SLUTRAPPORT. Projektutvärdering. Qliv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTRAPPORT. Projektutvärdering. Qliv"

Transkript

1 SLUTRAPPORT Projektutvärdering Qliv

2 Projekt Qliv Främja kvinnors företagande NyföretagarCentrum, Tillväxtverket, Regionförbundet Sörmland, Länsstyrelsen, Europeiska regionala utvecklingsfonder, Kvinnors företagande stärker Sverige Projektansvarig: Birgit Båvner Processledare: Catarina Berglund, Anne Hofstedt, Åsa von Heland, Inger Wickman Rapport: Helena Andersson Tack till alla som medverkat i Qliv och bidragit till konceptutveckling av stöd till företagare!

3 Ur Sörmlandsstrategin 2020: Drivkraften att starta företag har traditionellt varit svag i Sörmland. En förändring håller på att ske, speciellt bland ungdomar. Majoriteten av de som startar företag är män men andelen kvinnor ökar i allt större utsträckning. 1 Det finns goda möjligheter att utveckla det regionala innovationssystemet i Sörmland. Det finns en potential att utveckla fler idéer till innovationer på marknaden. En av de stora utmaningarna är att öka kommersialiseringen. Entreprenörer och innovatörer ska erbjudas ett professionellt stöd genom hela innovationsprocessen, från idé till kommersiell framgång. 2 1 Sörmlandsstrategin 2020, sid 51 2 Sörmlandsstrategin 2020, sid 53 3

4 Inledning Qliv startades 1 maj 2013 och löper fram till 31 december Det är ett brett paraplyprojekt som samlar flera underprojekt med skilda målgrupper, geografisk placering och utvecklingsnivåer. Det gemensamma målet för projektet är att, i linje med nationellt jämställdhetsarbete och Sörmlandsstrategin 2020, främja kvinnors företagande i Södermanlands län. Utöver detta är Qlivs syfte att parallellt med den faktiska stödverksamheten även vara konceptutvecklande och samordna existerande stödorganisationer i regionen. De olika delprojekten varierar i omfattning, bredd och frekvens. I konceptutvecklingen har var och ett avpassats efter existerande utvecklingsnivå. Detta innebär att vissa delmoduler är i pilotfas där andra mer kan beskrivas vara i implementeringsfas. Projektet Qliv är ett samarbete mellan region Sörmlands fyra NyföretagarCentrum med Östra Sörmland som projektägare. Genom att utveckla gemensamma stödmodeller och samordna de resurser och organisationer som finns gynnas tillväxten i regionen, företag utvecklas snabbare och blir mer produktiva. Enskilda företagare så väl som regionen i stort främjas av denna typ av stödutveckling. Denna rapport är en utvärdering av Qliv och avsikten med rapporten är att dokumentera de skilda moduler som utförts under huvudprojektet samt att i möjligaste mån ge utvecklingsförslag. Målsättningen med rapporten är sålunda att dokumentera men även att konceptutveckla stöd genom exempel, verktyg och arbetsmodeller för framtida projekt vars syften och målgrupper är likvärdiga Qlivs främjande av företagare i tillväxt, höja inflödet i nya företagargrupper och brobyggande i utveckling av företagare och stödorganisationer. 4

5 Innehållsförteckning Del 1. Bakgrund Qliv Del 2. Projektets utförande Del 3. Projektets moduler 3.1 Introduktion till svenskt företagande för invandrarkvinnor 3.2 Business School 3.3 Mentorgrupper 3.4 Föreläsningar 3.5 Ung och Eget 3.6 Growing business Boot Camp Del 4. Summering och slutsatser Appendix bilagor och källförteckning Tack till alla medverkande Sidnr

6 Del 1. Bakgrund Qliv Ett mål för region Sörmland är att tillväxten ska blomstra, näringslivet utvecklas och förnyas samt att regionen ska vara attraktiv för företagare. För att göra detta möjligt finns flera strategier uppsatta i Sörmlandsstrategin Några av strategierna fokuserar på ökat inflöde av nya företagare från nya företagargrupper, andra fokuserar på utveckling av företagarstöd. Projektet Qliv riktar sig till grupperna invandrarkvinnor och unga kvinnor inom segmentet öka inflödet. I segmentet vidareutveckling av befintliga företag är målgruppen kvinnliga företagare. Ett led i ökad jämställdhet i alla delar av samhället är Främja kvinnors företagande ett program initierat av Tillväxtverket. Avsikten med programmet är att bidra till att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv genom att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor. 1 Målgrupp för programmet är kvinnor som vill utveckla sina företag och kvinnor som vill starta företag. Programmet vänder sig också till aktörer som arbetar för att främja företagande, företagsutveckling och regional tillväxt, till exempel genom rådgivning och finansiering. 2 Qliv är en del i Tillväxtverkets beskrivna program. Idag startar fler kvinnor företag än tidigare och i NyföretagarCentrums tillströmning till rådgivning finns fler kvinnor än män. Trots detta utvecklas de kvinnliga företagen långsammare med avseende på omsättning och antal anställda. Statistik från 2011 visar att av region Sörmlands företagare är kvinnor medan är män. Forskning visar också att unga kvinnor inte ser företagande som ett alternativ till anställning i lika hög grad som män. Sveriges jämställdhetspolitik har som mål att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar till makt att forma samhället såväl som sina egna liv. En väg till att ta makt över sitt eget liv och tillskansa sig inflytande i samhället är som egen företagare. Men för att förnya regionens näringsliv behövs mer än främjande av kvinnligt företagande, det behövs också ett ökat inflöde av nya företagare från flera grupper. Bland invandrare finns kompetenser och erfarenheter inom företagande som på ett mer effektivt sätt än idag kan tas tillvara. En gemensam modell för samordning av och stöd till befintliga [kvinnliga] företagare är följaktligen nödvändig, likväl som modeller för underbyggande och ökande av inflödet av nya företagare från grupperna ungdomar och invandrade. Qlivs projektorganisation består av Sörmlands fyra NyföretagarCentrum och projektet är förankrat hos Almi Stockholm Södermanland, de 4 noderna i Södermanland, Ung Företagsamhet i Södermanland, Mälardalens Högskola, Östsvenska Handelskammaren, samtliga kommuner i regionen Eskilstuna, Strängnäs, Katrineholm, Flen, Vingåker, Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta kvinnliga Resurscentra i Sörmland, Coompanion och Oppinova. 1 Tillväxtverkets hemsida, Främja kvinnors företagande 2 Tillväxtverkets hemsida, Främja kvinnors företagande 6

7 Uppsatt mål Det konkreta uppsatta målet med Qliv var att fler kvinnor startar företag inom alla, även otraditionella, områden. Utvecklingen av dessa ska ske snabbare än tidigare både med avseende på produktivitet och på antal anställda, vilket i sin tur genererar tillväxt till regionen. Qliv ska resultera i en tydlig modell för kontinuerligt stöd till företagare i hela utvecklings- och tillväxtkedjan där alla aktörer inom sektorerna starta, driva och utveckla företag ska känna till varandras aktiviteter och samverka. Intentionen har således varit att Qliv framarbetar stödet till företagare genom att sammanfoga, ta tillvara och vidareutveckla existerande modeller samt att samverka och bygga broar mellan företagsfrämjande aktörer. Projektmodellen ska ses som ett led i att utforma hållbart företagarstöd parallellt med utveckling av stödorganisationer. Utförandet av projektmodellen ska ses som ett flödesschema genom kedjor av aktiviteter skapas synergier och genomförandet utarbetas efterhand baserat på de behov som framträder hos målgrupperna. Grundtanken är att detta arbetssätt leder till en modell för hållbart stöd till företagare i olika utvecklingsnivåer vilket främjar tillväxt i framtiden. Boot Camp Av kvinnliga entreprenörer för kvinnliga entreprenörer Driver du eget företag till 100% och vill fortsätta utvecklas? Boot Camp är för dig som är redo att låta ditt företag växa. Branscher skiljer sig åt men behoven och frågorna du som egen företagare ställs inför är till stor del likvärdiga, som exempelvis att anställa, att sälja på annan marknad än Sverige, att få större utväxling av marknadsföring, att ta in delägare. Boot Camp tillför expertkunskap genom rutinerade sakkunniga inom olika områden och inspirerar genom förebilder som delar med sig av sina personliga erfarenheter september Boot camp 10 oktober Återträff Mentor under ett år Under två intensiva dagar deltar du i ett krävande och utvecklande program. Därefter matchas du ihop med en mentor som följer ditt företags tillväxt och mognande under ett år. Du som deltar i Boot Camp kommer att lägga tid och stort engagemang och du kommer att dela med dig av dina egna erfarenheter till gruppen. För mer information och anmälan, kontakta oss! Catarina Berglund, Strängnäs Åsa von Heland, Nyköping

8 Del 2. Projektets utförande Qlivs övergripande gemensamma riktlinje är att främja kvinnligt företagande och öka inflödet av nya företagare till regionen. På det operativa planet har detta inneburit att projektet delats in i sex moduler. Detta för att kunna rikta kvalitativt stöd till olika målgrupper med varierande utvecklingsnivå. Grundtanken är att de olika modulerna ska haka i varandra som kugghjul och därmed minska det glapp som har observerats och konstaterats mellan befintliga stödfunktioner till företagare. Uppställt projektinnehåll är inflödesaktiviteter, gruppaktiviteter, utveckling och utbildning samt affärsutveckling. Förenklat beskrivet kan projektets operativa utförande delas in i två segment. Det ena har gått ut på att öka inflödet få in fler grupper i företagande, det andra har varit att stödja och vidareutveckla kvinnliga företagare på olika nivåer. På grund av att de olika modulerna konceptutvecklingsmässigt befinner sig på olika nivåer blir följaktligen utförandet olika omfattande. Omfattningen av projekten beror också på bredd och djup och i den följande slutrapporteringen och utvärderingen kommer detta att vara synligt i form av dokumentationens omfång. Vissa moduler har ett frekvent och detaljerat upplägg vilket syns i flertalet utförda aktiviteter. Andra moduler har verkat mer långsiktigt i syfte att bygga upp en strategi för hur stödet på effektivast vis ska riktas till respektive målgrupp. Öka inflöde Två segment 1. Öka inflöde 2. Vidareutveckla Som beskrivits tidigare är det av vikt för tillväxten bland företag i regionen att tillvarata befintliga kompetenser samt öka inflödet av nya företagargrupper. Två av dessa målgrupper är invandrare och ungdomar. Till dessa två målgrupper riktas specifikt varsin modul i Qliv. I modulen Introduktion till svenskt företagande invandrarkvinnor har fokus legat på att anpassa, utforma och genomföra starta eget-kurser för invandrarkvinnor i Katrineholm, Vingåker och Flen. Detta för att tillvarata de befintliga kompetenser invandrare för med sig. Ung och Eget är rubriken på modulen som riktar sig till gymnasieungdomar som är i entreprenördelkursen i sin utbildning. De skolor som deltagit i konceptutvecklingsprojektet Ung och Egen inom Qliv är Realgymnasiet, Nyköpings Enskilda Gymnasium, Gymnasieskolan Nyköping Strand Utbildningscentrum, Nyköpings Gymnasium. Syftet med modulen är att öka medvetandet hos ungdomar om NyföretagarCentrums erbjudanden och om vilka möjligheter som finns för den som vill starta och driva eget företag. Några av aktiviteterna för ungdomarna har varit inspirationsföreläsningar, workshops i att skapa, forma och vidareutveckla en affärsplan och ansvar för monter på mässa Näringslivsdagen samt deltagande på julmarknad. 8

9 Vidareutveckla I detta segment är målgruppen företagarkvinnor som kommit olika långt i sin utveckling och tillväxt. Föreläsningar, Business School, Mentorgrupper och Growing Business Boot Camp är namnen på segmentets fyra moduler. Föreläsningar har riktat sig till en bred målgrupp både geografiskt och branschmässigt. Arbetsmodellen har varit att bjuda in brett och lyfta fram förebilder, inspirera, knyta samman nätverk och skapa nya kontaktytor. Syftet med modulen är att forma starka gränsöverskridande nätverk och stärka områden där kvinnor upplever sig ha svårigheter relaterat till att vara kvinna och företagare. I modulen Business School får företagare som nyligen startat arbeta för att utveckla sig själva och sina företag. Varje tillfälle av Business School innehöll sju träffar med föreläsningar och seminarier i workshopform inom olika ämnen. Business School erbjöds vid upprepade tillfällen till företagare i Nyköping, Flen och Katrineholm. Mentorgrupper är en konceptutveckling av NyföretagarCentrums ordinarie mentorprogram, med skillnaden att starta mentorprogram kontinuerligt i mindre grupper i stället för färre starter med större grupper. Detta för att öka utfallet och delaktigheten samt för att i största möjliga mån erbjuda mentor när företagaren är redo och i rätt utvecklingsfas. Modulen Growing Business BootCamp är en helt behovsanpassad intensivprocess med uppföljningstillfällen och som avslutas med påkoppling av mentor. Målgruppen är engagerade kvinnliga företagare som visat stark strävan till tillväxt och utveckling. Grundliga inventeringar av deltagarnas behov har lett fram till det faktiska modulinnehållet. 9

10 Del 3. Projektets moduler I denna del av rapporten presenteras var och en av de 6 modulerna under följande rubriker: 1. Bakgrund 2. Operativt utförande 3. Projektledningens reflektion och utvärdering 4. Summering Då modulernas upplägg inte ser likadana ut och de befinner sig på olika utvecklingsnivåer är följande dokumentering ojämn i omfång. Vissa moduler är mer omfattande än andra och dessa har därför fler och varierade rubriker. 10

11 3.1 Introduktion till svenskt företagande för invandrarkvinnor Ur Sörmlandsstrategin 2020: Utrikes födda, i synnerhet kvinnor, har även efter lång tid i Sörmland en lägre sysselsättningsgrad än personer födda i Sverige. Höga kunskapskrav samt diskriminering är trösklar för etablering på arbetsmarknaden. I gruppen invandrare återfinns såväl analfabeter som människor med mycket hög utbildning." 1 "Länets aktörer bör bli bättre på att identifiera och inrikta stöd till grupper av potentiella företagare och företag som står inför expansion. Många människor som är födda i andra länder har erfarenhet av entreprenörskap. Detta är en resurs som regionen bättre kan ta tillvara i arbetet med att förändra attityder till entreprenörskap. 2 1 Sörmlandsstrategin 2020, sid 31 2 Sörmlandsstrategin 2020, sid 52 11

12 3.1.1 Bakgrund Introduktion till svenskt företagande för invandrarkvinnor har arrangerats i Katrineholm, Vingåker och Flen. Denna modul handlar inte om en entreprenörskapsutbildning, utan en slags översättning och introduktion till att driva företag i Sverige. Genom att skräddarsy workshops som riktar sig till företagare i startskedet och göra dessa tillgängliga för invandrarkvinnor med företagarerfarenhet från sitt hemland, tillvaratas och tillgängliggörs befintliga kompetenser till regionen. På individnivå får dessa kvinnor, där flertalet upplevt begränsningar på arbetsmarknaden, tillfälle att ta makt över sin egen arbetssituation Operativt utförande Introduktion till svenskt företagande för invandrarkvinnor uppskattas till totalt 30 timmar med max 5 timmarspass per tillfälle, dvs. totalt 6 st tillfällen per grupp och deltagare. Introduktionen till svenskt företagande har genomförts enligt följande program: Bolagsformer, företagsregistering och moms Val av bolagsformer Skatt och avgiftsanmälan Moms Affärsplanen - ditt viktigaste dokument Att bygga en affärsidé Alla rubriker för en komplett affärsplan Vi lär oss skilja på resultat och balansrapporter Ansvaret som din egen arbetsgivare Arbetsgivaravgifter/egenavgift - historik. Lämpligt försäkringsskydd för dig och ditt företag. Trygghet och sparande Entreprenörskap där framgången finns i ditt huvud Planerad marknadsföring Exempel på marknadsaktiviter som gett framgång. 12

13 3.1.3 Projektledares reflektion Intresset bland invandrarkvinnor har varit mycket stort. Då någon liknande introduktion till svenskt företagande inte erbjuds i dagsläget har det varit mycket lätt att rekrytera deltagare. Många av kvinnorna har i sina hemländer drivit företag och har en önskan om att fortsätta med detta även i Sverige. Totalt har ett femtiotal kvinnor deltagit och projektledare har sett och kartlagt vad som saknas för att dessa kvinnor skall kunna gå vidare som egna företagare. De problem projektledare upplevt är att hitta förvaltning inom de olika kommunerna som är beredd att stå för kostaden för denna skräddarsydda företagarintroduktion. Av de kommunala instanser som tillfrågats är det ingen som tycker sig ha ansvaret för dessa frågor. Ett argument som framkommit från några tjänstemän har varit tveksamheter runt huruvida kvinnorna ska klara av att leva på en mindre typ av verksamhet. Projektledningen befarar att denna uppfattning hos tjänstemän sannolikt är baserad på levnadsstandard utifrån svenska normer Summering Satsningen på introduktion till svenskt företagande för invandrarkvinnor visade sig mycket uppskattad av målgruppen. Antalet platser som erbjöds motsvarade inte intresset och därför står flera idag på kö för nästa omgång, om resurser kan frigöras för sådan. De inställningar som projektledare uppfattat hos tjänstemän inom förvaltningar aktuella som möjliga finansiärer av dylika projekt föranleder att beräkningar bör göras både ekonomiska såväl som socioekonomiska. Denna typ av process kan borga för en överlappning mellan företagarerfarenheter från andra länder och det svenska företagarsystemet. De inställningar som vederbörande tjänstemän uppvisat pekar också mot att samtal bör föras med berörda förvaltningar inom kommunerna för att reda ut begrepp och normer inom området. Detta för att underlätta att likvärdiga projekt implementeras i ordinarie verksamhet. Upplägget av introduktion till svenskt företagande föll väl ut och deltagarna upplevde att de växte som individer av att få tillfälle att använda sina erfarenheter och kompetenser. Att få tillfälle att lära känna fler i samma målgrupp, samt bilda nätverk var också mycket uppskattat. Då flertalet av kvinnorna befinner sig i en situation av arbetslöshet eller på praktikplatser i kommunens regi var det mycket positivt att få ett sammanhang att vistas i som baseras på den egna kompetensen. 13

14 3.2 Business School Ur Sörmlandsstrategin 2020: De befintliga företagen ska uppmuntras att växa och ta till sig nya förutsättningar och innovationer. Entreprenörer och innovatörer ska erbjudas ett professionellt stöd genom hela innovationsprocessen, från idé till kommersiell framgång. 1 1 Sörmlandsstrategin 2020, sid 54 14

15 3.2.1 Bakgrund Business School har inom projektet Qliv erbjudits i Katrineholm, Flen och Nyköping. Grundidén är att kvinnor som har en idé, och som antingen är i fasen av att starta företag eller just har startat, ska få stöd på ett tidigt stadium. Detta sker genom att företagaren i workshops får arbeta med sig själv och sitt företag och utveckla affärsidén. Upplägget går ut på sju tillfällen av kunskapsöverföring i workshopform inom skilda ämnen. Business School kan beskrivas som ett samlat krafttag, en slags start up, där syftet är att företagarna får docka sin egen idé, sig själv och sitt företag till de delar som är kritiska i en företagsstart. Genom att integrera den befintliga modellen Business School i projektet sammanförs konkret kunskapsöverförande företagsstöd med andra typer av stöd. Där de olika modulerna överlappar och dockar in i varandra är Business Schools roll att utveckla i basala faser relevanta för alla branscher och för företagare på olika grundnivåer. Workshopämnen är förbestämda och baserat på deltagarnas kunskapsnivå och utgångssituation skräddarsys nivån för att på effektivast möjliga vis svara mot rådande behov i gruppen. Mål med Business School Ge deltagare struktur i sitt företagande och stärka företagsidentiteten. Att deltagaren på goda grunder kan fatta beslut om hur hen ska gå vidare. Att deltagaren tillägnar sig ökad kunskap och träning i att bli en bättre marknadsförare och säljare. Att deltagaren får energi, kunskap, tro, drivkraft och en rejäl knuff framåt i sin personliga och sitt företags utveckling. Att deltagaren kommer ett steg närmare förverkligandet av sina visioner och får större förutsättning att ta sitt företag vidare i den riktning hen önskar. Efter deltagande i hela eller delar av Business School är målsättningen att de medverkande har fått en grund som borgar för att möta sina kunder, nya samarbetspartners och eventuella finansiärer mer professionellt. Framförallt när det gäller erbjudandet, marknadsföring, försäljning, ekonomi och juridik. 15

16 3.2.2 Operativt utförande Arbetsmetoden bygger på att utveckla sig själv och sitt företag både individuellt och i grupp. Processen genomfördes under 6 månader och innebar koncentrerat arbete i workshopform. Arbetet präglas av tillåtande klimat och en öppen attityd som främjar växande och utveckling. Upplägget bygger till viss del på att deltagarna är beredda att dela med sig i gruppen av egna erfarenheter. Detta förutsätter en inte alltför stor grupp för att alla ska känna sig trygga och kunna bidra efter bästa förmåga. Metoden workshops innebär bland annat att deltagarna får ge och ta emot värdefull respons till och från varandra i gruppen. Genom detta arbetssätt synliggörs exempelvis vad kunder skulle kunna lockas av i företagets erbjudande, hur företagaren uppfattas vid pitch och kundmöten och om företagets varumärke verkligen signalerar det som avses. Business School leds övergripande av en processledare. Därutöver ges kompletterande föreläsningar av personer med spetskompetens inom olika kunskapsområden och olika branscher. Utöver att det är inspirerande att lyssna på personer med egenupplevd rutin och erfarenhet, är det också skillnad på teori och praktik. Tidigare utvärderingar av Business School har visat att deltagare värderar högt att få lyssna på och fråga personer som själva är verksamma inom respektive område. Varje omgång av Business School innefattar 7 tillfällen om 3 timmar. Följande är rubrikerna och ämnen för de olika delarna. 1. Du och affärsidén Arbete utifrån att deltagarens affärsidé kan förklaras på ett enkelt och attraktivt sätt. Påbörjar arbetet med grunderna för att pitcha affärsidé, samt startar upp visionsarbetet för varje individ och dennes företag Vart ska visionen ta dig och företaget, vilka mål jobbar du mot? 2. Sälj & Marknadsföring Hur kommunicerar deltagaren med sina kunder och sin marknad? Vad bör hen tänka på när det gäller den egna marknadsföringen. Hur, var och när ska du kommunicera? För att marknadsföringen och marknadskommunikationen ska fungera effektivt behöver målsättningen med själva marknadsinsatsen vara tydlig Vad är det du vill uppnå med din marknadskommunikation? Många upplever säljsituationen som svår. Övergripande samtal om försäljning, varvat med teori, individuellt arbete och diskussioner. 16

17 3. Juridiken i mitt företag & kundrelationer Detta tillfälle handlar mycket om tips och råd vid olika avtalsformer, samt övriga juridiska frågor som deltagaren ställts eller kommer att ställas inför i sitt företagande. Att bygga kundrelationer är en konst, att vårda och behålla sina kunder är en ännu större utmaning. Förtroende skapar lojalitet och en god relation till kunden är alltid central. Att vårda sin kundrelation leder till det långsiktiga samarbete som så många eftersträvar. Vad är viktigt att känna till och tänka på i förhållandet till sina kunder? Ser det olika ut beroende på vilken bransch och verksamhet företaget verkar inom? 4. Företagets identitet Fortsatt arbete med företagets vision och framtid. Vilka möjligheter och begränsningar har deltagaren i sitt företagande. Vad står företaget för, vad signalerar företaget/företagaren till sina kunder? Arbete med kärnvärden och värdeord för deltagarens företag i syfte att närma sig sin företagsidentitet och värdegrunden i sitt företag. Dessutom fler verktyg för att jobba fram en säljande presentation och pitch för affärsidé och företaget. 5. Internetmarknadsföring Deltagarna får insikt i digital marknadsföring, webb, e-post, sociala medier och sökmotoroptimering som av många anses vara måste för dagens företagare. 6. Företagets Ekonomi Fokus och fördjupning inom företagets ekonomiska bit. Att läsa, reflektera och analysera ekonomiska rapporter med affärsnyttan i fokus. Vad du bör tänka på samt tips och råd som är användbara i vardagen. 7. Presentation & Pitch Det avslutande deltillfället innebär skarpt läge, att pitcha och presentera sitt företag samt att få återkoppling och feedback på detta från övriga gruppen, utifrån ett kundperspektiv. Att kunna kommunicera sin idé på ett professionellt, övertygande och säkert sätt är fundamentalt för att lyckas som företagare. 17

18 Ord från deltagare: Min tanke var att det var en bra mix av olika kunskapsområden samt att få träffa likasinnade som också har eller håller på att starta eget. Mycket engagerade deltagare och föreläsare har bidragit till ett bra helhetsintryck. Jag deltog i Business School för att få mer kött på benen. Mer information av lite av varje. Känna sig säkrare på att göra rätt, rätt prisbild, rätt målgrupp, få ett nätverk genom övriga deltagare. Jag har framförallt lärt mig: 1. Våga ta betalt! 2. Var ditt företag! Ha en röd tråd genom allt du gör och säger! 3. Utgå alltid från kundens behov! Jag valde att delta i Business School då jag var helt ny med eget företag. 1. Här blir man medveten om vad man inte vet. 2. Man får tips från de som har gjort det och man får råd och värdefulla kontakter. 3. Man får nya kamrater från en massa olika branscher som man har kvar som bollplank och kollegor. De olika delarna i Business School varierade i kvalitet men totalen gav en bra bild om vad det innebär att driva eget företag. 18

19 3.2.3 Projektledares reflektion Det konkreta resultat som projektledare upplevt med Business School är att deltagarna fått en skjuts i sitt företagande. För någon har det även inneburit en insikt om att de inte ska driva företag. Business School har också resulterat i ökade nätverk med både företagare i samma fas som deltagarna själva, samt etablerade företag. I några fall initierades samarbeten och leads till potentiella kunder. Därutöver har projektledare noterat stärkta självförtroenden som företagare samt att deltagare fått en bättre uppfattning av vilka frågor som behöver ställas och tas tag i och vart du som företagare kan vända dig. På grund av att Business School inom Qliv spridits bredare än tidigare blev ytterligare erfarenhet att formatet inte bara passar för nyregistrerade företagare/fasen innan företagande, utan också kan fungera väl för den företagare som kommit en bit på väg. Med finslipning och behovsanpassning kan workshopserien mycket väl appliceras även till företagare på fler nivåer än den allra första Summering Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns goda argument att fortsätta att driva formen Business School riktat till målgruppen nya företagare/stadiet innan företagare. Formatet kan också med förmodat gott resultat även avpassas till företagare på högre nivåer och i andra utvecklingsstadier. Grundtanken inom Business School är att företagarna arbetar mentalt med sig själva och sitt företag, att omvärdera, ta nya grepp, bli säkrare i sin affärsidé är fruktsamt även för den mer erfarne. 19

20 3.3 Mentorgrupper Ur Sörmlandsstrategin 2020: Entreprenörskap är förmågan hos individer att skapa nya ekonomiska möjligheter, förverkliga idéer eller expandera sin verksamhet. Det är viktigt att skapa positiva attityder till att starta och driva företag. Därför behövs insatser som ökar intresset för entreprenörskap och som stimulerar nyfikenhet och upptäckarlust." 1 1 Sörmlandsstrategin 2020, sid

21 3.3.1 Bakgrund NyföretagarCentrum arbetar med utvecklingsstödet mentorer i sin ordinarie verksamhet. Det som skiljer ordinarie mentorgrupper från modulen Mentorgrupper inom projektet QLIV, är att den senare har ett övergripande syfte att vara konceptutvecklande. Målgruppen för modulen Mentorgrupper är nya företagare (adepter) och etablerade och mogna företagare (mentorer), dessa matchas ihop med varandra i adeptmentorpar och som sedan ingår i mentorgrupper med ca 5-6 par/grupp. En avsevärd skillnad gentemot ordinarie mentorverksamhet har varit att konceptet med mentorgrupper, där flera adept mentorpar följs åt under 1 år har testats. Målsättningen är att uppstart av dessa mindre mentorgrupper ska ske på en kontinuerlig bas vid de tidpunkter då 5-6 par är startklara och kan samlas ihop. Detta innebär att grupperna blir mindre än vad som tidigare varit fallet, istället för mentorpar rör det sig om 5-6 par. Syftet med detta är att öka och maximera utbytet, kunskapen, kompetensen och kontakt- och nätverksytorna. De mindre grupperna främjar också större delaktighet från framförallt adepterna vid varje grupptillfälle. I de gemensamma träffarna i mentorgruppen är fokus att dela och dela med sig av erfarenheter och lärdomar i dialog, i motsats till det mer lyssnande i biosittningsform som kan uppstå i för stora grupper. Mellan gruppträffarna ses adept och mentor enskilt för egna samtal ca 6 8 gånger. Ytterligare en skillnad är att det i ordinarie mentorskapsverksamhet endast går att gå in i mentorskap vid två tillfällen per år, vilket innebär långa väntetider för en del adepter. I denna utvecklade form blir mentorverksamheten mer dynamisk och i större utsträckning behovsanpassad. Förväntat resultat: Större flexibilitet och möjlighet att erbjuda fler adepter möjlighet till mentor när de är i rätt fas i sin verksamhetsutveckling. När aktuella dilemman och erfarenheter delas vid gruppträffarna får varje adept möjlighet att träffa och ta del av de andra adepternas mentorer och deras feedback och input. Effektiv samverkan där gruppdynamiken tillför ytterligare en dimension i adeptmentorskapet, något som kan bidra till utvecklingen av både de nyetablerade och de mogna företagen. Exempelvis kan nya samarbeten som har potential att skapa nya produkter, tjänster och koncept formas genom att synergieffekterna av att flera företagare möts och delar idéer och erfarenheter utnyttjas. 21

22 3.3.2 Operativt utförande Processorganisationen har varit följande: Rekrytering av nyetablerade företagare som önskar en mentor via rådgivare på NFC. Samla 5-6 stycken och i grupp genomföra en gruppträff för att starta upp gruppen. Träff nr 2 med adepterna. Matchning av adept och mentor sker i samverkan mellan rådgivare på NFC och processledaren. Träff med mentorerna för att de ska få träffa varandra, få information om upplägg och syfte med mentorgrupperna, samt information och diskussion kring vad mentorskapet innebär. 4 stycken gruppträffar med adepter och mentorer genomförs därefter för att ta del av gruppens kraft, för att dela och delge respektive pars erfarenheter, för att fylla på nya tankar, idéer och energi till adept-mentorparen, samt skapa större kontakt- och nätverksytor. Uppföljning och utvärdering av respektive mentorgrupp. Uppföljning och utvärdering av projektet. 22

Webbversion. SLUTRAPPORT Projektutvärdering. Qliv

Webbversion. SLUTRAPPORT Projektutvärdering. Qliv Webbversion SLUTRAPPORT Projektutvärdering Qliv Projekt Qliv Främja kvinnors företagande 2013-05-01 2014-12-31 NyföretagarCentrum, Tillväxtverket, Regionförbundet Sörmland, Länsstyrelsen, Europeiska regionala

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015 VERKSAMHETSPLAN 2016 -beslutad av styrelsen december 2015 Tillväxt Gotland har 2015 påbörjat en förändringsprocess kallat projekt Branschsamverkan. I ett första av totalt tre år har föreningen börjat utveckla

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Ung Företagsamhet Dalarna Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Program 09:00 Presentation Introduktion av UF Kaffe Affärsidé Grupp/UF-företag Affärsplan Lunch Driva Avveckla Kaffe UF-lärarrollen Avslutande

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4 Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

Adeptens åtagande. Vad innebär begreppen adept och mentor? Adeptens funktion är att. Mentorprogrammets upplägg. Mentorns åtagande

Adeptens åtagande. Vad innebär begreppen adept och mentor? Adeptens funktion är att. Mentorprogrammets upplägg. Mentorns åtagande SFÖ:s mentorprogram Syfte och mål SFÖ arbetar för god yrkesetik och ökat erfarenhetsoch kunskapsutbyte mellan professionella översättare. Mentorverksamheten är avsedd att ge nya medlemmar stöd i att komma

Läs mer

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 2007-09-04 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv i Sve de stärk Kvinnors

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

FÖRELÄSNING TRANSFER DANIEL NORDSTRÖM 2012-10-24

FÖRELÄSNING TRANSFER DANIEL NORDSTRÖM 2012-10-24 FÖRELÄSNING TRANSFER DANIEL NORDSTRÖM 2012-10-24 VARFÖR ANVÄNDA EXTERNA FÖRELÄSARE? Praktisk tillämpning av teoretiska begrepp Synliggöra kopplingen till arbetsmarkanden Medvetengöra olika yrkesytgångar

Läs mer

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade

Läs mer

Främja kvinnors företagande Värmlands län

Främja kvinnors företagande Värmlands län 1(5) Näringsliv Ingela Bönström Brusgård Främja kvinnors företagande 2007-2009 Värmlands län Förteckning över samtliga beviljade projekt under programperioden 2007-2008-2009 Beviljade projekt 2007 - Offentliga

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Utveckla ditt företag i Hedemora

Utveckla ditt företag i Hedemora Utveckla ditt företag i Hedemora Inger Wilstrand, VD Hedemora Näringsliv AB Attraktiva Hedemora Ett näringsliv som präglas av engagemang och bredd I Hedemora går det ett företag på var tionde invånare.

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv 2008-03-28 i Sve Kvinnors företagande

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Stiftelsen Minerva Kyrkbacksvägen 8 791 33 Falun Tel 023 15911 info@minerva.nu www.minerva.nu

Stiftelsen Minerva Kyrkbacksvägen 8 791 33 Falun Tel 023 15911 info@minerva.nu www.minerva.nu Projektet Job Innovation är ett innovativt projekt som stödjer arbetssökande personer som är synsvaga eller har ett rörelsehinder. Projektet pågår under 2010-2012 och har som mål att metoder och resultat

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Bakgrund Hösten 2010 lämnade Ung Företagsamhet i Halland in en projektansökan till Region Halland och kommunerna i Halland. Den innefattade en projektansökan

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

skola och arbetsliv i samverkan

skola och arbetsliv i samverkan skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv BAKGRUND Karriärtorget har utvecklats med stöd av Samhällskontraktet, ett samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Program för mentorprojekt

Program för mentorprojekt Program för mentorprojekt Upprättat av en arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen 2000-05-22 Program för mentorprojekt Upprättad av: Arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen Datum: 2000-05-22 Innehåll sida 1 Inledning

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Videdal för Framtida Malmö

Videdal för Framtida Malmö Videdal för Framtida Malmö Vi har varit med om en resa. Kanske en annan resa än vad som var tänkt från början. Det har blivit annorlunda än om det inte funnits något projekt. Men vi vet inte ännu vad det

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Verksamhetsplan Näringslivsutskottet

Verksamhetsplan Näringslivsutskottet Verksamhetsplan Näringslivsutskottet Näringslivsutskottets övergripande mål är att stärka kontakten mellan utbildningarna som tillhör PULS och arbetslivet genom det arbete som utskottets arbetsgrupper

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-11-06 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor bestående

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

TROSSEN. Vill bidra till:

TROSSEN. Vill bidra till: Ett långsiktigt koncept för samverkan mellan skola och arbetsliv inom privat och offentlig sektor Vill bidra till: företagens behov av kompetent arbetskraft att öka förståelsen för företagens roll i samhället

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Kalendarium aktiviteter för UF-lärare & skolledare läsår 2016/2017 Senast uppdaterad 1 juni Med reservation för ändringar.

Kalendarium aktiviteter för UF-lärare & skolledare läsår 2016/2017 Senast uppdaterad 1 juni Med reservation för ändringar. Kalendarium läsåret 2016/2017 Ung Företagsamhet i Östergötland Processutbildningen UF-företagande Anmälan kommer att krävas till flera av nedanstående aktiviteter och vissa har även platsbegränsning. Vi

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

FÖR MENTORER OCH ADEPTER VÄGLEDNING OCH TIPS

FÖR MENTORER OCH ADEPTER VÄGLEDNING OCH TIPS Handbok FÖR MENTORER OCH ADEPTER VÄGLEDNING OCH TIPS 1 Handbok för mentorer och adepter Det teoretiska studielivet och det praktiska arbetslivet är två världar som allt för ofta ligger långt ifrån varandra.

Läs mer

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

C5 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge

C5 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:351 av Helena Lindahl m.fl. (C) Kvinnors företagande Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kursen entreprenörskap,

Läs mer

Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013

Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013 Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013 Historik Etableringen i Sverige Tre drivande personer och ett antal lyckliga sammanträffanden gjorde att Ung

Läs mer

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Personalidé Arvika kommun

Personalidé Arvika kommun Personalidé Arvika kommun Personalidé Kommunens vision Arvika en attraktivare kommun med strategiska mål och strategier beskriver kommunens långsiktiga inriktning och politiska vilja. För att nå vår vision

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

CreArena DRIVE IN 2014-11-28

CreArena DRIVE IN 2014-11-28 CreArena DRIVE IN 2014-11-28 DRIVE för driv och motivation! IN för innanför hellre än utanför! Vi vill erbjuda en mötesarena för att stötta ungdomar som vi tror på olika sätt kan ha nytta av att bredda

Läs mer

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt Syfte med RegSam Att skapa förutsättningar för samverkan och hållbar tillväxt Att förstärka och fördjupa samverkansarbetet mellan akademi och företag/organisationer.

Läs mer

Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne

Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne Slutrapport Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne Bakgrund Det sker stora strukturförändringar i Skåne inom i stort

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Slutrapport Herbert Felix Växthus

Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Herbert Felixinstitutet startade den 1 juli 29 projektet Herbert Felix växthus. Projektet byggde på att etablera ett växthus innehållande

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer