LandsbygdsnäteT, LANDSBYGDSNÄTET PM. Länsbygderåd i Örebro län, utvärdering av verksamheten Bakgrund. Metod. Utvärderingsarbetet

Transkript

1 LANDSBYGDSNÄTET PM LÄNSBYGDERÅD ÖREBRO LÄN LandsbygdsnäteT, Länsbygderåd i Örebro län, utvärdering av verksamheten INNEHÅLL: Bakgrund Metod Utvärderingsarbetet Verksamhetsplanering Bilagor LandsbygdsnäteT, Länsbygderåd i Örebro län Lars Carlsson, Ordförande E:\Mina dokument\bygderörelsen\länsbygderådet\info\websida\sidstruktur\lbr\historik\landsbygdsnätet\2000 utvärdering2.doc

2 LANDSBYGDSNÄTET PM LÄNSBYGDERÅD ÖREBRO LÄN LandsbygdsnäteT, Länsbygderåd i Örebro län, utvärdering av verksamheten Bakgrund Bygderörelsen i landet har idag lokala utvecklingsgrupper, som arbetar för bygdens utveckling. Dessa bygdegrupper är anslutna till Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva, som samordnar på riksplanet och har aktiviteter som rör lokala grupper. För att samordna länets bygdegrupper i ett nätverk, bildades i nov. 1996, Landsbygdsnätet Örebro län (LBN), bl.a. med avsikt att enklare och smidigare utbyta information mellan grupperna och Folkrörelserådet, länsstyrelsen, kommunerna samt andra myndigheter och aktörer. Vid starten fanns ett 50-tal aktiva grupper, som idag har ökat till 119 st grupper. Efter bildandet har LBN erhållit ekonomiskt projektstöd från Länsstyrelsen Örebro län, Örebro läns landsting, Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva samt länets kommuner under tre år för att täcka kostnader för: - en halvtidstjänst och nödvändiga kringkostnader för att förmedla kontakter mellan lokala grupper, initiera och anordna utbildningar och studieresor, samordna gemensamma ansökningar för deltagande i Landsbygdsrikdag, information och utgivande av infoblad, hålla kontakt med Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva, söka projektbidrag och genomföra projekt samt för att klara nödvändiga administrativa uppgifter. - att LBN skall delta i olika nätverk/samarbetsgrupper, exempelvis L&sek-gruppen, kommunbygderåd och Folkrörelserådets träffar för länsbygderåd. - att kunna arvodera resurspersoner rekryterade både utifrån och från vårt eget län och för att genomföra träffar och utbildningar i syfte att förverkliga ett nerifrån och upp perspektiv. Motivet till erhållet projektstöd (från länsstyrelsen) är att regionalpolitiken skall grundas på ett nerifrån-upp perspektiv och de lokala initiativen skall tas till vara. Länsstyrelsens roll är att stimulera den lokala utvecklingen och verka för att samordna de olika insatser som görs. Bildandet av Landsbygdsnätet i Örebro län ligger i linje med dessa mål. Projektstödet har tilldelats Landsbygdsnätet för att uppfylla följande syften: Att stödja och stimulera det lokala utvecklingsarbetet. Att hålla kontakt och bygga nätverk mellan landsbygdens aktörer. Att verka för en levande landsbygd med god service. Dessa syften har resulterat i ett antal prioriterade insatsområden: Information- möten- goda exempel- opinionsbildning- rådgivning- bollplank. Samverkan- kommunikation- erfarenhetsutbyte- nätverksbyggande. Utbildning- kurser- seminarier- konferenser. Projektarbete- utvecklingsfrågor- remissinstans. Målsättningen med LBN:s verksamhet, inom ovan nämnda insatsområden, har varit att kunna uppvisa följande resultat inom en treårs period:" 100 bygdegrupper i Örebro län år Utge Informationsblad 2-4 ggr per år. Kommunbygderåd i samtliga kommuner. Initiera och arrangera Länsbygdemöten. Länsbygderåd etablerat för länssamverkan. Kontaktmöten hos bygdegrupper, kommuner m.fl. Landsbygdsprogram antagna. Utbildning Bygde.net och landsbygdsutveckling. E:\Mina dokument\bygderörelsen\länsbygderådet\info\websida\sidstruktur\lbr\historik\landsbygdsnätet\2000 utvärdering2.doc

3 LANDSBYGDSNÄTET PM LÄNSBYGDERÅD ÖREBRO LÄN Nätverksbyggande. Projektarbete Metod Efter genomförd verksamhet ser Landsbygdsnätet att det är viktigt att man gör en utvärdering där man belyser måluppfyllelse, gjorda erfarenheter samt hur dessa erfarenheter kan användas i det fortsatta arbetet. Utvärderingen av Landsbygdsnätets verksamhet har gjorts med hjälp av metoden Egen utvärdering, utvecklad av stiftelsen Cesam.. Bilaga 1. Utvärderingsarbetet Arbetet med de tidigare redovisade målsättningarna har i denna utvärdering granskats och presenteras här var och en utifrån följande struktur; se bilaga 2. Mål Måluppfyllelse Gjorda insatser Lärdomar erfarenheter Nödvändiga fortsatta insatser Bilagan är uppställd i tabellformat vilket gör redovisningen överskådlig. Det blir på så sätt lätt att följa målen via måluppfyllelse och gjorda insatser för att slutligen lätt kunna se vilka erfarenheter man har fått och hur dessa kan användas i fortsatt verksamhet. I den femte kolumnen presenteras de åtgärder som behövs för att ta tillvara de lokala gruppernas resurser som en del i länets tillväxt i fortsättningen. Slutsats av utvärderingen Av ovanstående utvärdering kan vi utläsa att syften och mål har uppfyllts vad gäller antalet bygdegrupper och nätverkets etablering, information, möten, samverkan, utbildning samt attprojektarbetet har kommit en bra bit på väg men behöver ytterligare insatser. Att kommunbygderåden ej är helt etablerade liksom att inga nya landsbygdsprogram har antagits.. Målet Nätverksbyggande har varit en av de viktigaste insatserna de första 3 åren. Det viktigaste resultatet är Landsbygdsnätets medverkan i L&sek-gruppen. Den lokala nivån har synliggjorts och är representerad bland övriga aktörer inom partnerskapet i länet. Utbildning i allmänhet och IT-utbildning i synnerhet har genomförts, om än i något mindre omfattning än vad som från början var planerat. Ett IT-Bygde.Net projekt blev på grund av medelsbrist ej genomfört. Utbildning är ett verksamhetsområde som kommer att prioriteras under kommande 3 årsperiod. Under 1999 har projektet Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län genomförts. Bilaga 5. Erfarenheterna av projektet är att de lokala grupperna uppskattar personliga besök av någon som har kontaktnät och som de kan testa av sina idéer med. De önskar också hjälp med att hitta finansiering, E:\Mina dokument\bygderörelsen\länsbygderådet\info\websida\sidstruktur\lbr\historik\landsbygdsnätet\2000 utvärdering2.doc

4 LANDSBYGDSNÄTET PM LÄNSBYGDERÅD ÖREBRO LÄN främst till mindre projekt för att komma igång. Av den anledningen har verksamhetsstöd tillkommit under 1999 som en ny punkt i Landsbygdsnätets verksamhetsplanering. Verksamhetsplanering Utifrån slutsatserna av denna utvärdering är det LBN:s bedömning att följande aktiviteter behöver prioriteras inom den närmaste 3 års perioden. Dessa är här sorterade under tidigare nämnda insatsområden: Vid det under 1999 genomförda inventeringsprojektet har de lokala grupperna efterfrågat verksamhetsstöd. Av den anledningen har den punkten tillkommit nedan. Information Informationsblad, möten, Internet, rådgivning, vara partner och bollplank. Kommunikation samverkan Fortsätta nätverksbyggandet och identifiera goda resurser. Fånga upp nya grupper, initiera och stimulera. Hålla aktuellt register över länets bygdegrupper och övriga aktörer. Stödja bygdegruppernas kommunvisa samarbete, (ex.vis genom kommunbygderåd). Vara en representant för den lokala nivån i länssamarbetet inom lokal utveckling och social ekonomi och på nationell nivå inom bygderörelsen. Utbildning kompetensutveckling arrangera och delta i möten, seminarier, konferenser anordna bred utbildning för såväl eldsjälar som politiker / tjänstemän Verksamhetsstöd Ge kunskap och vara kompetensresurs, lotsa rätt, ge erfarenheter och goda exempel Fokusera på enskilda frågor och driv opinion i aktualiteter. Kanalisera stödformer och utveckla nya resurser till bygderörelsen Projektarbete Ta initiativ, vara pådrivare, kontaktlänk för och/eller samverka i projektarbeten som spänner över större områden, hela länet eller delar av detsamma. Förslag till verksamhetsplan 2000 bifogas. Bilaga 3. Viktiga åtgärder Vårt inventeringsprojekt har visat att de flesta grupperna önskade mycket mer information och erfarenhetsutbyte, att de vill delta i nätverk och ha gemensamma träffar, de vill ha mera stöd och rådgivning samt utbildning inom framförallt ekonomi/finansiering och mobilisering/demokrati. IT och bygde.net har också hög prioritet liksom EU frågor.. Behovet av ökande kunskaper har bidragit till ett samarbete mellan Landsbygdsnätet, Folkhögskolorna i länet, ABF och SV. Detta resulterade i två seminarier i Lokal utveckling på Fellingsbro och Karlskoga Folkhögskolor i början av februari Detta bör kunna E:\Mina dokument\bygderörelsen\länsbygderådet\info\websida\sidstruktur\lbr\historik\landsbygdsnätet\2000 utvärdering2.doc

5 LANDSBYGDSNÄTET PM LÄNSBYGDERÅD ÖREBRO LÄN utvecklas till en del i det kompetensutvecklingspaket som diskuteras under arbetsnamnet L&SEK-akademin, där också Universitetet kommer att ingå. Vid de två seminarierna i början av februari 2000 önskade deltagarna utbildning i mobilisering, ledarskap samt Ekonomi med EU-kunskap. De viktigaste åtgärderna för LBN detta år är. 1. att lägga upp och genomföra utbildningar för de lokala gruppernas aktiva medarbetare i samarbete med folkhögskolorna i länet. 2. att inom partnersamarbetet i L&sek svara för informations och rådgivningsinsatser till länets grupper samt utifrån inventeringen analysera och förädla utvecklingsideér. 3. att med Folkrörelserådets bygde.net som bas utveckla IT användningen för lokala grupper 4. Fortsätta nätverksbyggandet och öka samarbetet mellan lokala grupper och mellan olika aktörer inom lokal utveckling och social ekonomi. Landsbygdsnätet i Örebro vill av följande skäl prioritera följande större aktiviteter bland de ovan nämnda: Utbildningar / Seminarier. Målet är att genomföra fem seminarier på var och en av tre platser i norra, södra och västra delen på länet. Dessa riktas dels till aktiva personer inom bygderörelsen och dels till politiker och tjänstemän i kommuner och landsting samt andra aktörer inom lokal utveckling. Samverkan / Information / Rådgivning. I tillväxtavtalets del om Social ekonomi och lokal utveckling är samverkan mellan länsaktörer och organisationer prioriterad verksamhet, för att dels stödja utvecklingen av den sociala ekonomin och dels vara en kunskapsbank och en resurs för lokala initiativ. LBN prioriterar årgärden att tillsammans med andra aktörer skapa knutpunkter och svara för del av rådgivningen vid knutpunkterna i länet. Med denna åtgärd svarar vi upp till ett av de starkaste önskemålen från inventeringen IT / Bygde.net För att landsbygden skall kunna ta tillvara på de möjligheter som IT ger vill vi med Folkrörelserådets bygde.net som bas utveckla IT information/utbildning för de lokala grupperna samt skapa marknadstorg för e-handel osv. Landsbygdsnätets framtid Vår bedömning i styrelsen är att behovet av ett nätverk för bygdegrupperna är stort och sannolikt kommer att öka i fortsättningen genom att regionernas betydelse ökar. Med de fördelar som vi sett i den organisation som LBN haft under projekttiden, så kan bygderörelsens roll stärkas ytterligare. Med en tydlig lokal förankring i länets kommuner och genom att styrelsen består av aktiva bygdegruppsmedlemmar, är obundenheten och handlingsutrymmet stort, vilket ger stor frihet i agerandet och som samverkanspart. Bygderörelsen behöver denna plattform på länsnivån, för att kraftfullt och med helhetssyn kunna utöva och driva lokala utvecklingsfrågor. Genom den pågående samhällsutvecklingen, så kommer allt större krav ställas, på att byar och E:\Mina dokument\bygderörelsen\länsbygderådet\info\websida\sidstruktur\lbr\historik\landsbygdsnätet\2000 utvärdering2.doc

6 LANDSBYGDSNÄTET PM LÄNSBYGDERÅD ÖREBRO LÄN bygder själva tar ansvar för bygdens överlevnad och utveckling. Där kraft och vilja finns, där skapas också förutsättningar för en långsiktig positiv utveckling och tillväxt. I detta arbete kommer nuvarande (och blivande) bygdegrupper, att behöva ha tydliga stödorganisationer och bundsförvanter. Folkrörelserådet nationellt och Länsbygderåden regionalt, är då mycket viktiga parter för att stödja dessa ambitioner. Under de gångna tre åren av Landsbygdsnätets verksamhet, har det tydligt visat sig att information, samordning, verksamhetsstöd och utbildning behövs inom länets bygderörelse, - dels för att stärka lokal identitet och synliggöra bygderörelsen dels för mobilisering och stimulans genom möten och goda exempel och - dels för att visa upp ett underifrånperspektiv med kraft, vilja och engagemang Bygdegrupperna har stora möjligheter att skapa goda förutsättningar för lokal utveckling med sysselsättning och tillväxt. Det sociala kapital, det demokratiska sätt och den lokala kunskap som finns, så skapas av gruppernas arbete något mycket viktigt att ta vara på. Nämligen visioner och framtidstro för människorna, bygden och samhället. Därför anser Landsbygdsnätets styrelse, - att nätverket skall ges i uppdrag att ansvara för samordning av bygderörelsen i länet, - att detta skall ske inom ramen för länets tillväxtavtalet, med bäring på insatsområdet, lokal utveckling och social ekonomi för en tillväxt i länets alla bygder. - att för detta samhällsarbete avsätts ekonomiska resurser som medför att påbörjat arbete kan fortsätta med den kunskap och kompetens som byggts upp under Landsbygdsnätets treåriga projekttid. Slutlig finansiering av Landsbygdsnätet Styrelsens mening är att Landsbygdsnätet skall utgöra väsentlig del av länets partnerskap för lokal utveckling. För en fortsatt gynnsam utveckling i nätverket, behövs ekonomiska medel för detta samhällsnyttiga arbete. Insatserna skall göras så att goda förutsättningar skapas i lokalsamhället för boende, service, företagande, trygghet och socialt kapital. Allt med bäring på en positiv tillväxt med bevarande och nyskapande av jobb och arbetstillfällen. Med hänvisning till den tyngdpunkt på lokal utveckling och landsbygdsfrågor, som uttalas i regeringens proposition om tillväxtavtal och i linje med Örebro läns tillväxtavtal, erbjuder sig Landsbygdsnätet i Örebro län att ta ansvar för information, samverkan, kompetensutveckling och verksamhetsstöd till bygdegrupper, typ lokala utvecklingsgrupper, byalag, samhällsföreningar etc som vi vet finns och kan utvecklas ytterligare. Verksamheten skall utföras som ett uppdrag inom tillväxtavtalets ram för lokal utveckling, och därigenom kunna finansieras genom avtal, där Landsbygdsnätet åtar sig rollen som samverkanspart mellan de lokala utvecklingsgrupperna, den ideella sektorn, länsstyrelsen, landstinget, kommunerna, Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva samt övriga aktörer inom lokal utveckling och social ekonomi. Landsbygdsnätet företräder i nuläget länets 119 Lokala utvecklingsgrupper/bygdegrupper och utgör på det sättet en samlad kraft för partnerskap och underlättar samarbetet med den lokala nivån, på läns och kommunplanet. E:\Mina dokument\bygderörelsen\länsbygderådet\info\websida\sidstruktur\lbr\historik\landsbygdsnätet\2000 utvärdering2.doc

7 LANDSBYGDSNÄTET PM LÄNSBYGDERÅD ÖREBRO LÄN Finansieringförslaget bygger på att Landsbygdsnätet kan tillgodoräkna sig del av det anslag för Lokal utveckling inom tillväxtavtalet, Finansiärer är Landstinget, Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnd samt EU s strukturfonder. Kommuner berörda av åtgärder och aktiviteter förväntas bidra. Inom L&sek-gruppen är ambitionen att skapa en global grant för att stimulera länets lokala utvecklingsarbete. För detta ändamål ses den sociala ekonomin som en kraftfull möjlighet att skapa tillväxt eller förutsättningar för tillväxt. Organisationer med resurser inom området skall tillförsäkras basresurser för arbetet. Landsbygdsnätet är en viktig part genom samordningen av bygderörelsen i länet. Genom detta arbetssätt anser vi i L&sek-gruppen bättre kunna tillgodose den lokala nivån med rådgivning och projektstöd. Helhetssyn och överblick är honnörsord och effektiviteten ökar med korta beslutsvägar och god kännedom om förhållanden. För Landsbygdsnätets del för att kunna fullfölja tidigare ovan redovisade och högt prioriterade aktiviteter, kommer följande resurser att krävas: - Lön motsvarande 1 tjänst inkl sociala avgifter - Lön för tillfälligt arvoderade resurspersoner - Kostnader för information, samordning, verksamhetsstöd - Utbildningsinsatser och nödvändiga kringkostnader Föreslagen ram enligt budget 2000, ca kr per år. Se bilaga 4. LandsbygdsnäteT, Länsbygderåd i Örebro län Lars Carlsson, Ordförande Bilaga 1: Metodbeskrivning Cesam, Per Holmström, s 1 Bilaga 2: Utvärdering av verksamheten , s 1-6 Bilaga 3: Verksamhetsplan 2000, s 1 Bilaga 4: Budget 2000, s 1 Bilaga 5: Sammanfattning inventering länets bygdegrupper 2000, s 1 E:\Mina dokument\bygderörelsen\länsbygderådet\info\websida\sidstruktur\lbr\historik\landsbygdsnätet\2000 utvärdering2.doc

8 LANDSBYGDSNÄTET PM LÄNSBYGDERÅD ÖREBRO LÄN LandsbygdsnäteT, Länsbygderåd i Örebro län, utvärdering av verksamheten Bilaga 1. Metodbeskrivning Utvärderingen av Landsbygdsnätets aktiviteter i Örebro län har utvärderats med hjälp av metoden Egen utvärdering, utvecklad av Stiftelsen Cesam. Metodens syfte är att: öka den analytiska förmågan att förstå verksamhetens historiska och framtida förutsättningar. öka den praktiska förmågan hos organisationen att uppnå uppsatta mål. Målsättningen är att bli bättre på att se samt ta tillvara o rganisationens och verksamhetens uppenbara och dolda möjligheter samt hantera dess problem. Metoden bygger på att grupper, vilka berörs av verksamheten och organisationen, samarbetar med en utomstående lots för att öka den egna medvetenheten samt reflektera över valet av aktiviteter, utan att denna förståelse och praktiska erfarenhet försvinner med en extern konsult. Nyvunnen abstrakt och praktisk kunskap struktureras sedan på ett sådant sätt i utvärderingsarbetet att underlaget kan nyttjas i ett kommande planeringsarbetet. På så sätt är metoden även: mobiliserande - då den egna historien blir begriplig och kan nyttjas i den framtida strategiska planeringen. kompetenshöjande - då kunskap och erfarenhet förblir samt ackumuleras i organisationen. I Egen utvärdering av Landsbygdsnätets verksamhet möttes Bo Grimsell och Lars Carlsson, projektanställd respektive ordförande i Länsbygderådet, till kontinuerliga träffar med en lots från Cesam för praktisk orientering, handledning samt rådgivning. Insatserna koncentrerades under perioden och har bestått av att: Gemensamt formulera ett mål och syfte med utvärderingen samt ge ett förslag på en yttre struktur. Ge konkreta uppslag på hur materialet kan analyseras och presenteras för att ge maxima l överblick och ökad förståelse. Förmå omsätta samt uttrycka nya insikter och kända resultat i termer av framtida strategiska insatsområden och prioriterade aktiviteter. Arbetet med Landsbygdsnätets Egen utvärdering har enligt Cesam bidragit till: att öka den egna förståelsen och handlingsberedskapen. att ytterligare viktigt planeringsunderlag inför framtida arbetsinsatser formulerats. att ett lättöverskådligt och användbart presentationsunderlag av verksamheten inom det egna nätverket framtagits. Per Holmström Stiftelsen Cesam E:\Mina dokument\bygderörelsen\länsbygderådet \INFO\websida\Sidstruktur\LBR\Historik\Landsbygdsnätet\ utvärdering bil 1 metodbeskrivning.doc

9 LandsbygdsnäteT, Länsbygderåd i Örebro län, utvärdering Bilaga 2. Mål Måluppfyllelse Gjorda insatser Lärdomar /erfarenheter Nödvändiga fortsatta insatser 100 bygdegrupper i Örebro län år 2000 Antalet bygdegrupper anslutna till Folkrörelserådet var i början av 1997 ca 70 st, varav ett 50 tal bedömdes som aktiva. Vid 1999 års utgång fanns det 119 aktiva bygdegrupper i Landsbygdsnätets register och dessa var också Anslutna till Folkröre l- serådet Hela Sverige skall l eva. Grupperna har kontinuerligt fått i n- formation via nyhetsbladet, inbjudningar till olika aktiviteter och separata informationsinsatser. Förmedling och utbyte av bygdegruppernas adresser har skett mellan Landsbygdsnätet och Folkrörelserådet för att hålla adressregis t- ret aktuellt. Inventeringsprojektet Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsby g- den i Örebro län har gett oss en tydlig kunskap om grupperna. Lokalkännedom är viktig i en nätverksorganisation som Landsbygdsnätet. Styrelseledamöternas geografiska spridning i länet ger ökade kontakter. Genom lokal kännedom och kontakter har hela tiden flera tillkommit, men samt i- digt har inaktiva grupper sållats bort. Nya grupper tillkommer kontinuerligt och inventeringsprojektet har visat att nya grupper finns på gång som behöver stöd och i n- formation för att utvecklas vidare. De grupper som är anslutna efterfrågar allt mer information och service från Landsbygdsnätet. Därför behöver Landsbygdsnätet följa upp gjorda insatser och fortsätta nätverksbyggandet. Det finns en potensial att bilda fler grupper i länet. Genom att visa på goda exempel som finns kan LBN stimulera detta. Kommunbygderåd i samtliga kommuner. I december 1999 fanns kommunbygderåd i fyra kommuner, Askersund, Laxå, Lindesberg och Lju snarsberg. Landsbygdsnätet har initierat möten med bygdegrupperna i respektive kommun och medverkat som inspiratör vid dessa. Genom samarbete med Cesam utvecklades ett program för bildande av kommunbygderåd. Detta har e r- bjudits bygdegrupperna och testats i Karlskoga. Avsikten med kommunbygderåd är att bygdegrupperna skall smarbeta kommunvis. Kommu n- bygderåd är inte ett självändamål i sig utan den processen måste få ta sin tid. I Karlskoga kommun säger Bygdegrupperna: Vi har inte behov av ett fast samarbetsorgan utan vi kallar samman våra By g- degrupper när vi känner behov av det. Om bygdegrupperna själva initierar samverkan sig emellan för att sedan ta upp samarbetet med kommunen stärker detta demikratin i ett nerifrån och upp pe r- spektiv. Landsbygdsnätet har sått frön och det behöver vi fortsätta med ytterligare en tid. Landsbygdsnätet kan genom fortsatta samtal med kommunföreträdare och utbildningar för bygdegrupper och kommunföreträdare uppnå ett ökat samspel mellan den lokala nivån och kommunerna. E:\Mina dokument\bygderörelsen\länsbygderådet\info\websida\sidstruktur\lbr\historik\landsbygdsnätet\ Utvärdering bilaga 2 måluppfyllelse.doc

10 LandsbygdsnäteT, Länsbygderåd i Örebro län, utvärdering Bilaga 2. Mål Måluppfyllelse Gjorda insatser Lärdomar /erfarenheter Nödvändiga fortsatta insatser Länsbygderåd etablerat a.- Kontakter utom länet Landsbygdsnätet kallas idag för Länsbygderåd, en benämning som Folkrörelserådet har antagit för org a- nisering och samordning av länens bygdegrupper. Landsbygdsnätet representerar länets bygdegrupper vid nationella möten mellan länsbygderåden och vid Folkrörelserådets årsmöte. Vi har också haft kontakter med N ä- ringsdepartementet och Glesbygdsverket. Info om länets arbete i L&sek gruppen och med tillväxtavtalet har lämnats till mångs intresserade. Genom det arbete som gjorts i länet har LBN erhållit stor uppmärksamhet nationellt. Många av våra kollegor på län s- nivån landet runt, har varit mycket intresserade och fått info om årt arbetssätt. Folkrörelserådet har visat på länet som en bra förebild hur den länsvisa samverkan kan ske. Speciellt arbetet i L&sek-gruppen med social ekonomi, inventeringsprojektet och medverkan i tillväxtavtalet röner uppmärksamhet. Folkrörelserådet betonar också att länsnivån får en allt större bet y- delse för det lokala utvecklingsarbetet, vilket ligger i linje med de förslag som uttalats i tillväxtavtalet. Landsbygdsnätet ska i fortsättningen representera den lokala nivån i det nationella samarbetet inom Folkrörelserådet. Genom att länsnivån ur nationellt perspektiv blir viktigare, så fordras också att länsorganisationen för bygderörelsen kan intensifiera och utveckla sitt arbete till nytta för länets grupper och länets utveckling. E:\Mina dokument\bygderörelsen\länsbygderådet\info\websida\sidstruktur\lbr\historik\landsbygdsnätet\ Utvärdering bilaga 2 måluppfyllelse.doc

11 LandsbygdsnäteT, Länsbygderåd i Örebro län, utvärdering Bilaga 2. Mål Måluppfyllelse Gjorda insatser Lärdomar /erfarenheter Nödvändiga fortsatta insatser Länsbygderåd etablerat. b.- Kontakter inom länet I LBN ursprungliga målsättning a v- sågs med länsbygderåd ett nätverk mellan olika organisationer och aktörer som sysslade med landsbygdsutveckling. Bildandet av L&SEK arbetsgruppen för lokal utveckling och social ekonomi, motsvarar har idag den funktion som eftersträvades. Andra kontakter har tagits med folkrörelserådets medlemsoganis ationer. Kontakter med media har resulterat i ett antal artiklar samt inslag i lokal radio och lokal TV. LBN representerar idag länets bygdegrupper, den lokala nivån, L&SEK arbetsgruppen för lokal utveckling och social ekonomi, samt är Folkrörelserådets kontaktlänk, ett länsbygderåd i Örebro län. Deltagandet i L&SEK - samarbetet sedan våren L&SEK samarbetet har resulterat i Konferens november 98 i Hasselfors där 50 deltagare huvudsakligen från lokala utvecklingsgrupper gav förslag, synpunkter och önskemål på utformningen av de ko m- mande tillväxtavtalen. LBN har deltagit i utformningen av tillväxtavtalets avsnitt för lokal utveckling. För den lokala nivån, Bygdegru p- perna, är LBN den gemensamma rösten gentemot myndigheter såsom Länsstyrelse och Landsting. Ett aktuellt register för länets bygdegrupper behöver finnas. Nya grupper inlemmas i gemenskapen. Kontinuerlig uppdatering behövs. Genom Skottlandsresan och det efterföljande L&sek-samarbetet har LBN fått ett mycket bra nä t- verk med andra aktörer inom lokal utveckling. Kontakten med my n- digheter och organisationer har stärkts. Detta är till ömsesidig fördel för alla parter. Resultatet blir att den lokala nivåns resurser tillvaratas på ett bättre sätt. LBN bör i fortsättningen vara en naturlig samarbetspart vad gäller lokal utveckling och social ekonomi i länet. För att detta skall fungera behövs resurser för att representanter kan delta i möten och aktivt delta i planering samt vara med vi utformningen av gemensamma dokument. E:\Mina dokument\bygderörelsen\länsbygderådet\info\websida\sidstruktur\lbr\historik\landsbygdsnätet\ Utvärdering bilaga 2 måluppfyllelse.doc

12 LandsbygdsnäteT, Länsbygderåd i Örebro län, utvärdering Bilaga 2. Mål Måluppfyllelse Gjorda insatser Lärdomar /erfarenheter Nödvändiga fortsatta insatser Landsbygdsprogram antagna Landsbygdsnätet har inte medverkat till några ytterligare Landsbygdsprogram, förutom de som redan finns. Info om planeringsmedverkan enligt Vänd planeringsperspektivet har utförts. På nationell nivå har LBN medverkat i FRR s arbete för ett gemensamt landsomfattande landsbygdsprogram. Planering på lokal nivå upplevs som svårt och tidsödande av grupperna. Det kommunala ansvaret härför är stort både ur ett demokratiskt som planerande perspektiv och måste utvecklas lokalt. Vid formuleringen av lokala program för lokal utveckling kan Landsbygdsnätet ge stöd till lokala grupper/kommuner. Landsbygdsnätet är en lämplig samarbetspart vi utarbetande av länsprogram för lokal utveckling. Utgångspunkt för detta kommer att vara det gemensamt antagna landsbygdsprogrammet inom Folkrörelserådet. Nätverksbyggande Registret över länets bygdegrupper och övriga aktörer. Andra nätverk utgörs av Landsbygdsnätets styrelse. Den består av bygdegruppsrepresentanter med en geografisk spridning i 10 av länets 12 kommuner. Ett annat är L&SEKgruppen där Landsbygdsnätet ingår tillsammans med ett antal andra organisationer samt Länsstyrelsen och Landstinget. Landsbygdsnätet har gjort en adresskalender med samtliga länets bygdegrupper samt till länsorganisationer, kommunala företrädare, press m.fl. samt givit ut infoblad, arrangerat möten, konferenser och genomfört projektet Inventering av länets utvecklingsgrupper. Genom nätverk har samverkan ökat mellan olika aktörer inom lokal utveckling. Utbytet mellan lokala grupper har också ökat. Att fortlöpande uppdatera och förnya registret över lokala utvecklingsgrupper i länet. Utveckla kontakter mellan grupperna och övriga aktörer är en viktig uppgift. Landsbygdsnätet behövs i L&SEK-gruppen som de lokala gruppernas representant och påtryckare. E:\Mina dokument\bygderörelsen\länsbygderådet\info\websida\sidstruktur\lbr\historik\landsbygdsnätet\ Utvärdering bilaga 2 måluppfyllelse.doc

13 LandsbygdsnäteT, Länsbygderåd i Örebro län, utvärdering Bilaga 2. Mål Måluppfyllelse Gjorda insatser Lärdomar /erfarenheter Nödvändiga fortsatta insatser Utge Informationsblad 2-4 ggr per år Under 1997, 1998 och 1999 har sammanlagt 9 informationsblad givits ut. Infobladet har tryckts upp i 500 ex per nr och distribuerats till 250 adresser enligt Landsbygdsnätets register. Bygdegrupperna har fått 3 ex per grupp. Formatet har varit 4 sidig A4 och innehållet har bestått av aktuella reportage/referat från olika möten, konferenser, bygdegrupper och information om social ekonomi och lokal utveckling i allmänhet. Det är ur distributionssynpunkt rationellt att sända tre ex till en adress i varje bygdegrupp, men de exemplaren stannar ofta på den adressen. Spridningen blir säkert effektivare om man sänder ett exemplar till flera adresser. Ett informationsblad för bygdegrupperna i länet behövs för att stärka sammanhållningen. Des s- utom behöver grupperna få aktuell information från riks och länsplan för att bättre kunna verka på sin ort. Att utveckla infospridning med IT är önskvärt. Initiera och arrangera Länsbygdemöten Länskonferenser i Loka Brunn 1997 och i Hasselfors Dessutom möten på Vinön, i Åsbro och strategimöte i Örebro. Medverkan vid Ramsbergskonferensen för årets utvecklingsgrupp Landsbygdsnätet har i samarbete tagit initiativ och aktivt deltagit i arbetet med att genomföra Landsbygdskonferenserna i Loka Brunn 1997 med deltagare från STU län samt Hasselforskonferensen Övriga på egen hand. Loka-konferensen gav som resultat en värdefull plattform för samarbetet mellan olika aktörer i det lokala utvecklingsarbetet i länet. Detta avstamp hade stor betydelse för inriktningen av LBN s arbete. Hasselforskonferensen resulterade i ett dokument för att arbeta vidare med tillväxtavtalet och social ekonomi. Vi behöver även i fortsättningen arrangera länskonferenser för de personer som arbetar lokalt. Deras erfarenheter och förslag är viktiga för att lokal utveckling och social ekonomi skall utvecklas till en betydande tillväxtfaktor i länet. Det är också viktigt att mötas och få en chans att delge, diskutera och få e r- farenheter. Alla går stärkta från de s- sa möten. E:\Mina dokument\bygderörelsen\länsbygderådet\info\websida\sidstruktur\lbr\historik\landsbygdsnätet\ Utvärdering bilaga 2 måluppfyllelse.doc

14 LandsbygdsnäteT, Länsbygderåd i Örebro län, utvärdering Bilaga 2. Mål Måluppfyllelse Gjorda insatser Lärdomar /erfarenheter Nödvändiga fortsatta insatser Kontaktarbete Möten med bygdegrupperna m.fl. Projekt: Inventering av lokala utvecklingsgrupper Flertalet möten hos bygdegrupper, kommuner, FRR medl. org. har genomförts. Inventeringsprojektet Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län är ett projekt med inventering av länets bygdegrupper som har genomförts under Bilaga 5 Alla grupper har under 1999 fått ett personligt besök i samband med inventeringen. Dessutom har tidigare ett antal möten ute i grupperna genomförts. Andra kontakter är medverkan vid kommunbygderåd, med kommunala företrädare enbart, och med andra aktörer LBN har inom L&SEK samarbetet medverkat till att framställa en tidning som beskriver bygdegrupperna inom den sociala ekonomin i länet och som har distribuerats i 5000 ex. Tid för att planera och genomföra besök hos grupperna upplevde LBN som svår att hitta under de första åren. Genom inventeringsprojektet har detta kunnat genomföras. Personliga besök är uppskattat och ger bra resultat för alla parter. Förståelsen och därmed förtroe n- det har ökat för LBN s arbete och nytta. Informationsbehovet upplevs vara oändligt stort. Nu finns ett uttalat behov från grupperna om utbildningar, konsultation och information för att komma vidare. Åtgärdsförslag i tillväxtavtalet syftar till att åstadkomma det verksamhetsstöd som lokala grupper uttalat behov av vid olika tillfällen. Samverkan mellan aktörerna, utbildningar och finansiell hjälp är prioriterade, för att skapa goda förutsättningar för grupperna att stärka och driva på utvecklingsarbetet, som är varje bygds chans för tillväxt. E:\Mina dokument\bygderörelsen\länsbygderådet\info\websida\sidstruktur\lbr\historik\landsbygdsnätet\ Utvärdering bilaga 2 måluppfyllelse.doc

15 LandsbygdsnäteT, Länsbygderåd i Örebro län, utvärdering Bilaga 2. Mål Måluppfyllelse Gjorda insatser Lärdomar /erfarenheter Nödvändiga fortsatta insatser Utbildningar Bygde.net Lokalekonomisk analys Landsbygdsutveckling -Fyra Bygde.Net-utbildningar genomförda Dessa utbildningar har resulterat att två grupper har startat datastugor med egna utbildningar. -21 lokala grupper i projektet Lokalekonomisk analys -Landsbygdsriksdagen i Linköping 1998 med 40-talet deltagare från l änet. -Arrangerat studieresor. Bygde.Net-utbildningar har genomfört vid fyra tillfällen med sammanlagt 57 deltagare. Samarbete har skett med SV och ABF. Projektet Lokalekonomisk analys i samarbete med SV och ABF har engagerat 21 bygdegrupper, i form av studiecirklar med tillhörande sammandragningar på flera platser i länet. En bred anslutning till Landsbygdsriksdagen 1998 möjliggjordes genom att Landsbygdsnätet ordnade med finansieringen, en gemensam ansökan om anslag från Länsstyrelsen för att begränsa kostnaderna för deltagarna. De personer som deltar i utbildningar, landsbygdsriksdag mm blir stimulerade att arbeta vidare på hemmaplan. Kostnader för de l- tagare är ett hinder för små n y- startade utvecklingsgrupper. Gemensam ansökning om medel för finansiering är en bra hjälp. -Mera resurser för information och utbildning på IT, -Utbildningsinsatser för lokala grupper, kommunalt förtroendevalda och tjänstemän. -Landsbygdsriksdagen 2000 i Östersund 2-5 juni står närmast i tur för en samordningsinsats. Finansiering samt eventuellt gemensam resa. Ett förslag är att bilda ett nätverk/partnerskap för utbildning med Universitetet, folkhögskolor och studieförbund som aktörer. LandsbygdsnäteT, Länsbygderåd i Örebro län Lars Carlsson, Ordförande E:\Mina dokument\bygderörelsen\länsbygderådet\info\websida\sidstruktur\lbr\historik\landsbygdsnätet\ Utvärdering bilaga 2 måluppfyllelse.doc

16 LANDSBYGDSNÄTET LÄNSBYGDERÅD ÖREBRO LÄN Förslag till Bilaga 3 LANDSBYGDSNÄTETS VERKSAMHETPLAN 2000, Landsbygdsnätet skall ansvara för, inom respektive huvudområde: 1. INFORMATION OPINION att Bygdegrupperna fortlöpande hålls informerade, blir representerade och görs synliga. att som kontaktlänk och samordnande tillvarata gruppernas intressen mellan kommuner, länsstyrelse, landsting och andra aktörer och intressenter att slutredovisa och analysera utförd inventering av bygdegrupperna. att Infobladet utges 4 ggr per år och att en hemsida publiceras på Internet. att medverka till regionala och kommunala resurser för bygderörelsen skapas att verksamhetsdiskussionen ständigt är levande och känd inom och utom bygderörelsen. att FRR s Landsbygdsprogram får genomslag lokalt och regionalt 2. SAMVERKAN - NÄTVERK att hålla årlig stämma och/eller länskonferens för att ge mandat och framtidsinriktning att aktivt medverka i arb.gr. för lokal utveckling och social ekonomi. (L&SEK). att i förstärkt samverkan med HS och LKU utveckla bygdeutvecklingscentran. att hålla register över bygdegrupper och övriga länsaktörer inkl press. att utveckla nätverket för landsbygdens utveckling med resurspersoner inom olika fack.. att arrangera mötesplatser för kommunbygderåd, för bygdegrupper, för speciella frågor etc. att samla in och utbyta erfarenheter som redovisas i nätverket. att på nationell nivå ha täta kontakter med FRR och Länsbygderåden. 3. VERKSAMHETSSTÖD för Bygdegrupperna att genomföra tillväxtavtalets förslag med finansiellt- och samverkansstöd, lokalt och regionalt. att stödja och underlätta utvecklingen av Social Ekonomi att identifiera och visa kompetens och resurser inom alla ämnen att genom goda exempel, inom och utom länet, stärka utvecklingsarbetet att speciella åtgärder / insatser bl.a. gö rs för: Lanthandeln, Skolan, Vägarna, Kollektivtrafiken, Data-IT, Lokal planering, Platsdemokrati, Bygderåden, Jobben, Soc.ekonomi, EU mål 2 o 3, Leader+, Bidrag och ansökningar 4. UTBILDNING OCH KOMPETENSUTVECKLING att arrangera och delta i möten, seminarier, konferenser. att ordna bred bygdeutbildning för såväl eldsjälar som politiker. att ge möjlighet för aktiva inom bygderörelsen att medverka i specialutbildningar som processledarutbildning, SLU-kurs och andra högre utbildningar på riksnivå att universitetet och dess forskningsrsurser används för lokal utveckling 5. PROJEKTVERKSAMHET Inventering av bygdegrupper inom ramen för L&SEK`s länsprojekt slutförs. Bygdenet och IT användning stimuleras genom ny hemsida (förslag) Lokalt utvecklingskapital, förstudie inom TVA (förslag). Eldsjäls och kommunutbildning med inriktning på mobilisering och demokratiutveckling (förslag) LANDSBYGDSNÄTET, LÄNSBYGDERÅD i ÖREBRO LÄN LANDSBYGDSNÄTET ÖREBRO LÄN Postadress Telefon Adress Ordförande Telefon sekr. Bo Grimsell Lars Carlsson arbete Fabriksgatan 8 Fax Järle, Vårgläntan bostad Örebro NORA mobil e-post: lars.carlsson@tyrens.se Fax Org,nr Postgiro E:\Mina dokument\bygderörelsen\länsbygderådet \INFO\websida\Sidstruktur\LBR\Historik\Landsbygdsnätet\2000 utvärdering bilaga 3

17 Budget 2000 Länsbygderådet Örebro län Bilaga 4 Intäktsslag Budget 1999 Bidrag Länsstyrelsen Bidrag Landstinget Kommuner Folkrörelserådet Hela Sverige Övriga intäkter Summa Intäktsslag Budget 2000 Finansiering via Lokal utveckling och social ekonomi inom tillväxtavtalet Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva Summa Kostnadsslag Budget 1999 Budget 2000 Löner Arvoden Resor Sociala avgifter Lokalhyra Egna utbildningar Externa utbildningar Utvärdering Landsbygdsnätet Kontorskostnader Övriga kostnader Information, Hemsida Internet, Infoblad Summa löpande verksamhet

18 LÄNSBYGDERÅDET BILAGA 5 ÖREBRO LÄN Ideellt arbete för 26 miljoner i Örebro län Kort sammanfattning av inventeringsprojekt av länets bygdegrupper genomfört under 1999 Projektet Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden är nu avslutat. Projektet har ingått som en del i ett större projekt för lokal utvec k- ling och social ekonomi med stöd av EU mål 2, Länsstyrelsen och Landstinget. Länsbygderådet, Kooperativ utveckling och Hushållningssällskapet har genomfört projektet. 119 aktiva bygdegrupper i länet Ett gediget och omfattande arbete har gjorts, dels presenterat som en katalog över länets bygdegrupper och dels som en databas med många intressanta uppgifter. Kontakt har tagits med 136 grupper, varav 119 är i någon mån aktiva i utv ecklingsarbete i länet. Direkt kontakt har tagits med ca 400 personer. Knappt 900 personer är drivande aktiva och nästan 2000 är aktivt stödjande. Dessa grupper har tusen medlemmar och lägger ner i genomsnitt 1400 timmar per år i sin verksamhet. Detta motsvarar ungefär vad Folkrörelserådet kom fram till Som medfina n- siering i EU projekt skulle detta ideella arbete vara värt 26.6 miljoner. Gruppernas egen ekonomi omsätter i genomsnitt :-vilket totalt omfattar för länets bygderörelse runt 13.3 milj kronor. En jämförelse med Folkrörelserådets undersökning 96 visar att då omsattes 700 milj i 3400 gru p- per vilket är ca :-per grupp. Således kan länets grupper utvecklas ytterligare vad gäller ansvar och drift för/av projekt och verksamhet. Endast 6,7 %av grupperna har haft verksamhet som projektfinansierats. Nätverk, Behov och Möjligheter Behovet av ett nätverk för grupperna är stort, 92,7 % anser detta. Kontakterna med nätverket av typ Länsbygderådet skall främst handla om erfarenhetsåterfö ring, studiebesök och rådgivning samt Bygde.net. Nära 95 %vill ha mer kontakter inom den egna kommunen, genom flera möten, kommunbygderåd eller likartat. För bygdens utveckling anser grupperna att hindren är främst av ekonomisk art, ortens storlek och läge samt de boendes tröghet med svar runt %.Hjälpbehoven handlar följaktligen om hur de boende kan engageras och ekonomin, över 70 % anger detta. De möjligheter grupperna ser i sin bygd är stora tycker 58 % och syftar på utveckling av befintliga företag och start av kooperativa föreningar och distansarbete. Mångsyssleri betonas som utvec k- lingsmöjlighet. Initiativkraft och engagemang De viktigaste resurserna i utvecklingen pålandsbygden är människornas initiativkraft och eng a- gemang. Många enskilda männ iskor, lokala föreningar och organisationer arbetar idag aktivt för utveckling av sin bygd. Deras arbete rör aktuella servicefrågor som skola, barnomsorg, äldreb o- ende och kommunikationer men också framtidsfrågor om arbetsmarknad, näringsliv, miljö och li v- skvalitet i stort. Se katalog Bygdegrupper i Örebro län Genom inventeringen har en mobilisering skett som stärker och stödjer bygdegruppernas position inom sitt geografiska område. De har upplevt sig sedda när kontakt tagits. Efter det personliga besöket har en högre frekvens noterats på förfrågningar från grupperna för ö m- sesidigt informationsutbyte. Man intresserar sig ocksåi högre grad för samarbete utanför den egna bygdens gränser. För att utveckla landsbygdsområdena med lokala initiativ och p rojektidéer, skapar ett samarbete mellan bygdegrupper, lokala entreprenörer och offentliga aktörer de bästa förutsättningarna, för att bredda och öka den lokala arbetsmarknaden. Slutsats är att med ett gemensamt medvetande och en uppmärksam positiv attityd kan således mycket åstadkommas med relativt småmedel. Nyckelord är engagemang, förtroende, samverkan och flexibilitet. Inger Bergqvist, Lasse Carlsson LÄNSBYGDERÅDET ÖREBRO LÄN Postadress Telefon Adress Ordförande Telefon sekr. Bo Grimsell Lars Carlsson arbete Fabriksgatan Järle, Vårgläntan bostad Örebro Fax NORA mobil e-post: bo.grimsell@sv.se e-post: lars.carlsson@tyrens.se Fax Org,nr Postgiro e-post: lassece@swipnet.se E:\Mina dokument\bygderörelsen\länsbygderådet \INFO\websida\Sidstruktur\LBR\Historik\Landsbygdsnätet\2000 utvärdering bil 5 inventering sammanfattn.doc