SLUTRAPPORT. Projektutvärdering. Qliv
|
|
- Lucas Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SLUTRAPPORT Projektutvärdering Qliv
2 Projekt Qliv Främja kvinnors företagande NyföretagarCentrum, Tillväxtverket, Regionförbundet Sörmland, Länsstyrelsen, Europeiska regionala utvecklingsfonder, Kvinnors företagande stärker Sverige Projektansvarig: Birgit Båvner Processledare: Catarina Berglund, Anne Hofstedt, Åsa von Heland, Inger Wickman Rapport: Helena Andersson Tack till alla som medverkat i Qliv och bidragit till konceptutveckling av stöd till företagare!
3 Ur Sörmlandsstrategin 2020: Drivkraften att starta företag har traditionellt varit svag i Sörmland. En förändring håller på att ske, speciellt bland ungdomar. Majoriteten av de som startar företag är män men andelen kvinnor ökar i allt större utsträckning. 1 Det finns goda möjligheter att utveckla det regionala innovationssystemet i Sörmland. Det finns en potential att utveckla fler idéer till innovationer på marknaden. En av de stora utmaningarna är att öka kommersialiseringen. Entreprenörer och innovatörer ska erbjudas ett professionellt stöd genom hela innovationsprocessen, från idé till kommersiell framgång. 2 1 Sörmlandsstrategin 2020, sid 51 2 Sörmlandsstrategin 2020, sid 53 3
4 Inledning Qliv startades 1 maj 2013 och löper fram till 31 december Det är ett brett paraplyprojekt som samlar flera underprojekt med skilda målgrupper, geografisk placering och utvecklingsnivåer. Det gemensamma målet för projektet är att, i linje med nationellt jämställdhetsarbete och Sörmlandsstrategin 2020, främja kvinnors företagande i Södermanlands län. Utöver detta är Qlivs syfte att parallellt med den faktiska stödverksamheten även vara konceptutvecklande och samordna existerande stödorganisationer i regionen. De olika delprojekten varierar i omfattning, bredd och frekvens. I konceptutvecklingen har var och ett avpassats efter existerande utvecklingsnivå. Detta innebär att vissa delmoduler är i pilotfas där andra mer kan beskrivas vara i implementeringsfas. Projektet Qliv är ett samarbete mellan region Sörmlands fyra NyföretagarCentrum med Östra Sörmland som projektägare. Genom att utveckla gemensamma stödmodeller och samordna de resurser och organisationer som finns gynnas tillväxten i regionen, företag utvecklas snabbare och blir mer produktiva. Enskilda företagare så väl som regionen i stort främjas av denna typ av stödutveckling. Denna rapport är en utvärdering av Qliv och avsikten med rapporten är att dokumentera de skilda moduler som utförts under huvudprojektet samt att i möjligaste mån ge utvecklingsförslag. Målsättningen med rapporten är sålunda att dokumentera men även att konceptutveckla stöd genom exempel, verktyg och arbetsmodeller för framtida projekt vars syften och målgrupper är likvärdiga Qlivs främjande av företagare i tillväxt, höja inflödet i nya företagargrupper och brobyggande i utveckling av företagare och stödorganisationer. 4
5 Innehållsförteckning Del 1. Bakgrund Qliv Del 2. Projektets utförande Del 3. Projektets moduler 3.1 Introduktion till svenskt företagande för invandrarkvinnor 3.2 Business School 3.3 Mentorgrupper 3.4 Föreläsningar 3.5 Ung och Eget 3.6 Growing business Boot Camp Del 4. Summering och slutsatser Appendix bilagor och källförteckning Tack till alla medverkande Sidnr
6 Del 1. Bakgrund Qliv Ett mål för region Sörmland är att tillväxten ska blomstra, näringslivet utvecklas och förnyas samt att regionen ska vara attraktiv för företagare. För att göra detta möjligt finns flera strategier uppsatta i Sörmlandsstrategin Några av strategierna fokuserar på ökat inflöde av nya företagare från nya företagargrupper, andra fokuserar på utveckling av företagarstöd. Projektet Qliv riktar sig till grupperna invandrarkvinnor och unga kvinnor inom segmentet öka inflödet. I segmentet vidareutveckling av befintliga företag är målgruppen kvinnliga företagare. Ett led i ökad jämställdhet i alla delar av samhället är Främja kvinnors företagande ett program initierat av Tillväxtverket. Avsikten med programmet är att bidra till att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv genom att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor. 1 Målgrupp för programmet är kvinnor som vill utveckla sina företag och kvinnor som vill starta företag. Programmet vänder sig också till aktörer som arbetar för att främja företagande, företagsutveckling och regional tillväxt, till exempel genom rådgivning och finansiering. 2 Qliv är en del i Tillväxtverkets beskrivna program. Idag startar fler kvinnor företag än tidigare och i NyföretagarCentrums tillströmning till rådgivning finns fler kvinnor än män. Trots detta utvecklas de kvinnliga företagen långsammare med avseende på omsättning och antal anställda. Statistik från 2011 visar att av region Sörmlands företagare är kvinnor medan är män. Forskning visar också att unga kvinnor inte ser företagande som ett alternativ till anställning i lika hög grad som män. Sveriges jämställdhetspolitik har som mål att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar till makt att forma samhället såväl som sina egna liv. En väg till att ta makt över sitt eget liv och tillskansa sig inflytande i samhället är som egen företagare. Men för att förnya regionens näringsliv behövs mer än främjande av kvinnligt företagande, det behövs också ett ökat inflöde av nya företagare från flera grupper. Bland invandrare finns kompetenser och erfarenheter inom företagande som på ett mer effektivt sätt än idag kan tas tillvara. En gemensam modell för samordning av och stöd till befintliga [kvinnliga] företagare är följaktligen nödvändig, likväl som modeller för underbyggande och ökande av inflödet av nya företagare från grupperna ungdomar och invandrade. Qlivs projektorganisation består av Sörmlands fyra NyföretagarCentrum och projektet är förankrat hos Almi Stockholm Södermanland, de 4 noderna i Södermanland, Ung Företagsamhet i Södermanland, Mälardalens Högskola, Östsvenska Handelskammaren, samtliga kommuner i regionen Eskilstuna, Strängnäs, Katrineholm, Flen, Vingåker, Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta kvinnliga Resurscentra i Sörmland, Coompanion och Oppinova. 1 Tillväxtverkets hemsida, Främja kvinnors företagande 2 Tillväxtverkets hemsida, Främja kvinnors företagande 6
7 Uppsatt mål Det konkreta uppsatta målet med Qliv var att fler kvinnor startar företag inom alla, även otraditionella, områden. Utvecklingen av dessa ska ske snabbare än tidigare både med avseende på produktivitet och på antal anställda, vilket i sin tur genererar tillväxt till regionen. Qliv ska resultera i en tydlig modell för kontinuerligt stöd till företagare i hela utvecklings- och tillväxtkedjan där alla aktörer inom sektorerna starta, driva och utveckla företag ska känna till varandras aktiviteter och samverka. Intentionen har således varit att Qliv framarbetar stödet till företagare genom att sammanfoga, ta tillvara och vidareutveckla existerande modeller samt att samverka och bygga broar mellan företagsfrämjande aktörer. Projektmodellen ska ses som ett led i att utforma hållbart företagarstöd parallellt med utveckling av stödorganisationer. Utförandet av projektmodellen ska ses som ett flödesschema genom kedjor av aktiviteter skapas synergier och genomförandet utarbetas efterhand baserat på de behov som framträder hos målgrupperna. Grundtanken är att detta arbetssätt leder till en modell för hållbart stöd till företagare i olika utvecklingsnivåer vilket främjar tillväxt i framtiden. Boot Camp Av kvinnliga entreprenörer för kvinnliga entreprenörer Driver du eget företag till 100% och vill fortsätta utvecklas? Boot Camp är för dig som är redo att låta ditt företag växa. Branscher skiljer sig åt men behoven och frågorna du som egen företagare ställs inför är till stor del likvärdiga, som exempelvis att anställa, att sälja på annan marknad än Sverige, att få större utväxling av marknadsföring, att ta in delägare. Boot Camp tillför expertkunskap genom rutinerade sakkunniga inom olika områden och inspirerar genom förebilder som delar med sig av sina personliga erfarenheter september Boot camp 10 oktober Återträff Mentor under ett år Under två intensiva dagar deltar du i ett krävande och utvecklande program. Därefter matchas du ihop med en mentor som följer ditt företags tillväxt och mognande under ett år. Du som deltar i Boot Camp kommer att lägga tid och stort engagemang och du kommer att dela med dig av dina egna erfarenheter till gruppen. För mer information och anmälan, kontakta oss! Catarina Berglund, Strängnäs Åsa von Heland, Nyköping
8 Del 2. Projektets utförande Qlivs övergripande gemensamma riktlinje är att främja kvinnligt företagande och öka inflödet av nya företagare till regionen. På det operativa planet har detta inneburit att projektet delats in i sex moduler. Detta för att kunna rikta kvalitativt stöd till olika målgrupper med varierande utvecklingsnivå. Grundtanken är att de olika modulerna ska haka i varandra som kugghjul och därmed minska det glapp som har observerats och konstaterats mellan befintliga stödfunktioner till företagare. Uppställt projektinnehåll är inflödesaktiviteter, gruppaktiviteter, utveckling och utbildning samt affärsutveckling. Förenklat beskrivet kan projektets operativa utförande delas in i två segment. Det ena har gått ut på att öka inflödet få in fler grupper i företagande, det andra har varit att stödja och vidareutveckla kvinnliga företagare på olika nivåer. På grund av att de olika modulerna konceptutvecklingsmässigt befinner sig på olika nivåer blir följaktligen utförandet olika omfattande. Omfattningen av projekten beror också på bredd och djup och i den följande slutrapporteringen och utvärderingen kommer detta att vara synligt i form av dokumentationens omfång. Vissa moduler har ett frekvent och detaljerat upplägg vilket syns i flertalet utförda aktiviteter. Andra moduler har verkat mer långsiktigt i syfte att bygga upp en strategi för hur stödet på effektivast vis ska riktas till respektive målgrupp. Öka inflöde Två segment 1. Öka inflöde 2. Vidareutveckla Som beskrivits tidigare är det av vikt för tillväxten bland företag i regionen att tillvarata befintliga kompetenser samt öka inflödet av nya företagargrupper. Två av dessa målgrupper är invandrare och ungdomar. Till dessa två målgrupper riktas specifikt varsin modul i Qliv. I modulen Introduktion till svenskt företagande invandrarkvinnor har fokus legat på att anpassa, utforma och genomföra starta eget-kurser för invandrarkvinnor i Katrineholm, Vingåker och Flen. Detta för att tillvarata de befintliga kompetenser invandrare för med sig. Ung och Eget är rubriken på modulen som riktar sig till gymnasieungdomar som är i entreprenördelkursen i sin utbildning. De skolor som deltagit i konceptutvecklingsprojektet Ung och Egen inom Qliv är Realgymnasiet, Nyköpings Enskilda Gymnasium, Gymnasieskolan Nyköping Strand Utbildningscentrum, Nyköpings Gymnasium. Syftet med modulen är att öka medvetandet hos ungdomar om NyföretagarCentrums erbjudanden och om vilka möjligheter som finns för den som vill starta och driva eget företag. Några av aktiviteterna för ungdomarna har varit inspirationsföreläsningar, workshops i att skapa, forma och vidareutveckla en affärsplan och ansvar för monter på mässa Näringslivsdagen samt deltagande på julmarknad. 8
9 Vidareutveckla I detta segment är målgruppen företagarkvinnor som kommit olika långt i sin utveckling och tillväxt. Föreläsningar, Business School, Mentorgrupper och Growing Business Boot Camp är namnen på segmentets fyra moduler. Föreläsningar har riktat sig till en bred målgrupp både geografiskt och branschmässigt. Arbetsmodellen har varit att bjuda in brett och lyfta fram förebilder, inspirera, knyta samman nätverk och skapa nya kontaktytor. Syftet med modulen är att forma starka gränsöverskridande nätverk och stärka områden där kvinnor upplever sig ha svårigheter relaterat till att vara kvinna och företagare. I modulen Business School får företagare som nyligen startat arbeta för att utveckla sig själva och sina företag. Varje tillfälle av Business School innehöll sju träffar med föreläsningar och seminarier i workshopform inom olika ämnen. Business School erbjöds vid upprepade tillfällen till företagare i Nyköping, Flen och Katrineholm. Mentorgrupper är en konceptutveckling av NyföretagarCentrums ordinarie mentorprogram, med skillnaden att starta mentorprogram kontinuerligt i mindre grupper i stället för färre starter med större grupper. Detta för att öka utfallet och delaktigheten samt för att i största möjliga mån erbjuda mentor när företagaren är redo och i rätt utvecklingsfas. Modulen Growing Business BootCamp är en helt behovsanpassad intensivprocess med uppföljningstillfällen och som avslutas med påkoppling av mentor. Målgruppen är engagerade kvinnliga företagare som visat stark strävan till tillväxt och utveckling. Grundliga inventeringar av deltagarnas behov har lett fram till det faktiska modulinnehållet. 9
10 Del 3. Projektets moduler I denna del av rapporten presenteras var och en av de 6 modulerna under följande rubriker: 1. Bakgrund 2. Operativt utförande 3. Projektledningens reflektion och utvärdering 4. Summering Då modulernas upplägg inte ser likadana ut och de befinner sig på olika utvecklingsnivåer är följande dokumentering ojämn i omfång. Vissa moduler är mer omfattande än andra och dessa har därför fler och varierade rubriker. 10
11 3.1 Introduktion till svenskt företagande för invandrarkvinnor Ur Sörmlandsstrategin 2020: Utrikes födda, i synnerhet kvinnor, har även efter lång tid i Sörmland en lägre sysselsättningsgrad än personer födda i Sverige. Höga kunskapskrav samt diskriminering är trösklar för etablering på arbetsmarknaden. I gruppen invandrare återfinns såväl analfabeter som människor med mycket hög utbildning." 1 "Länets aktörer bör bli bättre på att identifiera och inrikta stöd till grupper av potentiella företagare och företag som står inför expansion. Många människor som är födda i andra länder har erfarenhet av entreprenörskap. Detta är en resurs som regionen bättre kan ta tillvara i arbetet med att förändra attityder till entreprenörskap. 2 1 Sörmlandsstrategin 2020, sid 31 2 Sörmlandsstrategin 2020, sid 52 11
12 3.1.1 Bakgrund Introduktion till svenskt företagande för invandrarkvinnor har arrangerats i Katrineholm, Vingåker och Flen. Denna modul handlar inte om en entreprenörskapsutbildning, utan en slags översättning och introduktion till att driva företag i Sverige. Genom att skräddarsy workshops som riktar sig till företagare i startskedet och göra dessa tillgängliga för invandrarkvinnor med företagarerfarenhet från sitt hemland, tillvaratas och tillgängliggörs befintliga kompetenser till regionen. På individnivå får dessa kvinnor, där flertalet upplevt begränsningar på arbetsmarknaden, tillfälle att ta makt över sin egen arbetssituation Operativt utförande Introduktion till svenskt företagande för invandrarkvinnor uppskattas till totalt 30 timmar med max 5 timmarspass per tillfälle, dvs. totalt 6 st tillfällen per grupp och deltagare. Introduktionen till svenskt företagande har genomförts enligt följande program: Bolagsformer, företagsregistering och moms Val av bolagsformer Skatt och avgiftsanmälan Moms Affärsplanen - ditt viktigaste dokument Att bygga en affärsidé Alla rubriker för en komplett affärsplan Vi lär oss skilja på resultat och balansrapporter Ansvaret som din egen arbetsgivare Arbetsgivaravgifter/egenavgift - historik. Lämpligt försäkringsskydd för dig och ditt företag. Trygghet och sparande Entreprenörskap där framgången finns i ditt huvud Planerad marknadsföring Exempel på marknadsaktiviter som gett framgång. 12
13 3.1.3 Projektledares reflektion Intresset bland invandrarkvinnor har varit mycket stort. Då någon liknande introduktion till svenskt företagande inte erbjuds i dagsläget har det varit mycket lätt att rekrytera deltagare. Många av kvinnorna har i sina hemländer drivit företag och har en önskan om att fortsätta med detta även i Sverige. Totalt har ett femtiotal kvinnor deltagit och projektledare har sett och kartlagt vad som saknas för att dessa kvinnor skall kunna gå vidare som egna företagare. De problem projektledare upplevt är att hitta förvaltning inom de olika kommunerna som är beredd att stå för kostaden för denna skräddarsydda företagarintroduktion. Av de kommunala instanser som tillfrågats är det ingen som tycker sig ha ansvaret för dessa frågor. Ett argument som framkommit från några tjänstemän har varit tveksamheter runt huruvida kvinnorna ska klara av att leva på en mindre typ av verksamhet. Projektledningen befarar att denna uppfattning hos tjänstemän sannolikt är baserad på levnadsstandard utifrån svenska normer Summering Satsningen på introduktion till svenskt företagande för invandrarkvinnor visade sig mycket uppskattad av målgruppen. Antalet platser som erbjöds motsvarade inte intresset och därför står flera idag på kö för nästa omgång, om resurser kan frigöras för sådan. De inställningar som projektledare uppfattat hos tjänstemän inom förvaltningar aktuella som möjliga finansiärer av dylika projekt föranleder att beräkningar bör göras både ekonomiska såväl som socioekonomiska. Denna typ av process kan borga för en överlappning mellan företagarerfarenheter från andra länder och det svenska företagarsystemet. De inställningar som vederbörande tjänstemän uppvisat pekar också mot att samtal bör föras med berörda förvaltningar inom kommunerna för att reda ut begrepp och normer inom området. Detta för att underlätta att likvärdiga projekt implementeras i ordinarie verksamhet. Upplägget av introduktion till svenskt företagande föll väl ut och deltagarna upplevde att de växte som individer av att få tillfälle att använda sina erfarenheter och kompetenser. Att få tillfälle att lära känna fler i samma målgrupp, samt bilda nätverk var också mycket uppskattat. Då flertalet av kvinnorna befinner sig i en situation av arbetslöshet eller på praktikplatser i kommunens regi var det mycket positivt att få ett sammanhang att vistas i som baseras på den egna kompetensen. 13
14 3.2 Business School Ur Sörmlandsstrategin 2020: De befintliga företagen ska uppmuntras att växa och ta till sig nya förutsättningar och innovationer. Entreprenörer och innovatörer ska erbjudas ett professionellt stöd genom hela innovationsprocessen, från idé till kommersiell framgång. 1 1 Sörmlandsstrategin 2020, sid 54 14
15 3.2.1 Bakgrund Business School har inom projektet Qliv erbjudits i Katrineholm, Flen och Nyköping. Grundidén är att kvinnor som har en idé, och som antingen är i fasen av att starta företag eller just har startat, ska få stöd på ett tidigt stadium. Detta sker genom att företagaren i workshops får arbeta med sig själv och sitt företag och utveckla affärsidén. Upplägget går ut på sju tillfällen av kunskapsöverföring i workshopform inom skilda ämnen. Business School kan beskrivas som ett samlat krafttag, en slags start up, där syftet är att företagarna får docka sin egen idé, sig själv och sitt företag till de delar som är kritiska i en företagsstart. Genom att integrera den befintliga modellen Business School i projektet sammanförs konkret kunskapsöverförande företagsstöd med andra typer av stöd. Där de olika modulerna överlappar och dockar in i varandra är Business Schools roll att utveckla i basala faser relevanta för alla branscher och för företagare på olika grundnivåer. Workshopämnen är förbestämda och baserat på deltagarnas kunskapsnivå och utgångssituation skräddarsys nivån för att på effektivast möjliga vis svara mot rådande behov i gruppen. Mål med Business School Ge deltagare struktur i sitt företagande och stärka företagsidentiteten. Att deltagaren på goda grunder kan fatta beslut om hur hen ska gå vidare. Att deltagaren tillägnar sig ökad kunskap och träning i att bli en bättre marknadsförare och säljare. Att deltagaren får energi, kunskap, tro, drivkraft och en rejäl knuff framåt i sin personliga och sitt företags utveckling. Att deltagaren kommer ett steg närmare förverkligandet av sina visioner och får större förutsättning att ta sitt företag vidare i den riktning hen önskar. Efter deltagande i hela eller delar av Business School är målsättningen att de medverkande har fått en grund som borgar för att möta sina kunder, nya samarbetspartners och eventuella finansiärer mer professionellt. Framförallt när det gäller erbjudandet, marknadsföring, försäljning, ekonomi och juridik. 15
16 3.2.2 Operativt utförande Arbetsmetoden bygger på att utveckla sig själv och sitt företag både individuellt och i grupp. Processen genomfördes under 6 månader och innebar koncentrerat arbete i workshopform. Arbetet präglas av tillåtande klimat och en öppen attityd som främjar växande och utveckling. Upplägget bygger till viss del på att deltagarna är beredda att dela med sig i gruppen av egna erfarenheter. Detta förutsätter en inte alltför stor grupp för att alla ska känna sig trygga och kunna bidra efter bästa förmåga. Metoden workshops innebär bland annat att deltagarna får ge och ta emot värdefull respons till och från varandra i gruppen. Genom detta arbetssätt synliggörs exempelvis vad kunder skulle kunna lockas av i företagets erbjudande, hur företagaren uppfattas vid pitch och kundmöten och om företagets varumärke verkligen signalerar det som avses. Business School leds övergripande av en processledare. Därutöver ges kompletterande föreläsningar av personer med spetskompetens inom olika kunskapsområden och olika branscher. Utöver att det är inspirerande att lyssna på personer med egenupplevd rutin och erfarenhet, är det också skillnad på teori och praktik. Tidigare utvärderingar av Business School har visat att deltagare värderar högt att få lyssna på och fråga personer som själva är verksamma inom respektive område. Varje omgång av Business School innefattar 7 tillfällen om 3 timmar. Följande är rubrikerna och ämnen för de olika delarna. 1. Du och affärsidén Arbete utifrån att deltagarens affärsidé kan förklaras på ett enkelt och attraktivt sätt. Påbörjar arbetet med grunderna för att pitcha affärsidé, samt startar upp visionsarbetet för varje individ och dennes företag Vart ska visionen ta dig och företaget, vilka mål jobbar du mot? 2. Sälj & Marknadsföring Hur kommunicerar deltagaren med sina kunder och sin marknad? Vad bör hen tänka på när det gäller den egna marknadsföringen. Hur, var och när ska du kommunicera? För att marknadsföringen och marknadskommunikationen ska fungera effektivt behöver målsättningen med själva marknadsinsatsen vara tydlig Vad är det du vill uppnå med din marknadskommunikation? Många upplever säljsituationen som svår. Övergripande samtal om försäljning, varvat med teori, individuellt arbete och diskussioner. 16
17 3. Juridiken i mitt företag & kundrelationer Detta tillfälle handlar mycket om tips och råd vid olika avtalsformer, samt övriga juridiska frågor som deltagaren ställts eller kommer att ställas inför i sitt företagande. Att bygga kundrelationer är en konst, att vårda och behålla sina kunder är en ännu större utmaning. Förtroende skapar lojalitet och en god relation till kunden är alltid central. Att vårda sin kundrelation leder till det långsiktiga samarbete som så många eftersträvar. Vad är viktigt att känna till och tänka på i förhållandet till sina kunder? Ser det olika ut beroende på vilken bransch och verksamhet företaget verkar inom? 4. Företagets identitet Fortsatt arbete med företagets vision och framtid. Vilka möjligheter och begränsningar har deltagaren i sitt företagande. Vad står företaget för, vad signalerar företaget/företagaren till sina kunder? Arbete med kärnvärden och värdeord för deltagarens företag i syfte att närma sig sin företagsidentitet och värdegrunden i sitt företag. Dessutom fler verktyg för att jobba fram en säljande presentation och pitch för affärsidé och företaget. 5. Internetmarknadsföring Deltagarna får insikt i digital marknadsföring, webb, e-post, sociala medier och sökmotoroptimering som av många anses vara måste för dagens företagare. 6. Företagets Ekonomi Fokus och fördjupning inom företagets ekonomiska bit. Att läsa, reflektera och analysera ekonomiska rapporter med affärsnyttan i fokus. Vad du bör tänka på samt tips och råd som är användbara i vardagen. 7. Presentation & Pitch Det avslutande deltillfället innebär skarpt läge, att pitcha och presentera sitt företag samt att få återkoppling och feedback på detta från övriga gruppen, utifrån ett kundperspektiv. Att kunna kommunicera sin idé på ett professionellt, övertygande och säkert sätt är fundamentalt för att lyckas som företagare. 17
18 Ord från deltagare: Min tanke var att det var en bra mix av olika kunskapsområden samt att få träffa likasinnade som också har eller håller på att starta eget. Mycket engagerade deltagare och föreläsare har bidragit till ett bra helhetsintryck. Jag deltog i Business School för att få mer kött på benen. Mer information av lite av varje. Känna sig säkrare på att göra rätt, rätt prisbild, rätt målgrupp, få ett nätverk genom övriga deltagare. Jag har framförallt lärt mig: 1. Våga ta betalt! 2. Var ditt företag! Ha en röd tråd genom allt du gör och säger! 3. Utgå alltid från kundens behov! Jag valde att delta i Business School då jag var helt ny med eget företag. 1. Här blir man medveten om vad man inte vet. 2. Man får tips från de som har gjort det och man får råd och värdefulla kontakter. 3. Man får nya kamrater från en massa olika branscher som man har kvar som bollplank och kollegor. De olika delarna i Business School varierade i kvalitet men totalen gav en bra bild om vad det innebär att driva eget företag. 18
19 3.2.3 Projektledares reflektion Det konkreta resultat som projektledare upplevt med Business School är att deltagarna fått en skjuts i sitt företagande. För någon har det även inneburit en insikt om att de inte ska driva företag. Business School har också resulterat i ökade nätverk med både företagare i samma fas som deltagarna själva, samt etablerade företag. I några fall initierades samarbeten och leads till potentiella kunder. Därutöver har projektledare noterat stärkta självförtroenden som företagare samt att deltagare fått en bättre uppfattning av vilka frågor som behöver ställas och tas tag i och vart du som företagare kan vända dig. På grund av att Business School inom Qliv spridits bredare än tidigare blev ytterligare erfarenhet att formatet inte bara passar för nyregistrerade företagare/fasen innan företagande, utan också kan fungera väl för den företagare som kommit en bit på väg. Med finslipning och behovsanpassning kan workshopserien mycket väl appliceras även till företagare på fler nivåer än den allra första Summering Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns goda argument att fortsätta att driva formen Business School riktat till målgruppen nya företagare/stadiet innan företagare. Formatet kan också med förmodat gott resultat även avpassas till företagare på högre nivåer och i andra utvecklingsstadier. Grundtanken inom Business School är att företagarna arbetar mentalt med sig själva och sitt företag, att omvärdera, ta nya grepp, bli säkrare i sin affärsidé är fruktsamt även för den mer erfarne. 19
20 3.3 Mentorgrupper Ur Sörmlandsstrategin 2020: Entreprenörskap är förmågan hos individer att skapa nya ekonomiska möjligheter, förverkliga idéer eller expandera sin verksamhet. Det är viktigt att skapa positiva attityder till att starta och driva företag. Därför behövs insatser som ökar intresset för entreprenörskap och som stimulerar nyfikenhet och upptäckarlust." 1 1 Sörmlandsstrategin 2020, sid
21 3.3.1 Bakgrund NyföretagarCentrum arbetar med utvecklingsstödet mentorer i sin ordinarie verksamhet. Det som skiljer ordinarie mentorgrupper från modulen Mentorgrupper inom projektet QLIV, är att den senare har ett övergripande syfte att vara konceptutvecklande. Målgruppen för modulen Mentorgrupper är nya företagare (adepter) och etablerade och mogna företagare (mentorer), dessa matchas ihop med varandra i adeptmentorpar och som sedan ingår i mentorgrupper med ca 5-6 par/grupp. En avsevärd skillnad gentemot ordinarie mentorverksamhet har varit att konceptet med mentorgrupper, där flera adept mentorpar följs åt under 1 år har testats. Målsättningen är att uppstart av dessa mindre mentorgrupper ska ske på en kontinuerlig bas vid de tidpunkter då 5-6 par är startklara och kan samlas ihop. Detta innebär att grupperna blir mindre än vad som tidigare varit fallet, istället för mentorpar rör det sig om 5-6 par. Syftet med detta är att öka och maximera utbytet, kunskapen, kompetensen och kontakt- och nätverksytorna. De mindre grupperna främjar också större delaktighet från framförallt adepterna vid varje grupptillfälle. I de gemensamma träffarna i mentorgruppen är fokus att dela och dela med sig av erfarenheter och lärdomar i dialog, i motsats till det mer lyssnande i biosittningsform som kan uppstå i för stora grupper. Mellan gruppträffarna ses adept och mentor enskilt för egna samtal ca 6 8 gånger. Ytterligare en skillnad är att det i ordinarie mentorskapsverksamhet endast går att gå in i mentorskap vid två tillfällen per år, vilket innebär långa väntetider för en del adepter. I denna utvecklade form blir mentorverksamheten mer dynamisk och i större utsträckning behovsanpassad. Förväntat resultat: Större flexibilitet och möjlighet att erbjuda fler adepter möjlighet till mentor när de är i rätt fas i sin verksamhetsutveckling. När aktuella dilemman och erfarenheter delas vid gruppträffarna får varje adept möjlighet att träffa och ta del av de andra adepternas mentorer och deras feedback och input. Effektiv samverkan där gruppdynamiken tillför ytterligare en dimension i adeptmentorskapet, något som kan bidra till utvecklingen av både de nyetablerade och de mogna företagen. Exempelvis kan nya samarbeten som har potential att skapa nya produkter, tjänster och koncept formas genom att synergieffekterna av att flera företagare möts och delar idéer och erfarenheter utnyttjas. 21
22 3.3.2 Operativt utförande Processorganisationen har varit följande: Rekrytering av nyetablerade företagare som önskar en mentor via rådgivare på NFC. Samla 5-6 stycken och i grupp genomföra en gruppträff för att starta upp gruppen. Träff nr 2 med adepterna. Matchning av adept och mentor sker i samverkan mellan rådgivare på NFC och processledaren. Träff med mentorerna för att de ska få träffa varandra, få information om upplägg och syfte med mentorgrupperna, samt information och diskussion kring vad mentorskapet innebär. 4 stycken gruppträffar med adepter och mentorer genomförs därefter för att ta del av gruppens kraft, för att dela och delge respektive pars erfarenheter, för att fylla på nya tankar, idéer och energi till adept-mentorparen, samt skapa större kontakt- och nätverksytor. Uppföljning och utvärdering av respektive mentorgrupp. Uppföljning och utvärdering av projektet. 22
Webbversion. SLUTRAPPORT Projektutvärdering. Qliv
Webbversion SLUTRAPPORT Projektutvärdering Qliv Projekt Qliv Främja kvinnors företagande 2013-05-01 2014-12-31 NyföretagarCentrum, Tillväxtverket, Regionförbundet Sörmland, Länsstyrelsen, Europeiska regionala
Läs merProjektplan. Lönsamhet och attityder steg 2
Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen
Läs merVERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015
VERKSAMHETSPLAN 2016 -beslutad av styrelsen december 2015 Tillväxt Gotland har 2015 påbörjat en förändringsprocess kallat projekt Branschsamverkan. I ett första av totalt tre år har föreningen börjat utveckla
Läs merKvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa
KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och
Läs merAdeptens åtagande. Vad innebär begreppen adept och mentor? Adeptens funktion är att. Mentorprogrammets upplägg. Mentorns åtagande
SFÖ:s mentorprogram Syfte och mål SFÖ arbetar för god yrkesetik och ökat erfarenhetsoch kunskapsutbyte mellan professionella översättare. Mentorverksamheten är avsedd att ge nya medlemmar stöd i att komma
Läs merHallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer
Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar
Läs merVi investerar i framtida tillväxt. Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa
Vi investerar i framtida tillväxt Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa En partner för tillväxt Entreprenörskap och nytänkande har lagt grunden till många
Läs merUng Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10
Ung Företagsamhet Dalarna Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Program 09:00 Presentation Introduktion av UF Kaffe Affärsidé Grupp/UF-företag Affärsplan Lunch Driva Avveckla Kaffe UF-lärarrollen Avslutande
Läs merMentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med
Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling
Läs merAnställningsbar i tid
Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.
Läs merUngdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete
I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade
Läs merNäringslivsstrategi för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs
Läs merRegionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten
1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs mer2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4
Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merskola och arbetsliv i samverkan
skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är
Läs merDET ÄR LÄTT ATT GÖRA SKILLNAD!
DET ÄR LÄTT ATT GÖRA SKILLNAD! UNG FÖRETAGSAMHET GÖTEBORGS PARTNERPAKET 2017/2018 Ung Företagsamhet (UF) ger barn och ungdomar möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap
Läs merPOPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014
POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag
Läs merGymnasieskolan och småföretagen
Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad
Läs merFÖRELÄSNING TRANSFER DANIEL NORDSTRÖM 2012-10-24
FÖRELÄSNING TRANSFER DANIEL NORDSTRÖM 2012-10-24 VARFÖR ANVÄNDA EXTERNA FÖRELÄSARE? Praktisk tillämpning av teoretiska begrepp Synliggöra kopplingen till arbetsmarkanden Medvetengöra olika yrkesytgångar
Läs merUtvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning
Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merEntreprenörskap i skolan
Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.
Läs merVåga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och
Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet
Läs merRÅDGIVARGUIDE ALLT DU BEHÖVER VETA SOM RÅDGIVARE TILL ETT UF-FÖRETAG.
RÅDGIVARGUIDE ALLT DU BEHÖVER VETA SOM RÅDGIVARE TILL ETT UF-FÖRETAG. Ung Företagsamhet utbildar unga i entreprenörskap. Tack för ditt engagemang för Sveriges framtid. Vi vill börja med att tacka dig
Läs merstärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet
1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 2007-09-04 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv i Sve de stärk Kvinnors
Läs merKulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet
Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av
Läs merPlan för näringsliv och arbete
Plan för näringsliv och arbete 2017-2018 Så skapar vi förutsättningar för fler jobb Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner. En av utmaningarna Fler jobb,
Läs merBoost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!
Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra
Läs merAtt stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad
Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för
Läs merUNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!
UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden
Läs merFOTO: ISTOCK MENTORBANKEN
S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att
Läs merUtveckla ditt företag i Hedemora
Utveckla ditt företag i Hedemora Inger Wilstrand, VD Hedemora Näringsliv AB Attraktiva Hedemora Ett näringsliv som präglas av engagemang och bredd I Hedemora går det ett företag på var tionde invånare.
Läs mer- en del i programmet Att främja kvinnors företagande
Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte
Läs merRegional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande
Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap
Läs merLUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA
En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...
Läs merFördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Läs merFrämja kvinnors företagande Värmlands län
1(5) Näringsliv Ingela Bönström Brusgård Främja kvinnors företagande 2007-2009 Värmlands län Förteckning över samtliga beviljade projekt under programperioden 2007-2008-2009 Beviljade projekt 2007 - Offentliga
Läs merProgram för mentorprojekt
Program för mentorprojekt Upprättat av en arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen 2000-05-22 Program för mentorprojekt Upprättad av: Arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen Datum: 2000-05-22 Innehåll sida 1 Inledning
Läs merStiftelsen Minerva Kyrkbacksvägen 8 791 33 Falun Tel 023 15911 info@minerva.nu www.minerva.nu
Projektet Job Innovation är ett innovativt projekt som stödjer arbetssökande personer som är synsvaga eller har ett rörelsehinder. Projektet pågår under 2010-2012 och har som mål att metoder och resultat
Läs merAffärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen
Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merstärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet
1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv 2008-03-28 i Sve Kvinnors företagande
Läs merNyanländas företagande
Enskild motion MP1608 Motion till riksdagen 2018/19:1398 av Maria Ferm m.fl. (MP) Nyanländas företagande Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda
Läs merVälkommen till Svenska ESF-rådet
Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt
Läs merRÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT
OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca
Läs merUppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap
Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat
Läs merKompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor
Läs merStrategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010
Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor
Läs merVidedal för Framtida Malmö
Videdal för Framtida Malmö Vi har varit med om en resa. Kanske en annan resa än vad som var tänkt från början. Det har blivit annorlunda än om det inte funnits något projekt. Men vi vet inte ännu vad det
Läs merMötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013
Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar
Läs merStrategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet
Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att
Läs merÅterredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06
Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag
Läs merCOACHING - SAMMANFATTNING
. COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling
Läs merUtvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011
Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Bakgrund Hösten 2010 lämnade Ung Företagsamhet i Halland in en projektansökan till Region Halland och kommunerna i Halland. Den innefattade en projektansökan
Läs merTROSSEN. Vill bidra till:
Ett långsiktigt koncept för samverkan mellan skola och arbetsliv inom privat och offentlig sektor Vill bidra till: företagens behov av kompetent arbetskraft att öka förståelsen för företagens roll i samhället
Läs merSV Gotland Strategisk plan
SV Gotland Strategisk plan 2018-2022 SVs värdegrund SVs vision Så skall vi uppfattas SV Gotland är en attraktiv samarbetspartner som har en verksamhet som berör, utvecklar och berikar människor i lokalsamhället.
Läs merEuropeiska socialfonden
Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna
Läs merKalendarium läsåret 2015/2016 Ung Företagsamhet i Östergötland UF-företagande
Kalendarium läsåret 2015/2016 Ung Företagsamhet i Östergötland UF-företagande Anmälan kommer att krävas till flera av nedanstående aktiviteter och vissa har även platsbegränsning. Vi skickar ut separata
Läs merRapport Projekt Affärsutveckling
Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009
Läs merAKTIVITETSUTVÄRDERING
AKTIVITETSUTVÄRDERING BUSINESS TALK - TURNÉN 2012 FÖR DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2012 GENOMFÖRANDE Aktivitet: Business Talk Turnén (Arvika, Filipstad, Forshaga, Hagfors, Kristinehamn)
Läs merSvar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv
Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden
Läs merUng Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013
Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013 Historik Etableringen i Sverige Tre drivande personer och ett antal lyckliga sammanträffanden gjorde att Ung
Läs merNäringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Läs merFörverkliga din företagardröm!
Förverkliga din företagardröm! Dags att gå vidare med din idé! Du får hjälp med att starta eller utveckla ditt företag. Välkommen med din ansökan senast 19 maj. www.kickstart2011.se Västerås Science Park
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merVerksamhetsplan Näringslivsutskottet
Verksamhetsplan Näringslivsutskottet Näringslivsutskottets övergripande mål är att stärka kontakten mellan utbildningarna som tillhör PULS och arbetslivet genom det arbete som utskottets arbetsgrupper
Läs merSlutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014
Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser
Läs merHANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE
HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen
Läs merAdeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers
Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets
Läs merLokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Läs merBUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med?
BUSINESS START Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Inkubera Business Start ger dig möjlighet att tillsammans med oss förädla din idé och få mer kunskap om vad det innebär att starta ett eget företag.
Läs merUNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!
UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden
Läs merJÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU!
JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU! JÄMSTÄLLD ARBETSMARKNAD JÄMSTÄLLDHET SÅ HÄR GÖR DU! Winnet Skåne vill stärka handlingskraften för att arbeta med jämställdhet i praktiken och bjuder därför in till en rad lunchworkshops
Läs merkarriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv
karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv BAKGRUND Karriärtorget har utvecklats med stöd av Samhällskontraktet, ett samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun
Läs merUtvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014
Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.
Läs merLönebildnings processen
Lönebildnings processen Utbildnings förvaltningen Från och med hösten 2014 Namn: Lotta Gylling Datum: 2014-05-15 Utbildningsförvaltningen Styrcykel/Årscykel dec jan Vårterminen börjar Medarbetarsamtal
Läs merKalendarium aktiviteter för UF-lärare & skolledare läsår 2016/2017 Senast uppdaterad 1 juni Med reservation för ändringar.
Kalendarium läsåret 2016/2017 Ung Företagsamhet i Östergötland Processutbildningen UF-företagande Anmälan kommer att krävas till flera av nedanstående aktiviteter och vissa har även platsbegränsning. Vi
Läs merKompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-11-06 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor bestående
Läs merProjekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund
Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare
Läs merSammanfattning av Workshop om validering 15 november
2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både
Läs merSkola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv
Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt
Läs mer2011-11-21. 1 Inledning
2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege
Läs merSlutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet
Diarienummer 19-8003/08 Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2009-06-11 Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska varor Projektet Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska
Läs merFramtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020
Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan
Läs merIHM Ledarutveckling Resultat i affären.
IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut
Läs merEn lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland
En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar
Läs merDOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Folkets Hus, Göteborg den 7 december 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Överenskommelsen Regeringskansliet Idéburna organisationer inom det sociala området Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merOrdförande har ordet
Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker
Läs mer1 (6) Utfärdare, telefon Datum Utgåva Reg nr. Marie Ahlqvist,
1 (6) Mottagare LEGS Projektledare: via Madeleine Söderstedt Östsam: Joakim Kärnborg Nutek: Conny Olander Caréne Andersson, Anders Bengtson, Pernilla Fogelklou, Roland Johansson, Marianne Hellman, Margrit
Läs merAktivitetskalender läsåret 2018/2019 Ung Företagsamhet i Östergötland
Aktivitetskalender läsåret 2018/2019 Ung Företagsamhet i Östergötland Processutbildningen UF-företagande Anmälan kommer att krävas till flera av nedanstående aktiviteter och vissa har även platsbegränsning.
Läs merC5 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:351 av Helena Lindahl m.fl. (C) Kvinnors företagande Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kursen entreprenörskap,
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merMentorskapsprojektet i Göteborg
2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009
Läs merPersonalidé Arvika kommun
Personalidé Arvika kommun Personalidé Kommunens vision Arvika en attraktivare kommun med strategiska mål och strategier beskriver kommunens långsiktiga inriktning och politiska vilja. För att nå vår vision
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merVAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?
VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en
Läs merUtvärdering SKNT:s årskonferens i Umeå 27-29/5 2015
Utvärdering SKNT:s årskonferens i Umeå 27-29/ 20 Antal svarande: 7 stycken Har du tidigare deltagit i SKNT:s årskonferens? 44 st 27 st Vad tyckte du om Årskonferensens olika delar? Programinnehållet 4,4
Läs mer