Kallelse till Kultur- och fritidsnämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse till Kultur- och fritidsnämnden"

Transkript

1 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Kultur- och fritidsnämnden Tid Tisdag den 2 september 2014, klockan 18:00 Plats Folkes konferens, lilla salen, Folkets hus, Sjödalstorget 1, Huddinge Grupprum för majoritet och opposition är bokat kl Ärenden Allmänhetens frågestund (15 min) Diarienummer 1 Upprop och val av justerare 2 Godkännande av föredragningslista 3 Information från förvaltningen 4 Budgetuppföljning 5 /Ung en digital mötesplats för unga i Huddinge KFN-2013/ Whistlerblower-funktion i kommunen - motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof Olsson (MP), Birgitta Ljung (MP) och Marianne Broman (MP) - remissvar KFN-2014/ Uppföljning av projektplan för samhällsbyggnadsprojekt och remiss inför projektplan remissvar KFN-2014/ Inriktning för näringslivsutveckling i Huddinge kommun remissvar KFN-2014/

2 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 9 Programsamråd Detaljplan för Vista Skogshöjd remissvar Remisshandlingar: KFN-2014/ Delgivningar och meddelanden 11 Meddelande om delegationsbeslut 12 Övriga frågor Huddinge den 18 augusti 2014 Vibeke Bildt Ordförande Anna Falk Sekreterare

3 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2013/ (6) HANDLÄGGARE Parkkali, Malin Kultur-och fritidsnämnden /UNG- en digital mötesplats för unga i Huddinge Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att: 1. /UNG blir en permanent del av kultur- och fritidsförvaltningens verksamhet. 2. Den permanenta fortsättningen av /UNG börjar med en webbproduktion i form av en digital mötesplats i september Sammanfattning På uppdrag- och finansierat av Samkraft har kultur- och fritidsförvaltningen genomfört förstudien /UNG hösten 2013 till och med januari Förstudien visar att information om verksamhet och aktiviteter för ungdomar i Huddinge behöver utvecklas och föreslår att det görs genom en digital mötesplats. Rapporten har skickats ut på remiss till berörda instanser och resultatet visar att tillfrågade remissinstanser sammantaget är positiva till förslaget om en digital mötesplats och initiativet att samordna och effektivisera kommunikationen med ungdomar. Ett par synpunkter föranleder dock vidare analys. Remissvaren i sin helhet finns bilagda. Efter avslutad förstudie har Kommunstyrelsens förvaltning antagit nya direktiv för grafiska tillämpningar i webbproduktioner. /UNG tar hänsyn till detta i realiseringen av en digital mötesplats för ungdomar i Huddinge kommun. Beskrivning av ärendet Kartläggningen i förstudien /UNG visar att information om verksamhet och aktiviteter för ungdomar är spretig och i vissa fall inte tillgänglig digitalt. Statens Medieråd slog i oktober 2013 fast att från 12 år är alla på nätet och alla samhällsklasser använder internet i lika stor utsträckning. Detta, gör det väsentligt att åtgärda bristen på tillgänglighet i kommunikation för ungdomar i Huddinge. Behovet av att synliggöra verksamhet och aktiviteter kan lösas genom att samla information om aktiviteter och verksamhet för målgruppen på en digital mötesplats. POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

4 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2013/ (6) Remissinstansers synpunkter Rapporten har gått på tjänstemannaremiss till kommunstyrelsens förvaltning, barn- och utbildningsförvaltningen, social- och äldreomsorgsförvaltningen, miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, polisen i Huddinge kommun, ungdomsmottagningen i Huddinge, KomSamman samordningsförbundet Huddinge, Botkyrka, Salem. Synpunkter på förstudiens slutsats har hämtats in genom följande frågor: 1. Tycker ni att det finns ett behov av att samla information om verksamhet och aktiviteter för ungdomar i Huddinge kommun? 2. Hur når ni ut med information till ungdomar idag? Finns det ett behov i er verksamhet att hitta nya sätt att nå ut med information till ungdomar som målgrupp? 3. Ser ni att det finns samverkande och/eller konkurrerande projekt till föreslagen lösning i er verksamhet för ungdomar? 4. Skulle ni vara intresserade av att bli en av parterna bakom en eventuell satsning på föreslagen lösning? 5. Om intresse för medverkan för realisering av föreslagen lösning: har ni möjlighet att avsätta resurser för detta? Nedan en sammanfattning på inkomna svar: 1. Tycker ni att det finns ett behov av att samla information om verksamhet och aktiviteter för ungdomar i Huddinge kommun? Tillfrågade remissinstanser är sammantaget positiva till förslaget på digital mötesplats och initiativet att samordna och effektivisera kommunikationen med ungdomar. En digital mötesplats ger förutsättningar för att träffa rätt målgrupp och nå ut med information till ungdomar, täcker upp ett informationsbehov och skapar fördelar genom att samla information riktad mot ungdomar på ett och samma ställe. 2. Hur når ni ut med information till ungdomar idag? Finns det ett behov i er verksamhet att hitta nya sätt att nå ut med information till ungdomar som målgrupp? Remissinstanserna har olika sätt att nå ut med information till ungdomar, då de alla har verksamhet av olika karaktär. Remissinstanserna är intresserade av nya sätt att nå ut med information till målgruppen ungdomar i Huddinge kommun. Huddinge.se, Mitti Huddinge, Vårt Huddinge, sociala medier, trycksaker, skolor och personliga möten är vanliga vägar för att nå ut med information.

5 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2013/ (6) 3. Ser ni att det finns samverkande och/eller konkurrerande projekt till föreslagen lösning i er verksamhet för ungdomar? Samtliga remissinstanser svarar att de idag inte ser konkurrerande projekt till förslaget om en digital mötesplats, förutsatt att den samverkar med informationen som finns på huddinge.se. En digital mötesplats anses vara en kompletterande plattform för kommunikation mot målgruppen ungdomar. 4. Skulle ni vara intresserade av att bli en av parterna bakom en eventuell satsning på föreslagen lösning? Ingen av remissinstanserna säger idag ja till att bli en ansvarig part bakom en eventuell framtida digital mötesplats, men flera intressenter utrycker vilja att i mer eller mindre grad medverka. 5. Om intresse för medverkan för realisering av föreslagen lösning: har ni möjlighet att avsätta resurser för detta? Samtliga remissinstanser är intresserade av att nå ut med information till ungdomar via en digital mötesplats, men har i dagsläget inga resurser, utöver personal och text- och bildunderlag, att avsätta för att genomföra en satsning och skapa en digital mötesplats. Synpunkter som framkommit via tjänstemannaremiss Nedan listas synpunkter som framkommit som bör analyseras vidare: Synpunkt 1 Inför valet att antingen lägga den föreslagna digitala mötesplatsen på huddinge.se eller som en frånskild, extern webbsida måste ekonomiska, administrativa och juridiska aspekter beaktas. Svar: Dessa aspekter beaktas genomgående i förstudien och kommer beaktas vid en eventuell realisering av en digital mötesplats. Synpunkt 2 Publicering av information på den externa webbsidan anses i dagsläget vara den bästa kanalen för att nå ut med information till ungdomar. Svar: Besökarstatistik för visar knappt 7000 besök under I jämförelse med besök på mötesplatsernas webbplatser under 2012 utgör det en bråkdel av den samlade summan besök. Webbplats Antal besök under

6 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2013/ (6) Totalt antal besök under Synpunkt 3 Kostnaden för, och resultatet av ett projekt av detta slag som innebär att (digitalt) samla information till ungdomar, måste vägas mot satsningar på andra alternativa insatser riktade till ungdomar. Svar: Oavsett alternativa insatser behöver informationen om verksamhet och aktivitet för existerande ungdomsverksamhet förbättras. Tillgänglig information är en grundläggande förutsättning för att nå fler besökare och/eller brukare. Synpunkt 4 En eventuell, framtida mötesplats och dess utformning, inriktning samt specifika innehåll kan behöva undersökas vidare för att säkerställa att en sådan här satsning får det genomslag som efterfrågas, det vill säga att ungdomarna faktiskt kommer använda sig av tjänsten i tillräcklig utsträckning. Svar: Kartläggningen i förstudien /UNG visar att det finns ett behov av att samla information digitalt utifrån hur informationen för ungdomar i Huddinge kommun ser ut idag. Statens medieråd slår fast att från 12 års ålder är alla online, vilket gör avsaknaden av digitalt tillgänglig information om verksamhet och aktiviteter för ungdomar i Huddinge kommun till ett problem som bör åtgärdas. Att involvera ungdomar genomgående i processen är en grundläggande förutsättning vid händelse av en realisering av en digital mötesplats. Synpunkt 5 En annan viktig aspekt, som inte tydligt framgår i rapporten, är frågan om tänkt ansvar och ägarskap för den föreslagna mötesplatsen. En mötesplats av detta slag kommer att kräva kontinuerlig administrering, drift, uppdatering etc. och det är då viktigt att klargöra vem/vilka som ska ansvara för detta. Svar: Frågan om ägarskap är viktig. Förstudien har genomförts i Samkrafts förvaltnings övergripande anda. Efter avslutad förstudie har frågan om ägarskap ställts genom tjänstemannaremiss. Då remissinstanserna i flera delar vill vara en aktiv del men inte uttryckt en vilja till att vara en av ägarna av en

7 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2013/ (6) målgruppsanpassad digital mötesplats, föreslås att kultur- och fritidsförvaltningen driver fortsättningen på /UNG. Förvaltningens synpunkter Lösningen som föreslås är en digital mötesplats som samlar aktiviteter och verksamhet för ungdomar i Huddinge kommun, baserat på följande resultat av förstudien /UNG: Idag De nuvarande webbplatserna reflekterar inte det faktiska utbudet av den verksamhet och de aktiviteter som finns för ungdomar och presenterar inte verksamheten på ett inspirerande eller lockande sätt. Imorgon Huddinge kommun har genom kultur- och fritidsförvaltningen en sammanhållen digital närvaro och når ut med verksamhet och aktiviteter till målgruppen ungdomar. Det finns även en stark närvaro i de sociala medier och digitala marknadsföringskanaler man valt att fokusera på. Hur Skapa en sammanhållen digital närvaro för verksamhet och aktiviteter för ungdomar med den digitala mötesplatsen som nav. Här ska webbplatsen belysa vad som finns att göra för ungdomar, involvera målgruppen och ge bättre förutsättningar för ökad delaktighet och dialog mellan ungdomar och kommunens instanser. Varför Huddinge kommun vill framstå som en attraktiv kommun att bo, jobba och verka i. Här deltar ungdomar på samma sätt som vuxna, en del tar del av kommunens utbud i hög grad, andra tar del av verksamhet och aktiviteter i lägre utsträckning. Att kommunen ger unga människor en plats att kanalisera sina intressen och möjlighet att påverka sin fritid är ett smart, effektivt och långsiktigt sätt att arbeta med ungas engagemang. Genom en digital mötesplats kan samverkan användas som en process och ett verktyg i hela kommunens övergripande verksamhet och aktiviteter för ungdomar, vilket ger en mer inkluderande och i förlängningen också en mer demokratisk verksamhet. En digital fritidsgård som visar vad Huddinge kommun erbjuder och som inspirerar och lockar ungdomar i Huddinge att ta del av verksamhet visar även att Huddinge kommun med framåtanda gör allt de kan för att erbjuda ungdomar en meningsfull fritid.

8 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2013/ (6) Kostnadsberäkning införande, genomförande och löpande drift Införande Ansvarig för projektet 50% av heltid 6 månader Webbproduktion 150 timmar á Vidarebearbetning av förslag för digital mötesplats Marknadsföring Webbhotell 2000 Migrering av innehåll 0 Total estimerad kostnad Genomförande & löpande drift per år Kontaktperson/resurs/webbredaktör Marknadsföring Vidareutveckling av webbplats Total estimerad kostnad Nätvandring Förstudien /UNG lyfter även frågan om hur Huddinge kommun ska förhålla sig till nätvandring. Kultur- och fritidsförvaltningen ställer sig positiv till att arbeta vidare med frågan om nätvandring i ett separat projekt tillsammans med social- och äldreomsorgsförvaltningen, med syfte att gemensamt komma fram till hur Huddinge kommun bör förhålla sig till nätvandring. Marina Högland Kultur- och fritidsdirektör Christer Falk Kulturchef Bilagor 1. Förstudien /UNG rapport 2. Svar från samtliga 7 remissinstanser Beslutet delges Samtliga remissinstanser

9 Bilaga 1 /UNG - en förstudie om ökad delaktighet och dialog via digitala medier för ungdomar i Huddinge kommun HANDLÄGGARE Malin Parkkali Projektledare /UNG Kultur- och fritidsförvaltningen januari 2014

10 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 4 Frågeställningar och syfte 4 Bakgrund och tidigare forskning 5 1 Nuläge Hur ser information om verksamhet och aktiviteter för ungdomar ut idag? 8 Totalt antal besök på huddinge.se/ung och mötesplatsernas webbar Hur når andra kommuner ut med information till ungdomar som målgrupp? 10 Lärdomar av andra kommuners satsningar Nätvandring Aktörers intresse för att nå ungdomar som målgrupp 14 2 Undersökning Finns det ett intresse för en digital mötesplats? Fokusgrupper 16 3 Analys av nuläge och undersökning Nuläget visar att vi måste utveckla kommunikationen för att nå ungdomsgruppen Resultat av enkät och fokusgrupper 18 4 Möjliga lösningsalternativ Förbättra information och utgå från befintlig struktur Skapa en digital mötesplats 23 5 Förslag på lösning Strategiska mål Den digitala mötesplatsen ska Visuellt exempel på digital mötesplats Nätvandring i Huddinge kommun Avgörande faktorer för en lyckad implementering av föreslagen lösning Kostnadsberäkning införande, genomförande och löpande drift Slutsats 30 6 Avslutande kommentar 32 Referenslista 33 Bilagor 34 Bilaga 1 Fryshusandan dokumentation från Open space 34 Bilaga 2 sammanställning av enkätundersökning 40 Bilaga 3 projektdirektiv ungdomsportal 44 Bilaga 4 projektplan förstudien /UNG 46

11 Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen har efter beslut i Samkrafts styrgrupp och med medel från Samkraft genomfört en förstudie om ökad delaktighet och dialog via digitala medier för ungdomar i Huddinge kommun. Syftet med förstudien har varit att: analysera hur kommunen når ut med information till ungdomar; se över hur Huddinge kommun kan arbeta med nätvandring; undersöka andra aktörers intresse för att nå ut med information till ungdomar i Huddinge kommun. Med fokus på hur möjligheterna till delaktighet och dialog mellan ungdomar och kommunens instanser kan öka via digitala medier utvecklar förstudien några av slutsatserna från konferensen Fryshusandan samt resultatet av studien Ung livsstil. Nulägesanalysen visar att möjligheten att hitta information om verksamhet som är riktad till ungdomar behöver utvecklas. Genomförd enkätundersökning visar att ungdomar använder sig av kommunens formella informationskanaler i väldigt låg utsträckning samt att majoriteten av de tillfrågade ungdomarna är intresserade av digitalt samlad information. Det finns även ett intresse hos andra aktörer i Huddinge kommun att nå ut med information till ungdomar. Resultatet av förstudien mynnar ut i ett förslag på hur Huddinge kommun bör förbättra information riktad till ungdomar och samtidigt öka chanserna för delaktighet och dialog mellan ungdomar och kommunens olika instanser. En möjlig lösning vore att skapa en digital mötesplats, målgruppsanpassad för ungdomar i Huddinge kommun. Viktig förförståelse vid läsningen av förstudien är viss kunskap om rapporten Ung livsstil i Huddinge. För det slutgiltiga resultatet i denna rapport är vi ansvariga: Christer Falk Malin Parkkali Projektägare Projektledare Organisation Styrgrupp Christer Falk Håkan Cinti-Larsson Anna Härenvik Malin Parkkali Projektgrupp Erik Ferenius Marcel Moritz Anna Ehn Lisa Nygren - Chef, kultur och ungdom, KUF - Ungdomschef, centrala Huddinge, KUF - Kommunikatör, KUF - Projektledare, KUF - Webbstrateg, KSF - Utvecklingsledare, KSF - Kommunikatör, KSF - Kommunikatör, BUF 3

12 Inledning I mars 2011 anordnades konferensen Fryshusandan i Huddinge kommun där ett 80-tal ungdomar i åldern år, tillsammans med förtroendevalda, kommunala tjänstemän och andra vuxna kom fram till vad som är viktigt att arbeta vidare med gällande ungdomars tillvaro 1. En uttalad önskan var behovet för en samlad digital ingång för att öka möjligheterna till delaktighet och dialog mellan ungdomar i Huddinge och kommunens instanser 2. Åren innan /2010 genomförde Kultur-och fritidsförvaltningen (KUF) andra omgången av studien Ung livsstil. Rapporten Utomstående i fritids- och kulturutbudet i Huddinge visar hur barn och ungdomar deltar i det offentligt subventionerade fritidsutbudet. Resultatet av studien visar andel barn och ungdomar som aktivt deltar och andel som inte deltar kontinuerligt, det vill säga är utomstående 3. Ett tydligt fokus för förstudien är ge förslag på en digital lösning på hur Huddinge kommun kan öka möjligheterna för delaktighet och dialog mellan ungdomar och kommunens instanser. Frågeställningar och syfte 1. Hur ser information för ungdomar i Huddinge kommun ut idag? Finns det ett intresse för en digital möteplats Första delen av förstudien granskar dagens information för ungdomar och undersöker intresset för en digital mötesplats bland ungdomar i Huddinge kommun. Delrapporten Utomstående i fritids- och kulturutbudet i Huddinge visar att ungdomar i Huddinge kommun vill ta del av kommunens verksamhet och aktiviteter för ungdomar i större utsträckning än vad de gör idag. Under analysoch implementeringsfasen av arbetet med studien Ung livsstil identifierade KUF behovet av en kartläggning för hur ungdomar vill hitta information om den verksamhet och de aktiviteter kommunen erbjuder. Huddinge kommuns arbete med Fryshusandan dokumenterade en önskan från ungdomar om en digital mötesplats. En sådan mötesplats kan både vara en förlängning av och ett alternativ till den verksamhet som bedrivs på fysiska mötesplatser som till exempel fritidsgårdar eller bibliotek. Det enda som krävs för tillgång till den digitala mötesplatsen och att därmed också kunna ta del av den fysiska mötesplatsens utbud är en internetuppkoppling, en webbläsare och att mötesplatsen är tillgänglig i olika användargränssnitt mobiler, läsplattor och datorer. 2. Hur kan Huddinge kommun arbeta aktivt med nätvandring? Förstudiens andra del handlar om hur Huddinge kommun kan arbeta med nätvandring. Vilket förenklat kan beskrivas som en digital motsvarighet till nattvandring och fältarbete. 1 Fryshusandan en treårig turné i hela Sverige: Sveriges_storsta_dialog_med_unga.pdf 2 Bilaga 1: Huddinges arbete med Fryshusandan, sid Kultur- och fritidsförvaltningens sammanfattning av rapporten på: 4

13 Förstudien ger förslag på hur Huddinge kommun kan nätvandra och vad det skulle innebära. Dels för ungdomar som är i behov av stöd från en vuxen, men också vad det skulle medföra för kommunens del i form av arbetsinsatser och resurser. 3. Hur ser intresset ut för att nå ungdomar som målgrupp hos andra aktörer i Huddinge kommun? Den tredje och sista delen av förstudien undersöker olika aktörers intresse av att nå ut med information eller verksamhet till ungdomar i Huddinge kommun. Fokus ligger medvetet på ungdomars perspektiv och behov. Om det finns ett behov för en digital mötesplats är ambitionen att samla information för ungdomar på en och samma webbplats. Information som lockar och inspirerar ungdomar att ta del av verksamhet och aktiviteter, samt öka möjligheterna för delaktighet och dialog mellan ungdomar och kommunens instanser. Bakgrund och tidigare forskning I KFUMs kommunrankning för 2013 blev Huddinge kommun utsedd till Sveriges sämsta kommun för ungdomar att bo i 4. Även om det går att finna logiska förklaringar bakom Huddinges bottenplacering och att den ekonomiska aspekten nyckeltal inte står i relation till ungdomsverksamhetens kvalitet, visar rankningen på att det finns saker som Huddinge kommun behöver jobba på för att förbättra för ungdomar i kommunen. KUF arbetar aktivt för ungdomars ökade delaktighet och här gav bland annat arbetet med Fryshusandan och resultatet av Ung livsstil idén om att möta behovet för en digital mötesplats. För att möta ett behov måste man definiera det och undersöka vad som efterfrågas. Därför fick KUF inom ramen för Samkraft 5 i uppdrag att genomföra förstudien hösten Med avstamp i Fryshusets nationella kartläggning Fryshusandan, en treårig turné i hela Sverige där Huddinge kommun deltog och genom bland annat Open spacediskussioner kom fram till vad som är viktigt att arbeta vidare med för ungdomar boende i kommunen. Fryshusets rapport dokumenterar ett behov av en digital mötesplats för ungdomar 7. Som en del i att ständigt bli bättre på att möta ungdomars behov har KUF genomfört enkäten Ung livsstil vid två olika tillfällen. I rapporten Utomstående i Kultur-och fritidsutbudet i Huddinge - en studie av barn och ungdom i åldersgruppen år från 2012, visar resultatet av studien att 46% av eleverna på gymnasiet och 36% av eleverna på högstadiet i Huddinge kommun varken är med i någon förening eller kulturskolan. De har heller inte besökt vare sig bibliotek, mötesplats för unga eller någon av kommunens idrottsanläggningar under den senaste veckan 8. 4 KFUMs ungdomskommunrankning: Ungdomskommunranking-2013.pdf 5 Samkraft arbetar förvaltningsövergripande med tidiga insatser för barn och unga - 6 Bilaga 3: Projektdirektiv ungdomsportal, sid 2. 7 Bilaga 1: Huddinges arbete med Fryshusandan, sid.2. 8 Utomstående i Kultur-och fritidsutbudet i Huddinge, sid 14. 5

14 Trots lågt deltagande i aktiviteter visar rapporten att ungdomar vill ta del av kommunens verksamhet och aktiviteter i större utsträckning än vad de gör idag 9. Rapporten ger inga förslag till åtgärder och visar inte hur KUF kan jobba för att höja vare sig deltagandet eller delaktigheten bland ungdomar. Det senare gör däremot Huddinge kommuns Handbok i delaktighet, från ord till handling. Här finns etablerade metoder för ökad delaktighet och handboken slår fast att den främsta faktorn för att öka delaktighet är kommunikation 10. Kommunikation som framgångsfaktor för ökad delaktighet och det av ungdomar uttalade faktiska behovet av en digital mötesplats resulterade i projektuppdraget samt de tre olika frågeställningarna för förstudien /UNG 11. Idén om att en digital mötesplats skulle öka möjligheterna för delaktighet och dialog mellan ungdomar och kommunens instanser lutar sig mot mot rapporten Ungar och medier 2012/13 fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier, från oktober Här konstaterar Statens medieråd att från 12 års ålder är alla online. Internet är en naturlig del i ungas vardag, där man träffar vänner och delar med sig av sina upplevelser. Oftast umgås man med samma människor online som de umgås med i sitt övriga sociala liv. Alla från 12 år är på nätet och alla samhällsklasser använder internet i lika stor utsträckning 12. Att utgå från ungdomars perspektiv och att prata om ungdomar som målgrupp Målgruppen utgörs av ungdomar från 13 år och uppåt. Att utgå från brukarens perspektiv och behov innebär att vi hela tiden måste tänka i ett utifrån -och inperspektiv. Innebörden av förvaltningar, myndighetsutövande, förståelsen för beslutsvägar och betydelsen av olika ansvarsområden är inte viktigt för den som tar del av verksamheten. Kommunen representerar ett ord med bred betydelse. Kommun geografiskt avgränsad administrativ enhet - SAOL 13 Att prata om ungdomar som en homogen grupp bedömer vi inte, lika lite som att klumpa ihop alla vuxna på samma sätt, som fruktbart. Med ett målgruppsanpassat fokus är det heller inte primärt ålder som avgör hur målgruppen definieras. Trots det finns det ett antal kännetecken som oftast skiljer ungdomar och vuxna åt som grupp: Ungdomar går i skolan De har mer fritid än heltidsarbetande vuxna De har begränsad ekonomi De har alla växt upp med internet som en naturlig del av deras vardag 14 9 Ung livsstil i Huddinge, sid Handbok i delaktighet - från ord till handling, sid 15. ow.pdf 11 Bilaga 4, projektplan förstudien /UNG, sid Statens medieråds rapport Ungar och medier 2013, sid Svenska akademins ordlista 2013, sid Ni kan bättre, sid

15 Det finns såklart många fler skillnader mellan ungdomar och vuxna, men när det kommer till att ta del av kommunens utbud är vuxna och ungdomar ganska lika. Vissa tar aktivt del av kommunens utbud, andra inte alls 15. Ett område där det finns utmärkande skillnader mellan ungdomar och vuxna som grupp är internet. Jämfört med vuxna tillbringar allt fler barn och unga mer tid med olika onlineaktiviteter och framför allt användarna blir allt yngre. År 2010 använde bara 12 % av femtonåringarna mobilen för att koppla upp sig mot internet, år 2013 gör 94 % det. Dagens åttaåringar mobilsurfar i samma utsträckning som femtonåringarna gjorde år Jämfört med vuxna är ungdomar generellt snabbare på att haka på ny teknikutveckling och även mer flexibla och orädda i sitt digitala beteende. För förstudiens förslag på åtgärd innebär detta att det blir viktigt att se till vad som är hållbart i ett längre digitalt perspektiv och t.ex. inte föreslå en lösning som enbart utgår från det som just nu utgör det mest populära digitala mediet. 15 Ni kan bättre, sid Ungar och medier 2012/13, sid 4. 7

16 1 Nuläge 1.1 Hur ser information om verksamhet och aktiviteter för ungdomar ut idag? Kommunens officiella kommunikations- och informationskanal för verksamhet och aktivitet till ungdomar är Men bara inom kultur- och fritidsförvaltningens ansvarsområde finns över tio separata webbar för verksamhet och aktiviteter riktade mot ungdomar. Länkarna nedan visar ett urval av separata webbplatser där verksamhet och aktiviteter publiceras för ungdomar i Huddinge kommun: Ett urval av kommunens webbplatser med information för ungdomar Huddinge.se Fullersta gård ny webbplats under produktion Kulturskolan Bibliotek Huddingehallen Capital bike park 17 Mötesplatsernas webbplatser Skogås/Trångsund Skogås/Trångsund Flemingsberg Vårby ungdom Centrala Huddinge Segeltorp Ett urval av kommunens webbplatser med information för ungdomar representerar verksamhet där målgruppen unga är en bland flera. Dessa webbplatser har avsatta resurser för att utveckla webbplatserna i linje med besökarnas behov. För den verksamhet som primärt riktar sig till målgruppen unga har det hittills inte varit möjligt att prioritera att ta fram professionellt producerade webbplatser. I dagsläget är mötesplatsernas webbar av varierande kvalitet. Webbplatserna är byggda innan tiden för modern webbutveckling och med tiden har den daterade tekniken resulterat i att kompetens för att administrera webbplatserna saknas på flera ställen. Det finns inte avsatta resurser i form av tid för att administrera webbplatserna och heller ingen strategi bakom webbplatsernas innehåll för kontinuerlig uppdatering så att innehållet känns aktuellt. Några av webbplatserna uppdateras ofta - andra inte alls, vilket försvårar för besökaren att hitta relevant information. I kombination med den spridda webbnärvaron medför det att information om verksamhet och aktiviteter för ungdomar är svårtillgänglig. 17 Verksamheten är delvis finansierad av kommunen 8

17 Totalt antal besök på huddinge.se/ung och mötesplatsernas webbar 2012 Webbplats Antal besök under Totalt antal besök under Att döma av de webbplatser som har dokumenterad besökarstatistik från 2012 har mötesplatsernas webbar besökartrafik i varierad grad. De webbplatser som är populärast är de webbplatser där ungdomar själva kan bidra med innehåll t.ex. genom att ladda upp egenproducerad musik. De webbplatser med färre besök uppdateras mindre frekvent 18. Huddinge.se/ung har en väldigt låg besökarandel. Nuläget visar på många webbplatser med spridd och delvis utdaterad information för ungdomar i Huddinge kommun. För att se hur andra kommuner arbetar mot målgruppen så följer tre exempel på hur kommuner jobbar med information för ungdomar. Bild 1. Idag är information om verksamhet och aktiviteter mot ungdomar utspridd på många separata webbplatser. Det gör det svårt att få en överblick av det samlade utbudet. 18 Tabellen visar totalt antal besök på mötesplatsernas webbar och på huddinge.se/ung under

18 Hur når andra kommuner ut med information till ungdomar som målgrupp? Vi har samtalat med representanter för Kultur-och fritidsverksamhet i några andra kommuner i Sverige. Umeå har skapat en ung-webb Cathrin Vestergren, fritidschef i Umeå kommun, började arbeta på Kultur-och fritidsförvaltningen En dialog med ungdomar saknades så Cathrin tog fram som samlade information digitalt för ungdomar. Så småningom kom en ny ordförande i fritidsnämnden och med det nya direktiv för Cathrin och hennes ansvarsområd fritidsgårdar som växte till att omfatta all verksamhet för ungdomar i Umeå kommun uppdelat i fyra verksamhetsområden: 1. Öppen verksamhet 2. Omvårdarbete 3. Lovverksamhet 4. Arrangemang 2008 kom idén om en Ung-webb, där det skulle finnas samlad information för ungdomar i Umeå kommun och där ungdomar skulle kunna chatta med tjänstemän och politiker. Den beräknade investeringen för satsningen uppgick år 2008 till kr för själva produktionen. Drift och administrering skulle skötas med befintliga resurser. Idén om en ung-webb fick inget gehör då organisationen år 2008 inte var mogen. Kort efter anställdes en kommundirektör som beslutade att gå vidare och bygga Webbplatsen byggdes upp utifrån fyra ungdomspolitiska fokusområden: påverka, arbete, bostad och hälsa. Vid tiden för lansering tillsattes en webbredaktör för att bygga upp umea.se/ung. Riktlinjer för webbpublicering och sociala medier fanns redan, men personalen på gårdarna saknade rätt verktyg och kunskap för webbpublicering. Detta resulterade i att gårdarnas webbplatser var ojämna i kvalitén och saknade en tydlig avsändare. Webbredaktören införde en utbildning för all personal som resulterade i en jämnare och bättre kvalitet på webbpubliceringen. Från början hade dåligt gehör internt i kommunen, men idag börjar satsningen så sakteligen bli accepterad. Cathrin anser att den främsta fördelen med satsningen är att det är lätt att hänvisa personer intresserade av verksamhet och aktiviteter för ungdomar rätt. Dessutom har satsningen inneburit en kvalitetssäkring av information från kommunens sida. Cathrin avslutar: Fritid ungas kommunikation 2013 har bland annat fokuserat på ett omtag kring hur vi arbetar och kommunicerar via sociala medier, vi har haft utbildningsdagar med personalen och kommer under 2014 fokusera på mötesplatsernas nya facebooksidor. Vi har påbörjat arbetet för en mer strategisk kommunikation gällande områdesarbete och större arrangemang. Vi forsätter att arbeta proaktivt mot dagsmedia samt att producera nyheter på 10

19 Botkyrka jobbar med målgruppsanpassade flikar Emelie Östergren och Ted Challis jobbar med administration och uppdatering av som samlar information i målgruppsanpassade flikar. Beslutet om att samla information i målgruppsanpassade flikar föregicks inte av någon specifik undersökning i Botkyrka kommun och ungdomar var inte med i processen för att ta fram information. Det var Kultur- och fritidsförvaltningen som ville ha information målgruppsanpassad för ungdomar. Sedan införandet av målgruppsanpassad information är det enligt besökarstatistiken mellan besök i månaden på ingångssidan ung. De upplevda fördelarna med att samla information i målgruppsanpassade flikar är att det blir lättare att hänvisa en person som söker information rätt, men då är det viktigt att informationen under målgruppsingången är uppdaterad och relevant poängterar Emelie. Nackdelen och faran kan vara att det ålderspann man har definierat inte ser sig tillhöra målgruppen. Ser sig sextonåringar som att tillhöra målgruppen ung? nittonåringar? De som inte definierar sig som att tillhöra målgruppen kanske missar informationen. Det bor ungdomar i åldern år i Botkyrka kommun och den bilden man får i samtal med ungdomar är att unga ytterst sällan besöker kommunwebben. På frågan om Emelie och Ted tycker att de når ut med sin verksamhet till målgruppen ungdomar svarar de såhär: Diskussionen från början gick att kommunwebbens primära målgrupp inte är ungdomar. Då finns det bättre kanaler att nå ungdomarna, Facebook till exempel. Sollefteå lägger ner sin ung-webb André Karlsson som är IT-koordinator i Sollefteå kommun påpekar: Oftast finns den information som ungdomar söker från kommunen redan i kommunens ordinarie webb. Därför ifrågasätter jag faktiskt syftet i sin helhet. Jag kan inte se att vi når ut till tillräckligt många för att kunna säga att ungdomsportalen har nått sitt syfte. André delar vidare med sig av sin erfarenhet och menar att han sett ett antal problem med att ha en helt egen webb som riktar sig till ungdomar. Dels är det en kostnad förknippad med en ny webbplats som ska fylla samma krav på tillgänglighet som kommunens webbplats. Dels blir det ytterligare en webb att administrera. I Sollefteå konstaterades det att resurserna inte fanns centralt för att administrera ungdomsportalen utan det fick Ungdomsenheten, de som ansvarar för webben, göra. Där har Sollefteå märkt att tid för administration och förståelse för webb saknas. Ungdomsportalen har därför på många sätt blivit eftersatt. Även när webbplatsen är klar behövs en del dubbelarbete. Oftast medges pengar för att bygga en ny webbplats men inget för att underhålla den. Då blir det 11

20 problem att utveckla nya lösningar för den, något som man kanske har budget för att göra på den kommunala webbplatsen. IT-koordinatorn ifrågasätter om kommunen verkligen behöver en separat webbplats för unga: Det finns tillräckligt många webbplatser som riktar sig till unga, behövs det verkligen en till när de flesta ändå använder Google för att hitta information? Lärdomar av andra kommuners satsningar Exemplen ovan visar olika sätt för en kommun att nå ut med information till en yngre målgrupp. De lärdomar vi kan dra från de olika kommunernas erfarenheter är att: - Informationen måste vara uppdaterad I Sollefteås fall har det saknats resurser för att uppdatera webbplatsen, då det första som dyker upp på webbplatsen idag (januari 2014) är information daterad till Även Umeå och Botkyrka betonar vikten av avsatta resurser för att upprätthålla en relevant information för ungdomar. - Kommunen måste ha kompetens för att nå ungdomar som målgrupp För att hålla en nivå som attraherar målgruppen måste kompetensen finnas om hur ungdomar tar till sig information. Ungdomar uppvuxna med internet ställer höga krav på webbplatsers tillgänglighet. De är inte vana vid att klicka sig ner flera nivåer på en webbplats för att hitta information. Statens medieråd visar att det vanligaste sättet att söka information är att googla sig till den, men för att hitta information via en sökmotor krävs det att: 1. Information finns digitalt. 2. Att den är sökmotoroptimerad så att den dyker upp i sökresultatet på Google. 3. Att den är relevant för personen som googlar sig fram till information. - Ungdomar gör skillnad på upplevd ålder och faktisk ålder Många ungdomar likväl som vuxna identifierar sig med en annan ålder än den fysiska. Att en femtonåring tycker att den beter sig som en tjugoåring och att en femtioåring inte känner sig en dag äldre än trettio är mänskligt och något man får ta med i beräkningen när man riktar information till en målgrupp i ett specifikt åldersspann. Bedömningen är att det inte påverkar utfallet negativt om fler än den primära målgruppen också tar del av satsningen. 12

21 1.2 Nätvandring Motala kommun har i samarbete med Fryshuset tagit fram metodboken Nätvandra! En instruktion till samtal med unga online. Boken beskriver att nätvandring handlar om att unga och vuxna kan mötas i och kring vardagen på internet precis som de gör i den fysiska vardagen. Facebook, Kik, fotbollsträningen, centrum eller skolan skiljer sig inte åt så mycket. Alla är mötesplatser för aktiviteter och social interaktion och de hänger ihop 19. Idag upplever många ungdomar att vuxna inte alltid hänger med kring hur internet fungerar som social mötesplats. Det påverkar intresse och engagemang för att dela med sig av sin digitala vardag både för ungdomar och vuxna. Det kan också göra att unga inte vänder sig till vuxna om de stöter på problem som är relaterade till internet. Många ungdomar beskriver avsaknaden av en vuxen person att dela sin digitala vardag med och det är här ett vuxet stöd från kommunens instanser kommer in i bilden. 20 Ett exempel på en mötesplats som nätvandrar är fritidsgården Kulan på Lidingö. Ungdomarna som kommer till fritidsgården Kulan är mellan 12 och 20 år. De ungdomar fritidsledarna möter på nätet är i ungefär samma ålder. - Många ungdomar vi möter på nätet kommer inte till vår fritidsgård. De kanske inte alls är besökare på fritidsgårdar säger Fredrik Thelander, fritidsledare på Kulan. Ungdomarna är mer öppenhjärtliga på nätet. Runt ett cafébord på fritidsgården är det lätt att vika bort blicken och vara tyst om man mår dåligt. Våra samtal blir mycket djupare online avslutar Fredrik. Hur kan Huddinge kommun jobba med nätvandring? För ungdomar i Huddinge kan nätvandring sänka trösklarna för dialog mellan ungdomar och kommunens instanser. Både fältassistenter och fritidsledare kan nätvandra och samma regler för anmälningsplikt appliceras i den digitala såväl som den fysiska världen. Om en person som går att identifiera far illa har kommunens personal en skyldighet att anmäla säger Helena Mayer verksamhetsansvarig för - en webbplats med tips och råd till ungdomar och vuxna om hur man möts kring det som händer på nätet. För Huddinge kommun skulle nätvandring innebära att resurser måste frigöras för att bli tillgängliga online för ungdomar. För att ta ett första steg och närma sig nätvandring behövs en kartläggning av behov och resurser hos de olika förvaltningar som skulle kunna tänkas ansvara för nätvandring KUF och SÄF. 19 Nätvandra! En instruktion till samtal med unga online, sid Ungar och medier 2012/13, sid

22 Kartläggningen skulle innebära en nulägesanalys, uppskattning av tid-och resursåtgång, t.ex. 2 kvällar i veckan mellan och ansvarsfördelning/ bemanning mellan de olika förvaltningarna. En arbetsinsats som rimligtvis resulterar i en gemensam handlingsplan/idé för hur kommunen aktivt skulle kunna jobba med nätvandring. Det är möjligt att boka föreläsningar och genomföra workshops med andra kommuner som redan aktivt jobbar med nätvandring för en effektiv kunskapsspridning internt i kommunen. 1.3 Aktörers intresse för att nå ungdomar som målgrupp En ny samlad digital mötesplats bör rymma all information som kan inspirera eller locka ungdomar till en meningsfull fritid. Det finns fler aktörer än Kultur- och fritidsförvaltningen som har aktiviteter och verksamhet för ungdomar i Huddinge. Det krävs både resurser och kompetens för att driva en digital mötesplats, inte minst för att granska och moderera all information innan publicering för att säkerställa att den inte bryter mot kommunens riktlinjer för webbpublicering. Nedan följer ett urval av olika aktörers intresse och frågor kring att nå ungdomar som målgrupp: Kommunstyrelseförvaltningen Erik Ferenius, webbstrateg KSF är medvetna om att informationen är spridd för ungdomar. En lösning på detta skulle kunna vara att skapa en egen flik för unga på huddinge.se. Denna lösning skulle dock behöva ett större webbstrategiskt beslut. Oavsett egen flik eller inte behöver KUF ta ett större grepp om innehållet både vad gäller relevansen och uppdateringsfrekvensen på mötesplatsernas webbar och sidorna under huddinge.se/ung. Att samla alla fritidsgårdar i en och samma webblösning är sannolikt ett bra grepp. På köpet får vi en modern teknisk lösning och ett bättre användargränssnitt. Det kommer dock att vara stora utmaningar med ansvar och resurser för att uppdatera och förvalta en sådan lösning. Barn- och utbildningsförvaltningen Lisa Nygren, kommunikatör Det kan vara bra att de kan hitta allt på samma ställe om det är vad ungdomarna vill ha. Vem är ansvarig för att informationen är uppdaterad och korrekt? Vad ska finnas här och vad ska finnas i andra kanaler? Hur mycket merarbete blir det att uppdatera ytterligare en plattform? Hur ska en kommunal plattform kunna konkurrera med befintliga. Dessutom, resursåtgången för att granska det material som läggs där blir omfattande. Man måste ta hänsyn till PUL, t ex. Svårt att veta om någon har skyddad identitet osv. Social- och äldreomsorgsförvaltningen Erika Svärdh, kommunikationschef Social-och äldreomsorgsförvaltningen (SÄF) har samlat info till barn och unga under rubriken Hjälp till barn och unga på huddinge.se. De sidorna skulle kunna kompletteras med mer information om kommunens olika insatser. SÄF ser också behov av att samla info om studier efter gymnasiet, arbetsmarknadsfrågor och bostäder. Det vore också bra med en beskrivning av demokrati och delaktighet i samhällslivet, samt tips på hur man kan göra sin röst hörd i olika sammanhang. SÄF ser gärna att filmer används i ett led av information till ungdomar. 14

23 Polisen Christer-Vincent Johansson, närpolischef Polisen i Huddinge arbetar främst med uppsökande kontakt på ungdomsgårdar och föreningar genom de olika poliskontoren och den riktade gruppen. De är aktiva på Facebook även om informationen inte enbart riktar sig till ungdomar. Polisen saknar ett enkelt sätt att nå ungdomar via nätet. Med jämna mellanrum dyker det upp behov att nå ungdomar brett i både utredande och brottsförebyggande verksamhet. Ungdomsmottagningen i Huddinge - Kristina Krebser, samordnare Ungdomsmottagningen i Huddinge finns idag med kontaktuppgifter på UMO.se, huddinge.se och på Facebook. De finns även på 1177, vårdguiden som är länkad dels till huddinge.se och dels till mina vårdkontakter där ungdomar kan öppna konto och därigenom boka/avboka tider. Ungdomsmottagningen har utåtriktat arbete på skolor och gymnasium i Huddinge kommun. Diskussion pågår om hur de kan få flera killar till mottagningen. Ungdomsmottagningen är intresserad av att synas på fler forum i kommunen. Idrottsföreningar i Huddinge Under ett möte med föreningsordförande från idrottsföreningar verksamma i Huddinge kommun samlades ett underlag in om i vilken utsträckning föreningen ansåg att den når ut till nya grupper av potentiella medlemmar till föreningen. Många föreningar upplever det som svårt att nå nya målgrupper. Samtliga tillfrågade föreningar (fyrtio stycken) är intresserade att synas på en plats med gemensam samlad information där de kan nå fler ungdomar än de som redan är en del av föreningens verksamhet. 15

24 2 Undersökning För att bedöma hur ungdomar i Huddinge upplever utbudet av information har en enkätundersökning och fokusgrupper genomförts under hösten ungdomar vilket motsvarar ca 5% av ungdomarna i Huddinge kommun mellan har besvarat enkäten 22. Fokusgrupper har genomförts vid fyra olika tillfällen på skolor och mötesplatser med mellan 6-10 ungdomar i varje fokusgrupp. Resultatet av enkät och fokusgrupper utgör en opinion av åsikter för ungdomar i Huddinge kommun 23. En sammanställning av enkäten i sin helhet står att finna i Bilaga 2. Enkäten visar följande samband som används i analysen av hur Huddinge kommun kan bli bättre på att nå ut med information för ungdomar: Konstanter Geografisk spridning av tätorter Spridd verksamhet och aktiviteter för ungdomar Variabler Förändrade vägar för information Förändringar i intressen hos ungdomar 2.1 Finns det ett intresse för en digital mötesplats? Enkäten ställer frågan: Skulle du vara intresserad av digital samlad information och tips på aktiviteter för ungdomar i Huddinge kommun? Tabell 2. Sammanställning av svarsalternativ på hur många ungdomar som skulle vara intresserade av samlad information digitalt. Svarsalternativ Antal svar Ja 281 Vet inte 140 Nej 64 Blanka svar 4 En majoritet av de tillfrågade ungdomarna är intresserade av digital samlad information och tips på aktiviteter och verksamhet för ungdomar. En grupp har inget intresse av detta och svarsfrekvensen korrelerar med de antal ungdomar som i enkäten inte anser att det finns något för dem i Huddinges utbud av verksamheter och aktiviteter för ungdomar. De som inte vet om de skulle vara intresserade eller ej utgör en knapp femtedel av totalt antal svarande på frågan om digital samlad information och tips på aktiviteter för ungdomar i Huddinge kommun. 2.2 Fokusgrupper I fokusgrupper har ungdomar fått rangordna vad som är viktigt och vad som spelar mindre roll för dem i val av att ta del av verksamhet eller aktivitet för ungdomar i Huddinge kommun. 21 Enkätfrågorna är granskade av Peter Wikman, statistiker på Huddinge kommun. 22 Preliminära siffror för 2013 visar att antalet ungdomar år uppskattas till 8894 personer. 16

25 Samtalet har kretsat kring olika teman där ungdomarna själva skrivit ned vad som är viktigt för dem och sedan har de gemensamt rangordnat de olika påståendena. Viktigt 1. Snabbt kunna se vad som finns att göra samma dag 2. Att när man googlar kommer man att hitta det som händer 3. Kunna se vad som finns att göra i veckan 4. Att man vet var och när det händer: adress, datum och tid + Att det står om det är gratis eller om det kostar 5. Att det är intresseväckande texter så att man blir sugen på att vara med 6. Får inte kännas barnsligt 7. Artiklar ungefär som i en lokaltidning fast för ungdomar 8. Att det är uppdaterad information och inte flera månader gammal 9. Att vi kan synas och också få vara med och skriva om vi vill 10. Att få påminnelse via sms när det händer saker Spelar mindre roll 1. Kommentering - ingen kommenterar ändå 2. Integrering med Facebook - använder det knappt längre. 3. Det (aktivitet/verksamhet) händer nära där jag bor eller går i skolan 4. Vem det är som håller i/ansvarar för verksamheten 5. Om det händer i Huddinge, det kan hända någon annanstans Samtal med fokusgrupper Ungdomarna i fokusgrupperna har svårt att definiera exakt vad de gör på internet, eftersom de gör allt där: läxor, film, spelar spel och umgås. Tid och aktiviteter flyter ihop och ungdomar spenderar en hel del av dygnets timmar uppkopplade online. När det kommer till informationssökning, dominerar: Google, Wikipedia och Aftonbladet. Andra källor för information är: Instagram, Tumblr, Reddit, Youtube, bloggar, Ask.fm. Det ungdomarna i fokusgrupperna gör på sin fritid, när de inte tar del av kommunens verksamhet är att umgås med vänner, hänga i olika centrum på kvällarna (Skogås, Huddinge, Botkyrka, Handen, Vårby, Flemingsberg). De flesta av åringarna är aldrig inne i Stockholm city regelbundet, men om det är något speciellt t.ex We are STHLM åker man in till city. Äldre ungdomar (från 17 och uppåt) hänger mer i city än i Huddinge. 17

26 3 Analys av nuläge och undersökning 3.1 Nuläget visar att vi måste utveckla kommunikationen för att nå ungdomsgruppen Förstudien visar på behovet av utvecklade former för information om verksamhet och aktiviteter för ungdomar. Dagens spridda webbnärvaro gör informationen svårtillgänglig. Kompetens och resurser saknas för att hålla informationen uppdaterad. Andra aktörer anser att de vill nå ut till ungdomar i Huddinge kommun på ett bättre sätt än vad de gör idag. Tre andra kommuner identifierar resurser, kompetens och tillgänglighet som framgångsfaktorer för att ha relevant och uppdaterad digital information för ungdomarna. Den sammanlagda bilden som målas upp av nulägesanalysen, olika aktörers intresse och behov för att nå ungdomar som målgrupp är inte unik för Huddinge kommun. Sveriges ungdomsråd identifierar i Metodboken [!] vad kommuner måste bli bättre på för att nå ungdomar som målgrupp. När det gäller att sprida information är det vissa fallgropar som kommuner faller i. Till exempel har Facebook i mångt och mycket redan spelat ut sin roll för en yngre målgrupp 24. Detta innebär inte att ungdomar inte använder Facebook, men att sociala medier som Facebook är mer trendkänsliga för en yngre målgrupp och ersätts med andra sociala medier, exempelvis Instagram. Vidare är kommuner i stort dåliga på att rikta information mot ungdomar, vilket också stämmer in på Huddinge och den spridda informationen för ungdomar. Att nå ungdomar som målgrupp är inte helt lätt, men här visar fokusgrupper och enkäten att ungdomar ser affischer som källor till information och gärna vill ha information via sms. Sveriges ungdomsråd ger tips på vad kommuner bör tänka på när de vill informera ungdomar som målgrupp: Anslagstavlor i skolor räcker inte som annonseringsplats. Det handlar om att identifiera var i kommunen ungdomarna rör sig och publicera informationen där. Till exempel så är bussar eller andra kollektivtrafikmedel bra ställen att annonsera på, för där rör sig många unga varje dag. Metodboken [!] 3.2 Resultat av enkät och fokusgrupper Som en del av förstudien har en enkätundersökning samt fokusgrupper med ungdomar genomförts. Resultatet av enkät och fokusgrupper visar hur ungdomar i Huddinge kommun i väldigt låg utsträckning använder de informationskanaler som kommunen centralt använder sig av för att nå ut med information samt mötesplatsernas webbplatser. Samtidigt upplever mötesplatserna att de inte når ut med information om sin verksamhet och aktiviteter till ungdomar som inte redan är befintliga besökare. Detta innebär att verksamheten idag inte är tillgänglig i samma utsträckning för de utomstående jämfört med de som redan tar del av kultur- och fritidsutbudet. 24 Metodboken [!], sid 50 18

27 De slutsatser som dras av enkätsvaren och fokusgrupper är följande: - Enkätsvaren visar att ungdomarna, med några få undantag bara känner till verksamhet och aktiviteter belägna i deras direkta närhet. Detta visar att den geografiska spridningen av tätorter i Huddinge gör kunskap om den verksamhet och aktivitet för ungdomar geografiskt begränsad. - Väldigt få 8% (40/489) av de tillfrågade använder sig av huddinge.se för att hitta information. De är bekanta med för att de omdirigeras dit när de loggar in på kommunens trådlösa nätverk i t.ex. skolan, men ser inte som en källa till information. Nära hälften 214/489 uppger att de främst får information via rykten på skolan eller via kompisar och en fjärdedel av de tillfrågade får information om vad som händer via kik 143/489. Resultatet tyder på att ungdomarna tar reda på information genom informella informationskanaler. De informationskanaler som kommunen centralt använder sig av nyttjas i låg utsträckning. - Idag är det svårt att få en överblicka och se det samlade utbudet av verksamhet och aktiviteter för ungdomar. En ojämn frekvens på uppdatering av webbplatser medför att den tillgängliga informationen bristfällig. Att det finns ungdomar som vill ta del av verksamhet och aktiviteter i större utsträckning än vad de gör idag, gör bristerna till ett problem. 19

28 4 Möjliga lösningsalternativ Det är idag svårt att få en överblick och se det samlade utbudet av aktiviter för målgruppen unga i Huddinge. Att vi kan konstatera att det finns ungdomar som vill ta del av verksamhet och aktiviteter i större utsträckning än vad de gör idag gör bristerna till ett problem. Detta avsnitt tittar på olika möjliga lösningar för hur kommunikationen kan förbättras och därmed göra det lättare att hitta information om verksamhet och aktiviteter för ungdomar. Då ambitionen är att fler ungdomar ska ta del av den verksamhet som Huddinge kommun erbjuder, måste det på ett enkelt sätt gå att hitta information om den verksamhet och de aktiviteter som erbjuds. Bristfällig information och hänvisningar till externa webbplatser där informationen är mer eller mindre uppdaterad och tillgänglig är inte långsiktigt hållbart. Vi bör sträva efter att presentera det existerande utbudet för målgruppen på ett tillgängligt sätt. Genom en digital lösning som samlar information för att sedan sprida den. För att möta ungdomar på en plats där alla är, så är internet det självklara valet. Från 12 års ålder är alla online. Bild 2. Genom att samla information om aktiviteter och verksamhet för ungdomar blir det lättare att hitta saker att göra för ungdomar. Det underlätar även att få en överblick över det samlade utbudet för ungdomar i Huddinge kommun. 20

29 Lösningsalternativen nedan utgår från tydliga rubriker för en genomtänkt plan och väl avvägda beslut kring lösningens syfte, fokus och innehåll enligt: 1. Beskrivning av lösningsalternativ 2. Kravspecifikation vad krävs för att genomföra detta? 3. Resursåtgång - införande, genomförande och löpande drift 4. Tekniska ramar 5. Var ligger det här projektet i relation till andra kommunikationsprojekt 6. Vilka parallella projekt pågår som kan samarbeta, konkurrera eller bli avgörande faktorer? Lösningarna har bedömts utifrån målbilden att genomfört alternativ: 1. Blir det självklara valet för ungdomar i Huddinge kommun. 2. Alltid har ungdomars perspektiv och behov i fokus. 3. Har merparten av verksamheter och aktiviteter för ungdomar i Huddinge kommun representerade. 4.1 Förbättra information och utgå från befintlig struktur 1 Beskrivning Behåll befintlig struktur med huddinge.se/ung som nav och externa webbar. Arbeta fram rutiner för alla som jobbar med verksamhet och information för ungdomar. Säkerställa tydliga tillvägagångssätt för publicering. Förenkla överblick genom en uppdaterad På gång-kalender med alla aktiviteter och verksamhet för ungdomar. Se till att det finns ansvariga kontaktpersoner som är tillgängliga för de som vill nå ut med information för ungdomar via På gångkalendern eller mötesplatsernas webbplatser. Alternativt lägga mötesplatserna i en s.k. mallwebb som likt Huddingehallens nuvarande webbplats. Då kan all information rymmas och plattformen är mer tidsenlig än de nuvarande webbarna för mötesplatserna. Det är dock ingen modern lösning, ett exempel på det är att den inte är responsiv. Men det är ändå en möjlig lösning. Gällande På gång-kalendern kan den ganska lätt implementeras och anpassas för huddinge.se/ung. 2 Kravspecifikation vad krävs för att genomföra detta? Handlingsplan med rutiner för publicering av information för mötesplatser och andra verksamheter för ungdomar. Samverkan kring områden som rör ungdomars fritid för att ta fram rutiner och införa dessa för att hålla information om verksamhet och aktivitet för ungdomar uppdaterad och relevant. 3 Resursåtgång - införande, genomförande och löpande drift Införande - Handlingsplan & rutiner för publicering - 40 timmar Genomförande - Kompetensutveckling medarbetare - 4 timmar/medarbetare Löpande drift kontaktperson/resurs för samverkan - 50% av heltid 4 Tekniska ramar Första delalternativet kräver i nuläget ingen ny eller ytterligare teknisk lösning. Andra delalternativet kräver att befintlig information läggs över i en mall. Oavsett 21

30 lösning så kommer mötesplatsernas webbplatser så småningom behöva ersättas med ny teknik, vilket kommer medföra investeringskostnader för separata- eller gemensam webbplats för mötesplatserna. 5 Var ligger det här projektet i relation till andra kommunikationsprojekt? I linje med befintlig struktur. Det ligger inte i linje med att all information ska finns samlad på huddinge.se som är policyn inom kommunen idag. Enligt policyn ska så mycket som möjligt av kommunens verksamhet rymmas på huddinge.se. Men policyn medger också att vissa verksamheter har behov av att ha en egen webbplats med en delvis egen profil, utanför huddinge.se. Exempel på detta är skolorna i Huddinge kommun och Huddingehallen. 6 Finns det pågående parallella projekt som kan samarbeta, konkurrera eller bli avgörande faktorer? Fullersta gårds och kulturskolans webbplatser är webbproduktioner som är på gång och som blir viktiga för att hitta en bra information om dessa verksamheter. Även biblioteket tar nu fram en ny webb. Avgörande faktorer är att hitta rutiner som kan appliceras över alla verksamheter, så att viljan och kompetensen finns för att se till att det finns relevant uppdaterad information om aktiviteter och verksamhet för ungdomar. Måluppfyllelse 1. Bli det självklara valet för ungdomar i Huddinge kommun. Låg sannolikhet, då få ungdomar använder sig av huddinge.se och mötesplatsernas befintliga webbar för att hitta information. Då mötesplatsernas webbar inte är byggda i moderna gränssnitt utgörs en svårighet av att sökmotoroptimera webbplatserna för att hamna längre upp i sökresultaten när man googlar efter saker att göra för ungdomar i Huddinge kommun och här skulle även det andra lösningsalternativet falla inom ramen för detta problem. 2. Att alltid har ungdomars perspektiv och behov i fokus. Låg sannolikhet, ramverket för befintliga webbplatser är inte flexibla nog att presentera information på ett lockande eller tillgänglighetsgörande sätt för målgruppen ungdomar. 3. Att merparten av verksamheter och aktiviteter för ungdomar i Huddinge kommun är representerade. Låg sannolikhet. Idag är det svårt att få in informationen och skapa en överblick på huddinge.se/ung. Att På gång-kalendern ligger på en annan flik försvårar att skapa en överblick av de aktiviteter och verksamhet som finns för ungdomar idag. Fördelar och nackdelar + Kräver ingen investering i en ny lösning. + Kräver ingen större ändringar i arbetssätt jämfört med idag. + Lägger grunden för ett samarbete för verksamhet och aktiviteter för ungdomar i Huddinge kommun. 22

31 - Mötesplatserna för unga har inte kompetens eller resurser att uppdatera informationen. - Ungdomar i Huddinge använder sig av huddinge.se i väldigt låg utsträckning och därför kommer genomslagskraften vara låg eller obefintlig. - Samlar inte information och skapar ingen överblick. - Inget stöd för en digital fritidsgård eller nätvandring. - Inget utrymme för inspirerande eller lockande information mot målgruppen ungdomar inom ramverket för 4.2 Skapa en digital mötesplats 1 Beskrivning Skapa en digital mötesplats som samlar information om aktiviteter och verksamhet för som visar på olika sätt för påverkan/delaktighet och bygger på behov och önskningar hos ungdomar i Huddinge kommun. Ambitionen är att samla information och göra det lätt för ungdomar att hitta saker att göra genom att skapa en dynamisk webbplats och digital närvaro. Webbplatsen ska spegla det som berör ungdomar i Huddinge kommun och fungera som en kommunikativ plattform från kommunen till målgruppen. Ungdomar kan även bli delaktiga i arbetet kring webbplatsen genom t.ex. möteplatsernas ordinarie verksamhet, sommarjobb för ungdomar och som arbetsmarknadsåtgärder där Huddinge kommun kan ge anställning till långtidsarbetslösa ungdomar genom projektet Huddingejobb Kravspecifikation vad krävs för att genomföra detta Handlingsplan med rutiner för publicering för mötesplatser och övriga verksamheter för ungdomar. Uppbackning internt och samverkan kring områden som rör ungdomars fritid för att genomföra satsningen. Kompetens, resurser, rutiner och processer som stödjer lösningen och införa dessa för att hålla information om verksamhet och aktivitet för ungdomar uppdaterad och relevant. Strategi för publicering, kommunikation, innehåll. 3 Resuråtgång - införande, genomförande och löpande drift Införande Handlingsplan och rutiner för publicering - 40 timmar Ansvarig för projektet - 50% av heltid Samverkan timmar/person Webbproduktion 150 timmar á Vidarearbetning av digital mötesplats Marknadsföring affischer osv Webbhotell kr/år Genomförande & löpande drift per år Webbredaktör - 50% av heltid Marknadsföring Vidareutveckling av webbplats kr 25 Se mer information om Huddingejobb via länken: 23

32 4 Tekniska ramar Webbplatsen integreras med Wordpress som är ett framtidskompatibelt CMSverktyg byggt i öppen källkod och därmed kostnadsfritt. Wordpress går bra att vidareutveckla och är även enkelt att administrera av personer med normal teknisk kompetens kring webbpublicering, då CMS-et tillika användargränssnittet är snarlikt ett textverktyg som t.ex. Microsoft Word. Wordpress är ett mycket bra verktyg för att påverka sökmotoroptimering positivt (SEO). 5 Var ligger det här projektet i relation till andra webbar? Fullersta gårds och kulturskolans webbplatser är på gång och blir viktiga för att hitta en bra information om dessa verksamheter. Även biblioteket tar nu fram en ny webb som kan ha bäring på förstudien /UNG. I övrigt finns inga planer på att göra om webbar för verksamhet för ungdomar i Huddinge kommun. I relation till huddinge.se så blir det en fristående webbplats där ungdomar kan hitta information, men också en webbplats för vuxna att hitta information om ungdomars fritid i kommunen. Exempelvis skulle det underlätta för dem som jobbar med verksamhet att tipsa ungdomar om saker som händer för ungdomar runtom i kommunen. 6 Finns det pågående parallella projekt som kan samarbeta, konkurrera eller bli avgörande faktorer? Avgörande faktorer utgörs av en förvaltningsövergripande samverkan sker och att Huddinge kommun stödjer satsningen. Det befintliga förslaget på digital mötesplats och dess grafiska identitet utgår från ungdomars perspektiv på vad som är lockande och inspirerande i linje med kommunens policydokument med direktiv och riktlinjer för webb en självständig webbplats med helt egen profil 26. Byrån som tagit fram förslaget på digital mötesplats vars spetskompetens ligger i att skapa målgruppsanpassade identiteter och varumärken har tagit fram en färgskala som attraherar en yngre målgrupp. Måluppfyllelse 1. Bli det självklara valet för ungdomar i Huddinge kommun. Kräver att förslaget på digital mötesplats testas hos ungdomar som målgrupp för önskat utslag och måluppfyllelse. Ungdomar ska ha möjlighet att påverka innehållet på den digitala mötesplatsen. Att mötesplatsen är byggd i ett modernt gränssnitt som möjliggör att webbplatsen hamnar högt i sökresultat ökar chanserna för att ungdomar hittar till webbplatsen via sökmotorer. 2. Att alltid ha ungdomars perspektiv och behov i fokus. Säkerställs genom A/B tester före, under och efter webbproduktion, en kontinuerlig dialog och avstämning med målgruppen. En digital mötesplats skulle även möjliggöra en direkt dialog med målgruppen i frågor som kommunen vill ha svar på. Då intressen hos ungdomar 26 Se Riktlinjer för Huddinge kommuns webbplatser för mer information om vilka olika typer av webbplatser som ryms inom kommunens strategi för webbplatser. 24

33 förändras över tid är det viktigt att alla som jobbar direkt mot ungdomar är lyhörda mot målgruppen. 3. Att merparten av verksamheter och aktiviteter för ungdomar i Huddinge kommun är representerade. Ett upparbetat nätverk under förstudien /UNG säkerställer detta och en kontinuerlig dialog förvaltningsövergripande och med andra aktörer för ungdomar i Huddinge kommun. För detta behövs en ansvarig kontaktperson tillika resurs för den digitala mötesplatsen. Fördelar och nackdelar + Kvalitetssäkring av information. + Sänker tröskeln för ungdomar att ta del av verksamhet, då ungdomar ser fler saker som händer i kommunen. + Ungdomar hittar enkelt relevant information. + Inspirerar och lockar ungdomar för högre delaktighet. + Ökar möjligheterna för dialog och direkt återkoppling mellan beslutsfattare i kommunen och ungdomar som målgrupp, t.ex. genom opinionsundersökningar eller att polisen går ut med information om det hänt något som berör ungdomar. + Huddinge kommun ligger i framkant och det arbete som proaktivt sker för att skapa en meningsfull fritid för ungdomar syns och finns på webben. - Extern webbplats som inte ingår i kommunens ramverk, vilket Erik Ferenius webbstrateg, menar inte behöver inte vara en nackdel. Allt måste inte finnas på huddinge.se utan vissa webbar gör ett bättre jobb utanför kommunwebben. - Kräver att samverkan faktiskt funkar mellan enheter som bedriver verksamhet för ungdomar i Huddinge kommun. - Behövs det verkligen en till webbplats med information utanför 25

34 5 Förslag på lösning Lösningen som föreslås är en digital mötesplats som samlar aktiviteter och verksamhet för ungdomar i Huddinge kommun, baserat på följande resultat av förstudien /UNG. Idag De nuvarande webbplatserna reflekterar inte det faktiska utbudet av den verksamhet och de aktiviteter som finns för ungdomar och presenterar inte verksamheten på ett inspirerande eller lockande sätt. Imorgon Huddinge kommun/kuf har en sammanhållen digital närvaro och når ut med verksamhet och aktiviteter till målgruppen ungdomar. Det finns även en stark närvaro i de sociala medier och digitala marknadsföringskanaler man valt att fokusera på. Hur Skapa en sammanhållen digital närvaro för verksamhet och aktiviteter för ungdomar med den digitala mötesplatsen som nav. Här ska webbplatsen belysa vad som finns att göra för ungdomar, involvera målgruppen och ge bättre förutsättningar för ökad delaktighet och dialog mellan ungdomar och kommunens instanser. Varför Huddinge kommun vill framstå som en attraktiv kommun att bo, jobba och verka i. Här deltar ungdomar på samma sätt som vuxna, en del tar del av kommunens utbud i hög grad, andra tar del av verksamhet och aktiviteter i lägre utsträckning. Att kommunen ger unga människor en plats att kanalisera sina intressen och möjlighet att påverka sin fritid är ett smart, effektivt och långsiktigt sätt att arbeta med ungas engagemang. Genom en digital mötesplats kan samverkan användas som en process och ett verktyg i hela kommunens övergripande verksamhet och aktiviteter för ungdomar, vilket ger en mer inkluderande verksamhet och i förlängningen också en mer demokratisk verksamhet. En digital fritidsgård som visar vad Huddinge kommun erbjuder och som inspirerar och lockar ungdomar i Huddinge att ta del av verksamhet visar även att Huddinge kommun med framåtanda gör allt de kan för att erbjuda ungdomar en meningsfull fritid. 5.1 Strategiska mål Det strategiska målet med en digital mötesplats är att göra det lättare för ungdomar att hitta rätt information, samtidigt som Huddinge kommun äger kanalen, genom att vara: Uppsökande - att hitta och nå en specifik målgrupp Kartläggande - att lyssna på målgruppens engagemang och intressen Att utgöra en länk - mellan målgrupp och verksamhet 26

35 Samverkan - mellan aktörer och verksamheter för att inte dubbeljobba eller konkurrera Ambitionen är att webbplatsen ska kännas levande och att besökaren ska få känslan av att något hela tiden händer på webbplatsen. På startsidan finner man även en menynavigering och tydliga ingångar till olika undersidor. Den ska vara lockande och inspirerande på ett inkluderande och inbjudande sätt. Exempel på tonalitet Information i nuläget Huset Huset är en ungdomskulturverksamhet med tonvikt på musik. Vår öppna verksamhet riktar sig till dig som är år. Våra gruppverksamheter och replokaler är tillgängliga för åldrarna år. Sjödalsvägen 46, Huddinge. Målgruppsanpassad information Huset Ta en kaffe i cafét, klättra klättervägg eller hyr en studio och producera din egen musik. Har du en idé om något du vill göra med hjälp av Huset? Filmkvällar, spelningar, LAN eller något annat? Kom till Huset och prata med personalen eller maila oss din idé, så hjälper vi dig! Var: Huset, Sjödalsvägen 46 Huddinge Öppet: må-fre Ålder: från 13 år 5.2 Den digitala mötesplatsen ska - Locka ungdomar till att vara med i verksamhet och på aktiviteter och visa vad som finns att göra i Huddinge. - Inspirera och engagera. - Ha ett formspråk som känns igen av ung målgrupp och vara responsive - viktigt att den är tillgänglig i alla plattformar - Då informationen alltid ska vara aktuell: Ha en tidning/blogg-upplägg med få undersidor, för att undvika ej uppdaterade undersidor som ingen ändå hittar till som gärna får byggas på vid scroll nedåt, alternativt föregående sida. - Ha möjlighet att bygga på funktioner i takt med att webbutvecklingen och teknik förändras. En digital fritidsgård som visar vad Huddinge kommun erbjuder och som inspirerar och lockar ungdomar i Huddinge att ta del av verksamhet visar även att Huddinge kommun med framåtanda gör allt de kan för att erbjuda ungdomar en meningsfull fritid. 27

36 5.3 Visuellt exempel på digital mötesplats. r~".... HEM G.l.RDAR GALlERI BLOGG KALENDER OM UNG Q IDAG I HUDDINGE! El * 1tuIIdnar. _ Äldopolar... R......,t.uoch --- Q' ".,,~ r,an I 3lf 19,1JO.2OlO I!»c 11l11~ 1 3 K -... ft~ ~"'" elltus Cirkilr, basket och fotball fridayi... h "'-_ dI8 1 11l2~13 "'ido,~;,r'''13 ar *T...-1IoxhIo,- s.riak... mori... 19_00_1IIoro11ll2Jlll Gr... b-,r'anl3ar *~K~ Jl_OO 23_00_1IIoro 13,l12Jl13 Gr.niSi1UlIo' nlaar SE HELA KALENDERN 2014"'.'5... llilliiiiiiiii : i11i11i11f "., oIor.._""'....,4I: SIrGttI (9-.-., 201r;r IIfIoIWI... U... 1J19,OO_..... _... arlllt~.. ""' I(ItII_S.t.IIImoIl(ltll_t. _"'--': ~Ir;r '..,l3ar Saknar du något här på ungihuddinge.se? TIPSA OSS DM VAD DU VIU -- ""_",",,,,_ t..-iiir,co.o_proifsc.o-,o._ GI " "- _- r,mo...,...oci\_~ (!1 2M2»"12 11( _ fran13ar... Bild 3. Exempel på digital mötesplats, framtaget av en varumärkes-och desginbyrå. 28

37 5.4 Nätvandring i Huddinge kommun Förstudien täcker inte frågan om huruvida det behöver tillsättas utökade resurser för att kunna jobba med nätvandring. Det är en fråga som KUF och SÄF får diskutera fram gemensamt. Som nulägesbeskrivningen tidigare visat behöver KUF och SÄF upprätta en dialog som ett första steg för att arbeta med nätvandring i Huddinge kommun, exempel på steg för steg: Dialog KUF-SÄF Nulägesrapport Handlingsplan för nätvandring Resursfördelning Utbildning Implementering i befintlig verksamhet Utvärdering Önskat utfall - Sänka tröskeln för ungdomar i behov av hjälp. Det Huddinge kommun kan göra redan idag är att bistå med information till nationella organisationer för nätvandring t.ex. och för att sprida information för ungdomar om att det finns hjälp och någon vuxen att prata med online. Att nätvandra är ett sätt för en kommun att nå de ungdomar som inte nås av befintlig verksamhet i den fysiska världen. För Huddinge kommun skulle nätvandring innebära att bistå med resurser för att finnas tillgängliga via chattprogram på nätet. Idag byggs sällan egna chattprogram utan man förlitar sig på gratis chattfunktioner som finns i sociala webbplatser som Facebook och program som Skype. Det man i praktiken gör, är att gå ut med information till ungdomar om vilka tider man är tillgänglig på de olika chattforumen, ger ut sitt alias som man kan hittas under och väntar på att ungdomar ska höra av sig till en. Helena Mayer poängterar att den viktigaste egenskapen för en vuxen som nätvandrar är att bara finnas där för att lyssna. Och att komma ihåg att alla ungdomar faktiskt inte alltid vill höra vad de borde göra. Det viktigaste en vuxen kan göra är att komma ihåg att fråga om ungdomen de pratar med vill ha ett råd om/höra om hur den vuxna hanterat situationen. Helena Meyer, grundare av nätvandrarna En bra början är att Huddinge kommun lyfter frågan och tar ett aktivt beslut om hur kommunen förhåller sig till nätvandring. Vare sig det landar i att hänvisa till externa resurser för nätvandring eller bistå med interna resurser för att börja arbeta aktivt med nätvandring är det positivt att lyfta frågan och ta ett aktivt beslut. 29

38 5.5 Avgörande faktorer för en lyckad implementering av föreslagen lösning 1. En av de avgörande faktorerna i den initiala projektplanens riskanalys var att förstudien alltid ska ha ett fokus på ungdomars perspektiv och behov, snarare än kommunens behov, vilket ska prioriteras genomgående. 2. Involvera ungdomar i processen och ta tillvara på deras intressen. 3. Formen på den digitala lösningen måste attrahera målgruppen och informationen måste vara relevant. 4. Införande och genomförande är beroende av tillräckliga resurser samt medarbetares kompetensutveckling. 5. Att projektägare är införstådd i resurserna som krävs för en lyckad satsning krävs det att lösningen genomförs fullt ut. 6. Viktigt att projektet är brett förankrat genom hela organisationen 7. Börja i det lilla för att sedan öka. Viktigt att inte ta på sig en för stor roll från början, utan att börja i mindre skala för att sedan öka även om det från början är ett ambitiöst projekt. 8. Lösningen arbetas fram i projektform och då är det viktigt att projektgruppen är lyhörd för verksamhetens och övriga medarbetares behov. 9. För att bli en lösning som passar alla, t.ex. en digital strategi så måste det läggas på en nivå som är lätt att förstå för alla involverade parter. Snarare korta konkreta beskrivningar, än långa byråkratiska dokument som inte kan appliceras på verkligheten. 10. Viktigt att kontinuerligt utvärdera arbetet för att kunna var flexibla och öppna för nya ändringar. 11. Föra statistik på satsningen efter lansering, med statistikverktyg för webbplatser och digitala medier. 5.6 Kostnadsberäkning införande, genomförande och löpande drift Införande Ansvarig för projektet 50% av heltid 6 månader Webbproduktion 150 timmar á Vidarebearbetning av förslag för digital mötesplats Marknadsföring Webbhotell 2000 Migrering av innehåll 0 Total estimerad kostnad Genomförande & löpande drift per år Kontaktperson/resurs/webbredaktör Marknadsföring Vidareutveckling av webbplats Total estimerad kostnad Slutsats Förstudien har mynnat ut i lösningsalternativ, med olika genomslagskraft. Det förslag på lösning som utgör den rekommenderade satsningen är den som bäst 30

39 överensstämmer med verkligheten och målbilden för verksamhet och aktivitet för ungdomar i Huddinge kommun. Det krävs en kontinuitet för att förändra, vilket är tydligt med hänvisning till de insatser som genomförts för ökad dialog och delaktighet för ungdomar. 31

40 6 Avslutande kommentar Förstudien /UNG utgår från ungdomars perspektiv vilket medger ett perspektiv som öppet granskar situationen som den ser ut idag. En faktor som i dagsläget är konkurrerande är måluppfyllelse och tillgänglighet för målgrupp kontra Huddinge kommuns grafiska profil med rött och guld. Förslaget på digital mötesplats är framtaget som en självständig webbplats med egen grafisk profil då Huddinge kommun saknar direktiv eller riktlinjer för en grafiskt sammanhållen identitet på webben. Positivt är att Huddinge kommun är mitt upp i ett arbete med att ta fram webbanpassade komplementsfärger som beräknas vara klar i mars-april 2014 och som kan medföra att färgerna kan justeras i enlighet med den grafiska profilen 27. Utgångspunkten ungdomars perspektiv har under förstudiens gång gett upphov till diskussioner och meningsskiljaktigheter. Internet-entreprenören Johan Jörgensen hävdar att konflikt är en viktig del av samverkan: I ärlighet ingår att ta konflikter med sig själv och andra. Inte för konfliktens egen skull, utan för att det är när man bryter sina idéer och tankar mot andra som den brutala ärlighetens realisation kan uppstå. Konflikt är inte dåligt om den är laddad med positiv attityd. Och när konflikten har rensat luften och förtydligat vägen är det dags att verka. Men då verkar man med en tydlig spelplan. Samverkan implicerar att vi pratar ihjäl oss, inte går varandra på tårna, dricker kaffe och äter kanellängd tillsammans allihop i otaliga stormöten. Kanske kan det förankra saker och processer, men förankrar det rätt saker och processer? Risken är att vi aldrig får reda på det eftersom orden "sam" och "konflikt" för de flesta är ömsesidigt uteslutande. 28 En fortsatt samverkan med målet att ge ungdomar i Huddinge kommun en meningsfull fritid är viktigt för att visa på den bredd som finns i verksamhet och aktiviteter för ungdomar. 27 Det är inte bara färger som tas fram, utan även typsnitt och andra webbtillämpningar. När dessa är klara kommer de att gälla för alla nya webbar som tas fram, såtillvida att de inte klassas som fristående webbplatser

41 Referenslista Blomdahl Ulf & Elofsson Per, Utomstående i fritidsutbudet i Huddinge kommun en studie av barn och ungdom i åldersgruppen år, Fryshuset, Fryshusandan en treårig turné i hela Sverige, Sveriges_storsta_dialog_med_unga.pdf Fryshusets nätvandrare, Nätvandra! en instruktion till samtal med unga online, KFUM, KFUMs UKR13 ungdomskommunrankningen fokuserar på ungas möjligheter till delaktighet och inflytande, pdf Kultur- och fritidsförvaltningen, Ung livsstil i Huddinge, ge2012_popularversion.pdf Lindholm Teresa, Moritz Marcel, Handbok i delaktighet - från ord till handling, het/handbok_delaktighet_low.pdf Sveriges ungdomsråd, Ni kan bättre, Sveriges ungdomsråd, Metodboken [!], Ej utgiven, men finns att beställa här: Statens Medieråd, Ungar & medier 2012/13 Fakta om barns och ungas internetanvändning och upplevelser av medier 33

42 Bilagor Bilaga 1 Fryshusandan dokumentation från Open space Nöjdhetens rum ABF:s replokaler Arenor och parker: Storängshallen, Rådsparken, Flottsbro, Källbrink Barnen Bostäderna Camera Obscura Elevrådet gör roliga saker under högtider Elevstödjare och fältassistenter Fritids och ungdomsgårdar t ex Rockville, 142 Frukosten är god, cafeterior, restauranger, Subway, Mc Donalds Hjälp i skolan Idrott Internet t ex Facebookoch Spotify Livskunskap och skolans musikundervisning Läget och transporterna är bra Medkänsla, positiv attityd, omtänksamhet, givmildhet Rektorn, skolsköterskan SYO, de flesta lärare är bra Sevärdheter t ex museum Shopping och fungerande centrum Sjödalsgymnasiet mentorerna, skolsyster, socialt, utbildningen Skateboard Studentpriser Södertörns Högskolas Bibliotek Tryggt på helger: nattvandrare, polis, securitas Tjejerna är vackra Ungdomsmottagningen Aktiviteter är kostnadsfria eller billiga även under lov Arbetsmarknaden är bra, sommarjobb + ungdomsanställningar Attityden mellan ungdomar och vuxna Engagemang i både verksamheter och chefsnivå Fritidsmöjligheter-bra utbud, platser att utöva idrott Fältassistenterna Kompetensutveckling KUF öppna för nya idéer Läget i relation till natur och storstad Lösningsfokus Musikverksamheten sprider sig till alla gårdar Mångkulturellt och många subkulturer Möjlighet att gå från idé till verksamhet. Natur som lockar till friluftsliv Omvärldsbevakning-internationellt samarbete värdesätts Reelsatsning på ungdomsfrågor 34

43 Samkraft, Samverkansprojekt fungerar bra mellan verksamheter och förvaltningar Skolan: Skolans utvecklingsinriktning, Högskolan Spontanpeng! Stöd och tillgänglighet vid behov för ungdomar med behov Ung befolkning ungdomarna är fantastiska!!!! Utbildningsmöjligheter är bra och många Öppen dialog mellan föreningsliv och skolor Öppenhet för nya tankar och idéer Censurens rum Alkoholism-föräldrar, busschaufförer, vuxna köper ut Barnmisshandel Diskriminering och rasism Familjeproblem Grupperingar: blattar med blattar, svennar med svennar Huddinge IF diskriminerar tjejer Jobb saknas Knark Kriminella gäng: droger, rekrytering av ungdomar Känsligt söka hjälp då man mår dåligt Mobbning i skolan, grupptryck, lärare kan ej ta kritik Pengar, låg inkomst, klyftor mellan individer Religiösa traditioner Respektlöshet mot gamla människor Rivalitet mellan skolor Sexuell läggning Sjukdomar Skolan: Betygen, dålig skolmat, fiskpinnar, rasistiska lärare, raster är för korta, rektorer tar e tag i problem, respektlöshet, skolk, slagsmål särbehandling p g a kön, Snöplogning Stöld-man vågar inte säga att man blivit bestulen Ungdomsmottagningen är inte öppen på helger Vågar ej uttrycka sig bland vänner eller allmänt p g a rädsla Våldtäkt, graviditeter, olaga hot och misshandel Yttrandefriheten är försvagad Bakom ryggen sker alldeles för mycket Betonghäckar på tjänstemannanivå, stela, självupptagna förvaltningar Bristande samarbete och samordning Erfarenheter och kunskaper från projekt tas ej tillvara Fördomar. Politisk korrekthet Förändringsrädsla inom information och teknik Gammaldags förhandlingar med lärarfacken Grundstrukturerna är för fasta Hantering av/hjälp till personer med psykisk ohälsa stagnerar Höga murar mellan verksamheter centraliserad kommun, revirpissande Informationen till ungdomar om fritid är tråkig och gammaldags. IT-avdelningens makt Kommunen bryter dagligen mot de mänskliga rättigheterna 35

44 Nöjdheten som norm Personalfrågor Personalen är oengagerad Politik/förvaltning = industriella komplexet Rädsla för frivilliga insatser Rätt verksamhet? Rätt personal? Sex-och samlevnadsfrågor Socioekonomiska frågor och segregerade områden Spontanpengen har för krångliga regler Svårt att se helheter Teori och verklighet skiljer sig för mycket åt ungar är bortskämda och Ungar har för lite tråkigt Ungdomars svaga möjlighet att påverka Vad händer med det vi gör? Det tar för lång tid Vi och dom Vuxnas ansvar och goda exempel saknas -de vågar inte Missnöjets rum Aktiviteter som fotboll,ridning, simning är för dyra Bensinen är för dyr och Ballingsnäs saknar moppetak Centrala ungdomsgårdar och i Trångsund Elever som behöver hjälp måste få bättre hjälp Familjen, vännerna Fler butiker och aktiviteter i centrum t ex BikBok, Gina Tricotm fl Information om evenemang är för dålig Internetcafé saknas Investeringarna på mötesplatser och verksamheter är för låga IVIK-stegen är jättelånga Kaffet måste få högre kvalitet Kamsportshallar saknas Klubben, laget, tränarna Kroppen, klädstilen, status, position i klassen Lokaler till uthyrning behövs Längre öppettider mataffärer SF-bio saknas Simhallen är för ofräsch Sjödalsgymnasiet: för få klassaktiviteter + sportturneringar, klassresor saknas, skolmaten, schemat, TK-flytten Subway-lokalen måste bli större Skolan: betygen, bättre friluftsdagar, datorer är för få, duscharna är kränkande, elevrådet, för mycket fisk och soppa, lokalerna, lärarnas kommunikation och engagemang, skoldagarna är för långa,skolstyrelsen har för dålig koll, uppehållsrum saknas, vissa lärare är dåliga SL: 172 kör förbi, 704 till Björnkulla är aldrig i tid, senare bussar och tåg behövs, Staten: skatteavdragen, orättvisa Svenskarnas och invandrarnas fördomar om varandra Trångsund behöver en konstgräsplan till Ungdomsfesterna är för få Vandalism 36

45 Brandstationens placering Delaktigheten-hur jobbar vi med den? Dialog mellan olika nivåer i organisationer och kommunen Flickorna i Trångsund och centrala Huddinge har dåligt stöd Fritidsgårdarna behöver mer resurser För många elever uppnår inte skolans mål, satsa tidigare Föräldrarna hur når man dem? Gängbildningar och hotkultur tas ej tag i HBTQ -frågor saknar genomtänkt strategi Huddinge-anda saknas Hugessamarbete och frödelning av pengarna är dåligt Informationen om resurser och verksamheter är dålig It-strukturen är stelbent Kommunala mångmiljonvinster + nedskärningar? Lokaler utnyttjas inte samtidigt som mötesplatser saknas Lyssnar vi på ungdomarna i skolan? Miljön i skolan är bristfällig Misstro mot myndigheter och rättsväsende Mycket snack och lite verkstad Nedskärningar av resursenheter Negativa förväntningar uppmuntrar negativt beteende Omvärldsanalyser saknas Otydligt vad som gäller Rapporteringsstegen mellan verklighet och nämndpolitiker är för många Resurs och kapacitet i förhållande till efterfrågan Samarbetet är dåligt mellan verksamheterna, intersektionellttänk saknas Samverkan på individnivå saknas Segregationen och integrationsfrågor Skolan och socialtjänsten jobbar inte tillräckligt förebyggande Smygbesparingar, förändringar i LOK-stödet Spontanpengen-informationen når inte de unga Stor och spretig kommun Stress bland unga och otrygghet åringar stor brist på satsning Tvärkommunikationer i kommunen är för dåliga Ungdomsinflytande saknas Ungdomsbostäder och stödboenden saknas Uppföljning och tillvaratagande av nykompetens Inspirationens rum Andra människors liv och berättelser Dela ut gratisgrejor Estetisk verksamhet många val Evenemang t ex festivaler och konserter Familjen och vännerna, festa Intressanta föreläsningar som har med oss ungdomar att göra Internet, bibliotek, TV-program Kändisar och förebilder ( många exempel) Lågprisflygplats och Outlet Lära känna delfiner, hundar, hästar och kor Lärare som är duktiga 37

46 Mat, Mc Donalds och godis Minigolf i Huddinge Centrum, Moppeverkstad, bra badplatser, Pingiscenter Musik, dans, Kung-Fu, teater Naturen och Sommar i Huddinge Religionen Sporter Resor, andra kulturer och deras mat Rockvillesledare Se andra lyckas, mentorer, SYO-Per, Ungdomsmottagning centralt Vara inspirerande kan ge mer inspiration Barn blir fungerande vuxna leendet när ungen når målet Delaktiga och nöjda ungdomar Eldsjälar-både unga och vuxna Engagerade föräldrar Enkelhet-inte gömma sig bakom byråkrati Gemensamma satsningar ( inte i stuprör) Goda exempel, påtagliga resultat Idrott och lek, humor, kultur Informella möten mellan kollegor som får ta tid Konferenser och seminarier Kurser på Europarådets ungdomsverksamhet Kärleken och stoltheten till sitt område Ledare och förebilder Lönen, arbetsgruppen, friskvård man håller sig själv ung så länge man jobbar med ungdomarna Mångfald möten mellan människor och individer Möten över verksamhetsgränser: kommun, landsting, privat Normkritiskt perspektiv i stället för att diskutera kultur Nytt bibliotek/fritidsgård i samverkan Omvärldsspaning Positiv feedback och konstruktiv kritik Se viljan hos andra verksamheter Sociala medier Tid för reflektion och inspiration som är schemalagd Ungdomsanställningar och Ungt företagande Utbyte av erfarenheter mellan ungdomar och vuxna Visionerna Växande Kommun Öppna dörrar möjligheter och inte svårigheter Det här är viktigt att gå vidare med i Huddinge kommun Arbeta fram klara o politiska mål t.ex ohälsotal Kvantitativa mål inom t.ex skolan och betyg Jobb för ungdomar. Riktiga jobb. Fler o bättre lärare. Höja nivån i svenskan. Ungdomar är inte siffror, de är underbara och engagerade Starta hemsida, ungdomsportal, webbplats: Ung i Huddinge där alla aktiviteter går att hitta. Samlingsplats för ungdomarna. Kommunen ansvarar 38

47 för detta. Ungdomsmottagningar ska vara öppna på helgen och sommaren Starta en ungdomscafé eller ungdomscafé vid ungdomsmottagningen. Minska klyftan mellan unga o vuxna. Vuxna besöker fritidgårdarna. Använd facebook med info till ungdomarna. Ordna demokratidagar i Huddinge i oktober v.42. Ta kontakt med Marcel Moritz jobbar på ledningskontoret Tidigare insatser för elever som inte når målet i åk 9. Gör flera utredningar i tid = extrastöd i tid samt extralärare Det behövs resurser i skolan bland de unga för at upptäcka ungdsom är på gli Ungdomarna ska initiera processer inte bara hoppa på. Fler timmar till fritidpersonal. Ungdomsportalen ska drivas av personalen som uppdaterar det kontinuerlig på arbetstid. Ta med ungdomarna i utvecklingen av portalen. Ungdomsinspirationsdag behövs!!!! Med och för ungdomarna. Grupp från kommunen, gyskolan, ungdomar. Mötesplatser för icke formellt lärande. Upplevelsebaserad. Mer unga i processen. Ha med skolan i detta. Fler utomhus-och inomhuskonstgräsplanen i centrala Huddinge, Trångsund. Högre krav på lärare. Inga lärarlösa klasser. Internetcafé i centrala Huddinge med spelfunktionen Biligare bensin Fler festivaler, konserter och andra evenemang för unga i parken. Bidrar till Huddingeandan!!!!! Fler bussar på kvällar och helger i Trångsund Pensionärer vill hjälpa till med läsläsningen. Via kommunen hemsidan. Hyr en pensioner. Elevrådet engagerar sig i sin kommun. Fler sommarjobb för ungdomarna. Ta bort rädslan för IT bland de vuxna Finns konserthall för 400 personer. Event nästan varje vecka med deltagande ungdomar. Hur når info till ungdomarna? Jobba över förvaltningsgränser Ungdomarna är vår gemensamma ansvar. Hur informera vi varandra och samarbetar med varandra. Politisk mod att behålla resurser centralt behövs. Samkraft i Huddinge finns. Samspel mellan elev o lärare. Titta inte bara på ämneskompetens. Titta på EQ inte bara IQ Till festivaler behövs det lokaler som ska vara billiga eller gratis. Kommunen kan informera lärare som har mentorstid med sina elever. Lärarna kan vara infokanal till ungdomarna. Fler och synliggare poliser. Skapa forum där ungdomarna kan lyfta upp det de faktisk tänker och tycker. Brandförsvaret har dataskärmar i varje station. Kan det finnas liknande i varje skola för att spridda info centralt. Ung livsstil har kommunen genomfört. Tack för ert engagemang! 39

48 Bilaga 2 sammanställning av enkätundersökning Tabell 1. Totalt antal svarande per tätort Tätort Totalt Tjejer Killar Annat/ Vill inte uppge Flemingsberg Segeltorp Sjödalen-Fullersta Skogås Stuvsta-Snättringe Trångsund Vårby Utanför Huddinge kommun Totalt antal Diagram 1. Totalt antal svarande för respektive tätort Sjödalen-Fullersta Flemingsberg Segeltorp Vårby Stuvsta-Snättringe Skogås Trångsund Utanför Huddinge kommun På kommande sidor följer samtliga frågor ur enkäten sammanställda i diagram, frågor markerade med asterisk * är frågor där multipla svarsalternativ varit möjliga för respondenten. 40

49 Diagram 2. Verksamheter med aktiviteter för ungdomar i Huddinge kommun. 1. Klicka i de verksamheter som du vet har aktiviteter för ungdomar* Ungdom 142 Bibliotek Huset Föreningar Torpet Huddingehallen Ungdomsmottagning Vårby ungdom Kulturskolan Utsäljegården Panncentralen Capital bike park Simhall UngZon Studieförbund Rockville Fullersta gård Slussen Diagram 3. Huruvida respondenten brukar leta information om aktiviteter och verksamhet för ungdomar i Huddinge kommun. 2. Brukar du leta efter information om vad som finns att göra för ungdomar i Huddinge kommun? Ibland Nej Ja Blanka svar

50 Diagram 4. Hur hittar ungdomar information om verksamhet och aktiviteter? 3. Klicka i ett eller flera alternativ på hur du hittar information om vad som finns att göra för ungdomar i Huddinge kommun* Rykten på skolan eller via kompisar Facebook Googling Instagram Kik Affischer utomhus i Huddinge kommun I lokalerna för ungdomsverksamhet Via huddinge.se Via webbplatser för verksamhet, Letar inte information Twitter Diagram 5. Hur respondenten deltar i aktiviteter och verksamhet för ungdomar. 4. Brukar du vara med på aktiviteter och i verksamhet för ungdomar i Huddinge? Ibland Nej Ja Blanka svar Diagram 6. Skattning av individuellt deltagande i aktiviteter och verksamhet. 5. Hur är du med i Huddinge kommuns aktiviteter och verksamheter? Jag är med på de aktiviteter jag vill vara med Jag har andra intressen Jag tror inte att det finns något för mig Jag hittar inte information som intresserar Jag deltar inte för jag tror inte att jag passar in Diagram 7. Intresse av digitalt samlad information om aktiviteter och verksamhet 6. Skulle du vara intresserad av digital samlad information och tips på aktiviteter för ungdomar i Huddinge kommun? 42

51 Ja Vet inte Nej Blanka svar Om du fick bestämma: hur skulle du vilja hitta informatiom om aktiviteter och verksamhet för ungdomar i Huddinge kommun? (Urval av svar) Via någon hemsida Affischer Jag tycker det är bra med informationen så som det är just nu Vet inte :) Vet inte. Inte intresserad. Jag vett inte??på en hemsida där allting står på!! Via fler affischer och mer webbinformation Vill inte! :) vet inte, men bra om det är samlad information fuck vet jag Vett inte Få sms facebook, twitter, instagram, mail, affischer Hemsida och instagram Månadsblad Reklamblad hem i brevlådan. Mer genom skolan. Genom stora affischer På en hemsida Vet inte faktiskt det är bra som det är En webbplats med samlad tips/information på aktiviteter. Facebook Jag vet inte sociala medier, strukturerat och enkelt och inte så mycket flashiga affisher osv. google och facebook AppJag tycker det är en bra ide hemsida kanske? Internet Jag bryr mig ej, vill inte ha reda på sånt. Kommunens saker är tråkiga google Affischer eller en app Instagram och hemsida Jag skulle vilja hitta all information på en hemsida och på hemsidan anpassas aktiviteterna efter målgruppen alltså ungdomar. Det finns inte så många aktiviteter ungdomar är intresserade av. kedjebrev hemsida internet, facebook Jag tycker det borde finnas en hemsida där all information finns. Det vore kul om det fanns reklamblad varje vecka så man ser vad som händer i veckan. Instagram/meddelande en hemsida eller facebook sida med samlad via facebook Vet inte Brevutskick i en app eller hemsida vene Lappar En webbplats med information om vad som finns att göra. En fågel som kommer till mig en hemsida med tips på vad som finns att göra hemsida med nyheter om vad som händer Kik och instagram facebook, mail? Kanske att man på huddinge.se kan välja sånt man är intresserad av också får man ett sms när ett event som liknar det man valt att man gillar ska hända et cetera... Lägga in på instagram facebook Jag skulle uppskatta om det fanns en hemsida där all information är samlad om aktiviteter som finns i kommunen. Och där ungdomar kan kolla upp i ett "schema" vilka aktiviteter det finns som de vill medverka i. På kik Månadsblad i brevlådan och ev maillista Via skolan och internet. På internet På nån hemsida vet ej Genom affischer Genom hemsida Reklam på tv, mer affischer utomhus och i bussar Mer affischering och bättre uppdaterade verksamhets hemsidor. en webb sajt eller facebook sida Ingen aning instagram Hemsida En app Via webbplats Allt som behövs är en stor ungdomsgård i Huddinge C, ta bort Huset och Utsäljegården. Fixa en riktig ungdomsgård. Kanske att någon skapar en hemsida eller instagram-konto som alla vet om. En blogg En hemsida eller facebook/instagram-sida vore bra. Jag vett inte vet inte ingen aning, nätet via medier ungdomar använder sig mest av kik & instagram Skriv vad som händer Allt på ett ställe affishering På en webbsida eller i tidningen kanske Vet inte, spelar ingen roll Sms Bryr mig inte riktigt, internet antar jag. Har redan det jag behöver. Förutom en flickvän. TT_TT På huddinges hemsida Facebook, instagram Knause Tidning Instagram via datorn 43

52 Bilaga 3 projektdirektiv ungdomsportal KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN PROJEKTDIREKTIV DATUM DIARIENUMMER 10 januari 2013 SIDA 44 (53) PROJEKTLEDARE Christer Falk , Ungdomsportal på nätet-digital fritidsgård-nätvandrare 1. Bakgrund och uppdrag I arbetet med Fryshusandan var en av de slutsatser som kom fram att det behövs en samlad digital ingång för ungdomar i Huddinge för att öka deras möjlighet till delaktighet och trygghet, och för att nå fler av de utomstående ungdomar som i dag inte nås av kommunens verksamheter. Det skall vara möjligt att på ett enkelt sätt få information om det utbud som finns, få hjälp att hitta rätt och ge möjlighet att komma med förslag eller till exempel söka snabbhandlagda projektbidrag spontanpeng. Men också att komma i kontakt med myndigheter, söka sommarjobb eller lägga upp musik etc. Unga i Huddinge kan här också möta varandra i ett nytt forum. Förutom Huddinge kommuns förvaltningar kan det vara aktuellt för fler intressenter tex. polis, arbetsförmedling, försäkringskassa, Södertörns högskola, studieförbund och föreningsliv att vara en del av denna portal. Det är också av vikt att vuxna finns tillgängliga på nätet för ungdomar som vill få stöd eller ställa frågor. Enbart en portal fyller inte alla behov. Därför bör också möjligheten till nätvandring finnas. Där ägnar vuxna professionella och volontärer sig åt uppsökande verksamhet på nätet. Via utvecklingen av en ungdomsportal får beslutsfattare också en möjlighet att nå ut till ungdomar med frågor och möjligheten för ett aktivt ungdomsinflytande ökar. Lösningen föreslås vara tredelad 1. En ingång ungdomsportal 2. En plats för riktade aktiviteter digital fritidsgård 3. En uppsökande verksamhet som rör sig på andra sidor- nätvandring 44

53 2. Mål, inriktning och avgränsningar Projektet är en förstudie för att undersöka vilka lösningar som är lämpliga för en digital lösning med fokus på ungdomar i Huddinge. Projektet skall: Inventera vilka intressenter som skall ingå i en ungdomsportal Undersöka vilken teknisk lösning som är lämplig Titta på andras lösningar tex. Lidingös digitala fritidsgård och Fryshusets nätvandrare Inventera önskningar och behov hos ungdomar i Huddinge Säkerställa att projektet följer kommunens riktlinjer för kommunikation och IT. Föreslå lämplig lösning för nätvandring i Huddinge 3. Projektorganisation Projektets styrgrupp består av Christer Falk - kulturchef, Anna Härenvik - kommunikatör och Håkan Cinti Larsson ungdomschef. Projektet leds av projektledare som anställs på 50 procent. Projektledaren formar en projektgrupp med lämpliga kompetenser. 4. Tidplan Projektet beräknas starta 1 april och slutrapporteras senast 3 februari Kostnader/budgetram Budget för projektet är :- och beräknas fördelas enligt: Löner :- Konsulttjänster :- Studiebesök/resor :- Övrigt :- 6. Avrapportering Projektledaren skall rapportera till styrgruppen en gång i månaden och vid behov oftare. Projektledaren arbetsleds av Håkan Cinti Larsson. 45

54 Bilaga 4 projektplan förstudien /UNG KULTUR-OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN PROJEKTPLAN DATUM DIARIENUMMER SIDA 46 (53) PROJEKTLEDARE Malin Parkkali / /UNG - förstudie 1. Uppdrag Förstudien /UNG undersöker behovet för och vilka möjligheter det finns att skapa och driva en digital satsning för- och med ungdomar i Huddinge kommun. /UNG drivs av Kultur-och fritidsförvaltningen och finansieras av Samkraft i Huddinge kommun. Förstudien ska: 1. Ta reda på vilka intressenter som ska ingå i en digital satsning för ungdomar i Huddinge kommun 2. Undersöka vilken teknisk lösning som är lämplig. 3. Titta på andra lösningar t.ex. Lidingös digitala fritidsgård, umea.se/ung, ungisundsvall.se och Fryshusets nätvandrare och dra lärdom från dessa. 4. Kartlägga behov och önskningar hos ungdomar i Huddinge kommun för hur de hittar -och vill hitta information om kommunens verksam-het och aktiviteter. 2. Bakgrund En av slutsatserna i arbetet med Fryshusandan 29 i Huddinge kommun var behovet att det behövs en samlad digital ingång för ungdomar i Huddinge kommun. Detta, för att öka chanserna till delaktighet och trygghet för ungdomar i Huddinge 29 Under 2011 genomförde kultur- och fritidsnämnden konferensen Fryshusandan i Huddinge där ett 80-tal ungdomar i åldern år, tillsammanas med förtroendevalda, kommunala tjänstemän och andra vuxna framföra vad som är viktigt att arbeta vidare med gällande ungdomar i Huddinge kommun, se 011_bilaga.pdf 46

55 kommun, men också som ett led för ökad dialog och förståelse mellan ungdomar och kommunens instanser. Samtidigt visar resultatet av studien Ung livsstil 30 i Huddinge kommun att idag är 46% av eleverna på gymnasiet och 36% av eleverna på högstadiet varken med i någon förening, kulturskolan eller under den senaste veckan besökt vare sig bibliotek, mötesplats för unga eller någon av kommunens idrottsanläggningar. Genom slutsatsen i arbetet med Fryshusandan kombinerat med resultatet av studien Ung livsstil identifierade Samkraft avsaknaden av en kartläggning för hur ungdomar i Huddinge kommun hittar- och vill hitta information om den verksamhet och de aktiviteter kommunen erbjuder. Samtidigt finns ett behov för nätvandring 31 att vuxna finns tillgängliga digitalt för ungdomar i Huddinge kommun, samt att skapa en digital fritids-gård för ungdomar i Huddinge kommun för dem att synas och vara på. Att initiativet till kartläggning kommer från Samkraft är logiskt då Samkraft arbetar förvaltningsövergripande för att unga personer i Huddinge kommun ges förutsättningar för en meningsfull fritid. Här arbetar Samkraft långsiktigt över organisatoriska gränser för att förbättra vardagen för unga personer i Huddinge kommun. Genom att finansiera förstudien /UNG tillgodoser Samkraft behovet för en kartläggning av en digital satsning för hur ungdomar i Huddinge kommun hittaroch vill hitta information om den verksamhet och de aktiviteter kommunen erbjuder. Förstudien kartlägger även behovet för en digital fritidsgård för ungdomar i Huddinge kommun samt tittar på lösningar för nätvandring. Förstudien genomförs hösten 2013 och resultatet av förstudien presenteras i januari Mål och inriktning Målet med förstudien är att kartlägga behovet för hur ungdomar i Huddinge kommun hittar- och vill hitta information för de aktiviteter och verksamhet som kommunen erbjuder. Samtidigt som behovet för en digital fritidsgård och olika lösningar för nätvandring i Huddinge kommun ses över. I Samkrafts anda samordnar förstudien aktörer och olika perspektiv som finns för en digital satsning för Huddinge kommuns ungdomar internt i kommunen. Förstudiens inriktning är att alltid ha ungdomars perspektiv och behov i fokus. Alltså: Den information som riktas mot ungdomar i Huddinge kommun ska ungdomar lätt kunna hitta. Oavsett avsändare eller instans från kommunen som står bakom budskapet eller informationen. Exempel: 30 Omfattande studie av ungdomar i Huddinge kommun: 31 Läs mer om vad nätvandring innebär 47

56 Om aktivitet eller verksamhet genomförs av kommunens bibliotek, ungdomsmottagningar, en ungdomsgård, eller på en av kommunens sportanläggningar i Huddinge kommun är sekundär. Likaså ska behovet för en digital fritidsgård och nätvandring kartläggas med ungdomars perspektiv och behov i fokus. Förstudiens övergripande mål och inriktning: Vad Varför Hur Se över behovet för hur ungdomar i Huddinge kommun hittar- och vill hitta information om kommunens verksamhet och aktiviteter för ungdomar. Kartlägga behovet för digital fritidsgård samt olika alternativ för nätvandring. Arbetet med Fryshusandan och studien Ung livsstil påvisar avsaknaden av en kartläggning för hur ungdomar i Huddinge kommun hittar- och vill hitta information om kommunens verksamhet och aktiviteter för ungdomar. Samtidigt finns ett uttalat behov från kommunens sida för digital fritidsgård samt behov för nätvandring. Här saknas det underlag och förankring i målgrupp på hur kommuen kan möta dessa behov. 1. Kartläggning av behov för hur ungdomar i Huddinge hittar- och vill hitta information om kommunens aktiviteter och verksamhet för ungdomar. Undersökning och förankring i målgrupp av behov för digital fritidsgård samt förslag på hur Huddinge kommun kan jobba med nätvandring. 2. Dialog med målgrupp ungdomar i Huddinge kommun för att utröna hur ungdomar hittar och vill hitta information om kommunens aktiviteter och verksamhet för ungdomar. Behovsinriktad enkätundersökning som vänder sig till målgrupp samt intervjuer med fokus-och referensgrupp. 3. Resultatet av förstudien täcker in val av plattform för att möta behov, förslag på digital fritidsgård, nätvandring samt budgetkalkyl. 4. Förutsättning och avgränsning Förutsättning för /UNG består i att kartlägga behovet för hur ungdomar i Huddinge kommun hittar-och vill hitta information om kommunens verksamhet och aktiviteter för ungdomar. Samt hur behovet för en digital fritidsgård och olika alternativ för nätvandring ser ut ur ett förvaltnings-övergripande perspektiv. Ur ett ekonomiskt och organisatoriskt perspektiv utgörs förutsättningarna av resursanvändning. Vilka resurser krävs för att driva webbnärvaron för ung-domar som den ser ut idag? Vilka förutsättningar att möta det behov som finns är ekonomiskt gångbart ur ett långsiktigt perspektiv? Vilka parametrar finns det att ta hänsyn till för att tillgodose de behov som förstudien kartlägger? Avgränsningarna för /UNG sätts av följande parametrar: 1. Respons hos målgrupp hur ser behovet för en digital satsning att hitta information om kommunens verksamhet och aktiviteter för ungdomar i 48

57 Huddinge kommun ut? Hur ser behovet ut för en digital fritidsgård? Hur kan Huddinge kommun nätvandra? 2. Möjlig finansiering i dagsläget finns ingen budget för ev. realisering resultatet av förstudien /UNG. I förstudien undersöks externa källor till finansiering och olika vägar att gå för att göra projektet så ekonomiskt gångbart som möjligt. 3. Plattform vilken plattform lämpar sig bäst för en digital lösning som ska vara tillgänglig och attraktiv för målgruppen, lättadministrerad och se modern ut? 4. Administration av digital lösning vem ska driva en digital lösning och hålla den levande. Hur ser organisationen ut kring detta? 5. Strategi och metodval Projektet genomförs enligt Huddinges kommuns projektstyrningsmodell. Ett kvantitativt resultat fås genom en enkätstudie där det kvalitativa resultatet uppnås i dialog med målgrupp genom referens-och fokusgrupper. Det strategiska målet är göra det enkelt för ungdomar att hitta rätt information samtidigt som Huddinge kommun äger kommunikationskanalen. Aktivitetsplan: Aktivitet Ansvarig Klart/datum 1. Besök i skolor MP v Demokratidagarna MP v Enkätstudie MP v Dialog målgrupp/ workshops MP v Styrgruppsmöten MP v Projektgruppsmöten MP v Byrå tar fram skisser på webb MP v Fokusgrupp bedömer design MP v Sammanställning förstudie MP v Ungdomsstyrelsen - US v.48 konferens 11. Sem: Ung & HBTQ på nätet US v Förstudie- projektrapport klar MP v Skapa presentation MP v Hålla presentation MP v Beslut om genomförande v.3 JA/NEJ 15. Projektavslut MP v.4 6. Projektorganisation Beställare Christer Falk Styrgrupp Christer Falk, Håkan Cinti-Larsson, Anna Härenvik, Malin Parkkali - Träffas en gång i månaden augusti-januari. 49

58 Projektledare Malin Parkkali Projektgrupp Erik Ferenius, Marcel Moritz, Anna Ehn, Lisa Nygren Projektgruppens syfte är medverka i beslutsunderlag, underlätta planering och genomförande av förstudien. Den skall även underlätta styrning och uppföljning av projektet. Projektgruppen träffas kontinuerligt, se bilaga mötesagenda projektgrupp. Referensgrupp olika grupper av ungdomar som bor i Huddinge kommun. Referensgruppen som består av ungdomar kommer med visioner och uppslag kring hur ungdomar i Huddinge kommun vill ta till sig information 7. Aktivitets- och tidplan Se bifogad tidplan samt aktivitetsplan på s Projektbudget Lön: Projektledare, projektanställning 6 mån Konsulttjänster Visualisera/konceptualisera förslag på lösning Studiebesök/resor Besök hos andra kommuner som gjort liknande satsningar Övrigt Totalt Riskanalys Det finns en oro att förstudien inte har en samstämmighet eller konvergens med de mål som finns i den övergripande kommunikationspolicyn 32 för Huddinge kommun. Det är inte målet. Målet är kartlägga behovet hos ungdomar i Huddinge kommun, för hur de vill hitta information om kommunens verksamhet och aktiviteter för ungdomar, om det finns ett behov för en digital fritidsgård, samt hur Huddinge kommun kan nätvandra. Förstudien ger förslag på lösning för att möta behoven. 32 policy.pdf 50

59 Tänkbara händelser eller problem MÅLGRUPPEN UNGDOMAR I HUDDINGE KOMMUN ÄR INTE TILLGÄNGLIGA I TILLRÄCKLIGT STOR UTSTRÄCKNING FÖR KARTLÄGGNING AV BEHOV I FÖRSTUDIEN. ATT FÖRSTUDIEN PRIMÄRT FOKUSERAR PÅ KOMMUNENS BEHOV SNARARE ÄN ATT SÄTTA UNGDOMARS BEHOV OCH PERSPEKTIV I FOKUS ATT FÖRSTUDIEN MYNNAR UT I ETT FÖRSLAG PÅ LÖSNING SOM KOMMUNEN INTE HAR RÅD ATT GENOMFÖRA Sannolikhet och konsekvens/er Liten sannolikhet Stor konsekvens Viss sannolikhet Stor konsekvens Stor sannolikhet Stor konsekvens Riskbedöm- Åtgärd Ansvarig Klart ning 1) Liten Medium Stor Säkerställa att ett representativt urval av ungdomar i Huddinge kommun besvarar enkät samt deltar i fokus-och referensgrupp. Svar på enkäten från 10% av ungdomar från 13 år och uppåt Huddinge kommun är önskvärt. Säkerställa att förstudien alltid sätter ungdomar i Huddinge kommuns perspektiv och behov i fokus, då kommunens verksamhet ska utgå från medborgarnas behov. Externa källor för finansering. Förstudien blir ett underlag för genomförande när budget finns. Projektledare för förstudie Projektledare samt styrgrupp för förstudie Kommunledningen Kommunikation och delaktighet Ambitionen för delaktighet i förstudien ligger i att alla som har ett intresse av en digital satsning för webbplats för ungdomar ska få göra sin röst hörd och dela med sig av sitt perspektiv. De olika kompentenserna i projektgruppen representerar olika perspektiv och för ett så bra genomförande av förstudien som möjligt. Förstudien har en officiell aktivitet under Demokratidagarna på Huset den 17 oktober 2013, kl.18: , samt kommer finnas på plats under demokratidagarna på andra platser i Huddinge kommun. 51

60 Dialog och konsultation med målgrupp i skolor samt på mötesplatser samt möten med berörda aktörer och kontakt med nyckelpersoner i Huddinge kommuns ungdomsrelaterade verksamheter. 11. Slutrapportering Förstudien presenteras och slutrapporteras i januari Slutrapporten skall täcka kartläggning av behov, val av plattform för att möta behov, förslag på digital fritidsgård, nätvandring samt budgetkalkyl. Sammanfattar resultaten och lämna slutrapport till uppdragsgivaren. Projektledaren tillsammans med styrgrupp och projektgrupp skall också utvärdera det egna arbetet och summera erfarenheter inför kommande projekt. Avslutningsvis skall vi säkerställa övergången till ordinarie verksamhet och ta ställning till hur resultatet av projektet skall värderas 12. Överläming När förstudien /UNG avslutas skall överlämning och redovisning av förstudien ske till Samkraft. 13. Utvärdering Utvärderingen skall täcka in följande aspekter: 1. Syfte och mål. Vad uppnåddes med förstudien? Nådde vi längre än vi än vi trodde i början av projektet? Både mål från projektets början och sådana som tillkommit skall analyseras. Förstudien är levande och kan komma till nya mål under tiden. 2. Resursförbrukningen budget och ekonomi 3. Arbetsprocessen. Vad var positivt och negativt? Var ärlig! När man är i slutet kanske man inte tänker på det som hände för ett halvår sedan. 4. Vad var lätt och vad var svårt i projektet? 5. Kunskap och erfarenhet vad har vi lärt oss? 6. Oväntade effekter. Blev vi nerringda av folk som inte gillade projektet? Kom nya organisationer och ville vara med? 7. Tänkbara långsiktiga effekter 14. Vid ev. fortsättning av projekt efter avslutad förstudie Upprättande av: Uppdragsbeskrivning inkl. mål och budget Projektplan, tidplan samt aktivitetsplan Kommunikationsplan 52

61 Bil 2 Svar från samtliga tillfrågade på tjänstemannaremiss /UNG 1. Tycker ni att det finns ett behov av att samla information om verksamhet och aktiviteter för ungdomar i Huddinge kommun? 2. BUF KSF Om förstudien visade att det finns ett behov hos ungdomar i Huddinge att hitta information om kommunal verksamhet och aktiviteter i Huddinge på ett ställe, så tycker BUF att en digital mötesplats kan vara en lösning. Kommunstyrelsens förvaltning anser att informationen till ungdomar bör samlas. Förvaltningen ser fördelar med att samordna och effektivisera kommunikationen med ungdomar. I dagsläget saknas det en samlad plats för information till ungdomar. Förvaltningen uppfattar det som ibland svårt att nå ut med information till ungdomar och informationen anges vara splittrad. Kvaliteten är låg på de befintliga webbplatserna som finns för mötesplatser för unga. De följer inte heller de riktlinjer om tillgänglighet och användbarhet som kommunen uppställer. Det är också ett problem att inte evenemangskalendern På gång på huddinge.se används så mycket för aktiviteter för ungdomar. Inför valet att antingen lägga den föreslagna digitala mötesplatsen på huddinge.se eller som en frånskild, externa webbsida måste ekonomiska, administrativa och juridiska aspekter beaktas. Det är viktigt att försäkra sig om att en eventuell digital mötesplats svarar mot de behov som finns. Det förefaller inte framgå med tydlighet i förstudien och därför är det svårt att avgöra om förslaget på lösning som presenteras i förstudien har rätt fokus och inriktning. Av samma anledning ställer sig förvaltningen något frågande till om ungdomar faktiskt efterfrågar en kommunportal av detta slag, med den föreslagna inriktningen? Är en digital mötesplats den rätta lösningen? I den mån enkätundersökningen bland ungdomarna som gjorts inom ramen för förstudien är en totalundersökning (vilket inte framgår av rapporten) så är svarsfrekvensen så låg att det inte går att dra några som helst slutsatser av svaren. MSB SÄF Polisen UngMott Kostnaden för och resultatet av ett projekt av detta slag som innebär att (digitalt) samla information till ungdomar, måste vägas mot satsningar på andra alternativa insatser riktade till ungdomar. MSB har i dagsläget inget frekvent behov av att samla information om förvaltningens verksamhet specifikt till ungdomar. Däremot finns det tillfällen då vi efterfrågar ungdomars synpunkter och önskemål, till exempel vid planering av nya eller upprustade parker och andra allmänna ytor som används av ungdomar. Ja, Social och äldreomsorgsförvaltningen ställer sig positiv till att samla information riktad mot ungdomar såväl aktiviteter och verksamheter. Förvaltningens verksamheter har en självklar plats på en sådan sida med exempelvis verksamheter som ungdomsmottagningen, fältarnas verksamhet, råd och stödtelefonen med flera. Vi tror att det kan finnas ett behov att samla information som riktar sig till ungdomar på ett ställe. Att använda sig av en digital mötesplats är att använda ett naturligt kommunikationsforum för ungdomar. Det ger förutsättningar för att verkligen träffa rätt målgrupp. Ja, vi är intresserade av att synas på fler forum.

62 Kom Samman Samordningsförbundet är generellt sett positivt till förslaget om en digital mötesplats för unga i Huddinge. Samordningsförbundet finansierar och stöttar flera satsningar riktade till unga med samordnade rehabiliteringsbehov (t.ex. Slussen och Lyra). Dessa insatser ser behov av att utveckla informationen till unga så att de som inte kommer i kontakt med insatserna idag, men har behovet, ska känna till och kunna ta del av stödet. 1. Hur når ni ut med information till ungdomar idag? Finns det ett behov i er verksamhet att hitta nya sätt att nå ut med information till ungdomar som målgrupp? BUF KSF MSB SÄF Polisen UngMott Kom Samman BUF:s verksamheter kommunicerar med elever/ungdomar på olika sätt och i olika kanaler. Varje dag möter medarbetare vid våra skolor, till exempel lärare, skolsköterska, mentorer och studie- och yrkesvägledare, elever/ ungdomar. Via skolans hemsida, digitala verksamhetssystem som t ex edwise och sociala medier kommunicerar verksamheterna vid identifierade behov. I vissa specifika frågor kommunicerar förvaltningen direkt med ungdomar, till exempel inför gymnasieval och ansökan om ferie- och utlandspraktik. Kommunstyrelsens förvaltning använder sig i första hand av huddinge.se, veckoannonsen i Mitt i Huddinge, tidningen Vårt Huddinge samt sociala medier för att nå ut med information till ungdomar. Publicering av information på den externa webbsidan anses i dagsläget vara den bästa kanalen för att nå ut med information till ungdomar. Utöver dessa vägar väljer tjänstemän i vissa fall att ge ungdomar information genom direktkontakt. I sådana fall kontaktas varje enskild chef för respektive mötesplats för unga, alternativt sker kontakten direkt med ungdomar på de platser där de befinner sig, till exempel genom besök på skolor, ungdomsgårdar eller liknande. Sektionen för kvalitet och projekt anser att frågan om nätvandring bör prioriteras då de ser ett behov av att finnas där ungdomar är på nätet. Förvaltningen använder till exempel huddinge.se, Facebook, Twitter, annonsering i Mitt i Huddinge och affischer vid kommunikation med alla målgrupper. MSB är generellt sett positiv till nya metoder för att nå ungdomar. Vi upplever att det i våra dialoger med medborgare i samband med exempelvis parkupprustningar är svårt att nå ungdomar som grupp och få dem engagerade i den offentliga miljön. Ja, det finns behov att hitta nya kommunikationsvägar. Förvaltningens information finns idag på Huddinge.se samt till viss del på Facebook. Förvaltningen ser utmaningen i att nå ungdomar som är snabbare på teknisk utveckling än vad förvaltningen är. Förvaltningens verksamheter behöver synas för att nå de ungdomar som är i behov av förvaltningens stöd och hjälp. När förvaltningen planerar för kommunikationsinsatser använder vi oss av olika kanaler. Vilka som används beror på syftet med insatsen. Sociala medier, kommunens webbplats, skolornas webbplatser, trycksaker och personliga möten är några kanaler. Polisens träffar ungdomar i vårt linjearbete. Det kan vara vid specifika händelser eller vid mer riktad arbete med ungdomsgårdar eller liknade. Vi medverkar även i sociala insatsgrupper. Utredarna vid närpolisen utreder ungdomsärenden och där får de kontakt med många ungdomar. Vi har inget direkt forum där ungdomar möter polisen. Vi har en väldigt aktiv facebook-sida som riktar sig till alla åldersgrupper. Via huddinge.se, vårdguiden och umo.se. Vi genomför skolbesök och har även skolor på besök på ungdomsmottagningen, vid tillfälle arrangerar vi bokbord och frågestunder. Vi är intresserade av flera sätt att nå ungdomar. De insatser som Samordningsförbundet finansierar riktade till unga når ut med information via handläggare och vårdgivare hos samverkanspartners (Arbetsförmedling, kommun, Försäkringskassa samt hälso- och sjukvården), via tidigare deltagare, via

63 informationsbroschyr som finns spridd i kommunen samt via hemsidorna huddinge.se och samordningsforbundethbs.se. 2. Ser ni att det finns samverkande och/eller konkurrerande projekt till föreslagen lösning i er verksamhet för ungdomar? BUF KSF Förvaltningen ser inte att det idag finns konkurrerande projekt till lösningen som föreslås. En digital mötesplats skulle snarare komplettera vår kommunikation. Kommunstyrelsens förvaltning kan inte se att det inom den egna förvaltningen finns några direkt samverkande eller konkurrerande projekt till föreslagen lösning. Möjligen kan förslaget i förstudien om en digital möteplats för unga utgöra en konkurrerande (eller kompletterande?) verksamhet till huddinge.se. Beroende på hur det är tänkt att den digitala mötesplatsen ska utformas, samt vilken information som ska publiceras, finns det risk för att det kommer att innebära onödiga kostnader och ökad administration. En eventuell digital mötesplats skulle därför kräva viss samordning med den nuvarande huddinge.se. Det är inte oproblematiskt att skapa en separat webbplats med information för just målgruppen unga. I det framtagna förslaget är det oklart vilken typ av information som ska ligga på den tänkta ungdomsportalen. Ska det endast vara information om aktiviteter för mötesplatser för unga eller ska det vara all typ av information som rör ungdomar (skola/utbildning, stöd, hälsa etc.)? Är det tänkt att den digitala mötesplatsen även förväntas omfatta information om icke kommunala verksamheter (t ex sådant som bedrivs av föreningar och studieförbund)? En annan dimension är huruvida det enbart handlar om ungdomars fritid eller om det även handlar om skola (t ex val av gymnasiet, information om feriepraktik etc.). MSB SÄF Polisen UngMott Kom Samman Om ungdomsportalen endast fokuserar på aktiviteter som rör mötesplatser för unga och andra ungdomsverksamheter inom kommunen ser kommunstyrelsens förvaltning inte några problem med den föreslagna lösningen. Förvaltningen ser inte att det finns några samverkande eller konkurrerande projekt till föreslagen lösning. Socialstyrelsen ställer idag krav på förvaltningen att ha samlad information riktade mot barn och unga som mår dåligt eller som lider av psykisk ohälsa. Detta är samlat under nedanstående länk. Förvaltningen anser att det ska vara lätt för unga att navigera på nätet. Därför är det viktigt att allt som rör unga finns på den föreslagna sidan eller att det länkas till redan befintliga sidor. Ovanstående länk är en sådan sida som det bör länkas till. Detta för att kommunen ska klara de krav som ställs från socialstyrelsen. Dessa krav kan komma att ändras över tid varvid det är av stor vikt att sidan uppdateras. Vi ser inga konkurrerande projekt till detta. Vi ser inga konkurrerande projekt till detta. Samordningsförbundet ser positivt på att Huddinge kommun har ambitionen att samverka med externa aktörer i projektet. 3. Skulle ni vara intresserade av att bli en av parterna bakom en eventuell satsning på föreslagen lösning? BUF Förvaltningen kan förse ansvarig för den digitala mötesplatsen med underlag i frågor

64 KSF MSB SÄF som vi arbetar med och som vi vet är intressanta för målgruppen. Till exempel information om Öppna Hus på gymnasieskolorna samt när ansökan till utlands- och feriepraktik ska vara inne. Kommunikationsavdelningen inom kommunstyrelsens förvaltning bör vara med vad gäller kvalitetssäkring och säkerställande av exempelvis grafisk utformning. Sektionen för kvalitet och projekt kan möjligen tänka sig att medverka för att nå ut med viss info som rör området ANDT (Alkohol, narkotika, dopning och tobak), trygghet samt länkar till vissa sajter som redan finns kring frågan. MSB är inte intresserade av att bli en av parterna bakom en eventuell satsning. Förvaltningen ställer sig positiv till förslagen om en samlad plats för Huddinge kommuns ungdomar på nätet. I förstudien beskrivs en möjlighet att förutom att samla information, även ha nätvandring. Förvaltningen anser att frågan är spännande men att nätvandringsförslaget bör utredas och beskrivas i en egen förstudie. Det finns idag nationell nätvandring som bedrivs av exempelvis BRIS, på vilket sätt skulle Huddinge kommun kunna tillföra något nytt? Förvaltningen har vidare funderat kring vilken profession de som nätvandrar bör ha och lämpligheten i att det är flera olika professioner som arbetar med frågan. Frågan som ställs är om förvaltningen kan tänkas vara en av parterna bakom förslagen och svaret från oss blir något ospecifikt. Ja, vi vill finnas med på sidan gällande information. När det gäller nätvandring anser förvaltningen att frågan måste utredas noggrant och förvaltningen kan vara del i en sådan förstudie. Polisen Ja, vi skulle vara intresserade att vara en del i detta förslag. Kanske mest informativt om polisens roll när det gäller arbete med ungdomar eller vad som sker när en ungdom begår brott. UngMott - Kom - Samman 4. Om intresse för medverkan för realisering av föreslagen lösning: har ni möjlighet att avsätta resurser för detta? BUF KSF MSB SÄF Polisen UngMott Kom Samman BUF har inte resurser att avsätta för att vara part i denna satsning. Kommunikationsenheten kan avsätta resurser (Webbansvarig Erik Ferenius) för medverkan i projektet. Sektionen för kvalitet och projekt kan tänka sig att bidra med att ta fram underlag som kan publiceras på webbsidan/mötesplatsen. MSB har inga resurser för detta. Däremot bidrar förvaltningen gärna med underlag att publicera på webbplatsen. I dagsläget har förvaltningen inga avsatta resurser för förslagen. Förvaltningen kan dock bistå med sin kompetens i frågan gällande nätvandring och deltar gärna i en förstudie i frågan. Det får vi överväga om/när det blir realitet. Vi behöver alltid göra prioriteringar i vår verksamhet. Men självklart måste vi bidra men en viss del om vi ska vara aktiva i detta. I förtsa hand tänker jag att någon av ungdomsutredarna kan ha som ett sidouppdrag/tillikauppgift att bidra till den digitala mötesplatsen. Vi kan bistå med information om vår verksamhet. Samordningsförbundet ser inte möjlighet att avsätta ekonomiska resurser till projektet, men kan bidra med information om finansierade insatser samt kunskap om samverkan kring gruppen unga med samordande rehabiliteringsbehov.

65 Övriga synpunkter från KSF Informationen till ungdomar som finns i dagsläget präglas av spretighet och avsaknad av samverkan. Av den anledningen är kommunstyrelsens förvaltning positiv till initiativet att hitta en lösning för mer kommunövergripande samordning samt till att informationen till ungdomar samlas på en gemensam plats. Den platsen kan vara antingen på huddinge.se eller på en helt separat webbplats. En eventuell, framtida mötesplats och dess utformning, inriktning samt specifika innehåll kan behöva undersökas vidare för att säkerställa att en sådan här satsning får det genomslag som efterfrågas, det vill säga att ungdomarna faktiskt kommer använda sig av tjänsten i tillräcklig utsträckning. Inför valet att antingen lägga den föreslagna digitala mötesplatsen på huddinge.se eller som en frånskild, externa webbsida måste ekonomiska, administrativa och juridiska aspekter beaktas. En annan viktig aspekt, som inte tydligt framgår i rapporten, är frågan om tänkt ansvar och ägarskap för den föreslagna mötesplatsen. En mötesplats av detta slag kommer att kräva kontinuerlig administrering, drift, uppdatering etc. och det är då viktigt att klargöra vem/vilka som ska ansvara för detta.

66 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 5 augusti 2014 KFN (3) HANDLÄGGARE Annika Press Kultur- och fritidsnämnden Whistleblower-funktion i kommunen - motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof Olsson (MP), Birgitta Ljung (MP) och Marianne Broman (MP) remissvar Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens remissvar enligt tjänsteutlåtandet och antar det som sitt yttrande i ärendet Sammanfattning Det är av stor vikt att misstankar om oegentligheter inom kommunens verksamheter blir kända och åtgärdade. Grundinställningen bör vara att kommunens arbetaplatser har ett klimat där det inte råder rädsla och osäkerhet att framföra synpunkter eller misstankar om oegentligheter. Regeringen har i ett betänkande (SOU 2014:31) i maj detta år lagt fram ett förslag om bl a en ny lag med förstärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Arbetsgivare kommer i och med detta bli skyldiga att se till att det finns rutiner för hantering av interna larm. Förändringarna föreslås träda i kraft 1 juli Förvaltningen ser inte att det innan lagen trätt i kraft finns behov av att införa en särskild whistleblowing-funktion, men att man redan nu påbörjar arbetet med att utforma rutiner för hantering av interna larm. Beskrivning av ärendet I en motion från Miljöpartiet ställd till kommunfullmäktige i Huddinge föreslås att Huddinge kommun inför en så kallad Whistleblowing-funktion, som Göteborg och Uppsala kommun gjort. Funktionen ska kunna användas vid misstankar om allvarliga oegentligheter riktade mot personer i ledande ställning eller nyckelpersoner och syftar till att säkerställa att oegentligheter blir offentliga och åtgärdade. Kommunstyrelsens förvaltning har i en remis begärt att samtliga nämnder ska yttra sig över motionen. POSTADRESS Kultur- och fritidsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

67 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 5 augusti 2014 KFN (3) Förvaltningens synpunkter Att medarbetarna på ett enkelt och tryggt sätt kan föra fram misstankar om oegentligheter och missförhållanden så att det kommer till arbetsgivarens kännedom är viktigt. Grundinställningen måste vara att arbetsplatserna inom Huddinge kommun har ett klimat som gör att medarbetare vill och vågar framföra kritik och synpunkter på verksamheten. Medarbetare som framför kritik och synpunkter är ofta mycket engagerade i sitt arbete och angelägna om att både de själva och arbetsgivaren gör ett bra arbete. De är en värdefull tillgång för en arbetsgivare. En anställd, som påtalar missförhållanden för att arbetsgivaren ska kunna komma tillrätta med dem, är egentligen lojal med arbetsgivaren eftersom syftet inte är att skada arbetsgivaren utan tvärtom att förbättra verksamheten. I den offentliga sektorn har idag alla medarbetare en i lag reglerad meddelarfrihet. En offentlig arbetsgivare får inte utdela repressalier mot någon som utnyttjat sin yttrandefrihet på jobbet, inte heller efterforska vem som lämnat anonym information till media eller försöka förmå medarbetare att inte använda sin yttrandefrihet. Regeringen publicerade i maj 2014 ett betänkande Visselblåsare stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31). Utredningen lämnar huvudsakligen följande tre förslag: En ny arbetsrättslig lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet En ny regel i arbetsmiljölagen (1977:1160) som innebär en skyldighet för alla arbetsgivare att i den utsträckning verksamheten kräver det antingen se till att det finns rutiner för interna larm om allvarliga missförhållanden eller vidta andra åtgärder som underlättar sådana larm. Regler till skydd för identiteten på de arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Den nya lagstiftningen och de övriga förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2015.

68 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 5 augusti 2014 KFN (3) I utredningen gör man skillnad på interna och externa larm från medarbetare. I arbetsmiljölagen föreslås att det införs en skyldighet för alla arbetsgivare att vidta åtgärder som skapar förutsättningar för att arbetstagare ska kunna slå larm internt, i den utsträckning verksamheten kräver det. Kommunen blir i och med detta skyldig att inrätta rutiner för interna larm eller vidta andra åtgärder som underlättar sådana larm. Den skyldigheten går inte att avtala bort. För ett förstärkt skydd vid externa larm ska det handla om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet och arbetstagaren ska som huvudregel ha slagit larm internt först och ha fog för uppfattningen att de sakförhållanden som arbetstagaren slår larm om är riktiga. I och med att det är en ny lagstiftning nära förestående anser förvaltningen att kommunen inte bör förekomma denna, utan avvakta med ett införande av en funktion för whistleblowing. Dock bör arbetet med att utforma rutiner för hantering av interna larm mm påbörjas redan nu. Det finns ett antal ställningstaganden som noggrant behöver utredas för att väga intresset av att fånga upp misstankar om oegentligheter inom olika verksamheter mot effekterna av ett system som uppmuntrar anonyma anmälningar, likt Uppsala kommun. Anonyma anmälningar kan skapa en angivarkultur som i sin tur kan leda till en tystare och otryggare arbetsplats med minskad öppenhet kring svåra frågor. Det är också viktigt att tydligt formulera hur och vilka ärenden som ska hanteras via denna kanal och om misstankar om oegentligheter ska hanteras av respektive förvaltning eller av en central utredningssektion, likt Göteborg stad. Marina Högland Förvaltningsdirektör Bilagor Remisshandlingar Annika Press Personalchef Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, KS 2014/

69 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MISSIV DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (1) HANDLÄGGARE Fedorova, Antonina Remissinstanser: Samtliga nämnder Whistleblower-funktion i kommunen - motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof Olsson (MP), Birgitta Ljung (MP) och Marianne Broman (MP) Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 15 september Handläggare: Patrick Stenbacka, KS Kansli, kommunstyrelsens förvaltning. Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3. Kerstin Z Johansson Chef kommunstyrelsens kansli Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C:16 POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

70 Huddinge kommun Kommunfullmäktige MOTION Whistleblower-funktion i kommunen En anställd, konsult eller förtroendevald som misstänker oegentligheter inom någon av Huddinge kommuns verksamheter, ska enkelt kunna berätta det för överordnade och/eller till de kontrollorgan som finns inom och utanför kommunen. Tyvärr vet vi av erfarenhet att felaktigheter inte alltid rapporteras in. Det kan vara av orsaker som rädsla för repressalier eller andra uttryck för ogillande. Därför vill miljöpartiet att Huddinge gör som Göteborgs och Uppsala kommuner gjort, dvs. inför en whistleblower-funktion. Då visar vi som kommun tydligt att vi inte accepterar oegentligheter och uppmuntrar dem som får kännedom om felaktigheter att reagera. Syftet med whistleblower-funktionen är att säkerställa att oegentligheter blir offentliga och åtgärdade. Funktionen kan användas vid misstankar om allvarliga oegentligheter riktade mot personer i ledande ställning eller nyckelpositioner. Det kan gälla ekonomisk brottslighet, mutor eller liknande, där någon på ett oacceptabelt sätt utnyttjar sin ställning för att gynna sig själv eller närstående. Utan att peka ut några, har det visat sig att vissa områden som är i kontakt med fastighets- och byggsektorn, upphandling, entreprenader och avtalsförhandlingar är mer utsatta. Men risker finns också inom skola, vård och omsorg l Göteborg har whistleblower-funktionen infört en extern mottagarfunktion i form aven advokatbyrå och också en intern utredningsfunktion på stadsledningskontoret. Anmälningarna hanteras internt för diarieföring, bedömning och vidare utredning. Man kan lämna tips anonymt, men brev och mail med personuppgifter blir normalt offentliga. "Justitieombudsmannen har dock i flera beslut konstaterat att en anställd inom offentlig sektor som använder sin rätt till yttrandefrihet inte kan anses vara illojal. Anställningsavtalet kan därför inte sägas upp på denna grund." (sid 36 "Rätten att slå larm" TCO) Vi föreslår att fullmäktige beslutar; att Huddinge kommun inför en whistleblower-funktion. För Miljöpartiet de gröna Marica Lindblad Olof Olsson Birgitta Ljung Marianne Broman

71 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2014/ (3) HANDLÄGGARE Lasses, Börje Kultur- och fritidsnämnden Remiss - Uppföljning av projektplan för samhällsbyggnadsprojekt och remiss inför projektplan Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens remissvar enligt tjänsteutlåtande daterat den 15 juli 2014 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Beskrivning av ärendet Kommunens projektplan är ett styrdokument för samhällsbyggandet de närmaste åren. Planen uppdateras årligen. Gällande projektplan beslutades av kommunfullmäktige den 10 februari 2014 och en uppdatering av planen kommer att tas fram under hösten. Inför arbetet med en ny projektplan görs en halvårsavstämning där gällande plan samt idéer om nya projekt skickas ut på remiss. I kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen finns även en redogörelse av förseningar för pågående projekt där det är särskilt bekymmersamt med förseningar av prioriterade projekt som t ex Hammartorp/Prinsen i Trångsund som innehåller ungdomsbostäder bland annat. Projektet hade enligt tidigare projektplan för programstart i januari Bullerproblematik och parkeringsfrågan har vid flera tillfällen angivits som förklaring till tidsförskjutningarna. Projektets genomförbarhet kanske bör ifrågasättas då det inte har gått att få fram planen i rimlig tid. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att vidta åtgärder för att minimera förseningen av projektet Hammartorp/Prinsen. Syftet med remissen är att fånga upp synpunkter på projekten och på innevarande plans innehåll men även att få svar på några frågor: POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

72 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2014/ (3) har nämnderna av lokaler för kommunal service i kommundelarna? Förvaltningens synpunkter Normalt krävs upprättande av programsamråd och detaljplaner för att genomföra projektplanen. Nämnden har och kommer att få möjlighet att yttra sig över de plansamråd och detaljplaner som krävs för att genomföra projektplanen. Förvaltningen anser att möjligheten att påverka och bevaka samhällsbyggnadsprocessen inom kultur- och fritidsområdet därmed är säkrad. Nämnden har i lokalförsörjningsplanen beskrivit behovet av en mötesplats för ungdomar i Trångsund. Enligt innevarande projektplan finns planer att uppföra ungdomsbostäder vid Trångsunds centrum. Ett detaljplaneprogram för Hammartorp/Bonden/Prinsen är framtaget där förvaltningen framhåller att det är intressant att vidare undersöka om det finns möjlighet att integrera en mötesplats i det tänkta punkthuset för ungdomsbostäder. Projektet som är prioriterat är ytterligare försenat beroende på att planområdets gräns utökats samt att parkering- och bullerproblematiken ytterligare måste utredas. Förvaltningen beklagar förseningen då det finns ett stort behov av ungdomsbostäder där även en mötesplats för ungdomar skulle kunna integreras i det tilltänkta punkthuset. I förslaget till nya projekt i planen för är upptaget skoltomter i Segeltorp då behovet av skolplatser är stort. Förvaltningen påpekade vid ombyggnaden av Segeltorpsskolan behovet av en fullstor idrottshall i området. Vid eventuell exploatering av tomterna borde planeringen redan från början ta hänsyn till detta behov. Det finns även i de nya förslagen på projekt förslag på en gång - och cykelväg mellan Vidja och Ebbadalsvägen för att knyta ihop det övergripande cykelnätet och därigenom få en möjlighet att nå Haningeleden. Förvaltningen ser ett stort mervärde i att tillgängligheten till området på ett miljövänligt sätt även ger möjlighet till motion och rekreation. När det gäller försening av projekt så är förvaltningen naturligtvis bekymrad över förseningen av bostadsbyggandet. För övrigt har förvaltningen inga synpunkter vad gäller justering eller försening av projekten. Marina Högland Kultur- och fritidsdirektör Lasses, Börje Kansli-och ekonomichef

73 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2014/ (3) Bilagor Uppföljning av projektplan för samhällsbyggnadsprojekt och remiss inför projektplan Beslutet delges Kommunstyrelsen

74 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (1) HANDLÄGGARE Gerrby, Helena Remissinstanser Samtliga nämnder Uppföljning av projektplan för samhällsbyggnadsprojekt och remiss inför projektplan Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 19 september 2014 Handläggare: Maud Enquist, näringsliv och samhällsutveckling, kommunstyrelsens förvaltning Skicka era svar genom remissfunktion en i W3D3. Kerstin Z Johansson Kanslichef Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C:16 POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

75 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (5) HANDLÄGGARE Enquist, Maud Kommunstyrelsen Uppföljning av projektplan för samhällsbyggnadsprojekt och remiss inför projektplan Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Avvikelser från projektplan för samhällsbyggnadsprojekt enligt kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 2 maj 2014, godkänns. 2. Projektet trafikplats Fullersta utgår ur projektplanen. 3. Ändrad inriktning för projektet Storängsleden/Kommunalvägen P-hus till markparkering godkänns. 4. Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att vidta åtgärder för att minimera förseningen av projektet Hammartorp/Prinsen. Kommunstyrelsens beslut Underlag till kommande projektplan remitteras till kommunens nämnder, råd och Huge Fastigheter AB fram till den 19 september Sammanfattning Gällande projektplan för samhällsbyggnadsprojekt godkändes av kommunfullmäktige den 10 februari Inför arbetet med ny projektplan görs en halvårsavstämning och remiss av nya projektförslag. En uppföljning har gjorts av tidplaner och eventuella behov av justeringar av gällande projektplan för samhällsbyggnadsprojekt. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att justeringar av tidplanerna godkänns samt att gällande projektplan och projektidéer och tidplaner sänds på remiss inför framtagande av ny plan i höst för POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

76 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (5) Beskrivning av ärendet Bakgrund Gällande projektplan godkändes av kommunfullmäktige den 10 februari Det har gått ca ett halvår sedan planen upprättades och i viss utsträckning förändras förutsättningarna för planerings- och utbyggnadsprojekten, varför en avstämning görs årligen vid halvårsskiftet. Uppföljningen omfattar förändringar av tidplaner samt eventuella behov av förändringar i projekten som finns i planen. Ekonomiuppföljningen av samhällsbyggnadsprojekten görs i delårsboksluten. I halvårsuppföljningen remitteras även gällande projektplan samt nya projektförslag till kommunens nämnder och råd inför framtagandet av ny projektplan. Ny projektplan tas fram under hösten och beslutas i kommunstyrelsen vid årsskiftet och fullmäktige i februari. Uppföljning av tidplaner Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har kommenterat avvikelser i tidplanerna för pågående projekt. Av planprojekten är följande projekt mer än 3 månader försenade. Dessa är: - Segeltorp Centrum et 1 lokala centra, ca 6 mån. Längre tid för program och markanvisningstävling. - Kvarnbergsplan östra Gymnasiet 1, 4 mån. Buller, parkeringsfrågor och bebyggelseutformning tar tid att lösa. - Brandstegen i Storängen, 7 mån. Diskussioner om lösning för förskola har fördröjt processen. - Mjölner 4 i Stuvsta, 4 mån. Placering av gång- och cykelväg har krävt djupare utredning efter markanvisningstävlingen. - Vidja etapp 2, 6 mån. Stockholm Vatten har sent påtalat behov av fördjupad dagvattenutredning. - Hammartorp 1:1, Prinsen i Trångsund, 10 mån. Exploateringen samt planområdets gräns har ökats. Olika lösningar prövas för att klara parkeringen och bullersituationen. - Låset 1 i Skogås, 7 mån. Frågor kring markförsäljningen har dragit ut på tiden.

77 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (5) - Vinkeln 7 i Kungens kurva, 6 mån. Eventuell flytt av ett dagvattenstråk har tillkommit i granskningsskedet. - Utvidgning av Gladö industriområde, 6 mån. Projektet har inte kunnat prioriteras tidsmässigt pga resursbrist på mark- och exploateringsavdelningen. - Paradisgaraget i Huddinge centrum, 4 mån. Förutsättningarna från hyresgästen har inväntats. - Gräsvretens arbetsområde, 10 mån. Alltför optimistisk tidplan. Splittrat fastighetsägande, avtalsdiskussioner. Avgränsningen behöver utredas ytterligare, området ligger intill betesmarker och Haninge kommun har synpunkter rörande dagvatten. - BanaVäg Flemingsberg (utvidgat projekt förbifart Tullinge), 4 mån. Trafikverket har ändrat sin tidplan. När det gäller vägutbyggnaderna har följande justering av tidplanerna gjorts: - Vidjavägens utbyggnad är 7 månader förskjuten pga att avtalsdiskussioner med fastighetsägare har dragit ut på tiden. - Ombyggnad av Kommunalvägen har tidigarelagts ett år för den sträckan som inte berörs av programmet för Huddinge centrum, dvs från Kvarnbergsplan till Klockarvägen. - Utbyggnaderna av gång- och cykelvägarna genom Ågesta och utmed Lissmavägen behöver ett års utredningstid innan utbyggnad kan starta vilket inte inrymdes i tidigare tidplaner. Några av naturreservatsbildningarna har inte startat ännu och bedöms bli ett par månader försenade. Dessa är naturreservaten för Kynäsberget, Ådran och Öran. Förvaltningens synpunkter och förslag Remiss av gällande projektplan samt projektidéer inför ny projektplan Projektförslag i remissen Förvaltningen föreslår tre nya bostadsprojekt, ett skolprojekt i Segeltorp, ett gästgiveri i Länna samt en gång- och cykelväg mellan Vidjavägen och Ebbadalsvägen att ingå i remissen.

78 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (5) Bostadsprojekten innehåller sammanlagt ca bostäder varav 180 studentbostäder och 54 vård- och omsorgsbostäder. Projekten beskrivs närmare i bilaga projektförslag inför projektplan för samhällsbyggnadsprojekt Förändring av befintliga projekt i projektplanen I den gällande projektplanen ligger planläggning för en ny bensinstation vid trafikplats Fullersta med. Platsen har bedömts alltför otillgänglig för ändamålet och den tänkta intressenten är inte intresserad av den. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att projektet utgår ur projektplanen. Det finns även ett projekt som ska pågå under 2014 och planeras för ett parkeringshus vid Storängsleden/Kommunalvägen. Planeringen för genomförande av program för Huddinge centrum har nu kommit längre och enligt genomförd parkeringsutredning mm har konstaterats att platsen hellre kan användas för markparkering under en övergångsperiod. På sikt kan den hellre användas för bostadsbebyggelse. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att projektet ändras till plan som medger markparkering. Tidplaner I planprojekten anges ej förutsedda utredningar eller utdragna förhandlingar/avtalsdiskussioner oftast som orsak till förseningar. De flesta projekten ligger dock någorlunda i fas med tidplaneringen. Det är emellertid bekymmersamt när det blir stora förseningar i prioriterade projekt, som t ex Hammartorp/Prinsen i Trångsund som innehåller ungdomsbostäder bland annat. Projektet hade enligt tidigare projektplan för programstart i januari Bullerproblematik och parkeringsfrågan har vid flera tillfällen angivits som förklaring till tidsförskjutningarna. Projektets genomförbarhet kanske bör ifrågasättas då det inte har gått att få fram planen i rimlig tid. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att vidta åtgärder för att minimera förseningen av projektet Hammartorp/Prinsen. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att justeringen av tidplanerna godkänns i övrigt. Frågor i remissen Några frågor som förvaltningen gärna vill ha svar på listas nedan. Synpunkter i remissen avser både projektförslag och förändrade tidplaner.

79 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (5) Det gäller även innehållet i den gällande planen Samhällsbyggnadsprojekt Huddinge kommun. Särskilt angeläget är att en samordning sker med lokalplaneringen som tar fram lokalförsörjningsplaner i oktober. Synpunkter på föreslagna projekt eller i planen ingående projekt? Egna förslag på angelägna projekt? Vilka behov har nämnden av lokaler för kommunal service i kommundelarna? Synpunkter på tidplanerna i projekten? Vesna Jovic Kommundirektör Gunilla Wastesson Planeringsdirektör Maud Enquist Samhällsplanerare Bilaga Projektförslag inför projektplan för samhällsbyggnadsprojekt Beslutet delges Samtliga nämnder Samtliga råd Huge Fastigheter AB

80 Bilaga: Projektförslag inför projektplan för samhällsbyggnadsprojekt Bostäder Skiffern 1, Lännavägen/Glimmervägen Fastighetsägaren vill bygga flerbostadshus, punkthus (2-300 lägenheter eller fler). Enligt förslag till ny översiktsplan sekundärt förtätnings- och utbyggnadsområde längs kollektivtrafikstråk. Området har en äldre plan för bl a garageändamål. En kraftledning, som behöver flyttas, går igenom området (tidplan för flytten är oviss, tidigast 2018). Tvärförbindelse Södertörn behöver tillkomma innan området byggs ut. En utbyggnad medför behov av ytterligare förskoleplatser i området alternativt i närområdet. Planläggning bör avvakta några år (ej tidsmässigt prioriterat). 1

81 Bilaga: Projektförslag inför projektplan för samhällsbyggnadsprojekt Bostäder Sändaren 2 m fl, Dalarövägen/pendeltågsstationen Trångsund Området omfattar fastigheterna Sändaren 2, Hammartorp 2:16 och Hammartorp 2:17 som ägs av HSB och kommunen (Hammartorp 2:16). Marken är planlagd på 70-talet för industri, parkering och ett parkstråk. Förtätningsområde enligt förslag till ny översiktsplan. Området är mycket bullerstört från Nynäsvägen (riksväg 73) och järnvägen. Ett slutet kvarter i 4-5 våningar med ett 70-tal bostäder föreslås. Medför eventuellt behov av ytterligare förskoleplatser i området alternativt i närområdet. Projektet föreslås få medelhög prioritet, det tillför en begränsad volym bostäder men i ett mycket gott kollektivtrafikläge. 2

82 Bilaga: Projektförslag inför projektplan för samhällsbyggnadsprojekt Skoltomt i Segeltorp, Kråkvik 2:2 vid Lövsångarvägen eller Jakobslund 2:19 vid Mickelsbergsv/Häradsvägen Båda områdena ägs av Huddinge kommun och kan inrymma skoltomt eller förskoletomt. Vid Lövsångarv är halva området planlagt som park och den andra hälften är ej planlagd, området är ca en hektar stort. Området vid Mickelsbergsvägen är planlagt som parkmark. Det belastas av ett ledningsservitut (huvudvattenledning), vilket medför en hög utbyggnadskostnad. Området är mindre till ytan än området vid Lövsångarvägen. I förslaget till ny översiktsplan föreslås exploatering i båda områdena. Planläggning av skoltomt i Segeltorp föreslås få hög prioritet då behovet av skolplatser är stort. Översiktsplanens förslag till strukturplan för Segeltorp 3

83 Bilaga: Projektförslag inför projektplan för samhällsbyggnadsprojekt Gästgiveri, konferens, restaurang i Länna vid Gamla Dalarövägen/Gamla Nynäsvägen Kommunen äger fyra villatomter, Brudborsten 7, 10, 11 och 14, intill intressentens två tomter Brudborsten 8 och 12. Området är planlagt för friliggande villor i två plan. Enligt förslag till ny översiktsplan sekundärt förtätnings- och utbyggnadsområde längs kollektivtrafikstråk. Detaljplanen vann laga kraft i april 2006 och genomförandetiden är 10 år. Intressenten vill inom området uppföra 5-6 tvåvåningsbyggnader inrymmande gästgiveri- och konferensverksamhet med ca 70 bäddar. Området är bullerstört och dagvattenfrågan behöver utredas särskilt. Projektet föreslås få hög/medelhög prioritet. Det tillför området kvaliteter, en del arbetstillfällen och kommunen har sedan tidigare intresse av att avyttra villatomterna. 4

84 Bilaga: Projektförslag inför projektplan för samhällsbyggnadsprojekt Kommunens Intressentens Vård- och omsorgboende och studentbostäder, Diametern 2, Kungens kurva Fastighetsägaren, KF Fastigheter AB, önskar tillsammans med en intressent utveckla ett vård- och omsorgsboende och studentbostäder inom fastigheten Diametern 2 i Kungens kurva. Fastigheten Diametern 2 innehåller idag ett flertal byggnader och avsikten är att bygga om och bygga på byggnad 21, vilken är en av de lägre byggnaderna på fastigheten, med tre våningar. Byggnaden ligger längs med Dialoggatan och förslaget innebär en kombination av 54 lägenheter för vård- och omsorgsboende och 180 studentbostäder. Anläggningen skulle innebära ett 80-tal nya arbetsplatser. Fastigheten är idag planlagd för kontor och industri. Kungens kurva redovisas som primärt förtätnings- och utbyggnadsområde i förslaget till ny översiktsplan. Enligt förslag till fördjupad översiktsplan för Kungens kurva (samrådsförslag) anges handel/kontor/ upplevelser/utbildning för den centrala delen. Föreslagen verksamhet är intressant för utvecklingen av den regionala stadskärnan. Bullerfrågan behöver särskilt studeras. Projektet föreslås få hög prioritet, det bidrar till fler studentbostäder och det ger funktionsblandning i den regionala kärnan. 5

85 Bilaga: Projektförslag inför projektplan för samhällsbyggnadsprojekt Byggnad 21 Projektbeskrivning Gång- och cykelväg mellan Vidja och Ebbadalsvägen Bakgrund I samband med utbyggnad av vidja etapp 1 kommer gång- och cykelbana att byggas utmed Vidjavägen. För att knyta ihop det övergripande cykelvägnätet och ge möjligheter till att nå Haningeleden föreslås en gång- och cykelvägsförbindelse från Vidjavägens slut i söder till Ebbadalsvägen. Förslag En gång- och cykelbana (ca 750 m) med belysning som anpassas till natur och bebyggelse. Nuvarande förhållande Sträckningen berör fastigheter som är i privat ägo. Planer och restriktioner Området är ej detaljplanelagt. Förutsättningar för byggande 6

86 Bilaga: Projektförslag inför projektplan för samhällsbyggnadsprojekt Avtal med berörda fastighetsägare eller detaljplaneändring krävs för att kunna genomföra projektet. Ekonomi och tidsplan Projektet beräknas kosta 15 mkr. 7

87 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA REV KFN-2014/ (3) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats Kultur- och fritidsnämnden Remiss - Inriktning för näringslivsutvecklingen i Huddinge kommun Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens remissvar enligt reviderat tjänsteutlåtande daterat den 1 september 2014 och skickar det till samhällsbyggnadsnämnden som sitt eget. Beskrivning av ärendet Dokumentet Inriktning för näringslivsutvecklingen i Huddinge kommun syftar till att tydliggöra kommunens näringslivsutveckling kopplat till framförallt etableringar. Dokumentet är alltså inte avsett att vara ett klassiskt näringslivsprogram eller en näringslivsstrategi som beskriver hela spektret av de frågor som omfattar en kommuns näringslivsarbete. Målet med dokumentet är att konkretisera andra strategiska dokuments övergripande målsättningar och målbilder för att på så sätt koppla detta till specifika inriktningar och åtgärder. Aktuella styrdokument är Ett hållbart Huddinge Mål 2030, Översiktsplan 2030, Mål och budget 2014 och Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt Två branscher prioriteras; Den kunskapsintensiva tjänstesektorn, vilket innebär kontorsetableringar. Life science med inriktning mot innovationer rörande vård och hälsa Förvaltningens synpunkter Förvaltningen menar att en viktig del i etableringen av nya företag, utöver de prioriterade branscherna, i Huddinge är att även skapa goda förutsättningar för företag med inriktning på kultur- och fritidsverksamheter. I Inriktning för näringslivsutvecklingen i Huddinge kommun nämns att det aktiva arbetet innefattar värdeskapande åtgärder i ett lämpligt POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

88 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2014/ (3) område samt att en del i det värdeskapande arbetet är att skapa intressanta mötesplatser och nätverk (s. 8). Förvaltningen vill här lyfta fram uttrycken värdeskapande åtgärder samt intressanta mötesplatser och nätverk. Förvaltningen menar att såväl kultursom fritidsverksamheter inryms i dessa begrepp. År 2012 presenterades handlingsplanen Kreativa Stockholm, förslag till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i stockholmsregionen, ett arbete där Huddinge medverkade. I handlingsplanen definieras kulturella och kreativa näringar som verksamhet inom områdena arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur, media, mode, musik, scenkonst samt upplevelsebaserat lärande. Samtidigt är företag inom idrott, motion och friskvård är en stor och växande bransch där inte minst organiserad träning på olika gymkedjor genererar arbetstillfällen. Förvaltningen vill lyfta fram vikten av att räkna in nämnda verksamhetsområden som väsentliga för arbetet med att förmå fler företag att etablera sig i Huddinge. Till det kommer att Huddinge har stora naturområden som, rätt utnyttjade, kan locka till sig nyetableringar och åtföljande arbetstillfällen genom att kunna erbjuda grön turism i ett storstadsområde. Förvaltningen vill även i sammanhanget nämna det strategiska området utveckling av Huddinges natur- och kulturupplevelser där Kungens kurva omnämns som ett lämpligt område. Detta stöder förvaltningen och anser vidare att liknande utveckling bör stimuleras även i andra delar av kommunen som inte har den starka attraktionskraft som Kungens kurva redan har som handelsplats. Förvaltningen anser också att regional samverkan kring etableringsfrågor kan bidra till att locka företag att etablera sig i regionen. Verksamheter inom kultur- och fritidssektorn kan bidra till ökat värdeskapande och fler intressanta mötesplatser och nätverk och därigenom locka fler människor att bosätta sig i kommunen och därmed bidra till att stärka varumärket Huddinge. Marina Högland Kultur- och fritidsdirektör Kicki Johansson Fritidschef

89 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISS DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (1) Remissinstanser Samtliga nämnder Inriktning för näringslivsutvecklingen i Huddinge kommun I syfte att bland att konkretisera översiktsplanen har Inriktning för näringslivsutvecklingen i Huddinge kommun utarbetats. Vad som därmed är viktigt att understryka är att inriktningen för näringslivsutveckling inte är ett näringslivsprogram som ska täcka alla delar av näringslivsarbetet såsom entreprenörskap och företagsklimat. Dessa delar av näringslivsarbetet hanteras i andra dokument. Riktlinjernas syfte är att framförallt styra och tydliggöra vilken typ av näringsliv möjliggörs i de olika verksamhetsområdena och hur arbetet med de prioriterade branscherna ska bedrivas. De ska också bidra till att kommunens alla delar kan kommunicera samma budskap, tidplaner och prioriteringar. Utifrån dessa premisser önskar kommunstyrelsens erhålla synpunkter från nämnderna. Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 28 september 2014 Handläggare: Martin Andaloussi, näringsliv och samhällsutveckling, kommunstyrelsens förvaltning. Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3. Kerstin Z Johansson Chef kommunstyrelsens kansli Delges KS Delegationsbeslut C:16 POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB HUDDINGE

90 Inriktning för näringslivsutvecklingen i Huddinge kommun HANDLÄGGARE Martin Andaloussi KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING, Avdelningen för Näringsliv och Samhällsutveckling , 14 januari 2014

91 1 Inledning Näringslivsutvecklingen i Huddinge kommun är viktig. Kommunens övergripande vision anger att kommunen ska vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Detta är en ambitiös vision, eftersom Stockholm Business Alliance anger att Stockholmsregionen ska vara Europas ledande, hållbara tillväxtregion. Följaktligen måste ett aktivt arbete bedrivas för att skapa förutsättningar för en god näringslivsutveckling. Syftet med Inriktning för näringslivsutvecklingen i Huddinge kommun är att tydliggöra kommunens näringslivsutveckling kopplat till framförallt etableringar. Således är dokumentet avgränsat till i huvudsak de delar i näringslivsarbetet som har bäring på etableringsarbetet och gör inget anspråk på att vara ett klassiskt näringslivsprogram eller näringslivsstrategi som beskriver hela spektret av de frågor som omfattar en kommuns näringslivsarbete. Ur ett styrningsperspektiv är det viktigt att se Inriktning för näringslivsutvecklingen i Huddinge kommun som en del i en kedja. Målet är att detta dokument ska konkretisera andra strategiska dokuments övergripande målsättningar och målbilder för att på så sätt koppla detta till specifika inriktningar och åtgärder. Ett hållbart Huddinge Mål 2030, som återger en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid där ett fokus är hög sysselsättning och en expansion av kunskapsintensiva näringsverksamheter har beaktats och här finns mätetal som relevanta. Denna bild återkommer även i Översiktsplan 2030, vars riktlinjer anger att vi ska öka antalet arbetstillfällen i förhållande till befolkningen och skapa förutsättningar som garanterar tjänste- och kunskapssektorn utveckling. Översiktsplanen anger även intressanta utvecklingsområden och vart viktiga industriområden är lokaliserade. Det regionala samarbetet på Södertörn har manifesterats i Södertörns utvecklingsprogram, där det särskilt anges att regionen ska stötta ett kunskapsintensivt näringsliv, vilket visar att det finns en klar och sammanhållen prioritering som är densamma i samtliga dokument. Men inget av dokumenten förklarar närmare hur denna prioritering ska ge sig i uttryck i ett reella åtgärder. Kommunens Mål och budget 2014 betonar, inom ramen för kapitlet Hållbar samhällsutveckling, att en viktig förutsättning för ekonomisk tillväxt är företagens möjligheter till etablering och utveckling. Vidare finns mätetal som är uppföljningsbara på årsbasis gällande företagsutvecklingen och kommunens service till företagen. Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt , är ett styrdokument för samhällsbyggnadsprocessen där tidplaner för olika samhällsbyggnadsprojekt återfinns. Denna utgör grunden till stora delar för Inriktning för näringslivsutvecklingen i Huddinge kommun då det är detaljplaneringen som i stort avgör typen av näringsverksamheter som är möjliga i ett område. Därför kan projektplanen ses som ett strategiskt dokument som befinner sig på nivån strax ovan Inriktning för näringslivsutvecklingen. Alla de ovan beskrivna styrdokumenten kan anses strategiskt överordnade Inriktning för näringslivsutvecklingen i Huddinge kommun , men dokumentet har brutit ned de befintliga målbilderna för att skapa ett verktyg för kommunens operativa näringslivsarbete. 2

92 2 Övergripande inriktning av den fysiska näringslivsutvecklingen 2.1 Prioriteringar i det etableringsfrämjande arbetet Ett av kommunens befintliga mål, är att kunskapssektorn ska växa i kommunen, vilket kräver ett prioriterat arbete gentemot vissa branscher ifråga om nyetableringar. De aktuella branscherna är: Den kunskapsintensiva tjänstesektorn, vilket innebär kontorsetableringar Life Science med inriktning mot innovationer rörande vård och hälsa En aspekt som måste understrykas är att ett prioriterat arbete gentemot ett fåtal branscher inte får verka exkluderande mot andra branscher, då studier har visat att detta är kraftigt tillväxthämmande. Att prioritera ett antal branscher måste innebära att mer resurser reserveras i arbetet med dessa branscher vilket betyder att satsningarna är proaktiva, aktiva och reaktiva. Proaktivitet i etableringsarbetet innebär exempelvis en uppsökande verksamhet för önskvärda etableringar och en tydlig marknadsföring av lämpliga områden. Det aktiva arbetet innefattar värdeskapande åtgärder i ett lämpligt område för prioriterade etableringar. Det kan handla om utbyggnad viktig infrastruktur som vägar, fiberoptik, verka för en god kollektivtrafikförsörjning men även skapandet av intressanta mötesplatser och nätverk. Ett framgångsrikt reaktivt arbete betyder att det vid en etableringsförfrågan finns en tydlig organisation som handlägger ärendet effektivt och att det finns tillgänglig mark för olika typer av verksamheter. Det reaktiva arbetet måste existera, oavsett om det handlar om prioriterade branscher eller inte. Annars kan detta ha inverkan på sysselsättningstillväxten i kommunen och i längden det diversifierade, befintliga näringslivet som idag existerar. Det kommer i sin tur att påverka företagsklimatet och därmed investeringsklimatet för det prioriterade arbetet. Således krävs beredskap för att bidra till att framförallt det befintliga näringslivet kan i Huddinge kan växa eftersom en stor del av nya arbetstillfällen skapas i existerande företag. Åtgärder Det proaktiva, etableringsfrämjande arbetet ska bedrivas gentemot kontorsverksamheter och Life Science. 2.2 Etableringsförfrågningar utanför de prioriterade branscherna Utöver de prioriterade branscherna kan i andra hand vissa parametrar användas om flera företag önskar samma plats för etablering: Ju fler arbetstillfällen som skapas per ytenhet, desto högre prioriteras etableringen Ju mer kunskapsintensiv verksamheten är, desto högre prioriteras etableringen Tillväxt i befintligt näringsliv prioriteras, Huddingeföretag ska kunna växa i Huddinge Punkterna är utan inbördesordning och en diskussion få tas från fall till fall om två företag har styrkor i olika parametrar. Högteknologisk industri och verksamheter 3

93 där forskning och utveckling är en betydande del vid sidan av företagets produktion kan klassificeras som kunskapsintensiv verksamhet. Produktion där huvudkontor medföljer faller inom denna ram och samspelar tydligt kunskapsoch tjänstesektorn. Denna typ av företag blir viktiga och prioriteras i lägen där det inte är möjligt med rena kontorsetableringar. Arbetslinjen prioriteras i framförallt Huddinge kommuns Mål och budget och därför bör näringslivsutvecklingen sträva efter etableringar med många arbetstillfällen för att bidra till en ökad sysselsättning. En viktig del i arbetslinjen måste även vara att säkerställa att Huddingeföretag växer och mark och lokaler är centralt för ett växande företag. Växande företag i kommunen prioriteras vid valsituationer mellan annars likvärdiga alternativ och om marken är lämplig för den aktuella verksamheten. Effekterna spiller dessutom över på arbetet med ett positivt företagsklimat, då detta indikerar att kommunen prioriterar det lokala näringslivet. Åtgärder De tre parametrarna som uppställts ska vara vägledande vid etableringsförfrågningar gällande samma plats. 2.3 Opinionsbildning gentemot kontorsmarknaden Huddinge kommun ska öka sin attraktivitet för kontorsetableringar. En stor andel av tjänsteföretagen väljer idag att etablera sig norr om Stockholm. Detta är således något som påverkar hela Södertörn och Söderort. Därför är det viktigt att stärka hela södra stockholmsregionen. I samband med detta är det även centralt att lyfta fram kommunens satsning på fler bostäder och förbättrad infrastruktur, eftersom detta tillsammans med en välutbyggd service är viktigt för kontorsetableringar. Ett arbete som detta kan inte enbart bedrivas av Huddinge om det ska bli framgångsrikt. Faktum är att andra större Södertörnskommuner har mål om att öka antalet kunskapsintensiva företag, vilket innebär att det finns potential för samverkan. Dock har Huddinge kommun de bästa förutsättningarna för detta i och med sin närhet till centrala Stockholm, särskilt med hjälp av områdena Flemingsberg och Huddinge centrum samt på sikt Kungens kurva. Detta betyder sannolikt att kommunen har mest att vinna på samverkan kring frågan. Vision för Söderort 2030 fastslår att fler arbetsplatser ska etableras i södra Stockholm och att ett varumärkesarbete kan vara en del för att uppnå detta mål. Vidare anger Handlingsplan för Vision Söderort att det ska fastställas gemensamma mål för näringslivsutvecklingen i Söderort och på Södertörn. Samverkan på området kan också ske inom ramen för Stockholm Business Alliance och på så sätt maximera medlemskapet. Åtgärder Huddinge kommun initierar ett arbete för att tydliggöra mål och undersöka vad kommunen kan göra i det externa arbetet. Det ska även inkludera huruvida det är möjligt att bygga in budskap i befintliga kanaler. Detta är ett omfattande arbete, vilket kräver en strategisk kommunikationsplan med mål och aktiviteter som kan utgöra grunden för det fortsatta arbetet. Utifrån detta kan en del i det framtida arbetet vara att undersöka försättningarna för det externa samarbetet. Syfte skulle vara att stärka kommunens och regionens varumärke gentemot kontorsmarknaden i Södertörnssamarbetet och inom ramen för SBR/SBA. 4

94 2.4 Förbättrat företagsklimat och kvalitetssäkring av interna processer Ett bra företagsklimat är en viktig del i att hjälpa befintligt näringsliv att växa och att samtidigt skapa ett bra varumärke för etableringsarbetet. Snabba beslut och processer samt bra bemötande är en central framtidsfråga där kommunen måste driva ett ständigt förbättringsarbete. Hanteringen av exempelvis etableringsförfrågningar måste kvalitetssäkras i syfte att garantera den bästa servicen. Det handlar om att tydligt definiera roller inom den kommunala organisationen och utarbeta rutiner som medför att hanteringen av förfrågningar säkerställs. Detta är stora frågor som kräver en särskild uppmärksamhet och det har initierats ett projekt för att hantera detta som bör utvärderas innan fler initiativ tas. Åtgärder En särskild satsning pågår i form av ett projekt om Förbättrat företagsklimat där bland annat en upprättad handlingsplan ska implementeras. Handlingsplanen ska vara ett levande dokument som fylls på utifrån exempelvis konsultrapporter och information som erhålls från företagsbesök. 2.5 Entreprenörskap och nyföretagande Entreprenörskap och nyföretagande är en ständigt viktig fråga och det pågår många aktiviteter som främjar detta. Etableringsarbetet som är kopplat till kontorsetableringar och Life Science är särskilt viktiga, men nyetableringar är relativt begränsade i hela Sverige oavsett vilken placering det handlar om. En företagstillväxt kan emellertid också ske genom att befintligt näringsliv växer eller om nya företag startas. Därför blir det viktigt att kommunen arbetar för att främja nyföretagande och affärsutveckling i de prioriterade branscherna, annars blir tillväxten inte tillräckligt hög. Åtgärder I fråga om entreprenörskap och nyföretagande, måste det skapas en bild av hur förutsättningarna och stödet idag ser ut då det finns en rad olika aktörer som arbetar med frågan. En initial inventering ska således genomföras för att kartlägga huruvida det finns brister i stödet till blivande företagare i de prioriterade branscherna. 3 Övergripande inriktning av näringslivsutvecklingen i företagsområden och andra näringsintensiva områden Avgränsningen rörande de områden som beskrivs nedan är områden som har en fördjupad översiktsplan och/eller är kommunägd mark. Eventuella tidpunkter för påbörjan av försäljning, utgår från Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt , men kan försenas i de fall eventuella detaljplaner överklagas. 3.1 Kungens kurva Nuläge och förutsättningar Kungens kurva Skärholmen är Skandinaviens största handelsplats med en omsättning på drygt 7 miljarder kronor och 30 miljoner besökare årligen. Den del inom området som tillhör Huddinge kommun, har arbetstillfällen. Cirka 50 % av företagen i Kungens kurva är inom handelsbranschen. Kontorsmarknaden i området är svag, då de befintliga kontorslokalerna har en mycket hög vakansgrad 5

95 på över 25 % Trafiksituationen hindrar för tillfället en fortsatt expansion av området, men arbetet med fördjupad översiktsplan (FÖP) pågår. Det finns ett utbrett och formaliserat samarbete mellan Huddinge kommun, Stockholms stad och fastighetsägare i området som driver utvecklingen framåt i området. Kungens kurva Skärholmen är identifierat som en regional stadskärna i RUFS Utveckling Kungens kurva bör behålla sin ställning som Skandinaviens största handelsplats. I samrådsförslaget till FÖP:en anges att handeln ska fortsatt vara drivkraft för området men kompletteras med andra verksamheter. I samrådsförslag föreslås kvadratmeter för handel och trafikintensiv upplevelseverksamhet och cirka kvadratmeter för andra verksamheter. Framtidens handel är kopplad till upplevelser och det skapar intressanta utvecklingsmöjligheter för Kungens kurva samtidigt som detta diversifierar utbudet i området. Genom att satsa på upplevelser i anknytning till handeln, stärks både besöksnäringen och förutsättningarna för framtida boendemiljöer. Ifråga om kunskapssektorn kan utbildning, med inriktning mot handel med internationellt perspektiv, vara en realistisk ambition att sträva efter. Detta kan vara ett första steg som ger en mix av olika verksamheter Åtgärder Trafiksituationen medför att förutsättningarna är oklara fram till dess att det finns fastslagen lösning och därför bör vidare åtgärder som syftar till fler etableringar i området avvaktas. Dessutom finns en gemensam vision inom ramen för samarbetet mellan Huddinge kommun, Stockholms stad och fastighetsägarna, där eventuellt nya åtgärder kommer att fastslås. Däremot är det möjligt att utifrån de redan befintliga lokalerna undersöka förutsättningar för nya eller andra verksamheter, med målet att diversifiera näringslivet i området. Ett alternativ som skulle kunna vara kulturella och kreativa näringar som även skulle skapa en mer omfattande kvällsekonomi i området. Det finns redan två generella initiativ med på fokus på denna bransch. Exempelvis har en handlingsplan som upprättats som ett resultat av projektet Creative Stockholm. Syftet med handlingsplanen är att stärka och utveckla de kulturella och kreativa näringarna i stockholmsregionen. Huddinge kommuns ledningsgrupp har valt att prioritera fyra strategiska områden, varav ett är att utveckla Huddinges natur- och kulturupplevelser. Denna typ av verksamhet kan vara lämplig i Kungens kurva och näringslivsinsatserna ska stötta en sådan utveckling. 3.2 Flemingsberg Nuläge och förutsättningar Flemingsberg är en viktig arbetsmarknadsnod med över arbetstillfällen, närmare studenter och är utpekat som en regional stadskärna i RUFS Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge är kommunens största arbetsgivare med över anställda, samtidigt som det finns en omfattande högre utbildning i form av Södertörns Högskola, Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan. Det finns tillgänglig privat mark i Flemingsbergsdalen och kommunen äger också en viss mark i delar av området. I Flemingsbergsdalen planeras m 2 kontor samt m 2 handel i olika etapper. 6

96 Strategiska styrdokument som ett utvecklingsprogram har upprättats för Flemingsberg av de berörda aktörerna i området och Stiftelsen Flemingsberg Science är ett formaliserat samverkansorgan. Stiftelsens syfte är bland annat är att främja samverkan och samarbete mellan akademi, näringsliv och samhälle. Huddinge har tillsammans med Botkyrka och med utgångspunkt i utvecklingsprogrammet upprättat ett samrådsförslag till en fördjupad översiktsplan. Samrådsförslaget till FÖP:en anger att det ska finnas utrymme för arbetsplatser och en befolkning på över personer år Utveckling Flemingsberg har en stor potential gällande de kunskapsintensiva näringarna, Life Science med inriktning mot innovationer rörande vård och hälsa och företagstjänster. Företagstjänster kan initialt fokuseras mot verksamheter som har en koppling mot rättsväsendet såsom advokatbyråer, jurister och tolkar. I övrigt är kontorshotell och kontorsetableringar med ett brett fokus prioriterat med målet att erhålla en kritisk massa av tjänsteföretag i området. Life Science med inriktning mot innovationer rörande vård och hälsa, där bland annat medicinteknik ingår, med närheten till universitetssjukhuset skapar unika förutsättningar och konkurrensfördelar för utveckling. En satsning måste emellertid ske på kommersiell service i syfte att skapa mötesplatser och attraktiva miljöer för kunskapssektorn. Exempel på verksamheter är ytterligare handel, restauranger, caféer, kiosker och så vidare. Andra möjliga etableringar är hotell som är riktade mot forskare Åtgärder Det bör klargöras vilka operativa åtgärder som är mest värdeskapande för området om utgångspunkten är det som den kommunala förvaltningen de facto styr över. Den kommersiella servicen är mycket viktig för en positiv utveckling av tjänsteoch kunskapssektorn, men idag finns en begränsning av antalet lokaler i området. En plan måste upprättas med utgångspunkt i marknadens behov där det anges hur den kommunala marken kan användas för näringsverksamheter. Denna plan bör löpa parallellt med processen med FÖP:en i syfte att garantera snabba beslut. En tydlig säljplan ska utarbetas där områdets konkurrensfördelar tydligt visualiseras gentemot andra regionala alternativ. När denna grund är lagd, blir det också möjligt påbörja en uppsökande verksamhet där potentiella etableringar kontaktas, innan den eventuella aktören har startat sin externa process för att finna en ny lokalisering. Marknadsföringen av Flemingsberg bör öka i samband med detta och under förutsättning att det finns mark och lokaler tillgängligt. Detta är viktigt om bilden av Söderort som helhet ska förändras och möjliggöra fler etableringar inom kunskapssektorn. Detta inkluderar även medverkan i olika typer av mässor och dylikt. Samarbetet mellan Stiftelsen Flemingsberg Science och näringslivsfunktionerna i kommunen ska öka i syfte att stötta och stärka stiftelsens operativa arbete. Utökade kontakter med områdets Life Scienceföretag bör ske, med målet att kartlägga företagens framtida behov av lokaler och proaktivt hindra ett utflöde av tillväxtföretag. En tydlig kartläggning av inkubatorföretagens i Karolinska Institut Science Park behov av lokaler vid tillväxt bör genomföras. 7

97 3.3 Huddinge centrum Nuläge och förutsättningar Huddinge centrum har en stor blandning av olika verksamheter såsom tjänsteföretag, handel och övrig service som exempelvis banker olika matställen och gym. Det finns över 50 butiker i området vid sidan av övrig service. Dessutom bidrar bostäder till en hög funktionsblandning. Kollektivtrafikläget är utmärkt, främst genom att det finns spårbunden trafik och därmed endast 15 minuter till regionkärnan. Detta innebär att förutsättningarna är goda för personalintensiva verksamheter i området. Handelns omsättning i Huddinge centrum har emellertid sjunkit de senaste åren Utveckling I förslaget till program för Huddinge centrum möjliggörs m 2 privata kontor samt m 2 handel i olika etapper. I samrådsförslaget till översiktsplan fastslås det att Huddinge centrum är kommunens administrativa centrum. Näringslivs-utvecklingen bör ha en bred inriktning gällande kontorsverksamheter samt syfta till att höja kvaliteten på den befintliga handeln och den kommersiella servicen. Kvaliteten höjs genom att fler aktörer etablerar sig i området, med fokus på välkända kedjor och mindre aktörer med specialiserade sortiment, för att skapa ett mer attraktivt lokalt centrum Åtgärder Näringslivsenhet bör utveckla dialogen med berörda aktörer, såsom Huge Fastigheter och näringslivet i centrum. Syftet ska vara att undersöka om en ökad samverkan kan stärka förutsättningarna för att locka en eller flera starka handelsaktörer till Huddinge centrum som bidrar till en kvalitetshöjning. Det är ytterst viktigt med en god planberedskap där kontorsfastigheter inkluderas. Verksamheter i bottenvåningen på flerbostadshus där det är möjligt, säkerställs genom tydliga krav på exploatörer, vilket bör vara en förutsättning för att få bygga bostäder i området. I övrigt kommer Huddinge centrum kraftigt att stärkas om varumärket Söderort förbättras i enlighet med den övergripande åtgärden i kapitel Storängen Nuläge och förutsättningar Storängen är ett industriområde med viss störande verksamhet som inte är förenliga med bostäder. Antalet företag är runt 170 varav tillverkningsindustrin är cirka 10 % och byggverksamhet 20 %. Handel och partihandel är den största branschen med cirka 25 % av områdets företag Utveckling År 2009 antog kommunfullmäktige en fördjupad översiktsplan gällande Storängen. Denna ändrar inriktningen på området, genom att det sker en förtätning av bostäder och blandade funktioner. De verksamheter som är förenliga med bostäder, har möjlighet att vara kvar, samtidigt som nya näringar såsom handel, kontor, kulturverksamhet och annan service kan tillkomma. Området bör ur ett näringslivsperspektiv ha liknande utveckling som Huddinge centrum. De 8

98 verksamheter som inte kan kombineras med bostäder bör kommunen aktivt arbeta för att erbjuda alternativa lokaliseringar Åtgärder Storängen bör behandlas inom ramen för de åtgärder som beskrivs i 3.3 Huddinge centrum, vilket innebär att området ses som en del av Huddinge centrum i näringslivsarbetet. Huddinge kommun ska aktivt presentera alternativa lokaliseringar för störande verksamheter i och med att mer planlagd mark tillkommer i kommunen. Om likväl näringsidkarnas behov inte kan uppfyllas, ska kommunen verka för att omkringliggande kommuner presenterar sitt mark- och lokalutbud för intresserade företag. 3.5 Länna företags- och handelsområden Nuläge och förutsättningar Länna är ett verksamhetsområde framförallt inriktat mot lättare industri och tillverkning, där delar är handelsområde. Storleken totalt på området uppgår till cirka 100 hektar. Tillverknings- och byggindustri utgör cirka 35 % av antalet företag i området. Delar av Länna kan komma att bli tillgängligt för försäljning 2016, då markberedningen av vissa av områdets norra delar är färdigt Utveckling Området är fortsatt lämpligt för lättare industri, tillverkande företag och hantverkare, det vill säga en liknande verksamhet som existerar idag, men med en högre exploateringsgrad. Störande verksamheter bör tillåtas som inte klassas som tung industri eller har låg personaltäthet per ytenhet. Verksamheter som förlägger huvudkontor eller andra ledningsfunktioner i samband med sin verksamhet bör premieras. Upplag eller större logistiketableringar är inte aktuella i området. Handeln som finns är relativt unik då det finns framgångsrika företag som inte är del av en kedja, vilket bör främjas i den mån det är möjligt och på så sätt nischa handelsområdet Åtgärder Tidplanen som anges i Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt fullföljs, som innebär att försäljning av mark kan påbörjas 2016 i syfte att bedriva ett framgångsrikt reaktivt arbete och säkerställa att Huddingeföretag kan växa. 3.6 Glömstadalen Nuläge och förutsättningar I samrådsförslaget till översiktsplanen, finns tre olika scenarier för områdets utveckling. I det första scenariot tillgängliggörs 6 hektar för verksamheter, men i de två övriga blir det 10 hektar respektive 16 hektar för verksamheter Utveckling Utvecklingen beror på hur Glömstadalen planläggs vilket sin tur är avhängigt Spårväg Syds eventuella utbyggnad. Om det blir mer sammanhållna arbetsområden kan lättare småindustri och hantverkare etableras, med något mer störande verksamheter i områden som är längst bort från bostäderna, som också etableras i området. Bostäder kräver också närservice, matställen samt lokaler för 9

99 annan verksamhet som kan kombineras och i vissa fall integreras med bostäder. Gestaltningen av lokalerna för verksamheter blir viktig Åtgärder Avvaktande fram till dess att ett scenario är fastslaget. 3.7 Gladö Nuläge och förutsättningar Gladö är ett industriområde för mer störande verksamheter, exempel på verksamheter är bilskrot och SRV:s deponi- och återvinningsanläggning Sofielund är placerad i området, vilken är en av Sveriges största återvinningsanläggningar. SRV planerar dessutom att förlägga sitt huvudkontor i Gladö. Området är cirka 9 hektar, exklusive deponin Utveckling Gladö och den vidare utbyggnaden bör vara en plats för tung industri med störande verksamheter i Huddinge kommun. Även lokal energiproduktion är lämplig i området. Verksamheter med låg personaltäthet som kräver större skyddsavstånd är lämpliga i detta område. Tillkommande mark uppgår till cirka 15 hektar Åtgärder Tidplanen som anges i Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt fullföljs, som innebär att försäljning av mark kan påbörjas 2017 i syfte att bedriva ett framgångsrikt reaktivt arbete och säkerställa att Huddingeföretag kan växa. 3.8 Gräsvreten Nuläge och förutsättningar Området domineras av upplag och annan störande verksamhet som inte är personalintensiv. Vatten och avlopp saknas i området men ska byggas ut i samband med planläggning av ny mark Utveckling Upplagen och de störande verksamheterna kan vara kvar, men eftersom området kommer att uppgraderas i och med utbyggnaden av VA, möjliggörs dock mer avancerad verksamhet. Den nytillkommande marken som uppgår till cirka m 2, kan dock inte upplåta alltför störande verksamheter på grund av närhet till bostäder. Den nya marken bör styckas i mindre industritomter för industri och hantverk, vilka har stor efterfrågan i dagsläget Åtgärder Tidplanen som anges i Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt fullföljs, som innebär att försäljning av mark kan påbörjas tidigast i slutet 2016 i syfte att bedriva ett framgångsrikt reaktivt arbete och säkerställa att Huddingeföretag kan växa. 3.9 Vårdkasen Nuläge och förutsättningar Vårdkasen är ett mindre industriområde som omfattar cirka m 2 mark. Ett pågående planarbete kommer att bidra till ytterligare m 2 kommunalägd 10

100 mark. Det finns framförallt hantverkare registrerade i området och cirka 66 % är enmansföretagare Utveckling Vårdkasen är lämpligt för lättare småindustri och hantverkare, men ingen omfattande tillverkningsindustri. Området kommer att bli en viktig front mot Södertörnsleden och därför bör det vara en strävan att skapa en attraktiv gestaltning och högre exploatering. Läget ger även ett bra skyltläge och ett starkt varumärke i detta läge är önskvärt Åtgärder Tidplanen som anges i Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt fullföljs, som innebär att försäljning av mark kan påbörjas under 2014 i syfte att bedriva ett framgångsrikt reaktivt arbete och säkerställa att Huddingeföretag kan växa Lokala centrum och huvudkollektivtrafikstråk Nuläge och förutsättningar I samrådsförslaget för Huddinges översiktsplan anges att en funktionsblandning av bostäder, service och arbetsplatser ska eftersträvas i alla områden. Eventuella nya arbetsplatser måste emellertid också personalförsörjas och de bästa förutsättningarna för detta är om de planeras närheten av huvudkollektivtrafikstråk Utveckling Längs huvudkollektivtrafikstråk finns goda förutsättningar för arbetsplatser, särskilt i anslutning till lokala centrum och centrala vägförbindelser såsom Häradsvägen. Verksamheter kopplade till närservice höjer kvaliteten på boendemiljöer. Även mindre, kunskapsintensiva tjänsteföretag såsom olika former av konsulter, mäklare och dylikt är lämpliga längs stråken Åtgärder Vid planläggning av områden längs stråk, skall planeringen alltid möjliggöra arbetsplatser med inriktning mot tjänsteföretag och kommersiell service om detta saknas vid den aktuella platsen. Detta ska även beaktas vid försäljningen av mark. Av tillkommande byggnadsarea, bör 15 % vara verksamhetslokaler Övrig tätort Nuläge och förutsättningar Övrig tätort är de platser av samlad bebyggelse i samrådsförslaget till Huddinges översiktsplan som inte är placerade i närheten av högkvalitativ kollektivtrafik eller lokala centrum. För den övriga tätorten gäller att funktioner, upplåtelseformer och bostadstyper som leder till en ökad blandning är eftersträvansvärt, precis som i övriga kommunen Utveckling Småföretagare som idag har sin verksamhet till största del i hemmet, kan ges möjlighet att växa om mindre verksamhetslokaler uppkommer i närheten av bostaden. Att försöka att blanda upp befintliga bostadsområden med verksamheter ger stadskvaliteter som gör områden mer attraktiva, särskilt om detta innebär mer service. 11

101 Åtgärder Vid planläggning i områden som klassas som övrig tätort, ska planeringen eftersträva en ökning av arbetsplatser som är förenliga med bostäder och särskilt försöka komplettera de områden där det finns ett underskott av arbetsplatser. 12

102 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2014/ (2) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats Kultur- och fritidsnämnden Remissvar: Detaljplan för Vista Skogshöjd - Programsamråd Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens remissvar enligt tjänsteutlåtande daterat den 4 juli 2014 och skickar det till samhällsbyggnadsnämnden som sitt eget. Beskrivning av ärendet Detaljplanen för Vista skogshöjd, Vistaberg handläggs med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen. I ett normalt planförfarande ingår momenten programsamråd, plansamråd, utställning och antagande. Föreligger ett förslag till programsamråd som nu är ute på remiss där kultur- och fritidsnämnden är en av remissinstanserna. Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att bygga bostäder med blandade bostadstyper och upplåtelseformer inom området Vista skogshöjd i Vistaberg. Området är idag oexploaterat och ligger strax norr om det bebyggda Vistaberg alldeles i gränsen till Källbrinksskogen. Då Vista skogshöjd idag används som ett rekreationsområde för de boende i Vistaberg ska det finnas naturliga och tydliga stråk genom området som leder till Källbrinksskogen. Skogen ska även i framtiden vara tillgänglig för de boende i Vistaberg. Programområdet är cirka 28 hektar stort och begränsas i norr av Källbrinksskogen och i söder av det redan bebyggda Vistaberg. Då området kan komma att innehålla så mycket som bostäder reserveras en yta för förskola och skola. Där kan lokaler för upp till 300 barn komma att byggas. Efter programsamrådet fortsätter arbetet och planen förväntas antas första kvartalet POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

103 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2014/ (2) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen menar att när befolkningen i det aktuella området ökar och upp till 300 barn kan komma att gå i ny förskola och skola kommer detta att resultera i ökad belastning på kommunala anläggningar generellt. Därför är det viktigt att tillgången på fritids- och kulturanläggningar följer befolkningsutvecklingen. Den ökade exploateringen minskar tillgången till grönytor för rekreation och fritid. När antalet Huddingebor blir fler ökar också behovet av ytor för hela spektrat av fritidsaktiviteter som bedrivs i kommunen. Skogspartierna i det aktuella området nyttjas av flera idrotter. Bland annat orientering, ridsport och cykel, vilka alla kräver stora ytor för sitt utövande. Till detta kommer de fritidsmotionärer som använder de spår och leder som finns. Det är därför viktigt att hänsyn tas till detta i planeringen av området och att adekvata ytor öronmärks för fritidsaktiviteter. Behovet av mötesplatser för unga såväl som allmänna samlingslokaler ökar också i takt med befolkningsutvecklingen och detta bör också beaktas. Marina Högland Kultur- och fritidsdirektör Kicki Johansson Fritidschef Bilagor Remisshandlingar Beslutet delges Samhällsbyggnadsnämnden

104 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN MISSIV DATUM DIARIENR SIDA SBN (2) HANDLÄGGARE Johanna T Wadhstorp Programsamråd Detaljplan för Vista Skogshöjd Översänt för yttrande till Länsstyrelsen i Sthlms län Lantmäterimyndigheten Regionplanenämnden Kommunstyrelsen Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Socialnämnden Äldreomsorgsnämnden Huddinge Naturskyddsförening Friluftsfrämjandet Huddinge pensionärsråd Huddinge handikappråd Huddinge villaägarkrets Förpacknings- och tidningsinsamlingen Hyresgästföreningen i Huddinge Södertörns polismästardistrikt Skogsstyrelsen, region Stockholm SRV återvinning AB Stockholm Vatten AB AB Storstockholms lokaltrafik Södertörns Brandförsvarsförbund Södertörns Fjärrvärme AB TeliaSonera, Skanova Access AB Trafikverket Vattenfall Eldistribution AB Sakägare enligt fastighetsförteckning Berörda exploatörer För kännedom: Bygglovsavdelningen Gatu- och trafikavdelningen Gatu- och parkdriftsavdelningen Lantmäteriavdelningen KS utvecklingsavdelning Mark- och exploateringsavdelningen Miljötillsynsavdelningen Naturvårdsavdelningen Informationsavdelningen Info Huddinge POSTADRESS BESÖKSADRESS Huddinge kommun Sjödalsvägen 29 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Huddinge E-POST TELEFON OCH TELEFAX

105 Planhandlingar finns utställda i Tekniska nämndhuset, Sjödalsvägen 29 och tillgängliga på kommunens hemsida Skicka dina synpunkter till: eller: Huddinge kommun Samhällsbyggnadsnämnden HUDDINGE. Ange planärendets namn Vista skogshöjd Senast den 26 juni 2014 vill vi ha era synpunkter. Planhandläggare Johanna T Wadhstorp Tel: E-post: POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX (kundtjänst) E-POST OCH WEBB

106 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENR SIDA SBN (30) Planbeskrivning programhandling Program för Vista skogshöjd Vistaberg Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, maj 2014

107 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA SBN (30) Innehållsförteckning Planprogram... 3 Programmets syfte och huvuddrag... 3 Plandata... 3 Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden... 3 Tidigare ställningstaganden... 4 Översiktsplan... 4 Detaljplaner och förordnanden... 5 Planuppdrag för detaljplanen... 5 Planens förenlighet med miljöbalken... 5 Behovsbedömning... 6 Sammanfattning och motiverat ställningstagande... 7 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser... 8 Natur... 8 Mark och vegetation... 8 Naturvärden... 8 Geologiska förhållanden Hydrologiska förhållanden Bebyggelse Ljusförhållanden och lokalklimat Bostäder Landskapsbild Offentlig service Kommersiell service Lek och rekreation Gator och trafik Kollektivtrafik Parkering Förorenad mark Djurhållning Buller, vibrationer Teknisk försörjning Dagvatten Avfallshantering Energiförsörjning GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Ekonomiska frågor Tekniska frågor Administrativa frågor... 30

108 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA SBN (30) Planprogram Programmets syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att bygga bostäder med blandade bostadstyper och upplåtelseformer inom området Vista skogshöjd i Vistaberg. Området är idag oexploaterat och ligger strax norr om det bebyggda Vistaberg alldeles i gränsen till Källbrinksskogen. Programområdet var med i det program som tog fram för hela Vistaberg 2004 och benämndes då som område sju och åtta. Då förutsättningarna har förändrats sedan 2004, bland annat så anger projektplanen dubbelt så många nya lägenheter som var med i programmet, så tas ett nytt program för hela området. Syftet med planeringen är även att pröva möjligheten att få till en förskola/skola inom programområdet. Det finns ett behov av många förskoleoch skolplatser inom Vistaberg då majoriteten av de som flyttat in i området är barnfamiljer. Ambitionen med planen är att skapa en egen karaktär på Vista skogshöjd som blir en övergång mellan det tättbebyggda Vistaberg nere på ängarna och Källbrinksskogen i norr. Detta innebär att försöka bevara den kuperade terrängen där det går och behålla befintlig vegetation då det är en kvalitet i området. Vista Skogshöjd är idag obebyggt och består av flera höjder och en dalgång med skog och flera mindre våtmarker. Många efterfrågar närhet till natur och ett miljövänligt boende och Vista Skogshöjd har en möjlighet att erbjuda detta. Att bevara de naturliga funktionerna i området för till exempel dagvatten och redan uppväxta träd kan därför både bidra till hållbar miljö såväl som till gestaltningen. Då Vista skogshöjd idag används som ett rekreationsområde för de boende i Vistaberg ska det finnas naturliga och tydliga stråk genom området som leder till Källbrinksskogen. Skogen ska även i framtiden vara tillgänglig för de boende i Vistaberg. Det finns även behov av att skapa mötesplatser mellan de boende och utformningen av bebyggelsen ska uppmuntra till möten samtidigt som ytor sparas för lekplatser för att bidra till ett socialt liv i boendemiljön. Plandata Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden Programområdet är cirka 28 hektar stort och ligger i Vistaberg i Huddinge kommun. Området avgränsas i norr av Källbrinksskogen och i söder av det redan bebyggda Vistaberg. I väster går Talldalsvägen, och i sydöst går Vistavägen. Öster om planområdet ligger Huddinge centrum cirka 2 km bort.

109 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA SBN (30) Figur 1 Karta över programområdet med röd skraffering Kommunen äger tre fastigheter inom planområdet. På de två kommunala fastigheterna i sydväst, Vistaberg 3:64 och 3:377 kommer en markanvisningstävling att hållas för att få fram ett bra och välanpassat förslag till bebyggelse. Då fastigheterna ligger inom 400 meter från busshållplats på stamnätet kommer markanvisningstävlingen gälla för flerbostadshus. De övriga fastigheterna inom området ägs av privata exploateringsföretag medan en fastighet är familjeägd. Programområdet omfattar de privata och kommunala fastigheterna som kommer att bebyggas och avgränsas i norr av Källbrinksskogen som är kommunal. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Enligt den kommande översiktsplanen för Huddinge kommun, Översiktsplan 2030, som beräknas antas av Huddinge kommunfullmäktige i juni 2014, ska den mesta bebyggelseutvecklingen ske i kollektivtrafiknära lägen. På sikt kan då en större andel boende i Huddinge går, cykla eller åker kollektivt istället för att ta bilen. Vista skogshöjd ligger utmed det utpekade stamnätet för kollektivtrafik som går på Vistabergs allé och Talldalsvägen. Översiktsplanen säger att ca 400 meter från befintliga och tillkommande busshållplatser på stamnätet räknas området som ett sekundär bebyggelse- och förtätningsområden då bebyggelse räknas som kollektivtrafiknära.

110 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA SBN (30) Inom de sekundära bebyggelse- och förtätningsområdena vill kommunen få till mer och tätare bebyggelse. Där huvudvägnätet sammanfaller med kollektivtrafiknätet finns det även goda förutsättningar att få till en ökad funktionsblandning. Detta innebär att det finns en möjlighet att planera för handel eller andra verksamheter som kan finnas i bottenvåningen på flerbostadshus. Översiktsplanen 2030 talar även om att få till en bättre blandning av bostadsrätter, hyresrätter och äganderätter inom varje område. Därför ska ny planering försöka utjämna balansen av upplåtelseformer. Det är även möjligt att motivera avsteg från bullerriktlinjerna utmed kollektivtrafikstråk, med en turtäthet på minst 15 minuter och som ansluter till en spårstation. Bebyggelsen måste då uppfylla krav på utformning enligt bullerriktlinjerna i översiktsplanen. Detaljplaner och förordnanden Vista Skogshöjd saknar idag detaljplan men var en del av det övergripande program som togs fram för Vistaberg Områdena runt omkring har detaljplanerats och Vista Skogshöjd ligger i anslutning till detaljplanen Talldalen i sydväst som vann laga kraft och detaljplanen Vistabergs allé i söder som vann laga kraft I öster gränsar Vista skogshöjd till detaljplanen för Norr om Vistavägen som beräknas antas efter sommaren En anpassning till den detaljplanen kommer att ske när det gäller gator och dagvatten. I den västra delen av programområdet gäller schaktningsförbud. Planuppdrag för detaljplanen Projektet finns med i projektplanen för åren där kommunfullmäktige har beslutat vilka samhällsbyggnadsprojekt som kommunen ska arbeta med inom de närmsta tre åren. Figur 2 Planprogram för Vistaberg 2004

111 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA SBN (30) Planens förenlighet med miljöbalken Markanvändningen i planen är förenlig med bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden enligt 3 och 4 kap. Miljöbalken(MB). Vid planering ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt 5 kap 3 MB. Miljökvalitetsnormer meddelas av regeringen och är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft och miljön i övrigt om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Det finns i dag miljökvalitetsnormer för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Det bedöms inte finnas behov av att göra en miljöbedömning enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Betydande miljöpåverkan bedöms inte bli följden av planens genomförande. Behovsbedömning Enligt 4 kap.34 Plan- och bygglagen ska en miljökonsekvensbeskrivning(mkb) för en detaljplan upprättas om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Med beaktande av kriterierna i bilaga 2 och 4 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, ska kommunen göra en behovsbedömning och ta ställning till om ett genomförande medför en betydande miljöpåverkan eller ej. Planen Syftet med planprogrammet är att pröva möjligheten att bygga bostäder med blandade bostadstyper och upplåtelseformer. Området är idag oexploaterat och består till största delen av kuperad skogsmark. I områdets västra del finns en anlagd ridvolt, som i dagsläget används som upplageområde. Här finns även en gammal deponi av rivningsrester. Inom programområdet finns flera mindre våtmarker. En vägdragning planeras som kommer att påverka de våtmarker som ligger i dalgången. För att möjliggöra genomförandet av detaljplanen krävs dispens från markavvattningsförbudet, samt tillstånd till åtgärden. En dispens och tillståndsansökan till Länsstyrelsen, sker parallellt med programarbetet. Inom programområdet finns förorenad mark. Denna behöver åtgärdas innan marken är lämplig för bebyggelse av bostäder och förskola. De viktigaste miljöfrågorna att belysa är planens påverkan på befintlig natur och rekreation, markföroreningar, samt dagvattenpåverkan.

112 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA SBN (30) Platsen Programområdet bedöms inte ha höga naturvärden såsom nyckelbiotoper eller naturvärdesoblekt. Naturvärdena består framför allt i att området är oexploaterat, förekomsten av olika biotoper främst våtmarker, samt kontakten med Källbrinksskogen och Gömmarens naturreservat. Området fyller en viktig funktion för de närboende, en uppmärkt ridled genomkorsar området. Ur rekreationssynpunkt bedöms programområdet ha stor betydelse för närboende i allmänhet och för ryttare i synnerhet. Påverkan Detaljplanens genomförande innebär att skogen och skogskänslan försvinner och att området förändras till ett område med hus i park. Ytor för rekreation för de närboende minskar. Andra indirekta konsekvenser av en exploatering är en minskning av naturmark mot Källbrinksskogen och ett avbrott i grönstrukturen med barriäreffekt. För att minimera påverkan bör befintliga träd och mark bevaras där det är möjligt. Dalgångens vattenstråk bör behållas och i så stor utsträckning som möjligt, även omgivningens tillrinnande stråk. Den befintliga ridleden finns planerad i det stråk som passerar genom området och ytterligare stråk ska finnas som gör det lättare för Boende i hela Vistaberg att ta sig till Källbrinksskogen. För att skapa bättre möjligheter för de boende att mötas behövs lekytor anläggas som även kan användas av övriga Vistabergsbor. Befintliga våtmarksområden kan komma att påverkas. Generellt har våtmarker ett högt värde för den biologiska mångfalden. De är också viktiga kvävefällor och flödesutjämnare. Målsättningen är att bevara befintliga våtmarksområden så långt som möjligt. Avrinning av dagvatten från programområdet kommer att öka då den planerade anläggningen medför att planområdet får fler hårdgjorda ytor bland annat i form av vägar, takytor samt infarter. Målsättningen är att dagvatten ska omhändertas inom programområdet och att flödet ej ska öka nämnvärt jämfört med före exploatering. En dagvattenutredning har genomförts som bl.a. redovisar vilka ytor som krävs och som är lämpliga att spara för dagvattenhantering, samt ger förslag på åtgärder för att ej öka dagvattenflödet från programområdet. Åtgärdande av de befintliga markföroreningarna innebär en positiv påverkan på miljö och hälsa. Sammanfattning och motiverat ställningstagande Detaljplanen medför framför allt att befintlig skogsmark tas i anspråk för bebyggelse, vilket medför att ytor för närrekreation samt att naturmark mot

113 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA SBN (30) Källbrinkskogen minskar. Befintliga våtmarker inom programområdet kommer också att påverkas. Detaljplanens genomförande förutsätter att dispens för markavvattning samt dispens för åtgärden kan ges. Planprogrammets målsättning är att minimera påverkan genom att behålla dalgångens vattenstråk samt omgivningens tillrinnande stråk, samt bevara befintliga träd och mark i så stor utsträckning som möjligt. Med hänvisning till nedanstående miljöbeskrivning under rubriken Förutsättningar, förändringar och konsekvenser bedöms ett genomförande av planen inte medföra betydande miljöpåverkan. Upprättande av detaljplan behöver därför inte kompletteras med miljöbedömning enligt MB och PBL. Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Natur Mark och vegetation Programområdet består till största delen av kuperad skogsmark och ingår i ett något större område som finns med i Huddinges grönstrukturplan (1997). Där beskrivs området som Genomhuggen barr- och blandskog. Skogsbete med häst i östra delen. Små finare sumpskogsområden ligger insprängda här och var i sänkorna i området. Området är småkuperat. Flera välanvända stigar går genom området. Figur 3 Foto över programområdet inom vita markeringar Naturvärden Översiktlig naturvärdesinventering En översiktlig naturvärdesinventering av programområdet har genomförts i november 2013 och januari Inventeringen la tyngdpunkt på

114 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA SBN (30) förekomsten av signalarter och rödlistade arter. Terrängen är typisk för det södertörnska sprickdalslandskapet med högsta höjder omkring + 60 m (65 som högst) och som lägst + 31 m. Området domineras av en dalgång i öst västlig riktning mitt i området, med omgivande höjdpartier. Området har varit betydligt öppnare där vissa delar tidigare använts som betesmark och andra delar betesmark eller odlad mark. Både i västra delen, innan utfyllnadsområdet, och i östra delen finns det flera avskärande diken. På övrig mark har virkesuttag skett, körskador vittnar om detta, vilket innebär att träden inte är särskilt gamla och att den skogliga kontinuiteten har avbrutits. Inom programområdet bedöms det finnas normalt förekommande arter för regionen med tanke på områdets läge, storlek och biotoper. Programområdet bedöms inte ha kvaliteter i klass med nyckelbiotop eller naturvärdesobjekt. Vid inventeringen påträffades det inte några signalarter eller särskilda naturvårdsintressanta arter inom området, förutom spillkråka. Naturvärdena i programområdet består i att området är oexploaterat, förekomsten av olika biotoper främst våtmarker, samt kontakten med Källbrinksskogen och Gömmarens naturreservat. Figur 4 Ridleden märkt med rött och Elljusspåret utmärkt med gult i fotot. Programområdet markeras med cerise linje. Området som en del av kommunens övergripande grönstruktur Programområdet utgör en sydlig utlöpare till Källbrinksskogen som enligt Huddinge Natur (2012) höga natur- och friluftsvärden och är en viktig del i regionens grönstruktur. För att behålla Källbrinksskogens naturvärden får inte områdets hydrologi förändras och granskogspartierna ska lämnas för fri utveckling. Områdets storlek kan inte heller minskas utan att det får negativa konsekvenser på områdets ekosystem. Sydväst om programområdet ligger som är ett småskaligt kulturlandskap med ett nyrestaurerat vattendrag och artrika hagmarker.

115 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA SBN (30) Rekreation Programområdet genomkorsas av en uppmärkt ridled. Ridleden är frekvent använd och har anlagts och skötts av Huddinge kommun genom ett avtal med de privata fastighetsägarna. Området används förutom vid ridning troligen mest för skogspromenader, hundrastning och svampplockning. Ur rekreationssynpunkt bedöms programområdet ha stor betydelse för närboende i allmänhet och för ryttare i synnerhet. Bedömningsgrunder är områdets skogskänsla och närhet till omgivande bebyggelse samt den relativt nyanlagda ridleden. Konsekvenser av planläggning Detaljplanens genomförande innebär att skogen och skogskänslan försvinner. I och med att en exploatering förändrar landskapet, bland annat blir det mycket ljusare, kommer också de flesta arter inte att kunna fortleva i området. Detta gäller främst arter knutna till skog och våtmarker. Andra indirekta konsekvenser av en exploatering är en minskning av naturmark mot Källbrinksskogen och ett avbrott i grönstrukturen med barriäreffekt. Programområdet fungerar både som en del av Källbrinksskogen och som en buffertzon mot tätorten för Källbrinksskogens värdekärna. För att minimera påverkan bör befintliga träd och mark bevaras där det är möjligt. Dalgångens vattenstråk bör behållas och om möjligt även omgivningens tillrinnande stråk. Bebyggelse bör placeras i terrängen utan både plansprängning och eventuell uppfyllning av mark för att utjämna nivåskillnader. Avgränsningen av programområdet mot Källbrinksskogen bör ske genom en terränganpassad buffertzon då det ibland inte är lämpligt att ha en skarp gräns mellan skog och tomt. Geologiska förhållanden Marken inom programområdet består av berg fast jord. Jordarternas mäktighet är troligen begränsad och bedöms maximalt vara 3 meter. I programområdets sydvästra del finns en dalgång där lera överlagrar moränen. Hydrologiska förhållanden Programområdet är kuperat och vattnet avrinner främst från höjderna till den stora svackan i områdets centrala del. Österut avrinner vattnet mot detaljplaneområdet Norr om Vistavägen. Utifrån tidigare undersökningar och fältbesök samt studier av kartmaterial konstateras att grundvattennivåerna i sydöstra delarna av programområdet är höga. Det är troligt att även grundvattennivåerna i sydöstra delarna av planområdet är höga.

116 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA SBN (30) Figur 5 Våtmarksområden visas skrafferade inom programområdet Största delen av avrinningen går västerut mot Talldalsvägen och därefter vidare till Lövstadalen. Längs Lövstaån har åtgärder genomförts under 2011 för att utveckla vattendragets växt- och djurliv, förbättra åns möjligheter att på ett naturligt sätt rena vattnet samt förbättra möjligheterna att uppleva vattnet i landskapet. Dammar har anlagts och ån har fått ett slingrande förlopp för att fördröja och rena vattnet. Vattnet avrinner fortsatt via öppna diken och ledningar till Flemingsbergsvikens våtmark och vidare till sjön Orlången. Orlången ingår i Tyresåns sjösystem, ett sjösystem där Östersjön är slutrecipient. Orlången har ett mycket näringsrikt tillstånd och belastas med näringsämnen, främst fosfor. Det är viktigt att bidraget av näringsämnen inte ökar till sjön. I första hand bör påverkan från inkommande flöden begränsas. Avrinning av dagvatten från programområdet kommer att öka då den planerade anläggningen medför att planområdet får fler hårdgjorda ytor bland annat i form av vägar, takytor samt infarter. Det är viktigt att tillkommande hårdgjorda ytor minimeras så långt som möjligt och att förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten tas tillvara. Målsättningen är att dagvatten ska omhändertas inom programområdet och att flödet ej ska öka nämnvärt jämfört med före exploatering. Se vidare avsnittet dagvatten. Markavvattning Inom programområdet finns flera mindre våtmarker. Generellt har våtmarker ett högt värde för den biologiska mångfalden. De är också viktiga kvävefällor och flödesutjämnare. I Stockholms län råder generellt markavvattningsförbud och det krävs dispens från markavvattningsförbudet för att genomföra åtgärder som påverkar våtmarker. Prövningen av markavvattning sker i två

117 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA SBN (30) steg och görs av länsstyrelsen. Först krävs dispens från markavvattningsförbudet och sedan tillstånd till åtgärden. En dispens och tillståndsansökan sker parallellt med programarbetet. Figur 6 Sumpskogen mitt i dalgången. Vy mot väst Markavvattningsföretag Det finns flera markavvattningsföretag nedströms planområdet. I Lövstaåns dalgång, längs med Glömstadalens dike och Vistavägen. Markavvattningsföretaget sydöst om programområdet har avregistrerats hos miljödomstolen. Flödena till ett markavvattningsföretag är ofta reglerat och om de ändras måste en omfördelning av kostnadslängden ske i miljödomstolen. I det fortsatta planarbetet ska frågan beaktas. Bebyggelse Ljusförhållanden och lokalklimat Området är utformat med en tydlig höjd i söder, en öst-västlig dalgång strax norr om den och sedan stiger marken norrut. Detta gör att det kan bli skuggigt i dalgången. Utformningen ska studeras vidare under planarbetet så att den södra bebyggelsen inte skuggar den lägre bebyggelsen i norr. Bostäder Det finns ett stort behov av att bygga bostäder i Huddinge kommun då kommunen växer och inriktningen är att ta fram förutsättningar för 700 nya bostäder om året. Vistaberg är ett relativt nytt bostadsområde som planlagts och bebyggts sedan tidigt 2000-tal. Vista skogshöjd är den sista och nordligaste delen i det programmet. I kommunens projektplan finns beslutet att ta fram en detaljplan för området som kan ge nya bostäder. I nuläget finns endast ett enbostadshus som kommer att rivas för att ge plats för flerbostadshus.

118 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA SBN (30) Figur 7 Vistaberg. Fotograf Tomas Henriksson Vistaberg har blivit ett populärt område bland de boende och många barnfamiljer har flyttat in under åren. Det som är byggt är väldigt tätt och består mest av radhus, kedjehus, parhus och några få flerbostadshus. Ambitionen var att skapa en trädgårdsstad som definierades i ett framtaget program för hela området. Där stod att husen skulle stå nära gatan med entréer mot gatan för att skapa ett gatuliv. Trädplanteringar finns utmed gatorna men de flesta träden i området är nyplanterade och förändringen är rätt stor jämfört med hur området såg ut innan. Riktlinjerna i Översiktsplan 2030 har angett riktlinjerna för detta program. Detta innebär att programmet föreslår en tätare bebyggelse i de delar som ligger nära busshållplatserna och inom 400 meter från dem ska möjligheten att bygga flerbostadshus prövas. Den placering av förskola och skola som föreslås inom programmet ligger i hörnet av Talldalsvägen och den nya huvudgatan där de flesta kommer att passera på sin väg till och från området. Flerbostadshusen kommer till stor del att placeras på höjden i programområdets södra del. Där kommer de att få utsikt över området och goda solförhållanden. För att inte sticka upp alltför markant över området ska detaljplanen pröva hus med 3-4 våningar. De ska passa in väl i terrängen och i förhållande till varandra så att utemiljöerna blir genomtänkta och trivsamma att vara på för de boende. Husen ska bidra till ett levande område genom sin placering och utformning.

119 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA SBN (30) För kommunens två fastigheter i sydväst kommer en markanvisningstävling att anordnas under sommaren Tanken är att få in ett så bra förslag som möjligt på flerbostadshus och att låta vinnaren få köpa marken av Huddinge kommun. Figur 8 Markanvisningsområdet markerat med grönt Bortom 400-metersgränsen från busshållplats kommer bebyggelsen att vara en blandning mellan radhus, kedjehus och parhus. Ambitionen är att bostadstyperna ska blandas i alla kvarter inom programområdet för att skapa en så stor variation som möjligt. Landskapsbild Generellt för bebyggelsen inom Vista skogshöjd är att den ska anpassas så långt det är möjligt till befintlig terräng och förutsättningar. Området domineras idag av skog och lågpunkter längs med dalgången där vatten samlas. Ambitionen är att skogen ska fortsätta att vara närvarande i området även när det är bebyggt. Bostäderna ska anpassas till terrängen och uppväxta träd behållas så långt det är möjligt. Dagvattnet ska tas hand på ett naturligt sätt som möjligt och närheten till naturen ska genomsyra området och även lyftas fram på gemensamma ytor.

120 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA SBN (30) Figur 9 Exempel på radhus som är väl anpassade till terrängen. Projekt Prästgården på Värmdö av Arkitema Architects. Suterrängvåningar är lämpliga i stora delar av programområdet och hus med lösningar som bevarar naturen in på knuten ska eftersträvas. Placeringen och utformningen ska ge möjligheter till ett socialt liv i området. Samtidigt är det viktigt att markera gränsen mellan privat trädgård och den allmänna skogen och husen och gatan så att det är tydligt både för de boende och passerande var det allmänna dominerar och var det enskilda får ta plats. Med erfarenhet från bebyggelsen i Vistaberg ska ytor reserveras i området för lekplatser och mer spontana mötesplatser. För att få ett område trivsamt och attraktivt ska det kunna erbjuda något mer än bara boendemöjligheter. Tillgänglighet till bostadshus

121 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA SBN (30) Programområdet är på sina håll väldigt kuperat vilket kommer att ställa höga krav på utformningen av gator och bostäder så att de kan uppfylla tillgänglighetskraven. Gestaltning Under det fortsatta arbetet kommer gestaltningsprinciper att tas fram gemensamt med de olika exploatörerna i området. Tanken är att principerna ska hjälpa till att sätta en standard i området som är viktig för marknadsföringen av Vista skogshöjd. Med hjälp av gestaltning och god arkitektur kan bebyggelsen anpassas till platsen och bidra till området. Figur 10 Ängsnäs terrass i Huddinge. Fotograf Maja Brand Offentlig service I Vistaberg har det framförallt flyttat in barnfamiljer. Detta har inneburit att det finns ett stort behov av förskoleplatser och skolor i området generellt. Eftersom programmet kan komma att innehålla så mycket som nya bostäder så reserveras en yta på m 2 för förskola och skola. En sådan yta kan innehålla upp till 300 barn i en byggnad i två våningar. Byggnaden placeras i hörnet Talldalsvägen och det nya huvudstråket genom området vilket gör att det är det första man möter när du kommer till Vista skogshöjd. Den bör kunna användas för aktiviteter även efter skoltid vilket kan ge området en naturlig träffpunkt och gemensamhetslokaler. Byggnaden ska placeras utmed gatan med gård norr om byggnaden.

122 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA SBN (30) Figur 11 Område för förskola/skola markerat med blått i kartan Kommersiell service Det har visat sig att efterfrågan finns på kommersiell service i Vistaberg. Den närmsta finns idag ca 2 km bort i Huddinge centrum där ett större utbud av livsmedelshandel, butiker och annan kommersiell och kommunal service finns. Eftersom Vistaberg i stort är bebyggt bör möjligheten finnas att skapa lokaler för kommersiell service i bottenvåningarna på flerbostadshusen. Många passerar idag utmed Talldalsvägen och med de närliggande busshållplatserna bör det här finnas möjligheten att skapa service. I programmet För Vistaberg från 2004 har korsningen Vistabergs allé och Vistavägen pekats ut som lämplig för ett södervänt torg med handel. Lek och rekreation Inom bostadsbebyggelsen i området så kommer ytor reserveras för spontanlek, mötesplatser och iordningställda lekplatser. Med stor sannolikhet kommer det att flytta in barnfamiljer i området och det finns därför ett behov av den här typen av platser. I dag används programområdet mycket av de boende i närheten som har det som ett rekreationsområde. Det finns flera stigar inom området och det är tydligt att många barn leker här. Strax nordöst om området går ett elljusspår som börjar vid Källbrinks idrottsplats. Närheten till motionsspåret är en kvalitet i området och stråk genom Vista skogshöjd för gångtrafikanter ska vara tydliga så att det är lätt att ta sig till idrottsplatsen för de boende inom området och de boende i övriga Vistaberg.

123 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA SBN (30) Under planarbetet ska de viktigaste stigarna och gångstråken genom området identifieras så att de kan bevaras tillgängliga för de boende i Vistaberg och i Vista skogshöjd. Närheten till Källbrinksskogen är en stor kvalitet och det är viktigt att de boende inte känner att de är hindrade att ta sig dit. Gator och trafik Planområdet nås från Talldalsvägen som i sin förlängning leder till Glömstavägen antingen via Margaretavägen/Gustav Adolfsvägen eller Vistabergs allé/hageby allé. Figur 12 Karta över gatustrukturen runt programområdet Genom planområdet planeras en ny huvudgata som fördelar trafiken in i området. Den går från Talldalsvägen vid Bergavägen utmed den östvästliga dalgången till en ny gata som anläggs inom detaljplanen Norr om Vistavägen. Detta blir en uppsamlingsgata för hela området. Den kommer att innehålla flera funktioner; gång- och cykel, ridväg, dagvatten och biltrafik. Gatan blir därför mer som ett stråk genom området och kommer att utformas som ett parkstråk med mindre mötesplatser och trädplanteringar.

124 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA SBN (30) Figur 13 Exempel på en sektion som visar de funktioner som ska rymmas inom det genomgående stråket. I områdets östra del kommer bebyggelsen att vara glesare och man rör sig från den centrala delen av området. Här kommer det inte att finnas samma behov av gångbana på båda sidorna av gatan. Ridleden har även svängt av norrut mot Källbrinksskogen. Där kommer stråket troligen att smalna av och gå över i den vägbredd som är planerad inom planområdet för Norr om Vistavägen. Figur 14 Exempel på en sektion som visar de funktioner som ska rymmas inom den östra delen av det genomgående stråket. Inom området planeras också ett antal kommunala lokalgator att utföras för att trafikförsörja den nya bebyggelsen. De följer de sektioner som finns för kommunala gator inom Huddinge kommun. Separata gångbanor anläggs utmed de gator som har ett fler antal boende.

125 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA SBN (30) Figur 15 Exempelsektioner på lokalgator inom området Gång- och cykelbanan utmed huvudgatan ansluts till befintliga stråk utmed Talldalsvägen och Vistavägen. Det kommer även anordnas gena passager för gående på lämpliga platser inom området. Tvärs genom bebyggelseområdet kommer gångstråk att anläggas i nordsydlig riktning som gör att de boende inom Vistaberg på ett enkelt och tydligt sätt kan ta sig till Källbrinksskogen. Kollektivtrafik Idag trafikeras Talldalsvägen av buss 714 mellan Flottsbro och Huddinge Centrum. Hållplatsläge finns i korsningen Talldalsvägen /Bergavägen och utrymme finns att göra en till busshållplats på Vistabergs allé. Bussarna går idag inte med så hög turtäthet och sträckan till Huddinge centrum är inte särskilt gen. I planläggningen av området Rosenhill så planeras en bussgata gå genom området för att förbinda Vistaberg med pendeltågen i Huddinge centrum. Stråket utmed Talldalsvägen är föreslaget som en del av stamnätet för busstrafik i ÖP Detta innebär att kollektivtrafiken ska prioriteras på gatan för att göra den mer framkomlig och därmed attraktiv. På så sätt kan kollektivtrafiken få fler att välja bort bilen och därmed får bussen en förbättrad turtäthet.

126 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA SBN (30) Figur 16 Utdrag ur Översiktsplan 2030 med stamnät för kollektivtrafik utmärkt med rött. En fördjupad förstudie pågår för en spårväg på tvären genom Huddinge kommun, Spårväg syd. Den första sträckan på spårvägen ska gå mellan Flemingsberg och Skärholmen via Glömstadalen. Detta skulle innebära ett hållplatsläge ca 900 meter från programområdet. Pendeltågsstationen Huddinge centrum ligger ca 2 km från programområdet. Parkering Inom Huddinge kommun finns riktlinjer för hur många parkeringsplatser för bilar som ska finnas för varje bostad. Detta är beroende av bostadstyp och läge. Alla parkeringar ska ske inom den egna fastigheten. För flerbostadshus gäller att det ska finnas 9 parkeringsplatser per1 000 m 2 bruttoarea för boende och besökande. För enbostadshus är motsvarande siffra 1,5 parkeringsplatser per hus om det anordnas en gemensam parkering och 2 parkeringsplatser per hus om parkeringen är individuell. För cykel ska det finnas 25 parkeringsplatser för m 2 bruttoarea för boende och besökare. Cykelparkering ska finnas i anslutning till entréer, och göras attraktiv. Gärna väderskyddade, låsbara och att det finns möjlighet att låsa fast ramen. Förorenad mark Inom programområdet, på del av fastigheten Vistaberg 3:62 finns en gammal industrideponi av rivningsrester. En geoteknisk- och miljöteknisk utredning har genomförts år Enligt denna undersökning förekommer det ämnen i fyllningen inom området som bedöms utgöra en risk både avseende

127 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA SBN (30) människors hälsa och miljön på platsen, samt risk för spridning till omgivande miljö. Bedömningen görs att föroreningssituationen kräver åtgärd innan området bebyggs med bostäder. Till känslig markanvändning (KM) räknas t.ex. bostäder, lekplatser och odlingsmark. Eftersom marken planeras användas till bostäder och förskola/skola ska marken klara nivån KM samt relevanta riktvärden för grundvatten. En fördjupad riskbedömning med kompletterande miljöprovtagning i jord och grundvatten ska göras under planarbetet med hänsyn till planerad markanvändning. Djurhållning Väster om programområdet finns Lövsta gård med ridstall beläget, längs med Bergavägen. Närmsta avstånd till programområdet är ca 270 meter från stallbyggnad till planområdesgräns. Genom programområdet löper i dagsläget också en ridled. Målsättningen är att ridleden ska behållas men det pågår även en övergripande utredning över var ridledarna för Lövsta ridstall ska gå i framtiden. Figur 17 Fotograf Thomas Henrikson Hästhållning är ett betydelsefullt inslag i Lövstadalgången och Vistaberg. I det övergripande planprogrammet för Vistaberg gjordes bedömningen att det är möjligt att behålla hästhållning i begränsad omfattning i området. Betande hästar förstärker möjligheterna att bevara kulturlandskapet och dess lantliga miljö vilket är en positiv miljöfaktor för området. Många människor är dock allergiska mot djur varför hästar i området kan vara en negativ faktor. Skyddsavståndet mellan stall/ligghall och bostadshus/skolor bör vara cirka 200 meter för medelstora anläggningar (10-30 hästar) enligt Länsstyrelsen och Socialstyrelsen, dels för att hindra allergenspridning och dels för att undvika spridning av lukt och flugor. En bedömning av avståndet görs i varje

128 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA SBN (30) enskilt fall. Största risk för allergispridning från hästverksamhet sker via människor som varit i kontakt med djur och som därmed för med sig allergen via hår och kläder. I det fortsatta planarbetet ska denna fråga utredas, så att föreslagna skyddsavstånd upprätthålls. Buller, vibrationer De riktvärden som gäller för trafikbuller är: 30 dba ekvivalent ljudnivå inomhus 45 dba maxima ljudnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad 70 dba maximal ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Dessa riktvärden bör normalt inte överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad och/eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Enligt Huddinge kommuns översiktliga bullerkartläggning (Tyréns 2012) överskrids 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus 5-10 meter från vägkant. Figur 18 Vägtrafikbuller 4 m över mark För skolor/förskolor tillämpas Naturvårdsverkets rekommenderade riktvärden: 30 dba ekvivalent ljudnivå inomhus 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad Utomhusriktvärdet gäller för frifältsvärde utanför fönster och fasad samt för uteplatser lekplatser och balkonger vid permanentbostäder och undervisningslokaler. Programförslaget medför att trafiken kommer att öka till och från området, samt inom programområdet. Bussar trafikerar Talldalsvägen och vidare mot Vistabergs allé. Exempelvis kan området närmast Talldalsvägen behöva lämnas fri från bebyggelse (prickad mark) för att säkerställa att

/UNG- en digital mötesplats för unga i Huddinge

/UNG- en digital mötesplats för unga i Huddinge KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-08-03 KFN-2013/355.389 1 (6) HANDLÄGGARE Parkkali, Malin Malin.Parkkali@huddinge.se Kultur-och fritidsnämnden /UNG- en digital mötesplats

Läs mer

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V)

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-04-02 KS-2012/694.170 1 (3) HANDLÄGGARE Moritz, Marcel marcel.moritz@huddinge.se Kommunstyrelsen Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd 2013-02-04 KS-2013/166.173 1 (2) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda 0708-790 588 Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 avseende s brottsförebyggande råd Förslag till beslut s brottsförebyggande

Läs mer

Riktlinjer för Huddinge kommuns webbplatser remissvar

Riktlinjer för Huddinge kommuns webbplatser remissvar KULTUR-OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DIARIENR 1 april 2014 KS-2014/246.119 1 (2) HANDLÄGGARE Malin Parkkali 08 53 531 729 Malin.Parkkali@huddinge.se Kultur-och fritidsnämnden Riktlinjer för

Läs mer

Whistleblower-funktion i kommunen - motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof Olsson (MP), Birgitta Ljung (MP) och Marianne Broman (MP) remissvar

Whistleblower-funktion i kommunen - motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof Olsson (MP), Birgitta Ljung (MP) och Marianne Broman (MP) remissvar 5 augusti 2014 KFN-2014.202.119 1 (3) HANDLÄGGARE Annika Press 08-535 31 706 annika.press@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Whistleblower-funktion i kommunen - motion väckt av Marica Lindblad (MP),

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Ge kultur-och fritidsnämnden i uppdrag att i samarbete med Samkraft skapa en cykelverkstad för ungdomar - svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP)

Ge kultur-och fritidsnämnden i uppdrag att i samarbete med Samkraft skapa en cykelverkstad för ungdomar - svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-12-11 SN-2013/4277.629 KS-2013/783.629 1 (3) HANDLÄGGARE Kvist Lindgren, Zara Socialnämnden Zara.Kvist-Lindgren@huddinge.se Ge kultur-och fritidsnämnden

Läs mer

Bättre hantering av politiska handlingar - motion väckt av Birgitta Ljung (MP) och Marica Lindblad (MP)

Bättre hantering av politiska handlingar - motion väckt av Birgitta Ljung (MP) och Marica Lindblad (MP) 2015-07-27 NBN-2015/1864.90 1 (3) HANDLÄGGARE Balic, Johanna Johanna.Balic@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Bättre hantering av politiska handlingar - motion väckt av Birgitta Ljung (MP) och Marica

Läs mer

Webbriktlinjer för Huddinge kommun 2014 remissvar

Webbriktlinjer för Huddinge kommun 2014 remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DIARIENR 2014-04-29 AN-2014/147.119 KS-2014/246.119 1 (3) HANDLÄGGARE Erika Svärdh 08-535 312 05 erika.svardh@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Webbriktlinjer

Läs mer

Trångsund behöver en mötesplats för unga samt kultur- och föreningslokaler - svar på motion väckt av Emil Högberg (S)

Trångsund behöver en mötesplats för unga samt kultur- och föreningslokaler - svar på motion väckt av Emil Högberg (S) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 4 mars 2015 11 Paragraf Diarienummer KS-2014/1274.384 Trångsund behöver en mötesplats för unga samt kultur- och föreningslokaler - svar

Läs mer

Inrätta fond för sociala investeringar svar på motion väckt Britt Björneke (V).

Inrätta fond för sociala investeringar svar på motion väckt Britt Björneke (V). SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-04-15 SN-2013/903.710 1 (3) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 berit.heidenfors@huddinge.se Socialnämnden Inrätta

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner -12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och

Läs mer

Ett filter i huvet. är bättre än ett i datorn! Hur pratar jag med unga om sexuell utsatthet på internet?

Ett filter i huvet. är bättre än ett i datorn! Hur pratar jag med unga om sexuell utsatthet på internet? Ett filter i huvet är bättre än ett i datorn! Hur pratar jag med unga om sexuell utsatthet på internet? Hur ser ungas nätvardag ut? Internet är en naturlig del av ungas vardag. Användarna blir yngre och

Läs mer

Nya webbriktlinjer för Huddinge kommun

Nya webbriktlinjer för Huddinge kommun KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2014-08-06 KS-2014/246.119 1 (6) HANDLÄGGARE Erik Ferenius 08-535 301 94 erik.ferenius@huddinge.se Kommunstyrelsen Nya webbriktlinjer för Huddinge kommun Förslag till beslut

Läs mer

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-23 KFN-2014/344.387 1 (2) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats 08-535 317 37 Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om

Läs mer

c" :;J~~ l Utdragsbestyrkande: SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESDATUM 7 mars 2014 Demokrati- och mångfaldsberedning Nej

c :;J~~ l Utdragsbestyrkande: SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESDATUM 7 mars 2014 Demokrati- och mångfaldsberedning Nej STYRELSEN SAMMANTRÄDESDATUM 7 mars 2014 DIARIENUMMER KS-2014/60 SIOA 1 (10) Nämnd Demokrati- och mångfaldsberedning Offentligt sammanträde Nej Sammanträdesdag 7 mars 2014 Tid och plats Klockan 13:15-14:25,

Läs mer

Ansökan om projektbidrag - sommarfotbollsläger Flemingsberg

Ansökan om projektbidrag - sommarfotbollsläger Flemingsberg i HUDDINGE KOMMUN KUL TUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN T JÄNSTEUTLATANDE DATUM DIARIENR 2014-03-13 KFN-20 14/90.387 SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Wesslen, Mats 08-53531737 Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden

Läs mer

Bilpool svar på medborgarförslag ställt av Johanna Karlsson

Bilpool svar på medborgarförslag ställt av Johanna Karlsson KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-02-27 KS-2012/672.809 1 (4) HANDLÄGGARE Katarina Persson 08-53531397 Katarina.Persson2@huddinge.se Kommunstyrelsen Bilpool svar på medborgarförslag ställt av Johanna Karlsson

Läs mer

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativ, svar på motion väckt av Olof Olsson (MP)

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativ, svar på motion väckt av Olof Olsson (MP) SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-12-16 AN-2013/541.809 KS-2013/1166.809 1 (2) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 378 05 johan.andersson2@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Bryt

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

En revidering av HKF 8120 där bl.a. en avgift för tre dagars lån av hyrfilm avskaffas

En revidering av HKF 8120 där bl.a. en avgift för tre dagars lån av hyrfilm avskaffas KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-04-23 KFN-2013/82.689 1 (3) HANDLÄGGARE Jones, Nick Kultur- och fritidsnämnden Nick.Jones@huddinge.se En revidering av HKF 8120 där bl.a. en avgift

Läs mer

Policy för sociala medier

Policy för sociala medier 1 [7] Referens Marica Nordwall Policy för sociala medier Sammanfattning Policyn är tänkt som ett stöd och ge råd till dig som medarbetare i Botkyrka kommun när du deltar i sociala medier. I sociala medier

Läs mer

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen.

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen. -- FRYSHUSET I SKÄRHOLMEN TRIVSELENKÄT Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen. Linda Peltonen, Nabila Abdul Fattah, Hicham Souadi Innehållsförteckning

Läs mer

Socialnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENR SIDA 2013-02-05 SN-2012/5086.726 KS-2012/1085.

Socialnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENR SIDA 2013-02-05 SN-2012/5086.726 KS-2012/1085. 1 (3) HANDLÄGGARE Niklasson, Jon 08-535 378 69 Jon.Niklasson@huddinge.se Socialnämnden Samarbete mellan Kultur- och fritidsnämnden och Socialnämnden i frågor när det gäller kultur och idrottsverksamhet

Läs mer

Kommunstyrelsens förvaltnings åtgärder för förstärkt intern kontroll

Kommunstyrelsens förvaltnings åtgärder för förstärkt intern kontroll 2014-01-27 KS-2014/143.118 1 (6) HANDLÄGGARE Stenbacka, Patrick 08-535 302 88 Patrick.Stenbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltnings åtgärder för förstärkt intern kontroll Förslag

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

REMISSVAR: Motion väckt av Emil Högberg (S) med förslag för att förbättra företagsklimatet yttrande till kommunstyrelsen

REMISSVAR: Motion väckt av Emil Högberg (S) med förslag för att förbättra företagsklimatet yttrande till kommunstyrelsen DIARIENR 2014-02-26 SBN 2014-237 1 (5) HANDLÄGGARE Åke Andersson 08-535 364 06 Ake.andersson@huddinge.se Samhällsbyggnadsnämnden REMISSVAR: Motion väckt av Emil Högberg (S) med förslag för att förbättra

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

DATUM. Ansökan om projektbidrag, Sommarfotboll Visättra

DATUM. Ansökan om projektbidrag, Sommarfotboll Visättra [g] HUDDINGE KOMMUN KUL TUR- OCH FRITIDSNAMNDEN TJÄNSTEUTLATANDE DATUM DIARIENR 2015-05-08 KFN-2015/141.387 SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE WessiEm, Mats 08-535 317 37 Mats. Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden

Läs mer

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé Framtänk Norrbotten - en generationsöverskridande mötesplats för framtid och utveckling Sammanställning av diskussionscafé Sammanfattning Den 9 november 2013 arrangerades Framtänk Norrbotten på Nordkalotten

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Riktlinje för kriskommunikation

Riktlinje för kriskommunikation 1[7] Referens Marica Nordwall Mottagare Kommunstyrelsen Riktlinje för kriskommunikation Vad är kriskommunikation? Kriskommunikation är utbyte av information inom och mellan organisationer, medier, berörda

Läs mer

Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år?

Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år? Kulturutskottet Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år? Inledning/bakgrund: Många ungdomar i åldern 15-18 år saknar naturliga

Läs mer

Ansökan om projektbidrag - Välkommen till Cricket

Ansökan om projektbidrag - Välkommen till Cricket KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-04-23 KFN-2014/142.387 1 (2) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats 08-535 317 37 Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Förslag till framtagande av Aktivitetshus

Förslag till framtagande av Aktivitetshus UTREDNING 2013-04-04 Dnr: 2013-128 Förslag till framtagande av Aktivitetshus Sammanfattning Ungdomar har under ett antal år påtalat behovet av mötesplatser för unga i kommunen, ett aktivitetshus ska hjälpa

Läs mer

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter 2014-11-18 KS-2014/1418.109 1 (3) HANDLÄGGARE Yvonne.Sawert@huddinge.se Kommunstyrelsen Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Huddinge

Läs mer

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2014/859.181 1 (5)

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2014/859.181 1 (5) 2014-11-03 KS-2014/859.181 1 (5) HANDLÄGGARE Maria Sundblad maria.sundblad@huddinge.se Kommunstyrelsen Redovisa kostnaderna för mottagandet av flyktingar och invandrare i kommunen genom ett "Mångkulturellt

Läs mer

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Sammanfattning Detta dokument beskriver hur Kryssarklubbens nya webbplats skall tas fram. Planen är ett resultat av det arbete som gjorts av

Läs mer

Betänkandet Trängselskatt - delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) svar på remiss från finansdepartementet

Betänkandet Trängselskatt - delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) svar på remiss från finansdepartementet 2013-04-02 KS-2013/371.441 1 (5) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Betänkandet Trängselskatt - delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) svar på remiss

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionstyrelsens ansvar Sid 4 Administrativt centrum Region Öst och Mitt

Läs mer

Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport

Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport 2012-11-01 KS-2012/916.912 1 (7) HANDLÄGGARE Hanna Lundborg Hanna.Lundborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

ARBETSMATERIAL SLUTRAPPORT. Ny mötesplats för unga i Luleå

ARBETSMATERIAL SLUTRAPPORT. Ny mötesplats för unga i Luleå LULEÅ KOMMUN Version 1 (15) ARBETSMATERIAL SLUTRAPPORT - Ny mötesplats för unga i Luleå LULEÅ KOMMUN Version 2 (15) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 1.1 Målgruppen... 3 1.2

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier, Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunikationsteamet Diarienummer: 2014/KS0101 Datum: 2014-03-24 Version: 1.

Riktlinjer för sociala medier, Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunikationsteamet Diarienummer: 2014/KS0101 Datum: 2014-03-24 Version: 1. Riktlinjer för sociala medier, Lilla Edets kommun Framtagen av: Kommunikationsteamet Diarienummer: 2014/KS0101 Datum: 2014-03-24 Version: 1.0 Innehåll 1. Vad är sociala medier?... 3 2. Varför och när ska

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) Datum 2012-11-05 Projektplan Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) 2012 2 Projektplan Lupp 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Uppdragsgivare och uppdragstagare 3 2. Inledning och

Läs mer

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Sociala medier Facebook Twitter Instagram Pinterest Avenyn, Peter Tilling 2013 www.semseo.se MÅLSÄTTNING

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Rutin för användning av sociala medier. Beslutad av Kommundirektören 2010-11-24. Reviderad 2012-12-14. Reviderad 2014-06-13

Rutin för användning av sociala medier. Beslutad av Kommundirektören 2010-11-24. Reviderad 2012-12-14. Reviderad 2014-06-13 Rutin för användning av sociala medier Beslutad av Kommundirektören 2010-11-24 Reviderad 2012-12-14 Reviderad 2014-06-13 Dnr KK13/451 2/8 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Vad är sociala medier?...

Läs mer

2011-04-21. Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0

2011-04-21. Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0 2011-04-21 Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Medborgarnas behov...3 Hur och när kan sociala medier användas?...3 Representant för Örebro kommun...3

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och brottsbekämpning. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och brottsbekämpning. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och brottsbekämpning på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars attityder

Läs mer

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Inledning Vi ska utveckla en ny webbplats på www.svenskscenkonst.se. Vårt mål är att ha en ny webbplats färdig att användas fullt

Läs mer

Svar på motion om!t-kommunikation samt marknadsföring riktad mot unga i Sala

Svar på motion om!t-kommunikation samt marknadsföring riktad mot unga i Sala SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2012-11-08 ~I.ANDLI!'TG 26 (37) ~JR 72 2012 252 Svar på motion om!t-kommunikation samt marknadsföring riktad mot unga i Sala Dnr 2012/45 INLEDNING

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND 1 (5) Finsamförbundet ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND IDEBESKRIVNING Utgångspunkter Sedan den 1 februari 2011 har i form av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

Läs mer

-------1--...1 SUNDA MENINGSFULLA AKTIVA REFLEKTERANDE TRYGGA ANSV ARSFULLA BARN. S-M-A-R-T -A Barn familjedaghem i segeltorp AB

-------1--...1 SUNDA MENINGSFULLA AKTIVA REFLEKTERANDE TRYGGA ANSV ARSFULLA BARN. S-M-A-R-T -A Barn familjedaghem i segeltorp AB S-M-A-R-T -A Barn familjedaghem i segeltorp AB SUNDA MENINGSFULLA AKTIVA REFLEKTERANDE TRYGGA ANSV ARSFULLA BARN -~--~ -- - - ---, HUDDINGE I

Läs mer

Remiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V)

Remiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-25 GN-2013/67.710 1 (3) HANDLÄGGARE Lindh, Hans-Erik 08-535 36015 Hans-Erik.Lindh@huddinge.se Gymnasienämnden Remiss Inrätta fond för sociala investeringar -

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling 2009-10-14 Rev 2009-11-24 Rev 2010-05-20 Rev 2010-06-02 Kommunens författningssamling Kommunikationspolicy för Österåkers kommun Fastställd av Kommunfullmäktige den 14 juni 2010, 12. (dnr KS 2009:109 105)

Läs mer

Smart cykling svar på motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof Olsson (MP), Birgitta Ljung (MP) och Andreas Novotny (MP)

Smart cykling svar på motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof Olsson (MP), Birgitta Ljung (MP) och Andreas Novotny (MP) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-09-04 KS-2013/122.150 1 (5) HANDLÄGGARE Patrick Stenbacka Patrick.stenbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Smart cykling svar på motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

Använda sociala medier

Använda sociala medier linköpings universitet Använda sociala medier Råd till dig som arbetar på Linköpings universitet LiU EXPANDING REALITY PRODUKTION: Linda Carlén Hallström, Elin Karlsson och Sara Råsberg. Fotografer: David

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret 2015-03-19 Eva Åström RAPPORT Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret Bakgrund I budget 2014 framgår att en satsning skulle göras för att öka tillväxten i kommunen genom en samlad strategi.

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och straff på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars

Läs mer

Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring AB genom förvärv av aktier i en riktad nyemission

Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring AB genom förvärv av aktier i en riktad nyemission KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 16 juni 2014 13 Paragraf Diarienummer KS-2014/760.109 Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring

Läs mer

Redovisning av upphandling av HVB för unga 13 20 år där beroendeproblematik eller kriminalitet är huvudorsak till placeringen

Redovisning av upphandling av HVB för unga 13 20 år där beroendeproblematik eller kriminalitet är huvudorsak till placeringen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-12-02 SN-2014/4109.183 1 (3) HANDLÄGGARE Maria Jonsson 08-535 300 00 maria.jonsson@huddinge.se Socialnämnden Redovisning av upphandling av HVB för unga 13 20

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Riktlinjer för användning av sociala medier 2013-05-20

Riktlinjer för användning av sociala medier 2013-05-20 Riktlinjer för användning av sociala medier 2013-05-20 Tyresö kommun / 2013-05-20 2 (5) Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för användning av sociala medier...3 2 Upphovsrätt...4 3 Hantering av inkomna synpunkter,

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

Resultat Invånardialog. Tillgänglighet i kommunala idrotts- och fritidsanläggningar

Resultat Invånardialog. Tillgänglighet i kommunala idrotts- och fritidsanläggningar Resultat Invånardialog Tillgänglighet i kommunala idrotts- och fritidsanläggningar 1 Panelfråga om tillgänglighet i kommunala idrotts- och fritidsanläggningar I Kungsbacka kommun arbetar vi aktivt med

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

Ett mångkulturellt samhälle

Ett mångkulturellt samhälle Slutredovisning Ett mångkulturellt samhälle 2013 Slutredovisning Att genom kunskap om sociala medier ge människor förutsättningar för ett rikare liv. Studiefrämjandet Södra Lappland Projektledare Anne

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011 Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Om enkäten Enkäten om hur kommunerna använder sociala mediar är den första

Läs mer

Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet

Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2014-08-27 KS-2014/897.609 1 (4) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Grundskolenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-13 GSN-2015/233.610 1 (4)

Grundskolenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-13 GSN-2015/233.610 1 (4) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-05-13 GSN-2015/233.610 1 (4) HANDLÄGGARE Hjelm, Per 08-535 360 71 Per.Hjelm@huddinge.se Grundskolenämnden Svar på motion - Ta fram riktlinjer för Huddinges framtida

Läs mer

Reviderade riktlinjer för Feriepraktik 2015

Reviderade riktlinjer för Feriepraktik 2015 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-01-08 GN-2014.335.603 1 (2) HANDLÄGGARE Lilliestråle, Caroline Caroline. Lilliestrale@huddinge.se Gymnasienämnden Reviderade riktlinjer för Feriepraktik 2015 Förslag

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

och utbildningsförvaltningen

och utbildningsförvaltningen BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-23 FSN-2013/352.809 1 (3) HANDLÄGGARE Kurki, Margareta 08-535 363 11 Margareta.Kurki@huddinge.se Förskolenämnden Bryt köttnormen

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

Handbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten

Handbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten Handbok för webbpublicister Medicinska fakulteten Innehåll 1. Inledning 1.1 Mål 1.2 Fakultetens ansvar 1.3 Publicistens ansvar 1.4 Webben som kommunikationsmedel 2. Så skapar du en bra webbplats 2.2 Skriva

Läs mer

Sociala medier. #val14 #svpol #eupol #ep2014

Sociala medier. #val14 #svpol #eupol #ep2014 Sociala medier #val14 #svpol #eupol #ep2014 Samtalens betydelse är beroende av hur väl de samverkar med annan väljarpåverkan Samtal Arrangemang Direktkontakt Webb/ Sociala medier Väljare 2014 Media Direktreklam

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Projektplan, teaterqlan

Projektplan, teaterqlan Projektplan, teaterqlan 1.1 Projektbenämning TeaterQlan 1.2 Projektgrupp Malimo Productions har tre medarbetare. Det är Mario Frost, Linnéa Forsberg och Mona Wallin Utefter kvalifikationer och personliga

Läs mer

Riktlinjer för fritidsklubbar

Riktlinjer för fritidsklubbar Utlåtande 2006: RIV (Dnr 324-572/2006) Riktlinjer för fritidsklubbar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Riktlinjer för fritidsklubbar för elever i skolår 4-6 i Stockholm fastställs

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

2012-12- l O. Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j<... (M) om ökad risk rör kvalitetsbrister' irörskolan

2012-12- l O. Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j<... (M) om ökad risk rör kvalitetsbrister' irörskolan Kommunfullmäktige i Huddinge 10 december 2012 2012-12- l O Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j

Läs mer

Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun

Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-15 FSN-2014/92.119 1 (4) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Förskolenämnden Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun Förslag

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer