilket försäkringsskydd gäller vid sjukdom och eller olycksfall för arbetstagare som fyllt 67 år? Lagen om sjuklön samt Trygghetsförsäkring vid arbetsskada gäller. 15. Är det möjligt att låta arbetstagare vikariera inom verksamhet där utdrag ur belastningsregistret krävs? Nej, det finns inte möjlighet att göra undantag från dessa regler. Mer info på 13

15 6 Vaccinering För att begränsa smittan av den nya influensan krävs stora insatser av Region Skåne, både när det gäller vaccinering, förebyggande arbete och sjukvård. Staten har beställt vaccin till hela befolkningen. Vaccineringen av Skånes invånare beräknas börja i mitten av september ( ) och pågå under större delen av hösten. 6.1 Administration Region Skåne ansvarar för såväl administration av vaccineringen, som utförande av den. Kommunen är behjälpliga i den omfattning Region Skåne anser att det finns behov av det. 6.2 Vårdpersonal Region Skåne ansvarar för att de har personal i den omfattning det behövs. 5-6 september började de med nedanstående inlägg i lokaltidningarna. Informationsblad återfinns på 2B9C71E093BD/151928/Vaccplan090909HRingberg.pdf 14

16 7 Städrutiner Under den period där smitta förekommer, kommer städresurserna omfördelas. Mer fokus hamnar på rengörning av ytor, handtag etc. 8 Verksamhetsprioritering 8.1 Prioriterade funktioner I förvaltningarnas respektive handlingsplaner återfinns prioriterade funktioner inom respektive verksamhet, samt tillhörande ersättningslistor. Vid en pandemi bedöms det vara den kommunala vården som blir hårdast ansträngd och som behöver prioriteras och förstärkas. 8.2 Prioriterade verksamheter Under den inledande fasen av pandemiberedskapsplaneringen i Sverige, önskade Länsstyrelsen i Skåne att få in de skånska kommunernas prioritering av verksamheterna, med tillhörande uppskattat antal anställda. Resultatet återfinns i figur 2. Det ska tilläggas att prioriteringen är gjord utifrån en pandemisituation, och ej kan direkt nyttjas i ett generellt beredskapsläge. 15

17 Figur 2 Prioriterade verksamheter i, samt uppskattat antal anställda inom verksamhetsområdena. 16

18 9 Administration 9.1 Ekonomi För att skapa en överblick kring vilka ekonomiska skadeverkningar som pandemiberedskapsarbetet medför, har det upprättats ett konto till vilket förvaltningarna härleder alla merinvesteringar som görs. 10 Intern kommunikation 10.1 Mål med kommunikationen Den interna kommunikationen om pandemin har följande mål: Medarbetare ska ha kunskap om hur de själva ska bete sig för attminska risken för smitta, samt vara motiverade att vaccinera sig. Medarbetarna ska ha övergripande kunskap om kommunens planering för att kunna hantera en stor personalfrånvaro Medarbetarna ska ha kunskap om var de kan få mer information och stöd Bevakningsgrupp För bevakning av pandemiläget såväl inom kommunen som i omvärlden och för samordning av information bildas en bevakningsgrupp. Denna avses aktiveras från och med v33. Uppgifter Bevaka pandemins påverkan på kommunen Bevaka pandemins spridning och konsekvenser. Bevaka nya rön för förebyggande av smittspridning Bevaka nya rön för behandling och profylax Ansvara för kommunens pandemi information Deltagare Kommunchef Kanslichef Räddningschef Beredskapssamordnare MAS Infoansvarig 17

19 Arbetsordning veckovis Veckodag Tid Händelse Kommentar Måndag Förvaltningarna skickar in ifylld rapporteringsblankett Skickas till Säkerhetssamordnare eller Beredskapssamordnare Måndag Bevakningsgruppen sammanträder Onsdag Minnesanteckningar skickas ut snarast möjligt, dock senast Sändlista Deltagarna KS:au Förvaltningschefer Pandemiansvariga Säkerhetsgruppen. Sammanträdes rum röd Anteckningar innehåller Sammanfattat läge inom kommunen Eventuella förslag på åtgärder för att stärka kommunen mot pandemins verkningar Nyheter och händelser som kan påverka kommunen Information från kommunen (såväl intern som extern) 10.3 Kommunikationskanaler Navet i s interna kommunikation om pandemin är veckogenomgången i bevakningsgruppen varje tisdag. Inför denna ska förvaltningsansvariga ha rapporterat in läget inom förvaltningen genom den veckorapportering som görs under måndagen. Som kompletterande och stödjande kanal används i första hand kommunens intranät. På intranätet ska följande information finnas samlad på en särskild plats: Sammanfattande anteckningar från veckogenomgången varje tisdag Råd och stöd om hur medarbetarna bör bete sig för att minska risken för smitta. Relevant arbetsrättslig information. Information om kommunens planering för att kunna hantera en stor personalfrånvaro. Information om hur man undviker att bli smitta och hur man undviker att smitta andra ska finnas på toaletterna och på andra lämpliga platser på alla kommunens verksamheter. 18

20 10.4 Kommunikationsansvar Cheferna har ansvar för att deras personal är tillräckligt informerad och har tillräcklig kunskap för att på ett bra sätt kunna möta pandemin. Informationsansvarig har ansvar för att informationen på intranätet är uppdaterad, korrekt och relevant för medarbetarna. Samtliga medarbetare har ett ansvar för att själva hålla sig uppdaterade med stöd av sina chefer och intranät samt med hjälp av förvaltningens informationsplanering Förvaltningsvis informationshantering Respektiver förvaltning har i sina handlingsplaner upprättat informationskanaler och tillvägagångssätt för att nå ut till sina medarbetare. Pandemiansvariga inom förvaltningarna ska från och med v 33 rapportera om arbetet som bedrivs inom den egna förvaltningen, samt hur dagsaktuell status avseende eventuellt smittade är. Rapporteringen sker genom bifogade rapporteringsblankett, och skickas till Säkerhetssamordnaren eller Beredskapssamordnaren för sammanställning i beredskapsgruppen och vidare förmedlan till Krisledningsnämnd då denna träder in. Återrapportering sker utöver detta till egen nämnd då denna sammanträder. Förslagsvis används mallen även för rapportering inom förvaltningen Varje förvaltning skall automatiskt rapportera till egen nämnd och Krisledningsnämnden om något av följande lägen uppstår: Mer än 10 % av personalen frånvarande Prioriteringar enligt handlingsprogrammet för pandemiberedskap måste börja användas eller viss verksamhet kan inte upprätthållas. 19

21 11 Krisledningsnämnd Om skulle drabbas av en extraordinär händelse sammankallas en krisledningsgrupp bestående av en krisledningsnämnd och tjänstemän i ledande ställning. Vid en allvarlig händelse i samhället kan kommunens krisorganisation ta över för att leda och samordna den kommunala verksamheten. I dessa lägen är krisledningsnämnden beslutande politisk nämnd och har samma ledamöter som kommunstyrelsens arbetsutskott. Till Krisledningsnämndens hjälp finns en stab bestående av förvaltningscheferna. Deras uppgift är att informera krisledningsnämnden om situationen inom den egna förvaltningen samt att verkställa krisledningsnämndens beslut. Krisledningens uppgift är att leda verksamheten samt inrikta, samordna och göra prioriteringar av insatser och resurser. Inom kommunen fördelas ansvaret för olika verksamheter på olika förvaltningar och bolag. Det ansvaret finns kvar även vid en extraordinär händelse och alla verksamheter i Ängelholm har därför en egen planering för sin beredskap. Det är händelsens omfattning som avgör om ansvaret stannar hos den enskilda förvaltningen eller om kommunens centrala krisledning tar över. Krisledningsnämnden kan ta över andra nämnders ansvarsområden Kommunfullfäktige Kommunstyrelse Krisledningsnämnd Figur 3 Vid en kris träder krisledningsnämnden in som ersättare för Kommunstyrelse och Kommunfullmäktige. 20

22 12 Kommunala entreprenörer Då tendenser att en pandemi är på gång att ta start, görs en översikt över de kommunala entreprenörer som är i behov av att höja beredskapen och planera för personalbortfall. Dessa ska erbjudas stöd i beredskapsplaneringen. 13 Dokument Startsida för de sidor som handlar om den nya influensan Sida med flygplatsaffisch Sida med affischen Undvik smitta Dold sida med InDesign-filer till Undvik smitta-affisch Sida med faktablad för skolor Sida med utbildningsmaterial PowerPoint Dokument Nationell plan för pandemisk influensa - Med underlag för regional och lokal planering Nationell kommunikationsplan för pandemisk influensa Beredskapslagrade antivirala läkemedel - Strategi för fördelning och distribution vid en influensapandemi Beredskapsplanering för en pandemisk influensa - Kunskapsunderlag om antivirala läkemedel mot influensa Vårdrelaterad smittspridning vid pandemisk influensa - Ett kunskapsunderlag 21

23 Lagstiftningsstöd för ickemedicinska åtgärder för att begränsa smittspridning vid en pandemi Icke-medicinska åtgärder för att begränsa smittspridning vid en pandemi stängning av skolor och förskolor - Vägledning för smittskyddsläkarna Rekommendationer för vaccination mot den nya pandemiska influensan A(H1N1) Smitta i förskolan - En kunskapsöversikt Icke-medicinska åtgärder för att begränsa smittspridning vid en pandemi stängning av skolor och förskolor - Vägledning för skol- och förskoleverksamhet Information och råd om nya influensan A (H1N1) - Till personal, elever och föräldrar i skolor och förskolor Influensa A(H1N1) - Checklista för skol- och förskolepersonal Smitta i förskolan Utbildningsmaterial Dessa dokument finns nu endast som pdf och inte som officiella publikationer. Adressen kan ändras senare Riktlinjer för hälso- och sjukvårdens handläggning av misstänkta fall av den nya influensan A(H1N1) df Arbetsfördelning under en pandemi - Vem inom hälso- och sjukvården får göra vad? emi.pdf Vård hemma vid influensa 22