Information till patienter och anhöriga om njurtransplantation och njur/bukspottkörteltransplantation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information till patienter och anhöriga om njurtransplantation och njur/bukspottkörteltransplantation"

Transkript

1 Information till patienter och anhöriga om njurtransplantation och njur/bukspottkörteltransplantation Reviderad September 2009

2 Välkommen till Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Utarbetad i samarbete mellan läkare och patientkoordinatorer vid Transplantationskirurgiska kliniken Reviderad september

3 Välkommen till Karolinska Universitetssjukhuset HUDDINGE!... 4 Inledning... 4 Behandling av njursvikt... 4 Hemodialys... 4 Peritonealdialys... 4 Njurtransplantation...5 Konsultbesök... 5 Val av njurdonator vid transplantation... 5 Levande givare njure:... 5 Njure från avliden:...5 Att vara donator... 6 Dags för transplantation... 6 Transplantationsoperationen... 7 Efter transplantationsoperationen...9 Bukspottkörteltransplantation och kombinerad njur- och bukspottkörteltransplantation... 9 Anledning till att man gör bukspottkörteltransplantation... 9 Val av givare vid bukspottkörteltransplantation Transplantationsoperationen Hur fungerar det efter bukspottkörteltransplantationen Medicinering, provtagning, undersökningar, öppenvårdsbesök på mottagningen, och avstötningsepisoder Komplikationer Mediciner efter njur eller njur-bukspottkörteltransplantation Prograf/Advagraf Prednisolon (kortison) Imurel, Azatioprin, Cellcept Övriga mediciner Hemskrivning Bra att komma ihåg och bra att veta är följande: Återbesök på mottagningen Avstötning (rejektion*) Symtom på avstötning Behandling av avstötning Infektioner CMV Herpes simplex virus Pneumocystis carini Vanliga undersökningar efter transplantation Ultraljud Njurscintigrafi Lungröntgen EKG Biopsi De viktigaste proverna Resultat Forskning Epilog Referenser Adress- och telefonlista Ordlista

4 Välkommen till Karolinska Universitetssjukhuset HUDDINGE! Denna broschyr är till för att ge dig och dina anhöriga en vägledning före, genom, och efter transplantationen. Det kan vara svårt att ställas inför en njur- eller njur/pankreastransplantation. Vi hoppas att denna broschyr kan tjäna som ett komplement till övrig information som du får eller har fått inför ditt ställningstagande. Personalen som arbetar på transplantationskliniken på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge är specialutbildad och kunnig. Var aldrig rädd att ställa frågor. Vi är till för att hjälpa dig. I slutet av broschyren finns en ordlista för att förklara de medicinska orden märkta med*. Inledning Den första lyckade njurtransplantationen utfördes i Amerika år En patient fick då en njure av sin enäggstvilling. I Sverige utfördes den första njurtransplantationen på Kungliga Serafimerlasarettet år Utvecklingen av de immunhämmande* läkemedlen hade då gjort det möjligt att transplantera även icke helt identiska personer. År 1973 flyttade transplantationsverksamheten i Stockholm till Huddinge Sjukhus och på hösten utfördes den första njurtransplantationen här. År 1974 utfördes den första pankreastransplantationen på Huddinge Sjukhus. Det finns många njursjukdomar som kan leda till upphörd njurfunktion. I Sverige får cirka 800 nya patienter per år sviktande njurfunktion. Detta innebär att njurarna ej längre klarar av att filtrera bort oönskade slaggprodukter från blodet. En första åtgärd kan vara att du ändrar din diet så att njurarna inte behöver filtrera så mycket slaggprodukter, det vill säga att du minskar på proteinintaget*. Hjälp med detta får du av en dietist* som är specialist på kost och näring. När detta ej hjälper längre inträder ett förgiftningstillstånd, s k uremi*. Förutom att du känner dig trött och inte orkar vad du skulle önska, så syns förgiftningen på dina blodprover. Två blodprover som återspeglar njurfunktionen är Urea respektive Kreatinin, de blir mycket höga vid upphörd njurfunktion. Uremi är ett livshotande tillstånd som dock kan behandlas med hjälp av dialys eller transplantation. Behandling av njursvikt Det finns två behandlingar av uremi*: dialys eller njurtransplantation. Det finns två olika typer av dialys, hemodialys (HD) och peritonealdialys (PD). Hemodialys Vid hemodialys tar man ut blod från en blodåder och låter det passera genom ett membran, s k dialysator med hjälp av en särskild apparat. Hemodialysbehandlingen utförs oftast 3 ggr/vecka i 4-5 timmar. Peritonealdialys Vid peritonealdialys för man in dialysvätska i bukhålan där bukhinnan får tjänstgöra som dialysmembran. Vid denna behandling, som också kallas påsdialys eller CAPD (continuous ambulatory peritoneal dialysis), sker dialysen kontinuerligt dygnet runt. 4

5 Njurtransplantation Vid njurtransplantation får man en ny njure som vid gott resultat ger god njurfunktion. Vilken behandlingsform som är bäst måste avgöras från fall till fall. Transplantationen kan utföras innan dialys inletts, eller efter en tids dialysbehandling. Skulle transplantationen misslyckas, finns möjlighet att återgå till dialysbehandling. Eventuellt kan en ny transplantation utföras vid ett senare tillfälle. Konsultbesök För att bedöma om transplantation är en lämplig behandlingsform för dig, får du komma på ett s k konsultbesök, transplantationsbedömning. Du får ensam, eller ännu bättre, tillsammans med anhörig träffa en erfaren transplantationskirurg och en specialist i njurmedicin. Ni har då möjlighet att ställa alla frågor ni kan tänkas ha angående njurtransplantation. Skriv gärna upp dina frågor innan, annars kan det vara lätt att glömma bort dem. Val av njurdonator vid transplantation Den njure som skall transplanteras kan komma antingen från en nära släkting (far, mor eller syskon), någon annan mycket närstående som ej är släkt (make, maka eller sambo samt nära vänner), eller från en person som nyss avlidit. Levande givare njure: Resultaten vid transplantation med organ från släktingar är bättre än resultaten efter transplantation med en njure från en avliden. Detta beror bl a på den korta tid njuren är utanför kroppen. Därför råder vi alla patienter, som har en tänkbar frisk levande givare, att diskutera detta med vederbörande, så att han/hon förstår att han/hon har möjlighet att erbjuda sig som donator*. En mycket noggrann medicinsk utredning utförs för att ta reda på om den tilltänkta donatorn är frisk och om njurfunktionen är så god att ett borttagande av en njure inte kommer att innebära något problem i framtiden. Man klarar sig bra med en njure och kan leva ett fullständigt normalt liv. Njurdonatorer får ersättning på samma sätt som vid sjukdom. Dessutom ersätter mottagarens landsting övriga utlägg eller kostnader som uppstått pga donationen. Njure från avliden: Om man inte har tillgång till någon anhörigs njure, så väljer man att transplantera med njure från en nyligen avliden. Du sätts då upp på en väntelista, och när vi får tillgång till en lämplig njure så kontaktar vi dig. Det är således av största vikt att vi har dina telefonnummer så att vi kan nå dig dygnet runt. Ska du resa bort, så ber vi dig att kontakta oss för eventuellt nytt, tillfälligt, telefonnummer, eller för att notera i väntelistan att du är bortrest och vilken tid det i så fall gäller. På detta vis kan vi nästan alltid få tag på dig. Du behöver alltså inte sitta och passa telefonen. Väntetiden kan bli lång eller kort, någon dag upp till flera år. Detta beror bl a på vilken vävnadstyp och blodgrupp du och givaren har. 5

6 Att vara donator Att vara donator upplevs vanligen som något positivt. Även om blodgrupperna ej stämmer överens är njurtransplantationen ej utesluten, men innebär då en speciell förbehandling för den som ska få en ny njure. Som tidigare nämnts, undersöks den tilltänkta donatorn mycket noga för att se att han/hon är frisk och kan leva med en kvarvarande njure utan problem. Den medicinska utredningen av den tilltänkta donatorn görs på en njurmedicinsk klinik. Donatorn läggs in på transplantationskliniken två dagar före planerat operationsdatum tillsammans med mottagaren. Under dessa två dagar sker en sista kontroll innefattande blodprovstagning, lungröntgen, EKG samt information av narkosläkare. Donatorn opereras samtidigt som mottagaren för att man ska kunna sätta in njuren så snart som möjligt. Detta innebär att ett operationslag kirurger opererar donatorn samtidigt som ett annat kirurglag opererar mottagaren. Donatorn genomgår en något större operation än mottagaren. De egna njurarna sitter på djupet vid revbenskanten bakåt ryggen till. Därför tillåts inte donatorn att äta förrän tre dagar efter operationen då magen förväntas ha kommit igång. Det går däremot bra att dricka stegvis efter ett upptrappningsschema. Då donatorn är frisk och kry från början, är det lättare att komma igång igen efter operationen än det skulle ha varit efter en lika stor operation på grund av sjukdom. Det finns två sätt att operera ut donatorsnjuren på, s k öppen kirurgi eller titthålskirurgi (laparoskopisk kirurgi). Morfin för självadministrering med hjälp av PCA* pump (patient controlled analgesia) erbjuds till alla donatorer som därmed själva kan styra sin smärtlindring första dygnen efter operation. Dags för transplantation När telefonen ringer och det är dags för transplantation, är det ganska bråttom. Vi vill att njuren skall opereras in så snart som möjligt för att få bästa resultat. Transplantationen är inte ett faktum förrän den är genomförd. Det finns vissa saker som kan göra att du kan få åka hem utan att ha blivit transplanterad. Ett nytt blodprov för att testa om du är en lämplig mottagare av denna speciella njure, kan t ex visa att det är bättre att vänta på en mer lämplig njure. Det kan kännas hopplöst, men det är för ditt bästa. Vi vill att den njure du får skall fungera så bra som möjligt och så länge som möjligt. Vi vill naturligtvis inte utsätta dig för något som vi inte tror ska bli bra. Vid telefonsamtalet får du veta att du inte får äta eller dricka och att du ska planera för att stanna på sjukhuset. Ta gärna med morgonrock, tofflor och tandborste. Du får ha egna kläder om du vill, men det finns inte tillgång till tvättmaskin så du får gärna använda patientkläder. Du skall på snabbaste sätt ta dig till oss, och detta är bra att planera för då du ansvarar för att ta dig till sjukhuset själv. I vissa fall får du dialys på hemorten innan du kommer till transplantation, detta meddelas i så fall vid telefonsamtalet. Under tiden förbereder en sjuksköterska på transplantationsavdelningen din ankomst. Om du har en levande givare är förloppet lite annorlunda. En av fördelarna är att man kan planera operationen. Du hinner t ex ta ledigt från jobbet och skaffa barnvakt om det behövs. Trots detta är man aldrig helt säker på att transplantationen blir av förrän den är utförd. Den verksamhet som vi bedriver innebär att när vi får organ från någon nyss avliden, så måste detta prioriteras före allt annat eftersom organen ej går att spara någon längre tid. Skulle du inte bli transplanterad vid det tillfälle som vi gemensamt planerat, gör vi allt vi kan för att det skall ske så snart som möjligt. 6

7 När du kommer till avdelningen blir du anvisad en sängplats. Sjuksköterskan informerar och sedan blir det i rask takt blodprovstagning, lungröntgen och EKG*. En intravenös* infart (nål) sätts i samband med blodprovstagningen, dvs du får en tunn plastslang som ligger kvar i ett blodkärl för att du ska kunna få läkemedel eller näring direkt in i blodbanan. Har du inte fått dialys nyligen så kan det bli nödvändigt före operationen. Redan före operationen får du börja äta de speciella mediciner som är nödvändiga för att kroppen ska kunna acceptera det transplanterade organet, se sidan Narkosläkaren kommer för att göra en bedömning och ge dig tillfälle att ställa frågor. Före operationen har transplantationskirurgen hälsat dig välkommen, skrivit in dig och gjort ett tuschstreck på magen som markerar operationsområdet. Du duschar och får en ren operationsskjorta och ett band runt handleden med dina födelsedata och ditt namn som talar om vem du är när du sover och inte kan svara för dig själv. Till sist får du en lugnande spruta och du är klar för operation. Transplantationsoperationen Operationen sker i full narkos*, och tar som regel 3-4 timmar. Du sövs genom att sömnmedel sprutas in genom nålen som du redan fått på avdelningen. Efter sövningen, men innan operationen startar, får du en CVK* (central venkateter), oftast på halsen. Detta är ytterligare en slang som går in i ett blodkärl och används för att ge dig läkemedel och dropp*, men även för att ta blodprover. Under operationen används den även för att se om du har lagom mängd vätska i dina blodkärl. Slangen får sitta kvar de första dagarna efter operationen. Våra njurar sitter normalt en på vardera sidan om ryggraden, baktill i kroppen, alldeles under bröstkorgen. Njuren har två blodådror, en artär* som för blodet till njuren, och en ven* som för blodet från njuren. I njuren bildas urinen och denna leds från njuren ned till urinblåsan genom urinledaren. När man transplanterar en njure sätter man den inte på den normala platsen uppe i ryggen, utan man sätter in den strax ovanför ljumsken, vanligen på höger sida. Ett operationssnitt lägges en bit ovanför ljumsken ungefär på samma plats som blindtarmen. Man frilägger de stora bäckenblodkärlen och syr sedan njurartären till en bäckenartär och njurvenen till en bäckenven på det sätt som visas på bilden här intill. Efter det att blodflödet till njuren släppts på görs en liten öppning i urinblåsan vid vilken urinledaren sys fast. Innan operationen avslutas lägger man vanligen in ett mjukt 7

8 gummirör (drän*) som kommer ut genom huden. Sårvätska och mindre blödningar i operationsområdet kan då rinna ut genom detta rör. Vidare läggs en kateter in i urinblåsan via urinröret. Denna kateter är kopplad till ett graderat uppsamlingskärl för att vi skall kunna mäta urinmängden. Ytterligare en liten slang läggs oftast in. Den placeras i urinledaren mellan den transplanterade njuren och urinblåsan. På så sätt är man säker på att svullnad som kan uppstå första dagarna i urinledaren inte hindrar urinen att komma ut. Både urinkatetern och gummiröret kan i de allra flesta fall tas bort efter ett dygn. Via en tråd som hänger ut genom urinrörsmynningen kan man efter ca fem dagar dra ut slangen mellan njuren och blåsan. De egna njurarna rör vi inte utan de får sitta kvar. De åsamkar dig som regel inga besvär. På små barn kan det vara nödvändigt att sätta njuren inne i buken istället för i ljumsken för att den ska få plats. Den sys in på samma sätt som nyss beskrivits med den skillnaden att man syr den till kärl högre upp (se bild nedan). Eftersom njuren ligger i buken, tar det lite längre tid innan magen kommer igång, och barnet får vänta lite längre med att äta. 8

9 Efter transplantationsoperationen Omedelbart efter transplantationen kan du behöva smärtstillande sprutor. Efter första dagen går det vanligtvis att klara sig på smärtstillande tabletter. Under cirka ett dygn efter operationen mäts din urin varje timme. När katetern är borttagen, måste du kissa i en flaska eller ett bäcken för att urinen skall kunna mätas. Vi mäter all urin tills du går hem för att se hur njuren fungerar. Urinmängden ersätts med vätska i form av dropp*. Det första dygnet efter operationen får du dricka, resten av den näring du behöver får du via dropp. Dag två kan du dricka och äta vad du vill om njuren producerar urin. Då njure från levande givare används, brukar njuren producera urin i stora mängder omedelbart efter transplantationen. Njurfunktionen förbättras då mycket snabbt, kreatinin och urea sjunker till normala värden bara på några dagar. Det händer ibland att den transplanterade njuren inte producerar urin meddetsamma. Detta beror vanligen på att njurens celler lidit av syrebrist i samband med uttagandet. Det kan då dröja upp till flera veckor innan urinproduktionen kommer igång. Har du dialyserats före transplantationen måste du då fortsätta med dialyserna tills dess den nya njuren producerar urin. Skulle du märka att urinproduktionen inte kommer igång genast efter operationen, skall du inte bli orolig för det. Det innebär inte att transplantationen misslyckats. För att hela tiden ha en god uppfattning om din nya njures funktion har vi vissa rutiner på avdelningen. Nattpersonalen tar blodprover och mäter din temperatur redan omkring klockan Det måste ske vid denna tidiga timme för att vi ska hinna få provsvar och åtgärda eventuella förändringar under dagen. Du får givetvis gå upp ur sängen efter detta, men bör ha återvänt till sängen i god tid före En undersköterska kommer då och mäter blodtrycket när du är vilande. Efter blodtrycksmätningen kan du gå upp och göra din morgontoalett. Det är viktigt att du kommer upp ur sängen redan första dagen efter operationen. Sjukgymnast och personal kommer att hjälpa dig, men det största jobbet ligger på dig. Andningsgymnastik är viktig, för att få upp slem ur luftrören så att du inte får lunginflammation. Genom att röra på dig, ta en promenad eller en tur på motionscykeln under dagen, så får du tillbaka dina krafter fortare. När du rör på dig håller sig magen igång och blodomloppet stimuleras, du motverkar förstoppning och risken att få blodproppar minskar. Bukspottkörteltransplantation och kombinerad njur- och bukspottkörteltransplantation Anledning till att man gör bukspottkörteltransplantation Diabetes* uppkommer om kroppens egen produktion av hormonet insulin upphör. Man vet att detta beror på att de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln blivit förstörda. Minst 700 yngre personer drabbas varje år av insulinkrävande diabetes i Sverige. (Det finns en form av sockersjuka som drabbar äldre människor, och som oftast kan behandlas med kost eller tabletter. Transplantation utförs ej i dessa fall.) Insulinkrävande diabetes går att behandla genom att insulin tillförs dagligen med hjälp av injektioner. Det har dock visat sig att insulinbehandling vanligen inte helt normaliserar blodsockersvängningarna under dygnet. Detta anses vara en av många orsaker till kärlkomplikationer vid sockersjuka. Dessa komplikationer utgörs framför allt av kärlskador som drabbar ögonen (försämrad syn), njurarna (nedsatt njurfunktion), nerverna (svår värk, framför allt i fötterna) och blodcirkulationen, framför allt i benen. Cirka 30% av alla patienter med insulinkrävande diabetes drabbas efter års sjukdom av sådana skador på njurarna att dialys eller 9

10 njurtransplantation blir nödvändig. Sockersjuka är idag den näst vanligaste orsaken till allvarligt nedsatt njurfunktion i Sverige. Efter en bukspottkörteltransplantation producerar den nya bukspottkörteln insulin efter kroppens behov och blodsockret blir normalt. Man behöver inte ta några insulinsprutor och man behöver inte ha någon speciell diet. Man kan äta vad och när man vill. Genom att blodsockret hela tiden hålls normalt av den nya bukspottkörteln, hoppas man att fortsatta diabetesskador på de olika organen förhindras. Val av givare vid bukspottkörteltransplantation För närvarande utförs bukspottkörteltransplantationen endast med organ från nyss avlidna. Det vanligaste är att bukspottkörteltransplantationen görs samtidigt med njurtransplantation. Det förekommer även att man gör bukspottkörteltransplantationen efter en njurtransplantation. Transplantationsoperationen Bukspottkörteltransplantation sker i narkos och tar som regel 4-5 timmar. En central infart (CVK*) läggs in av samma anledning som vid enbart njurtransplantation. Den nya bukspottkörteln placeras nedtill i buken och de blodkärl som försörjer bukspottkörteln ansluts till bäckenkärlen på ett liknande sätt som vid njurtransplantation. Förutom att producera insulin producerar bukspottkörteln även bukspott, som är en vätska som medverkar vid matsmältningen. Den nya bukspottkörteln ansluts därför till tunntarmen. Två dränageslangar läggs in i buken för att som vid enbart njurtransplantation tjänstgöra som skvallerrör. Man kan analysera den vätska som kommer från dränen och på så vis få en uppfattning om bukspottkörtelns tillstånd. Dessa båda drän* tas bort inom en vecka efter operationen. Om en njurtransplantation också skall utföras, görs den under samma narkos, via ett separat snitt, vanligen på vänster sida. Hur fungerar det efter bukspottkörteltransplantationen Eftersom den nya bukspottkörteln har anslutits till en tarm och man inte vill störa läkningsförloppet vid denna förbindelse, får du under den första veckan inte äta utan all näring tillförs med hjälp av dropp. Du har en slang (sond*) genom näsan som går ner till magsäcken. Sonden avlastar magsäck och tarm genom att den vätska som bildas där rinner ut genom sonden. Detta motverkar också illamående. Sonden tas bort efter några dagar. I övrigt skiljer sig dagarna efter operationen inte nämnvärt från dem efter njurtransplantation. Vissa läkemedel måste tas för att förhindra avstötning såsom beskrivits för njurtransplantation. Du 10

11 får även en låg dos acetylsalicylsyra som blodförtunnande medicin för att förhindra proppbildning. Vanligen blir blodsockernivåerna normala redan dagen efter operationen och man kan då upphöra med insulininjektioner. Medicinering, provtagning, undersökningar, öppenvårdsbesök på mottagningen, och avstötningsepisoder Ifråga om detta skiljer sig den kombinerade njur- och bukspottkörteltransplantationen inte från den som gäller vid enbart njurtransplantation. Du måste dock vara fastande vid ett av provtagningstillfällena per vecka. Vi tar då blodprov för att se hur bukspottkörteln fungerar. Efter provtagningen på fastande mage tar du dina mediciner och äter frukost efter de anvisningar du fått. Efter två timmar tar vi nytt blodprov (blodsocker och C-peptider). På så vis ser vi hur bukspottkörteln fungerar vid fasta* och efter mat. Komplikationer Som sagts tidigare bildas i bukspottkörteln även bukspott. Om det visar sig att bukspottet börjar läcka ut trots att bukspottkörteln är sydd till tunntarmen, måste en operation göras för att täta läckaget. Anledningen är att bukspottet är starkt frätande och kan ge upphov till bukhinneinflammation. Infektion i bukhålan eller inflammation i själva bukspottkörteln har också i vissa fall lett till att man förlorat den nya körteln. Avstötningsepisoder är vanliga efter bukspottkörteltransplantation, men går oftast att behandla. Det kan hända att det bildas en propp i kärlen till den nya bukspottkörteln, i detta fall måste körteln opereras bort. Om man har opererat in en njure samtidigt med bukspottkörteln, påverkas den inte av eventuella komplikationer med bukspottkörteln. Liksom vid njurtransplantation måste man efter en bukspottkörteltransplantation medicinera med läkemedel som motverkar avstötning. De doser av dessa mediciner som behövs för att förhindra avstötning av bukspottkörteln är oftast högre än de som behövs för att förhindra avstötning av njure. Mediciner efter njur eller njur-bukspottkörteltransplantation För att en transplantation från en människa till en annan skall vara möjlig krävs viss medicinering. Alla människor, förutom enäggstvillingar, är mer eller mindre olika vad avser de nedärvda vävnadstyperna. Detta innebär att när du får en njure av en annan människa uppfattar kroppen detta som något främmande och försöker stöta bort (rejektera) njuren. Med hjälp av mediciner kan immunsystemets reaktioner dämpas, men med ett dämpat immunförsvar blir du mera infektionskänslig än normalt. Denna biverkan minskar i takt med att medicindoserna minskar. Immundämpande mediciner Prograf/Advagraf Kapslarna finns i tre styrkor, 0,5mg, 1 mg och 5 mg. Man styr doseringen efter koncentrationsmätningar i blod 12 timmar efter senaste dosen. I undantagsfall ges Prograf intravenöst*. Prograf tas 2 g/dag och Advagraf tas 1g/dag. 11

12 Biverkningar: 1. Huvudvärk, oro 2. Kärlkramp 3. Diabetes mellitus 4. Håravfall 5. Tandköttsvullnad Det är en bråkdel av möjliga biverkningar som finns uppräknade för Prograf. De är dock biverkningar som vi sett har ett klart samband med Prograf. Som med de flesta biverkningar är dessa dosberoende och Prograf är ett medel som tolereras väl av de flesta. Prednisolon (kortison). Prednisolon är små vita tabletter och finns i olika styrkor. På avdelningen finns endast 5 mg tabletter för att risken för feldosering skall vara obefintlig. Omedelbart efter transplantationen får du kortisondosen intravenöst, då i form av Prekortalon injektioner som är motsvarigheten till Prednisolon när det ges som injektion. Biverkningar: 1. Aptiten ökar och du går lätt upp i vikt. Tänk på detta, väg dig regelbundet. Försök mota Olle i grind. Kortisonet gör även att man kan bli rundare i ansiktet. 2. Hud: finnar kan uppstå. Sårläkning försämras. Hud och slemhinnor blir skörare. Som en följd av detta uppkommer lätt blåmärken och bristningar i huden. Du får lättare magkatarr och skall därför undvika kaffe och alkohol de närmaste 3 månaderna efter transplantationen. För att förhindra magkatarr får du äta Andapsin eller annan medicin i samband med Prednisolonmedicinering. 3. Diabetes kan förekomma då kroppens förmåga att ta hand om socker försämras. 4. Skelett, leder och muskler kan försvagas av kortison. 5. Tillväxten hos barn försämras. Denna biverkan blir mindre uttalad om kortisonet ges varannan dag. Övergång till varannandagsbehandling kan bara göras när njurfunktionen är stabil och under noggrann övervakning. Eventuellt kan tillväxtstimulerande hormon erbjudas. 6. Psyket påverkas med svängande humör och sinnesstämning. Detta kan bero på kortison, men kan även bero på den påfrestning som transplantationen i sig innebär. Kortison är ett hormon som normalt förekommer i kroppen. Den ökade kortisonhalten efter en transplantation innebär vissa biverkningar, men också att kroppens eget kortison minskar då kroppen upplever att det redan finns kortison i tillräcklig mängd. Detta innebär att man aldrig kan sluta äta kortison utan successiv nedtrappning. Tala alltid om vilka mediciner du äter om du kommer in på sjukhus. Vid sövning och större operativa ingrepp måste extra kortison tillföras till patienter som behandlas med kortison. Imurel, Azatioprin, Cellcept. Dessa läkemedel används ofta tillsammans med andra immundämpande läkemedel. Biverkningar: 1. Benmärgspåverkan kan leda till en brist på vita blodkroppar. Om brist på vita blodkroppar uppstår måste man tillfälligt sluta med medicinen. 2. Leverpåverkan kan ses eftersom dessa läkemedel bryts ned i levern. 12

13 De här uppräknade biverkningarna, på de olika immundämpande läkemedlen kan verka obehagliga och skrämmande. Man skall emellertid komma ihåg att de flesta endast får biverkningar av lindrig till måttlig grad. Oftast är de också av övergående natur. Biverkningarna avtar med tiden efter transplantationen i takt med att läkemedelsdoserna kan sänkas. Övriga mediciner Vid behov sätts andra mediciner in för att förebygga och behandla olika åkommor, t.ex. mot olika virus, bakterier, högt blodtryck eller avstötningar. Mediciner kan påverka varandras effekter. En del påverkar till exempel Prograf så att effekten ökar, medan andra minskar effekten. Denna effekt kallas för läkemedelsinteraktion. Skulle du behöva någon annan medicin än de du fått på transplantationskliniken, så är det av största vikt att du talar om att du är transplanterad och vilka mediciner du äter. Det bästa är om du eller den behandlande läkaren tar kontakt med transplantationskliniken. Skulle medicineringen bli fel äventyras transplantatet. Ring oss hellre en gång för mycket än en gång för lite. Det är för dig och ditt transplantats bästa. Hemskrivning Efter 2-3 veckor är det vanligen dags för hemskrivning, något längre tid om du blivit bukspottkörteltransplanterad. Att du måste stanna på sjukhuset så länge beror inte på att du är så sjuk, utan för att vi vill ställa in medicineringen och kontrollera det transplanterade organet. Behöver du hjälp på något sätt vid hemgång, är det bra om du i god tid talat med kuratorn. Du måste ha legat inne en hel månad innan du är berättigad till en permissionsresa om du hör till Stockholms läns landsting. Kommer du från annat landsting gäller tre månader innan du får en permissionsresa. Under tiden du vistats på sjukhuset har du lärt dig en hel del om dina mediciner, avstötningssymtom och praktiska tips. Inför hemgången får du lära dig dela dina mediciner tillsammans med en sjuksköterska. Han/hon har ett långt samtal med dig om vad som är viktigt att komma ihåg. Övriga medicinska frågor tar du sedan upp med din läkare vid utskrivning. Bra att komma ihåg och bra att veta är följande: Mät din temperatur varje morgon de första tre månaderna efter transplantationen. Prednisolonet kan göra det svårare att känna om du har feber. Ta kontakt med oss om den överstiger 38 grader. Efter tre månader behöver du inte längre ta kontakt med oss om febern är kortvarig och kan härledas till någon vanlig åkomma såsom t ex förkylning. Är du njurtransplanterad måste du väga dig varje morgon de första tre månaderna med lika mycket kläder varje gång. Tag kontakt med oss om du snabbt går upp i vikt eller om urinmängden minskar. Detta kan vara ett symtom på avstötning. 13

14 Glöm aldrig att ta medicinerna! Du riskerar då att få en avstötning. Åker du bort så tänk på att alltid ta med mediciner så det räcker. Det kan ta lång tid för vissa apotek att få hem dina speciella mediciner, och du får inte hoppa över dem. Glömmer du att ta med dem tvingas du åka hem efter dem. Vi mäter koncentrationen av Prograf i blodet för att ställa in rätt dos, som är hög i början för att sedan gradvis sänkas till underhållsdos. Blodprovet skall tas 12 timmar efter senaste dosen, vilket innebär att du ska få kvällsdosen dagen före provtagningen 12 timmar före tiden du fått för provtagning. Var anträffbar vid telefon kl de dagar du tagit prover. Vi behöver nå dig om proverna föranleder någon åtgärd (t ex medicinändring). Ändra aldrig din medicinering utan läkares ordination. Skulle du behandlas av annan läkare än transplantationskirurg, så är det viktigt att du talar om att du är transplanterad och vilka mediciner du står på. Vissa mediciner påverkar varandra, vilket kan göra att din immundämpande medicinering måste ändras om du får nya mediciner. Får du inte behålla läkemedlen du just tagit (t ex om du har ihållande diaréer eller kräks upp dem inom en timme efter intagandet) så försök att ta nya. Går det ej att behålla dem, så avvakta till nästa medicintillfälle. Får du inte behålla medicinerna då heller, så ta kontakt med transplantationsavdelningen. Du behöver förmodligen få medicinerna intravenöst. Behöver du smärtstillande eller febernedsättande medicin, använd i första hand paracetamol (t ex Alvedon). Ta inte acetylsalicylsyra (t ex Magnecyl) på grund av blödningsrisken. Var försiktig med kaffe och alkoholhaltiga drycker under de tre första månaderna efter transplantationen. De höga medicindoserna ökar risken för magkatarrbesvär och leverpåverkan. Denna risk avtar när doserna sänks. Tänk på att nu när du kan äta vad du önskar så är det lätt att gå upp i vikt, speciellt som prednisolonet ger dig extra god aptit. Försök stävja viktuppgången i tid. Undvik extrem solning pga ökad risk för hudcancer. Sexuell aktivitet skadar inte ditt transplantat. Du kan således återuppta ditt sexliv när du känner för det. Många män är impotenta när njurfunktionen är dålig, och kvinnor blir vanligtvis ej gravida eller får tidiga missfall. Efter en lyckad transplantation kommer dessa funktioner tillbaka. Om du planerar att skaffa barn, så diskutera detta med transplantationskirurgen först, vissa mediciner bör kanske ändras. Cellcept får ej användas under graviditet och måste sättas ut redan innan man blir gravid. Vanligen rekommenderas att vänta 1 år efter transplantationen, innan man planerar att bli gravid. Organfunktionen bör vara stabil. Fysisk aktivitet är bra och nyttigt för dig. Undvik sporter som kan medföra kraftiga stötar mot det transplanterade organet. 14

15 Du är rutinmässigt sjukskriven i tre månader efter transplantationen. Du kan återgå till arbetet efter tre till sex månader, beroende på typ av arbete, under förutsättning att du mår bra. Du får också lära dig avstötningssymtomen. Dessa tar vi upp längre fram i broschyren. Dina mediciner får du på recept, men de är också uppskrivna på en medicinlista för att du lätt skall kunna hålla reda på doseringen. Medicinlistan skall du ta med vid varje mottagningsbesök. Återbesök på mottagningen Efter utskrivningen måste du komma till sjukhuset för blodprovstagning två gånger i veckan de tre första månaderna efter transplantationen. En av dagarna får du träffa en läkare på mottagningen. Eftersom vi inte har hunnit få svar på prover du tagit, vill vi att du finns anträffbar på telefonen under dagen så att vi kan ringa dig, till exempel för att ändra medicinering. Efter tre månader, om allt ser bra ut, trappas besöken ner successivt. Kommer du från ett annat landsting än Stockholm, kommer vi att kontrollera dina prover, men du har möjlighet att ta proverna på hemorten och komma till vår mottagning efter speciell överenskommelse. Vanligtvis vill vi se dig någon gång per månad den första tiden. Tag med läkemedelslista vid läkarbesöken. Avstötning (rejektion*) Avstötning uppstår om de immundämpande medicinerna inte förmår hejda kroppens reaktion på det främmande organet. Risken för avstötning är störst de första månaderna efter transplantationen. Därför har vi dig under uppsikt extra noga denna tid. För att kunna behandla en eventuell avstötning så tidigt som möjligt, måste du tillsammans med oss vara observant. Symtom på avstötning Feber, allmän sjukdomskänsla Minskad urinproduktion Svullnad Viktuppgång Ömhet över njuren eller bukspottkörteln Med tanke på ovan nämnda symtom mäts temperaturen två gånger per dag när du är inneliggande. När du går hem vill vi att du fortsätter att mäta temperaturen dagligen. Du kan sakna känslan av att ha feber, då kortison till viss del tar bort denna känsla. Viktuppgång, svullnad, ömhet över transplantatet och minskad urinmängd är tecken på att njuren fungerar sämre, vilket gör att du genast måste ta kontakt med oss. Vanligast upptäcks en avstötning bara genom att kreatininvärdet stiger. Därför är det många provtagningar i början när risken för avstötning är störst. Behandling av avstötning I de allra flesta fall kan en avstötning hejdas genom att öka kortisondosen. Du får extra kortison intravenöst tre dagar i rad. Skulle denna behandling ej hjälpa finns andra möjligheter med starkare mediciner som sänker immunförsvaret. Vid 90% av alla avstötningar är behandlingen framgångsrik. Ibland vänder njurvärdena (kreatinin och urea) tillbaka till nivån 15

16 före avstötningsepisoden och ibland stannar de på en något högre nivå, vilket inte behöver påverka ditt välbefinnande. Det finns också andra behandlingsalternativ som t.ex. A-feres *. Infektioner På grund av behandlingen med immunsuppressiva mediciner är transplanterade patienter infektionskänsliga. Infektionskänsligheten är särskilt stor under de första 3 månaderna efter transplantationen. Vi kan förebygga de svåraste infektionerna och du behöver inte undvika normalt socialt umgänge (allmänna kommunikationsmedel, varuhus, bio och dylikt). Du kan undvika kontakt med personer som har pågående infektioner, t ex förkylning. CMV är en virussjukdom som de flesta har haft. Symtomen är svängande temp och allmän sjukdomskänsla. Har du inte haft CMV* och får ett organ från någon som haft CMV, löper du risk att bli smittad via organet. Du får då medicin mot CMV (t ex Valtrex) i förebyggande syfte i 12 veckor efter transplantationen för att du ska få en så lindrig CMV infektion som möjligt. Har du haft CMV själv finns viruset sovande i din kropp och kan väckas när du försvagas av de immunhämmande medicinerna. Symtomgivande CMV-infektion behandlas med Cymevene eller med Valcyte. Herpes simplex virus Har du någon gång haft herpes finns viruset (vilande) i din kropp och kan väckas när du försvagas. Herpes behandlas med Zovirax. Pneumocystis carini är en speciell sorts lunginflammation som kan drabba patienter med nedsatt immunförsvar. Därför får du ett mycket effektivt sulfapreparat vid namn Bactrim i förebyggande syfte i ett halvt år efter transplantationen. Du kan givetvis få en vanlig förkylning eller någon annan infektion. Skulle du få feber eller känna dig sjuk, är det av största vikt att du tar kontakt med oss. Det är viktigt att vi utesluter att det är en avstötning och att du får rätt behandling så fort som möjligt. Vanliga undersökningar efter transplantation Ultraljud En undersökning för att se njurens cirkulation eller om något trycker mot njuren. Du får lite gel på magen över det område som skall undersökas, därefter förs en stav över magen och ultraljud reflekteras mot de olika vävnaderna i buken och ger en bild på en skärm. Det hela tar cirka 15 min, något längre tid om bukspottkörteln skall undersökas. Njurscintigrafi är en annan smärtfri undersökning av njurens funktion. Den utförs på isotopröntgen. Man sprutar en låg dos lågt radioaktivt ämne (sk isotop) in i blodbanan. Denna isotop utsöndras via njuren. Man kan på så sätt få en bild och en kurva av njurens cirkulation och urinflöde. Lungröntgen Om du får feber undersöks alltid lungorna för att se om du har en lunginflammation. 16

17 EKG görs inför operationen för att se om du har några gamla eller nytillkomna förändringar på hjärtat. Biopsi innebär att ett vävnadsprov tas från njuren för att undersökas i mikroskop. Biopsi görs vid försämrad njurfunktion eller om njuren fungerar dåligt. Vi försöker ta reda på orsaken till att njuren fungerar dåligt. I vissa fall utförs biopsin med hjälp av ultraljud på röntgen. Om en biopsi skall göras på bukspottkörteln, så utförs denna på operation i narkos. Ofta räcker det med biopsi på njuren enbart om du fått njure och bukspottkörtel samtidigt. De viktigaste proverna Kreatinin Kreatinin är en slaggprodukt från kroppens ämnesomsättning som utsöndras via njurarna. Då njurarna inte fungerar som de skall, stiger halten kreatinin i blodet. Vita blodkroppar Detta värde anger antalet vita blodkroppar i blodet. Imurel/Cellcept dosen kan minskas eller sättas ut om de vita blodkropparna sjunker. Hemoglobin Detta värde anger mängden hemoglobin i de röda blodkropparna. Det kallas ofta blodvärdet eller Hb. Den vanligaste orsaken till lågt hemoglobinvärde är järnbrist. Det mycket låga hemoglobinvärde som ofta finns hos njursjuka har en annan förklaring. Det beror på att skadade njurar inte kan producera ett ämne (erytropoietin), som är nödvändigt för hemoglobinbildningen. Efter en lyckad njurtransplantation bildar den nya njuren detta ämne och hemoglobinvärdet brukar så småningom normaliseras. Detta tar dock några månader. Dessa blodanalyser är de viktigaste, men dessutom kontrollerar vi natrium, kalium, calcium, fosfor, blodsocker, leverprover (bilirubin och ALAT) mm. Urinodling tas rutinmässigt varje onsdag. I övrigt tas urinprover vid behov (t ex vid feber). Resultat Vid njurtransplantation med levande givare njure är resultaten mycket bra. Man kan räkna med att 90% av patienterna får behålla sin njure under lång tid. Efter transplantation med njure från avliden fungerar 60-70% av njurarna i flera år. I de fall där njurarna slutat fungera får patienten oftast gå tillbaka till dialysbehandling under en tid. Hur länge njurtransplantatet kan fungera vet vi inte. Den längst fungerande transplanterade njuren fungerar fortfarande bra efter mer än 40 år.. Under senare år har sannolikheten att få behålla en bukspottkörtel transplanterad samtidigt med en njure varit omkring 70% efter ett år. Resultaten vid bukspottkörteltransplantation utan samtidig njurtransplantation har av olika skäl varit sämre. Ettårsresultaten vid njure och 17

18 bukspottskötel- transplantation ligger nu på 80% och 71% efter 5 år. Patientöverlevnaden har vid båda ingreppen legat på omkring 95% vid ett år. Forskning Vid transplantationskirurgiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge bedrivs ett ständigt forsknings- och utvecklingsarbete för att kunna erbjuda dig de modernaste metoderna och läkemedlen. På grund av detta kommer du förmodligen att tillfrågas när du skrivs in om du vill delta i något pågående forskningsstudier. Studierna är godkända av etisk kommitté med tanke på deltagarnas säkerhet och väl. Samtliga studier är helt frivilliga att delta i. Epilog Vissa saker har upprepats flera gånger i denna broschyr. Det är avsiktligt då vi anser att de är viktiga och därför bör nämnas på flera ställen. Hoppas att det inte stör och att du trots detta läser hela broschyren. Glöm inte att vi finns till bland annat för att svara på frågor även efter du läst denna skrift. Referenser Broschyren är en sammanställning och modernisering av tidigare informationsbroschyrer. Fakta har också hämtats ur broschyrerna Efter transplantation av Annika Tibell, och Den transplanterade patienten av Gunnar Tydén, Gudrun Nyberg, Jan Wahlberg och Nils H Persson. Adress- och telefonlista Om du har frågor innan du är transplanterad, hör i första hand av dig till koordinatorerna. Njurkoordinator för väntelistan 08/ Patientkoordinator för levande givare 08/ När du är inneliggande på Transplantationsavdelningen är din adress: Transplantationskirurgiska avdelningen K87-89 Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Stockholm Telefon till avdelning K / Du har möjlighet att få egen telefon som du betalar via din hemtelefon, när du ligger inne på avdelningen Välkommen till oss! 18

19 Ordlista A-feres Artär CMV CVK Diabetes Dietist Donator Dropp Drän EKG Fasta Immunhämmande Infusion Intravenöst = i.v. Narkos PCA Prednisolon Protein Rejektion Sond Uremi Ven renar blodet från antikroppar eller celler pulsåder cytomegalovirus central venkateter; plastslang som går in i ett blodkärl centralt, dvs i närheten av hjärtat sockersjuka specialist på näringslära givare vätska som ges in i ett blodkärl gummirör för dränering av sårvätska, ex. efter en operation elektrokardiogram; visar hjärtats verksamhet innebär att man ej får äta eller dricka nedsättande av immunförsvar läkemedel som ges som dropp in i en ven sövning Patient controlled analgesia kortison äggvita avstötning slang som går via näsan ner i magsäcken urinförgiftning blodåder 19

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

Att leva med PD. En introduktion till peritonealdialys

Att leva med PD. En introduktion till peritonealdialys Att leva med PD 1 En introduktion till peritonealdialys 1 En introduktion till peritonealdialys Om du nyligen har fått veta av din läkare att du snart måste börja med peritonealdialys undrar du kanske

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Livet med en ny njure Patienthandbok

Livet med en ny njure Patienthandbok TRA-060244-1 Livet med en ny njure Denna skrift vänder sig till dig som ska njurtransplanteras eller till dig som är närstående till någon som ska njurtransplanteras. I den beskrivs vad som händer eller

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Att donera en njure. Information om utredning och ingrepp

Att donera en njure. Information om utredning och ingrepp Att donera en njure Information om utredning och ingrepp Att donera sin njure Denna information riktar sig till dig som funderar på att donera din ena njure till en njursjuk närstående. Vanligen är det

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Bröstlyft Utförlig information

Bröstlyft Utförlig information Bröstlyft Utförlig information Om du funderar på ett bröstlyft kommer den här informationen att ge dig en grundläggande förståelse för vad en operation innebär, hur den går till och vilka resultat man

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM SKA GENOMGÅ EN UROLOGISK OPERATION VID DAGKIRURGISKT CENTRUM och få eftervård på avdelning 65 2 Välkommen till Urologiska kliniken och Dagkirurgiskt Centrum Vid de flesta

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator

Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator Pretransplantationsutredning Alla som ska genomgå en allogen stamcellstransplantation förbereds genom att funktion av kroppens vitala organ som

Läs mer

Riktlinjer för dialysbehandling

Riktlinjer för dialysbehandling Riktlinjer för dialysbehandling Mål Alla personer i dialys skall få individuellt anpassad behandling av god kvalitet som minimerar komplikationer och förhindrar för tidig död. Krav peritonealdialys (PD):

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin Din Operationsdag I Hemmet DESCUTANTVÄTT, FASTA, LÄKEMEDEL Det är viktigt att du läser igenom dokumentet Förberedelser inför din operation och att du följt

Läs mer

Celsite Implanterbara injektionsportar

Celsite Implanterbara injektionsportar Celsite Implanterbara injektionsportar Patientinformation Patientinformation Patientens namn: Patientens adress: Telefonnummer: Sjukhus: Sjukhusadress: Telefonnummer: Läkare: Läkarens telefonnummer: Injektionsportens

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

Huvudförfattare: Annette Lennerling

Huvudförfattare: Annette Lennerling Huvudförfattare: Annette Lennerling I samarbete med: Ulla-Maj Andersson, Maria Bengtsson, Marie Felldin, Kerstin Fredriksson, Marita Gustafsson, Gunilla Hallste, Kenneth Lindström, Lars Mjörnstedt, Gunnela

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning Datum:. 1. Har man insulinbrist vid diabetes? Rätt Fel Vet Ej 2. Finns det tabletter som sänker blodsockret? Rätt Fel Vet Ej 3. Kan du kontrollera på signeringslistan

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Njursjuk. RNj informerar. Riksförbundet för Njursjuka - RNj

Njursjuk. RNj informerar. Riksförbundet för Njursjuka - RNj Njursjuk RNj informerar Riksförbundet för Njursjuka - RNj 2 Njursjuk Njursjuk RNj informerar Publikationer utgivna i samma serie: Njurtransplantation, RNj informerar, utgiven 1996 ISBN 91-86776-12-6 Att

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Barn med hivinfektion

Barn med hivinfektion Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Informationsbroschyr om ATT DONERA EN NJURE. [Skriv text]

Informationsbroschyr om ATT DONERA EN NJURE. [Skriv text] Informationsbroschyr om ATT DONERA EN NJURE [Skriv text] FÖRORD Denna broschyr är till för att ge en skriftlig information om donation av njure från levande givare, som ett komplement till den muntliga

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

NJUR- TRANSPLANTATION. - RNj informerar -

NJUR- TRANSPLANTATION. - RNj informerar - NJUR- TRANSPLANTATION - RNj informerar - Publikationer utgivna i samma serie: Dialysbehandling, RNj informerar 1983, -92, -96 ISBN 91-86776-13-4 Att äta rätt, RNj informerar 1993 ISBN 91-86776-08-8 Njursjuk,

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

LIVET MED NY P A T I E N T H A N D B O K NJURE BUKSPOTT KÖRTEL ÖAR. Uppsala april 2014 Författare

LIVET MED NY P A T I E N T H A N D B O K NJURE BUKSPOTT KÖRTEL ÖAR. Uppsala april 2014 Författare P A T I E N T H A N D B O K LIVET MED NY Uppsala april 2014 Författare BUKSPOTT KÖRTEL NJURE ÖAR Bengt von Zur-Mühlen, Överläkare, njurspecialist Lars Bäckman, Docent, transplantationskirurg, sektionschef

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Innehåll. Inledning...3. Vad är hemodialys?...4. Blodtillgång...8. Hur mycket dialys?...10. Under behandlingen...12. Var ska dialysen uföras?...

Innehåll. Inledning...3. Vad är hemodialys?...4. Blodtillgång...8. Hur mycket dialys?...10. Under behandlingen...12. Var ska dialysen uföras?... Att leva med HD Innehåll Inledning...3 Vad är hemodialys?...4 Blodtillgång...8 Hur mycket dialys?...10 Under behandlingen...12 Var ska dialysen uföras?...14 Mat, dryck och mediciner...16 Att leva med hemodialys....18

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Välkommen till Dagkirurgiska enheten!

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! Välkommen till Dagkirurgiska enheten! Dagkirurgi innebär att du går hem samma dag som du blir opererad. Ring till dagkirurgiska enheten närmaste vardagen före din operationsdag för att få den tid du skall

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Frågor kring Cytostatikabehandling

Frågor kring Cytostatikabehandling Frågor kring Cytostatikabehandling En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Broschyren kan beställas inläst på cd, i punktskrift eller på lättläst svenska. Kontakta informationsavdelningen via

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Eporatio (epoetin theta)

Eporatio (epoetin theta) Eporatio (epoetin theta) Scandinavia Patientinformation om behandling med Eporatio för att öka mängden röda blodkroppar 1 Din läkare har ordinerat Eporatio För att hjälpa kroppen att producera fler röda

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får

Läs mer

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation.

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Dagkirurgi innebär att du går hem samma dag som du blir opererad. Ring till dagkirurgiska enheten närmaste

Läs mer

Celsite implanterbara injektionsportar

Celsite implanterbara injektionsportar Celsite implanterbara injektionsportar Patientinformation gällande Celsite injektionsportar. Innehåll Innehåll Beskrivning av injektionsporten Celsite Inledning Ordlista CELSITE injektionsport - Därför

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

Att ge en njure. en informationsbroschyr om njurdonation

Att ge en njure. en informationsbroschyr om njurdonation Att ge en njure en informationsbroschyr om njurdonation Utarbetad av Annette Lennerling, med dr, patientkoordinator i samråd med Gunnela Nordén, docent, överläkare, Ulla-Maj Andersson leg sjuksköterska,

Läs mer

Bukplastik Utförlig information

Bukplastik Utförlig information Bukplastik Utförlig information Om du funderar på en bukplastik kommer den här informationen att ge dig en grundläggande förståelse för vad en operation innebär, hur den går till och vilka resultat man

Läs mer

förstå din katts njurhälsa

förstå din katts njurhälsa förstå din katts njurhälsa Att få veta att din katt har njurproblem kan komma som en chock, men du kan vara lugn. Med rätt behandling och vård kan du hjälpa din katt att fortsätta leva ett långt och lyckligt

Läs mer