Vikingatidens byggande i Mälardalen

Transkript

1 AUN 38 Vikingatidens byggande i Mälardalen Ramverk och knuttimring Karin Rosberg

2 AUN 38 VIKINGATIDENS BYGGANDE I MÄLARDALEN Ramverk och knuttimring KARIN ROSBERG

3 ABSTRACT Rosberg, Karin, Vikingatidens byggande i Mälardalen. Ramverk och knuttimring. Aun 38. Uppsala. 152 pp., 66 figs. During the Viking Age, or about AD 750 to AD 1050, there were remarkable changes of building techniques in the Mälaren region. After several thousands of years with long houses, framework houses appeared, the first evidence of this found in the town of Birka in the 8th century. In Birka, there is also evidence of framework with posts on padstones in the first half of the 10th century, which is the earliest clear evidence of such a construction north of the Alps. This building method became predominant in the first half of the 11th century in the town of Sigtuna and probably in great parts of the region as well. Corner timbered buildings with lying logs seem to have appeared in the region roughly about AD 1000, with earliest evidence in Sigtuna about AD After a few decades, this technique had become quite common in Sigtuna in addition to the framework technique. The treatment of the logs and the kind of log notches are very similar to those in Staraya Ladoga and Novgorod in Russia. The logs are round and the notches are, in principle, semi-circular, "round log notch" (Swe. "rundknut", Norw. "vagelaft"). There is no evidence of bevelling in the log notches (Swe. "rännknut", Norw. "findalslaft"). The introduction of corner timbering seems to have occurred roughly at the same time in several Scandinavian regions with influence above all from Russia. Omslagsbild Rekonstruktionsförsök med ett skiftesverkshus och ett flätverkshus som de kan ha sett ut i Birka på 900-talet. De är uppförda på Björkö i närheten av Birkamuseet år 2006 på beställning av Strömma Kanalbolaget och är huvudsakligen byggda av Magnus Sjöholm och Thomas Hagæus. De har använt tidstrogna verktyg och metoder, och virket är delvis taget från Björkö. Vasstaket är dock av något yngre typ än vikingatidens, detta på grund av tids- och penningbrist. Flätverkshuset avses att lerklinas och förses med ett vasstak av vikingatida typ (obundet). Foto förf. maj Cover Reconstructions of hypothetic Birka houses. Cover design and layout: Féline Flodin Karin Rosberg 2009 ISBN ISSN 0285 Published by the Department of Archaeology and Ancient History, Uppsala Distributed by the Department of Archaeology and Ancient History, Box 626, SE Uppsala, Sweden Printed by Intellecta Infolog, Västra Frölunda, 2009

4 Innehåll 5 Förord 7 Inledning 9 Bakgrund till vikingatidens byggande 10 Frågor i studien 11 Metodik 13 Tidigare forskning 15 Traditionell byggnadsteknik före vikingatiden 17 Träbyggnadstekniker: ramverk och knuttimring 17 Ramverk 19 Ramverk i förhållande till tekniken med inre stolpbärning 10 Knuttimring 22 Knuttimring i förhållande till ramverk 23 Livslängd 24 Ramverksbyggande i Mälardalen 24 Sigtuna 38 Uppländsk landsbygd 50 Birka 82 Sammanfattning av ramverksbyggande 88 Knuttimring i Mälardalen 88 Sigtuna 95 Ursprunget till Sigtunas knuttimring 107 Jämförelser mellan knuttimrade hus i Sigtuna och på andra håll 114 Frågor om knuttimring före Sigtuna 115 Diskussion om knuttimringens introduktionsvägar och första utformning 123 Staden Sigtuna 129 Teknikval och deras drivkrafter 129 Ramverk inre stolpbärning 130 Knuttimring ramverk 132 Vidare utveckling 134 Summering av slutsatser 135 Ordlista 136 Summary 145 Glossary 146 Källor och litteratur

5

6 Förord Som arkitekt har jag kommit att intressera mig för byggandet under vikingatiden och har därför ägnat mig åt att studera detta ämne närmare. I den här publikationen presenterar jag några resultat. I mitt arbete har jag haft stor hjälp av mina mentorer professor Johan Mårtelius, Arkitekturskolan, Kungl. Tekniska Högskolan, och professor Frands Herschend, Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet. Deras kunskaper och engagemang har varit väsentliga för arbetets genomförande, och jag är dem båda mycket tacksam. Arbetet bygger till en viss del på muntlig information, därför att mycket av det viktiga arkeologiska materialet ännu inte är publicerat. Jag har mötts av stor generositet, när jag har kommit med mina frågor. Det gäller inte minst Björn Ambrosiani, som arbetar med ett stort arkeologiskt Birka-material, men också Kenneth Svensson, Björn Pettersson och Mats Pettersson den förre med arkeologisk information om både Sigtuna, Birka och uppländsk landsbygd, och de senare med arkeologisk information om Sigtuna. Peter Sjömar, Magnus Sjöholm och Robert Carlsson har bidragit med värdefulla resonemang om trähantering och äldre byggnadsteknik. Med numera framlidne Gunnar Henriksson har jag haft givande samtal om skiftesverk. Björn Ambrosiani, Magnus Sjöholm, Kenneth Svensson och Jonas Ros har också gjort sig besvär med att läsa igenom materialet och lämna värdefulla synpunkter. Till alla riktar jag ett mycket stort tack. Till sist vill jag tacka Féline Flodin för bild- och layoutarbete och Carl Johan Rosberg för språkassistans i de engelska texterna. Upplands Väsby i januari 2009 Karin Rosberg Förord till nätupplagan I nätupplagan är några mindre fel i den tryckta upplagan rättade. Upplands Väsby i maj 2009 Karin Rosberg 5

7 6

8 Inledning Under många tusen år, ända från stenåldern, byggdes hus i norra Europa med en konstruktion av invändiga fristående stolpar, som bar det mesta av takets vikt, och lättare ytterväggar. Det förekom en mängd regionala variationer och variationer över tid, vad avser material, spännvidder, belastningsfördelning, husstorlekar, planlösningar och funktioner, men sett i stort var det fråga om ett tema med variationer. Under vikingatiden räknat från 750 eller 800 till introducerades i Skandinavien nya husbyggnadstekniker, till vilka embryon måhända funnits tidigare men som nu fick ett tydligt och renodlat utförande. Det gäller ramverksteknik och knuttimring, med olika omfattning för respektive teknik i olika delar av Norden. Vad dessa byggnadstekniker betyder beskrivs närmare i senare kapitel. I det traditionella huset var boende, arbete, djurhållning och förråd samlade under ett tak, kanske med något förrådshus som komplement. Under folkvandringstid ( ) och vendeltid ( eller 800) började denna utrymmesorganisation långsamt luckras upp, så att kompletterande mindre byggnader blev vanligare. Den utvecklingen tog ytterligare fart under vikingatiden. Det började också anläggas städer. I norra Europa skedde det redan under vendeltid. I Norden förekom ekonomiska centrum med viss bebyggelseanhopning under denna tid, men under vikingatiden anlades flera platser med tydlig stadskaraktär vad avser både ekonomi och bebyggelse. 2 Städerna spelade en stor roll vid införandet av nya byggnadstekniker hur stor återstår att diskutera. Det traditionella byggnadssättet levde kvar under vikingatiden som en arkaiserande form parallellt med de nya teknikerna. Efter vikingatiden försvann det, kanske först i norra Skandinavien och något senare i södra. Jag ägnar mina studier åt vikingatiden, därför att stora byggnadstekniska förändringar skedde under den tiden. Och jag studerar Mälardalen, därför att där fanns de två äldsta städerna i det som senare blev Sverige 3, och därför att vissa av de tekniska förändringarna är särskilt synliga där. Mitt fokus i studierna är teknik och form. Flera vetenskaper ägnar sig åt de här frågorna: arkeologi, kulturgeografi, folklivsforskning och i någon mån konsthistoria. Mitt bidrag är att så gott det går se med arkitektens synsätt och särskilt studera de konstruktiva sammanhangen och 1 Vikingatiden brukar räknas från ca 800. Upptäckten att Birka grundlades ca 750 har gjort att många vill lägga vikingatidens början till den tidpunkten. För mitt syfte spelar det egentligen ingen roll vad man kallar det; det väsentliga är vad som byggdes när och var. Mitt tidsutsnitt är från Birkas början och fram till fyra-fem byggnadsfaser in på Sigtunas historia. Det motsvarar ungefär vikingatiden. 2 Man kan föra en ingående diskussion om vad som menas med en stad. Det avstår jag från här. Birka och Sigtuna är exempel på orter som är intressanta för de byggnadstekniska resonemangen. - De vanligast förekommande aspekterna på stadsbegreppet är juridiska och kulturgeografiska. Se t ex Björn Ambrosiani, Helen Clarke: Vikingastäder, Wiken, Höganäs (1993), s När man använder namnet Sverige, ger det ofta upphov till en livlig diskussion. Vad som är intressant i den här byggnadstekniska diskussionen är det område, som motsvarar det medeltida Sverige, det geografiska och kulturella området oavsett eventuell riksbildning. I det här sammanhanget är det enklast att kalla det "Sverige" för att slippa otympliga uttryck. 7

9 Källor och litteratur Muntliga källor Björn Ambrosiani, arkeolog, Birkaprojektet, Riksantikvarieämbetet. Nils-Eric Anderson. timmerman, Dacaposkolan och Göteborgs universitet. Robert Carlsson, timmerman och byggnadsantikvarie, egen verksamhet. Bengt-Arne Cramby, timmerman, Dacaposkolan och Göteborgs universitet. Kristina Linscott, arkitekt, Dacaposkolan och Göteborgs universitet. Björn Pettersson, arkeolog, Nyköpings museum. Mats Pettersson, arkeolog, Sigtuna museum. Jonas Ros, arkeolog, Societas Archaeologica Upsaliensis. Magnus Sjöholm, timmerman med arkeologisk inriktning, Flors snickeri AB och Högskolan på Gotland. Peter Sjömar, arkitekt, Dacaposkolan och Göteborgs universitet. Kenneth Svensson, arkeolog, Arkeologikonsult R Blidmo AB. Sten Tesch, arkeolog, Sigtuna museum. Litteratur Björn Ambrosiani, Bo G. Erikson 1991 Birka vikingastaden, vol. 1, Wiken, Höganäs. Björn Ambrosiani, Bo G. Erikson 1992 Birka vikingastaden, vol. 2, Wiken, Höganäs. Björn Ambrosiani, Bo G. Erikson 1993 Birka vikingastaden, vol. 3, Wiken, Höganäs. Björn Ambrosiani, Bo G. Erikson 1994 Birka vikingastaden, vol. 4, Wiken, Höganäs. Björn Ambrosiani, Bo G. Erikson 1996 Birka vikingastaden, vol. 5, Wiken, Höganäs. Björn Ambrosiani, Helen Clarke 1993 Vikingastäder, Wiken, Höganäs. Björn Ambrosiani, Helen Clarke 1995 Birka studies, vol. 2: Excavations in the Black Earth 1990, Birka Project, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Stockholm. Björn Ambrosiani Birka och omlandet, i Forntid i ny dager arkeologi i Stockholmstrakten 1998 (red. P. Bratt), Stockholms läns museum. Björn Ambrosiani Birka, i Arkeologi i Norden 2 (red. G Burenhult), Natur och kultur, 1999 Stockholm. 146

10 Jan-Erik Anderbjörk Sigtunagrävningar sommaren 1935, i Upplands fornminnesförenings 1937 tidskrift XLV, Stockholm. Carolina Andersson, Katarina Appelgren, Birgitta Sanders 1996 Hus, gravar och fornfynd i Gredelby, RAÄ rapport 1996:115, Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Kent Andersson 1989 En uppländsk källare från förromersk järnålder, i Tor 22, Uppsala. Kent Andersson m fl Tibble bebyggelse och gravar i norra Trögden, Riksantikvarieämbetet, UV 1994 Uppsala. Holger Arbman Kort redogörelse för arkeologiska grävningar i Sigtuna , i Fornvännen nr 20, Vitterhetsakademien, Stockholm. Holger Arbman Bidrag till kännedom om det äldsta Sigtuna, i Fornvännen nr 21, 1926 Vitterhetsakademien, Stockholm. Holger Arbman Birka I. Die Gräber. Text, Kungl. Vitterhets- historie- och 1943 vetenskapsakademien, Stockholm. Karl-Olov Arnstberg 1976 Datering av knuttimrade hus i Sverige, Nordiska museet, Stockholm. Jan-Erik Augustsson Medeltida husbyggande i Sverige, i Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 23, 1992 Swedish Science Press, Uppsala. Arne Berg Om lafting i Noreg i mellomalderen, i Knuttimring i Norden (red. G 1986 Rosander), Dalarnas museum, Falun. Arne Berg 1989 Arne Berg 1999 Norske tømmerhus frå mellomalderen, band I, Landbrugsforlaget, Oslo. Norske tømmerhus frå mellomalderen, band VI, Landbrugsforlaget, Oslo. Gerda Boëthius Studier i den nordiska timmerbyggnadskonsten från vikingatiden till talet, Stockholm. Göran Burenhult (red.) 1999 Arkeologi i Norden, Natur och kultur, Stockholm. Mathias Bäck, Michél Carlsson 1994 Kvarteret S:ta Gertrud 3 stadsgårdar och gravar i Sigtuna ca , RAÄ 195, Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Johan Callmer Handelsplatsen vid Åhus, viktigt centrum i norra Europa kring år 800, 1991 i Populär arkeologi 1/1991, Lärbro. 147

11 Dan Carlsson Från stengrund till bulhus gotländska husformer under yngre 1981 järnålder tidig medeltid, i Bebyggelsehistorisk tidskrift 2/1981, Stockholm. Dan Carlsson Harbours and Trading Places on Gotland AD , i Aspects of 1991 maritime Scandinavia (red. O Crumlin-Pedersen), The Viking Ship Museum, Roskilde. Axel Christophersen, Sæbjørg W Nordeide 1994 Kaupangen ved Nidelva: 1000 års byhistorie belyst gjennem de arkeologiske undersøkelsene på Folkebibliotekstomten i Trondheim Del 1-2, Riksantikvaren, Oslo. Rune Ekre Lödöse och västra Sverige, i Knuttimring i Norden (red. G Rosander), 1986 Dalarnas museum, Falun. Sigurd Erixon Svensk byggnadskultur: studier och skildringar belysande den svenska 1947 byggnadskulturens historia, Bokverk, Stockholm. Sigurd Erixon Svensk byggnadsteknik i jämförande belysning, i Nordisk kultur XIV, 1953 Bonnier, Stockholm. W A van Es, W J H Verwers 2002 Aufstieg, Blüte und Niedergang der frühmittelalterlichen Handelsmetropole Dorestad, i Haithabu und die frühe Stadtentwicklung im nördlichen Europa, Schrifte des archäologischen Landesmuseums, Band VIII, Wachholtz, Neumünster. Tryggve Fett Trebebyggelse fra middelalderske byutgravninger i Norge. Med særlig 1986 henblikk på Oslo, i Knuttimring i Norden (red. G Rosander), Dalarnas museum, Falun. Tryggve Fett Bygninger og bygningsdetaljer, i De arkeologiske utgravninger i Gamlebyen, 1989 Oslo, bd 6, Universitetsforlaget, Oslo. Claus Feveile (red.) Ribe studier. Det ældste Ribe. Udgravninger på nordsidan af Ribe å Bind 1.1, Jysk Arkæologisk Selskab, Højbjerg, och Den antikvariske samling, Ribe. Wladyslaw Filipowiak Vineta Ausgrabungen in einer versunkenen Stadt, Kulturhistorisches 1986 Museum, Stralsund. Jan Helmer Gustafsson 1986 Uppsala, i Knuttimring i Norden (red. G Rosander), Dalarnas museum, Falun. Hans Göthberg Huskronologi i Mälarområdet, på Gotland och Öland under sten-, 1995 brons- och järnålder, i Hus och gård i det förurbana samhället. Artikeldel, Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Hans Göthberg Bebyggelse i förändring. Uppland från slutet av yngre bronsålder till tidig 2000 medeltid, Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet. 148

12 Roar Hauglid 1976 Roar Hauglid 1980 Gunnar Henriksson 1996 Norske stavkirker, Dreyer, Oslo. Laftekunst. Laftehusets opprinnelse og eldste historie, Dreyer, Oslo. Skiftesverk i Sverige, Byggforskningsrådet, Stockholm. Frands Herschend Changing Houses. Early Medieval House Types in Sweden 500 to AD, i Tor nr 22, Uppsala. Frands Herschend 1993 August Holmberg 2006 The Origin of the Hall in Southern Scandinavia, i Tor nr 25, Uppsala. Byggnadslära, Nordiska museets förlag, Stockholm. Lena Holmquist Olausson 1993 Aspects on Birka. Investigations and surveys , Theses and papers in Archaeology B:3, Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet. Lena Holmquist Olausson, Laila Kitzler Åhfeldt 2002 Krigarnas hus. Arkeologisk undersökning av ett hallhus i Birkas garnison, RAÄ 35, Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Ann-Mari Hållans, Kenneth Svensson 1998 Pollista bruka och bo under 1200 år, RAÄ 228, Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Herbert Jankuhn Haithabu, ein Handelsplatz der Wikingerzeit, Karl Wachholtz Verlag, 1956 Münster. Stig Jensen 1991 Ribes vikinger, Den antikvariske samling, Ribe. Tomas Johansson Forntida hus, i Forntida teknik 1/88, Institutet för historisk teknologi, 1988 Sveg. A S Khoroshev, A N Sorokin 1992 Buildings and Properties from the Lyudin End of Novgorod, i The Archaeology of Novgorod, Russia (ed. Mark A Brisbane), The Society for Medieval Archaeology, Monograph Series: No. 13, Lincoln. Ola Kyhlberg, Hans Göthberg, Ann Vinberg 1995 Hus och gård i det förurbana samhället. Artikeldel, Riksantikvarieämbetet, Stockholm. 149

13 Ola Kyhlberg, Hans Göthberg, Ann Vinberg 1995 Hus och gård i det förurbana samhället. Katalogdel, Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Hans-Emil Lidén Stratigrafisk-topografisk beskrivelse av feltet "Mindets tomt", i De 1977 arkeologiske utgravninger i Gamlebyen, Oslo, bd 1, Universitetsforlaget, Oslo. Erik Lundberg Byggnadskonsten i Sverige under medeltiden , Nordisk 1940 rotogravyr, Stockholm. Erik Lundberg 1942 Erik Lundberg 1971 Svensk bostad, Nordisk rotogravyr, Stockholm. Trä gav form, Norstedts, Stockholm. Brita Malmer, Jonas Ros, Sten Tesch 1991 Kung Olofs mynthus i kvarteret Urmakaren, Sigtuna, Sigtuna museum. Monica Modin 1973 H Å Nordström (red.) 1988 Tre järnåldersgravar i Täby, Stockholms universitet. Thirteen Studies on Helgö, Statens historiska museum, Stockholm. Björn Pettersson Stadsgården hus och hemmiljö, i Makt och människor i kungens 1991 Sigtuna, Sigtuna museer. Björn Petterson Stratigraphic Analysis and Settlement Stratigraphy in Early Medieval 1995 Sigtuna, i Laborativ arkeologi nr 8, Journal of Nordic Archaeological Science, Stockholms universitet. Lars Pilø 2007a Lars Pilø 2007b The Settlement: Extent and Dating, i: Dagfinn Skre (red.): Kaupang in Skiringssal, Kaupang Excavation Project, Publication Series Volume 1, Norske Oldfunn XXII, Aarhus University Press & The Kaupang Excavation Project, University of Oslo. The Settlement: Character, Structures, and Features, i: Dagfinn Skre (red.): Kaupang in Skiringssal, KAupang Excavation Project, Publication Series Volume 1, Norske Oldfunn XXII, Aarhus University Press & The Kaupang Excavation Project, University of Oslo. Wietske Prummel Excavations at Dorestad 2, Early Medieval Dorestad an Archaeozoological 1983 Study, Nederlandse Oudheden 11, Kromme Rijn Projekt 2, ROB, Amersfoort. Jan Raihle Datering av profana timmerhus från medeltiden i Jämtland och 1990 Härjedalen, i Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 20/1990, Swedish Science Press, Uppsala. 150

14 Per H Ramqvist Building Traditions in Northern and Northeastern Europe during the 1992 Iron Age, i Contacts across the Baltid Sea, Lunds universitet. Per H Ramqvist 1998 Arnäsbacken, en gård från yngre järnålder och medeltid, Umeå universitet. Ian Reed Arkeologisk rapport om utgravningene på Norges banks tomt, Krambugata, 1992 Trondheim, TA 1991/92. Jonas Ros Sigtuna. Staden, kyrkorna och den kyrkliga organisationen, Institutionen 2001 för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet. Göran Rosander (red.) 1986 Knuttimring i Norden, Dalarnas museum, Falun. Karin Rosberg Grönlands by i Malung Från bondby till kommuncentrum, 1989 Konsthögskolans arkitekturskola, Stockholm, och Dala-Förlaget, Malung. Erik Schia De arkeologiske utgravninger i Gamlebyen, Oslo, bd 3, Universitetsforlaget, 1987 Oslo. Kurt Schietzel Berichte über die Ausgrabungen in Haithabu, 16: Stand der 1981 siedlungsarchäologischen Forschung in Haithabu Ergebnisse und Probleme, Wachholtz, Neumünster. V V Sedov (red.) Srednevekovaja Ladoga. Novye archeologitjeskie otkrytija i issledovanija, 1985 Nauka, Leningrad. Peter Sjömar Byggnadsteknik och timmermanskonst, doktorsavhandling, Chalmers 1988 tekniska högskola, Göteborg. Dagfinn Skre Kaupang in Skiringssal, Kaupang Excavation Project, Publication Series 2007 Volume 1, Norske Odfunn XXII, Aarhus University Press & The Kaupang Excavation Project, University of Oslo. Sten Tesch Medeltidsarkeologi i Sigtuna, i Förslag till bevarande- och förnyelseplan för 1986 Sigtuna stad, Sigtuna kommunförvaltning. Sten Tesch, Björn Pettersson 1995 Kungen gav, hövdingar byggde, i Populär arkeologi nr 3/95. Sten Tesch Rikets första stad, i Forntid i ny dager. Arkeologi i Stockholmstrakten (red. P 1998 Bratt), Stockholm. Sten Tesch Houses, Town Yards and Town Planning in Late Viking Age and 2001 Medieval Sigtuna, Sweden, i Der Hausbau, Lübecker Kolloquium zur Stadtarchäologie im Hanseraum III, Schmidt-Römhild, Lübeck. Michael Welman Thompson 1967 Novgorod the Great, Evelyn, Adams & Mackey, New York. 151

15 Vitruvius Pollio 1989 Patrick F Wallace 1992 Om arkitektur: tio böcker, Byggförlaget, Stockholm. The Viking Age Buildings of Dublin, Royal Irish Academy, Dublin. Stig Welinder, Ellen Anne Pedersen, Mats Widgren 1998 Jordbrukets första femtusen år 4000 f. Kr e. Kr, Natur och kultur, Stockholm. Finn Werne 1993 Böndernas bygge, Wiken, Höganäs. Gun Westholm Visby. Town History Interpreted from Archaeological Results, i 1997 Lübecker Kolloquium zur Stadtarchäologie im Hanseraum I: Stand, Aufgaben und Perspektiven, Schmidt-Römhild, Lübeck. Karl August Wilde Zum Stand der Wollin-Forschung, i Wollin 5 Jahre Grabungen auf 1941 dem Boden der wikingzeitlichen Grossiedlung am Dievenowstrom /40 (O Kunkel, K A Wilde), Stettin. W Haio Zimmermann 1998 Pfosten, Ständer und Schwelle und der Übergang vom Pfosten- zum Ständerbau Eine Studie zu Innovation und Beharrung im Hausbau. Zu Konstruktion und Haltbarkeit prähistorischer bis neuzeitlicher Holzbauten von den Nord- und Ostseeländern bis zu den Alpen, i Probleme der Küstenforschung im südlichen Nordseegebiet, Bd 25, Lax, Hildesheim. Cecilia Åqvist Pollista and Sanda two thousand-year-old Settlements in the Mälaren 1992 Region, i Rescue and Research. Reflections of Society in Sweden AD (red. Ersgård, Holmström, Lamm), RAÄ Arkeologiska undersökningar, Skrifter no. 2, Stockholm. Cecilia Åqvist Gården på landet en spegling av staden, i Forntid i ny dager arkeologi 1998 i Stockholmstrakten (red. P Bratt), Stockholms läns museum. Cecilia Åqvist Sanda en gård i södra Uppland, UV mitt, Rapport 2004:15, 2006 Riksantikvarieämbetet, Stockholm. 152