Röda tråden. Metodhandbok i sexualitet & samlevnad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Röda tråden. Metodhandbok i sexualitet & samlevnad"

Transkript

1 Röda tråden Metodhandbok i sexualitet & samlevnad

2 Planera sex- och samlevnadsarbetet Att planera sex- och samlevnadsarbetet 5 Sex- och samlevnadsundervisning i skolans styrdokument 16 Sex och samlevnad på Mälarhöjdens skola 21 Sex och samlevnad på Vallentuna gymnasium 26 Perspektiv att ha med sig i arbetet Genusperspektiv i teori och praktik 31 Homo, bi, trans, queer nu och då 42 Med fokus på trans 51 Med normer i fokus 56 Sexualitet och preventivmetoder Perspektiv på ungdomssexualitet 71 Sexuella övergrepp 75 Ett bra preventivmedel är ett som används 78 Preventivmedelskarta 84 Att tala om kondomer och kondomanvändning 86 Teman för samtal med tjejer om sexualitet 91 Muffverkstad 95 Värderingsövning om kondomanvändning fyrahörnsövning 97 Värderingsövning om kondomanvändning stå på linje 98 Att tala om genus och kondomanvändning 99 Kondomkunskap 100 En kondomlektion 103 Att göra en kondomaffisch 106 Pornografi ett hett ämne 107 Att göra en tidning om sexualitet och samlevnad 112 Ordbanken 114 Frågelådan 115 Storyline ett sätt att arbeta i sex- och samlevnadsundervisningen 116 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting 1

3 Att arbeta med film i sex- och samlevnadsundervisning 119 Att använda skönlitteratur i sex- och samlevnadsarbetet 121 Hiv/STI och oönskade graviditeter Fakta om de viktigaste sexuellt överförda infektionerna (STI) 123 Aborter i Sverige och världen 129 Abort så går det till 132 Värderingsövning om klamydia heta stolen 134 Reflektionsövning om hiv 135 Samtala om hiv 136 Värderingsövning om abort 137 Relationer, genus och jämställdhet Mogen för sex? Avståndsförälskelse, flirt och parrelationer 139 Skriv om den du beundrar 144 Frågelådor på internet 145 Diskussionsövning om könsroller 146 Smågruppsdiskussion om vänskap, sex och kärlek 147 Självkänsla Självkänsla 151 Metoder för att arbeta självkänsla 155 Bollar i cirkeln 158 Räkna till Att styra och bli styrd 160 Associationsövning. Passar bra i bildundervisningen 161 Rita första intrycket. Passar bra i bildundervisningen 163 Kollektiv målning. Passar bra i bildundervisningen 164 Att mötas 166 Positiv och negativ 167 Triangeln Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting

4 Massage 170 Att bli synliggjord genom foto eller film. Passar bra i mediaundervisningen 171 Skrivövning. Passar bra i språkundervisningen 172 Talking stick 173 Värderingsövningar, forumspel och teamövningar Att arbeta med självförtroende, attityder och grupputveckling 175 Värderingsövningar 176 Forumspel 183 Teamövningar 187 Etiska frågor Etik 191 Diskussionsövning om etiska frågor 196 Värderingsövning om otrohet fyrahörnsövning 197 Fördomar kring hiv två värderingsövningar 198 Attitydövning om etiska frågor 199 Anslagstavlan 200 Konst i sex- och samlevnads undervisningen Sex i bild och sexiga bilder! 203 Bildtema kärlek 205 Bildtema sexualmoral då och nu 216 Bildtema kvinnor och kvinnlighet 220 Bildtema män och manlighet 225 Litteratur- och filmtips 233 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting 3

5 Planera sexoch samlevnadsarbetet 4 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting

6 Planera sex- och samlevnadsarbetet Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Att planera sex- och samlevnadsarbetet Hans Olsson Lärare och sakkunnig i sexualundervisning»det var precis det jag ville veta fast det hade jag inte en aning om.«kille, 15 år När jag var tretton år och började sjuan hamnade jag i samma franskgrupp som Sofie. Hon var, åtminstone i min fantasi, urtypen för en tjej som läser franska: Blont, vågigt hår som smekte sig ner mot axlarna, snygga kläder och säker, intelligent blick. Hon var filmstjärnelik och världsvan och bodde fem kilometer bort, i ett villaområde en bit utanför stan. I mina romantiska drömmar såg jag mig cykla mörka höstkvällar över fälten hem till henne och vi skulle sitta på hennes rum och dricka te, med tända ljus på bordet och prata. Och så skulle jag cykla hem sent, glad och lycklig med min nya, egna värld. För jag hade förstått att så kunde romantik och kärlek se ut. Och Sofie var lika förslagen som en filmstjärna. En dag efter franskan blev vi ensamma kvar i den långa skolkorridoren och småpratade med varandra. Plötslig såg hon intensivt på mig. Hon log, kom så nära att hennes axel rörde mot min, bara lätt, men hon visste vad hon gjorde. Du är kär i mig, eller hur? sa hon. Hon log skälmskt, inte för att jag visste då att det var så man kunde kalla det. Jag rodnade. Hon vätte fingret mot sina läppar och strök sedan fingret över min kind. Vad sött, sa hon. Hon fortsatte le, inte överlägset men självsäkert och med vad jag idag skulle kalla för mig, alltså förkrossande stark självkänsla. Så blinkade hon och gick sin väg. Jag förstod att det inte var mig hon skulle välja. För det var hon som valde. En av mina bästa vänner i tonåren lät mig ringa alla samtal till tjejerna han gillade, för jag var en sån som vågade. Inte han. Det var jag som fick se till att vi träffade dem ja, dem, för oftast höll de ju praktiskt nog ihop två och två, vilket underlättade umgänget. Men det var inget ansträngande jobb. Samtalen var inte många, tvärtom, de var sorgligt få. För varje finne som bröt fram i hans ansikte och slutligen täckte hans kinder, panna och axlar, sjönk hans självförtroende. Han hade aldrig hört till de mest populära. Nu kände han sig dessutom oattraktiv. Ingen hade sagt det till honom, jag tror inte ens att det var något som tyckte det. Det var hans inre upplevelse. Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting 5

7 Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Planera sex- och samlevnadsarbetet Jag vågade för andra men inte för mig själv. För filmstjärnan Sofie var verkligen bara en romantisk dröm, en önskan om att uppfylla det som förväntades av mig. Jag var snarast lättad över att hon inte var intresserad av mig annat än som kompis. För i mina verkliga, men så fördolda, drömmar var det Alexander jag längtade efter att få kyssa, det var hans skratt jag ville skratta. Men jag kunde bara tänka mig hur han skulle ha reagerat om jag hade tagit mod till mig och förklarat min kärlek till honom. En kärlek som jag aldrig uttryckte annat än i min ensamhet och mina drömmar. Aldrig att jag berättade för en kompis eller för min familj eller för de killar som jag förälskade mig i under åren som följde. Men en lärare på gymnasiet fick veta. Men det klart, det började långt tidigare än högstadiet. Tankarna, förväntningarna, känslorna. På låg- och mellanstadiet hade vi fester ibland, det var mat, chips och dans, ryska posten ibland, oskyldiga pussar och mer längtansfulla kyssar, i skolan lappar på bänkarna om vem som gillade vem, man blev ihop och korsvisa partnerbyten var inte så ovanliga. Och allt går igen, fast på nya sätt. Samma funderingar och känslor, delvis nya uttryck. En ung man som flytt från Syrien berättade för mig att han hade varit gift två gånger, men att han sedan tidiga tonåren träffat killar. Men aldrig att han skulle kunna säga något till sin familj. Allt sker i hemlighet. Han hoppas att det ska fungera med nästa tjej, för han känner pressen att gifta sig och han vill ha barn. Han kämpar med sina motstridiga känslor. Kanske kommer det att förändras i framtiden. Kanske hittar han en annan väg så småningom. Medan det för en annan kille från Syrien, som jag pratat med, inte alls är så. Han har en helt annan hållning. Han är öppen med sin homosexualitet, alla vet, och för honom skulle det vara otänkbart att inte vara det. Tankar och frågor kommer tidigt Ja, allt går igen, och frågor och tankar och upplevelser kommer tidigt. Jag svarar på frågor från mellanstadiebarn i ett radioprogram i Sveriges Radio. Frågorna rör sig över stora områden. Mycket handlar om kroppen, om de har kommit i puberteten eller när de ska göra det. De undrar över mens, bröst, när första utlösningen ska komma, onani, men också om hur de känner sig inför sina egna kroppar att vara kort eller lång, överviktig, att vara naken, eller att kunna skynda på puberteten för att komma ikapp sina kompisar. Men förstås också om kärlek och relationer till kompisar och tankar på sex. Det kommer aldrig frågor om man är heterosexuell, men en del om bi- eller homosexualitet. Och då inte bara om de är det, utan att de vet och ibland känner sig ensamma om det, eller inte vet hur eller om de ska berätta det för sina kompisar och föräldrar. För även om de flesta tycker att det är självklart att man kan gilla nån av samma kön, inte minst bland barn, är det fortfarande inte självklart att säga att man gör det, att som åring fråga chans på nån av samma kön. Man kan fundera över vad det är i skolmiljön som gör att nästan inte några barn och unga kommer ut, så länge de går i grundskolan. 6 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting

8 Planera sex- och samlevnadsarbetet Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Tankar på könsidentitet kommer ofta tidigt. Många transpersoner berättar att de tänkte på det redan när de var fyra fem år. Att de kände sig mer som pojke än sitt biologiska flickkön (eller tvärtom) eller att de inte kände sig hemma i sin kropp. Det är med andra ord viktigt att belysa dessa frågor tidigt och inte vänta med det till högstadiet. Barn och tonåringar har ju inte bara tankar och frågor. De har också erfarenheter och upplevelser. Upplevelserna behöver inte ta sig praktiska uttryck att exempelvis vara kär kan vara något man håller för sig själv och aldrig berättar om. Spännvidden är av erfarenheter är sannolikt stor, oavsett om man arbetar på lågstadiet eller gymnasiet eller däremellan. En del har varit kära många gånger, andra aldrig, någon har haft sin samlagsdebut, en annan har precis börjat onanera. Och en del längtar efter erfarenheter de ännu inte har, eller får ha för föräldrar eller syskon, och en del undrar om de överhuvudtaget kommer att få kyssa, krama eller älska någon. Barns och ungas frågor är givetvis en bra utgångspunkt för undervisningen. Tanken är ju att de ska få svar på det de undrar över och att de ska känna sig trygga. Men frågorna har ju också en koppling till samhället runt omkring och till de normer, föreställningar och förväntningar som finns kring sexualitet, kön och relationer. Så barn och unga har olika förväntningar på sig för hur de bör och får vara. De flesta rör sig i olika sammanhang, vars förväntningar kan vara olika, till exempel skolan, kompisarna, familjen, fotbollslaget, församlingen. Alla dessa uppfattningar kan skolan hjälpa eleverna att reflektera över. Sex- och samlevnadsfrågorna rör sig också kring existentiella frågor om vem man är, om man duger och kan bli älskad. Om rätten att få vara den man är. För barn med funktionsnedsättningar kan dessa frågor bli än mer aktuella. Här kan känslan av att inte veta om man duger, är tillräckligt attraktiv eller sexuellt intressant vara väldigt påtaglig. Den känslan kan förstärkas när de kommer i årsåldern, och än mer i tonåren, när man börjar utvidga sina territorier fysiskt och psykiskt. Om man använder rullstol och är beroende av färdtjänst kan det vara omöjligt att spontant följa med sina kompisar in till stan eller vad det kan vara. Sex- och samlevnadsområdet är stort och mångfasetterat, vilket ovanstående olika nedslag visat. I kurs- och ämnesplanerna är det tydligt att sexualiteten ska belysas utifrån många perspektiv både samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga perspektiv ska ges vilket tas upp mer i kapitlet om Sex- och samlevnadsundervisning i skolans styrdokument. Den 15-åriga killen som citeras i inledningen säger: Det var precis det jag ville veta fast det hade jag inte en aning om. Han var nöjd med sin undervisning. Han kunde inte sätta ord på vad han ville veta men uppenbarligen hade hans lärare förstått vad många unga vill ha och behöver. Så i efterhand förstod han ju: Det var det där jag ville veta, hade funderingar på inom mig! Det är en del av undervisningen. Att också veta vad de Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting 7

9 Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Planera sex- och samlevnadsarbetet behöver för kunskaper och samtal, utan att de kan sätta ord på det. Fast det skiljer sig ju egentligen inte åt från andra ämnen, om man tänker efter. Sexualsyn: Diskutera sexualitet med dina arbetskamrater. Sexualsyn handlar om sexualitetens när, var, hur, med vem och varför. Den är de mönster, lagar och oskrivna regler (normer) som sexualiteten omges av. Ordet sexualitet ska här förstås i bred bemärkelse, inte bara som sexuella handlingar, och inbegriper även relationer av olika slag och synen på kön. Sexualsynen kan analyseras och förstås både på en samhällsnivå, gruppnivå och individnivå. Det vill säga, vad uppfattar vi, på såväl samhällsnivå, gruppnivå och som individer, som en bra eller mindre bra sexualitet? Hur ser vi på olika handlingar? Vad tycker vi att barn och ungdomar ska veta eller inte veta? Och när ska de få veta det? När tycker vi att det är okej eller inte okej att känna eller göra olika saker? Skiljer det sig åt för killar och tjejer, för heterosexuella, bisexuella och homosexuella? Transpersoner? Det kan röra sig över vida områden, inte bara kärlek, känslor och sex, utan också hur man klär sig, rör sig, eller pratar till konkreta handlingar. För vad är det eleverna ska lära sig? Utifrån vilken bild av sexualitet sexualsyn lägger vi upp undervisningen? Och vilken bild av sexualiteten ska eller bör skolan ge? Utgår undervisningen från faktabaserade premisser eller (våra perosnliga) värderingar? Exempelvis finns det en föreställning om att de flesta unga gör sin samlagsdebut onyktra och mer eller mot sin vilja, eller att de känner sig pressade att göra det. Det finns ingen forskning som tyder på det. Tvärtom, de flesta är nyktra och tyckte att det var en positiv upplevelse. Många tror att samlagsdebutålder går ner (jag går dock inte in på den intressanta diskussionen om vad som ska räknas som samlagsdebut) men den har med smärre variationer legat på ungefär samma nivå sedan slutet av 1960-talet. Om man utgår från felaktiga antaganden om ungas sexualitet riskerar undervisningen att ta upp fel saker. Unga kan ha frågor och kan känna oro inför debuten, så är det ju, men det kanske inte är samma oro som vuxna har eller som de vuxna tror att de unga har. Medan vuxna oroar sig för att det ska vara fel tillfälle, oroar sig kanske unga för att de ska framstå som fumliga eller inte vara tillräckligt bra. Om du vill läsa mer om sexualsyn, kan du ladda ner Den onaturliga naturen på rfsu.se, där det finns en artikel om sexualsyn av undertecknad. Lotta Löfgren-Mårtensons skrift Sexualitet handlar om sexualsyn. Skapa en struktur för undervisningen Ett sätt att försäkra sig om att skolans alla elever får en likvärdig undervisning är att skapa en struktur för undervisningen. Det främjar kontinuitet och kvalitet. Grunden för en bra struktur är att det finns en gemensam planering, arbetsgrupp/er och uppföljning. 8 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting

10 Planera sex- och samlevnadsarbetet Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning I läroplanerna från 2011 är sexualitet, kön och relationer integrerat i det centrala innehållet i flertalet ämnen, vilket underlättar för skolan att göra en gemensam planering för sex- och samlevnadsundervisningen. Ämnesintegrerat eller ämnesövergripande Man kan arbeta ämnesintegrerat eller ämnesövergripande, eller både och. Det ämnesintegrerade perspektivet innebär att varje lärare ansvarar, utifrån kurs- och ämnesplanen för just det ämnet, för att frågor om sexualitet, kön och relationer tas upp i undervisningen. Det ämnesövergripande arbetet innebär att man planerar och utför undervisningen i samarbete mellan flera ämnen. Det är inte ovanligt att man gör både och att vissa moment planeras tillsammans, kanske i form av en temadag eller temavecka. Poängen med det ämnesintegrerade perspektivet är att sexualitet, kön och relationer ska tas upp fortlöpande. Att lära sig om och att reflektera över sådant som sexualitet, kön, jämställdhet och relationer är en process i dess verkliga mening. Oavsett om man arbetar ämnesintegrerat eller ämnesövergripande, är det viktigt att man stämmer av med de andra lärarna vad de tänker ta upp i undervisningen, så att man försäkrar sig om att eleverna inte missar viktiga moment. Eller att inte flera gör samma sak, som att visa samma film. Läs mer i Skolverkets olika stödmaterial, som innehåller förslag på vad man kan ta upp i den enskilda ämnena liksom ämnesövergripande teman. Undervisningen ska ske återkommande Kontinuitet och regelbundenhet är viktigt. Punktvisa insatser som temadagar har mindre verkan, om ens någon, än de som återkommer över tid. Kurs- och ämnesplanerna är tydliga med att undervisningen ska återkomma i skolans alla stadier och årskurser. Från årskurs 1 3 upp till gymnasiet finns sex- och samlevnadsfrågorna inskrivna i olika ämnen. I takt med stigande ålder behöver eleverna få möjlighet att pröva sina erfarenheter, värderingar och kunskaper igen och i nya sammanhang. Samma frågor ger nya funderingar och svar i olika åldrar. En temadag kan vara bra för att uppmärksamma en viss fråga (Världsaidsdagen, Internationella kvinnodagen, IDAHOT mot homo- och transfobi m m) eller koncentrera delar av undervisningen, exempelvis för att kunna anlita en teatergrupp med efterföljande samtal. Men för att det ska ha något resultat behöver de ingå i ett sammanhang, av ett före eller efter, så att säga. Schematekniskt är det ofta lättare att anordna en temavecka. Om man väljer att göra så, bör det kompletteras med undervisning också i de Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting 9

11 Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Planera sex- och samlevnadsarbetet enskilda lektionerna vid andra tillfällen. Risken med att enbart ha en koncentrerad temavecka är dessutom att den elev som råkade vara frånvarande just den veckan har oturen att missa hela eller stora delar av undervisningen. Arbetsgrupp En viktig förutsättning för sex- och samlevnadsarbetet är att ha en arbetsgrupp som kan planera och samordna arbetet. Det betyder inte att det är arbetsgruppen som måste genomföra all undervisning eller allt arbete. I fritidsverksamheter är personalstyrkan oftast inte så stor och då faller det sig kanske naturligt att hela personalgruppen deltar i arbetsgruppen. I skolan bör olika lärare och personalgrupper (som elevhälsan) finnas med i arbetsgruppen. På många skolor vilar ofta ansvaret på respektive arbetslag. Men en gemensam arbetsgrupp som tar fram en arbetsplan för hela skolan är bra för att skolans alla elever ska få likvärdig undervisning. Därefter kan arbetslagen göra egna, mer detaljerade arbetsplaner som är anpassade till just deras klasser/grupper. Arbetsplan Utan en arbetsplan är det svårt att utvärdera och utveckla arbete. Arbetsplanen ger stadga åt arbetet liksom den kan stimulera utveckling och nya idéer om den revideras fortlöpande och är en faktisk utgångspunkt i arbetet. Med arbetsplanen tar arbetsgruppen och arbetsplatsen ut riktningen. En arbetsplan underlättar också för nyanställda att sätta sig in i sex- och samlevnadsarbetet på arbetsplatsen. Arbetsplanen bör inte vara alltför summarisk eller generell. Då riskerar den att bli ett abstrakt och ointressant dokument. Ta med utgångspunkter och vad som ska prägla undervisningen, innehåll och förslag på metoder och läromedel/material, som alla kan utgå ifrån, om de vill. Därefter kan arbetslagen eller enskilda lärare komplettera med egna metoder och läromedel. Kom ihåg att delge varandra det ni gör. Inkludera alla elever Även om vi känner de elever vi möter, vet vi inte allt om vad de tänker, känner eller vad de har för erfarenheter. Vi vet inte alltid hur de uppfattar sig, eller hur de har det hemma. Det gäller också deras värderingar eller deras sexualsyn. Alla elever ska inkluderas och respekteras i undervisningen och vårt sätt att arbeta. Vi är olika och våra identiteter är en kombination av många faktorer. För en del är känslan av att vara homosexuell överskuggande, eller att man kommer från ett annat land. För andra är det könstillhörighet eller religiös inriktning som spelar störst roll. De flesta av oss uppfattar oss nog som en blandning av allt möjligt, och vad som blir mest framträdande skiftar beroende på sammanhang; hur omgivningen bemöter en har också stor betydelse. Vi har också en tendens att förutsätta saker om människor utifrån sådant som ursprung, sexuell läggning eller kön, vilket givetvis kan vara problematiskt. Vi bör vara uppmärksamma på det som man skulle kunna kalla uteslutandets, eller åtskillnadens, pedagogik, det vill säga en undervisning som omedvetet utesluter vissa sätt att vara och känna och som 10 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting

12 Planera sex- och samlevnadsarbetet Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning begränsar elevernas möjligheter och upplevelser av sig själv. Att man omedvetet ställer elever utanför och att undervisningen inte angår eller berör dem. I uteslutandets eller åtskillnadens pedagogik utgår man från stereotypa och schablonartade uppfattningar om andra människor, att man tillskriver människor åsikter, tankar eller erfarenheter enbart utifrån deras bakgrund, ålder, kön eller sexuell läggning och så vidare. En hjälp för att undvika att hamna i uteslutandets pedagogik är att arbeta normmedvetet. Normkritisk pedagogik är ett begrepp som introducerats de senaste åren. Jag väljer här att använda ett normmedvetet arbetssätt. Det innebär att man analyserar och kritiskt granskar hur normer och förväntningar påverkar och begränsar människor, deras livssituation, välbefinnande och hälsa. Vilka som har fördelar av och vilka som förlorar på olika normer. Hur normerna verkar blir tydligt när någon bryter mot dem. Hur kommer det sig att det är möjligt för en fyraårig pojke att ha kjol i förskolan medan det antagligen skulle vara omöjligt för en nioårig pojke att göra det i skolan? Skulle det vara möjligt för en tjej eller kille att vara öppen transperson på skolan eller fritidsgården? Det behöver inte vara så här tydliga exempel, utan även sådant som hur vi förväntar oss att killar eller tjejer ska prata, använda för gester eller vara intresserade av. Och för att påminna om att sexualsynen verkar både på individ-, grupp- och samhällsnivå, kan vissa normer på samhällsnivå vara öppna och tillåtande, medan de är begränsade och förtryckande i familjen eller bland kompisar. Normerna brukar bli särskilt tydliga i beskrivningar av tjejer och killar, där generaliserande påståenden om hur tjejer och killar är blir sanningar. Den osäkra pojken osynliggörs och den sexuellt erfarna flickan inte ärbar. Den sexuellt eller romantiskt valhänta killen förlöjligas medan den omsvärmade killen hyllas. Den fotbollsspelande tjejen avfeminiseras medan den sminkade tjejen bekräftas. Vi frågar gärna hur tjejer mår och vad killar tycker. Frågor som rör föreställningar om kön, maskulinitet och feminitet ska få utrymme i undervisningen. I läroplanen står att alla som arbetar i skolan (alltså inte bara lärarna utan all skolpersonal) har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Men uteslutandets pedagogik kan också gälla exempelvis homosexuella, bisexuella och transpersoner, eller elever med utländsk bakgrund. Vi bör se över om vår undervisning bidrar till att bekräfta eller motverka stereotypa uppfattningar om människor och om den inkluderar olika människor. De läromedel som man använder kan granskas på samma sätt ur ett normmedvetet perspektiv: Vilken syn på tjejers och killar förmedlar böcker, filmer, artiklar m m som används? Vem talar de till? Inkluderas hbt-personer? Finns det personer med olika hudfärg på bilderna eller är alla ljusa? Hur är det med funktionsnedsättning? Vad gör olika människor på bilderna? Vem agerar och vem betraktar? En central uppgift för sex- och samlevnadsundervisningen är att vidga ramarna och ge större utrymme för att få vara den man vill vara. Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting 11

13 Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Planera sex- och samlevnadsarbetet Organisation Köns- och jämställdhetsperspektiv Förutsättningar Främjande perspektiv Sex och samlevnad Reflektion Kompetensutveckling Innehåll Metod Vuxen/ungdom Förutsättningar Gå igenom vilka förutsättningar arbetsplatsen har. Det handlar om sådant som stöd från skolledning eller motsvarande, pengar, material och kompetens. Följande frågor kan vara en grund för en diskussion om förutsättningarna: På vilket stöttar skolledning/arbetsledning arbetet? Finns det pengar budgeterade? Vilken kompetens har arbetsplatsens medarbetare och vilken behöver man eventuellt skaffa sig? Organisation Organisation handlar om hur arbetet läggs upp. Diskutera igenom frågor som dessa: Har ni en arbetsgrupp för arbetet och vilka ingår i den? På vilket sätt inkluderas eleverna i arbetet? Hur ska arbetet utvärderas? Syfte och innehåll Det här är frågor som barn och ungdomar skulle kunna prata om hur länge som helst om det bara var möjligt. Tiden räcker dock inte till allt och man måste göra ett urval. Kurs- och ämnesplanerna ger förstås en del vägledning. I Skolverkets stödmaterial, Lafas, RFSU:s och andras material finns förslag på vad man kan och bör ta upp. Sex i skolan. Organisation, ansvar och innehåll innehåller förslag för varje ämne. 12 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting

14 Planera sex- och samlevnadsarbetet Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Här kan man diskutera frågor som: Täcker innehållet olika perspektiv av sexualitet, kön och relationer? Såväl naturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga. Vad vill ni att eleverna ska kunna? Vilka mål har ni? Vad är syftet med de olika momenten? Hur har ni prioriterat mellan olika ämnen/teman? Varför har ni just detta innehåll? För att stämma av att man får med olika perspektiv kan dessa huvudrubriker vara en hjälp. Alla uppdelningar har sina brister och det finns inga vattentäta skott mellan de olika rubrikerna. Som exempel på det nämns ett par saker under flera rubriker: Sexualitet och samhälle: Exempelvis normer, rättigheter, lagstiftning, mediebilder, hbtq, sexuellt våld, kön, jämställdhet, diskriminering. Sexuell praktik: Exempelvis sexuella handlingar, sex med en partner, bra-känslor, myter, onani, sexualitet genom livet. Sexuell hälsa: Exempelvis preventivmedel, abort, könssjukdomar, diskriminering, trakasserier, ömsesidighet. Sexuell utveckling: Exempelvis pubertet, kroppen, lust, identitet, sexuell läggning, reproduktion. Relationer: Exempelvis familjeformer, vänner, partner, kärlek, bli ihop/göra slut, ömsesidighet, internet. Färdigheter: Exempelvis kommunikation och ömsesidighet, internet, självkänsla, kondomanvändning, vart man kan vända sig. Metod Vilka metoder man väljer att arbeta med beror dels på syftet med undervisningen i dess helhet, dels med lektionen eller passet. Metodvalen hänger även samman med de fyra perspektiv som presenteras nedan. Här kan man diskutera frågor som: Vilka metoder är ändamålsenliga för de olika momenten? Använder ni en variation av metoder? Hur får eleverna möjlighet till reflektion? Vilka ämnen ska tas upp i stor respektive liten grupp? Finns det en risk att metoderna bekräftar stereotyper eller utesluter elever? Kompetensutveckling Sex och samlevnad är liksom alla andra ämnen kunskapsbaserat. Det krävs kontinuerlig kompetensutveckling. Kanske behöver man lära sig mer om att leda gruppsamtal eller värderingsövningar, fakta om något specifikt ämne eller få idéhistoriska perspektiv på sexualitet. Man kan förstås såväl under planeringen som medan man undervisar upptäcka vilka kunskaper man behöver inhämta. Här kan man diskutera frågor som: Vad behöver eller vill vi lära oss mer om? Hur skapar vi en bra kompetensprofil i arbetsgruppen? Hur ser möjligheten till erfarenhetsutbyte eller handledning ut? Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting 13

15 Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Planera sex- och samlevnadsarbetet Fyra perspektiv på sex- och samlevnadsarbetet Till dessa utgångspunkter vill jag lägga till några perspektiv som är viktiga för att planera och genomföra arbetet. En del har mer eller mindre berörts i texten tidigare. De perspektiv jag har valt är: Främjande perspektiv, reflektion, jämställdhets/könsperspektiv och vuxen/elevperspektiv. Främjande perspektiv Med ett främjande perspektiv utgår man från det som är positivt och stärker det som är bra i barns och ungas liv. Här ingår också att man ser sexualiteten som en möjligt positiv kraft i barns och ungas liv utan att man för den skull förnekar eller undviker avigsidor som exempelvis sexuellt överförda infektioner, oönskade graviditeter eller sexuellt våld. Allt det behöver man tala om. Men det kan också göras utifrån ett främjande perspektiv. Att tala om hur kroppen fungerar, lust, ömsesidighet och att respektera egna och andras gränser är främjande och förebygger samtidigt sannolikt sexuella trakasserier. Ett främjande perspektiv handlar om barns och ungas sexuella välbefinnande och att göra tillvaron begriplig och skapa sammanhang. Reflektion Hälsoforskningen är entydig om man ska främja eller vidmakthålla hälsa: Barn och unga behöver få möjlighet att reflektera över och bearbeta tankar och attityder, kunskaper och normer om sexualitet, kön och relationer, för att kunna göra egna val och sätta in kunskapen i ett sammanhang. Som exempel kan man ta att det inte räcker med att känna till olika könssjukdomar och att kondom är ett bra skydd. Man måste också diskutera olika situationer då kondomen bör användas, eller vad man kan göra om man inte har kondom. På samma sätt bör man diskutera hur man kan göra i olika situationer, som berör sådant som gränser eller diskriminering. Köns/jämställdhetsperspektiv Vi måste alla förhålla oss till föreställningar om och förväntningar på män, kvinnor och sexualitet. På vilket sätt belyser innehållet i undervisningen eller arbetet dessa föreställningar? Vilka budskap får tjejer och killar om synen på kvinnor, män och sexualitet? Tillgodoser vi olika behov? På vilket sätt utmanar eller riskerar arbetet att befästa könsrollsbevarande mönster? Samma typer av frågor kan ställas även beträffande hbtq-personer och människor med utländsk bakgrund. Vuxen/elevperspektiv Elevernas frågor och funderingar om sexualitet, kön, relationer och så vidare är en given utgångspunkt för undervisningen. Eleverna ska få svar på sina frågor, undervisningen ta hänsyn till deras livssituation och hjälpa dem att skapa förståelse och sammanhang. 14 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting

16 Planera sex- och samlevnadsarbetet Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Vilka frågor som är aktuella skiftar i olika åldrar och elevgrupper. Ibland finns emellertid ett slags vuxenraster med frågor som vuxna anser att eleverna bör diskutera. Ett vuxenraster kan vara när vuxna gör antaganden om elevernas tankar och erfarenheter som inte stämmer, vilket nämnts tidigare, t ex att de flesta gör sin samlagsdebut onyktra och mer eller mindre mot sin vilja, något som inte stämmer, enligt den forskning som finns (Ungdomsbarometern). Eller att man mest talar om sexualitetens avigsidor och inte om lust, njutning och relationer. Ett sätt att ta tillvara elevperspektivet är att ha elevreferensgrupper, som får ge synpunkter på det planerade innehållet. Interaktiva metoder är ett annat sätt att göra undervisningen elevorienterad. Samtidigt är det inte eleverna som ska bestämma undervisningens innehåll. Det är nödvändigt att belysa områden som eleverna kanske inte alltid säger sig vara intresserade av eller ens känner till. Det kan exempelvis vara frågor som rör diskriminering, kön/genus eller rättigheter. Eleverna kan heller inte alltid formulera vad de vill eller behöver veta och hur ska de kunna det? Deras erfarenheter eller kunskaper är ju i allmänhet inte så stora. Som den citerade killen, som inleder denna text, sa: Det var precis det jag ville veta fast det hade jag inte en aning om. Där hade skolan träffat rätt och gett eleverna, eller i alla fall just denna elev, kunskap som de tyckte var bra. Lärare och andra som arbetat ett tag med sex och samlevnad brukar ganska väl känna till vilka frågor och funderingar eleverna har, även om de inte kan eller vill uttrycka dem. Det gäller alltså att hitta en balans mellan det som skolan och vuxna anser att eleverna ska kunna och diskutera och elevernas önskemål. Sen skiljer det sig naturligtvis inte alltid åt heller. För det är positivt med sex- och samlevnadsundervisningen i Sverige: Lärare och andra har elevernas bästa för ögonen och strävar efter att stödja barn och unga i deras utveckling. Något som inte alltid är fallet när man blickar ut i världen. Det ska vi vara stolta över. Skriften Sex i skolan. Organisation, ansvar och innehåll i sex- och samlevnadsundervisningen, utgiven av bl a Lafa, RFSU och Malmö stad, rekommenderas. Den ger en bra översikt över hur skolan kan lägga upp sitt sex- och samlevnadsundervisning. I den finns även förslag på vad undervisningen kan ta upp ämne för ämne. Skriften Lika för alla! Att stärka likvärdigheten i skolans sex- och samlevnadsundervisningen. Ett exempel från Lunds kommun. (RFSU och Lunds kommun) finns också mer att läsa för hur man gå till väga. Går att ladda ner på rfsu.se Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting 15

17 Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Planera sex- och samlevnadsarbetet Sex- och samlevnadsundervisning i skolans styrdokument Thérèse Juvall Socionom, Lafa Det talas och skrivs mycket om skolornas sex- och samlevnadsundervisning, och då och då tar media upp frågan om kvaliteten på undervisningen. Vilket innehåll har sex- och samlevnadsundervisningen och gör skolorna verkligen det som de ska? Forskning från bland annat WHO visar att skolans sexualundervisning har avgörande betydelse för unga människors sexuella hälsa och välbefinnande. Det som ger mest effekt är den undervisning som är läroplansbaserad, lärarledd och som ges över tid. Det gäller under förutsättning att lärarna har den kompetens de behöver och att undervisningen har en genomtänkt organisation och struktur. Betydelsen av skolans sex- och samlevnadsundervisning framkommer också i den svenska undersökningen UngKAB09. Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga. Hälften av de tillfrågade uppger att de fått tillräckliga kunskaper i skolan för att kunna ta hand om sin sexuella hälsa, men samtidigt uppger en tredjedel att de fått för lite. Men vad står det egentligen om sex- och samlevnadsundervisningen i de dokument som styr skolans verksamhet? Hur ser riktlinjerna ut för hur undervisningen ska gå till och vad den ska innehålla? Obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning Sex- och samlevnadsundervisningen blev obligatorisk i den svenska skolan Den första lärarhandledningen som kom 1956 var tydligt föreskrivande och avrådande. Undervisningen kallades Sexualundervisning och budskapet var att man skulle ge unga människor kunskap, men inte uppmuntra dem att ha sex. Den andra handledningen som kom 1977 menade att skolan skulle förhålla sig mer neutral. Undervisningen kallades Samlevnadsundervisning och innehållet var mer anpassat till unga människors sätt att leva och man accepterade också att unga hade ett sexuellt liv. Den tredje handledningen/ referensmaterialet från 1995 lyfte fram ungdomssexualiteten på ett sätt som tidigare handledningar inte hade vågat göra. Undervisningen kallas nu för Sex och samlevnad och sexualiteten ses som ett självklart led i den unga människans utveckling till en egen individ. Idag ser vi en utveckling där sex och samlevnad har blivit ett eget kunskapsområde som ska integreras i skolans olika ämnen. Eleverna ska få ta del av och reflektera över sexualitet utifrån såväl historiska, samhälls och naturvetenskapliga som religionsfilosofiska och antropologiska perspektiv. Diskussioner ska föras i de olika ämnena och begreppet sex och samlevnad vidgas till att omfatta relationer, jämställdhet och normer. 16 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting

18 Planera sex- och samlevnadsarbetet Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Styrdokumenten De dokument som anger ramar för undervisningen är skollagen, läroplanen och kursoch ämnesplanerna. Utöver detta finns också särskilda förordningar för varje skolform, exempelvis har friskoleformen en egen förordning. Skollagen anger kommunernas ansvar och läroplanen styr skolans verksamhet. Kurs- och ämnesplanerna fungerar som komplement till läroplanen och för varje ämne anges de mål som skolan ska sträva mot och de mål eleverna ska ges möjlighet att uppnå. Kurs- och ämnesplanerna beskriver inte arbetssätt, organisation eller metoder utan varje lärare måste själv tolka de nationella styrdokumenten och planera och utvärdera sin egen verksamhet. Både i läroplanen för grundskolan (det obligatoriska skolväsendet) och gymnasieskolan (de frivilliga skolformerna) finns sexualitet och samlevnad med som obligatoriskt kunskapsområde. Hösten 2011 trädde nya läroplaner för grundskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och gymnasieskolan i kraft. De nya styrdokumenten har gett sex- och samlevnadsundervisningen en tydligare och mer framträdande roll i undervisningen genom att frågor om sexualitet och samlevnad lyfts in i en rad olika kurs- och ämnesplaner. Formuleringarna tydliggörs i det som kallas centralt innehåll, vilket är en beskrivning av de kunskaper kursen eller ämnet ska ge eleverna. Läroplanerna I läroplanerna beskrivs de grundläggande värden som ska prägla skolans verksamhet och de mål och riktlinjer som ska gälla. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män är grundläggande utgångspunkter. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, och utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Demokratins principer ska genomsyra och prägla allt arbetet i skolan, både inom skolan som organisation och i undervisningen. Läroplanen för grundskolan säger också att skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Gymnasieskolans läroplan säger att skolan aktivt och medvetet ska främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolledning Rektor har, enligt läroplanen, ett särskilt ansvar för att integrera undervisningen i sex och samlevnad i olika ämnen och att se till att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter. Rektorns stöd är avgörande för kvaliteten på undervisningen. Rektor kan skapa goda förutsättningar för personalen, så att undervisningen blir likvärdig och får en struktur som inte är beroende av enstaka lärares insatser. Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting 17

19 Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Planera sex- och samlevnadsarbetet Elevhälsan I skollagen används begreppet elevhälsa om de medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser som skolan ska erbjuda. Elevhälsans främsta uppgift är att verka hälsofrämjande och förebyggande. Samverkan mellan pedagoger och elevhälsa är därför nödvändig för att optimera undervisningen och det psykosociala stöd som erbjuds eleverna. Elevhälsopersonal kan tillsammans med skolans pedagogiska personal utforma och medverka i sex- och samlevnadsundervisningen. I Skolverkets juridiska vägledning för elevhälsan står det att elevhälsan ska arbeta med mer generellt inriktade uppgifter bland annat i arbetet mot kränkande behandling, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. Annan skolpersonal All personal på skolan, till exempel elevassistenter, bibliotekarier, studie- och yrkesvägledare, fritidspedagoger, fritidsledare, vaktmästare, matsalspersonal med flera har ansvar för att arbeta i enlighet med skolans värdegrund och med diskrimineringsfrågor. Deras förhållningssätt och bemötande är av stor vikt för elevernas utveckling och syn på sexualitet, jämställdhet och relationer. De möter eleverna i sammanhang utanför undervisningssituationen och det är en fördel om dessa yrkesgrupper för fram likartade budskap som pedagogerna och elevhälsan när de svarar på elevernas frågor. Kursplaner och ämnesplaner I kursplanerna och ämnesplanerna framgår ämnenas syften och karaktär samt mål för undervisningen. Begrepp som sexualitet, relationer, kön, jämställdhet och normer är inskrivna i flera av kurs- och ämnesplanerna. Det innebär att ansvaret för kunskapsområdet vilar på flera lärare och ska tas upp inom ramen för många kurser och ämnen. Kurs- och ämnesplanerna innehåller en progression, där skrivningar för senare årskurser bygger på det eleverna ska ha lärt sig tidigare. Vissa moment återkommer dock och kan fördjupas och göras mer komplext vartefter eleverna blir äldre. Sex- och samlevnadsundervisningen kan beröra flera olika perspektiv som tillsammans ger eleverna en helhetsbild av vad människans sexualitet och relationer kan innefatta. Det kan handla om alltifrån ett historiskt perspektiv på människans sexualitet och relationer, hur olika religioner förhåller sig till dessa frågor, vad vi kan lära oss av skönlitterära berättelser, hur normer kring kön och sexualitet manifesteras i reklambilder eller hur lagstiftningen kring dessa frågor ser ut i Sverige idag. Grundskolan När det gäller kursplanerna för grundskolan så finns det skrivningar om sexualitet och samlevnad i alla ämnen. Dessa är: bild, biologi, engelska, geografi, hemkunskap, historia, idrott och hälsa, moderna språk, modersmål, musik, religion, samhällskunskap, svenska, svenska som andra språk, teckenspråk och teknik. I ämnena fysik, kemi, 18 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting

20 Planera sex- och samlevnadsarbetet Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning matematik och slöjd är inte begreppen sexualitet och samlevnad lika tydligt uttryckt, men trots detta är det fullt möjligt att integrera sex och samlevnad i dessa ämnen genom att till exempel arbeta utifrån ett normmedvetet förhållningssätt och använda normmedvetna exempel. Gymnasiet de frivilliga skolformerna När det gäller ämnesplanerna för gymnasieskolan så är det främst i ämnesplanerna för de gymnasiegemensamma ämnena som det finns skrivningar om sexualitet och samlevnad. Dessa är: engelska, historia, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, religion, samhällskunskap, svenska, svenska som andra språk, och geografi. I ämnet matematik är inte begreppen sexualitet och samlevnad lika tydligt uttryckt, men trots detta är det fullt möjligt att integrera sex och samlevnad i matematiken genom att till exempel arbeta utifrån ett normmedvetet förhållningssätt och använda normmedvetna exempel. Sammanfattning Sex och samlevnad är enligt läroplanen ett ämnesövergripande kunskapsområde där rektor har ett särskilt ansvar för att kunskapsområdet integreras i undervisningen i olika ämnen och att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter. Elevhälsan har en viktig roll i genomförandet av sex- och samlevnadsundervisningen, och många lärare har ett tydligt uppdrag i sina respektive ämnen genom att styrdokumenten ger anvisningar för hur arbetet med sex och samlevnad ska se ut. Skolorna har stor frihet att själva påverka pedagogik och innehåll. Denna frihet kan upplevas både som möjlighet och hinder. Möjlighet blir det när rektorer och skolpersonal tar chansen och utvecklar en sex- och samlevnadsundervisning som anpassas efter de behov som eleverna på respektive skola har. Hinder blir det för de skolor som inte tar det ämnesövergripande ansvar för sex och samlevnadsundervisningen som det enlig läroplanen är tänkt. Sex i skolan Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting 19

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

10 punkter. för en bättre sexualundervisning i skolan

10 punkter. för en bättre sexualundervisning i skolan 10 punkter för en bättre sexualundervisning i skolan RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation, som verkar för att sprida en fördomsfri och öppen syn på sex- och samlevnadsfrågor.

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Vad är det vi då ska prata om?!

Vad är det vi då ska prata om?! Vad är det vi då ska prata om?! Varför får man morgonstånd? Vad är kärlek, hur känns det? Varför är fittan våt? Kan man ha sex vid mens? Var sitter klitoris? Hur onanerar man? Kan man runka för mycket?

Läs mer

Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp.

Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp. Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp. Vi hade två grupper med ca 8-9 killar i varje grupp. Vi träffades två tillfällen per grupp. Första lektionstillfället 1. Vi gjorde

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för jämställdhet inom skolväsendet

Uppdrag att genomföra insatser för jämställdhet inom skolväsendet Regeringsbeslut II:6 Utbildningsdepartementet 2011-12-15 U2011/7067/S U2011/263/S (delvis) Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för jämställdhet inom skolväsendet Regeringens

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU?

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd År 0-3? familjen, konfliktlösning hur ett barn blir till lekdagar kompisdagar övernattningsresa år 3 reviderad version 2002-03-19 Sida - 1 År 4-6 Kill och tjejgrupper - inom klassen 1:a mens - puberteten,

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA. Lärarhandledning och metoder

SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA. Lärarhandledning och metoder SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA Lärarhandledning och metoder SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA RFSU är en politiskt och religiöst obunden ideell organisation med syfte att sprida en kunskapsbaserad

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Nyfiken på sex och kärlek? Lärarmaterial

Nyfiken på sex och kärlek? Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Att vara tonåring är härligt. Men det kan också kännas stressigt. Under dessa år händer mycket med din kropp och ditt sätt att tänka.

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

RFSU - METODER I SEXUALUNDERVISNINGEN METODER I SEXUALUNDERVISNINGEN

RFSU - METODER I SEXUALUNDERVISNINGEN METODER I SEXUALUNDERVISNINGEN RFSU - METODER I SEXUALUNDERVISNINGEN METODER I SEXUALUNDERVISNINGEN RFSU - METODER I SEXUALUNDERVISNINGEN 2 INNEHÅLL - NÅGRA ALLMÄNNA RÅD... S.3 - INTERAKTIVA METODER - ASSOCIATIONSÖVNINGAR S.4 - ANONYMA

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014 Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014 Innehållsförteckning 2 Vision 3 Lagtext och styrdokument Diskrimineringsgrunder Definitioner 4 Förebyggande och främjande

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Killen bredvid DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Killen bredvid handlar om förälskelse, rätten att få vara den en är och beslutet att gifta sig med den en älskar. Filmen kan väcka tankar kring heteronormativitet och

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

Bergsundsskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bergsundsskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bergsundsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Innehåll Sida 1. Vision 2 2. Ansvarsfördelning 2 3. Bakgrund 3 4. Diskrimineringsgrunder 4 5. Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014 Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 47 Naturkunskap 1a1 Sexualitet och relationer Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 C apensis Förlag AB Sexualitet och relationer Följande delar av det centrala innehållet för kursen Naturkunskap 1a1

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan En konkretisering av vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för Edenskolan Enligt skollagen ska elever i alla

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Ni har rätt till en bra start i livet och en god hälsa oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning eller sexuell läggning.

Ni har rätt till en bra start i livet och en god hälsa oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning eller sexuell läggning. Kära barn och ungdomar Ni har rätt till en bra start i livet och en god hälsa oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning eller sexuell läggning. Alla människor är lika mycket värda och

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2014-10-13 Barn- och utbildningsförvaltningen Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan 1 Policy Mobbning, diskriminering, trakasserier

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010 Getinge verksamhetsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för Lärkans Förskola År 2009-2010 På vår förskola ska alla barn känna sig trygga. Alla barn ska bli sedda, trivas och

Läs mer