Värmlandskooperativen och ett Europa/Värmland 2020

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värmlandskooperativen och ett Europa/Värmland 2020"

Transkript

1 Värmlandskooperativen och ett Europa/Värmland Ett försök från oss att måla vårt sammanhang i relation till Värmland växer och känner inga gränser, kommande strukturfondsprogram och Europa 2020 strategin. juni 2012

2 Värmlandskooperativen och ett Europa/Värmland Inledning Värmlandskooperativen önskar med denna skrift bidra till regionens framåtsyftade strategiarbete inte minst med koppling till regionala tillväxtprogrammet, de kommande strukturfondsprogrammen och Europa 2020 strategin. Skriften är ett initiativ från Värmlandskooperativens sida att relatera den sociala ekonomins verksamheter, regionalt, nationellt och internationellt till regionala, nationella och europeiska program och handlingsplaner. I utvecklingsarbetet av denna skrift har Värmlandskooperativen haft stöd av Gordon Hahn, verksamhetsledare Serus. Skriften är framtagen i juni månad Bakgrund och nutid På många håll runt om i Sverige pågår regionala analys- och policyprocesser för de nya regionala tillväxtprogrammen (Regionala utvecklingsstrategier, RUS. Dessa bör bygga på Europa 2020 strategin som har till målsättning att skapa smart, hållbar tillväxt för alla genom teknisk, grön och social innovation. Dessa program förväntas också ligga till grund för de kommande strukturfondsprogrammen I december 2011 presenterade alla regioner sina länsrapporter som kopplar samman Europa 2020 strategin med de regionala utvecklingsplanerna samt andra regionala och arbetsmarknadspolitiska utmaningar i länen. Värmlandskooperativen har tagit del av Region Värmlands identifikation och prioriteringar avseende länets framtida regionala tillväxtarbete fr.o.m Vi har förhoppning om att denna skrift kan förtydliga hur Värmlandskooperativen och andra organisationer inom den sociala ekonomin kan relateras till och medverka i det kommande regionala tillväxtarbetet. 2

3 När detta dokument skrivs pågår förhandlingar i Bryssel om sammanhållningspolitikens genomförande. Vid skrivandets stund har man fortfarande inte kommit överens om den gemensamma budgeten som även påverkar strukturfondernas storlek. Innan dessa beslut är på plats är det svårt för de svenska aktörerna att börja programskrivningen i Sverige. Våra källor menar därför att programmeringen av strukturfonderna förväntas att inledas under hösten Nationellt har näringsdepartementet utsett en samordnare (då förslaget är att tydligare kombinera regionalfond, socialfond och landsbygdsfond), arbetsmarknadsdepartementet har utsett en ansvarig skribent och landsbygdsdepartementet har gett i uppdrag till Jordbruksverket att ta fram ett nationellt förslag. Den nationella samordningen har påbörjats. Även på många håll i Sverige har den regionala processen påbörjats eller ligger i startgroparna där Regionförbunden samlas på Nuts 2 nivå för att skriva de regionala planerna. 2.1 Fakta I EU klargörs att för att främja den verkligt konkurrenskraftiga sociala marknadsekonomin har kommissionen gjort den sociala ekonomin och social innovation till centrala inslag både i den territoriella sammanhållningen och i sökandet efter nya lösningar på samhällsproblem, framför allt i kampen mot fattigdom och utestängning, i sin Europa 2020-strategi, i flaggskeppsinitiativet innovationsunionen, i den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning och i inremarknadsakten. Den sociala ekonomin sysselsätter idag mer än 11 miljoner arbetstagare i EU, vilket motsvarar 6% av den totala sysselsättningen. 1 Här återfinns framförallt verksamheter med särskilda organisationsformer (kooperativ, stiftelser, 1 Ciriec, The social economy in Europe, sid 48. 3

4 föreningar, ömsesidiga företag). I en undersökning från uppskattas andelen av den yrkesverksamma befolkningen som ägnar sig åt socialt företagande 3 till 4,1 % i Belgien, 7,5 % i Finland, 3,1 % i Frankrike, 3,3 % i Italien, 5,4 % i Slovenien och 5,7 % i Storbritannien. Omkring en fjärdedel av alla företag som bildas i Europa är sociala företag enligt denna undersökning. Dessa företag är ofta mer produktiva och konkurrenskraftiga än vad som verkar vara den rådande samhällsuppfattningen. Kraften i de sociala företagen beror på det mycket stora personliga engagemanget hos de anställda och på de goda arbetsförhållanden som företagen erbjuder. 4 Enligt SCB fanns det under november ,3 miljoner förvärvsarbetande i Sverige. Som förvärvsarbetande räknas alla personer som bedöms ha utfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka under november månad. Även de som varit tillfälligt frånvarande under mätperioden, t ex på grund av sjukdom, ingår. Statistik från SCB avseende ekonomiska föreningar, ideella föreningar och stiftelser (exkluderat bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrätter, hypoteksföreningar, ömsesidiga försäkringsbolag, sparbanker och understödsföreningar) visar att under 2009 fick personer kontrolluppgift från verksamheter inom den sociala ekonomin. 2 Terjesen, S., Lepoutre, J., Justo, R. and Bosma, N Global Entrepreneurship Monitor Report on Social Entrepreneurship. 3 Definieras här som en verksamhet med ett syfte som är socialt, miljömässigt eller av allmänt intresse. Detta kan innefatta tillhandahållande av tjänster eller utbildning till socialt missgynnade eller funktionshindrade personer, användning av vinsterna för sociala ändamål, organisation av grupper för ömsesidigt stöd för verksamhet av allmänt intresse osv. Ibid. s. 44. Notera att arbetsintegrerande sociala företag, vilken Värmlandskooperativen bl.a. utvecklat en modell kring endast är en liten del av sociala företag enligt detta perspektiv. 4 I Frankrike är t.ex. sjukskrivningarna mycket färre i sociala företag än i samtliga företag: 5,5% jmf med 22% Absence au travail pour des raisons de santé dans l économie sociale, Chorum, april 2011, 4

5 Den korrigerade statistiken för den sociala ekonomin visar på totalt kontrolluppgifter 2009, det vill säga 9% av de totala kontrolluppgifterna kommer från verksamhet inom den sociala ekonomin. Siffran skulle vara än större om det vore möjligt att statistiskt mäta ändamålsbeskrivningar snarare än associationsformer, då kooperativ ibland startar som aktiebolag eller i andra associationsformer. Olika studier visar också på att omkring 50-75% av allt arbete som utförs inom den sociala ekonomins organisationer är ideellt arbete. Motsvarande fakta har vi inte tillgång till avseende Värmlands län. Dock har Koopsamgruppen 5 redovisat att bara inom kooperationen finns fler än 3000 årsarbetstillfällen i Värmland. Antalet medlemskap i kooperativa företag/föreningar är fler än antalet invånare i Värmland. Värmlandskooperativen har vidare redovisat 72 nya kooperativa företag med säte i Värmlands län under de senaste två åren, 2010 och 2011, vilket sett till riket är näst bäst i Sverige (efter Göteborgsregionen) gjordes en utvärdering av den sociala ekonomins betydelse för välfärd, tillväxt och social sammanhållning i Värmland (Länsstyrelsen rapport 2004:10). En uppföljande utvärdering skulle tydligare kunna påvisa omfattning etc. i Värmland i relation till riket och/eller Europa. 2.2 Näringslivsutveckling Region Värmland har ett övergripande ansvar att utveckla näringslivet och erbjuda nödvändigt stöd för att fler och växande företag ska skapas i regionen. Vad som faktiskt anses som traditionellt företagande omtolkas runt om i Europa som ett svar bl.a. på den senaste finanskrisen. EU har t.ex. tagit fram ett initiativ för stärkande av socialt företagande och social ekonomi. För att främja Europas konkurrenskraft har kommissionen gjort den sociala ekonomin och social innovation till centrala inslag både i den territoriella sammanhållningen och i sökandet efter nya lösningar på 5 Koopsamgruppen Kooperation i samverkan består av Konsum Värmland, OK Värmland, Folksam, HSB Värmland, Riksbyggen samt Värmlandskooperativen. 5

6 samhällsproblem, framför allt kampen mot fattigdom och utestängning, i sin Europa 2020-strategi, i flaggskeppsinitiativet innovationsunionen, i den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning och i inremarknadsakten. I och med att ekonomiska verksamheter inom den sociala ekonomin (kooperativ eller föreningar med ekonomisk verksamhet) med hjälp av social innovation tillgodoser ouppfyllda sociala behov bidrar de till en smart tillväxt. Genom att ta hänsyn till miljöeffekterna och sin långsiktiga vision skapar de en hållbar tillväxt. Genom att betona det mänskliga och den sociala sammanhållningen står de i centrum för en tillväxt för alla. Motivet för dessa verksamheter är med andra ord att få till stånd sociala och ekonomiska förändringar som bidrar till målen för Europa 2020-strategin. Kommissionen har tagit fram en åtgärdslista för att svara på de stora utmaningarna för att verksamheter inom den sociala ekonomin ska bli fler och kunna växa. Dessa handlar främst om lagstiftning, finansiering och synlighet. Vi har förhoppningar om att dessa åtgärder också tydligare avspeglas i den regionala utvecklingsstrategin för Värmland. Noterbart är Bolagsverkets statistik avseende nyregistreringar där man påvisar en minskning av nyregistreringar med 16,3% för de vanligaste företagsformerna (enskild näringsidkare, aktiebolag, handelsbolag och kommanditbolag) för maj månad Samtidigt ökade antalet ekonomiska föreningar med 35%. 2.3 Innovation Innovation är viktigt och Värmland kan numera anses ha tydliga initiativ av innovativt klimat och klusterarbete/företagsamverkan. För att möta de framtida utmaningarna bör perspektivet på innovation breddas från att fokusera tekniska produktstarka innovationer till att även innefatta sociala tjänstestarka innovationer. Trots att termen social innovation är ett nytt begrepp så är sociala innovationer i sig något som funnits i alla tider. 6

7 Ser vi tillbaka historiskt har oftast sociala innovationer skapats från den sociala ekonomins verksamheter. För 100 år sedan var den sociala ekonomin den enda reella kraften för välfärd, demokrati och social förnyelse. Exempel på vedertagna sociala innovationer från den tiden är t.ex. sjuksköterskeutbildning (som startades av Röda Korset redan 1866), sjuktransporter, hemtjänst, tandvård, förlossningshem, bibliotek eller daghem. Idag ser vi andra sociala innovationer blomstra framväxta i den sociala ekonomin, bland annat för att motverka globala sociala klyftor (fair trade), minska det demokratiska underskottet (civila dialogen), folkhälsa (dialog och fysisk aktivitet), utveckla lokalsamhällen (bygdekooperativ m.m.) minska utanförskap (arbetsintegrerande sociala företag) etc. I många av Europas länder är social innovation synonymt med sociala företag eller den sociala ekonomin. En spännande tanke kan också vara att skapa möten mellan mera tekniska innovationer och sociala innovationer och på så sätt matcha kompetensbehov med arbetsmarknadspolitik, vilket skulle kunna prövas i samverkan mellan Värmlandskooperativen, Karlstad universitet och befintliga kluster. Vi delar Region Värmlands uppfattning om att Karlstad universitet är en nyckelspelare inom det regionala innovationssystemet. Vi förväntar oss att den regionala utvecklingsstrategin beaktar att innovation ska finnas inom såväl den tekniska, gröna som sociala sektorn. Att den åldrande arbetsföra befolkningen förväntas minska samtidigt som vi har ett växande utanförskap är en utmaning i många europeiska regioner, också i Värmland. Den sociala ekonomin är redan idag kompletterande aktörer inom bl.a. skola-, vård- och omsorgssektorn. För att klara av den framtida utmaningen med en åldrande befolkning och ett värdigt liv för de äldre, behöver välfärden tillgodoses med nya alternativa modeller. Den sociala ekonomin erbjuder innovativa sociala lösningar för att minska antalet personer som ofrivilligt står utanför arbetskraften. 7

8 I slutet av 2011 fanns omkring 300 företag i Sverige med det primära målet att ännu fler ska få arbete, s.k. arbetsintegrerade sociala företag. Människans kanske mest grundläggande behov är att vara behövd. Av olika anledningar hamnar människor utanför samhällslivet. Hela den frivilliga sektorn kan ses som en resurs för att återskapa det mänskliga behovet att vara behövd. Detta sker inte med automatik, flera olika sociala innovationer ligger till grund för den infrastruktur som bygger den sociala ekonomin och civilsamhället. Dessa måste aktivt stödjas för att utgöra och utveckla den roll som de har potential till. Värmlandskooperativen har på senare tid utvecklat en modell för framväxt av arbetsintegrerande sociala företag, vilken allmänt kallas Värmlandsmodellen för sociala företag. Konceptet används idag i nio län i Sverige. En modell som kan vidareutvecklas. 2.4 Globalisering Världen krymper och den regionala globala konkurrenskraften blir alltmer synlig och viktig att aktivt arbeta med. För Värmland handlar det mycket om att vara attraktiv inom t.ex. turism, stora arrangemang och skapande av det goda livet, i syfte att attrahera kompetent arbetskraft till regionen och undvika framtida arbetskraftbrist. I prioriteringarna lyfter Region Värmland också fram bl.a. kulturintegration, mångfalds- och jämställdhetsarbetet liksom bl.a. satsningar på infrastruktur inklusive bredband. Den sociala ekonomins aktörer bidrar till det attraktiva Värmland med flera aktörer inom t.ex. turismsektorn och besöksnäringen. Bredbandsföreningarna som sprider sig över länet är ett annat exempel. Vi påstår att med förståelse av sektorns ofta småskaliga och behovsstyrda verksamheter tillsammans med rätt och riktade stödinsatser finns stor potential för den sociala ekonomins aktörer att bidra till ett mera attraktivt Värmland. 8

9 2.5 Kompetensförsörjning Folkhögskolor och studieförbund är tillsammans med andra utbildningsaktörer drivkrafter för lokal och regional mobilisering, utveckling och tillväxt. Det stärkta samarbetet med olika aktörer i det civila samhället, näringslivet och den offentliga sektorn utvecklas ständigt, i sökandet efter lösningar på framtida samhällsproblem. Under höstterminen 2011 bedrevs närmare studiecirklar i bildningsförbunden i Sverige med närmare 1,8 miljoner deltagare och över unika individer, vilket motsvarar dubbelt så många som skrivits in i högskolor eller universitet i Sverige under samma period. Med detta som grund vill vi uppmärksamma bildningsförbundens och folkhögskolornas viktiga roll i den regionala kompetensutvecklingen. Tillgänglighet och tillgång till utbildning och kompetensutveckling är en vital del i medborgarnas livskvalitet och personliga utveckling. Vi skulle önska att den vikt den sociala ekonomins aktörer - tillsammans med folkhögskolorna och bildningsförbunden - spelar för det livslånga lärandet, lyfts in som en naturlig del i arbetet med kompetensutveckling. Vi vill även förtydliga att folkbildningsbegreppet bör vidgas till att inkludera hela den sociala ekonomins verksamheter (där bland annat även idrottsrörelsen och kyrkornas arbete ska uppmärksammas som viktiga delar av folkbildningen). Den sociala ekonomin och dess aktörer står för mötesplatser och lärandemiljöer i det lokala samhället. Samtidigt är det av vikt att påtala bristen av kunskap, liksom statistik och forskning avseende den sociala ekonomins villkor, förutsättningar och resultat. Vi bedömer att satsningar på ökad kunskap etc. också kan ge den sociala ekonomin och dess aktörer en ökad status vilket i förlängningen förväntas generera såväl flera verksamheter (företag, sysselsättning) som flera innovationer inte minst inom det sociala området. 9

10 En utvecklingsbar idé skulle vara den sociala ekonomins folkhögskola. Värmlandskooperativen och Värmlands Idrottsförbund kanske i samverkan med flera aktörer inom den sociala ekonomin skulle kunna driva en av länets folkhögskolor och skapa en folkhögskola med unik profilering och medverka till kompetensutveckling kopplat till den växande sociala ekonomin såväl i regionalt som nationellt och internationellt perspektiv. 2.6 Miljöomställningen Allt fler regionala, nationella och internationella utvecklingsstrategier bygger på balansen mellan ekonomisk, social och miljömässig tillväxt, inte minst vår gemensamma Europa 2020 strategi med smart hållbar tillväxt för alla. Detta är en omställning i sättet att se på regional utveckling och tillväxt. Den sociala ekonomin är på frammarsch inom dessa områden inte bara regionalt utan även nationellt och internationellt. Ett initiativ som får ökad uppmärksamhet är transition towns, eller Omställning Sverige. 6 Lokala utvecklingsgrupper på landsbygden och i stadsdelar samlas för att möta de utmaningar som följer av kombinationen oljetopp och klimatförändringar. Uppgiften är att inspirera, uppmuntra, stödja, lära upp och bygga nätverk för lokala utvecklingsgrupper som överväger, initierar och genomför omställningsinitiativ. Även det kooperativa ägandet har fått ett uppsving i Europa där medborgare går samman och äger vindkraftverk eller annan förnybar energi. Också bilkooperativ och inte minst många producerande småskaliga livsmedelsindustrier sker i former av kooperativa verksamheter och andra former inom den sociala ekonomin. Värmlandskooperativen ser att kooperativa lösningar kan vara viktiga lokala komplement avseende energi och miljöfrågor och smart hållbar tillväxt för alla

11 3.1 Sammanhållningspolitiken Sammanhållningspolitiken har en tydlig koppling till de sakområden som nämns i detta dokument. Utgångspunkten är att Värmlandskooperativen ställer sig positiv till strukturfonderna och att de har inneburit mycket för den sociala ekonomin i sin helhet. Tack vare fonderna har många framgångsrika projekt drivits, inte minst i Värmland. Mobilisering och aktivt deltagande från den sociala ekonomins aktörer är viktigt för att uppnå Europa 2020 strategin om smart hållbar tillväxt för alla. Enligt Europeiska Unionen finns det många sätt att stödja framväxten av fler och växande företag inom den sociala ekonomin och vi anser att detta är något som den svenska nivån måste beakta i skrivningar inför kommande strukturfondsperiod Europeiska regionalfonden kan stödja utvecklingen av företag i den sociala ekonomin på en rad olika sätt, precis som det finns möjlighet att stödja andra typer av företag. Dessa inkluderar finansiering av: - affärsrådgivning och vägledning (affärsplanering, coaching och mentorskap, stöd med marknadsföring) - lokaler för nystartade, företagskuvöser och liknande - innovation för att utveckla nya produkter, tjänster eller arbetssätt - hjälpa till att öppna nya marknader för företagande inom den sociala ekonomin genom att förbättra driftsättning och upphandling (t.ex. genom att införa sociala klausuler) - ökad kompetens, bättre statistik och forskning kopplat till den sociala ekonomin. 11

12 Ekonomiskt stöd kan levereras direkt till enskilda företag genom mellanhandsorganisationer som till exempel Coompanion/Värmlandskooperativen. Det finns allt fler finansiella institutioner som har kompetens att investera i företag inom den sociala ekonomin och många av de etiska bankerna är specialiserade på denna typ av investeringar. Inom Europeiska socialfonden finns stora möjligheter att kompetesutveckla företagen inom den sociala ekonomin. De arbetsintegrerande sociala företagen kan få stöd till uppstart och drift genom innovativa programstrukturer. Medlemsstaterna och förvaltningsmyndigheterna kan använda upphandling inom strukturfonder på ett sätt som stimulerar social innovation i arbetslivet och integration av marginaliserade grupper. Också inom Europeiska jordbruksfonden finns möjlighet att stödja utveckling av företagande inom den sociala ekonomin och lokala initiativ med bäring på t.ex. bygdekooperativ. Med detta som underlag finns det främst åtta (8) områden vi lyfter fram som särskilt vitala för ett effektivt genomförande: 1. Tematiskt område för den sociala ekonomin Ett eget tematiskt område för den sociala ekonomin skulle underlätta möjlighet att utvecklas. Därför efterfrågar vi: - Ett tematiskt område för sociala innovationer och den sociala ekonomins utveckling i Sverige/Värmland. - Tydligare och starkare fokus på att lyfta fram den sociala ekonomin i fonderna, då detta kommer innebära ett lyft för framförallt ungdomar och nyanlända i kampen mot ett växande utanförskap och arbetet med att utveckla gröna näringar. 12

13 - Stödjande av mellanhandsorganisation Coompanion/Värmlandskooperativen för stöd och support till samhällsentreprenörskap, social innovation, sociala företag och social ekonomi. - Åtgärdsområdet social innovation bör få en högre finansiering då det är av vikt att testa och utveckla innovativa sociala och samhälleliga lösningar innan de skalas upp. - Starkare incitament att kombinera regionalfondsinsatser och socialfondsinsatser i syfte att stärka de sociala företagen i Sverige. Kanske skulle också jordbruksfondsinsatser kunna kombineras med regional- och socialfondsinsatser. 2. Lokal utveckling Den sociala ekonomin liksom de mindre företagen skulle stärkas av decentraliserade delprogram för lokal utveckling inom ramen för ett offentligt/privat partnerskap. Detta skulle ge ett mycket större utrymme för mindre projekt som skulle vara till gagn för mindre organisationer och företag och dessutom ge dessa möjlighet att senare gå in i större projekt. Erfarenheterna visar även att större projekt inte ger lika snabba och stora effekter som mindre projekt. I mindre, mer lokala, projekt finns det större möjlighet för fler aktörer att delta samt större möjlighet till att uppnå efterfrågade resultat och effekter från projekten. Därför efterfrågar vi: - Lokala utvecklingsavtal liknande Leader som del av alla strukturfonder som också omfattar den modell av lokalt projektstöd som fanns under perioden En återgång till mindre och mer lokala projekt i kommande program. 13

14 3. Finansiell infrastruktur Den sociala ekonomins plattformar efterfrågar införandet av olika finansieringsinstrument såsom t.ex. revolverande kapitalfonder eller global grants för att mer effektivt nyttja medlen från strukturfonderna. Därför vill vi ha möjlighet till: - Revolverande kapitalfonder som Jeremie, Jessica och Jasmine. - Tydliggörande av vad dessa instrument ska göra, fungera och stödja. - Införande av Global Grants för utvecklingen av den sociala ekonomin i Sverige då det inte bara är ett sätt att effektivisera verksamheter utan även ett demokratiskt inslag där ansvaret decentraliseras till aktörer med god kunskap om området. 4. Samarbete och partnerskap Samarbete och partnerskap är någonting som Värmlandskooperativen värdesätter högt. Det krävs dock tydligare strukturer för hur dessa ska utformas. Vi understryker vikten av inflytande och delaktighet bland medverkande aktörer. Vi anser att det är vitalt att inkludera den sociala ekonomins aktörer fullt ut i strukturfondernas planering, genomförande och uppföljning. Med detta som grund efterfrågar vi: - Ett tydligare partnerskap med den sociala ekonomin då de drivkrafter som råder i sektorn är nödvändiga inom programmen. - Partnerskapet bör konkretiseras och beskrivas tydligare i programmet och samrådet gå utöver representation i ÖK och SFP. - Partnerskapet bör delges kunskap om den sociala ekonomins omfattning, villkor och förutsättningar för att skapa goda förutsättningar för ett välfungerande partnerskap. - Att partnerskapen har en tydlig balans mellan representerade offentliga, 14

15 arbetsmarknads- och civilsamhällets/den sociala ekonomins organisationer. 5. Regelverk och administration De samlade erfarenheterna visar på en tydlig problematik med administration och regelverkets utformning. Administrationen har varit alltför byråkratisk och har av många uppfattats som komplicerad. Med det som grund efterfrågar vi: - Ett nationellt regelverk för att förtydliga och strukturera arbetet. - En enhetlig myndighet för alla strukturfonderna för att förenkla och minska byråkratin. - En snabbare handläggning så att arbetet med projekten kan starta inom en rimlig tid från ansökan. - Enklare och tydligare utformade regler samt beskrivning av dessa redan i ett tidigt stadium i projektprocessen för att undvika att de istället konkretiseras i efterhand under granskning. - Att avsätta delar av det tekniska stödet till social ekonomi i syfte att säkerställa deltagande i beredningsorgan och samråd etc. 6. Likviditet och medfinansiering Ett av de största problemen under nuvarande programperiod har varit likviditetsproblemet. Det är svårt, ibland omöjligt, för små aktörer att ligga ute med pengar under längre perioder. Processen från ansökan till utbetalning måste bli mer effektiv så att pengarna når aktörerna snabbare, för att det ska vara möjligt för dem att genomföra sina projekt. När det gäller medfinansieringen efterfrågar vi också förändringar. Idag är det de mest utsatta grupperna i samhället som har svårast att uppnå tillräcklig medfinansiering, vilket försvårar genomförande av projekt för de 15

16 målgrupperna. Med detta till grund efterfrågar vi att: - Det ideella arbetet måste ges ett värde i medfinansieringsdebatten då det är en värdefull resurs som under denna programperiod inte kunnat utnyttjas till full potential. - Privata medfinansiärer skall tillåtas i projekten. - Den medfinansiering som staten tillför i socialfondsprojekt bör i högre grad riktas till de mest sårbara grupperna, vilka oftast har mycket låg ersättningsgrad. - Förskottsbetalning bör införas för att snabbt komma igång med projekten. - Projekt med tydlig samhällsnytta och sociala innovationer ska tillåtas gå med vinst för att underlätta övergång till ordinarie verksamhet. 7. Utvärdering Utvärdering av strukturfondsprojekt har varit viktiga men ibland felriktade. Vi ställer oss bakom ett starkt krav på uppföljning och utvärdering av projekt men efterfrågar att: - Hela partnerskapet engageras för att formulera mandatet för utvärderingar. - Resultaten av utvärderingarna bör spridas och användas till att förbättra framtida verksamheter. - Tydligare följa upp och utvärdera efter mätbara mål, företrädelsevis inom både miljö, ekonomi och den sociala dimensionen för att få ett brett perspektiv på hållbarhetsarbetet samt uppfyllandet av Europa Målstyrning bör sättas före regelstyrning, och utvärderingar bör vara 16

17 processinriktade med lärande som en utgångspunkt. - Hela övervaknings- och utvärderingssystemet bör säkra en minimikvalitet genom gemensamma obligatoriska indikatorer som återspeglar smart, hållbar tillväxt för alla. Begreppsdefinitioner Social ekonomi, även kallad idéburen sektor, tredje sektorn eller civilsamhälle, innebär verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Europa 2020 är EU:s tillväxtstrategi som beskriver hur EU fram till år 2020 ska arbeta för att bli en smart och hållbar ekonomi för alla. Sociala företag definieras här som en verksamhet med ett syfte som är socialt, miljömässigt eller av allmänt intresse. Detta kan innefatta tillhandahållande av tjänster eller utbildning till socialt missgynnade eller funktionshindrade personer, användning av vinsterna för sociala ändamål, organisation av grupper för ömsesidigt stöd för verksamhet av allmänt intresse osv. Ibid. s. 44. Arbetsintegrerande sociala företag är verksamheter som bygger på delaktighet för medarbetarna, är fristående från den offentliga sektorn och arbetar för att integrera människor som står långt från arbetsmarknaden i samhälle och arbetsliv. Sociala innovationer innebär idéer och arbetsmetoder som bemöter sociala frågor och problem på nya sätt. 17

18 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) finansierar projekt som syftar till att genom insatser inom infrastruktur, sysselsättning samt lokal och regional utveckling främja regional konkurrenskraft och ökad sysselsättning. Europeiska socialfonden (ESF) finansierar projekt som syftar till att förbättra medborgarnas liv genom bättre kompetens och ökad anställbarhet. Leader är en metod för att tillämpa stöd från landsbygdsprogrammet och grundar sig i trepartnerskap mellan offentliga, privata och ideella aktörer med syfte att utveckla landsbygden utifrån de lokala förutsättningarna. Europakommissionen har tillsammans med European Investment Bank utvecklat finansiella stödfonder för att främja finansiella instrument och fungera som tekniskt stöd. JEREMIE syftar till att förbättra tillgången till finansiering för små- och medelstora företag. JESSICA stödjer utvecklingen av stadsmiljö. JASMINE stödjer mikroföretag genom både finansiella instrument och tekniskt stöd. Global Grants innebär att en viss summa pengar överlåts till en särskild verksamhet/organisation för att förvaltas, och vidare delas ut, inom ramarna för förutbestämda kriterier. Genom partnerskap mellan olika sektorer och områden kan de olika parterna komplettera varandra genom att olika erfarenheter och egenskaper kombineras för att skapa nya synsätt och arbetssätt. Övervakningskommittén granskar och kvalitetssäkrar strukturfondernas arbete. Kommittén är sammansatt av företrädare från myndigheter, ideella organisationer, arbetsmarknadsorganisationer samt forskningsvärlden. 18

19 Strukturfondspartnerskapet har i uppgift att prioritera bland de godkända ansökningarna, utifrån vilka som bäst kan bidra till respektive regions utveckling. Partnerskapet består av representanter för kommuner och landsting, för arbetsmarknadens organisationer samt för länsstyrelser, intresseorganisationer och föreningar. Civilsamhället kan referera till interaktionen mellan medborgarna och deras livsvärden samt till de organisationer, föreningar, förbund eller andra sammanslutningar som inte är en del av de offentliga aktörerna. Social Return on Investment (SROI) analyserar effekter som saknar marknadsvärde, så som t.ex. självkänsla och miljöpåverkan vilket ger en bredare bild av relationen mellan investering och dess värdeskapande effekter. Socioekonomiskt bokslut utgår från verksamhetens ordinarie bokslut och kompletteras med externa effekter av verksamheten. Bokslutet redovisar huruvida verksamheten ger samhället (och inte bara den egna verksamheten) en ekonomisk vinst. NUTS är ett system som används inom EU:s medlemsstater för att kateegorisera geografiska områden. I Sverige finns det åtta NUTS 2 regioner: Stockholm, Östra Mellansverige, Småland och öarna, Sydsverige, Västsverige, Norra Mellansverige, Mellersta Norrland samt Övre Norrland. 19

20

Regional tillväxtpolitik allas ansvar?

Regional tillväxtpolitik allas ansvar? Regional tillväxtpolitik allas ansvar? Anna Olofsson, Enheten för Regional tillväxt, Från regionalpolitik till en regional tillväxtpolitik 1995 - Regionalpolitikens mål: att skapa förutsättningar för hållbar

Läs mer

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020

Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020 Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020 Robert Nyholm Internationella Staben Enheten EU fondsamordning 1 EU-fonderna Verktyg för att uppnå Europa 2020-strategin Europeiska socialfonden

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 Nio strukturfondsprogram i Sverige 2014-2020 Norra Mellansverige 2 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 3 Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna! Lanseringskonferens av EU:s fonder Välkomna! Strukturfondspartnerskap Ordförande Kommuner och Landsting (tio) Arbetsmarknadens organisationer (fem) Länsstyrelser (tre) Arbetsförmedling/Försäkringskassa

Läs mer

Civilsamhället Social Ekonomi Definition Omfattning - Ekonomi

Civilsamhället Social Ekonomi Definition Omfattning - Ekonomi Civilsamhället Social Ekonomi Definition Omfattning - Ekonomi Linköping 20130212 Gordon Hahn 1 2 - AGENDA Vad är civilsamhället idéburet företagande social ekonomi socialt företagande Hur stor är denna

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU-programenheten Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt samarbete A. Gränsregionalt

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer

FINNS DET EN MÖJLIGHET ATT SKAPA EN KAPITALFOND FÖR LOKAL UTECKLING, UNDER KOMMANDE STRUKTURFONDSPERIOD?

FINNS DET EN MÖJLIGHET ATT SKAPA EN KAPITALFOND FÖR LOKAL UTECKLING, UNDER KOMMANDE STRUKTURFONDSPERIOD? 13/06/2005 FINNS DET EN MÖJLIGHET ATT SKAPA EN KAPITALFOND FÖR LOKAL UTECKLING, UNDER KOMMANDE STRUKTURFONDSPERIOD? - Svar, Ja! Tekniskt sett finns det inga hinder som omöjliggör att en kapitalfond upprättas

Läs mer

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala

Läs mer

STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31

STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31 STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31 INNEHÅLL INLEDNING...5 Strukturfonderna i Sverige 2007-2013...5 Organisation och

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt

Läs mer

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

Europaforum Norra Sveriges synpunkter och rekommendationer kring ESI-fondernas programskrivningsprocess i Sverige.

Europaforum Norra Sveriges synpunkter och rekommendationer kring ESI-fondernas programskrivningsprocess i Sverige. Antaget vid Europaforum Norra Sverige XXI, Östersund 13 mars 2015 Europaforum Norra Sveriges synpunkter och rekommendationer kring ESI-fondernas programskrivningsprocess i Sverige. Europaforum Norra Sverige

Läs mer

Regionalt Utvecklingsansvar- Landstingets uppdrag växer

Regionalt Utvecklingsansvar- Landstingets uppdrag växer 1 (8) Landstinget har ansökt hos regeringen om att få bilda en regionkommun från och med den första januari 2017. Om regeringen säger ja, betyder det att uppdraget för landstinget växer. Förutom nuvarande

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13)

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13) YTTRANDE 1 (5) s.registrator@regeringskansliet.se s.sfo@regeringskansliet.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM S2013/2054/SFÖ Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens

Läs mer

Beslut om att bevilja medel till Region Värmland för projekt Tekniskt stöd för Strukturfondspartnerskapet i Norra Mellansverige.

Beslut om att bevilja medel till Region Värmland för projekt Tekniskt stöd för Strukturfondspartnerskapet i Norra Mellansverige. Enheten för ekonomi Hanna Bäckman, 054-7011036 Hanna.backman@regionvarmland.se TJÄNSTEUTLÅTANDE REGIONSTYRELSEN REGION VÄRMLAND RV2015-634 Sida 1(5) Beslut om att bevilja medel till Region Värmland för

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

2015-12-18. 15 oktober 2015

2015-12-18. 15 oktober 2015 15 oktober 2015 Information om Operativt program för lokalt ledd utveckling med stöd från Regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Socialfonden (ESF) 2014-2020 Uppdraget och bakgrund Samordning med andra

Läs mer

Västsverige i EU:s sammanhållningspolitik

Västsverige i EU:s sammanhållningspolitik Västsverige i EU:s sammanhållningspolitik 1.Lissabon, Göteborg G och Hela EU skall leva! 2. Perioden 2007-2013 2013 3. Nya utmaningar + verktyg 4. Partnerskap 5. Sveriges strategi 2007-2013 2013 6. JEREMIE

Läs mer

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken

Läs mer

Förstudie av sociala företag

Förstudie av sociala företag Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Individ- och familjeomsorgen vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-03-10 Handläggare Elisabeth Richter Hagert Telefon: 08-508 14 000 Solveig Blid Telefon: 08-508

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige.

Läs mer

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer som du är anmäld

Läs mer

Utlysning för Sydsverige

Utlysning för Sydsverige 1 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Sydsverige Nu kan ni söka stöd för projekt inom Programområde 3 Sysselsättningsinitiativet

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår

Läs mer

Överblick av Strategi för Lokalt Ledd Utveckling inom Upplandsbygd 2014-2020

Överblick av Strategi för Lokalt Ledd Utveckling inom Upplandsbygd 2014-2020 Överblick av Strategi för Lokalt Ledd Utveckling inom Upplandsbygd 2014-2020 Sammanfattning Upplandsbygd är en ideell förening med ansvar att vara en drivande partner för landsbygdens aktörer inom Lokalt

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Riktlinje 2010-06-02 Riktlinje för internationellt arbete Diarienummer: KS 2010/232 Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Om riktlinjen Riktlinje för internationellt arbete är en gemensam riktlinje

Läs mer

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. 2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder

Läs mer

Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun

Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun Inriktning Grunden i Södertälje kommuns internationella arbete är denna policy som är antagen av kommunfullmäktige. Internationella policyn anger de

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg 2011-11-07 kl 15.00 18.30

Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg 2011-11-07 kl 15.00 18.30 Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Sammanträde Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg 2011-11-07 kl 15.00 18.30 NÄRVARANDE Ledamöter: Ulrika Frick, VGR ordförande Rosie Rothstein, VGR Marie-Ann

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Föreningar som var representerade: Gotlands Föreningsråd Studieförbundet Vuxenskolan Demokrati

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR REGION GOTLAND

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR REGION GOTLAND Fastställd av regionfullmäktige 2014-06-16, 98. Syftet med Region Gotlands internationella strategi är att vara ett verktyg för förtroendevalda och anställda inom regionen samt att fungera som stöd och

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM27. Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM27. Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013 Jordbruksdepartementet 2004-11-15 Dokumentbeteckning KOM(2004) 497 Förslag till rådets förordning om Europeiska

Läs mer

Roland BLADH 30 augusti 2012. Roland.Bladh@ec.europa.eu

Roland BLADH 30 augusti 2012. Roland.Bladh@ec.europa.eu Europa 2020 och Socialfonden Roland BLADH 30 augusti 2012 DG Employment, Social Affairs and Inclusion Roland.Bladh@ec.europa.eu www.ec.europa.eu/social europa eu/social Sammanhållningspolitiken 2014-20

Läs mer

Socialt företagande. Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör

Socialt företagande. Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Socialt företagande Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom satsningen på socialt företagande i KAK, Köping - Arboga - Kungsör.

Läs mer

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt "Pilotverksamhet för utformningen av ett regionalt yrkesvux Utlysning Nationellt

Läs mer

Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan

Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan 1(30) INFORMATION 2014-01-28 Dnr 3.2.17-2297 13 Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan Dokumentet i sin helhet består av både anvisningar, färdigskriven text och luckor där ni på länsstyrelserna

Läs mer

Leader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap

Leader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap Leader en metod för landsbygdsutveckling Grundkunskap Leader betyder Länkar mellan åtgärder för att utveckla landsbygdens ekonomi Vi börjar med en titt i backspegeln, Leader har ju faktiskt funnits i Sverige

Läs mer

Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter

Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-09-24 LS 1405-0688 Landstingsstyrelsen Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

YTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Regionstyrelsen Maria Lindbom Handläggare 040-675 32 30 Maria.Lindbom@skane.se YTTRANDE Datum 2016-06-02 Dnr 1601273 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU

Läs mer

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och

Läs mer

Ålands innovationsstrategi

Ålands innovationsstrategi Ålands strategi för smart specialisering Landskapsregeringen 12.5.2015 Bilaga 6 Krav på en innovationsstrategi enligt den allmänna strukturfondsförordningen för finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. 2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen

Läs mer

Socialfondsprogrammet

Socialfondsprogrammet Socialfondsbroschyr 2015.indd 1 Europeiska socialfonden 2014 2020 2015-03-26 11:21 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för

Läs mer

Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018

Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018 Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018 Innehållsförteckning 1 Vision för näringsliv och arbetsmarknad... 3 1.1 Övergripande mål från kommunens vision... 3 1.2 Syfte... 3

Läs mer

Strategi EU-kontor Skåne Nordost

Strategi EU-kontor Skåne Nordost Strategi EU-kontor Skåne Nordost 1 Innehållsförteckning 1. Syfte sid. 3 2.1 Mål/inriktning sid. 3 2.2 EU 2020 sid. 4 3.1 Verksamhetsutveckling sid. 4 3.2 Metod och genomförande sid.5 4.1 Strategisk påverkan/samverkan

Läs mer

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011 Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning

Läs mer

Ny struktur för Landsbygdsprogrammet 2014-2020 överordnat Växtlustteman

Ny struktur för Landsbygdsprogrammet 2014-2020 överordnat Växtlustteman Ny struktur för Landsbygdsprogrammet 2014-2020 överordnat Växtlustteman EU 2020 är EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi. Den har tre prioriteringar om smart, hållbar och inkluderande tillväxt

Läs mer

Kommunal medverkan inom lokal ledd utveckling genom Leadermetoden under EU:s strukturfondsprogram 2014-2020

Kommunal medverkan inom lokal ledd utveckling genom Leadermetoden under EU:s strukturfondsprogram 2014-2020 Kommunstyrelsens kontor Handläggare: Ylva Hedman Datum 2015-03-24 Dnr KS 2015/01 10 Till Kommunstyrelsen Kommunal medverkan inom lokal ledd utveckling genom Leadermetoden under EU:s strukturfondsprogram

Läs mer

Vägledning inför utlysning för projekt inom Europeiska Socialfonden för elever som inte fullföljer gymnasiet

Vägledning inför utlysning för projekt inom Europeiska Socialfonden för elever som inte fullföljer gymnasiet Vägledning inför utlysning för projekt inom Europeiska Socialfonden för elever som inte fullföljer gymnasiet Mars-april 2015 1 2 Innehåll Inledning 4 Utlysning unga 15-24 år 4 Nationellt 4 Östra Mellansverige

Läs mer

Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11

Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11 Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11 Visionen, äventyret och allvaret i Europatanken Gunnar Anderszon, SKL, Socialfondskommittén

Läs mer

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför

Läs mer

Leader Sverige 2007-2013. Rikstäckande decentraliserad organisation. 63 Geografiska områden = Resultat enheter Ca 200 anställda Ca 1000 LAG-medlemmar

Leader Sverige 2007-2013. Rikstäckande decentraliserad organisation. 63 Geografiska områden = Resultat enheter Ca 200 anställda Ca 1000 LAG-medlemmar Leader Sverige 2007-2013 Rikstäckande decentraliserad organisation. 63 Geografiska områden = Resultat enheter Ca 200 anställda Ca 1000 LAG-medlemmar LEADER - Liaisons Entre Actions de Dévelopment de l

Läs mer

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Handling för tillväxt... 2

Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Folkbildning - Folkhögskolor. Regionala utvecklare?

Folkbildning - Folkhögskolor. Regionala utvecklare? Folkbildning - Folkhögskolor Regionala utvecklare? Definitionen Begreppet folkbildning har ingen entydig definition i litteraturen. I olika rapporter identifieras studieförbunden, folkhögskolorna, folkbiblioteken,

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna

Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Webbversion Skicka vidare Dela: November 2015/Nr 3 Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Nu har landsbygdsprogrammet sakta men säkert kommit igång och de ansökningar om stöd som kommit in sedan

Läs mer

LEIPZIGSTADGAN om hållbara städer i Europa

LEIPZIGSTADGAN om hållbara städer i Europa LEIPZIGSTADGAN om hållbara städer i Europa antagen vid det informella ministermötet om stadsutveckling och territoriell sammanhållning i Leipzig den 24 25 maj 2007 FÖRORD "LEIPZIGSTADGAN om hållbara städer

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.10.2007 KOM(2007) 621 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism SV SV MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Tillsammans. Ju fler som drar åt samma håll, desto större är chansen att lyckas. Så enkel är den grundläggande idén bakom

Läs mer

Sammanställning av EU:s policy och program inom turism

Sammanställning av EU:s policy och program inom turism Sammanställning av EU:s policy och program inom turism Av Christoffer Björkman Praktikant, Höstterminen 2009, North Sweden European Office Handledning: Mona Mansour 2009-12-10 1 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Strategi för Corporate Social Responsibility

Strategi för Corporate Social Responsibility Strategi för Corporate Social Responsibility Sammanfattning Stockholm stad är i stark tillväxt och har höga målsättningar för att utveckla en jämlik och hållbar stad. För att systematiskt styra bostadsbolagens

Läs mer

EUROPEISKA SOCIALFONDEN INVESTERAR I MÄNNISKOR. Så här fungerar ESF. Ett socialt Europa

EUROPEISKA SOCIALFONDEN INVESTERAR I MÄNNISKOR. Så här fungerar ESF. Ett socialt Europa EUROPEISKA SOCIALFONDEN INVESTERAR I MÄNNISKOR Så här fungerar ESF Ett socialt Europa Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen

Läs mer

Svenska ESF-rådet 4 oktober 2013

Svenska ESF-rådet 4 oktober 2013 Svenska ESF-rådet 4 oktober 2013 Susan Sundqvist Pettersson Susan.sundqvist-pettersson@esf.se Tfn. 036-34 57 32 Svenska ESF-rådets uppdrag Förvalta Socialfonden Förvalta Integrationsfonden Genomföra Östersjöstrategin

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Lokalt ledd utveckling gör skillnad

Lokalt ledd utveckling gör skillnad Lokalt ledd utveckling gör skillnad Bakgrund Lokalt ledd utveckling stammar ur de erfarenheter man har av flera programperioder med Leadermetoden inom EU. Leader var från början ett gemenskapsinitiativ

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA SLUTLIGT FÖRSLAG 05.05 2015 INLEDNING De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA Europeiska unionen står i ett vägskäl. Det har funnits

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Information och råd. Ver. 1, 071217

Information och råd. Ver. 1, 071217 Information och råd till dem som beviljats stöd ur något av de Regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Ver. 1, 071217 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Information

Läs mer