BarnBladet. Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor årgång 36 # 6/2011. tema: prickar & klåda transitioner

Transkript

1 BarnBladet Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor årgång 36 # 6/2011 tema: prickar & klåda transitioner

2 F OTO : D E N I S E G R Ü N S T E I N Nyhet! Natusan f irst touch. Utvecklad för den nyfödda hudens unika behov. Forskningen visar att spädbarnshud är nästan en tredjedel tunnare än vuxen hud 1 och att den tappar fukt snabbare än hos vuxna. 2 Dessutom får 60% av småbarnen torr hud någon gång under det första året 2 och upp till 50% får utslag på stjärten någon gång under blöjtiden. 3 Hudvårdsprodukterna i serien Natusan f irst touch är utvecklade specifikt för den nyfödda hudens behov och är fri från parfymer och färgämnen. Bakom Natusan ligger en omfattande dokumentation och mer än 60 års klinisk erfarenhet. Dokumenterad mild för huden Test av ingredienserna Test för säkerhet och tolerans Dermatologiskt testad No More Tears - Mild mot ögat Test av ingredienserna In vitro tester, irritation och lakrimation In vivo tester, irritation och sveda Samtliga hudvårdsprodukter inklusive Tvättservetter och Schampo Zinksalva, Bath, Lotion, Schampo och Tvättservetter 1 Stamatas GN et al. Infant skin microstructure assessed in vivo differs from adult skin in organization and at the cellular level. Pediatric Dermatology, 2009; July/Aug issue. 2 Nikolovski J, et al. Barrier function and water-holding and transport properties of infant stratum corneum are different from adult and continue to develop through the first year of life. J Invest Dermatol 2008; 128: Atherton D, Mills K. What can be done to keep babies skin healthy? RCM. Midwives 2004;7: Finns nu även på utvalda apotek! För mer information, besök eller maila nordicconsumerservice@its.jnj.com

3 ledare... 4 Barnfattigdom... 6 tema prickar & klåda Känner du igen pricken?...12 Mollusker, svinkoppor, vårtor och skabb...16 Vaccination mot tbe Eksemskola gästskribenten Om faderskap av Peter Englund Ökning av plötslig spädbarnsdöd...25 transitioner Transition i barnsjukvård...26 Tonåringar och unga vuxna med cancer Unga vuxna med hjärtfel...32 De ovanliga frågorna i en vanlig vård aktuell forskare Gunn Engvall: Psykosociala konsekvenser av att drabbas av cancer i tonåren medlemssidor Barnveckan april i Borås För mer information: barnbladet #6/2011 3

4 Bästa kolleger! ledare Jag såg nyligen Sommarpratarna på SVT där Susanna Alakoski, författare till den självbiografiska boken Svinalängorna, berättade om vad fattigdom gör med ett barn och hur spåren och känslan av fattigdom följer med upp i vuxenlivet, även om de ekonomiska villkoren förändras till det bättre. Fattigdom försvinner inte, den finns alltid där, sa hon medan rösten bröts och tårarna kom. Erfarenheten av att inte ha finns kvar och jag ser många i Sverige idag som inte har, även om de flesta av oss inte har den bilden. Det saknas kunskap hos många om hur det är ställt. Alakoski beskrev hur man som barn anpassar sig genom att inte ens fråga föräldrarna om sådant som kostar, för barnet vet att det inte finns pengar. Fattigdom betyder att inte kunna använda sig av sin talang även om man vet att man har den. Fattigdomen luktar illa, den smakar illa, den tär på psyket, den orsakar oro och sömnlöshet, den tär på familjen och barnens skolgång och den sätter sig som en värk i kroppen. Och så detta att aldrig få en paus ifrån den..! Att det inte finns svält betyder inte att det inte finns fattigdom. I detta nummer skriver Daniel Rauhut, forskare vid Malmö högskola, om barnfattigdom och hur det ser ut i Sverige idag men han ger också en historisk tillbakablick över hur barnfattigdom har sett ut under 1900-talet. Våra teman i detta nummer är transition och prickar & klåda. Ofta sammankopplar vi klåda med atopiskt eksem men det finns många andra orsaker till klåda. När vi började leta efter material om klåda upptäckte vi att det finns förvånansvärt lite skrivet om sjuksköterskans omvårdnad inom detta område. Klådan har en stark psykologisk koppling och en litteraturgenomgång av Lewis-Jones (2006) visar att eksem med sår och klåda påverkar barnets hälsorelaterade livskvalitet (HQoL). För barnet kan klådan innebära störd nattsömn och trötthet med humörsvängningar och nedsatt psykosocial förmåga i kamratrelationerna. Eksemet och klådan leder till inskränkningar i livsstilen. Barnen undviker att delta i olika idrotter, gå med kamrater till badhuset eller sova över hos kompisar. Till detta kommer omständliga behandlingsregimer med smörjscheman och sjukvårdskostnader som kan påverka ekonomin negativt i familjer med låg inkomst. Alla som möter barn med klåda och eksem måste sträva efter att optimera behandlingen av eksemet med både farmakologiska och icke-farmakologiska metoder. Anna Bernholm arbetar som allergisjuksköterska och hon beskriver i det här numret hur hon utvecklat en eksemskola för barn med kliande eksem. Att kunskap ger makt att förändra är en gammal sanning. Under hösten har RfB varit medarrangör/arrangör för två konferenser; NOSB-konferensen i Oslo i september och utbildningsdagen i Neonatal omvårdnad som hölls i Stockholm i slutet av november. Båda med intressant program som lyfter fram barnsjuksköterskans funktion och kompetens. Och i april är det dags för årets barnvecka i Borås. Arbetsgruppen är i full gång med planeringen av ett välmatat program. Vi ses väl där? Berit Finnström 4 barnbladet 4 barnbladet # #6/2011

5 Prevenar 13 kan förhindra upp till 95% av alla fall av allvarlig pneumokocksjukdom hos barn under 2 år. 1 Nu finns Prevenar 13 tillgängligt och kan administreras enligt det svenska barnvaccinationsprogrammet (2+1) 2. Prevenar 13 är en vidareutveckling av Prevenar och täcker ytterligare sex serotyper av Streptococcus pneumoniae 1, 3, 5, 6A, 7F och 19A. Serotyp 19A är på väg att bli en vanlig orsak till allvarliga pneumokockinfektioner och är en serotyp som i hög utsträckning uppvisat resistens mot antibiotika 3, 4. Prevenar 13 har bredast täckning av alla konjugerade pneumokockvacciner, vilket medför att upp till 95% av alla invasiva pneumokockinfektioner hos barn under 2 år kan förhindras 1. *Täcker fl est serotyper av alla konjugerade pneumokockvacciner 1. polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent PRE110620PSE14 Prevenar 13, RX, EF, J07AL02m SPC Polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat. Indikation: Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom, pneumoni och akut otitis media orsakad av Streptococcus pneumoniae hos spädbarn och barn i åldern 6 veckor till 5 år. Injektionsvätska, suspension i förfylld spruta om 0,5 ml. För fullständig information om varningsföreskrifter, begränsningar och dosering, se För aktuellt pris se Referenser: 1. Darenberg J, Henriques Normark B. Vaccine 2009;27S:G27 G Fass.se. 3. Hicks LA, Harrison LH, Flannery B, et al; for Active Bacterial Core Surveillance Program of the Emerging Infections Program Network. J Infect Dis 2007;196: Dagan R, Givon-Lavi N, Leibovitz E, et al. J Infect Dis 2009;199: Pfizer AB Sollentuna Tel zer.se

6 Barnfattigdom Rädda Barnen har de senaste åren slagit larm om att allt fler barn i Sverige lever i fattigdom idag än för 15 år sedan. Detta gäller såväl om man mäter fattigdom i antal bidragstagare som deras inkomststandard. Detta ger intrycket av att barn fått det allt sämre under de senaste decennierna. Sett i ett längre historiskt perspektiv framträder en betydligt mörkare bild än så. Daniel Rauhut Fil.dr. i ekonomiskhistoria. Han är verksam vid Malmö Högskola och vid Avdelningen för urbana och regionala studier på KTH Stockholm Det finns inte en objektiv och allmängiltig definition av fattigdom, utan flera. Få studier har gjorts av barnfattigdom varför denna inte kommit att definieras på något speciellt sätt. Någon konsensus om begreppets innebörd och hur man kvantifierar fattigdom på bästa sätt finns inte heller. Olika mått fångar upp olika aspekter av fattigdomen, så det går inte att säga att det ena sättet att mäta på är bättre än det andra. De indirekta måtten bygger oftast på olika inkomstmått; givet en viss inkomst antas individen eller hushållet ha ekonomiska resurser för att upprätthålla en viss materiell standard. De direkta måtten utgår från vad individerna i realiteten äger och konsumerar. Orsakerna Det finns relativt lite skrivet om barnfattigdomens orsaker och det är svårt att särskilja orsaker till barnfattigdom från allmänna orsaker till fattigdom. En orsak Figur 1 Andelen barn i befolkningen och bland de av fattigvården, socialhjälpen och socialtjänsten understödda som lyfts fram är familjestrukturen. Redan 1971 pekade Walter Korpi på att en majoritet av de debuterande socialbidragstagarna kom från hushåll som nyligen splittrats. Även Rädda Barnen lyfter i sina studier fram den betydelse familjemönster har och visar att barnfattigdom är särskilt utbredd bland barn till ensamstående föräldrar. Även att vara barn med invandrarbakgrund ökar risken för att leva under ekonomiskt knappa förhållanden. Föräldrar med en svag position på arbetsmarknaden och en bristande förankring i trygghetssystemen gör dem extra utsatta vid t ex föräldraledighet, sjukdom och arbetslöshet. Försörjningsförmågan hos den hushållsgemenskap föräldern eller föräldrarna ingår i styr om deras barn riskerar att bli fattiga. Försörjningsförmågan bygger på föräldrarnas situation på arbetsmarknaden, på vilket socialförsäkringsskydd de har, samt på om hushållet har en eller två inkomster (familjestruktur). Dessa faktorer kan dessutom interagera. Dessa direkt bakomliggande orsaker påverkas i sin tur av ett antal faktorer. Vanligtvis nämns hälsa, utbildning, arbetslöshet, dis- 6 barnbladet #6/2011

7 heart.se SÄLJS RECEPTFRITT PÅ APOTEK Fresenius Kabi AB, Uppsala Tel

8 kriminering, lagstiftning, socialt kapital och nätverk, samt rörlighet och mobilitet som indirekt bakomliggande faktorer. Om ett hushåll inte kan försörja sig självt genom arbete eller socialförsäkringar kan kommunen påverka försörjningsförmågan genom att ge ekonomiskt bistånd, dvs. en individuellt prövad kortsiktig akuthjälp. 60 år av ökad barnfattigdom Sett i ett historiskt perspektiv har barnens andel bland de av fattigvården, socialhjälp, socialbidrag och ekonomiskt bistånd understödda personerna inte förändrats mycket under 1900-talet. Från att ha utgjort 35-40% av alla personer som fick fattigvård sjönk barnens andel fram till Minskningen berodde dock på att andelen pensionärer ökade kraftigt. När pensionärerna lyftes bort från fattigvården i och med pensionsreformen 1948 kom barnens andel av de understödda att åter öka. Sedan mitten av 1950-talet har barnens andel av de understödda rört sig kring 32-36%; samtidigt har barnens andel av totalbefolkningen minskat kraftigt. Trots att Folkhemmet byggts ut har barnen varit statistiskt överrepresenterade bland de av fattigvården och socialtjänsten understödda personerna sedan I ett historiskt perspektiv är ökningen av andelen barn bland de understödda sedan 1990-talskrisen blygsam. (Se Figur 1). Det har skett relativt stora förändringar av de understöddas familjestruktur sedan denna började registreras I gruppen gifta eller sammanboende har andelen understödda barn halverats sedan 1939, medan gruppen ensamstående kvinnor med barn har fördubblats. Störst ökning finns dock i gruppen ensamstående män med barn som ökat med 230% sedan Tabell 1. De understöddas familjestruktur % (se tabell 1) Andelen barn med svensk bakgrund som växte upp utan ekonomiskt bistånd eller i hushåll som är ekonomiskt fattiga och andelen fattiga barn med svensk bakgrund minskade under perioden Utvecklingen för barn med utländsk bakgrund som växte upp utan ekonomiskt bistånd eller i hushåll som är ekonomiskt fattiga är oförändrat under samma period. Medan andelen barn med utländsk bakgrund som upplevde ekonomisk fattigdom ökade med ca 25% under 1990-talet, så minskade andelen barn med utländsk bakgrund som endast fick försörjningsstöd med knappt 8%. Medan antalet fattiga barn med utländsk härkomst ökade med ca 30% så minskade antalet fattiga barn med svensk bakgrund med 5,6% under samma period. (Se tabell 2) Barnets bästa och Barnkonventionen Alltsedan Sverige ratificerade Barnkonventionen 1990 har idoga försök gjorts att närmare definiera begreppet barnets bästa, som utgör en av Barnkonventionens grundpelare. Barnkonventionen i Tabell 2. Andel barn i Sverige 0-17 år efter förekomst av låg inkomst och/eller försörjningsstöd Svensk bakgrund: Utländsk bakgrund: Varken låg inkomst eller försörjningsstöd 88,7 88,2 94,6 70,6 61,7 70,5 Enbart låg inkomst 4,6 6,1 2,7 9,0 11,3 11,1 Enbart försörjningsstöd 5,9 4,4 2,1 14,9 13,8 11,1 Ensamstående kvinnor Ensamstående män Gifta eller sammanboende utan barn med barn utan barn med barn utan barn med barn ,5 8,4 19,9 0,9 13,0 24,4 99, ,9 11,7 20,3 0,5 13,8 23,7 99, ,7 14,6 26,2 0* 11,7 23,2 99, * Endast registrerade 652 hushåll. Källa: SOS Fattigvård, SOS Socialvård, SOS Socialhjälp, SOS Socialtjänst, samt SOS Ekonomiskt bistånd Både låg inkomst och försörjningsstöd 0,7 1,3 0,6 5,5 13,2 7,3 Antal barn (1000-tal) Källa: Rädda Barnens årsrapporter sig ger ingen definition av begreppet. Kritik har riktats mot socialtjänsten för att inte ta hänsyn till barnets bästa och tillämpa ett barnperspektiv vid handläggningen av ekonomiskt bistånd. Utgångspunkten i barnperspektivet är respekten för barnets fulla människovärde och integritet. Alla människor, stora som små, har lika värde. I Socialtjänstlagens 1 kap. 2 stadgar att när åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Enligt socialtjänstlagen 4 kap. 1, 2 stycket, ska den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Någon vidare precisering av vad ett barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd innebär görs inte i lagtexten. Vad säger Barnkonventionen om barnens levnadsstandard? Barnkonventionen definierar skälig levnadsstandard i artikel 27:3 som ett minimikrav om att staten vid behov skall tillhandahålla materiellt bistånd särskilt i fråga om mat, kläder och bostäder. Därutöver skall staten inom ramen för sina resurser vidta lämpliga åtgärder för att bistå föräldrar och andra ansvariga att säkerställa den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga och sociala utveckling. Ju rikare ett land är desto högre krav ställs det på staten att bistå med resurser för att säkerställa den levnadsstandard som krävs för barnets utveckling. Vad detta innebär i praktiken specificeras dock inte. En viktig utgångspunkt har hittills varit att alla barn och unga ska ha lika rättigheter och samma möjligheter oavsett förutsättningar. I den allmänna debatten har detta tolkats som att alla barn i enlighet med artikel 27 har rätt till en levnadsstandard som definierats i materiella termer och att alla S 8 barnbladet #6/2011

9 Mjukstart för små magar. Den nya generationen modersmjölksersättning främjar tarmfunktionen hos barn som inte ammas. Magdroppar tillsammans med BabySemp främjar ytterligare den gastrointestinala funktionen. Ammande barn har ofta en mjukare avföring jämfört med barn som får moders mjölksersättning. Genom att tillsätta prebiotika i form av GOS (galaktooligosackarider) i våra modersmjölksersättningar, har vi tagit ytterligare ett steg för att ge barn som inte ammas en så naturlig start i livet som möjligt. GOS ger avföringen en mjukare konsi stens och främjar tillväxten av goda tarmbakterier. 1,2 Probiotika Lactobacillus reuteri DSM (Protectis) har visat kliniskt dokumen terad effekt på kolik. Studier har även visat att Semper Magdroppar tillsammans med modersmjölksersättning ger förbättrad tolerans och tarmfunktion. 3, 4 Semper stöder WHO-koden om att bröstmjölk är spädbarnets bästa föda. Referenser: 1. Ben XM et al. Low level of galacto-oligosaccharide in infant formula stimulates growth of intestinal Bifidobacteria and Lactobacilli. World J Gastroenterol. 2008:14(42); Fanaro S et al. Galacto-oligosaccharides are bifidogenic and safe at weaning: A double-blind randomized multicenter study. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2008:48; Indrio F et al. The effects of probiotics on feeding tolerance, bowel habits, and gastrointestinal motility in preterm newborns. J Pediatrics 2008;152: Savino F et al. Lactobacillus reuteri DSM in infantile colic: A randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Pediatrics 2010;126:e För fullständiga artiklar se vidare fliken nutrition.

10 ANNONS Spelar det någon roll vilken hudvård man använder till små barn? Ett litet barns hud är fem gånger så tunn som på oss vuxna. Huden är känsligare och cellerna är inte lika tätt sammanfogade ännu vilket gör att den lättare tar upp ämnen som smörjs på. Hudytan är ju väldigt stor och om man smörjer barnets hud med cremer som innehåller kemikalier som går in i kroppen, så blir ett litet barns lever och njurar väldigt belastade av att få ut gifterna ur kroppen. En stor yta som absorberar gift, kanske dagligen, med små organ som måste jobba för att göra kroppen ren blir en stor belastning för en liten baby. Föräldrar vi möter måste ju ständigt ta beslut åt sina barn, vad de ska ha på sig, vad de ska äta, när de ska sova osv. Vi lever i ett välfärdssamhälle där man kan tro att allt det som är tillverkat för barn, är garanterat bra och ofarligt. Men allt fler föräldrar kan även känna att bara för att en produkt finns på marknaden är den inte automatiskt bra och säker. Det gäller både textilier, leksaker, mat och naturligtvis hudvården. Jag är helt övertygad om att det verkligen spelar roll vad man väljer att smörja på sitt lilla barns hud. Huden är vårt största organ, den både andas och äter. Det vi lägger på hudens yta absorberas och går delvis in i kroppen. Därför känns det bättre att använda naturliga ekologiska hudvårdsprodukter istället för att tillföra mineralolja och syntetiska ämnen i hudvårdsprodukter. Ett exempel på ekologisk hudvård är Weledas barnserie som är utvecklad i samarbete med läkare, dermatologer och barnmorskor och går att använda från första dagen i livet. Alla ingredienser är helt naturliga och så långt som möjligt ekologiska. Produkterna som är certifierade enligt NaTrue är dermatologiskt testade och har vunnit flera utmärkelser för sin kvalitet. NaTrue är också en certifiering som vi börjar se i allt fler bra hudvårdsserier på marknaden. Basen i Weledas produkter är vegetabilisk olja och i produkterna finns också utdrag ur ringblomma (calendula). Ringblomma har länge använts för sina lugnande och läkande egenskaper. Den gör underverk på känslig och irriterad hud. Vegetabiliska oljor är besläktade med kroppens egna hudfetter och släpper därför in oljan som med sina fina essentiella fettsyror, vitaminer och antioxidanter stödjer hudens egna produktion av talg. Den hjälper till att bilda den sk syramanteln som skyddar huden mot angrepp av t.ex virus, då huden får näring och blir mer motståndskraftig. En välnärd hud står alltså bättre emot blöjutslag, mollusker, eksem och vårtor exempelvis. En liten baby har svårt att reglera sin kroppstemperatur som nyfödd. Därför kan det vara bra att smörja ett litet barn med värmande olja för att hjälpa babyn att hålla värmen. Vegetabiliska ekologiska oljor är fina för att ge massage med och att ge en baby massage är även lugnande genom att det frisätts oxytocin då man får massage. Barn som får massage sover ofta lite bättre och anknytningen mellan föräldern och det lilla barnet stärks. Barnet mår ju naturligtvis också bra av att man pysslar och ger barnet en skön stund, kanske varje kväll. En vanlig fråga är om man överhuvudtaget behöver använda produkter på barn? Det beror ju på. Själv ser jag det som att jag faktiskt ger huden den bästa näringen och på så vis också bäst förutsättningar att stå emot yttre påverkan, behålla sin mjukhet och vara ett intakt skydd för kroppen. Vi badar våra barn och vatten är ju uttorkande, vi utsätts för ganska extrema temperaturskillnader en vinterdag när vi går ut från 23 plusgrader inomhus till minus 25 grader utomhus. Förutom det så är det ganska många barn som har torra fläckar, röda hakor och kliande prickar. Jag tycker att man ska använda hudvårdsprodukter på barn, om man använder sådana som är bra för barnet, huden och för miljön. Förutom vad produkterna gör för huden så ger det ju också som sagts andra positiva effekter när man smörjer in sitt barn. Det ger kontakt, värme, beröring och en känsla av trygghet för barnet. Även lite större barn kan få fin hjälp av olika cremer eller schampon med naturliga ekologiska ingredienser. Ett schampo med sockertensider torkar t ex. inte ut på samma sätt som ett med Sodium Laureth Sulfate och svider inte heller i ögonen. En annan naturlig ekologisk produkt som är mycket bra för att undvika torra röda kinder i vinterklimat är den vattenfria cremen Calendula Wind and Weather Cream från Weleda. Den är inte bara bra för små och stora barn som vistas utomhus utan är även alldeles perfekt till oss vuxna. Av Helena Maas Barnmorska 10 barnbladet #6/2011 Följ oss på facebook.com/weledababybarn

11 barn ska ha rätt till vad alla andra har. Detta saknar dock stöd i såväl Barnkonventionen som Socialtjänstlagen. Komplexa utmaningar Människan är en social varelse som lever tillsammans med andra människor och att då se andra med bättre ekonomiska villkor samtidigt som man själv lever på en nivå som förblir oförändrad eller försämras skapar en subjektiv känsla av social underlägsenhet hos såväl vuxna som barn. Det handlar inte enbart om att ha behoven av mat, kläder och bostad täckta, utan även om att kunna fungera socialt. Genom att luta sig mot Barnkonventionens artikel om alla barns lika värde och möjligheter framställs en implicit önskan om att socialtjänsten ska utgöra en inkomstgaranti för barnen. Frågan om barnfattigdom är dock långt mer komplex än att bara handla om högre bidrag. Barnfattigdom handlar även om hur man skall få in marginaliserade grupper av föräldrar (ungdomar, ensamstående föräldrar och föräldrar med invandrarbakgrund) på arbetsmarknaden och därmed i socialförsäkringssystemet. Dessvärre har dessa länge varit politiskt lågprioriterade. Att få in dessa grupper på arbetsmarknaden kräver långsiktiga åtgärder och resurskrävande förebyggande arbete. Få politiker vill t ex gå till val med högre bidrag åt barnfamiljer med invandrarbakgrund eller fler arbeten för invandrare: det vinner man inga röster på! Frågor som rör familjens roll och om en minskad familjesplittring är något önskvärt eller inte är så politiskt kontroversiella att ingen vill ta i dem. Trots att barnfattigdomen ökat under de senaste 60 åren ägnar sig politikerna åt att beskylla varandra för att ha orsakat ökningen av barnfattigdomen under de senaste mandatperioderna. Det krävs politisk pragmatism, kompromissvilja och viljan att se längre än en mandatperiod hos de folkvalda för att bekämpa barnfattigdomen. Lästips: Daniel Rauhut, Fattigvård, socialbidrag och synen på fattigdom i Sverige Almqvist & Wiksell International 2002 Daniel Rauhut, Svante Lingärde och Nina Alander, Om barnfattigdom. FoU-enheten, Stockholms stad 2006 Daniel Rauhut, Den besvärliga fattigdomen. Studentlitteratur 2011 Daniel Rauhut (red.), Barnfattigdom. Studentlitteratur 2012 NOSB-konferensen Children and Adolescent september, Holmenkollen Park Hotel, Norge Teder och Maria Forsner NOSB-konferensen Children and Adolescents Normality and Challenges, den september i Oslo bjöd på varierat innehåll i en fantastisk miljö på Holmenkollen Park Hotel Rica. Med en betagande utsikt över stad och vatten ligger detta gamla anrika hotell högt uppe vid Holmenkollen, granne med hoppbacken. Konferensen samlade runt 200 barnsjuksköterskor från Danmark, Island, Norge och Sverige. Förutom intressanta föreläsningar och möten med nordiska kollegor så fanns det en posterutställning där nya rön presenterades. Bland andra fanns där en av våra tidigare Pampersstipendiater, Marie Teder, för att visa några av sina första forskningsresultat: Assessment of a Family-based Behavioural Intervention Program for Obese Children. Riksföreningen, genom Maria Forsner, hade också en poster där vi presenterade Kvalitetsindikatorer för omvårdnad vid sjukhusvård av barn och unga som utarbetats av en arbetsgrupp inom RfB. barnbladet # 6/

12 Tema / prickar & utslag Känner du igen pricken? Att bedöma barns olika utslag och prickar är en utmaning, speciellt på BVC och i skolhälsovården. Många utslag är infektionsutlösta och kan behöva behandlas, andra kan vara tecken på överkänslighet och en del försvinner av sig själv. Prickar och utslag väcker ofta oro hos både föräldrar och barn och som barnsjuksköterska behöver man kunna besvara deras frågor och ha en uppfattning om vilket utslag det rör sig om. Här kan du testa din kunskap. Facit finns på nästa uppslag. Annelie Arvidsson Barnbladet 1. Utslaget orsakas av ett virus och drabbar främst barn men även vuxna kan drabbas. Barnet blir trött, får feber, kan ha ont i magen, må illa eller ha diarré. Efter några dagar uppstår ofta kraftigt rodnade utslag på kinderna, dessa kan sedan sprida sig vidare över resten av kroppen. Utslagen kan klia och hetta. 2. Utslagen orsakas av bakterier och visar sig i de flesta fall som en kliande röd prick som fylls på med vätska och som sedan blir varfylld. Efter ett tag bildas en gulaktig skorpa på blåsan. Vanligast uppkommer utslagen i samband med en förkylning och blåsorna återfinns oftast kring munnen, näsvingarna eller bakom öronen men kan även uppkomma på andra delar av kroppen. 12 barnbladet #6/2011

13 Tema / prickar & utslag 3. Dessa utslag är vårtliknande, hudfärgade och orsakas av ett virus. De kan sitta över hela kroppen, ofta i grupp om flera, kan även sitta åtskilda en och en. Kliar inte och ger ingen smärta. Karakteristiskt för dessa utslag är den lilla gropen i mitten. 4. Utslagen varierar i form och storlek. De är lätt upphöjda, hudfärgade eller lätt röda med lite skarpare röda kanter. Karakteristiskt för dessa utslag är att de snabbt ändrar färg, storlek och plats, de kan finnas utspridda, avgränsade men även flyta ihop. Utslagen kliar och bränner. Utslagen behöver inte föranledas av någon infektion, men kan ibland uppkomma även vid infektionstillstånd. 6. Innan utslagen kommer får barnet först lite feber, lätt huvudvärk och känner sig trött. Efter ett par dagar kommer de första utslagen som först brukar visa sig på överkroppen. Dessa sprider sig sedan till ansiktet, hårbotten, armarna och benen. Man kan få utslag på huden och slemhinnorna. Utslagen visar sig först som små röda prickar som sedan blir lätt upphöjda och slutligen blir de blåsor med en klar, genomskinlig vätska inuti. Efter några dagar brister blåsorna och en skorpa bildas där blåsan suttit. Utslagen brukar komma i omgångar under fyra till fem dagars tid. Vid varje ny omgång utslag får barnet ofta lite feber igen. Bernard Cohen, MD, Dermatlas; 5. Dessa utslag orsakas av ett virus. Sjukdomen börjar med hög feber och torrhosta. Ögonen blir ljuskänsliga och irriterade. Efter några dagar kommer utslagen som först brukar visa sig i ansiktet, de är till en början ljust röda men mörknar sedan i färgen och flyter ihop. 7. Utslag orsakas av svamp och visar sig som små röda, kliande ovala eller runda utslag med lite fjällande och knottrig yta. När de större utslagen börjar läka, gör de oftast det från mitten och ut, vilket brukar ge utslagen en ringform. Svampen som orsakar utslagen kommer ursprungligen från djur, oftast kor, hästar, marsvin och katter. Smittar sällan mellan människor. barnbladet #6/

14 Tema / prickar & utslag 8. Dessa utslag kommer oftast då barnet är några veckor gammalt. Utslagen är vanligast runt barnets näsa och kinder. De försvinner av sig själv och behöver inte behandlas. 9. Dessa utslag kommer och går och återfinns oftast på det nyfödda barnet. Utslagen är röda och återfinns på ställen som lätt bli varma och fuktiga. Källa: Facit: 1. Femte sjukan 2. Svinkoppor 3. Mollusker 4. Urticaria (nässelutslag) 5. Mässling 6. Vattkoppor 7. Ringorm 8. Milier 9. Värmeutslag Beställ prover kostnadsfritt! mambaby.com Får du frågor om nappflaskor? Ring gärna vår sjuksköterska Carina Gunnarsson på Bambino Mam, Du kan även beställa kostnadsfria prover och information om våra nappflaskor på bvc@bambino-mam.se MAM First Bottle: gör det lätt att växla mellan flaska och bröst INNOVATIV VENTILATION Flaskans ventilerade botten fungerar enligt en unik naturlig flödesprincip och säkerställer därmed ett jämnt mjölkflöde. Resultatet är att bebisarna håller sig lugna och avslappnade när de fått mat tack vare att de inte svalt någon luft.

15 RotaTeq Det pentavalenta rotavirusvaccinet Rotavirus är den vanligaste orsaken till allvarlig gastroenterit hos barn under 5 år. 1 I Sverige uppskattar man att rotavirus orsakar ca sjukhusinläggningar per år. 2 Sedan 2006 har RotaTeq använts i barnvaccinationsprogrammet i USA. På barnsjukhuset i Philadelphia såg man bland barn som inkom med akut gastroenterit en minskning av rotavirus med 87% redan ett år efter införandet ( vs ). 1 RotaTeq levereras som färdig lösning i klämtub och ges oralt i tre doser, ensamt eller tillsammans med andra barnvacciner. Dos 3 Dos 2 Dos 1 Födsel Veckor RotaTeq SE Referenser: 1) Clark HF, Lawley D, Mallette L et al. Decline in cases of rotavirus gastroenteritis presenting to the Children s Hospital of Philadelphia after introduction of pentavalent rotavirus vaccine. Clin. Vaccine immunol. 2009; 16: ) Rinder M, et al, A prospective hospital based surveillance to estimate disease burden caused by rotavirus infections in Swedish children 2007/2008, Läkarstämman 2008, 23 P RotaTeq, Rx EF. Oral Lösning. Rotavirusvaccin. En 2 ml-dos innehåller: Rotavirus serotyper* G1 ej mindre än 2,2 x 10 6 IE 1,2, G2 ej mindre än 2,8 x 10 6 IE 1,2, G3 ej mindre än 2,2 x 10 6 IE 1,2, G4 ej mindre än 2,0 x 10 6 IE 1,2, P1[8] ej mindre än 2,3 x 10 6 IE 1,2. Indikation: RotaTeq är indicerat för aktiv immunisering av spädbarn från 6 26 veckors ålder för förebyggande av gastroenterit orsakat av rotavirusinfektion. För fullständig information om varningsföreskrifter, begränsningar och biverkningar se Datum för översyn av produktresumén Sanofi Pasteur MSD, Hemvärnsgatan 15, Solna. *Human-bovina rotavirusreassortanter producerade i Veroceller. 1 Infektiösa enheter 2 Som lägre konfidensintervallsgräns (p= 0,95).

16 Tema / prickar & utslag Uti vår hage Mollusker, svinkoppor, vårtor och skabb Mollusker, svinkoppor, vårtor och skabb är alla ofarliga men ställer däremot till med en massa obehag för den som drabbas. Dessa hudåkommor är ofta förknippade med förskoleåldern eller skolåldern och speciellt vårtor och mollusker kan vara svåra att bli av med. Mollusker och vårtor orsakas av virus och svinkoppor av bakterier (gula stafylokocker och vissa streptokocker) medan skabb är ett hudangrepp orsakat av skabbkvalster. Annelie Arvidsson Barnbladet Vårtor orsakas av ett vårtvirus som heter humant papilomvirus (HPV) som i sin tur har en mängd olika undergrupper som alla trivs på olika hudområden (tex fötter och händer). Vårtvirus är vanligt och de allra flesta smittas någon gång under sin uppväxt. Hos barn är just hand- och fotvårtor de mest vanliga. Handvårtorna är hudfärgade, knoppliknande utbuktningar som sitter på fingrar och handrygg, fotvårtor har ingen utbuktning utan sitter i samma plan som hudytan och förekommer ofta under fotens trampdyna. Vårtorna försvinner genom en naturlig avstötning som kan ta allt från några månader till flera år. Om barnet har stora problem med sina vårtor kan man prova något receptfritt vårtmedel. Om vårtmedlet inte ger något resultat kan man även prova att frys bort vårtorna. För att undvika att få vårtor är det bra om barnen har badskor i omklädningsrummet och då de duschar samt att de inte springer runt barfota då de är på sitt dagis eller sin skola. Mollusker Mollusker visar sig som vårtliknande, hudfärga- Skabb Sarcoptes scabei de knoppar med en liten nedbuktning (navel) i mitten. Mollusker orsakas av ett koppvirus (Molluscum contagiosum) och smittar hud/mot hud i nära kontakt med någon drabbad. Det är även vanligt att den som smittats överför mollusker från en kroppsdel till en annan. Det finns metoder att mekaniskt ta bort molluskerna, via skrapning med vass slev eller genom frysbehandling, dessa metoder är smärtsamma och man brukar rekommendera normal avstötning. Molluskerna stöts då bort genom att immunförsvaret aktiveras, molluskerna blir då rodnade och börjar klia, för att slutligen falla av. Svinkopper Svinkoppor (impetigo) är till skillnad mot mollusker och vårtor orsakade av stafylokocker samt streptokocker, båda dessa bakterier kan förekomma samtidigt vid infektionen. Svinkoppor visar sig först som blåsor som kliar. Blåsan faller ganska fort bort??? och ersätts då av vätskande sår med en gulaktig skorpa. Infektionen sprids snabbt och det brukar ofta poppa upp nya blåsor i anslutning till den första koppan. Svinkopporna är mest vanliga i ansikte (näsborrar, mun och öron) men kan även finnas på andra delar av kroppen. Impetigo är myck- 16 barnbladet # 6/2011

17 Tema / prickar & utslag et smittsamt och man bör av den anledningen uppsöka en läkare som kan ställa diagnos och ge rätt behandling. Genom att blöta upp och ta bort skorporna, tvätta med tvål och vatten och sedan stryka på lokal antibiotikasalva brukar kopporna så småningom försvinna. Om kopporna är spridda över ett stort område eller om de inte går bort trots lokal behandling kan man i vissa fall ge oralt antibiotika. Svinkoppor kan också behandlas med antibakteriella medel som innehåller väteperoxid. Mollusker Molluscum contagiosum Skabb Skabb orsakas av ett skabbkvalster som kryper in under huden och bygger gångar i hudens hornlager på händer och hos spädbarn även på fötterna. Genom att lägga ägg i de byggda gångarna kan kvalstren sedan föröka sig. Då kvalstren är mycket långsamma i sina rörelser krävs en långvarig exponering för att smittan ska spridas vidare, vanligast är att smittan förs över från en person till en annan genom sängläder. De första veckorna är man symptomfri men efter ett par veckor uppstår en enorm klåda fast inte på händerna och fötterna där kvalstren sitter utan på andra ställen på kroppen. Man kan se skabbkvalstrens gångar som små gångar (ca: 5-10 mm långa), de är nästan omöjliga att upptäcka med bara ögat, ofta behöver man ett förstoringsglas för att upptäcka skabben. Vanligaste stället att upptäcka gångarna är mellan fingrarna, vid handlederna och som tidigare nämnts, på fotsulorna hos små barn. Diagnos ställs genom symtom eller att en läkare tar hål på kvalstergången med en nål för att ta ut kvalstret och kika på det genom ett mikroskåp. Det är vanligt att skabb förväxlas med exem. Skabb behandlas med det skabbdödande medlet Tenutex. Tips! har en mycket informativ sida för professionen i just ämnet dermatologi, mycket bra tips och bilder på olika prickar och utslag. Även Barn-och-foraldrar/ Äsch, det är väl inget problem! Att vara barn och ha prickar, utslag, vårtor eller mollusker kan ibland vara jobbigt. Vuxna för ofta över sin rädsla för att det smittar på sina barn. Om barnet har synliga utslag på händerna (t.ex. vårtor eller mollusker) kanske andra barn inte törs hålla barnet i handen av rädsla för att de själva ska bli smittade. Min dotter Linn är en 12- årig tjej som har haft problem med mollusker under flera års tid. Till en början var det bara ett fåtal mollusker på magen men dessa har sedan spridit sig över stora delar av kroppen och idag finns de både i knäveck och på knän, lår, armar och mage. Då Linn är en sporttjej som spelar fotboll och innebandy flera gånger i veckan samt åker runt på olika cuper på helgerna så blev jag lite orolig då jag såg att molluskerna började sprida sig och bli mer synliga. Som mamma blev jag orolig att hon skulle bli retad för sina prickar. Nu har det visat sig att jag inte behövde oroa mig för detta. Så här känner Linnsan inför sina mollusker: Först var det bara tre stycken på magen och då syntes de bara lite, nu är de typ på armarna, benen, låren och knävecken. De jag hade på magen är nästan borta. Mamma skulle räkna molluskerna för ett tag sen, men det tyckte jag var onödigt för de är ju där ändå! Jag har vant mig vid molluskerna, jag bryr mig inte om dem så mycket. Fast när vi var i Turkiet förra året då sprack två när jag åkte madrass i vattnet och då sved det supermycket. Då var det lite jobbigt när man inte kunde bada och så. Jag har inte blivit retad för mina utslag. Jag berättar för de kompisar som frågar vad det är och så är det bra med det. Jag har alltid en egen handduk och så är jag noga med att ta på ett plåster på de mollusker som är på väg att spricka. Molluskerna spricker precis innan de faller av och då har mamma sagt att jag ska vara extra noga för då smittar dom mest. Jag har bara fått ett stort ärr på magen, för den mollusken var superstor, annars har jag bara pyttesmå ärr. barnbladet # 6/

18 Tema / prickar & utslag Vaccination mot TBE? Problemet med fästingöverförda infektioner känns kanske avlägset så här inför stundade vintersäsong, men faktum är att den milda hösten gagnat de små spindeldjuren, och vi kan vänta en smärrefästingsexplosion nästa vår och med dem ökad risk för borrelia och TBE. Vi tittar på vad vi kan göra för att förebygga dessa infektionssjukdomar. Magnus Forslin Barnbladet I Sverige finns omkring tio olika fästingarter men den utan konkurrens vanligast förekommande är Ixodes ricinus. Fästingens livscykel är mellan tre och fyra år lång, och består utav fyra stadier: ägg, larv, nymf och fullt utvecklad fästing. För att kunna vidareutvecklas och lägga ägg krävs så kalllade blodmål. Fästingen kan vara vektor, dvs bärare, av ett tiotal olika sjukdomar. I Sverige är de vanligast förekommande tick-borne ecephalitis (TBE), borrelia och erlichia (fästingfeber). Det senare drabbar vanligen husdjur men kan också i sällsynta fall överföras till människa. I dagarna har man upptäckt en helt ny fästingburen sjukdom som kan ge upphov till blodpropp hos personer med nedsatt immunförsvar. De som hittills insjuknat i Sverige är äldre personer. Forskarna kalllar smittan neo-sjukdom efter bakteriens namn (Candidatus neoehrlichia mikurensis). Enligt Smittskyddsinstitutet har TBE, den fästingburna hjärninflamammationen, ökat kraftigt under 2011 i en jämförelse med förra året, och man har kunnat Den ovanligt varma hösten i år har gjort att småkrypen i markerna har kunnat vara aktiva längre än normalt. Det i sin tur innebär att det blir fler insekter och spindeldjur nästa sommarsäsong konstatera en gradvis ökning under hela 2000-talet. Marika Hjertqvist, som är epidemiolog vid Smittskyddsinstitutet, tror att den ökade incidensen är en kombination av flera faktorer som klimatförändringar och en bättre observans, både bland läkare och allmänhet, Viruset förekommer främst i södra Sverige, framför allt längs kusterna samt kring Vänern och Vättern. Men sjukdomen har under senare år spridit sig både västerut och norrut. Insjuknande i TBE Inkubationstiden är 1-2 veckor efter smitta. Insjuknandet sker i allmänhet i två olika faser där den drabbade först upplever trötthet, svår värk i huvud och muskler, samt feber. Även kramper kan förekomma. Den här fasen varar i omkring fyra dagar och är den period då TBE-viruset kan påvisas i serum. I den behandlingsrekommendation som tagits fram av Läkemedelsverket i samarbete med Statens Legemiddelskontroll i Norge, sammanfattar man diagnostiken i följande punkter: 18 barnbladet #6/2011

19 Tema / prickar & utslag Akut TBE diagnostiseras genom påvisande av specifikt IgM i serum. Likvorundersökning bör göras för fastställande av CNS-engagemang och differentialdiagnostik mot andra infektionsagens med CNS-affinitet. Hos patienter som tidigare TBE-vaccinerats kompletteras diagnostiken med analys av IgM/IgGantikroppar mot TBEV i likvor. TBE-diagnostik bör rutinmässigt ingå i diagnostiken hos patienter med meningoencefalit som vistats i endemiskt område, oavsett känt fästingbett eller ej, under tiden april till november. Efter någon veckas regrediering återkommer sjukdomen i 20-30% av fallen med tecken till infektion i centrala nervsystemet. Patienterna får meningit eller encefalit av varierande grad med viss risk för permanenta skador i form av minnesförluster, allvarlig trötthet och i några få fall bestående förlamning. Dödsfall är ovanligt men förekommer. De flesta barn som drabbas får däremot oftast mindre allvarliga symptom än vuxna. Då specifik behandling ännu saknas inriktar man sig på att lindra de olika symptom som uppstår. Profylax Eftersom det idag inte finns någon kur mot viruset är det mest lämpligt att vidta förebyggande åtgärder. En bidragande faktor till att vi ser en ökad incidens kan vara att det är allt vanligare att rådjur och harar fästingens främsta värddjur rör sig i tättbebyggda områden. Katter och hundar som rör sig fritt i naturen får lätt fästingar och husdjuren bör därför behandlas med fästingrepellerande medel. Klädseln är givetvis en viktig aspekt när det gäller att undvika fästingar. Ljusa plagg gör att krypen lätt upptäcks. Tättslutande kläder i synnerhet på benen med byxbenen i strumporna eller stövelskaften, hindrar fästingarna från att fästa sig på en dold plats på kroppen. Barn leker inte sällan i sådana miljöer där det finns gott om fästingar. En daglig fästingkontroll av barn under perioden april september, kan därför vara motiverad. Barn angrips oftare på överkroppen, bakom öronen och i hårbotten, varför dessa områden bör inspekteras särskilt noga. En vuxen bör också göra en extra kontroll i barnets armveck, ljumskar och andra små vrån. Man kan t o m hitta fästingar under ögonlock. Har man rört sig i fästingrika marker med mycket sly och högt gräs, kan man med fördel exponera kläderna för värme i bastu eller torkskåp. Att anbringa myggmedel på kläderna innan man ger sig ut i naturen anses kunna hålla fästingarna borta. Upptäcker man en fästing på kroppen bör man försöka avlägsna den med hjälp av en pincett eller naglar. Skulle huvudet bli kvar är det inte särskilt allvarligt eftersom det är fästingens kropp som är smittbärande. Vaccination När det gäller vaccination anges skyddseffekten till 95% efter två doser och 98% efter genomgången grundvaccinering om tre doser. Man brukar rekommendera en boosterdos inom tre år. Därefter kan intervallet förlängas till fem år. Enligt Smittskyddsinsitutet anses vaccinering av förskolebarn vara mindre angeläget eftersom svåra fall före 7 års ålder är ovanligt. Är barnet under ett år ska det inte vaccineras. Biverkningar är i regel mycket lindriga och snabbt övergående. Vaccinering kan därför rekommenderas till barn över sju år. Framför allt de som är boende alternativt sommarboende, eller vistas längre tid i riskområden. I synnerhet barn som ofta blir fästingbitna. Allmänt gäller att personer som vill vaccinera sig också bör få göra det eftersom vaccinet tolereras väl. Källor: Moell C, Gustafsson J. Ped. Liber (2011) (Publicerad :33) Smittskyddsinstitutet Läkemedelsverket och Statens Legemiddelskontroll (Norge) Behandlingsrekommendation Gaslarm! Den enkla hjälpen för småbarn med kolik och andra gasrelaterade besvär. Läs mer på TBE (Tick Borne Encephalitis), fästingburen encefalit, är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa via fästingen. Sjukdomen yttrar sig främst som en hjärnhinneinflammation. En del barn skriker mer än andra. Ofta beror det på att barnet har för mycket gaser i magen. Nu finns det ett enkelt sätt att hjälpa barnet. Pysventilen Windi befriar barnet från gaserna på ett enkelt, skonsamt och ofarligt sätt. Windi är godkänd av Läkemedelsverket. barnbladet #6/

20 Tema / prickar & utslag Med examen från eksemskolan Anna Bernholm Allergisköterska Barnkliniken, Östersund. Ordförande Bassestiftelsen Atopiskt eksem. Eksem är vanligt och förekommer med varierande svårighetsgrad hos närmare 20% av alla barn. Det vanligaste är att eksemet inte beror på allergi. Man bör därför egentligen tala om barneksem med eller utan allergi. Prognosen är god. Så gott som alla förbättras med tiden och många blir eksemfria under uppväxtåren, flertalet av dem inom några få år. En del som blivit eksemfria utvecklar ett handeksem i vuxen ålder. Minst 50% av dem som haft ett måttligt eller svårt eksem kommer att senare i livet utveckla luftvägsallergi. Orsaken till eksem är okänt, men det finns en stor ärftlighet. Eksemets svårighetsgrad varierar av olika faktorer. Under spädbarnsåret uppträder eksemet ofta i ansikte och fläckvis på bålen och på extremiteternas sträcksidor. Under andra levnadsåret förändras lokalisationen till mer typiska böjveckseksem. Klåda och torr hud är typiska symtom som skiljer atopiskt eksem från andra eksem hos barn, som t ex sebboroiskt eksem. Tänk att lite information kan göra så mycket! När jag började som allergisköterska för drygt 10 år sedan, så var det just eksem som jag tyckte var svårast att ge råd om och det var för att jag inte hade nog kunskap om hur man behandlade ett eksem. Mitt intresse växte att lära mig mer om eksem och jag har under årens lopp utbildat mig kontinuerligt genom kurser och auskultationer på hudkliniker. Det var jag det! Men sedan ska kunskapen appliceras på en annan person, som ska kunna ta till sig informationen och det är just det som är det allra svåraste men också roligast. Så startade eksemskolan! På barnmottagningen träffade jag många barn som kom på besök för andra besvär men som hade eksem. De berättade att de fått krämer och kortison utskrivet och att de skulle smörja vid besvär. Det visade sig att många inte hade någon effekt av behandlingen, så doktorn kanske skrev ut en starkare kortisonkräm eller började utreda om det förelåg någon bakomliggande allergi. Kanske mjölkallergi? Elimination och provokation mjölk var ofta ordinationen och hjälp av en dietist. Oftast så blev det ingen skillnad i eksemet och en remiss skickades till hudkliniken. Men det var ingen som hade kontrollerat hur de hade smörjt, när, var, hur och om! Det var då min kreativitet fick fart och jag utformade en strukturerad patientutbildning; Eksemsko- 20 barnbladet #6/2011