Fågelinventering Vedboskogen

Transkript

1 Datum Västerås stad EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon Telefax Hemsida e-post

2 uppgifter Titel Version 1 Datum Uppdragsgivare Uppdragsnummer Dokumentnummer genomförd av granskad av verifierad av, Västerås Stad Västerås stad Tekniska kontoret Kerstin Isaksson _ Västerås Stad Anna Dahlén, biolog EnviroPlanning AB Johan Grudemo Anna Dahlén C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar I (x)

3 Västerås Stad_ver1 Sammanfattning Som en del av Västerås stads handlingsprogram för kulturoch naturmiljön i kommun följs Västerås stadsdelsskogar upp vad gäller naturvärden. EnviroPlanning AB har fått uppdraget av Tekniska kontoret att genomföra fågelinventeringar i tre av de nio stadsdelsskogarna under Denna rapport behandlar fågelinventeringen som gjordes i våren En punkt och linjeinventering samt en nattinventering av ugglor har genomförts i skogen. Fokus har legat på att identifiera revirhävdande arter samt lokalisera reviren så noggrant som möjligt. Även icke revirhävdande fåglar har noterats för att få en så heltäckande bild av fågelfaunan i skogen som möjligt. Resultatet visar att utgör en viktig miljö för ett flertal häckande och rastande fågelarter. Den stora variationen av biotoper och skogens långa kontinuitet ligger till grund för mångfalden av arter. Totalt observerades 43 fågelarter i skogen och av dessa verkar 34 arter hävda revir i skogen. Inom de 20 fasta inventeringspunkterna registrerades i genomsnitt 9,65 revir. För att gynna en mångfald fågelarter bör stora delar av skogen med gammal hällmarkstallskog och barrblandskogar lämnas med fri utveckling och här behövs endast små gallringsåtgärder av inkommande gran. Kant- och brynmiljöer bör underhållas med försiktig gallring och röjning av sly och inkommande gran. Hasselbuskage i västra delen behöver röjas fram så att solljus kommer åt. Generell skötsel av hela skogen är att spara död ved (eventuellt skapa död ved), att låta skogen få ha ett buskskikt och att äldre lövträd som ek, asp, sälg och björk, men även äldre tallar röjs fram. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar II (x)

4 Västerås stad Ver 1 Västerås Stad_ver1 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdraget Tidigare inventeringar Metodik Fältinventering Analys Beskrivning av inventeringsområdet Resultat fågelinventering Sammanfattande resultat Resultat inventering ugglor Resultat vid inventeringspunkterna och skötselförslag Slutsatser och skötselförslag Referenser C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar III (x)

5 1 Inledning Invånarna i Västerås stad blir fler och det finns ett stor behov av att förtäta kommunens tätorter. I och i anslutning till Västerås finns flera betydelsefulla grönområden. Tekniska kontoret vid Västerås stad förvaltar sju naturreservat, ett kulturreservat och nio stadsdelsskogar. Det finns ett stort behov av att skydda och vårda denna natur och samtidigt öka medborgarnas möjligheter till rekreation, naturupplevelser och friluftsliv. I samband med kraven på att mark ska upplåtas till exploatering har det blivit nödvändigt att ha god tillgång till aktuell kunskap om värden i de gröna områdena i kommunen. Västerås stads kommunstyrelse antog i augusti 2010 en handlingsplan för naturoch kulturmiljön i Västerås. Detta dokument är ett strategiskt styrdokument som redovisar vilka mål och åtgärder som ska genomföras för att lyfta fram, sköta och skydda naturvårdens, kulturmiljövårdens och friluftslivets intressen i kommunen. 1.1 Uppdraget För att hänsyn ska kunna tas till skyddsvärda miljöer och arter krävs dokumenterad kännedom om var de finns samt i vilket tillstånd de befinner sig. Denna kunskapsuppbyggnad är en viktig bas i Västerås stads arbete med natur-, kulturoch friluftslivsfrågor. En stor del av de naturoch kulturmiljöer som finns i Västerås kommun är beroende av kontinuerlig skötsel och i vissa fall skydd för att inte värden ska gå förlorade. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar ar utgör idag en viktig del av miljöövervakningen i landet, bland annat genom projektet Svensk Fågeltaxering ( Av många anledningar är fåglar särskilt väl lämpade som indikatorer på tillståndet i naturen. Bland annat svarar många fågelarter ofta snabbt på förändringar i miljön. Vidare är fåglar relativt lätta att artbestämma och inventera. Västerås stad har därför beslutat att bilda sig en uppfattning om tillståndet för fågelfaunan i kommunens grönområden. I den Grönstrukturplan som fastställdes 2004 lyftes värdet av stadsdelsskogarna fram som kärnområden för biologisk mångfald och viktiga stora sammanhängande områden med skog av hög ålder (Västerås Stad 2004). De nio stadsdelsskogarna inom Västerås stad utgörs av Bäckbyskogen, Hamreskogen, Malmabergsskogen, 1 (61)

6 Mälarparken, Pettersbergsskogen, Rocklundaskogen, Råbyskogen, Rönnbyskogen och (figur 1). EnviroPlanning AB har fått uppdraget under 2015 att genomföra fågelinventeringar i, Ringduveskogen och Pettersbergsskogen. (Ringduveskogen ingår inte i de nio utpekade stadsskogarna). Denna rapport behandlar inventeringen som gjordes våren 2015 i Vedbyskogen. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar Översiktskarta över Västerås och några av stadsdelsskogarna som inventerats av EnviroPlanning AB under våren 2015:, Ringduveskogen och Pettersbergsskogen. 2 (61)

7 1.2 Tidigare inventeringar 2008 genomfördes naturvårdsprojektet Västerås stadsdelsskogar. Fauna- och floravärden inventerades i de dåvarande sju stadsdelsskogarna: Bäckbyskogen, Råbyskogen,, Pettersbergsskogen, Rocklundaskogen, Malmabergsskogen och Mälarparken (Larsson. 2008). Vad gäller fågelfaunan låg fokus på att inventera häckande och troligen häckande fågelfauna. Totalt observerades 37 fågelarter under inventeringen i. Noterbart är att fynd av sparvuggla, kattuggla, spillkråka, nötkråka och stenknäck gjordes vid inventeringen Dessa arter återfanns inte under 2015 års inventering. Naturföretaget gjorde 2013 en inventering och skötselplan för (Naturföretaget 2013) för att följa den handlingsplan som upprättats för naturoch kulturvärden i Västerås (Västerås Stad 2010). C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 3 (61)

8 2 Metodik 2.1 Fältinventering Metoden är standardiserad och följer i stort sett metoden för Svensk häckfågeltaxering där man kombinerar punkt och linjetaxering ( Inventeringen genomfördes längs fem transekter (A-E) som lagts i nord-sydlig riktning genom skogen. Avståndet mellan varje transekt var cirka 200 meter. Längs transekterna placerades 20 fasta punkter med cirka 200 meters mellanrum (figur 2). Punkterna 15, 19 och 20 låg närmare varandra för att kunna täcka in området så bra som möjligt. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar med utmarkerade inventeringspunkter vid fågelinventeringen (61)

9 Metoden bygger på att man stannar och räknar sjungande och sedda fåglar under fem minuter vid de fasta punkterna (punkttaxering), och att man även räknar fåglar när man rör sig mellan dessa fasta platser (linjetaxering). Vid punkterna räknades alla sedda fåglar under fem minuter (oberoende av vad som noterats på linje). Räkningen utfördes från själva punkten. Före räkning noterades vilken punkt som besöktes, klockslag, väderlek och vindhastighet. Under själva räkningen noterades alla individer som sågs eller hördes med; artnamn, avstånd från inventeringspunkten (i klasser), hur observationen gjordes (via sång, via lockläte, eller via synobservation eller om den lockades fram av inventeraren), samt fågelns kön (i det fall detta gick att avgöra). Vid varje punkt har även biotopen beskrivits med foto, andel av olika trädslag, buskskiktets täthet samt ålder på träd. Vid varje punkt har en fältblankett fyllts i vid varje inventeringstillfälle. Dubbelräkning av samma individer från olika punkter undveks så långt det var möjligt för att inte räkna samma individ vid flera tillfällen. Exempel: om inventeraren ansåg att det var samma fågel, t.ex. en avlägsen gök, trana eller spillkråka, som man hörde från mer än en punkt räknades fågeln endast på det första ställe man hörde den. Vid promenaden mellan punkterna har hörda och sedda fåglar registrerats på en surfplatta av märket SONY med programmet Collector kopplat till ESRIs ArcGIS online. Studien genomfördes vid klart och stilla väder den 21, 23 och 25 april samt C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar den 15, 18 och 20 maj mellan kl (61)

10 Inventering av ugglor En inventering av ugglor genomfördes den 11 och 12 mars mellan kl Stigar som markerats i Skötselplanen för (Naturföretaget 2013) promenerades långsamt och med jämna mellanrum stannade inventeraren och lyssnade under några minuter. Området inventerades även med bil längs större vägar, då inventeraren stannade och lyssnade vid lämpliga platser. 2.2 Analys En fullständig revirkartering har inte varit möjlig att utföra i på grund av att skogen är stor och att tiden var begränsad. Sjungande revirhävdande hannar har registrerats vid varje inventeringspunkt samt längs transekter i fält vid de sex inventeringstillfällena. Eftersom riktning och avstånd från inventeringspunkterna har noterats har en relativt god uppfattning om var revirhävdande hannar har suttit och sjungit. Uppvaktande, parningar, bobyggande och matning av ungar vid bon har även registrerats. Samtliga dessa observationer har legat till grund för att avgöra vid vilken punkt reviren har legat. Om en hanne endast registrerats vid ett tillfälle av sex har denna inte tagits upp som revirhävdande hanne, endast som övrig observerad fågel. Dubbelräkning av samma fågel vid flera punkter har försökts undvikas genom att vid analysen titta på riktning och avstånd till punkterna. Observationer av fåglar vid promenad längs transekter har lagts till den punkt som observationen varit inom. Inom en radie på cirka 100 meter från punkten har reviren karterats enligt figur 3. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 6 (61)

11 Cirklar runt varje inventeringspunkt med cirka 200 meter Ø inom vilka revirhävdande fågelindivider har karterats. Punkterna 9, 10, 15, 16, 19 och 20 överlappar något. Färdiga kartor har gjorts i kartprojektionen SWEREF ArcGIS version och GIS-skikten redovisas i shapefiler. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 7 (61)

12 3 Beskrivning av inventeringsområdet ligger i norra delen av Västerås omgiven av bostadsområdena Eriksberg, Hagaberg och Norra Vallby. Skogen ligger precis norr om Väg E18 och bullerpåverkan är påtaglig i stora delar av skogen som ligger närmast vägen. Skogen omfattar cirka 70 ha. Den har en viktig kontakt med skogsstrukturer i nordväst samt utgör en viktig grön länk till skogar på södra sidan väg E18 som Pettersbergsskogen och Råbyskogen. Skogen ligger på och omkring två mindre bergsplatåer med en sprickdal mellan. Området är relativt kuperat med höjdskillnader på 25 meter och som högst 50 meter. Flera branta bergväggar återfinns i skogen, både i sydlig och västlig riktning. Generellt utgörs skogen av gammal barrblandskog och hällmarkstallskog. Det finns även spridda inslag av lövrikare miljöer med ek, björk, asp och sälg. I de centrala delarna av skogen finns ett kärr på cirka 1 ha. Flera mindre kärrmiljöer finns spridda i skogen. Den skogliga kontinuiteten är cirka 150 år och spår av detta syns i den stora mängden gamla barrträd (Naturföretaget 2013). Skogen brukas inte idag men däremot sker en viss gallring och röjning. Skogen har höga naturvärden både vad gäller biotoper och sällsynta arter. Ett flertal rödlistade kärlväxter och svampar har hittats i skogen (Naturföretaget 2013). Flertalet stigar och rastplatser vittnar om skogens stora betydelse för friluftsliv och rekreation C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 8 (61)

13 4 Resultat fågelinventering 4.1 Sammanfattande resultat Totalt observerades 43 arter i under inventeringen (tabell 1). En stor del av dessa finns i skogen året runt. Vissa kommer dit under våren för att häcka eller rastar på väg till andra häckningsplatser. Tre rödlistade arter observerades: gröngöling (NT), gulsparv (VU) och kungsfågel (VU). Gröngöling föredrar halvöppna landskap med vidsträckt äldre lövskogskog, framför allt skogsbryn. Gulsparv är knuten till busk- och åkermark, skogsmark med gläntor, på hyggen men även på hedar. Dessa två arter observerades på västra sidan skogen i anslutning till kraftledningsgatan och den öppna brynmiljön där. Vilka arter som observerats i april respektive maj skiljer sig något åt (tabell 1). 25 arter observerades i april och i maj 38 stycken. Flera av sångarna och svartvit flugsnappare anländer till Sverige först i maj. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar Tabell 1. Observerade arter i 2015, totalt samt uppdelat på april och maj.. (NT=rödlistekategori nära hotad, VU=rödlistekategori sårbar.) Arter totalt April Maj bergfink x björktrast x x blåmes x x bofink x x domherre x entita x x fasan x gräshoppsångare x grönfink x gröngöling (NT) x x grönsiska x x grönsångare x gulsparv (VU) x x gärdsmyg x göktyta x järnsparv x x koltrast x x korp x 9 (61)

14 Arter totalt April Maj kråka x kungsfågel (VU) x x lövsångare x mindre korsnäbb x morkulla x nötskrika x nötväcka x x ringduva x x rödhake x x rödvingetrast x skogsduva x x sparvhök x större hackspett x x steglits x svarthätta x svartmes x x svartvit flugsnappare x talgoxe x x talltita x taltrast x x tofsmes x x trädgårdssångare x trädkrypare x x trädpiplärka x törnsångare x C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar De arter som inte registrerades hävda revir var: bergfink, björktrast, domherre, fasan, grönfink, gröngöling, korp, kråka, mindre korsnäbb, nötskrika, rödvingetrast, skogsduva, sparvhök och steglits. Av dessa häckar bergfink och vanligtvis även rödvingetrast i norra Sverige och noterades därför under sin flytt. Rödvingetrasten har observerats på ett flertal ställen i Västmanland under juni och juli ( så det skulle vara möjligt att även denna kan häcka i. För övriga arter skulle fungera väl som häckningsmiljö men har inte noterats hävda revir vid denna inventering. 10 (61)

15 I genomsnitt hade varje punkt 13 arter (figur 4). Punkterna 10 och 20 hade endast 7 respektive 6 arter. Punkterna 1, 4 och 15 uppvisar högst artantal med 17 arter vardera. Antal arter Stapeldiagrammet visar antalet observerade fågelarter vid varje inventeringspunkt i vid inventeringen i april och maj C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 11 (61)

16 I genomsnitt hade varje punkt 9,65 revir. Punkterna längs transekt A på den västra sidan av skogen närmast kraftledningsgatan har ett något större antal revir än övriga transekter (figur 5). Punkter som ligger närmast väg E18, punkt 5 och 10, har relativt få revirhävdande hannar. Antal revir Staplarna visar antalet fågelrevir vid varje inventeringspunkt i vid inventeringen i april och maj C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 12 (61)

17 Revirhävdande arter vid inventeringspunkter Ett urval av arter och deras revir har gjorts på följande kartor för att illustrera var i som dessa finns. För beskrivning av varje enskild punkt se vidare stycke 4.2. Rödhake finns vid 19 av 20 punkter. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar Taltrast 13 (61)

18 Entita C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar Svartmes 14 (61)

19 Större hackspett C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar Tofsmes 15 (61)

20 Trädpiplärka C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar Svartvit flugsnappare 16 (61)

21 Grönsångare C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar Trädkrypare 17 (61)

22 Trädgårdssångare 4.2 Resultat inventering ugglor Inga ugglor observerades vid inventeringen av kvällarna den 11 och 12 mars. Vädret var klart och vindstilla, -3 grader. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 18 (61)

23 4.3 Resultat vid inventeringspunkterna och skötselförslag Punkt nr 1 Koordinater , ,9324 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Punkten ligger vid kanten av skogen, nära kraftledningsgata och stig. Lövträd av ek, asp och hassel. Öppen mark med buskar och sly i bården mellan kraftledning och blandgranskog. 14 revir med: blåmes (2 st), bofink (2 st), koltrast, lövsångare (3 st), morkulla, rödhake (2 st), talgoxe, taltrast, trädgårdssångare Övriga observerade arter Fasan, gröngöling, grönsiska, järnsparv, nötväcka, större hackspett, steglits, svarthätta Skötselförslag Skötsel röja gran. Behåll brynmiljön genom att gallra och röja försiktigt lövsly i kantzonen samt i skogen. Behåll buskar och skapa solexponerade och vindskyddade miljöer. Spara död ved. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 19 (61)

24 Punkt nr 1 C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar Punkt nr (61)

25 Punkt nr 2 Koordinater , ,6841 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Punkten ligger i hasselbård mellan kraftledning och stig. Bland trädslagen dominerar hassel och gran. Övriga trädslag björk, ek och asp. Enstaka äldre ekar som behöver röjas fram. 12 revir med: blåmes, bofink, entita (2 st), kungsfågel, lövsångare, rödhake (2 st), talgoxe (2 st), taltrast, trädgårdssångare Övriga observerade arter Skötselförslag Gröngöling, grönsiska, koltrast, nötväcka, större hackspett, svartvit flugsnappare, trädkrypare Röj en del gran, framförallt yngre, för att få fram äldre ek. Behåll brynmiljön genom att gallra och röja i lövsly. Behåll buskar och skapa solexponerade och vindskyddade miljöer. Spara död ved. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 21 (61)

26 Punkt nr 2 C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar Punkt nr 2 22 (61)

27 Punkt nr 3 Koordinater , ,3785 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Punkten ligger nära kraftledningsgata. Hasselbård mellan punkten och kraftledningen. Gran dominerar och granskogen står tät. Mycket hassel och inslag av äldre ekar som behöver röjas fram. 11 revir med: blåmes (2 st) bofink, grönsångare, nötväcka, rödhake (2 st), svartmes, talgoxe (2 st), taltrast Övriga observerade arter Skötselförslag Entita, gröngöling, grönsiska, koltrast, kråka, nötväcka, skogsduva Skötsel, gallra en del gran. Finns ek som behöver röjas fram. Behåll brynmiljön genom att gallra och röja i lövsly. Behåll buskar och skapa solexponerade och vindskyddade miljöer. Spara död ved. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 23 (61)

29 Punkt nr 4 Koordinater , ,4595 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Punkten ligger ganska nära motorvägen och biltrafiken hörs väl. Kantzon nära kraftledning. Gran och tall dominerar men även inslag av björk, asp och ek. Delvis gles och blockrik skog. 16 revir med: blåmes, bofink (2 st), grönsångare, koltrast, lövsångare (2 st), nötväcka, ringduva, rödhake (2 st), talgoxe (2 st), taltrast Övriga observerade arter Skötselförslag bergfink, grönfink, grönsiska, grönsångare, göktyta, större hackspett, trädkrypare. Röja yngre granplantor och friställa äldre lövträd. Behåll brynmiljön genom att gallra och röja i lövsly. Behåll buskar och skapa solexponerade och vindskyddade miljöer. Spara död ved. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 25 (61)

31 Punkt nr 5 Koordinater , ,8219 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Punkten ligger mycket nära E18 och en cykelbana. Nära kraftledningsgata med smal trädbård mellan. Aspskog med inslag av ek, gran, tall, björk och sälg. Snårigt och mycket sly. Fint aspbestånd. 8 revir med: Blåmes, gulsparv, nötväcka, rödhake, större hackspett, svartvit flugsnappare, talgoxe (2 st). Övriga observerade arter Skötselförslag Björktrast, grönsiska, koltrast, nötskrika, skogsduva. Röja gran och friställa asp och sälg som sparas. Gallra försiktigt i sly skiktet. Viktigt att behålla snårigheten. Behåll brynmiljön genom att gallra och röja i lövsly. Behåll buskar och skapa solexponerade och vindskyddade miljöer. Spara död ved. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 27 (61)

33 Punkt nr 6 Koordinater , ,756 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Punkten ligger nära en liten infartsväg. Kanteffekt. Tall dominerar med en ung tallplantering (30-40 år). Finns även ett litet bestånd av asp. På östra sidan vägen finns ett större aspbestånd. Cirka 50 meter norr om punkten övergår skogen i öppen mark och här finns ett dike med vass där gräshoppsångaren observerades. 10 revir med: blåmes, bofink, gräshoppsångare, lövsångare, ringduva, rödhake (2 st), större hackspett, svartmes, talgoxe Övriga observerade arter Skötselförslag Björktrast, gröngöling, grönsiska, koltrast, rödvingetrast, större hackspett Röj fram asparna, gallra tall och röj inkommande gran. På östrasidan vägen röj inkommande gran och behåll asparna. Spara död ved. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 29 (61)

35 Punkt nr 7 Koordinater , ,1323 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Punkten ligger nära ett stängsel som omgärdar verksamhet. Ganska tät granskog med dominans av gran men även relativt mycket asp, inslag av tall, björk och sälg. Övergångszon mellan gran och lövskog. 10 revir med: entita, koltrast, nötväcka, rödhake (2 st), större hackspett, svartmes, svartvit flugsnappare, talgoxe, taltrast. Övriga observerade arter Skötselförslag blåmes, bofink, grönsiska, koltrast, nötskrika, nötväcka, sparvhök Friställ lövträd både yngre och äldre asp, björk och sälg. Granskogen är mycket tät så den behöver gallras ut. Spara död ved C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 31 (61)

37 Punkt nr 8 Koordinater , ,5505 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Hällmarkstallskog med olikåldrig tall, berg i dagen, renlavar och ljung. Vissa tallar år. Inslag av gran och björk. Sparsamt med död ved. 13 revir med: blåmes, bofink (2 st), entita, koltrast, kungsfågel, lövsångare, nötväcka, ringduva, rödhake, svartmes, taltrast (2 st) Övriga observerade arter Skötselförslag skogsduva, talgoxe Fri utveckling. På sikt röja inkommande gran. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 33 (61)

39 Punkt nr 9 Koordinater , , 7942 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Punkten ligger i närheten av berg. Granskog med inslag av enstaka triviallövträd och tallar. 9 revir med: blåmes, bofink, grönsiska, järnsparv, kungsfågel, ringduva, rödhake (2 st), taltrast Övriga observerade arter Skötselförslag björktrast, grönsiska, koltrast, kungsfågel, Gallra gran, står tätt. Sedan fri utveckling. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 35 (61)

41 Punkt nr 10 Koordinater , ,1993 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Punkten ligger nära cykelbana och väg E18. Tät blandskog med dominans av gran men även inslag av tall, rönn, björk och ek. Bullerutsatt och därför svårt att höra fågelläten. Mot norr tar granskogen vid. 5 revir med: blåmes, bofink, rödhake (2 st), talgoxe Övriga observerade arter Skötselförslag nötväcka Gran står tätt vilket kan vara en fördel för att skapa bullerskydd. Fri utveckling. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 37 (61)

43 Punkt nr 11 Koordinater , ,5754 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Punkten ligger i närheten av en väg och mitt emot slalombacke på norra sidan vägen. Kantzonseffekt. Öppen mark med dike. Området håller på att växa igen. Tall dominerar men här finns även inslag av gran och asp. Asp med hålighet precis vid punkten där blåmes häckar. Bra mark för arter som trivs i busk- och öppen mark. Trädpiplärka trivs här. Törnsångare och göktyta revirmarkerade i området norr om vägen, utanför skogen i öppen mark. 9 revir med: göktyta, ringduva, rödhake, talgoxe, taltrast, trädpiplärka, törnsångare Övriga observerade arter Skötselförslag blåmes, bofink, grönsiska, koltrast, korp, lövsångare, större hackspett, svarthätta Röja gran och en del sly. Behåll området öppet och buskrikt. Ge förutsättningar för att låta aspen och övriga lövträd bli gamla. Trädpiplärkan gynnas av skogsbryn, gläntor och ängar med enstaka träd. Den häckar på marken och behöver skrymslen och markvegetation för att gömma sitt bo. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 39 (61)

44 Punkt nr 11 C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 40 (61)

45 Punkt nr 12 Koordinater , ,9891 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Punkten ligger i en blandbarrskog med tall och gran. Inslag av asp, sälg, ek. Lång kontinuitet. Öster om punkten finns en våtmark/myr. Sparsamt med död ved, torrakor och lågor. 10 revir med: blåmes, bofink (2 st), nötväcka, rödhake (2 st), talgoxe, taltrast, tofsmes, trädpiplärka Övriga observerade arter Skötselförslag björktrast, entita, grönsiska, ringduva Tätare partier med gran kan gallras Äldre tallar och lövträd kan frihuggas. Spara död ved. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 41 (61)

47 Punkt nr 13 Koordinater , ,1097 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Punkten ligger i en hällmarkstallskog (liknar punkt nr 8) med olikåldrig tall, berg i dagen, renlavar och ljung. Vissa tallar år. Inslag av gran och björk. Sparsamt med död. 8 revir med: blåmes, bofink, järnsparv, lövsångare, rödhake, svartmes, taltrast, trädkrypare, Övriga observerade arter Skötselförslag bergfink, nötskrika, större hackspett, svartvit flugsnappare, talgoxe Fri utveckling. På sikt röja inkommande gran. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 43 (61)

49 Punkt nr 14 Koordinater , ,4192 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Punkten ligger relativt nära väg E18 och är buller störd. Vid brant bergssida som vetter mot söder. Nära grusväg som leder till hus. Barrblandskog, dominans av tall med stort inslag av gran, asp men även björk och hassel. 12 revir med: bofink, grönsångare, koltrast, rödhake, svarthätta, svartmes, svartvit flugsnappare (2 st), talgoxe, taltrast (2 st), trädgårdssångare. Övriga observerade arter Skötselförslag blåmes, grönfink, grönsiska, nötväcka, ringduva, större hackspett Tätare partier med gran kan gallras. Äldre tallar och lövträd kan frihuggas. Spara död ved. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 45 (61)

50 Punkt nr 14 C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 46 (61)

51 Punkt nr 15 Koordinater , ,8749 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Punkten ligger i kraftledningsgatan. Öppet med enbuskar. Hällmarkstallskog på båda sidor av kraftledningsgatan och berg i dagen. Kanteffekter. Fågelrevir ligger i kanten av skogen. 10 revir med: blåmes, gulsparv, järnsparv, lövsångare, nötväcka, rödhake (2 st), svarthätta, talgoxe, taltrast. Övriga observerade arter Skötselförslag bofink, grönsiska, gärdsmyg, korp, mindre korsnäbb, rödhake, skogsduva, större hackspett, trädgårdssångare. Gallring/röjning av buskar och sly samt behålla öppet och buskrikt. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 47 (61)

53 Punkt nr 16 Koordinater , ,2864 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Punkten ligger nära en väg. Kanteffekter. Mer fågel på nordöstra sidan vägen. Barrblandskog, tall och gran samt inslag av asp, sälg, ek och rönn. En del block och lågor. 10 revir med: blåmes, grönsångare, kungsfågel, lövsångare, ringduva, rödhake, större hackspett, svartmes, talgoxe, taltrast. Övriga observerade arter Skötselförslag björktrast, grönsiska, koltrast, kungsfågel, nötväcka, skogsduva Tätare partier med gran kan gallras Äldre tallar och lövträd kan frihuggas. Spara död ved. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 49 (61)

55 Punkt nr 17 Koordinater , ,939 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Punkten ligger i en barrblandskog med gamla högresta tallar, granar, inslag av björk och ask, tät delvis och delvis utglesande. Mest fågelsång från tätbevuxna delar. 7 revir med: bofink, järnsparv, kungsfågel, lövsångare, rödhake, svartmes, talgoxe Övriga observerade arter Skötselförslag grönsiska, nötväcka, skogsduva, svarthätta Tätare partier med gran kan plockhuggas. Äldre tallar och lövträd kan frihuggas. Spara död ved. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 51 (61)

57 Punkt nr 18 Koordinater , ,4983 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Punkten ligger nära väg E18. Barrblandskog med högväxta tallar, kuperat med inslag gran o lövsly, främst björk. 8 revir med: bofink, grönsångare, nötväcka, rödhake, svartvit flugsnappare, talgoxe, taltrast Övriga observerade arter Skötselförslag björktrast, blåmes, grönsiska, göktyta, koltrast, nötskrika, nötväcka, ringduva, större hackspett Tätare partier med gran kan gallras. Äldre tallar och lövträd kan frihuggas. Spara död ved. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 53 (61)

59 Punkt nr 19 Koordinater , ,2218 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Punkten ligger i en kuperad hällmarkstallskog med berg i dagen och inslag av gran, björk och enbuskar. 9 revir med: blåmes, bofink, kungsfågel, nötväcka, ringduva, rödhake (2 st), svartvit flugsnappare, talgoxe Övriga observerade arter Skötselförslag björktrast, domherre, grönsiska, koltrast, större hackspett Fri utveckling. På sikt röja gran som dominerar. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 55 (61)

61 Punkt nr 20 Koordinater , ,3621 Biotopbeskrivning Revirhävdande arter Punkten ligger i kanten av skogen, nära villor och bilväg. Slänt med björk och lövsly av björk, rönn, asp och sälg, enstaka tall, och gran. 4 revir med: järnsparv, lövsångare (2 st), talgoxe Övriga observerade arter Skötselförslag björktrast, nötväcka, skogsduva, större hackspett Hålla slänten fri från gran. Spara lövträd som får bli gamla men även behålla ett buskskikt. Spara död ved. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 57 (61)

63 5 Slutsatser och skötselförslag utgör en viktig miljö för ett flertal häckande och rastande fågelarter. Den stora variationen av biotoper och skogens långa kontinuitet ligger till grund för mångfalden av arter. Viktiga biotoper att bevara och sköta är hällmarkstallskogen, brynmiljöerna i skogens kanter, framförallt hassel- och ek skogen i den västra delen närmast kraftledningsgatan, det stora lövskogsinslaget av asp, ek och sälg, kärrmiljön i de centrala delarna samt busk,-, sly- och snårmiljöer. Jämfört med inventering av skogen 2008 observerades fler arter vid årets inventering. Fler sällsynta arter registrerades dock Något fler revir registrerades i den västra sidan av skogen. Biotopen varierar här med lövskog, granskog och öppen kant och brynzon. Detta kan vara en förklaring till både mångfalden av arter och revir. Punkterna 11, 14, 15, 16 och 18 uppvisar även en mångfald arter. Kanteffekter och inslag av lövskogsmiljöer vilket ger en god variation av biotoper kan vara en orsak. Rödhake och taltrast är talrika arter och återfanns i nästan samtliga inventeringspunkter (figur 6 och 7). Tofsmes och trädkrypare observerades hävda revir endast vid två punkter (figur 11 och 15). Det är dock inte uteslutet att de häckar i andra delar av skogen. Miljön borde vara gynnsam för båda dessa arter. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar Många av skogens fågelarter är beroende av död ved, hålträd och gammal bark för sin häckning. Hit hör alla mesar, trädkrypare och nötväcka, men även hackspettar, skogsduva och kattuggla. Skogsduvan gynnas av gamla ekar och aspdungar med hålträd. Spillkråkan, som inte observerades vid inventeringen, häckar vanligen i miljöer som liknar. Som boträd väljer den oftast ett relativt fristående träd av asp eller tall. Därav är det av stor vikt att friställa äldre aspar och tallar för att gynna bland annat spillkråka. Flera av fågelarterna är beroende av barrskog som svartmes, talltita, tofsmes, domherre, mindre korsnäbb, trädkrypare och kungsfågel. Talltitan och en rad andra skogsfåglar missgynnas om sly och småträd avlägsnas. Även taltrasten liksom svarthätta trivs i skogar med mycket undervegetation liksom gärdsmygen. Det är alltså viktigt att skogen har flera generationer av både barr- och lövträd och buskar men att den inte får växa igen. 59 (61)

64 Entitan föredrar lövskog som är ogallrad och fuktig och uppträder ofta vid kärr, Kattugglan som inte heller observerades vid årets inventering, häckar normalt i lövskog och blandskog. För att gynna denna art är det därför viktigt att granen inte får ta över i lövskogsområden. Flertalet fågelarter är markhäckare i blandskogar och har behov av frodigt markskikt. Därav är det viktigt att där det är lämpligt behålla sly och snår. Till dessa arter hör trädpiplärka och gransångare. Många arter häckar i buskskiktet och vill ha god tillgång på skyddade miljöer som till exempel gärdsmygen som bygger bo i en risbuske, rotvälta eller i en enbuske. Trädpiplärka, göktyta, gröngöling, gulsparv och morkulla föredrar halvöppna landskap, skogsbryn, buskmarker, skogsdungar, större gläntor och lövskogsmiljöer. Kantzoner och brynmiljöer är mycket viktiga att bevara och sköta med varsam gallring och röjning för dessa arter. Fynd av nötkråka gjordes i vid 2008 års inventering men inte har god potential att hysa nötkråka eftersom den framförallt håller till i granskog med nära tillgång till hasselsnår eller tallar med stora frön. Rikligt med hassel finns i skogens västra del. Nötkråkan väljer ett revir som erbjuder lämplig skog att gömma nötterna i som de transporterat ut från hasselbeståndet. Förvaringsplatserna finns i skogens mörkaste partier, under undertryckta granar, eller i täta granbestånd. Där förvaras nötterna nedgrävda i moss- och barrtäcket. För att gynna nötkråkan är det viktigt att inte underröja fullt ut i granskogen. Det är även viktigt att friställa hasselbuskarna så att solljuset når in och ger en god nötskörd ( C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar Åtgärder som att skapa död ved, högstubbar, genom att kapa eller ringbarka gran och tall är ett förslag för att öka tillgången på död ved. Att sätta upp holkar kan öka antalet revir och att sätta upp någon form av bullerskydd längs med motorvägen kan även gynna fågellivet. Att gallra och röja för hårt i skogen närmast väg E18 kan öka de negativa bullereffekterna på fågellivet. 60 (61)

65 Referenser Larsson Stadsdelsskogarna i Västerås. Naturvårdsrapport från Sören Larsson Naturföretaget Skötselplan för, Västerås kommun. Naturföretaget SLU, Artdatabanken Svensk Fågeltaxering. Biologiska institutionen, Lunds universitet Västerås stad Grönstrukturplan för Västerås tätort. Rekreation Biologisk mångfald. Västerås Stad, Stadsbyggnadskontoret. September Västerås Stad Handlingsplan för naturoch kulturmiljön i Västerås. Antagen i kommunstyrelsen den 18 augusti C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\ \ Rap_Fåglar 61 (61)