SLUTRAPPORT. Projektutvärdering. Qliv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTRAPPORT. Projektutvärdering. Qliv"

Transkript

1 SLUTRAPPORT Projektutvärdering Qliv

2 Projekt Qliv Främja kvinnors företagande NyföretagarCentrum, Tillväxtverket, Regionförbundet Sörmland, Länsstyrelsen, Europeiska regionala utvecklingsfonder, Kvinnors företagande stärker Sverige Projektansvarig: Birgit Båvner Processledare: Catarina Berglund, Anne Hofstedt, Åsa von Heland, Inger Wickman Rapport: Helena Andersson Tack till alla som medverkat i Qliv och bidragit till konceptutveckling av stöd till företagare!

3 Ur Sörmlandsstrategin 2020: Drivkraften att starta företag har traditionellt varit svag i Sörmland. En förändring håller på att ske, speciellt bland ungdomar. Majoriteten av de som startar företag är män men andelen kvinnor ökar i allt större utsträckning. 1 Det finns goda möjligheter att utveckla det regionala innovationssystemet i Sörmland. Det finns en potential att utveckla fler idéer till innovationer på marknaden. En av de stora utmaningarna är att öka kommersialiseringen. Entreprenörer och innovatörer ska erbjudas ett professionellt stöd genom hela innovationsprocessen, från idé till kommersiell framgång. 2 1 Sörmlandsstrategin 2020, sid 51 2 Sörmlandsstrategin 2020, sid 53 3

4 Inledning Qliv startades 1 maj 2013 och löper fram till 31 december Det är ett brett paraplyprojekt som samlar flera underprojekt med skilda målgrupper, geografisk placering och utvecklingsnivåer. Det gemensamma målet för projektet är att, i linje med nationellt jämställdhetsarbete och Sörmlandsstrategin 2020, främja kvinnors företagande i Södermanlands län. Utöver detta är Qlivs syfte att parallellt med den faktiska stödverksamheten även vara konceptutvecklande och samordna existerande stödorganisationer i regionen. De olika delprojekten varierar i omfattning, bredd och frekvens. I konceptutvecklingen har var och ett avpassats efter existerande utvecklingsnivå. Detta innebär att vissa delmoduler är i pilotfas där andra mer kan beskrivas vara i implementeringsfas. Projektet Qliv är ett samarbete mellan region Sörmlands fyra NyföretagarCentrum med Östra Sörmland som projektägare. Genom att utveckla gemensamma stödmodeller och samordna de resurser och organisationer som finns gynnas tillväxten i regionen, företag utvecklas snabbare och blir mer produktiva. Enskilda företagare så väl som regionen i stort främjas av denna typ av stödutveckling. Denna rapport är en utvärdering av Qliv och avsikten med rapporten är att dokumentera de skilda moduler som utförts under huvudprojektet samt att i möjligaste mån ge utvecklingsförslag. Målsättningen med rapporten är sålunda att dokumentera men även att konceptutveckla stöd genom exempel, verktyg och arbetsmodeller för framtida projekt vars syften och målgrupper är likvärdiga Qlivs främjande av företagare i tillväxt, höja inflödet i nya företagargrupper och brobyggande i utveckling av företagare och stödorganisationer. 4

5 Innehållsförteckning Del 1. Bakgrund Qliv Del 2. Projektets utförande Del 3. Projektets moduler 3.1 Introduktion till svenskt företagande för invandrarkvinnor 3.2 Business School 3.3 Mentorgrupper 3.4 Föreläsningar 3.5 Ung och Eget 3.6 Growing business Boot Camp Del 4. Summering och slutsatser Appendix bilagor och källförteckning Tack till alla medverkande Sidnr

6 Del 1. Bakgrund Qliv Ett mål för region Sörmland är att tillväxten ska blomstra, näringslivet utvecklas och förnyas samt att regionen ska vara attraktiv för företagare. För att göra detta möjligt finns flera strategier uppsatta i Sörmlandsstrategin Några av strategierna fokuserar på ökat inflöde av nya företagare från nya företagargrupper, andra fokuserar på utveckling av företagarstöd. Projektet Qliv riktar sig till grupperna invandrarkvinnor och unga kvinnor inom segmentet öka inflödet. I segmentet vidareutveckling av befintliga företag är målgruppen kvinnliga företagare. Ett led i ökad jämställdhet i alla delar av samhället är Främja kvinnors företagande ett program initierat av Tillväxtverket. Avsikten med programmet är att bidra till att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv genom att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor. 1 Målgrupp för programmet är kvinnor som vill utveckla sina företag och kvinnor som vill starta företag. Programmet vänder sig också till aktörer som arbetar för att främja företagande, företagsutveckling och regional tillväxt, till exempel genom rådgivning och finansiering. 2 Qliv är en del i Tillväxtverkets beskrivna program. Idag startar fler kvinnor företag än tidigare och i NyföretagarCentrums tillströmning till rådgivning finns fler kvinnor än män. Trots detta utvecklas de kvinnliga företagen långsammare med avseende på omsättning och antal anställda. Statistik från 2011 visar att av region Sörmlands företagare är kvinnor medan är män. Forskning visar också att unga kvinnor inte ser företagande som ett alternativ till anställning i lika hög grad som män. Sveriges jämställdhetspolitik har som mål att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar till makt att forma samhället såväl som sina egna liv. En väg till att ta makt över sitt eget liv och tillskansa sig inflytande i samhället är som egen företagare. Men för att förnya regionens näringsliv behövs mer än främjande av kvinnligt företagande, det behövs också ett ökat inflöde av nya företagare från flera grupper. Bland invandrare finns kompetenser och erfarenheter inom företagande som på ett mer effektivt sätt än idag kan tas tillvara. En gemensam modell för samordning av och stöd till befintliga [kvinnliga] företagare är följaktligen nödvändig, likväl som modeller för underbyggande och ökande av inflödet av nya företagare från grupperna ungdomar och invandrade. Qlivs projektorganisation består av Sörmlands fyra NyföretagarCentrum och projektet är förankrat hos Almi Stockholm Södermanland, de 4 noderna i Södermanland, Ung Företagsamhet i Södermanland, Mälardalens Högskola, Östsvenska Handelskammaren, samtliga kommuner i regionen Eskilstuna, Strängnäs, Katrineholm, Flen, Vingåker, Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta kvinnliga Resurscentra i Sörmland, Coompanion och Oppinova. 1 Tillväxtverkets hemsida, Främja kvinnors företagande 2 Tillväxtverkets hemsida, Främja kvinnors företagande 6

7 Uppsatt mål Det konkreta uppsatta målet med Qliv var att fler kvinnor startar företag inom alla, även otraditionella, områden. Utvecklingen av dessa ska ske snabbare än tidigare både med avseende på produktivitet och på antal anställda, vilket i sin tur genererar tillväxt till regionen. Qliv ska resultera i en tydlig modell för kontinuerligt stöd till företagare i hela utvecklings- och tillväxtkedjan där alla aktörer inom sektorerna starta, driva och utveckla företag ska känna till varandras aktiviteter och samverka. Intentionen har således varit att Qliv framarbetar stödet till företagare genom att sammanfoga, ta tillvara och vidareutveckla existerande modeller samt att samverka och bygga broar mellan företagsfrämjande aktörer. Projektmodellen ska ses som ett led i att utforma hållbart företagarstöd parallellt med utveckling av stödorganisationer. Utförandet av projektmodellen ska ses som ett flödesschema genom kedjor av aktiviteter skapas synergier och genomförandet utarbetas efterhand baserat på de behov som framträder hos målgrupperna. Grundtanken är att detta arbetssätt leder till en modell för hållbart stöd till företagare i olika utvecklingsnivåer vilket främjar tillväxt i framtiden. Boot Camp Av kvinnliga entreprenörer för kvinnliga entreprenörer Driver du eget företag till 100% och vill fortsätta utvecklas? Boot Camp är för dig som är redo att låta ditt företag växa. Branscher skiljer sig åt men behoven och frågorna du som egen företagare ställs inför är till stor del likvärdiga, som exempelvis att anställa, att sälja på annan marknad än Sverige, att få större utväxling av marknadsföring, att ta in delägare. Boot Camp tillför expertkunskap genom rutinerade sakkunniga inom olika områden och inspirerar genom förebilder som delar med sig av sina personliga erfarenheter september Boot camp 10 oktober Återträff Mentor under ett år Under två intensiva dagar deltar du i ett krävande och utvecklande program. Därefter matchas du ihop med en mentor som följer ditt företags tillväxt och mognande under ett år. Du som deltar i Boot Camp kommer att lägga tid och stort engagemang och du kommer att dela med dig av dina egna erfarenheter till gruppen. För mer information och anmälan, kontakta oss! Catarina Berglund, Strängnäs Åsa von Heland, Nyköping

8 Del 2. Projektets utförande Qlivs övergripande gemensamma riktlinje är att främja kvinnligt företagande och öka inflödet av nya företagare till regionen. På det operativa planet har detta inneburit att projektet delats in i sex moduler. Detta för att kunna rikta kvalitativt stöd till olika målgrupper med varierande utvecklingsnivå. Grundtanken är att de olika modulerna ska haka i varandra som kugghjul och därmed minska det glapp som har observerats och konstaterats mellan befintliga stödfunktioner till företagare. Uppställt projektinnehåll är inflödesaktiviteter, gruppaktiviteter, utveckling och utbildning samt affärsutveckling. Förenklat beskrivet kan projektets operativa utförande delas in i två segment. Det ena har gått ut på att öka inflödet få in fler grupper i företagande, det andra har varit att stödja och vidareutveckla kvinnliga företagare på olika nivåer. På grund av att de olika modulerna konceptutvecklingsmässigt befinner sig på olika nivåer blir följaktligen utförandet olika omfattande. Omfattningen av projekten beror också på bredd och djup och i den följande slutrapporteringen och utvärderingen kommer detta att vara synligt i form av dokumentationens omfång. Vissa moduler har ett frekvent och detaljerat upplägg vilket syns i flertalet utförda aktiviteter. Andra moduler har verkat mer långsiktigt i syfte att bygga upp en strategi för hur stödet på effektivast vis ska riktas till respektive målgrupp. Öka inflöde Två segment 1. Öka inflöde 2. Vidareutveckla Som beskrivits tidigare är det av vikt för tillväxten bland företag i regionen att tillvarata befintliga kompetenser samt öka inflödet av nya företagargrupper. Två av dessa målgrupper är invandrare och ungdomar. Till dessa två målgrupper riktas specifikt varsin modul i Qliv. I modulen Introduktion till svenskt företagande invandrarkvinnor har fokus legat på att anpassa, utforma och genomföra starta eget-kurser för invandrarkvinnor i Katrineholm, Vingåker och Flen. Detta för att tillvarata de befintliga kompetenser invandrare för med sig. Ung och Eget är rubriken på modulen som riktar sig till gymnasieungdomar som är i entreprenördelkursen i sin utbildning. De skolor som deltagit i konceptutvecklingsprojektet Ung och Egen inom Qliv är Realgymnasiet, Nyköpings Enskilda Gymnasium, Gymnasieskolan Nyköping Strand Utbildningscentrum, Nyköpings Gymnasium. Syftet med modulen är att öka medvetandet hos ungdomar om NyföretagarCentrums erbjudanden och om vilka möjligheter som finns för den som vill starta och driva eget företag. Några av aktiviteterna för ungdomarna har varit inspirationsföreläsningar, workshops i att skapa, forma och vidareutveckla en affärsplan och ansvar för monter på mässa Näringslivsdagen samt deltagande på julmarknad. 8

9 Vidareutveckla I detta segment är målgruppen företagarkvinnor som kommit olika långt i sin utveckling och tillväxt. Föreläsningar, Business School, Mentorgrupper och Growing Business Boot Camp är namnen på segmentets fyra moduler. Föreläsningar har riktat sig till en bred målgrupp både geografiskt och branschmässigt. Arbetsmodellen har varit att bjuda in brett och lyfta fram förebilder, inspirera, knyta samman nätverk och skapa nya kontaktytor. Syftet med modulen är att forma starka gränsöverskridande nätverk och stärka områden där kvinnor upplever sig ha svårigheter relaterat till att vara kvinna och företagare. I modulen Business School får företagare som nyligen startat arbeta för att utveckla sig själva och sina företag. Varje tillfälle av Business School innehöll sju träffar med föreläsningar och seminarier i workshopform inom olika ämnen. Business School erbjöds vid upprepade tillfällen till företagare i Nyköping, Flen och Katrineholm. Mentorgrupper är en konceptutveckling av NyföretagarCentrums ordinarie mentorprogram, med skillnaden att starta mentorprogram kontinuerligt i mindre grupper i stället för färre starter med större grupper. Detta för att öka utfallet och delaktigheten samt för att i största möjliga mån erbjuda mentor när företagaren är redo och i rätt utvecklingsfas. Modulen Growing Business BootCamp är en helt behovsanpassad intensivprocess med uppföljningstillfällen och som avslutas med påkoppling av mentor. Målgruppen är engagerade kvinnliga företagare som visat stark strävan till tillväxt och utveckling. Grundliga inventeringar av deltagarnas behov har lett fram till det faktiska modulinnehållet. 9

10 Del 3. Projektets moduler I denna del av rapporten presenteras var och en av de 6 modulerna under följande rubriker: 1. Bakgrund 2. Operativt utförande 3. Projektledningens reflektion och utvärdering 4. Summering Då modulernas upplägg inte ser likadana ut och de befinner sig på olika utvecklingsnivåer är följande dokumentering ojämn i omfång. Vissa moduler är mer omfattande än andra och dessa har därför fler och varierade rubriker. 10

11 3.1 Introduktion till svenskt företagande för invandrarkvinnor Ur Sörmlandsstrategin 2020: Utrikes födda, i synnerhet kvinnor, har även efter lång tid i Sörmland en lägre sysselsättningsgrad än personer födda i Sverige. Höga kunskapskrav samt diskriminering är trösklar för etablering på arbetsmarknaden. I gruppen invandrare återfinns såväl analfabeter som människor med mycket hög utbildning." 1 "Länets aktörer bör bli bättre på att identifiera och inrikta stöd till grupper av potentiella företagare och företag som står inför expansion. Många människor som är födda i andra länder har erfarenhet av entreprenörskap. Detta är en resurs som regionen bättre kan ta tillvara i arbetet med att förändra attityder till entreprenörskap. 2 1 Sörmlandsstrategin 2020, sid 31 2 Sörmlandsstrategin 2020, sid 52 11

12 3.1.1 Bakgrund Introduktion till svenskt företagande för invandrarkvinnor har arrangerats i Katrineholm, Vingåker och Flen. Denna modul handlar inte om en entreprenörskapsutbildning, utan en slags översättning och introduktion till att driva företag i Sverige. Genom att skräddarsy workshops som riktar sig till företagare i startskedet och göra dessa tillgängliga för invandrarkvinnor med företagarerfarenhet från sitt hemland, tillvaratas och tillgängliggörs befintliga kompetenser till regionen. På individnivå får dessa kvinnor, där flertalet upplevt begränsningar på arbetsmarknaden, tillfälle att ta makt över sin egen arbetssituation Operativt utförande Introduktion till svenskt företagande för invandrarkvinnor uppskattas till totalt 30 timmar med max 5 timmarspass per tillfälle, dvs. totalt 6 st tillfällen per grupp och deltagare. Introduktionen till svenskt företagande har genomförts enligt följande program: Bolagsformer, företagsregistering och moms Val av bolagsformer Skatt och avgiftsanmälan Moms Affärsplanen - ditt viktigaste dokument Att bygga en affärsidé Alla rubriker för en komplett affärsplan Vi lär oss skilja på resultat och balansrapporter Ansvaret som din egen arbetsgivare Arbetsgivaravgifter/egenavgift - historik. Lämpligt försäkringsskydd för dig och ditt företag. Trygghet och sparande Entreprenörskap där framgången finns i ditt huvud Planerad marknadsföring Exempel på marknadsaktiviter som gett framgång. 12

13 3.1.3 Projektledares reflektion Intresset bland invandrarkvinnor har varit mycket stort. Då någon liknande introduktion till svenskt företagande inte erbjuds i dagsläget har det varit mycket lätt att rekrytera deltagare. Många av kvinnorna har i sina hemländer drivit företag och har en önskan om att fortsätta med detta även i Sverige. Totalt har ett femtiotal kvinnor deltagit och projektledare har sett och kartlagt vad som saknas för att dessa kvinnor skall kunna gå vidare som egna företagare. De problem projektledare upplevt är att hitta förvaltning inom de olika kommunerna som är beredd att stå för kostaden för denna skräddarsydda företagarintroduktion. Av de kommunala instanser som tillfrågats är det ingen som tycker sig ha ansvaret för dessa frågor. Ett argument som framkommit från några tjänstemän har varit tveksamheter runt huruvida kvinnorna ska klara av att leva på en mindre typ av verksamhet. Projektledningen befarar att denna uppfattning hos tjänstemän sannolikt är baserad på levnadsstandard utifrån svenska normer Summering Satsningen på introduktion till svenskt företagande för invandrarkvinnor visade sig mycket uppskattad av målgruppen. Antalet platser som erbjöds motsvarade inte intresset och därför står flera idag på kö för nästa omgång, om resurser kan frigöras för sådan. De inställningar som projektledare uppfattat hos tjänstemän inom förvaltningar aktuella som möjliga finansiärer av dylika projekt föranleder att beräkningar bör göras både ekonomiska såväl som socioekonomiska. Denna typ av process kan borga för en överlappning mellan företagarerfarenheter från andra länder och det svenska företagarsystemet. De inställningar som vederbörande tjänstemän uppvisat pekar också mot att samtal bör föras med berörda förvaltningar inom kommunerna för att reda ut begrepp och normer inom området. Detta för att underlätta att likvärdiga projekt implementeras i ordinarie verksamhet. Upplägget av introduktion till svenskt företagande föll väl ut och deltagarna upplevde att de växte som individer av att få tillfälle att använda sina erfarenheter och kompetenser. Att få tillfälle att lära känna fler i samma målgrupp, samt bilda nätverk var också mycket uppskattat. Då flertalet av kvinnorna befinner sig i en situation av arbetslöshet eller på praktikplatser i kommunens regi var det mycket positivt att få ett sammanhang att vistas i som baseras på den egna kompetensen. 13

14 3.2 Business School Ur Sörmlandsstrategin 2020: De befintliga företagen ska uppmuntras att växa och ta till sig nya förutsättningar och innovationer. Entreprenörer och innovatörer ska erbjudas ett professionellt stöd genom hela innovationsprocessen, från idé till kommersiell framgång. 1 1 Sörmlandsstrategin 2020, sid 54 14

15 3.2.1 Bakgrund Business School har inom projektet Qliv erbjudits i Katrineholm, Flen och Nyköping. Grundidén är att kvinnor som har en idé, och som antingen är i fasen av att starta företag eller just har startat, ska få stöd på ett tidigt stadium. Detta sker genom att företagaren i workshops får arbeta med sig själv och sitt företag och utveckla affärsidén. Upplägget går ut på sju tillfällen av kunskapsöverföring i workshopform inom skilda ämnen. Business School kan beskrivas som ett samlat krafttag, en slags start up, där syftet är att företagarna får docka sin egen idé, sig själv och sitt företag till de delar som är kritiska i en företagsstart. Genom att integrera den befintliga modellen Business School i projektet sammanförs konkret kunskapsöverförande företagsstöd med andra typer av stöd. Där de olika modulerna överlappar och dockar in i varandra är Business Schools roll att utveckla i basala faser relevanta för alla branscher och för företagare på olika grundnivåer. Workshopämnen är förbestämda och baserat på deltagarnas kunskapsnivå och utgångssituation skräddarsys nivån för att på effektivast möjliga vis svara mot rådande behov i gruppen. Mål med Business School Ge deltagare struktur i sitt företagande och stärka företagsidentiteten. Att deltagaren på goda grunder kan fatta beslut om hur hen ska gå vidare. Att deltagaren tillägnar sig ökad kunskap och träning i att bli en bättre marknadsförare och säljare. Att deltagaren får energi, kunskap, tro, drivkraft och en rejäl knuff framåt i sin personliga och sitt företags utveckling. Att deltagaren kommer ett steg närmare förverkligandet av sina visioner och får större förutsättning att ta sitt företag vidare i den riktning hen önskar. Efter deltagande i hela eller delar av Business School är målsättningen att de medverkande har fått en grund som borgar för att möta sina kunder, nya samarbetspartners och eventuella finansiärer mer professionellt. Framförallt när det gäller erbjudandet, marknadsföring, försäljning, ekonomi och juridik. 15

16 3.2.2 Operativt utförande Arbetsmetoden bygger på att utveckla sig själv och sitt företag både individuellt och i grupp. Processen genomfördes under 6 månader och innebar koncentrerat arbete i workshopform. Arbetet präglas av tillåtande klimat och en öppen attityd som främjar växande och utveckling. Upplägget bygger till viss del på att deltagarna är beredda att dela med sig i gruppen av egna erfarenheter. Detta förutsätter en inte alltför stor grupp för att alla ska känna sig trygga och kunna bidra efter bästa förmåga. Metoden workshops innebär bland annat att deltagarna får ge och ta emot värdefull respons till och från varandra i gruppen. Genom detta arbetssätt synliggörs exempelvis vad kunder skulle kunna lockas av i företagets erbjudande, hur företagaren uppfattas vid pitch och kundmöten och om företagets varumärke verkligen signalerar det som avses. Business School leds övergripande av en processledare. Därutöver ges kompletterande föreläsningar av personer med spetskompetens inom olika kunskapsområden och olika branscher. Utöver att det är inspirerande att lyssna på personer med egenupplevd rutin och erfarenhet, är det också skillnad på teori och praktik. Tidigare utvärderingar av Business School har visat att deltagare värderar högt att få lyssna på och fråga personer som själva är verksamma inom respektive område. Varje omgång av Business School innefattar 7 tillfällen om 3 timmar. Följande är rubrikerna och ämnen för de olika delarna. 1. Du och affärsidén Arbete utifrån att deltagarens affärsidé kan förklaras på ett enkelt och attraktivt sätt. Påbörjar arbetet med grunderna för att pitcha affärsidé, samt startar upp visionsarbetet för varje individ och dennes företag Vart ska visionen ta dig och företaget, vilka mål jobbar du mot? 2. Sälj & Marknadsföring Hur kommunicerar deltagaren med sina kunder och sin marknad? Vad bör hen tänka på när det gäller den egna marknadsföringen. Hur, var och när ska du kommunicera? För att marknadsföringen och marknadskommunikationen ska fungera effektivt behöver målsättningen med själva marknadsinsatsen vara tydlig Vad är det du vill uppnå med din marknadskommunikation? Många upplever säljsituationen som svår. Övergripande samtal om försäljning, varvat med teori, individuellt arbete och diskussioner. 16

17 3. Juridiken i mitt företag & kundrelationer Detta tillfälle handlar mycket om tips och råd vid olika avtalsformer, samt övriga juridiska frågor som deltagaren ställts eller kommer att ställas inför i sitt företagande. Att bygga kundrelationer är en konst, att vårda och behålla sina kunder är en ännu större utmaning. Förtroende skapar lojalitet och en god relation till kunden är alltid central. Att vårda sin kundrelation leder till det långsiktiga samarbete som så många eftersträvar. Vad är viktigt att känna till och tänka på i förhållandet till sina kunder? Ser det olika ut beroende på vilken bransch och verksamhet företaget verkar inom? 4. Företagets identitet Fortsatt arbete med företagets vision och framtid. Vilka möjligheter och begränsningar har deltagaren i sitt företagande. Vad står företaget för, vad signalerar företaget/företagaren till sina kunder? Arbete med kärnvärden och värdeord för deltagarens företag i syfte att närma sig sin företagsidentitet och värdegrunden i sitt företag. Dessutom fler verktyg för att jobba fram en säljande presentation och pitch för affärsidé och företaget. 5. Internetmarknadsföring Deltagarna får insikt i digital marknadsföring, webb, e-post, sociala medier och sökmotoroptimering som av många anses vara måste för dagens företagare. 6. Företagets Ekonomi Fokus och fördjupning inom företagets ekonomiska bit. Att läsa, reflektera och analysera ekonomiska rapporter med affärsnyttan i fokus. Vad du bör tänka på samt tips och råd som är användbara i vardagen. 7. Presentation & Pitch Det avslutande deltillfället innebär skarpt läge, att pitcha och presentera sitt företag samt att få återkoppling och feedback på detta från övriga gruppen, utifrån ett kundperspektiv. Att kunna kommunicera sin idé på ett professionellt, övertygande och säkert sätt är fundamentalt för att lyckas som företagare. 17

18 Ord från deltagare: Min tanke var att det var en bra mix av olika kunskapsområden samt att få träffa likasinnade som också har eller håller på att starta eget. Mycket engagerade deltagare och föreläsare har bidragit till ett bra helhetsintryck. Jag deltog i Business School för att få mer kött på benen. Mer information av lite av varje. Känna sig säkrare på att göra rätt, rätt prisbild, rätt målgrupp, få ett nätverk genom övriga deltagare. Jag har framförallt lärt mig: 1. Våga ta betalt! 2. Var ditt företag! Ha en röd tråd genom allt du gör och säger! 3. Utgå alltid från kundens behov! Jag valde att delta i Business School då jag var helt ny med eget företag. 1. Här blir man medveten om vad man inte vet. 2. Man får tips från de som har gjort det och man får råd och värdefulla kontakter. 3. Man får nya kamrater från en massa olika branscher som man har kvar som bollplank och kollegor. De olika delarna i Business School varierade i kvalitet men totalen gav en bra bild om vad det innebär att driva eget företag. 18

19 3.2.3 Projektledares reflektion Det konkreta resultat som projektledare upplevt med Business School är att deltagarna fått en skjuts i sitt företagande. För någon har det även inneburit en insikt om att de inte ska driva företag. Business School har också resulterat i ökade nätverk med både företagare i samma fas som deltagarna själva, samt etablerade företag. I några fall initierades samarbeten och leads till potentiella kunder. Därutöver har projektledare noterat stärkta självförtroenden som företagare samt att deltagare fått en bättre uppfattning av vilka frågor som behöver ställas och tas tag i och vart du som företagare kan vända dig. På grund av att Business School inom Qliv spridits bredare än tidigare blev ytterligare erfarenhet att formatet inte bara passar för nyregistrerade företagare/fasen innan företagande, utan också kan fungera väl för den företagare som kommit en bit på väg. Med finslipning och behovsanpassning kan workshopserien mycket väl appliceras även till företagare på fler nivåer än den allra första Summering Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns goda argument att fortsätta att driva formen Business School riktat till målgruppen nya företagare/stadiet innan företagare. Formatet kan också med förmodat gott resultat även avpassas till företagare på högre nivåer och i andra utvecklingsstadier. Grundtanken inom Business School är att företagarna arbetar mentalt med sig själva och sitt företag, att omvärdera, ta nya grepp, bli säkrare i sin affärsidé är fruktsamt även för den mer erfarne. 19

20 3.3 Mentorgrupper Ur Sörmlandsstrategin 2020: Entreprenörskap är förmågan hos individer att skapa nya ekonomiska möjligheter, förverkliga idéer eller expandera sin verksamhet. Det är viktigt att skapa positiva attityder till att starta och driva företag. Därför behövs insatser som ökar intresset för entreprenörskap och som stimulerar nyfikenhet och upptäckarlust." 1 1 Sörmlandsstrategin 2020, sid

21 3.3.1 Bakgrund NyföretagarCentrum arbetar med utvecklingsstödet mentorer i sin ordinarie verksamhet. Det som skiljer ordinarie mentorgrupper från modulen Mentorgrupper inom projektet QLIV, är att den senare har ett övergripande syfte att vara konceptutvecklande. Målgruppen för modulen Mentorgrupper är nya företagare (adepter) och etablerade och mogna företagare (mentorer), dessa matchas ihop med varandra i adeptmentorpar och som sedan ingår i mentorgrupper med ca 5-6 par/grupp. En avsevärd skillnad gentemot ordinarie mentorverksamhet har varit att konceptet med mentorgrupper, där flera adept mentorpar följs åt under 1 år har testats. Målsättningen är att uppstart av dessa mindre mentorgrupper ska ske på en kontinuerlig bas vid de tidpunkter då 5-6 par är startklara och kan samlas ihop. Detta innebär att grupperna blir mindre än vad som tidigare varit fallet, istället för mentorpar rör det sig om 5-6 par. Syftet med detta är att öka och maximera utbytet, kunskapen, kompetensen och kontakt- och nätverksytorna. De mindre grupperna främjar också större delaktighet från framförallt adepterna vid varje grupptillfälle. I de gemensamma träffarna i mentorgruppen är fokus att dela och dela med sig av erfarenheter och lärdomar i dialog, i motsats till det mer lyssnande i biosittningsform som kan uppstå i för stora grupper. Mellan gruppträffarna ses adept och mentor enskilt för egna samtal ca 6 8 gånger. Ytterligare en skillnad är att det i ordinarie mentorskapsverksamhet endast går att gå in i mentorskap vid två tillfällen per år, vilket innebär långa väntetider för en del adepter. I denna utvecklade form blir mentorverksamheten mer dynamisk och i större utsträckning behovsanpassad. Förväntat resultat: Större flexibilitet och möjlighet att erbjuda fler adepter möjlighet till mentor när de är i rätt fas i sin verksamhetsutveckling. När aktuella dilemman och erfarenheter delas vid gruppträffarna får varje adept möjlighet att träffa och ta del av de andra adepternas mentorer och deras feedback och input. Effektiv samverkan där gruppdynamiken tillför ytterligare en dimension i adeptmentorskapet, något som kan bidra till utvecklingen av både de nyetablerade och de mogna företagen. Exempelvis kan nya samarbeten som har potential att skapa nya produkter, tjänster och koncept formas genom att synergieffekterna av att flera företagare möts och delar idéer och erfarenheter utnyttjas. 21

22 3.3.2 Operativt utförande Processorganisationen har varit följande: Rekrytering av nyetablerade företagare som önskar en mentor via rådgivare på NFC. Samla 5-6 stycken och i grupp genomföra en gruppträff för att starta upp gruppen. Träff nr 2 med adepterna. Matchning av adept och mentor sker i samverkan mellan rådgivare på NFC och processledaren. Träff med mentorerna för att de ska få träffa varandra, få information om upplägg och syfte med mentorgrupperna, samt information och diskussion kring vad mentorskapet innebär. 4 stycken gruppträffar med adepter och mentorer genomförs därefter för att ta del av gruppens kraft, för att dela och delge respektive pars erfarenheter, för att fylla på nya tankar, idéer och energi till adept-mentorparen, samt skapa större kontakt- och nätverksytor. Uppföljning och utvärdering av respektive mentorgrupp. Uppföljning och utvärdering av projektet. 22

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv BAKGRUND Karriärtorget har utvecklats med stöd av Samhällskontraktet, ett samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med?

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med? BUSINESS START Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Inkubera Business Start ger dig möjlighet att tillsammans med oss förädla din idé och få mer kunskap om vad det innebär att starta ett eget företag.

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland

Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland Sammanfattning Projektet Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland har bedrivits mellan 2008-01-01 2010-12-31

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013

Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013 Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013 Historik Etableringen i Sverige Tre drivande personer och ett antal lyckliga sammanträffanden gjorde att Ung

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Kalendarium läsåret 2015/2016 Ung Företagsamhet i Östergötland UF-företagande

Kalendarium läsåret 2015/2016 Ung Företagsamhet i Östergötland UF-företagande Kalendarium läsåret 2015/2016 Ung Företagsamhet i Östergötland UF-företagande Anmälan kommer att krävas till flera av nedanstående aktiviteter och vissa har även platsbegränsning. Vi skickar ut separata

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

CreArena DRIVE IN 2014-11-28

CreArena DRIVE IN 2014-11-28 CreArena DRIVE IN 2014-11-28 DRIVE för driv och motivation! IN för innanför hellre än utanför! Vi vill erbjuda en mötesarena för att stötta ungdomar som vi tror på olika sätt kan ha nytta av att bredda

Läs mer

Program för mentorprojekt

Program för mentorprojekt Program för mentorprojekt Upprättat av en arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen 2000-05-22 Program för mentorprojekt Upprättad av: Arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen Datum: 2000-05-22 Innehåll sida 1 Inledning

Läs mer

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag

Läs mer

Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare

Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare Anbudsförfrågan KFL Dnr: za14.0072 Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare Vision Programmet Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare är en strategisk satsning för att:

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

FÖRELÄSNING TRANSFER DANIEL NORDSTRÖM 2012-10-24

FÖRELÄSNING TRANSFER DANIEL NORDSTRÖM 2012-10-24 FÖRELÄSNING TRANSFER DANIEL NORDSTRÖM 2012-10-24 VARFÖR ANVÄNDA EXTERNA FÖRELÄSARE? Praktisk tillämpning av teoretiska begrepp Synliggöra kopplingen till arbetsmarkanden Medvetengöra olika yrkesytgångar

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD Framtidskompis är Stiftelsen Framtidsgenerationens ömsesidiga mentorsprogram en konkret möjlighet för dig, ditt företag och era medarbetare att vara med och bygga framtidens samhälle. VILL DU VARA MED?

Läs mer

Entreprenörskap. i skolan

Entreprenörskap. i skolan Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i Skolan Entreprenör -en som gör! Entreprenörskap i skolan En del av Skånes entreprenörskapsprogram Kommunförbundet Skåne, 2008 Skola och Entreprenörskap Bakgrund

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Ung Företagsamhet. Rådgivarguide

Ung Företagsamhet. Rådgivarguide Ung Företagsamhet Rådgivarguide Vår idé är ett lock på drinken med hål för sugrör. Ursprunget är att en av våra kompisar blev drogad på krogen, vilket är ett problem idag. Själva idén med locket och designen

Läs mer

Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne

Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne Slutrapport Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne Bakgrund Det sker stora strukturförändringar i Skåne inom i stort

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Slutrapport Herbert Felix Växthus

Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Herbert Felixinstitutet startade den 1 juli 29 projektet Herbert Felix växthus. Projektet byggde på att etablera ett växthus innehållande

Läs mer

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens skolledare är ett ledarskapsprogram med ett tydligt mål: att rusta Sverige med skolledare i världsklass.

Läs mer

Verksamhetsplan Näringslivsutskottet

Verksamhetsplan Näringslivsutskottet Verksamhetsplan Näringslivsutskottet Näringslivsutskottets övergripande mål är att stärka kontakten mellan utbildningarna som tillhör PULS och arbetslivet genom det arbete som utskottets arbetsgrupper

Läs mer

Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31. Ung Företagsamhet Fyrbodal

Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31. Ung Företagsamhet Fyrbodal Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31 Ung Företagsamhet Fyrbodal 1 TACK TILL VÅRA SAMARBETSPARTNERS Organisationen Ung Företagsamhet är beroende av att man tror på vår idé. Idén om att unga människor kan

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

MENTORSKAP VID LTU. Förslaget om mentorprogram och modellen för utbildningen har tagits fram av projektgruppen Mentorskap 2006.

MENTORSKAP VID LTU. Förslaget om mentorprogram och modellen för utbildningen har tagits fram av projektgruppen Mentorskap 2006. 2001-03-20 MENTORSKAP VID LTU MENTORSPROGRAM Förslaget om mentorprogram och modellen för utbildningen har tagits fram av projektgruppen Mentorskap 2006. BAKGRUND Arbetet med mentorskap vid LTU inleddes

Läs mer

skola och arbetsliv i samverkan

skola och arbetsliv i samverkan skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema:

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Hur ser företagandet ut i Söderort och hur kan vi utveckla det? Här en sammanfattning av vad som sas av medverkande i Gilla Söderort

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Kalendarium läsåret 2013/2014 Ung Företagsamhet i Östergötland För utbildningskonceptet UF-företagande

Kalendarium läsåret 2013/2014 Ung Företagsamhet i Östergötland För utbildningskonceptet UF-företagande Kalendarium läsåret 2013/2014 Ung Företagsamhet i Östergötland För utbildningskonceptet UF-företagande Anmälan kommer att krävas till flera av nedanstående aktiviteter och vissa har även platsbegränsning.

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Bakgrund Hösten 2010 lämnade Ung Företagsamhet i Halland in en projektansökan till Region Halland och kommunerna i Halland. Den innefattade en projektansökan

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne DET ÖPPNA SKÅNE Enligt Skånes regionala utvecklingsstrategi har vi år 2030 det öppna Skåne. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Kunskap ger kunder. Mentorskapsprogram för företagarkvinnor. QVIM - Kvinnor vill mer!

Kunskap ger kunder. Mentorskapsprogram för företagarkvinnor. QVIM - Kvinnor vill mer! Kunskap ger kunder Nätverket Företagsamma Kvinnor erbjuder Dig som är företagarkvinna (såväl medlemmar som icke medlemmar) utbildning i sälj-, analys- och informationsmetoder samt enskild rådgivning för

Läs mer

Nya företagare behöver goda råd

Nya företagare behöver goda råd Nya företagare behöver goda råd En bättre Vi start ger en bättre start Vår uppgift är att ge alla som vill starta eget bästa möjliga förutsättningar för att lyckas! NyföretagarCentrums Vi förmedlar uppgift

Läs mer

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Yh Mälardalen Örebroregionen En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Västmanland Sörmland Samarbete mellan tre län inom ramen för ett regionalfondsprojekt under 3 år Historik Yh Mälardalen

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

Fler kvinnor driver och utvecklar företag!

Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Resultat 2007 2009 för programmet Främja kvinnors företagande Drygt 86 000 personer har hittills haft nytta av programmet Främja kvinnors företagande. Programmet

Läs mer

Studieanvisning. Affärsplanering för tillväxtföretag

Studieanvisning. Affärsplanering för tillväxtföretag Studieanvisning Affärsplanering för tillväxtföretag 7,5 hp vårterminen 2015 Kursens syfte och mål Kursens upplägg består av fysiska workshops och digitalt utbildningsmaterial som syftar till att ge kursdeltagare

Läs mer

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt Syfte med RegSam Att skapa förutsättningar för samverkan och hållbar tillväxt Att förstärka och fördjupa samverkansarbetet mellan akademi och företag/organisationer.

Läs mer

Extern utvärdering av projekt Den Goda Arbetsplatsen, genomförd av Mikael Håkansson, European Minds Sweden AB. Utvärdering Lärande / ex ante

Extern utvärdering av projekt Den Goda Arbetsplatsen, genomförd av Mikael Håkansson, European Minds Sweden AB. Utvärdering Lärande / ex ante 1 Den Goda Arbetsplatsen Ledarskapsutbildning 2009 Innehållsförteckning sidan 2 Projektorganisation sidan 3 Bakgrund sidan 4-5 The Human Element sidan 6 Utvärdering Lärande/ex ante; frågeställningar och

Läs mer

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Projektets namn Från småskalighet till full blom - att växa i egen takt. Uppgifter om sökanden Sökande Föreningen Palma Postadress Etelhem Hemängen

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Kalendarium läsåret 2014/2015 Ung Företagsamhet i Östergötland UF-företagande

Kalendarium läsåret 2014/2015 Ung Företagsamhet i Östergötland UF-företagande Kalendarium läsåret 2014/2015 Ung Företagsamhet i Östergötland UF-företagande Anmälan kommer att krävas till flera av nedanstående aktiviteter och vissa har även platsbegränsning. Vi skickar ut separata

Läs mer

Rådgivarguide 2013-2014

Rådgivarguide 2013-2014 Rådgivarguide 2013-2014 Jag får vässa mig själv när jag ger av mina erfarenhet samtidigt som jag får en insikt i hur unga människor tänker och resonerar. Året som Rådgivare Vi vill börja med att tacka

Läs mer