HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN

Transkript

1 Kallelse Utskriftsdatum: HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Tid onsdag 11 mars :00 Plats Kallade Konserthuset Växjö Ordinarie ledamöter Charlotta Svanberg (S), ordförande Tryggve Svensson (V), vice ordförande Roland Gustbée (M), 2:e vice ordförande Michael Sjöö (S) Christina Bertilfelt (S) Magnus Carlberg (S) Ann-Charlotte Kakoulidou (S) Ricardo Salsamendi (S) Annelise Hed (MP) Ove Löfqvist (M) Thomas Ragnarsson (M) Britt-Louise Berndtsson (C) Eva Johnsson (KD) Rolf Andersson (FP) Maria Sitomaniemi (SD) Ersättare Stefan Marusic (S) Gert Andersson (S) Ulla-Britt Storck (S) Britt Bergström (V) Marianne Nilsson (M) Denice Sigvardsson (M) Marianne Eckerbom (C) Thomas Haraldsson (C) Övriga kallade Ingrid Sivermo, Sekreterare Per-Henrik Nilsson Dan Petersson Ingeborg Franzén Utskriftsdatum:

2 Kallelse Utskriftsdatum: Val av justerare och förslag till justeringsdatum Förslag till beslut Föreslås att hälso-och sjukvårdsnämnden beslutar att jämte ordföranden justerar 2:e vice ordföranden Roland Gustbée protokollet Godkännande av föredragningslista Förslag till beslut Föreslås att hälso-och sjukvårdsnämnden beslutar att fastställa dagordning för hälso-och sjukvårdsnämnden i enlighet med kallelse utsänd Information- Rättspsykiatriska kliniken Anita Åkesson, verksamhetschef Förslag till beslut Föreslås att hälso-och sjukvårdsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet Utskriftsdatum:

3 Kallelse Utskriftsdatum: Yttrande och förslag på övergripande budget och verksamhetsplan 2016 med flerårsplan LTK1381 Dan Petersson, ekonomichef Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna förslag till yttrande och övergripande budget och verksamhetsplan för hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 med flerårsplan att överlämna yttrande och budgetförslag till regionstyrelsen Sammanfattning I juni 2015 ska regionfullmäktige besluta om en övergripande budget och verksamhetsplan för Region Kronoberg Respektive nämnd ska senast till regionstyrelsen inkomma med ett yttrande och förslag på budget för denna period. Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande och budgetförslag överlämnas till regionstyrelsen dock är förutsättningarna vad gäller specialdestinerade statsbidrag alltjämt oklara. Ställningstagande till omfattning av verksamheter som finansieras av dessa bidrag kan tas först när förutsättningarna blivit kända och konsekvenserna av eventuella förändringar har utretts. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande och förslag på budget 2016 med flerårsplan Budget 2016 med flerårsplan HSN v10(20281)_tmp Utskriftsdatum:

4 Kallelse Utskriftsdatum: Kortare väntetider i cancervården - överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2015 (Dnr 14/6942) 15RK358 Förslag till beslut Föreslås att hälso-och sjukvårdsnämnden beslutar att uppdra till hälso-och sjukvårdsdirektören att implementera standardiserade vårdförlopp inom cancervården i enlighet med överenskommelsen mellan staten och SKL att uppdra till hälso-och sjukvårdsdirektören att införa standardiserade vårdförlopp för de fem pilotdiagnoserna under 2015 inom hälso-och sjukvården Region Kronoberg Sammanfattning Regeringen har avsatt två miljarder under för satsningen att utveckla standardiserade vårdförlopp inom cancervården. I överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för 2015 (dnr 14/6942) har 500 miljoner kronor avsatts med fokus på att korta väntetiderna och minska skillnaderna i cancervården. Den viktigaste åtgärden är att införa ett gemensamt nationellt system med standardiserat vårdförlopp, som börjar med beslut om remiss för välgrundad misstanke om viss cancerdiagnos och följs sedan av utredning och start av behandling. Målet för 2015 är att insatser enligt överenskommelsen ska bli en integrerad del i landstingens ordinarie verksamhet, där resultat av arbetet ska bli tydliga för landsting och invånare. Förutom kortare väntetider och en mer jämlik vård ska införandet av vårdförloppen även skapa ökad kvalitet och mer nöjda patienter genom bättre information och delaktighet. Grundkrav enligt överenskommelsen är att landsting och regioner tar beslut om att införa standardiserat vårdförlopp i cancervård enligt den nationella strukturen samt att besluta om en handlingsplan för genomförandet för år Utskriftsdatum:

5 Kallelse Utskriftsdatum: Beslutsunderlag Standardiserade vårdförlopp inom cancervården Standardiserade vårdförlopp inom cancervården Kortare väntetider i cancervården. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Handlingsplan_standardiserade_vårdförlopp_cancer_bilaga2_ Utskriftsdatum:

6 Kallelse Utskriftsdatum: Remissyttrande angående Screening för livmoderhalscancer. Rekommendation och bedömningsunderlag. Remissversion 15RK86 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är hälso- och sjukvårdsnämndens eget svar till Socialstyrelsen Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialstyrelsen beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. I rapporten Screening för livmoderhalscancer ger Socialstyrelsen rekommendation och ett bedömningsunderlag för nationellt screeningprogram för livmoderhalscancer Beslutsunderlag Missiv remissyttrande livmoderhalscancer Remissyttrande livmoderhalscancer Remiss - rekommendation screening för livmoderhalscancer. Rekommendation screening för livmoderhalscancer. Remiss. Förlängd remissperiod rekommendation screening för livmoderhalscancer till och med den 13 mars Utskriftsdatum:

7 Kallelse Utskriftsdatum: Barnahus i Kronobergs län 15 RK225 15RK225 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att utifrån den utredning om tillskapande av ett Barnahus i Kronoberg som föreligger medverka till att det inrättas ett Barnahus i Kronoberg. Sammanfattning Mot bakgrund till att en motion om inrättande av ett Barnahus i Kronobergs län inkom till Regionförbundet 2014 beslöt fullmäktige att uppdra åt regionstyrelsen att bereda förslag till utredningsuppdrag förutsatt att övriga intressenter dvs. länets kommuner, landstinget, polismyndigheten samt Åklagarkammaren i Växjö ställde sig bakom och var beredda att delfinansiera en sådan utredning. Samtliga huvudmän ställde sig bakom att utreda förslaget. En styrgrupp med representation från samtliga myndigheter har under hösten 2014 utrett frågan och nu föreligger ett förslag till samverkansavtal. Utredningens förslag är att det inrättas ett Barnahus i Kronoberg från och med den förste januari Ett Barnahus ska säkerställa att barn och ungdomar som utsätts för olika typer av brott och misshandel ges ett professionellt omhändertagande. Utredningen föreslår att Barnahuset förläggs centralt i Växjö då närhet till sjukvård, polismyndighet och åklagare är av stor vikt. Växjö kommun föreslås vara arbetsgivare för den fasta personalen i Barnahuset. Ett förslag till samverkansavtal föreligger och innebär att ett Barnahus innehåller de funktioner som anges av de nationella riktlinjerna för ett Barnahus. För Region Kronoberg innebär detta kostnader för 50 % av lokalhyra samt iordningsställande av ett undersökningsrum med inredning samt adekvat utrustning. Städning och underhåll av lokalerna ska till 50 % täckas av Region Kronoberg. Regionen ska vidare tillhandahålla specialistkompetens för medicinsk och barnpsykiatrisk undersökning av barnen. Region Kronoberg ska utse representant till styrgruppen för Barnahuset. Styrgruppen har att följa upp verksamheten och tar årligen fram en verksamhetsplan för Barnahuset. Fast kostnad för Region Kronoberg bedöms bli ca 300tkr/år. Utskriftsdatum:

8 Kallelse Utskriftsdatum: Beslutsunderlag Barnahus i Kronobergs län 15 RK225 Barnahus i Kronobergs län - Utredning, följebrev till utredning och förslag på samverkansavtal Utskriftsdatum:

9 Kallelse Utskriftsdatum: Informationsärende- Patientsäkerhetsberättelse RK333 Förslag till beslut Föreslås att hälso-och sjukvårdsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet Beslutsunderlag Patientsäkerhetsberättelse 2014 Årsrapport för Strama Kronoberg 2014 samt handlingsplan för 2015 slutlig Årssammanställning Patientsäkerhetsarbetet 2015 Utskriftsdatum:

10 Kallelse Utskriftsdatum: Kurser och konferenser Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet Sammanfattning Information från studiebesök- Rolf Andersson och Ricardo Salsamendi 10. Anmälningsärenden hälso-och sjukvårdsnämnden Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet Sammanfattning Följande ärenden anmäls till hälso-och sjukvårdsnämnden för kännedom: - Information om statliga stimulansmedel för Kronobergs län-socialtjänst - Regionala chefssamråd i Södra sjukvårdsregionen - Överenskommelse om kunskapsstöd och uppföljning - Överenskommelse om kortare väntetider i cancervården - Redovisning Idé och KunskapCentrum 15RK194 - Hälsoekonomisk bedömning av Regional cancerplan syd 15RK Regionala priser och ersättningar Södra Sjukvårdsregionen 15RK-1 - Regiondirektörsbeslut, fördelning av bidrag till handikapporganisationer 2015, 14LTK 1105 Utskriftsdatum:

11 4 Yttrande och förslag på övergripande budget och verksamhetsplan 2016 med flerårsplan LTK1381

12 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1381 Handläggare: Jens Karlsson, ekonomiavd Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande och förslag på övergripande budget och verksamhetsplan 2016 med flerårsplan Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna förslag till yttrande och övergripande budget och verksamhetsplan för hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 med flerårsplan att överlämna yttrande och budgetförslag till regionstyrelsen Sammanfattning I juni 2015 ska regionfullmäktige besluta om en övergripande budget och verksamhetsplan för Region Kronoberg Respektive nämnd ska senast till regionstyrelsen inkomma med ett yttrande och förslag på budget för denna period. Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande och budgetförslag överlämnas till regionstyrelsen dock är förutsättningarna vad gäller specialdestinerade statsbidrag alltjämt oklara. Ställningstagande till omfattning av verksamheter som finansieras av dessa bidrag kan tas först när förutsättningarna blivit kända och konsekvenserna av eventuella förändringar har utretts. Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Dan Petersson Ekonomichef Bilaga: Förslag till budget 2016 med flerårsplan för hälso- och sjukvårdsnämnden Sida 1 av 1

13 Förslag till Budget 2016 Datum: Förslag till Budget 2016 med flerårsplan Hälso- och sjukvårdsnämnden Sida 1 av 22

14 REGION KRONOBERG Budget 2016 med flerårsplan I juni 2015 ska regionfullmäktige besluta om en övergripande budget och verksamhetsplan för Region Kronoberg Respektive nämnd ska senast till regionstyrelsen inkomma med ett yttrande och förslag på budget för denna period. Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande och budgetförslag överlämnas till regionstyrelsen dock är förutsättningarna vad gäller specialdestinerade statsbidrag alltjämt oklara. Ställningstagande till omfattning av verksamheter som finansieras av dessa bidrag kan tas först när förutsättningarna blivit kända och konsekvenserna av eventuella förändringar har utretts. Budgeten är inte bara en ekonomisk plan, utan beskriver även mål för hälso- och sjukvården ur olika perspektiv med syfte att ge en tydlig koppling till regionens vision. Ledning och styrning ska kännetecknas av en tydlig inriktning om vad som ska göras och en beskrivning av hur inriktningen ska genomföras. Den här budgeten är en treårsplan som utgår från nuläget och ger en tydlig målsättning fram till Därigenom skapas en långsiktig strategi som kan mätas och följas upp under hela perioden. Budgetdokumentet bygger på det balanserade styrkortet för att bredda fokus från ekonomi till övriga målområden. För att få en fokusering av hela organisationen används ett fåtal nyckelfaktorer. Invånarperspektivet talar om på vilket sätt vi ska möta befolkningens behov och förväntningar. Medarbetarperspektivet beskriver vad vi behöver göra för att rekrytera, behålla och utveckla våra medarbetare. Verksamhetsutvecklingsperspektivet beskriver hur vi ska använda våra resurser för att få en sammanhållen hälso- och sjukvård med högsta kvalitet. Ekonomiperspektivet beskriver vad som krävs för en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Verksamhetsplaner ska tas fram på alla nivåer inom hälso- och sjukvården. Budget 2016 med tillhörande verksamhetsplaner: ger en strategisk inriktning i hela verksamheten ger en tydlig bild av vart vi ska och vad som krävs för att nå uppsatta mål översätter våra mål i konkreta handlingsplaner styr så att vi använder våra resurser rätt styr så att vi följer upp våra strategier. Sida 2 av 22

15 REGION KRONOBERG Del 1 Budget - sammanfattning av våra mål Invånare Nuläge 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Kronobergarna har en god hälsa Ohälsotal Plats 6 i Sverige (27,2 dagar) Plats 3 Plats 1-3 Plats 1 Självskattad hälsa i vuxna befolkningen 73 % har en bra självskattad hälsa >75 % >75 % >78 % Medborgarna har stort förtroende för vår hälso- och sjukvård Förtroende för vår hälso- och sjukvård 71 % av befolkningen har stort eller mycket stort förtroende >72 % >73 % >75 % Kronobergarna väljer vård i Kronoberg Fler väljer vård i Kronoberg +/ (jmf 2014) (jmf 2014) Vård i rätt tid Telefontillgänglighet 0 dagar 95 % (okt 2014) 99 % 99 % 99 % Läkarbesök inom primärvård 7 dagar 91 % 95 % 96 % 97 % Läkarbesök inom planerad specialiserad vård 60 dagar 70 % 85 % 86 % 90 % Behandling inom planerad specialiserad vård 60 dagar 80 % 85 % 86 % 90 % Patienter och närstående delaktiga i vården Tillgång till journal via nätet Vårdkonto i E-tjänster på 1177 Påbörjat 17 % har ett vårdkonto (nuvarande Mina vårdkontakter) Införandet påbörjas 20 % Infört 30 % Alla patienter har tillgång till journal via nätet 40 % Hög patientsäkerhet Sida 3 av 22

16 REGION KRONOBERG Vårdrelaterade infektioner Mätmetod infördvalidering pågår (verktyget) Minska 10 % (jmf 2014) Minska 15 % (jmf 2014) Minska 25 % (jmf 2014) Medarbetare Nuläge 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Attraktiv arbetsgivare Vakanser Fåtal tillfälliga vakanser Antal ST-tjänster Utifrån kompetensförsörjningsplan Utifrån kompetensförsörjningsplan Andel specialistsjuksköterskor 41 % 43 % 44 % 45 % Delaktighet skapar en god arbetsmiljö Delaktighet enligt medarbetarenkät 73,2 (2013) Sjukfrånvaro 4,5 % 4,1 % 4,1 % 4,1 % Vårdtyngdsmätning saknas upphandlas testas I drift Verksamhetsutveckling Nuläge 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Ledningssystem för kvalitetsstyrning och verksamhetsutveckling Ledningssystem Pågående införande testas Infört Fortsatt utveckling Målkvalitet enligt medarbetarenkät 56,1 (2013) Effektiva vårdprocesser för bättre kvalitet Genomgångna och implementerade patientprocesser 1 >3 >10 >15 Akutläkarsatsning 1 specialist 1 specialist 2 specialister+st 2 spec+4 ST Produktions- och kapacitetsplanering för högre effektivitet Sida 4 av 22

17 REGION KRONOBERG Andel av verksamheternas verksamhetsplaner som baseras på en produktionsoch kapacitetsplanering 0 % 20 % 80 % 100 % Hälso- och sjukvård med hög kvalitet Öppna jämförelser totalindex medicinska indikatorer, tillgänglighet, patienterfarenhet Plats 6 i Sverige Plats< 2 Plats< 2 Plats< 2 Ekonomi Nuläge 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Resultat för centrum/ Hälso- och sjukvård -76 mkr -65 mkr Sida 5 av 22

18 REGION KRONOBERG 1 Invånare Nöjda invånare med stort förtroende 1.1 Omvärldsanalys Befolkningsutveckling i länet är positiv och nya prognoser visar att denna utveckling fortsätter hade Kronobergs län invånare, om 20 år förväntas regionen ha invånare. Medellivslängden i länet fortsätter öka och är för kvinnor 84,3 år och för män 80,6 år. Antalet förlossningar fortsätter att öka och under 2014 har vi haft förlossningar och födda barn, vilket innebär ökningar med ca 2 % jämfört med Om vi jämför med 2011 har antalet förlossningar respektive födda barn ökat med ca 11 %. Äldre och yngre utgör en allt större andel av befolkningen. Detta innebär framtida utmaningar för hälso- och sjukvården och för länets arbetsmarknad. Fler barn i Kronoberg är inskrivna i förskolan än i de flesta län och andelen ungdomar som slutför gymnasiet är relativt hög. Detta är en viktig skyddsfaktor för ohälsa. Länet har dock en oroande stor grupp av ungdomar och unga vuxna som varken studerar eller kommer in i arbetslivet. Resultat från regionens folkhälsoundersökningar visar att de flesta kronobergare skattar sin hälsa som god eller mycket god. Det gäller för såväl barn och unga som vuxna. Andelen som anger att de har en god eller mycket god hälsa minskar dock med stigande ålder. Skillnaderna i hälsa ökar stadigt mellan olika grupper i befolkningen. Hälsan påverkas av många olika faktorer i samhället, allt från delaktighet och inflytande till miljö och levnadsvanor. Ohälsotalet har ökat. Bland orsakerna märks psykisk ohälsa och smärtproblematik. En ny patientlag gäller från och med Denna ställer ökade krav på information och patientdelaktighet men ger också patienterna ett fritt vårdsökande till offentligt finansierad öppenvård i hela Sverige Konsekvenser och påverkan Psykisk ohälsa ökar hos de yngre och vuxna Kronobergarna vilket kommer att ställa stora krav på våra verksamheter främst inom primärvården, barn och ungdomshälsan samt psykiatrisk specialistvård för barn och vuxna. För den allt äldre befolkningen kan man förvänta att man kommer att leva friskare i högre ålder men att behoven av vård för kronisk sjukdom t ex cancer samt behoven av åtgärder mot åldersrelaterade sjukdomar såsom hörselnedsättning, grå starr, artros, depressioner, tandvård mm kommer att fortsätta att öka Utmaningar och möjligheter Ett förebyggande hälsoarbete är en viktig hörnsten i vårt arbete för att skapa en god hälsa för våra medborgare. Patientlagen kommer att ställa press på Region Kronoberg att med beslutsamhet jobba för att vara det naturliga valet för våra patienter men också för att attrahera nya patienter till oss från våra vårdgrannar. Genom att möta kronobergaren med en god tillgänglighet och kvalitet tack vare en bättre produktionsoch kapacitetsplanering samt processarbete kan vi rusta oss för att möta framtiden krav. Moderna e-hälsotjänster kommer att utvecklas för att stödja egenvård och samtidigt förbättra tillgängligheten. Med en förbättrad patientsäkerhet och hög medicinsk kvalitet Sida 6 av 22

19 REGION KRONOBERG kommer ohälsan samt belastningen på vården att minska. Rätt från början är god hushållning. 1.2 Nuläge Tillgängligheten är god inom flertalet verksamheter men det är ansträngt inom t ex förlossningsvården, barn- och ungdomspsykiatrin, ortopedin, akutsjukvården, hörselvården, viss medicinsk diagnostik mm. Oftast beror tillgänglighetsproblematiken på personalförsörjningsproblem men i vissa fall på obalans mellan behov och resurser. Ett arbete med produktions och kapacitetsplanering pågår för att optimera effektiviteten samt få en bättre bild av de bakomliggande orsakerna. Att rekrytera och behålla och fortbilda våra medarbetare blir allt viktigare för att klara vår kvalitet och tillgänglighet. Vårdskador med olika allvarlighetsgrad drabbar cirka 10 procent av patienter i sluten vård och en stor del av dessa är vårdrelaterade infektioner (VRI) varav många är undvikbara. Olika mätningar visar att mellan 10 och 20 procent av patienter i slutenvård drabbas av VRI. Förebyggande arbete innefattar följsamhet till hygienrutiner, minskad användning av urinvägskatetrar, prevention av lunginflammationer, val av rätt antibiotika och arbete med verksamhetens säkerhetskultur. Mål Invånare Nuläge 2014 Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Ohälsotal Självskattad hälsa i vuxna befolkningen Plats 6 i Sverige (27,2 dagar) 73 % har en bra självskattad hälsa Plats 3 >75 % Plats 1-3 >75 % Plats 1 >78 % Förtroende för vår hälso- och sjukvård 71 % av befolkningen har stort eller mycket stort förtroende (Öppna jämförelse 2014) >72 % >73 % >75 % Fler väljer vård i Kronoberg +/ (jmf 2014) (jmf 2014) Telefontillgänglighet 0 dagar 95 % (okt 2014) 99 % 99 % 99 % Läkarbesök inom primärvård 7 dagar 91 % (dec 2014) 95 % 96 % 97 % Läkarbesök inom planerad specialiserad vård 60 dagar 70 % (dec 2014) 85 % 86 % 90 % Behandling inom planerad specialiserad vård 60 dagar 80 % (dec 2014) 85 % 86 % 90 % Tillgång till journal via nätet Påbörjat i Sverige Införandeprocess påbörjad i Kronoberg Infört Alla patienter har tillgång till journal via nätet Sida 7 av 22

20 REGION KRONOBERG Vårdkonto i E-tjänster på % har ett vårdkonto (nuvarande Mina vårdkontakter) 20 % 30 % 40 % Vårdrelaterade infektioner Mätmetod infördvalidering pågår (verktyget) Minska 10 % (jmf 2014) Minska 15 % (jmf 2014) Minska 25 % (jmf 2014) 1.3 Strategi Under 2016 fortsatt arbete med att förbättra tillgängligheten med hjälp av Produktions- och Kapacitetsplanering (se perspektiven Medarbetare och Verksamhetsutveckling). Uppföljning och arbete med att implementera patientlagen och säkerställa goda rutiner i tillgänglighetsarbetet. Hälsoutvecklingen i Kronoberg ska följas, analyseras och vara ett underlag för kommande prioriteringar, riktade insatser och beslut. Region Kronoberg ska vara en aktiv aktör i det länsgemensamma folkhälsoarbetet. Fortsatt implementering ska ske av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Vi ska införa e-journal för att möta medborgarnas möjlighet att bli mer delaktiga i sin vård. Vi ska införa, utveckla och informera om e-hälsotjänster. Vi ska samverka med Linnéuniversitetet (LNU) och kommunerna i e-hälsoutvecklingen. Arbetet med infektionsverktyget analys och återkoppling av resultat ska tillsammans med arbete med basala hygienrutiner, bättre städning minska VRI. Patientsäkerhetskultur och avvikelsehantering ska förbättras genom utbildning, förbättrad statistik och orsaksanalys av avvikelser. Patientsäkerhetsnätverket ska stödja och arbeta med avvikelsehantering i varje centrum. Patientmedverkan eftersträvas vid händelseanalys och riskanalys. Sida 8 av 22

21 REGION KRONOBERG 2 Medarbetare - Medarbetare som trivs och utvecklas, en attraktiv arbetsgivare, delaktighet som skapar en god arbetsmiljö 2.1 Omvärldsanalys Det kommer sannolikt fortsatt att vara viss brist på ett antal av de nyckelkompetenser som hälso- och sjukvården har behov av att rekrytera. Bland dessa bör nämnas sjuksköterskor, audionomer och specialistläkare. Konsekvenser och påverkan Om bristen som nu fortsätter att vara nationell är det svårt att på kort sikt balansera upp underskottet på personal. Det är också viktigt att arbeta för att behålla befintlig personal då rekryteringsförsök av dessa från andra organisationer/företag sannolikt kommer att öka. Utmaningar och möjligheter Den fysiska närheten till och redan befintliga samarbeten med universitet, och andra utbildningsorganisationer gör att vi redan har upparbetade kontaktytor med studenter/framtida medarbetare. Att erbjuda praktikplatser är ett viktigt sätt att rekrytera medarbetare oavsett om det sker på högstadienivå eller universitetsnivå. Att alltid under en persons uppväxt/utbildningsaktiva år vara ett närvarande alternativ vid karriär/utbildningsval är oerhört viktigt. Patienterna ska möta den yrkesgrupp som bäst tillgodoser deras behov. Genom att arbeta tillsammans i team skapas ett mervärde för patienten. Innovativ teknik och nytänkande krävs för att förändra såväl roller och arbetssätt som systemen för att leda och fördela bemanningsresurser. 2.2 Nuläge Vi har en brist av sjuksköterskor, specialistläkare och vissa andra befattningar. Det upplevs som svårare att rekrytera till Ljungby lasarett (LL) än Centrallasarettet i Växjö (CLV). Vi ser att vi har en stor andel av nyfärdiga sjuksköterskor från LNU som söker och får arbete inom regionen. Vi är ett starkt varumärke bland studerande och får ofta positiv feedback från våra studerandepraktikanter. En utvärdering av 2014 års sommarvikarierande undersköterska/skötare visar på att man trivs inom vår verksamhet. Mål Vi ska vara ett självklart arbetsgivarval för personer som inom regionen eller i dess direkta närhet utbildar sig inom ett för oss relevant område. Vi ska också vara ett alternativ för personer som är beredda att flytta från andra delar av landet till en organisation som rankas som en mycket attraktiv arbetsgivare. Sida 9 av 22

22 REGION KRONOBERG Medarbetare Nuläge 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Vakanser Fåtal tillfälliga vakanser Antal ST-tjänster Andel specialistsjuksköterskor 41 % 43 % 44 % 45 % Delaktighet enligt medarbetarenkät 73,2 (2013) Sjukfrånvaro 4,5 % 4,1 % 4,1 % 4,1 % Vårdtyngdsmätning saknas upphandlas testas I drift 2.3 Strategi Att vara en tillgänglig arbetsplats för studenter och erbjuda praktik inom olika yrken och former ska ses som ett av verksamhetens huvuduppdrag En väl genomförd introduktion såväl i det specifika yrket som i regionens helhetsuppdrag för att verka för en samsyn om organisationens mål och mening. Erbjuda medarbetare en hög grad av delaktighet och tydliggöra vad detta innebär. Tydlig strategi för att satsa på ledare för att på så sätt i förlängningen få ett ledarskap som kan föra organisation mot verksamhetens uppdrag och mål samtidigt som arbetsplatserna har en väl fungerande arbetsmiljö Sträva efter att en långsiktigt god arbetsmiljö uppnås. Prova verktyg för vårdtyngdsmätning på några vårdavdelningar för att därmed kunna styra bemanningen efter omvårdnadsbehov. 3 Verksamhetsutveckling Ledningssystem för kvalitetsstyrning och verksamhetsutveckling, effektiva processer för bättre kvalitet och lägre kostnader, forskning och utveckling för bättre kvalitet Sida 10 av 22

23 REGION KRONOBERG 3.1 Omvärldsanalys Allt mer tid används för vårddokumentation och administration. Detta har uppmärksammats nationellt. Region Kronoberg har liksom omvärlden inlett ett förbättringsarbete i syfte att effektivisera vårdadministrationen. Sjukvårdssystem nationellt men även internationellt t ex Intermountain i Utah, USA har vunnit stora framgångar med ett processorienterat arbetssätt. I Sverige finns goda exempel t ex i Borås. Lean-konceptet används med framgång inom delar av sjukvården lokalt- nationellt och internationellt men behöver spridas och implementeras ytterligare. Processorienterat arbetssätt samt produktions och kapacitetsstyrning är viktiga delar i en sådan utveckling. Värdeskapande sjukvård dvs. fokus på det värdeskapande resultatet för den individuella patienten har visat sig ge bättre hushållning och nöjdare patienter. Därför bör detta tankesätt utvecklas och genomsyra vår regions hälso- och sjukvård. Statens styrning genom olika bidrag och satsningar av sjukvården inför 2016 är svårvärderat. Flera angelägna satsningar har gjorts och avslutats t ex inom äldreområdet, patientsäkerhet och missbruksvården. Inför 2016 finns osäkerhet avseende de medel som ställts till regionens förfogande beträffande försäkringsmedicin, multimodal rehabilitering och kognitiv beteendeterapi. Inom området psykisk ohälsa är vidare pågående satsningar med stöd av statsbidrag osäkra inför Avseende tillgänglighet är bilden likadan dvs. statliga stimulansmedel kommer att försvinna Konsekvenser och påverkan Osäkerhet råder beträffande statsbidragens inriktning och storlek inför 2016 gör att viss verksamhet behöver finansieras för att inte förlora de förbättringar som gjorts inom t ex rehabgarantin och sjukförsäkringsmiljarden. Tidigare utsiktsställda medel för att stödja förlossningsvården drogs tillbaka i samband med budgetbeslutet december Tillgänglighetsmedel har finansierat delar av kirurgisk tillgänglighet inom kirurgi-ortopedi och ögonsjukvård. Äldremedel har bekostat läkemedelsgenomgångar osv. Dessa satsningar är angelägna och ej enkla att trappa ned eller avsluta. Omvärldsanalys ger impulser till ett nytänk kring processarbete, produktion och kapacitetsplanering samt värdeskapande sjukvård. Samarbete, den tekniska och medicinska utvecklingen samt en ökad patientdelaktighet och fokus på expertpatienter ger oss redskap för att genom ständig förbättring klara framtidens krav och behov Utmaningar och möjligheter Vi behöver utveckla en styrning som inte är alltför detaljerad. Organisationen ska känna att samarbete lönar sig. Onödiga revir behöver rivas ned. Uppföljningen bör fokuseras på relevant resultat/värde för patienten. Låt patienten direkt få möta den yrkesgrupp som bäst tillgodoser deras behov. Genom att arbeta tillsammans i rätt team får vården tid att ta bättre hand om de som är resurssvaga och som verkligen behöver hjälp hela vägen. Vi bör fortsätta att utveckla arbetssätt så nära patienten som möjligt. Att kunna sköta vård på distans eller i hemmet innebär inte att behovet av kontakter med vårdens Sida 11 av 22

24 REGION KRONOBERG företrädare försvinner. Inte heller att alla klarar sig själva. Vi ska fortsätta att möta svårt sjuka och äldre multisjuka med hembesök såväl från primärvården som från specialiserade team från sjukhusen t ex hjärtsviktsteam och palliativa rådgivningsteamet. Tillgängligheten ska inte bara gälla förstagångsbesök eller behandling utan även omhändertagandet av patienter med kronisk sjukdom. Den specialiserade vården är i hög grad byggd och anpassad för sjukdomar och besvär som kan hanteras inom en enhet. I dessa fall fungerar vården som regel bra, men det blir problem när behoven är mer komplexa och kräver samverkan. Rätt mix av kunskap, kompetens och information måste kunna kopplas till rätt patient. Vi får inte missa att utnyttja den kanske viktigaste kunskapen dvs. patienten själv. För att få mer tid för detta krävs att vi är nyfikna på och tar vara på de nya möjligheter som tekniken erbjuder. Vi har idag en välutbyggd ambulanssjukvård och en mycket välfungerande kommunal hemsjukvård samt primärvård som med rätt stöd och verksamhetsutveckling skulle kunna innebära ett mindre behov av sjukhusvård. E- hälsoutvecklingen kommer att ge helt annan möjlighet till vård i det egna hemmet och stöd till egenvård. Akutsjukvården är i stark utveckling. Akutläkarspecialitet har funnits sedan lång tid utomlands och blir en bas specialitet i Sverige Att satsa på akutläkare ligger i tiden och ger en generalistkompetens i akutsjukvård samt en delvis fast läkarbemanning på akutmottagningen. En akutläkare kan initialt handlägga samtliga patienter på en akutmottagning. Akutläkare ersätter inte behovet av organspecifika specialister men tillhandahåller specialistsjukvård inom den verksamhet som bedrivs på enheten dvs. akutsjukvård. Utöver detta förstärks handledningen till underläkare och AT-läkare samt teamutvecklingen och verksamhetsutvecklingen på akutmottagningen. Åratals arbete med att försöka styra patienterna till rätt vårdnivå under jourtid har inte varit tillräckligt framgångsrikt. Genom att införa ett system med en ingång in kan patienterna direkt hjälpas till rätt vårdnivå dvs. antingen jourläkarcentral eller specialistsjukvård. Detta är en förlängd utveckling av 1177 vårdguiden via webben eller telefon. Kommer man till sjukvården ska man mötas av en lots och inte av pekpinnar. Hemsjukvården och ambulanssjukvården ska kunna få det läkarstöd som behövs via telefon för att klara av att sköta en större del av patienterna hemma. Vårdplatsbehoven på våra sjukhus ska ses över. Inför generalplanearbetet med stora ombyggnationer av våra vårdavdelningar för fler enkelrum med egna hygienutrymmen får vi ut färre vårdplatser på en traditionell avdelningsyta. Ombyggnadsbehovet är uppenbart med dagens krav på hygien, minskad smittspridning. Förändringar i sjukdomspanorama, nya behandlingsmetoder men också demografin med allt fler äldre är en utmaning. Det blir därför allt viktigare med en korrekt dimensionering och fördelning av slutenvårdsplatser. För att bibehålla och utveckla en god diabetesvård finns nu möjligheter att på ett enklare sätt än tidigare erbjuda patienterna kontinuerlig blodsockermätning. I Region Skåne och Västra Götaland erbjuds detta i allt större omfattning och erfarenheterna därifrån är redan goda. I Region Kronoberg är patienterna i nuläget hänvisade till att bekosta denna terapi själva vilket leder till ojämlik vård. Kostnaden är i nuläget hög men vinsten av en förbättrad livskvalitet och färre långtidskomplikationer kan ej överskattas. Sida 12 av 22