REDAKTÖREN. Hur påverkas de interna kanalerna? Nu ska Apoteket konkurrera! Se sidorna 4 och 5

Transkript

1 REDAKTÖREN Nr Nu ska Apoteket konkurrera! Hur påverkas de interna kanalerna? Se sidorna 4 och 5 Det är en omorganisation som heter duga, säger Eva Jangö, webbredaktör och ansvarig för nyheterna på Apotekets intranät. Bild: Christer Järild Glöm inte anmäla tidningen! sid. 2 Boka vårkonferensen! sid. 3 40års utveckling, sid Forskning, sid. 14 Behovet av textvård, sid 18 Med mera

2 Aktuellt från Rim Sveriges bästa tidning - din? Nu är det hög tid - för dig att skicka in din personal- eller interntidning till tävlingen Bästa personaltidning. Posta senast den 19 februari. För 16:e året i rad bjuder Rim in till tävlingen Sveriges bästa personaltidning. Det är den enda tävlingen i Sverige som fokuserar på personaloch interntidningar. Juryn består i år av de två tidningsprofilerna Björn Häger och Gun Råberg- Kjellerstrand. I juryn ingår också Katarina Luksepp från Rim. Det juryn tittar på är innehåll, form och originalitet. Utöver utmärkelsen Sveriges bästa personaltidning kommer vi att dela ut priser för: Bästa bildjournalistik, Bästa form, 2009 års nyskapare, Bästa reportaget, Bästa ledare/krönika och Språkpriset Priserna delas ut under Rims vårkonferens den 22 och 23 april. REDAKTÖREN Ges ut av och är medlemstidning för föreningen Redaktörer interna medier (Rim). Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnel Atlestam gunnel@atlestam.se Redaktionsråd: Annica Hulth, Christer Järild, Charlotte Norlin, Annukka Ojala May Olsson, Alf Tornberg, Gudrun Tiberg, Elisabeth Tingdal. Annonsansvarig: Elisabeth Tingdal elisabeth@lira.se tfn , Tidningen kommer ut med fyra nummer per år. Jury. Björn Häger, Gun Råberg Kjellerstrand och Katarina Luksepp. Mer information om tävlingen och jurymedlemmarna finns på Anmäl till Ljuspennan! Nu kan det vara er tur att vinna Ljuspennan. Anmäl ert företag eller er organisation före den 1 mars Sveriges Informationsförening i samarbete med Rim inbjuder till årets tävling om Ljuspennan. Avsikten med utmärkelsen är att premiera och uppmuntra ett företag eller en organisation som målmedvetet, långsiktigt och konsekvent satsar på en mångsidig kommunikation med sina anställda. Alf Tornberg är Rims representant i juryn. Nya medlemmar Mer information finns på Åsa Ahlin, Swedbank, Anna Frejd, Linköpings kommun Kristina Åstrand Bohman, Försvarsmakten, Camilla Söderman, ABB AB. Nästa nummer: Manusstopp den 24 maj Kommer ut vecka 22 Kom gärna med synpunkter, tips och bidrag! Redaktören förbehåller sig rätten att redigera i materialet. Osignerade texter är skrivna av redaktören. Rim är en förening och mötesplats för alla som arbetar med interna medier såväl inom privata företag som inom offentlig verksamhet och organisationer. Rim anordnar kurser och konferenser. Varje år arrangerar föreningen tävlingen Bästa personaltidningen och tillsammans med Sveriges Informationsförening Ljuspennan för bästa internkommunikation. Rim ger ut webbtidningen Redaktören med fyra nr/år. Mer information om Rim finns på Välkomna! 2

3 Aktuellt från Rim Vad är en professionell internredaktör? Det blev en intensiv men kort debatt om yrkesroll, syfte, mål och metoder för internredaktören på efter senaste numret av Redaktören. Läs debatten på webben. Vad tycker du? Vad är kvalitet i arbetet? Vad innebär internredaktörens yrkesroll idag? Går det att hitta ett entydigt svar? Hur definierar man öppenhet? Vad håller vi på med egentligen och varför? Mycket har hänt i samhället både vad gäller ideologi och teknik under de senaste åren. Många står frågande inför val av kanaler, synsätt på arbetsplatsdemokrati med mera. Utvecklingen står inte stilla, men det gäller att stå på stadiga ben, så man inte följer med strömmen av bara farten. Här har Rim en självklar plats att fylla som nätverk, stöttepelare, kunskaps- och erfarenhetsbank. Det gäller att ta vara på varandra. Hur gör man det på bästa sättet? Fortsätt diskutera på Även till Redaktören är debattartiklar välkomna. Rim har också en Facebookgrupp där det går bra att komma med inlägg. Kom även med motioner till årsmötet i april. Kanske tycker du det är dags att förnya Rims stadgar? Du hittar dem på webben. Boka in Vårkonferensen! Yrkesrollen står i fokus vid årets vårkonferens som blir den april i Stockholmstrakten. Flera spännande föredragshållare kommer, men det blir också workshop och utrymme för diskussioner. Ett mer detaljerat program kommer snart att mejlas ut till alla medlemmar och läggas upp på Men boka redan nu in dagarna! Ta chansen att få inspiration, mer kunskap och erfarenhetsutbyte med andra som jobbar med interna kanaler. På kvällen den 22 april blir det middag och prisutdelning till Sveriges bästa personaltidning. I anslutning till vårkonferensen kommer också årsmötet i föreningen att hållas. Det blir val och redogörelser för ekonomi och året som gått samt förhoppningsvis motioner och diskussioner. Vill du nu veta mer redan nu eller undrar du över något, så hör av dig till någon i styrelsen. Kontaktuppgifter hittar du på Redaktören har ordet... Sedan boken: Ledarskap stavas Kommunikation, kom ut 2002 och kanske även innan dess, har jag undrat om man inte inom många företag, organisationer och förvaltningar har börjat blanda ihop äpplen och päron. Jag har en obehaglig känsla av att det finns de som tror att Ledarskap stavas Kommunikation likt ett anagram kan vändas på till Kommunikation stavas Ledarskap. Den känslan kom över mig nyligen när jag hörde om en vd som skrivit på intranätet om året som gått: Vi har förbättrat internkommunikationen idag vet alla vart vi är på väg genom välinformerade chefer och arbetsplatsträffar. Det var första året utan företagets självständiga personaltidning med debattsida och fackliga företrädare i redaktionsrådet. Ett år efter att konsultföretaget som utbildar chefer i kommunikation tipsat vd om att medarbetare hellre vill ha information från chefer än från en personaltidning, även om den är uppskattad. En självklarhet när det gäller viktig information och frågor. Men resten? Den öppna genomlysningen och debatten kors och tvärs och upp och ner som behövs för ett framgångsrikt företag? Frågan är om det inte är dags för en renässans av självständiga interna kanaler som kan fungera som språkrör för alla och som ett kitt som bidrar till att hålla samman företaget. Ledarskap kan vara såväl äpplen som päron men inte samma som Kommunikation, för till detta behövs så mycket mer ja en hel fruktkorg. Glöm inte att betala in medlemsavgiften till Rim!!! Är du inte redan medlem så kom med! Vill du gå med så skicka ett mejl till info@rim.se. Årsavgiften är 950 kronor. Medlemsavgifterna behövs för att föreningen ska kunna erbjuda kurser och konferenser till bra priser och ge ut Redaktören, med mera. Gunnel 3

4 Från en arbetsplats i förändring... Apotekets omreglering Tidningen fick ge vika i konkurrensen Med apoteksmonopolets avskaffande har det statliga bolaget Apoteket AB fått konkurrenter. Hur har det påverkat internkommunikationen? Inte så mycket menar Eva Jangö, webbredaktör och medlem i Rim. Däremot kommer intranätet att bli en viktigare informationskanal som en följd av att personaltidningen lagts ned. Den 1 juli 2009 avskaffades apoteksmonopolet formellt. En majoritet av apoteken har sålts eller kommer att säljas ut. Endast en tredjedel av alla apotek är kvar i Apoteket AB:s regi. Och ytterligare verksamheter i form av underleverantörer till sjukhus och tillverkare av specialläkemedel kommer att konkurrensutsättas eller avyttras från Apoteket AB. Det är en Det är en omorganisation som heter duga, säger Eva Jangö, webbredaktör och ansvarig för nyheterna på Apotekets intranät. Omregleringen av apoteksmarknaden har tidigare varit en politiskt och ideologiskt het fråga. Det har också varit lite turbulent i samband med omregleringen då hela Apotekets styrelse fick sparken. Men några ideologiska stridigheter eller bitterhet över förändringarna är inget som märkts av internt, menar Eva Jangö. Varken i korridorsnack eller i de kommentarfunktioner som finns på intranätet. Största förändringen har rört huvudkontoret som på grund av 4 omorganisation som heter duga Eva Jangö, webbredaktör och ansvarig för nyheterna på Apotekets intranät. Bild: Christer Järild omregleringen tappat en del personal. Personalen på apoteken har till stora delar följt med till de nybildade apoteken. Så det har inte handlat om stora uppsägningar. Och här på huvudkontoret fick många bra villkor i samband med neddragningarna. Jag tror att många tycker att det är kul med förändring. Det har funnits en inställning att vi ska vi klara det nya uppdraget och konkurrensen med de nya bolagen. Intranätet ska anpassas Idag är informationsavdelningen betydligt mindre. Men det är en förändring som pågått under en femårsperiod, menar Eva Jangö. Tidigare bestod informationsavdelningen av cirka 30-talet medarbetare med ett brett arbetsfält. Idag är de sex. Detta har inneburit mer arbete för dem som är kvar. Evas Jangös huvudområde är intranätet där hon ansvar för koncernövergripande nyheter. Men fler arbetsuppgifter har kommit till på senare tid. Rent praktiskt har Evas arbete under omregleringen handlat mycket om att anpassa intranätet till den nya organisationen. Av ledningen för omregleringen fick Eva och hennes kollegor dessutom uppgiften att leverera IT-system och intranät till de nybildade apoteken. Hela hösten gick åt till det arbetet, det var ganska trist. Vi måste vara ensamma om att hjälpa våra konkurrenter, men det var vad vi faktiskt gjorde, säger Eva Jangö. Mer fokus på affärsmässighet I och med omregleringen har Apoteket blivit konkurrensutsatt. Eva Jangö tycker inte att det inneburit några större förändringar för internkommunikationen. En skillnad är att det tidigare fanns ett mer uttalat samhällsansvar för läkemedelsanvändningen när apoteket var ensam aktör i statens ägo. Det perspektivet är inte lika tydligt längre. Det är mer fokus på affärsmässighet nu. Men det är en förändring som pågått under lång tid. Under förändringsarbetet har det också blivit viktigare att kommunikationen med chefer fungerar och att det finns bra kanaler för att nå ut till dem. Av den anledningen arbetar vi till exempel mycket med webb-tv. Fortsättning på nästa sida

5 Annons 20 års erfarenhet av personaltidningar. 10 års erfarenhet av arbetsplatsreportage över hela världen. Och kundreportage. Från en arbetsplats i förändring... fortsättning från föregående sida Vi reser ofta i Kina, Brasilien, Dubai och hela Europa. Den kanske största och mest drastiska följden av omregleringen för internkommunikationen är att Apotekets personaltidning Apostrofen lades ned i december. Tidningen har nominerats till årets bästa personaltidning vid flera tillfällen och vunnit två hedersomnämnanden. Det är tråkigt såklart, säger före detta chefredaktören Michael Bosved. Det var en läst och uppskattad tidning med höga värden i läsvärdesundersökningarna. Mickael Bosved har valt att lämna Apoteket, liksom flera medarbetare på informationsavdelningen. Men det blir helt klart en utmaning för den nya organisationen att få personalen på fältet att läsa intranätet, säger han. En viss nostalgi känner även Eva Jangö inför tidningsnedläggningen. Jag var själv reporter på Apostrofen och gjorde säkert hundratalet besök bakom apoteksdiskarna runt om i landet. Och jag kan också sakna reportageformen och planeringen inför varje nummer. Samtidigt menar Eva Jangö att det successivt skett en viss nedrustning av tidningen med färre nummer och färre sidor. Ska man ha en tidning får man inte släppa på kvaliteten, när det gäller innehåll och form. Magasinkänslan blir nog viktigare, när intranätet blir den självklara kanalen för snabba nyheter. Ska man ha en tidning får man inte släppa på kvaliten när det gäller innehåll och form Christer Järild Skildra AB Margareta Jonilson, text Bobo Jonilson, foto

6 Krönika Hur sparar ni? Den frågan ställer Annukka Ojala i sin krönika. Annukka ingår sedan 2009 i Rims styrelse. Bild: Sanna Ojala Vi har lågkonjunktur. Det kan väl ändå ingen ha missat vid det här laget. Kris, besparingar, stålbad, varsel, nedläggningar. Det klingar så negativt i media numera då det skrivs om vårt samhälle och om vår vardag. Men hur sparar vi? Tänker vi kort- eller långsiktigt? Alla måste dra sitt strå till stacken. Jovisst är det så, men blir det så i verkligheten? På många företag har man byggt upp en informations- eller kommunikationsfunktion. På några ställen en hel organisation som jobbar med både kort- och långsiktig information. Operativt och strategiskt. Målanpassat. I sanningens namn så har många företag också svällt ut i sin kommunikationsiver och avdelningarna innehåller både riktigt duktiga människor med goda skrivådror och vassa pennor, duktiga fotografer såväl som strateger och informationskunniga på en Herrans massa nivåer. Där kan också hittas mer eller mindre malplacerade och förvirrade personer som passar upp på dessa andra hårt och ivrigt kommunicerande och skrivande människor. Det är som om det så kallat glada 80-talet har gått bananas på en del håll. Och då kan jag förstå, verkligen förstå att när det ska börja skalas av kostnader och minskas på funktioner så är det lätt att börja på en sådan avdelning. Jag säger inte att det är rätt. Jag menar bara att jag kan förstå logiken. Sällan är en sådan avdelning, organisation eller funktion så direkt vinstgivande. Dess 6 värde är svårare att mäta i kronor och ören. Fast det beror ju på hur man tänker. Jag återkommer till detta lite senare. Nåväl, denna besparingsiver kan också, på sina håll, drivas in absurdum och konsekvenserna blir långsiktigt lidande. Tänkandet är kortsiktigt och Den Högre Hierarkin slår sig för bröstet samtidigt som de tjoar över hur enkelt det var att spara. Lätt som en plätt. - Vi stryker interninformationen, vi struntar i personaltidningen, det blir bra. I bästa fall dras den ner den till en nivå som mer påminner om skolans stenciler på 70-talet. Det var väl inget och inte märks det heller någonstans. Det måste väl räcka att anslå på anslagstavlan? Den kollar väl alla på ändå? Alla passerar ju den, eller hur? Men vad händer då med personalen som snudd på ovetandes blir bestulen på ofta viktig information? Kanske har personaltidningen varit just det forum där personalen själv känt sig hemma, där de fått komma till tals och där de kunnat läsa om sin egen vardag och inte bara om Den Högre Hierarkins påbud. Nu försvann ännu en trevlighet för personalen. Jaha. Tack och bock. Vi får hålla truten så de inte sparkar bort oss också. Knycklar ihop oss och kastar oss som ett pappersark i soptunnan. Jag vill bara berätta en liten saga med verklighetsanknytning från en mycket stor organisation där vi kan säga att jag haft så kallad inside information. På arbetsplatsen arbetar upp emot tusentalet medarbetare. Dessa kommer ifrån många skilda kulturer och har närapå ett femtiotal olika språkliga bakgrunder. Dessa personer arbetar i olika konstellationer. Några jobbar bara dag, andra bara natt, en del arbetar skift och somliga jobbar extra på helger emellanåt. Så har vi sommarjobbarna som blir ganska många till antalet på en så stor arbetsplats inom tillverkningsindustrin. Vi får heller inte glömma dem som jobbar ute på fältet. Det vill säga chaufförer och säljare. Deras huvudsakliga arbetsmiljö är en bil. Aldrig, aldrig någonsin möts de alla samtidigt. Hur som helst så har denna arbetsplats satsat en hel del på information och kommunikation upp och ner och åt alla håll tvärs igenom organisationen. Det byggdes ett jättefint informationstorg. Det startades en intern- TV och det fanns en utomordentligt trevlig personaltidning där alla fick komma till tals på samma villkor. Det arbetades också med ett intranät och självklart hölls möten för att hålla kommunikationen vid liv. Det var så att säga högt i tak. Ja kära värld så mycket information det fanns att tillgå. Det fanns också mejlinglistor att teckna upp sig på utifrån intresse och behov, där det gick att få daglig uppdatering på hur företaget mådde och vad som hände både inom väggarna och ute i omvärlden. Fantastiskt. Fortsättning på nästa sida

7 Krönika fortsättning från föregående sida Företaget fick mycket positiv återkoppling från externa besökare och diverse förståsigpåare men framför allt från personalen. Alla visste det de behövde veta för att klara av sina arbeten.. och lite till. Skvaller minimerades också effektivt på detta sätt. Chefen var positivt inställd till kommunikationen och stod först i ledet med nytänkandet på hur man kunde bli ännu bättre. Det tänktes på personalen. Personalen prioriterades. Någonstans fanns det en klok chef som insåg att om personalen får rätt information i rätt tid och på rätt sätt (så att de förstår och kan ta till sig den) så flyter arbetet på lättare. Det blir mindre antal fel. Det blir en besparing. Tänka sig! Det blev plötsligt mätbart i kronor och ören. Fast det berodde ju som sagt på hur man tänkte. Alla tänkte inte så. Den riktigt Höga Hierarkin tänkte inte så, men lät den kloka chefen hållas ett tag. Men sen gick den här chefen och blev 65 och ville leva livets glada dagar i sin fina trädgård med sin härliga familj och njuta av vad livet har att erbjuda en pensionär. Samtidigt som det dansade in en ny liten chef stramades det åt från högre håll och man fullkomligt vrålade ut order om ännu fler besparingar. Nu blev det eld i röven på både en och annan. Det brann så ivrigt att det påverkade både sunt förnuft och vanlig hyfs. Nu måste vi spara. Nu tar vi bort informationsfunktionen. Nu skalar vi bort allt som det finns anledning att le åt. Precis allt som inte ger omedelbar vinst. Fort ska det gå. Genast. Helst förra veckan. Och på nämnda företag blev det just så. Informationsfunktionen lades ner. Kvar finns ett blad där chefen informerar, eller vad vi nu ska kalla det. Envägskommunikation kallar jag det. Visst hänger man upp massvis med information på anslagstavlorna. Som alla ändå går förbi och ser varje dag. För anslagstavlorna hänger ju så bra till att man inte kan missa dem och gör man det så får man faktiskt skylla sig själv. Man har ju i alla fall informerat. Jodå. Många papper hänger där. Jättemånga. Det här skulle kunna vara en berättelse från nästan vilket företag som helst, ge och ta lite detaljer här och där. Det här är också min saga och därmed inte sagt att varje mening håller i en rättegång. Men det är min saga och samtidigt min sanning. Vad händer då om personalen inte längre stimuleras av dubbelriktad kommunikation? Spelar det någon roll över huvudtaget? Är vi överinformerade idag? Behövs informatörer och personaltidningsredaktörer? Vad tycker ni? Jag tycker. Jag tycker en hel del. Jag tror att många företag har bitit sig i rumpan genom att skala bort just informationsfunktionen på ett eller annat sätt. Konsekvenserna märks inte på kort sikt men de märks garanterat på lång sikt. Skadan som sker kan också vara av varierande slag förstås. Men min tro är också att väljer man att blunda för de symptom som sakteligen börjar framgå i form av personalens missnöje, klagan, ökade sjukfrånvaro etc. så kan problemet bli otroligt svårt att rätta till. Främst för att det kommer att dröja eviga tider innan någon i Den Högre Hierarkin kommer att erkänna att man tänkt fel och att symptomen kan ha något som helst med besparingsivern att göra. Kanske måste man vänta tills det kommer en ny klok chef som törs vara en kraftfull kärring mot strömmen. De växer inte på träd. sin iver att vara Den Högre I Hierarkin till lags så tar alltför många företagsledare snabba och fruktansvärt korkade beslut som inte är så genomtänkta alla gånger. Att spara genom att slita bort ordet och värdet av att veta, att ta bort den funktion som såg till att alla medarbetare fick veta och kunde förstå vad som gällde, kanske inte var så mycket besparing till slut ändå. Inte märks det sådär på en gång. Inte på ett bra tag, skulle jag tro. Men så småningom när sparivern blivit nästan löjlig, fast bara för de vanliga medarbetarna, börjar sorgen och missnöjet att ta form. Då kanske man inte längre känner stolthet över sitt arbete på samma sätt. Man skiter lite mer i vilket. Inte alla känner så. Självklart inte. Men tillräckligt många för att det ska bli ett problem. Arbetsplatsolyckorna får en ökad statistik som beror på stress och trötthet. Det är liksom inte roligt längre. Den Högre Hierarkin fortsätter som tidigare att flyga första klass och åka på Herrgårdar och Slott för att konferera. Och tar sannolikt än mer korkade beslut. Ägarna är nöjda. En stund. Visst informerar man fortfarande. Med en lapp på den där anslagstavlan som alla passerar. Eller inte. Annukka Ojala 7

8 Noterat Bouqet ska bli trovärdigare Under hösten har Systembolagets personaltidning, Bouqets läsare sagt vad de tycker om tidningen i en läsvärdesundersökning. Tidningen är uppskattad, men trovärdigheten kan förbättras menar tidningens nya redaktör Åsa Nilsson. Det finns läsare som tycker att en del artiklar i tidningen är för tillrättalagda att det mest är positiva saker och lyckliga människor som skildras. Nu försöker vi även att skriva om nackdelarna. Försäljningsjobbet i butik kan vara ett tufft jobb med en del baksidor. Åsa har också planer på att koppla tidningens innehåll med innehållet i övriga kanaler på ett tydligare sätt. Närmaste tiden kommer fokus att ligga mycket på kundmöten. Så här i budgettider är alla kostnader ifrågasatta och det gäller också personaltidningen. Därför gäller att hålla en hög nivå på granskningen. Men det känns som vi har ett stöd från ledningen, säger Åsa. Hon tycker personaltidningen Bouqet kan ses som en hygienfaktor. Många anställda jobbar huvuddelen av sin tid i butik och företaget har flera deltidsanställda. Och en tidning som skickas hem ger interninformationen stor genomslagskraft. Lars Bergström Skånes universitetssjukhus får ny personaltidning samband med att Malmö och Lunds universitetssjukhus fusionerar får det nya sjukhuset en ny I personaltidning. Det är en helt ny tidning som tas fram, men man drar i utvecklingsarbetet nytta av erfarenheterna från sjukhusens båda tidigare personaltidningar. Tidningen ska kännas ny och upplevas som en tidning för det nya sjukhuset, säger redaktör Lena Arenbo. Tidningens syfte handlar till stora delar om att vara kulturbärare och identitetsskapare i den nya organisationen, där det är viktigt att sprida kunskap om olika verksamheter. Första numret kommer ut i månadsskiftet aprilmaj. Namnet på tidningen är ännu inte bestämt. Fram till utgivningen skickas ett nyhetsbrev ut till alla anställda som är berörda av sammanslagningen. Lars Bergström Annons Röster från förra seminariet: Bra, genomtänkt, något att jobba vidare med, redigt, väldigt informativt Redaktörer Interna Medier erbjuder i samarbete med AB Marianne Hühne Journalistik Vässa din tidning Ta chansen till en professionell genomgång av din interntidning. Du får skriftlig analys av både en erfaren journalist och en formgivare. Dessutom diskuterar vi gemensamt de deltagande tidningarna på ett heldagsseminarium i Stockholm Tisdagen den 16 eller 23 mars 2010 kl AB Marianne Hühne Journalistik, Box 2241, STOCKHOLM Besöksadress: Kornhamnstorg 49, 2 tr. Telefon: Mobiltelefon: E post: kurser@huhne.se Webb: Org.nr: Specialpris kr plus moms för RIM medlemmar ( restplatser övriga kronor plus moms) inkl.skriftlig analys av er tidning och seminarium för en person. Ytterligare deltagare debiteras med kronor per person. Vi tar emot högst fyra tidningar. V Anmälan omgående till Marianne Hühne von Seth. Meddela då också vilket datum som passar dig bäst. 8

9 Bland nya medlemmar Yrkesrollen viktig för Rim Jenny Mattson är chefredaktör för HSBs interntidning Uppdraget. Tidningen vänder sig till förtroendevalda inom HSB, men även de anställda får den, säger Jenny. Uppdraget kommer ut med fyra nummer per år. Upplagan är exemplar och har ett omfång på 40 sidor. Inför varje nummer träffas vi i redaktionsrådet och planerar innehållet. Jenny Mattson, chefredaktör för Uppdraget Texter och bilder köper jag sedan in från frilansare. I redaktionsrådet ingår representanter från olika regioner. Ansvarig utgivare för Uppdraget är förbundsordförande. Tidningen innehåller reportage, erfarenhetsutbyte, tips och idéer för verksamheten och nyheter inom HSB samt annonser. Vi har ingen speciell insändarsida men vi har en expertpanel dit läsarna kan vända sig med frågor om juridik och ekonomi, säger Jenny. Tidigare har distributionen av Uppdraget skett genom att den har skickats till de olika regionkontoren och där delats ut. Efter en hel del diskussioner har vi nu beslutat att från och med i år skicka hem tidningen till alla förtroendevalda. På så sätt blir vi mer säkra på att den når alla samtidigt och det blir även billigare. De anställda kommer även i fortsättningen att få sin tidning till arbetsplatsen, säger Jenny. Uppdraget läggs också ut på webben, precis som medlemstidningen Hemma i HSB. Det är HSB Riksförbund i Stockholm som har ansvar för de gemensamma kommunikationskanalerna för HSB i hela landet. Hit hör såväl Uppdraget som webben och medlemstidningen. Jenny jobbar delvis med alla tre. Det är nu fyra år sedan hon började på HSB efter tio år som nyhetsjournalist vid Sveriges Radio. Jag kände att det var dags att göra något nytt. Jobbet med interninformation är väldigt intressant men annorlunda. Förra året gick hon med i Rim. Det dagliga arbetet kan jag diskutera med kollegor på jobbet, men Rim ser jag som ett intressant forum för att träffa andra som arbetar med intern kommunikation och att diskutera yrkesrollen med, säger Jenny. Notiser Skolverket vinnare i kategorin bästa intranät Undersökningsföretaget Web Service Award som specialiserat sig på undersökningar via Internet har korat Skolverkets intranät Kanalen till bästa intranät Juryns motivering lyder: Det här är ett intranät som verkligen ger de anställda en stor användarnytta, bra information och är ett pålitligt verktyg i deras dagliga arbete. Källa: Pressrelease Fackliga synpunkter Redaktören har varit nyfiken på hur de fackliga organisationerna ser på intern kommunikationen och förändringar från traditionella personaltidningar med fackligt inflytande till alltmer interntidningar som ledningens språkrör? Tycker de att vi har fått tystare företag? Arbetar de på något sätt aktivt med frågor som rör intern kommunikation på medlemmarnas arbetsplatser? Frågor om detta mejlades till flera stora fackliga organisationers pressekreterare. Av svaren att dömma så är detta med internkommunikation på medlemmarnas arbetsplatser inte något som står högt upp på dagordningen. Svaren blev antingen mycket korta, någon skulle återkomma eller uteblev helt. SKTF tyckte i alla fall att det var en intressant frågeställning... Det får nog bli en mer genomarbetad uppföljning med intervjuer vid ett senare tillfälle. Intranät länkar samman Svenska Kyrka har sedan några månader tillbaka ett gemensamt intranät. Tanken är att det ska öppna nya möjliggheter för församlingar, samfällingheter och stift att kommunicera med varandra. Källa: Kyrkans Tidning 9

10 Annons D igital & social affärslogik Bloggar, Twitter, Facebook-kampanjer, SideWiki, sökmotoroptimering, Google LinkedIn, You Tube, Slideshare, och rating på nätet. Den som inte förstår den nya affärslogiken kommer obönhörligen att bli förbisprungen av dem som gör det. I mars 2010 startar IHM Business School en ny utbildning. Målgruppen är beslutsfattare och kommunikatörer som vill utveckla sina kunskaper för att kunna nyttja kraften i den nya affärslogik som redan tagit över i den yngre generationen. Den generation som är våra nya medarbetare och sannolikt alla bolags största framtida målgrupp. Kursdeltagarna introduceras för olika sociala medier och begrepp på den digitala arenan och lär sig att förstå alternativa verktyg för olika användningsområden och syften. Våra föreläsare använder verkliga case med förankring i alla verksamheter. Fokus ligger på att deltagaren själv ska kunna se och utnyttja helt nya affärsmöjligheter, undvika risker och engagera den omvärld som alltmer påverkar ditt varumärke. Målet är att ge deltagarna kunskaper att ta fram en genomförbar strategi och en plan som säkerställer den nya affärslogiken i det egna företaget. Utbildningen är uppdelad i sex sammanhängande block, uppdelade i lika många utbildningstillfällen varannan vecka. Start i Göteborg 24 mars och 25 mars i Stockholm. För mer information kontakta; Anders Frisk i Stockholm, telefon Sven-Åke Axén i Göteborg, telefon Digital & Social Affärslogik Kursplan 1. Den digitala kartan Funktion, påverkan, användare och effekter. Introduktion och genomgång av de begrepp, tjänster och verktyg som styr utvecklingen idag. 2. Varumärket - delta & påverka Omvärlden påverkar synen på ditt varumärke. Lär dig leva med att andra styr och arbeta med att stärka varumärket genom engagemang, öppenhet, delaktighet och proaktivitet. 3. Säljdrivande marknadsföring Oavsett bransch kan du med enkla medel skapa ett ökat köpintresse till mycket låga kostnader. Det som krävs är tid, engagemang och förståelse för verktyg och triggers. 4. Service - för nya målgrupper Olika målgrupper har helt olika logik och förväntan kring var, när och hur service, information och tjänster levereras. Genom att förstå behoven kan alla företag förbättra sin service. 5. Utveckla befintliga nätverk Genom att vara lyhörd för de nätverk som medarbetare, partners, kunder och leverantörer använder kan ni stärka områden som stimulerar rekrytering, nya kontaktytor och goodwill. 6. Redovisning strategiplaner För mer info: 10

11 Universen - personaltidning i 40 år... Redaktör Annica Hult reflekterar i tidningens jubileumsnummer Ingen 40-årskris i sikte Bild: Staffan Claesson 1969 var året då USA sände upp en raket till månen, året då Woodstockfestivalen ägde rum och året då färgteven gjorde sitt intåg i svenska vardagsrum. Det var också året då personalbladet Uppsala universitet informerar bytte namn till Universen. Samma år såg jag själv dagens ljus. Att bläddra igenom gamla årgångar av Universen känns extra intressant, eftersom jag och tidningen är jämngamla. Mycket har hänt sedan det första numret av Universen damp ned i brevlådorna hos de drygt som då var anställda vid Universitetet. Steget kan tyckas vara långt mellan det maskinskrivna, sparsamt Annica Hulth - redaktör för Universen illustrerade bladet och dagens tabloidtidning i färg som trycks i exemplar. Men nu som då är tidningens uppgift ungefär densamma: att belysa aktuella frågor och spegla stora och små händelser vid universitetet. Från starten har tidningen riktat sig till alla olika grupper av anställda. Då som nu är tidningen en blandning av allvarstyngd information och mera lättsamma artiklar. I fyrtio års tid har Universen bjudit in till doktorspromotion och uppmanat universitetsanställda att motionera fanns det visserligen ingen friskvårdstimme, men på Svettis hölls morgon- och motionsgymnastik för alla anställda och studenter. En annan fråga som återkommit genom åren är den om jämställdhet. Redan 1979 fanns en krönika skriven av en pappaledig forskare, tillsammans med statistik som visade att andelen universitetsanställda män som tog ut föräldraledighet var högre än genomsnittet. Den stora skillnaden mellan 2009 års och 1969 års Universen är att papperstidningen idag kompletteras av de snabbare nyheterna på nätet. Idag är nätet den självklara platsen att söka information på. Papperstidningens roll är inte längre att sprida nyheter utan snarare att skapa sammanhang och ge en helhetsbild. Kanske också ge en känsla av tillhörighet. En stor fördel med papperstidningen är också att du får allt serverat. Du behöver inte själv jaga rätt på informationen utan kan välja själv från ett stort smörgåsbord. När man bläddrar igenom gamla nummer av Universen känner man verkligen historiens vingslag. I text och bild ges glimtar ur universitetets moderna historia. Dessutom är det rolig läsning, för Universen har alltid, i sina olika skepnader, varit en tidning med glimten i ögat. Kanske drabbas jag själv av en 40-årskris inför min stundande födelsedag men för Universens del behöver ni inte oroa er. Tidningen befinner sig inte alls i kris utan står stadigt med båda fötterna på jorden. Annica Hulth Läs mer om Universen 40 år på sidorna

12 Universen - personaltidning i 40 år Följ en 40-årings utveckling! År 2009 var det 40 år sedan det första numret av Universen, Uppsala universitets personaltidning, kom ut. Tidningen har hängt med under olika tidevarv, med olika universitetsledningar och i olika medielandskap. Tidningens redaktör Annica Hulth har intervjuat några av de redaktörer som varit med. Artikeln har tidigare publicerats i Universen. Här är den något kortad. Historien om Universen börjar egentligen redan 1964, då universitetsledningen bestämmer sig för att börja ge ut ett nyhetsblad till alla anställda med namnet: Uppsala universitet informerar. Hösten 1969 bytte tidningen namn till Universen. Einar Lauritzen, chef för studerandebyrån, var Universens redaktör i början av 70-talet. Jag minns att man var ganska ensam om att sätta ihop tidningen, det var inte tal om en redaktion utan i hög grad ett ensamarbete. Det fanns ett intresse av att via tidskriften tillfredsställa krav på detaljinformation och myndighetsinformation. Det var nog mera en informations- än tidningsverksamhet. Facken såg vikten Fackförbunden vid universitetet, tyckte också att Universen var en viktig tillgång och såg tidningen som ett instrument för information till sina medlemmar. De tyckte att det var viktigt att universitetet hade det här organet för att kommunicera inte bara med forskare och lärare utan också med andra yrkesgrupper, säger Einar Lauritzen. Som redaktör hade han stor frihet, men det fanns vissa gränser. Vid ett tillfälle tog han sig friheten att inte bara återge ett beslut utan också recensera det. Då hörde man av sig från utbildningsdepartementet och ifrågasatte det lämpliga i att publicera en sådan artikel Redaktörskapet skötte han på långt mindre än en halvtid. Desktop-publishing förändrade Det skulle dröja fram till 1980 innan tidningen gick över till A4-format och bilder fick en mer framträdande roll i tidningen. Christina Bringfors Dahlgren, som var redaktör , var med och moderniserade Universen. Med desktop-publishing skulle tidningen kunna komma ut oftare och produktionstiden förkortas. Det ledde i och för sig till att hon som redaktör fick ännu mer att göra förutom skrivandet också själva layouten. Ändå var det värt allt slit, tyckte Christina. Jag är en nyhetsmänniska och ville att nyheterna skulle komma ut fortare. Då fanns det ju inget intranät. Att göra tidning på den tiden går egentligen inte att jämföra med dagens digitala värld. Vi kunde aldrig planera artiklar i förväg utan skrev bara om sådant som redan hade hänt. Berätta på ett enkelt sätt Christina Bringfors Dahlgren satte stort fokus på att förklara saker och tyckte om att skriva forskningsinformation. Det fick hon gott om tillfällen till i Universen. Äldre forskare och professorer ville gärna berätta om forskning på ett enkelt sätt det var svårare med yngre forskare, säger hon. Christina Bringfors Dahlgren är idag informationschef vid Enköpings kommun. Där har hon varit med och skrotat en personaltidning, efter att fortsättning på nästa sida 12

13 Universen - personaltidning i 40 år fortsättning en läsarundersökning visade att få läste tidningen. Jag tycker inte att man ska ha en tidning som ingen läser. Istället har vi satsat på intranätet, där vi också publicerar reportage och personporträtt. Intranät är bra om man verkligen lägger ned jobb på strukturen. Christina Bringfors Dahlgren efterträddes av Urban Lindberg, som kom att vara redaktör i hela nio år. Under hans tid som redaktör bytte Universen kostym flera gånger. Under en period pryddes varje förstasida av ett ansikte i närbild. Det väckte starka reaktioner, berättar Urban Lindberg: Bilderna ansågs för närgångna. I själva verket valde redaktionen ett stilgrepp som alla externa tidningar arbetat med i årtionden, nämligen att locka till läsning genom bra omslagsbilder som har ögonkontakt med läsaren. Vi slutade med intetsägande dekorbilder och blev lite tuffare. 18 nummer om året Den mest drastiska förändringen var när tidningen blev tabloidtidning och började komma ut hela 18 gånger om året. Uppdraget var att öka aktualiteten genom en tätare utgivning. Oj, vad vi fick slita! Detta var strax innan webben på riktigt började bli ett ständigt rykande färskt komplement till papperstidningen, säger Urban Lindberg. På den tiden hade också tidningen annonser och annonssäljare lejdes. Annonserna tillkom för att möjliggöra satsningar på bra bilder och Bild: Staffan Claesson Universens redaktion hugger in på födelsedagstårtan. Från vänster: Gunilla Sthyr, Annica Hulth, Urban Lindberg och Johanna Blomqvist. texter utan att behöva begära mer i anslag. Till slut tog dock administrationen av annonserna mer tid och resurser än vad som är rimligt för en liten personaltidning. Nättidning med snabba nyheter 1999 tog Gunilla Sthyr över som redaktör. Då var hon redan ett välkänt namn för alla Universenläsare, eftersom hon hade jobbat som journalist på tidningen i några år. Som redaktör var hon med och genomförde nästa stora förändring, när papperstidningen Universen skulle kompletteras med en nättidning. Nya papperstidningen skulle ge utrymme för fördjupning och nättidningen samla de snabba nyheterna. En del nya kanaler för interninformation hade också skapats på andra håll inom universitetet, så nu skulle fokus ligga på mer övergripande nyheter. Men visst finns plats också för lokaljournalistiken i Universen, det måste det helt enkelt, säger hon. Idag är hon redaktör för nätuniversen och jobbar med att utveckla nya former för kommunikation, t ex webbteveinslag. Vad tycker du, behövs fortfarande papperstidningen? Absolut! Papperstidningen ger en snabb och bra överblick av innehållet, jämfört med webben. I papperstidningen får du reportage med bilder och faktarutor enkelt och smakfullt serverat, utan att behöva klicka fram och tillbaka och så prasslar det så skönt när du bläddrar! Annica Hulth 70-talet: Blygsam tidning i A5-format, med maskinskriven text och svart-vita illustrationer. Tidningen saknade signerade artiklar och var ett informationsblad snarare än tidning. 80-talet: Tidningen går över till A4-format, med dekorfärg på omslag och insidor. I slutet av 80-talet börjar redaktionen använda desktop publishing, först i tunna extranummer som gick under namnet Mini-Universen sedan helt och hållet. 90-talet: Fräsigare bilder och puffar på omslaget. Under några år kör man genomgående med ansikten i närbild på omslaget. Tidningen går över till tabloidformat och ökar utgivningstakten. Under en period kommer Universen ut 18 gånger per år. 00-talet: Internet har slagit igenom på allvar, och interninformation via Internet blir allt vanligare görs tidningen om till ett mindre tabloidformat, med plats för längre reportage och mycket bilder. Nätuniversen blir ett komplement till papperstidningen på 13

14 Forskning Än lever interntidningen men nätet öppnar nya möjligheter Idag tas personaltidningen bort inom många företag och organisationer och ersätts med information via intranätet. Men forskning visar att papperstidningen fortfarande har en viktig roll att fylla på arbetsplatsen. Interntidningens död är inte här än, säger doktoranden Therese Monstad. Hon är doktorand vid institutionen för informatik och media vid Uppsala Universitet. Therese Monstad har tittat närmare på förändringskommunikation inom företag och organisationer i studien Kommunikation i förändringsprocesser. Forskarna har studerat hur man kommunicerar om förändringar inom tre olika organisationer läkemedelsbolaget Astra Zeneca, energibolaget e-on och SCA:s pappersfabrik. De flesta föredrog en interntidning framför att hitta information på nätet. På ett företag hade man ett internblad på en A4-sida som kom ut en gång i veckan. Det tog man bort, och då märkte man att informationen inte nådde ut, säger Therese Monstad. Lätt att bära med sig Varför är då interntidningen fortfarande så populär, i dessa tider, när allt fler söker information på nätet? Därför att man lättare kan ta med sig tidningen. Det är naturligtvis beroende på vad det är för organisation. En del har bärbara datorer och laddar ned nyheter på mobilen, men det är inte alla som har den vanan, säger Therese Monstad. Ett viktig faktor är förstås hur stor tillgång personalen har till internet. Forskarna har intervjuat folk från alla olika nivåer i organisationen, från ledningen till fabriksgolvet. Den gruppen som hade börjat använda I-phone tyckte att det var mer OK att ta bort interntidningen. 14 Men det är fortfarande såpass små skärmar att många föredrar att läsa tidningen. De som jobbade i fabriken hade liten tillgång till datorer och måste ta del av informationen hemma. För dem var tidningen att föredra framför datorn. Frivillig läsning En stor fördel med den traditionella personaltidningen är att läsningen är helt frivillig. Tidningen skickas hem till de anställda, som kan bläddra fritt ibland sidorna och välja vad de vill läsa. Intranätet är Intranätet är ofta ett måste i en organisation, medan interntidningen bygger på frivillighet. Det är något du läser för att du är engagerad... ofta ett måste i en organisation, medan interntidningen bygger på frivillighet. Det är något du läser för att du är engagerad och vill bli mer engagerad i organisationen. Flyttar man över interntidningen till webben hamnar det som är tvingande och det som är frivilligt i samma kanal, säger Göran Svensson, universitetsadjunkt vid institutionen för informatik och media. När man flyttar över information från en traditionell personaltidning till ett intranät gäller det att diskutera formerna. Vill man ha en självständig och kvalificerad journalistisk tidning på nätet eller vill man prioritera snabba, raka, dagliga nyheter? Det finns exempel på personaltidningar som behållit tidningsformen även på nätet. Andra har delat upp det i snabba nyheter på nätet och Therese Monstad, doktorand med fokus på förändringskommunikation. Bild: Anders Larsson mera djupgående artiklar och reportage i papperstidningen. Kräver nya lösningar Hur framtiden ser ut är svårt att sia om, men en sak är säker: Nya medier kräver nya lösningar. Internwebben kan vara bra på mycket, men kan inte ersätta en tryckt personaltidning som den fungerar idag, säger Göran Svensson. Han tycker att universitetet och andra organisationer behöver tänka igenom hur de vill använda intranätet som verktyg för kommunikation. Ska det fungera som en kommunikationskanal mellan ledning och anställda eller mellan anställda och anställda? Ska det finnas en självständig redaktion eller inte? Det borde finnas utrymme för kvalificerad journalistik även i framtiden. Att läsa en personaltidning ska inte vara ett måste eller ett tvång utan ska ske när man är intresserad. Flyttar man över informationen till nätet måste man behålla det intresset. Då är det även viktigt att redaktionen kan arbeta självständigt, har tillgång till information och kan berätta fullständigt och fördjupande om den egna organisationen, säger Göran Svensson. Annica Hulth

15 Bokrecension Boktips Intressanta ledarstilar Marknadsföring och kommunikation i sociala medier av Lena Carlsson Möjligheter och fallgropar Det är ungefär 40 år sedan amerikanska forskare för första gången lyckades få två datorer att kommunicera med varandra. Sedan dröjde det närmare 20 år innan det vi idag känner som Internet började ta form och det var först i mitten av 1990-talet som det slog igenom hos en bred allmänhet. Sedan dess har tempot i utvecklingen ökat. Att skicka elektronisk post eller söka information på olika webbsidor är vardagsmat och allt fler företag och myndigheter erbjuder sina varor eller tjänster via nätet. Utvecklingen har gynnats av utbyggnaden av bredband som enligt Post- och telestyrelsen idag används av cirka fyra miljoner människor i Sverige. Experterna är eniga om att Internet nu står inför en ny fas som präglas av interaktivitet och kommunikation, inte minst genom den snabba utvecklingen av så kallade sociala medier. Redan idag skriver ungefär svenskar på egna bloggar och Facebook har cirka tre och en halv miljon svenska användare. I det läget är det inte att förundra sig över att den första boken om sociala medier på svenska ges ut. Boken marknadsföring och kommunikation i sociala medier har skrivits av Lena Carlsson och är utgiven på det egna förlaget Kreafon. Annons Bokens 160 sidor ger en lättfattlig och systematisk genomgång av sociala medier och hur de fungerar. Den ger enkla och lättförståeliga definitioner på ord och termer som börjar tillhöra normalt språkbruk utan att vi alltid vet exakt vad de står för. Ord som till exempel blogg, Twitter, Wiki och Flickr. Boken innehåller gott om praktiska exempel på hur olika företag använder sig av sociala medier för att bygga sitt varumärke eller sälja sina produkter. En genomläsning ger nybörjaren en god introduktion till de nya möjligheter som sociala medier erbjuder, samtidigt som författaren också höjer en del varningsflaggor för de vanligaste fallgroparna. Boken om Nokia av Staffan Bruun och Mosse Wallén. Utgiven på förlaget Fischer & CO 1999 Den har några år på nacken nu boken om Nokia. Det är mer än tio år sedan den kom ut. Själv läste jag den ganska nyligen för första gången. Jag höll på med research för en artikel om staden Nokia och fann boken om företaget Nokia AB:s historia. På ett mycket lättsamt och intressant men samtidigt faktaspäckat sätt beskriver författarna företagets utveckling och inte minst det olika direktörernas ledarstilar. Sammanfattningsvis kan sägas att utan den chefen, som förespråkade högt i taket, satsningar på utbildning och verkligen tog till vara alla medarbetarnas kreativitet, hade inte Nokia AB varit alls så framgångsrikt som det är idag. Väldigt intressant läsning inte minst ur ledarskap och kommunikationssynpunkt. Bror Karlsson 15

16 Insändare Det lönar sig att främja mångfald och kreativitet Vi tar våra demokratiska rättigheter som yttrandefrihet som självklara, lika självklara som allemansrätten, rösträtten och rätten att bilda knasiga partier. You name it! Med andra ord har vi rätt att ge uttryck för våra åsikter till media som privatpersoner. Men som medarbetare? Samtidigt som åsikter ventileras som aldrig förr i externa kanaler på bloggar, facebook, twitter etc krymper utrymmet i de interna medierna. Under de senaste åren har ett stort antal personaltidningar lagts ner och ersatts av arbetsgivarkontrollerade nyhetsbulletiner. Jag har själv hört arbetsgivare uttrycka hur viktigt det är att stärka ledningsinformationen, modernisera och utveckla kommunikationen, stärka varumärket och yada yada yada... När dessa personaltidningar läggs ner har jag svårt att tänka mig att någon som varit involverad i redaktionen skulle ge upp alla sina principer och publicistiska idéer och över en natt förvandlas till arbetsgivarens bingoutropare/hovreporter, som börjar paketera information efter helt andra principer. Kommer vargen? Jag varken fördömer eller häcklar den enskilde. Min poäng är att kreativa krafter tystas ner. Personer med åsikter är oftast genuint intresserade av sitt arbete och måna om att verksamheten håller god kvalitet. Varför skulle man annars bry sig och riskera att hamna i dålig dager hos ledningen? Jag undrar bara vad ledningen är så rädd för? Varför inte ta tillvara den kreativa kraften hos medar bet ar na... kreativa krafter tystas ner.. och utveckla den? Vilken utvecklingspotential finns det i en förskrämd och tystad organisation? OK, en självständig redaktör på en personaltidning (tryckt på papper eller på nätet) kan knappast driva 16 någon grävande journalistik, men självständiga tidningar har oftast kompletterat och hittat nyanser i informations- och kommunikationsflödet, som attraherat läsarna. Pastöriserade reflektioner Min erfarenhet är att arbetsgivarens nyhetsbulletiner på nätet betraktas som tillrättalagda och så könlösa att läsarna tycker dessa inte är värda att läsas. Det känns bara så andefattigt och fegt, när till och med trogna medarbetares reflektioner måste pastöriseras av arbetsgivaren för att ta död på allt som i samma kan uppfattas... alla sjunger tonart hämmar som skadligt. verksamhetens Jag antar att en utveckling. hel del tycker att man som anställd skall rätta in sig i ledet, att arbetsgivaren har köpt ens kapacitet och har rätt att nyttja de anställda som verktyg. Kanske kan vissa nöja sig med det. Tyvärr tror jag att sådan lojalitet, när alla sjunger i samma tonart, hämmar verksamhetens utveckling. Tjäna på mångfald En arbetsplats är inte ett demokratiskt paradis. Vi väljer inte våra chefer eller ägare. Vi bestämmer inte verksamhetsinriktning, policy eller hur arbetet skall fördelas. Men vi tillbringar en stor del av vår vakna tid på arbetsplatsen och de flesta vill göra bra ifrån sig. Skulle inte en arbetsgivare faktiskt tjäna på att främja mångfald och kreativitet från de anställdas sida? Det skulle ju rent av kunna löna sig rått räknat i kronor och ören. Lycka att sjunga i samma tornart? Ett första steg skulle kunna vara att tänka två gånger innan självständiga internredaktörer friställs, sparkas eller omplaceras. Åsikter måste ha ett forum - att gnälla i kafferummet leder ingenstans. Inflytande måste erövras Vad återstår för oss som tycker att medarbetarinflytande, personaltidningar med mera är en rätt så bra grej för att vi skall trivas och utvecklas på våra jobb? Dags att damma av den gamla konfirmationskostymen och... något vi måste slåss för varje dag förvandlas till en slick figur som helt är fokuserad på personal branding och hitta sin unique selling point genom energy management och söka ett nytt jobb? Eller så inser vi att medarbetarinflytande inte är en statisk självklarhet utan något vi måste slåss för varje dag. Bo Nilsson, trogen läsare av personaltidning innan den lades ner.

17 Insändare Notiser Gudrun Tiberg har som informatör fått flera inbjudningar till kurser och seminarier från olika företag. Hon reagerar på priset och ställer följande fråga: Är Rims seminarier för billiga? Förändra dig för 7500 kronor eller tänk för exklusive moms! Du får äta lunch och dricka kaffe för samma summa också. Så kan det se ut när en konkurrent bjuder in till två- eller tredagarskurser. Ja, de har naturligtvis inte skrivit fullt så kortfattat om vad de erbjuder, utan brett ut sig på hela A4-sidor med text om sina möten. När Rim bjuder in till dialogseminarium kostar det nästan alltid under en tusenlapp, inklusive lunch. Då har våra medlemmar betalat sin Nostalgi Annons Saknar du ord... eller någon som skriver? Kontakta mig, Bia Eliasson. Journalist med bakgrund i dagspress. Gedigen erfarenhet av personaloch kundtidningar. Fotograferar. Redigerar. Håller deadline. bia eliasson text osv Göteborg , bia@textosv.se /FA-skatt/ medlemsavgift förstås! Gäster får betala lite mer ungefär en kvarts medlemsavgift. Om du inte redan har gjot det - Gå med i Rim! Tänk och förändra dig, tillsammans med alla oss andra, som arbetar med interninformation med journalistiska arbetsmetoder! Vi kan språket, vi värnar om öppenhet och kallar våra seminarier för dialogseminarier, just för att de har en tendens att utvecklas till värdefulla samtal mellan deltagarna. Gudrun Tiberg, styrelsemedlem Klipp från F-Nytt 1972, personaltidningen vid fastighetskontoret i Göteborg. Just i början av 70-talet var det många personaltidningar som startades. Insändarsidor var självklart. Att skälla är kanske ingen nytta med, men konstruktiv kritik och debatt - finns det utrymme för detta i personaltidningar och på intranät idag? Elisabeth Tingdal Brist på resurser till intranät Undersökningsföretaget Web service Award har i sin årliga trendanalys av webbplatser undersökt hur de intranätsnavariga upplever kvaliteten på sina intranät och hur de ser på sin arbetssituation. I undersökningen ingick företag, statliga verk, myndigheter, kommuner och landsting. Utifrån de 290 som svarat drar man slutsatsen att de intranätsansvariga saknar såväl personal som tekniska och ekonomiska resurser för att uppnå en önskad kvalitét. 40 procent tycker att det egna intranätet är välstrukturerat. I snitt lägger de svarande i undersökningen ner cirka 6 timmar i veckan på att hjälpa medarbetarna att hitta på intranätet eller svara på frågor om det. Intranätorganisationerna har till stor del inga rutiner för att se till att informationen på intranäten är korrekt, hela 42 % saknar det. 62 % har inte heller rutiner för att kvalitetssäkra nya texter som läggs ut. Samtidigt som det finns dessa problem arbetar man med att försöka få medarbetarna att använda intranätet i en större utsträckning, hela 63 % arbetar aktivt med det. Man för över en mängd affärskritiska hjälpmedel till intranätet samtidigt som de ansvariga inte har tillräckliga resurser för att ta hand om intranäten, Organisationerna skulle kunna spara mycket pengar på att bygga mer effektiva intranät, säger Pierre Du Rietz, chefsanalytiker hos Web Service Award i en pressreleas. Källa: Pressreleas från Web service award. Undersökningen finns som pdf på com/se/pressroom/webserviceaward/tag/effektiva-intranaet 17

18 Utbildning - språk Behovet av textvård är nästintill omättligt Journalister och redaktörer behöver väl inte vidareutbilda sig i språk och text. Eller jo? Ylva Byrman på Linnéuniversitetet konstaterade att många yrkesverksamma skribenter efterlyste vässade kunskaper. Nu finns utbildningen i språkrådgivning och textvård. Kursen vänder sig till redan kompetenta skribenter som önskar en djupare teoretisk och vetenskaplig förankring i sitt språk och skrivande, men den innehåller också många praktiska inslag. Det är just det tydliga yrkesfokuset som gör utbildningen unik, säger Ylva Byrman, språkkonsult och universitetsadjunkt. Studenterna utgör en mix av svensklärare, journalister, informatörer och myndighetsanställda men också professionella Tydligt yrkesfokus gör utbildningen unik enligt Ylva Byrman språkvårdare, översättare och högskolepersonal. De fentlig verksamhet betydligt större flesta är yrkesverksamma och vissa problem med sina brukstexter, menar hon, både vad det gäller motta- har redan textvårdande uppgifter på sin arbetsplats. garanpassning och tydlighet. Med utbildningen i ryggen blir det Behovet av textvård är nästintill omättligt. Sedan är det en fråga lättare för dem att argumentera för behovet. Språkvård är inte alltid om resurser och vad arbetsgivarna prioriterat, trots att texters utformning har så stor betydelse för läsa- för en textkonsult borde vara goda. prioriterar, men karriärmöjligheterna rens förtroende. Korrekturläsare på Jag skulle själv inte tveka att anlita dagstidningar är till exempel ett utdöende släkte. vårdsuppdrag. studenterna för professionella text- Ja, det påverkar kvaliteten på texterna. Korrekturläsning är fackkunskap, och normbrott på ytan En förutsättning för att kunna analy- Behöver tala om texten som stör den egna språkkänslan är sera och omarbeta texter och hjälpa det som lekmannen reagerar mest andra med skrivande är att man kan på. Alla har sina käpphästar när det tala om text. Att bara ha en känsla för gäller språket. vad som funkar räcker inte. Man behöver en terminologi, ett metaspråk. Journalister har bra strategier Kör man ändå fast, lär man sig på Men journalister har oftast goda kursen var svaren finns: till exempel skrivstrategier för att åstadkomma i olika textkorpusar, på Språkrådets effektiva, intresseväckande och webbplats och i termbanker. mottagaranpassade texter, säger Hanna Sofia Rehnberg gick kursen första året, och hon tycker att Ylva Byrman. Däremot kanske de saknar vetenskaplig kunskap om den utvecklat henne både i professionen och som person. Inte minst text samt argument för sina val, vilket kan vara nog så användbart. utbytet med människor i olika yrken Nej, då har myndigheter och of- gav mycket. 18 Just nu håller hon på att doktorera efter att tidigare ha jobbat som journalist. Men jag fick faktiskt ett jobberbjudande som textgranskare direkt efter kursen. Jag gick den med tanken att jag skulle kunna frilansa som språkvårdare, ett yrkesalternativ helt enkelt. Det är roligt att ha med sig kunskaperna och jag gillade att kursen var så välstrukturerad. Bra söktryck Kursen började år 2008 och är nu inne på andra rundan. Det är bra söktryck för att vara en humanistisk kurs, och avhoppen är få jämfört med andra distanskurser, säger Ylva Byrman. Men hon lyfter ett varningens finger; halvtidsstudier kräver 20 timmar i veckan. Det är svårt att kombinera med ett heltidsjobb. Text: May Olsson Fakta Godkänt urvalsprov krävs för att komma in. Kursen är på halvfart med ett antal delkurser, bl.a. språknormer och språkvariation, skriva och bearbeta text, textanalys och genrevård I kursen ingår praktik på en arbetsplats, där studenterna ska arbeta med ett språkvårdsprojekt. Man kan läsa ett påbyggnadsår och få en kandidatexamen i svenska språket med textvårdsinriktning. Läs mer om utbildningen på: lnu.se/utbildning/kurser/1sv210 Läs förstaårselevernas antologi om språkriktighetsproblem som pdf. och_ sprakbruk.pdf

19 Alfs språklåda Alf Tornberg Singular och plural Räka 100 kronor kilot. Det var en rejält stor räka! På skylten i fiskaffären borde det ha stått Räkor 100 kronor kilot. Varför det? Tidningen Språk nummer reder ut begreppen. Det tycks nu vara på modet att säga varsågoda när man överräcker något till en person. Varför det? Den här spalten reder ut begreppen. Man säger ju 5 kilo torsk. Inte 5 kilo torskar. Man säger mycket vittling, inte mycket vittlingar och så vidare. När man talar om en mängd av något använder man ofta singularformen om hela gruppen. Om man säger 80 kg torsk och verkligen menar singularformen handlar det förmodligen inte om fisk. Varför ska det då heta 2 kilo räkor och inte 2 kilo räka, 3 kilo musslor och inte 3 kilo mussla? Rickard Domeij förklarar så här i tidningen Språk nr : Att just räkor och musslor är undantag skulle kunna bero på att de är små. Man köper ofta lax och torsk i delar, inte hela individerna, till skillnad från räkor och musslor. Det bidrar antagligen till att lax och torsk får fungera som ämnesbeteckningar (oräknebart: typiskt singular) snarare än som individbeteckningar (räknebart: typiskt plural om det rör sig om flera). Varsågod varsågoda När jag går ensam på restaurang och blir serverad min varmrätt möts jag numera ofta av ett vänligt: Varsågoda! Då brukar jag lika vänligt fråga: Ska jag dela detta med någon? Eftersom jag är ensam hade jag förstås väntat mig tilltalet varsågod. Då hade jag kunnat vara säker på att få behålla tallriken för mig själv. Ett liknande användande av pluraländelse i en singular situation kan man iaktta när yngre programledare i teve hälsar en ensam gäst med: Välkomna! Hade jag varit ensam gäst i det programmet hade jag förstås vänt mig om och undrat: Kommer det fler? Vi äldre, som var med om den befriande du-reformen på 60-talet, har ofta svårt för att bli tilltalade med Ni. Här är det oftast yngre personer som använder detta tilltal; företrädesvis expediter i butiker som ännu har manuell betjäning. Att bli Niad känns lite provocerande på något sätt. Vi tolkar det som om någon vill markera distans. Kan det vara så att ungdomen inte riktigt har koll på skillnaden mellan singularformen Ni och pluralformen ni? Ni som ni! So what? Kanske tänker man att ordet ni alltid hör ihop med de plurala formerna varsågoda och välkomna? Då verkar detta (miss)bruk logiskt. Säkert är det inte så. Men en kul tanke är det i alla fall. Singular eller plural vid samordning Ibland kan det vara svårt att avgöra om man ska använda singular eller plural form, t.ex. när det gäller samordning av förled. Ska det vara Utvecklingen var intensiv under 50- och 60-talet? Samordningen görs ju för att slippa skriva ut 50-talet och 60-talet och då bör singularformen vara den rätta, eftersom den är den gemensamma efterleden. Eller ska det vara Utvecklingen var intensiv under 50- och 60-talen? Följande diskussion förs fram i Språkriktighetsboken (Utarbetad av Svenska språknämnden): När förled i sammansättningar samordnas, har efterledet traditionellt ansetts avgöra om det är fråga om kollektiv betydelse: 50- och 60- talen eller var sin -betydelse: företrädesvis. Här går dock meningarna isär när det gäller vilken tolkning som gäller för vilken konstruktion. I de fall skillnaden i betydelse är avgörande bör skribenten överväga någon typ av förtydligande. Då kan såväl som i vissa fall fungera som förstärkare av var sin -betydelse: under såväl 50- som 60-talet. I många fall gör dock sammanhanget och läsarens kunskap om världen att avsteg från dessa rekommendationer inte ger upphov till några flertydigheter. Tar sig för pannan Nyligen kunde man läsa följande rader i ett inlägg i SvD: För socialdemokraterna fungerar Lars Ohly som Iprenmannen, fast tvärtom. Han dyker upp på alla möjliga ställen och är en ständig källa till huvudvärk. Några blev kanske förvånade och upprörda över detta och tog sig för pannan? Eller tog sig för pannorna? Eller möjligen tog sig för respektive panna? Alf Tornberg Nästa nummer av Redaktören En tanke är att nästa nummer av Redaktören ska ha teknikutveckling i fokus. Har du någon erfarenhet av använding av nya medier i arbetet eller av hur nya medier har påverkat arbete och stämning på din arbetsplats? Är det någon speciell fråga du vill att vi ska ta upp? Hör i så fall av dig till redaktören gunnel@atlestam.se, telefon Eller någon i redaktionsrådet Kontaktuppgifter hittar du på 19