Röda tråden. Metodhandbok i sexualitet & samlevnad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Röda tråden. Metodhandbok i sexualitet & samlevnad"

Transkript

1 Röda tråden Metodhandbok i sexualitet & samlevnad

2 Planera sex- och samlevnadsarbetet Att planera sex- och samlevnadsarbetet 5 Sex- och samlevnadsundervisning i skolans styrdokument 16 Sex och samlevnad på Mälarhöjdens skola 21 Sex och samlevnad på Vallentuna gymnasium 26 Perspektiv att ha med sig i arbetet Genusperspektiv i teori och praktik 31 Homo, bi, trans, queer nu och då 42 Med fokus på trans 51 Med normer i fokus 56 Sexualitet och preventivmetoder Perspektiv på ungdomssexualitet 71 Sexuella övergrepp 75 Ett bra preventivmedel är ett som används 78 Preventivmedelskarta 84 Att tala om kondomer och kondomanvändning 86 Teman för samtal med tjejer om sexualitet 91 Muffverkstad 95 Värderingsövning om kondomanvändning fyrahörnsövning 97 Värderingsövning om kondomanvändning stå på linje 98 Att tala om genus och kondomanvändning 99 Kondomkunskap 100 En kondomlektion 103 Att göra en kondomaffisch 106 Pornografi ett hett ämne 107 Att göra en tidning om sexualitet och samlevnad 112 Ordbanken 114 Frågelådan 115 Storyline ett sätt att arbeta i sex- och samlevnadsundervisningen 116 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting 1

3 Att arbeta med film i sex- och samlevnadsundervisning 119 Att använda skönlitteratur i sex- och samlevnadsarbetet 121 Hiv/STI och oönskade graviditeter Fakta om de viktigaste sexuellt överförda infektionerna (STI) 123 Aborter i Sverige och världen 129 Abort så går det till 132 Värderingsövning om klamydia heta stolen 134 Reflektionsövning om hiv 135 Samtala om hiv 136 Värderingsövning om abort 137 Relationer, genus och jämställdhet Mogen för sex? Avståndsförälskelse, flirt och parrelationer 139 Skriv om den du beundrar 144 Frågelådor på internet 145 Diskussionsövning om könsroller 146 Smågruppsdiskussion om vänskap, sex och kärlek 147 Självkänsla Självkänsla 151 Metoder för att arbeta självkänsla 155 Bollar i cirkeln 158 Räkna till Att styra och bli styrd 160 Associationsövning. Passar bra i bildundervisningen 161 Rita första intrycket. Passar bra i bildundervisningen 163 Kollektiv målning. Passar bra i bildundervisningen 164 Att mötas 166 Positiv och negativ 167 Triangeln Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting

4 Massage 170 Att bli synliggjord genom foto eller film. Passar bra i mediaundervisningen 171 Skrivövning. Passar bra i språkundervisningen 172 Talking stick 173 Värderingsövningar, forumspel och teamövningar Att arbeta med självförtroende, attityder och grupputveckling 175 Värderingsövningar 176 Forumspel 183 Teamövningar 187 Etiska frågor Etik 191 Diskussionsövning om etiska frågor 196 Värderingsövning om otrohet fyrahörnsövning 197 Fördomar kring hiv två värderingsövningar 198 Attitydövning om etiska frågor 199 Anslagstavlan 200 Konst i sex- och samlevnads undervisningen Sex i bild och sexiga bilder! 203 Bildtema kärlek 205 Bildtema sexualmoral då och nu 216 Bildtema kvinnor och kvinnlighet 220 Bildtema män och manlighet 225 Litteratur- och filmtips 233 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting 3

5 Planera sexoch samlevnadsarbetet 4 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting

6 Planera sex- och samlevnadsarbetet Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Att planera sex- och samlevnadsarbetet Hans Olsson Lärare och sakkunnig i sexualundervisning»det var precis det jag ville veta fast det hade jag inte en aning om.«kille, 15 år När jag var tretton år och började sjuan hamnade jag i samma franskgrupp som Sofie. Hon var, åtminstone i min fantasi, urtypen för en tjej som läser franska: Blont, vågigt hår som smekte sig ner mot axlarna, snygga kläder och säker, intelligent blick. Hon var filmstjärnelik och världsvan och bodde fem kilometer bort, i ett villaområde en bit utanför stan. I mina romantiska drömmar såg jag mig cykla mörka höstkvällar över fälten hem till henne och vi skulle sitta på hennes rum och dricka te, med tända ljus på bordet och prata. Och så skulle jag cykla hem sent, glad och lycklig med min nya, egna värld. För jag hade förstått att så kunde romantik och kärlek se ut. Och Sofie var lika förslagen som en filmstjärna. En dag efter franskan blev vi ensamma kvar i den långa skolkorridoren och småpratade med varandra. Plötslig såg hon intensivt på mig. Hon log, kom så nära att hennes axel rörde mot min, bara lätt, men hon visste vad hon gjorde. Du är kär i mig, eller hur? sa hon. Hon log skälmskt, inte för att jag visste då att det var så man kunde kalla det. Jag rodnade. Hon vätte fingret mot sina läppar och strök sedan fingret över min kind. Vad sött, sa hon. Hon fortsatte le, inte överlägset men självsäkert och med vad jag idag skulle kalla för mig, alltså förkrossande stark självkänsla. Så blinkade hon och gick sin väg. Jag förstod att det inte var mig hon skulle välja. För det var hon som valde. En av mina bästa vänner i tonåren lät mig ringa alla samtal till tjejerna han gillade, för jag var en sån som vågade. Inte han. Det var jag som fick se till att vi träffade dem ja, dem, för oftast höll de ju praktiskt nog ihop två och två, vilket underlättade umgänget. Men det var inget ansträngande jobb. Samtalen var inte många, tvärtom, de var sorgligt få. För varje finne som bröt fram i hans ansikte och slutligen täckte hans kinder, panna och axlar, sjönk hans självförtroende. Han hade aldrig hört till de mest populära. Nu kände han sig dessutom oattraktiv. Ingen hade sagt det till honom, jag tror inte ens att det var något som tyckte det. Det var hans inre upplevelse. Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting 5

7 Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Planera sex- och samlevnadsarbetet Jag vågade för andra men inte för mig själv. För filmstjärnan Sofie var verkligen bara en romantisk dröm, en önskan om att uppfylla det som förväntades av mig. Jag var snarast lättad över att hon inte var intresserad av mig annat än som kompis. För i mina verkliga, men så fördolda, drömmar var det Alexander jag längtade efter att få kyssa, det var hans skratt jag ville skratta. Men jag kunde bara tänka mig hur han skulle ha reagerat om jag hade tagit mod till mig och förklarat min kärlek till honom. En kärlek som jag aldrig uttryckte annat än i min ensamhet och mina drömmar. Aldrig att jag berättade för en kompis eller för min familj eller för de killar som jag förälskade mig i under åren som följde. Men en lärare på gymnasiet fick veta. Men det klart, det började långt tidigare än högstadiet. Tankarna, förväntningarna, känslorna. På låg- och mellanstadiet hade vi fester ibland, det var mat, chips och dans, ryska posten ibland, oskyldiga pussar och mer längtansfulla kyssar, i skolan lappar på bänkarna om vem som gillade vem, man blev ihop och korsvisa partnerbyten var inte så ovanliga. Och allt går igen, fast på nya sätt. Samma funderingar och känslor, delvis nya uttryck. En ung man som flytt från Syrien berättade för mig att han hade varit gift två gånger, men att han sedan tidiga tonåren träffat killar. Men aldrig att han skulle kunna säga något till sin familj. Allt sker i hemlighet. Han hoppas att det ska fungera med nästa tjej, för han känner pressen att gifta sig och han vill ha barn. Han kämpar med sina motstridiga känslor. Kanske kommer det att förändras i framtiden. Kanske hittar han en annan väg så småningom. Medan det för en annan kille från Syrien, som jag pratat med, inte alls är så. Han har en helt annan hållning. Han är öppen med sin homosexualitet, alla vet, och för honom skulle det vara otänkbart att inte vara det. Tankar och frågor kommer tidigt Ja, allt går igen, och frågor och tankar och upplevelser kommer tidigt. Jag svarar på frågor från mellanstadiebarn i ett radioprogram i Sveriges Radio. Frågorna rör sig över stora områden. Mycket handlar om kroppen, om de har kommit i puberteten eller när de ska göra det. De undrar över mens, bröst, när första utlösningen ska komma, onani, men också om hur de känner sig inför sina egna kroppar att vara kort eller lång, överviktig, att vara naken, eller att kunna skynda på puberteten för att komma ikapp sina kompisar. Men förstås också om kärlek och relationer till kompisar och tankar på sex. Det kommer aldrig frågor om man är heterosexuell, men en del om bi- eller homosexualitet. Och då inte bara om de är det, utan att de vet och ibland känner sig ensamma om det, eller inte vet hur eller om de ska berätta det för sina kompisar och föräldrar. För även om de flesta tycker att det är självklart att man kan gilla nån av samma kön, inte minst bland barn, är det fortfarande inte självklart att säga att man gör det, att som åring fråga chans på nån av samma kön. Man kan fundera över vad det är i skolmiljön som gör att nästan inte några barn och unga kommer ut, så länge de går i grundskolan. 6 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting

8 Planera sex- och samlevnadsarbetet Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Tankar på könsidentitet kommer ofta tidigt. Många transpersoner berättar att de tänkte på det redan när de var fyra fem år. Att de kände sig mer som pojke än sitt biologiska flickkön (eller tvärtom) eller att de inte kände sig hemma i sin kropp. Det är med andra ord viktigt att belysa dessa frågor tidigt och inte vänta med det till högstadiet. Barn och tonåringar har ju inte bara tankar och frågor. De har också erfarenheter och upplevelser. Upplevelserna behöver inte ta sig praktiska uttryck att exempelvis vara kär kan vara något man håller för sig själv och aldrig berättar om. Spännvidden är av erfarenheter är sannolikt stor, oavsett om man arbetar på lågstadiet eller gymnasiet eller däremellan. En del har varit kära många gånger, andra aldrig, någon har haft sin samlagsdebut, en annan har precis börjat onanera. Och en del längtar efter erfarenheter de ännu inte har, eller får ha för föräldrar eller syskon, och en del undrar om de överhuvudtaget kommer att få kyssa, krama eller älska någon. Barns och ungas frågor är givetvis en bra utgångspunkt för undervisningen. Tanken är ju att de ska få svar på det de undrar över och att de ska känna sig trygga. Men frågorna har ju också en koppling till samhället runt omkring och till de normer, föreställningar och förväntningar som finns kring sexualitet, kön och relationer. Så barn och unga har olika förväntningar på sig för hur de bör och får vara. De flesta rör sig i olika sammanhang, vars förväntningar kan vara olika, till exempel skolan, kompisarna, familjen, fotbollslaget, församlingen. Alla dessa uppfattningar kan skolan hjälpa eleverna att reflektera över. Sex- och samlevnadsfrågorna rör sig också kring existentiella frågor om vem man är, om man duger och kan bli älskad. Om rätten att få vara den man är. För barn med funktionsnedsättningar kan dessa frågor bli än mer aktuella. Här kan känslan av att inte veta om man duger, är tillräckligt attraktiv eller sexuellt intressant vara väldigt påtaglig. Den känslan kan förstärkas när de kommer i årsåldern, och än mer i tonåren, när man börjar utvidga sina territorier fysiskt och psykiskt. Om man använder rullstol och är beroende av färdtjänst kan det vara omöjligt att spontant följa med sina kompisar in till stan eller vad det kan vara. Sex- och samlevnadsområdet är stort och mångfasetterat, vilket ovanstående olika nedslag visat. I kurs- och ämnesplanerna är det tydligt att sexualiteten ska belysas utifrån många perspektiv både samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga perspektiv ska ges vilket tas upp mer i kapitlet om Sex- och samlevnadsundervisning i skolans styrdokument. Den 15-åriga killen som citeras i inledningen säger: Det var precis det jag ville veta fast det hade jag inte en aning om. Han var nöjd med sin undervisning. Han kunde inte sätta ord på vad han ville veta men uppenbarligen hade hans lärare förstått vad många unga vill ha och behöver. Så i efterhand förstod han ju: Det var det där jag ville veta, hade funderingar på inom mig! Det är en del av undervisningen. Att också veta vad de Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting 7

9 Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Planera sex- och samlevnadsarbetet behöver för kunskaper och samtal, utan att de kan sätta ord på det. Fast det skiljer sig ju egentligen inte åt från andra ämnen, om man tänker efter. Sexualsyn: Diskutera sexualitet med dina arbetskamrater. Sexualsyn handlar om sexualitetens när, var, hur, med vem och varför. Den är de mönster, lagar och oskrivna regler (normer) som sexualiteten omges av. Ordet sexualitet ska här förstås i bred bemärkelse, inte bara som sexuella handlingar, och inbegriper även relationer av olika slag och synen på kön. Sexualsynen kan analyseras och förstås både på en samhällsnivå, gruppnivå och individnivå. Det vill säga, vad uppfattar vi, på såväl samhällsnivå, gruppnivå och som individer, som en bra eller mindre bra sexualitet? Hur ser vi på olika handlingar? Vad tycker vi att barn och ungdomar ska veta eller inte veta? Och när ska de få veta det? När tycker vi att det är okej eller inte okej att känna eller göra olika saker? Skiljer det sig åt för killar och tjejer, för heterosexuella, bisexuella och homosexuella? Transpersoner? Det kan röra sig över vida områden, inte bara kärlek, känslor och sex, utan också hur man klär sig, rör sig, eller pratar till konkreta handlingar. För vad är det eleverna ska lära sig? Utifrån vilken bild av sexualitet sexualsyn lägger vi upp undervisningen? Och vilken bild av sexualiteten ska eller bör skolan ge? Utgår undervisningen från faktabaserade premisser eller (våra perosnliga) värderingar? Exempelvis finns det en föreställning om att de flesta unga gör sin samlagsdebut onyktra och mer eller mot sin vilja, eller att de känner sig pressade att göra det. Det finns ingen forskning som tyder på det. Tvärtom, de flesta är nyktra och tyckte att det var en positiv upplevelse. Många tror att samlagsdebutålder går ner (jag går dock inte in på den intressanta diskussionen om vad som ska räknas som samlagsdebut) men den har med smärre variationer legat på ungefär samma nivå sedan slutet av 1960-talet. Om man utgår från felaktiga antaganden om ungas sexualitet riskerar undervisningen att ta upp fel saker. Unga kan ha frågor och kan känna oro inför debuten, så är det ju, men det kanske inte är samma oro som vuxna har eller som de vuxna tror att de unga har. Medan vuxna oroar sig för att det ska vara fel tillfälle, oroar sig kanske unga för att de ska framstå som fumliga eller inte vara tillräckligt bra. Om du vill läsa mer om sexualsyn, kan du ladda ner Den onaturliga naturen på rfsu.se, där det finns en artikel om sexualsyn av undertecknad. Lotta Löfgren-Mårtensons skrift Sexualitet handlar om sexualsyn. Skapa en struktur för undervisningen Ett sätt att försäkra sig om att skolans alla elever får en likvärdig undervisning är att skapa en struktur för undervisningen. Det främjar kontinuitet och kvalitet. Grunden för en bra struktur är att det finns en gemensam planering, arbetsgrupp/er och uppföljning. 8 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting

10 Planera sex- och samlevnadsarbetet Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning I läroplanerna från 2011 är sexualitet, kön och relationer integrerat i det centrala innehållet i flertalet ämnen, vilket underlättar för skolan att göra en gemensam planering för sex- och samlevnadsundervisningen. Ämnesintegrerat eller ämnesövergripande Man kan arbeta ämnesintegrerat eller ämnesövergripande, eller både och. Det ämnesintegrerade perspektivet innebär att varje lärare ansvarar, utifrån kurs- och ämnesplanen för just det ämnet, för att frågor om sexualitet, kön och relationer tas upp i undervisningen. Det ämnesövergripande arbetet innebär att man planerar och utför undervisningen i samarbete mellan flera ämnen. Det är inte ovanligt att man gör både och att vissa moment planeras tillsammans, kanske i form av en temadag eller temavecka. Poängen med det ämnesintegrerade perspektivet är att sexualitet, kön och relationer ska tas upp fortlöpande. Att lära sig om och att reflektera över sådant som sexualitet, kön, jämställdhet och relationer är en process i dess verkliga mening. Oavsett om man arbetar ämnesintegrerat eller ämnesövergripande, är det viktigt att man stämmer av med de andra lärarna vad de tänker ta upp i undervisningen, så att man försäkrar sig om att eleverna inte missar viktiga moment. Eller att inte flera gör samma sak, som att visa samma film. Läs mer i Skolverkets olika stödmaterial, som innehåller förslag på vad man kan ta upp i den enskilda ämnena liksom ämnesövergripande teman. Undervisningen ska ske återkommande Kontinuitet och regelbundenhet är viktigt. Punktvisa insatser som temadagar har mindre verkan, om ens någon, än de som återkommer över tid. Kurs- och ämnesplanerna är tydliga med att undervisningen ska återkomma i skolans alla stadier och årskurser. Från årskurs 1 3 upp till gymnasiet finns sex- och samlevnadsfrågorna inskrivna i olika ämnen. I takt med stigande ålder behöver eleverna få möjlighet att pröva sina erfarenheter, värderingar och kunskaper igen och i nya sammanhang. Samma frågor ger nya funderingar och svar i olika åldrar. En temadag kan vara bra för att uppmärksamma en viss fråga (Världsaidsdagen, Internationella kvinnodagen, IDAHOT mot homo- och transfobi m m) eller koncentrera delar av undervisningen, exempelvis för att kunna anlita en teatergrupp med efterföljande samtal. Men för att det ska ha något resultat behöver de ingå i ett sammanhang, av ett före eller efter, så att säga. Schematekniskt är det ofta lättare att anordna en temavecka. Om man väljer att göra så, bör det kompletteras med undervisning också i de Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting 9

11 Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Planera sex- och samlevnadsarbetet enskilda lektionerna vid andra tillfällen. Risken med att enbart ha en koncentrerad temavecka är dessutom att den elev som råkade vara frånvarande just den veckan har oturen att missa hela eller stora delar av undervisningen. Arbetsgrupp En viktig förutsättning för sex- och samlevnadsarbetet är att ha en arbetsgrupp som kan planera och samordna arbetet. Det betyder inte att det är arbetsgruppen som måste genomföra all undervisning eller allt arbete. I fritidsverksamheter är personalstyrkan oftast inte så stor och då faller det sig kanske naturligt att hela personalgruppen deltar i arbetsgruppen. I skolan bör olika lärare och personalgrupper (som elevhälsan) finnas med i arbetsgruppen. På många skolor vilar ofta ansvaret på respektive arbetslag. Men en gemensam arbetsgrupp som tar fram en arbetsplan för hela skolan är bra för att skolans alla elever ska få likvärdig undervisning. Därefter kan arbetslagen göra egna, mer detaljerade arbetsplaner som är anpassade till just deras klasser/grupper. Arbetsplan Utan en arbetsplan är det svårt att utvärdera och utveckla arbete. Arbetsplanen ger stadga åt arbetet liksom den kan stimulera utveckling och nya idéer om den revideras fortlöpande och är en faktisk utgångspunkt i arbetet. Med arbetsplanen tar arbetsgruppen och arbetsplatsen ut riktningen. En arbetsplan underlättar också för nyanställda att sätta sig in i sex- och samlevnadsarbetet på arbetsplatsen. Arbetsplanen bör inte vara alltför summarisk eller generell. Då riskerar den att bli ett abstrakt och ointressant dokument. Ta med utgångspunkter och vad som ska prägla undervisningen, innehåll och förslag på metoder och läromedel/material, som alla kan utgå ifrån, om de vill. Därefter kan arbetslagen eller enskilda lärare komplettera med egna metoder och läromedel. Kom ihåg att delge varandra det ni gör. Inkludera alla elever Även om vi känner de elever vi möter, vet vi inte allt om vad de tänker, känner eller vad de har för erfarenheter. Vi vet inte alltid hur de uppfattar sig, eller hur de har det hemma. Det gäller också deras värderingar eller deras sexualsyn. Alla elever ska inkluderas och respekteras i undervisningen och vårt sätt att arbeta. Vi är olika och våra identiteter är en kombination av många faktorer. För en del är känslan av att vara homosexuell överskuggande, eller att man kommer från ett annat land. För andra är det könstillhörighet eller religiös inriktning som spelar störst roll. De flesta av oss uppfattar oss nog som en blandning av allt möjligt, och vad som blir mest framträdande skiftar beroende på sammanhang; hur omgivningen bemöter en har också stor betydelse. Vi har också en tendens att förutsätta saker om människor utifrån sådant som ursprung, sexuell läggning eller kön, vilket givetvis kan vara problematiskt. Vi bör vara uppmärksamma på det som man skulle kunna kalla uteslutandets, eller åtskillnadens, pedagogik, det vill säga en undervisning som omedvetet utesluter vissa sätt att vara och känna och som 10 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting

12 Planera sex- och samlevnadsarbetet Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning begränsar elevernas möjligheter och upplevelser av sig själv. Att man omedvetet ställer elever utanför och att undervisningen inte angår eller berör dem. I uteslutandets eller åtskillnadens pedagogik utgår man från stereotypa och schablonartade uppfattningar om andra människor, att man tillskriver människor åsikter, tankar eller erfarenheter enbart utifrån deras bakgrund, ålder, kön eller sexuell läggning och så vidare. En hjälp för att undvika att hamna i uteslutandets pedagogik är att arbeta normmedvetet. Normkritisk pedagogik är ett begrepp som introducerats de senaste åren. Jag väljer här att använda ett normmedvetet arbetssätt. Det innebär att man analyserar och kritiskt granskar hur normer och förväntningar påverkar och begränsar människor, deras livssituation, välbefinnande och hälsa. Vilka som har fördelar av och vilka som förlorar på olika normer. Hur normerna verkar blir tydligt när någon bryter mot dem. Hur kommer det sig att det är möjligt för en fyraårig pojke att ha kjol i förskolan medan det antagligen skulle vara omöjligt för en nioårig pojke att göra det i skolan? Skulle det vara möjligt för en tjej eller kille att vara öppen transperson på skolan eller fritidsgården? Det behöver inte vara så här tydliga exempel, utan även sådant som hur vi förväntar oss att killar eller tjejer ska prata, använda för gester eller vara intresserade av. Och för att påminna om att sexualsynen verkar både på individ-, grupp- och samhällsnivå, kan vissa normer på samhällsnivå vara öppna och tillåtande, medan de är begränsade och förtryckande i familjen eller bland kompisar. Normerna brukar bli särskilt tydliga i beskrivningar av tjejer och killar, där generaliserande påståenden om hur tjejer och killar är blir sanningar. Den osäkra pojken osynliggörs och den sexuellt erfarna flickan inte ärbar. Den sexuellt eller romantiskt valhänta killen förlöjligas medan den omsvärmade killen hyllas. Den fotbollsspelande tjejen avfeminiseras medan den sminkade tjejen bekräftas. Vi frågar gärna hur tjejer mår och vad killar tycker. Frågor som rör föreställningar om kön, maskulinitet och feminitet ska få utrymme i undervisningen. I läroplanen står att alla som arbetar i skolan (alltså inte bara lärarna utan all skolpersonal) har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Men uteslutandets pedagogik kan också gälla exempelvis homosexuella, bisexuella och transpersoner, eller elever med utländsk bakgrund. Vi bör se över om vår undervisning bidrar till att bekräfta eller motverka stereotypa uppfattningar om människor och om den inkluderar olika människor. De läromedel som man använder kan granskas på samma sätt ur ett normmedvetet perspektiv: Vilken syn på tjejers och killar förmedlar böcker, filmer, artiklar m m som används? Vem talar de till? Inkluderas hbt-personer? Finns det personer med olika hudfärg på bilderna eller är alla ljusa? Hur är det med funktionsnedsättning? Vad gör olika människor på bilderna? Vem agerar och vem betraktar? En central uppgift för sex- och samlevnadsundervisningen är att vidga ramarna och ge större utrymme för att få vara den man vill vara. Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting 11

13 Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Planera sex- och samlevnadsarbetet Organisation Köns- och jämställdhetsperspektiv Förutsättningar Främjande perspektiv Sex och samlevnad Reflektion Kompetensutveckling Innehåll Metod Vuxen/ungdom Förutsättningar Gå igenom vilka förutsättningar arbetsplatsen har. Det handlar om sådant som stöd från skolledning eller motsvarande, pengar, material och kompetens. Följande frågor kan vara en grund för en diskussion om förutsättningarna: På vilket stöttar skolledning/arbetsledning arbetet? Finns det pengar budgeterade? Vilken kompetens har arbetsplatsens medarbetare och vilken behöver man eventuellt skaffa sig? Organisation Organisation handlar om hur arbetet läggs upp. Diskutera igenom frågor som dessa: Har ni en arbetsgrupp för arbetet och vilka ingår i den? På vilket sätt inkluderas eleverna i arbetet? Hur ska arbetet utvärderas? Syfte och innehåll Det här är frågor som barn och ungdomar skulle kunna prata om hur länge som helst om det bara var möjligt. Tiden räcker dock inte till allt och man måste göra ett urval. Kurs- och ämnesplanerna ger förstås en del vägledning. I Skolverkets stödmaterial, Lafas, RFSU:s och andras material finns förslag på vad man kan och bör ta upp. Sex i skolan. Organisation, ansvar och innehåll innehåller förslag för varje ämne. 12 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting

14 Planera sex- och samlevnadsarbetet Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Här kan man diskutera frågor som: Täcker innehållet olika perspektiv av sexualitet, kön och relationer? Såväl naturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga. Vad vill ni att eleverna ska kunna? Vilka mål har ni? Vad är syftet med de olika momenten? Hur har ni prioriterat mellan olika ämnen/teman? Varför har ni just detta innehåll? För att stämma av att man får med olika perspektiv kan dessa huvudrubriker vara en hjälp. Alla uppdelningar har sina brister och det finns inga vattentäta skott mellan de olika rubrikerna. Som exempel på det nämns ett par saker under flera rubriker: Sexualitet och samhälle: Exempelvis normer, rättigheter, lagstiftning, mediebilder, hbtq, sexuellt våld, kön, jämställdhet, diskriminering. Sexuell praktik: Exempelvis sexuella handlingar, sex med en partner, bra-känslor, myter, onani, sexualitet genom livet. Sexuell hälsa: Exempelvis preventivmedel, abort, könssjukdomar, diskriminering, trakasserier, ömsesidighet. Sexuell utveckling: Exempelvis pubertet, kroppen, lust, identitet, sexuell läggning, reproduktion. Relationer: Exempelvis familjeformer, vänner, partner, kärlek, bli ihop/göra slut, ömsesidighet, internet. Färdigheter: Exempelvis kommunikation och ömsesidighet, internet, självkänsla, kondomanvändning, vart man kan vända sig. Metod Vilka metoder man väljer att arbeta med beror dels på syftet med undervisningen i dess helhet, dels med lektionen eller passet. Metodvalen hänger även samman med de fyra perspektiv som presenteras nedan. Här kan man diskutera frågor som: Vilka metoder är ändamålsenliga för de olika momenten? Använder ni en variation av metoder? Hur får eleverna möjlighet till reflektion? Vilka ämnen ska tas upp i stor respektive liten grupp? Finns det en risk att metoderna bekräftar stereotyper eller utesluter elever? Kompetensutveckling Sex och samlevnad är liksom alla andra ämnen kunskapsbaserat. Det krävs kontinuerlig kompetensutveckling. Kanske behöver man lära sig mer om att leda gruppsamtal eller värderingsövningar, fakta om något specifikt ämne eller få idéhistoriska perspektiv på sexualitet. Man kan förstås såväl under planeringen som medan man undervisar upptäcka vilka kunskaper man behöver inhämta. Här kan man diskutera frågor som: Vad behöver eller vill vi lära oss mer om? Hur skapar vi en bra kompetensprofil i arbetsgruppen? Hur ser möjligheten till erfarenhetsutbyte eller handledning ut? Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting 13

15 Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Planera sex- och samlevnadsarbetet Fyra perspektiv på sex- och samlevnadsarbetet Till dessa utgångspunkter vill jag lägga till några perspektiv som är viktiga för att planera och genomföra arbetet. En del har mer eller mindre berörts i texten tidigare. De perspektiv jag har valt är: Främjande perspektiv, reflektion, jämställdhets/könsperspektiv och vuxen/elevperspektiv. Främjande perspektiv Med ett främjande perspektiv utgår man från det som är positivt och stärker det som är bra i barns och ungas liv. Här ingår också att man ser sexualiteten som en möjligt positiv kraft i barns och ungas liv utan att man för den skull förnekar eller undviker avigsidor som exempelvis sexuellt överförda infektioner, oönskade graviditeter eller sexuellt våld. Allt det behöver man tala om. Men det kan också göras utifrån ett främjande perspektiv. Att tala om hur kroppen fungerar, lust, ömsesidighet och att respektera egna och andras gränser är främjande och förebygger samtidigt sannolikt sexuella trakasserier. Ett främjande perspektiv handlar om barns och ungas sexuella välbefinnande och att göra tillvaron begriplig och skapa sammanhang. Reflektion Hälsoforskningen är entydig om man ska främja eller vidmakthålla hälsa: Barn och unga behöver få möjlighet att reflektera över och bearbeta tankar och attityder, kunskaper och normer om sexualitet, kön och relationer, för att kunna göra egna val och sätta in kunskapen i ett sammanhang. Som exempel kan man ta att det inte räcker med att känna till olika könssjukdomar och att kondom är ett bra skydd. Man måste också diskutera olika situationer då kondomen bör användas, eller vad man kan göra om man inte har kondom. På samma sätt bör man diskutera hur man kan göra i olika situationer, som berör sådant som gränser eller diskriminering. Köns/jämställdhetsperspektiv Vi måste alla förhålla oss till föreställningar om och förväntningar på män, kvinnor och sexualitet. På vilket sätt belyser innehållet i undervisningen eller arbetet dessa föreställningar? Vilka budskap får tjejer och killar om synen på kvinnor, män och sexualitet? Tillgodoser vi olika behov? På vilket sätt utmanar eller riskerar arbetet att befästa könsrollsbevarande mönster? Samma typer av frågor kan ställas även beträffande hbtq-personer och människor med utländsk bakgrund. Vuxen/elevperspektiv Elevernas frågor och funderingar om sexualitet, kön, relationer och så vidare är en given utgångspunkt för undervisningen. Eleverna ska få svar på sina frågor, undervisningen ta hänsyn till deras livssituation och hjälpa dem att skapa förståelse och sammanhang. 14 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting

16 Planera sex- och samlevnadsarbetet Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Vilka frågor som är aktuella skiftar i olika åldrar och elevgrupper. Ibland finns emellertid ett slags vuxenraster med frågor som vuxna anser att eleverna bör diskutera. Ett vuxenraster kan vara när vuxna gör antaganden om elevernas tankar och erfarenheter som inte stämmer, vilket nämnts tidigare, t ex att de flesta gör sin samlagsdebut onyktra och mer eller mindre mot sin vilja, något som inte stämmer, enligt den forskning som finns (Ungdomsbarometern). Eller att man mest talar om sexualitetens avigsidor och inte om lust, njutning och relationer. Ett sätt att ta tillvara elevperspektivet är att ha elevreferensgrupper, som får ge synpunkter på det planerade innehållet. Interaktiva metoder är ett annat sätt att göra undervisningen elevorienterad. Samtidigt är det inte eleverna som ska bestämma undervisningens innehåll. Det är nödvändigt att belysa områden som eleverna kanske inte alltid säger sig vara intresserade av eller ens känner till. Det kan exempelvis vara frågor som rör diskriminering, kön/genus eller rättigheter. Eleverna kan heller inte alltid formulera vad de vill eller behöver veta och hur ska de kunna det? Deras erfarenheter eller kunskaper är ju i allmänhet inte så stora. Som den citerade killen, som inleder denna text, sa: Det var precis det jag ville veta fast det hade jag inte en aning om. Där hade skolan träffat rätt och gett eleverna, eller i alla fall just denna elev, kunskap som de tyckte var bra. Lärare och andra som arbetat ett tag med sex och samlevnad brukar ganska väl känna till vilka frågor och funderingar eleverna har, även om de inte kan eller vill uttrycka dem. Det gäller alltså att hitta en balans mellan det som skolan och vuxna anser att eleverna ska kunna och diskutera och elevernas önskemål. Sen skiljer det sig naturligtvis inte alltid åt heller. För det är positivt med sex- och samlevnadsundervisningen i Sverige: Lärare och andra har elevernas bästa för ögonen och strävar efter att stödja barn och unga i deras utveckling. Något som inte alltid är fallet när man blickar ut i världen. Det ska vi vara stolta över. Skriften Sex i skolan. Organisation, ansvar och innehåll i sex- och samlevnadsundervisningen, utgiven av bl a Lafa, RFSU och Malmö stad, rekommenderas. Den ger en bra översikt över hur skolan kan lägga upp sitt sex- och samlevnadsundervisning. I den finns även förslag på vad undervisningen kan ta upp ämne för ämne. Skriften Lika för alla! Att stärka likvärdigheten i skolans sex- och samlevnadsundervisningen. Ett exempel från Lunds kommun. (RFSU och Lunds kommun) finns också mer att läsa för hur man gå till väga. Går att ladda ner på rfsu.se Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting 15

17 Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Planera sex- och samlevnadsarbetet Sex- och samlevnadsundervisning i skolans styrdokument Thérèse Juvall Socionom, Lafa Det talas och skrivs mycket om skolornas sex- och samlevnadsundervisning, och då och då tar media upp frågan om kvaliteten på undervisningen. Vilket innehåll har sex- och samlevnadsundervisningen och gör skolorna verkligen det som de ska? Forskning från bland annat WHO visar att skolans sexualundervisning har avgörande betydelse för unga människors sexuella hälsa och välbefinnande. Det som ger mest effekt är den undervisning som är läroplansbaserad, lärarledd och som ges över tid. Det gäller under förutsättning att lärarna har den kompetens de behöver och att undervisningen har en genomtänkt organisation och struktur. Betydelsen av skolans sex- och samlevnadsundervisning framkommer också i den svenska undersökningen UngKAB09. Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga. Hälften av de tillfrågade uppger att de fått tillräckliga kunskaper i skolan för att kunna ta hand om sin sexuella hälsa, men samtidigt uppger en tredjedel att de fått för lite. Men vad står det egentligen om sex- och samlevnadsundervisningen i de dokument som styr skolans verksamhet? Hur ser riktlinjerna ut för hur undervisningen ska gå till och vad den ska innehålla? Obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning Sex- och samlevnadsundervisningen blev obligatorisk i den svenska skolan Den första lärarhandledningen som kom 1956 var tydligt föreskrivande och avrådande. Undervisningen kallades Sexualundervisning och budskapet var att man skulle ge unga människor kunskap, men inte uppmuntra dem att ha sex. Den andra handledningen som kom 1977 menade att skolan skulle förhålla sig mer neutral. Undervisningen kallades Samlevnadsundervisning och innehållet var mer anpassat till unga människors sätt att leva och man accepterade också att unga hade ett sexuellt liv. Den tredje handledningen/ referensmaterialet från 1995 lyfte fram ungdomssexualiteten på ett sätt som tidigare handledningar inte hade vågat göra. Undervisningen kallas nu för Sex och samlevnad och sexualiteten ses som ett självklart led i den unga människans utveckling till en egen individ. Idag ser vi en utveckling där sex och samlevnad har blivit ett eget kunskapsområde som ska integreras i skolans olika ämnen. Eleverna ska få ta del av och reflektera över sexualitet utifrån såväl historiska, samhälls och naturvetenskapliga som religionsfilosofiska och antropologiska perspektiv. Diskussioner ska föras i de olika ämnena och begreppet sex och samlevnad vidgas till att omfatta relationer, jämställdhet och normer. 16 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting

18 Planera sex- och samlevnadsarbetet Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Styrdokumenten De dokument som anger ramar för undervisningen är skollagen, läroplanen och kursoch ämnesplanerna. Utöver detta finns också särskilda förordningar för varje skolform, exempelvis har friskoleformen en egen förordning. Skollagen anger kommunernas ansvar och läroplanen styr skolans verksamhet. Kurs- och ämnesplanerna fungerar som komplement till läroplanen och för varje ämne anges de mål som skolan ska sträva mot och de mål eleverna ska ges möjlighet att uppnå. Kurs- och ämnesplanerna beskriver inte arbetssätt, organisation eller metoder utan varje lärare måste själv tolka de nationella styrdokumenten och planera och utvärdera sin egen verksamhet. Både i läroplanen för grundskolan (det obligatoriska skolväsendet) och gymnasieskolan (de frivilliga skolformerna) finns sexualitet och samlevnad med som obligatoriskt kunskapsområde. Hösten 2011 trädde nya läroplaner för grundskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och gymnasieskolan i kraft. De nya styrdokumenten har gett sex- och samlevnadsundervisningen en tydligare och mer framträdande roll i undervisningen genom att frågor om sexualitet och samlevnad lyfts in i en rad olika kurs- och ämnesplaner. Formuleringarna tydliggörs i det som kallas centralt innehåll, vilket är en beskrivning av de kunskaper kursen eller ämnet ska ge eleverna. Läroplanerna I läroplanerna beskrivs de grundläggande värden som ska prägla skolans verksamhet och de mål och riktlinjer som ska gälla. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män är grundläggande utgångspunkter. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, och utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Demokratins principer ska genomsyra och prägla allt arbetet i skolan, både inom skolan som organisation och i undervisningen. Läroplanen för grundskolan säger också att skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Gymnasieskolans läroplan säger att skolan aktivt och medvetet ska främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolledning Rektor har, enligt läroplanen, ett särskilt ansvar för att integrera undervisningen i sex och samlevnad i olika ämnen och att se till att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter. Rektorns stöd är avgörande för kvaliteten på undervisningen. Rektor kan skapa goda förutsättningar för personalen, så att undervisningen blir likvärdig och får en struktur som inte är beroende av enstaka lärares insatser. Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting 17

19 Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning Planera sex- och samlevnadsarbetet Elevhälsan I skollagen används begreppet elevhälsa om de medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser som skolan ska erbjuda. Elevhälsans främsta uppgift är att verka hälsofrämjande och förebyggande. Samverkan mellan pedagoger och elevhälsa är därför nödvändig för att optimera undervisningen och det psykosociala stöd som erbjuds eleverna. Elevhälsopersonal kan tillsammans med skolans pedagogiska personal utforma och medverka i sex- och samlevnadsundervisningen. I Skolverkets juridiska vägledning för elevhälsan står det att elevhälsan ska arbeta med mer generellt inriktade uppgifter bland annat i arbetet mot kränkande behandling, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. Annan skolpersonal All personal på skolan, till exempel elevassistenter, bibliotekarier, studie- och yrkesvägledare, fritidspedagoger, fritidsledare, vaktmästare, matsalspersonal med flera har ansvar för att arbeta i enlighet med skolans värdegrund och med diskrimineringsfrågor. Deras förhållningssätt och bemötande är av stor vikt för elevernas utveckling och syn på sexualitet, jämställdhet och relationer. De möter eleverna i sammanhang utanför undervisningssituationen och det är en fördel om dessa yrkesgrupper för fram likartade budskap som pedagogerna och elevhälsan när de svarar på elevernas frågor. Kursplaner och ämnesplaner I kursplanerna och ämnesplanerna framgår ämnenas syften och karaktär samt mål för undervisningen. Begrepp som sexualitet, relationer, kön, jämställdhet och normer är inskrivna i flera av kurs- och ämnesplanerna. Det innebär att ansvaret för kunskapsområdet vilar på flera lärare och ska tas upp inom ramen för många kurser och ämnen. Kurs- och ämnesplanerna innehåller en progression, där skrivningar för senare årskurser bygger på det eleverna ska ha lärt sig tidigare. Vissa moment återkommer dock och kan fördjupas och göras mer komplext vartefter eleverna blir äldre. Sex- och samlevnadsundervisningen kan beröra flera olika perspektiv som tillsammans ger eleverna en helhetsbild av vad människans sexualitet och relationer kan innefatta. Det kan handla om alltifrån ett historiskt perspektiv på människans sexualitet och relationer, hur olika religioner förhåller sig till dessa frågor, vad vi kan lära oss av skönlitterära berättelser, hur normer kring kön och sexualitet manifesteras i reklambilder eller hur lagstiftningen kring dessa frågor ser ut i Sverige idag. Grundskolan När det gäller kursplanerna för grundskolan så finns det skrivningar om sexualitet och samlevnad i alla ämnen. Dessa är: bild, biologi, engelska, geografi, hemkunskap, historia, idrott och hälsa, moderna språk, modersmål, musik, religion, samhällskunskap, svenska, svenska som andra språk, teckenspråk och teknik. I ämnena fysik, kemi, 18 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting

20 Planera sex- och samlevnadsarbetet Röda Tråden fakta och metoder för sex- och samlevnadsundervisning matematik och slöjd är inte begreppen sexualitet och samlevnad lika tydligt uttryckt, men trots detta är det fullt möjligt att integrera sex och samlevnad i dessa ämnen genom att till exempel arbeta utifrån ett normmedvetet förhållningssätt och använda normmedvetna exempel. Gymnasiet de frivilliga skolformerna När det gäller ämnesplanerna för gymnasieskolan så är det främst i ämnesplanerna för de gymnasiegemensamma ämnena som det finns skrivningar om sexualitet och samlevnad. Dessa är: engelska, historia, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, religion, samhällskunskap, svenska, svenska som andra språk, och geografi. I ämnet matematik är inte begreppen sexualitet och samlevnad lika tydligt uttryckt, men trots detta är det fullt möjligt att integrera sex och samlevnad i matematiken genom att till exempel arbeta utifrån ett normmedvetet förhållningssätt och använda normmedvetna exempel. Sammanfattning Sex och samlevnad är enligt läroplanen ett ämnesövergripande kunskapsområde där rektor har ett särskilt ansvar för att kunskapsområdet integreras i undervisningen i olika ämnen och att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter. Elevhälsan har en viktig roll i genomförandet av sex- och samlevnadsundervisningen, och många lärare har ett tydligt uppdrag i sina respektive ämnen genom att styrdokumenten ger anvisningar för hur arbetet med sex och samlevnad ska se ut. Skolorna har stor frihet att själva påverka pedagogik och innehåll. Denna frihet kan upplevas både som möjlighet och hinder. Möjlighet blir det när rektorer och skolpersonal tar chansen och utvecklar en sex- och samlevnadsundervisning som anpassas efter de behov som eleverna på respektive skola har. Hinder blir det för de skolor som inte tar det ämnesövergripande ansvar för sex och samlevnadsundervisningen som det enlig läroplanen är tänkt. Sex i skolan Lafa enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting 19

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen #SEX I SKOLAN En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen KNOW IT OWN IT! Rätten till bra sex- och samlevnadsundervisning! Vad är en rektorshearing? Syftet med rektorshearingen är i första

Läs mer

EN MÅNGFALD AV METODER MATERIAL FÖR DIG SOM ARBETAR MED BARN OCH UNGA

EN MÅNGFALD AV METODER MATERIAL FÖR DIG SOM ARBETAR MED BARN OCH UNGA EN MÅNGFALD AV METODER MATERIAL FÖR DIG SOM ARBETAR MED BARN OCH UNGA SEX PÅ KARTAN Handtecknad upplysningsfilm som bygger på ungdomars frågor. Nio års undervisning på en halvtimme, sa en lärare om filmen.

Läs mer

Tio vanliga frågor från lärare

Tio vanliga frågor från lärare Tio vanliga frågor från lärare 1) Ska man dela in killar och tjejer i olika grupper? Det finns inget givet svar det är både och. Det beror på gruppen och vad man tar upp. Det beror också på hur man själv

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisningen

Sex- och samlevnadsundervisningen Sex- och samlevnadsundervisningen En ny tid med många perspektiv! Agneta Nilsson, undervisningsråd agneta.nilsson@skolverket.se Handledningar är en spegling av sin tid 1994 en ny läroplan, nu målorienterad

Läs mer

Tre kondomer och en bedövad käke

Tre kondomer och en bedövad käke Tre kondomer och en bedövad käke DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Tre kondomer och en bedövad käke berättar en ung man om sina möten med skolungdomar som sex- och samlevnadsinformatör. Under informationspassen

Läs mer

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna.

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna. Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna. Tommy Eriksson Undervisningsråd, Skolverket Sex och samlevnad varför?

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

Från Eva Annerås OH-bilder:

Från Eva Annerås OH-bilder: Från Eva Annerås OH-bilder: Innebörden i begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet växlar över tid medan behovet av att få reflektera är tidlöst Teman: Kärlek, förälskelse, svartsjuka

Läs mer

SåSant. Att förbättra sex och samlevnadsundervisningen i skolan - Ett pedagogiskt stöd för skolors utveckling av undervisning i sexualitet

SåSant. Att förbättra sex och samlevnadsundervisningen i skolan - Ett pedagogiskt stöd för skolors utveckling av undervisning i sexualitet SåSant Att förbättra sex och samlevnadsundervisningen i skolan - Ett pedagogiskt stöd för skolors utveckling av undervisning i sexualitet http://www.youtube.com/watch?v=g691gtddjx4 SåSant - Skåne! linda.leveau@kfsk.se

Läs mer

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket. Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i

Läs mer

FOKUS15 RÄTTEN TILL KUNSKAP UNGAS SEXUELLA OCH REPRODUKTIVA RÄTTIGHETER. Malte Sundberg Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF

FOKUS15 RÄTTEN TILL KUNSKAP UNGAS SEXUELLA OCH REPRODUKTIVA RÄTTIGHETER. Malte Sundberg Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF RÄTTEN TILL KUNSKAP UNGAS SEXUELLA OCH REPRODUKTIVA RÄTTIGHETER Malte Sundberg Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Min mens har hoppat över tre månader, jag har inte haft sex så jag är ju inte med barn. Men varför kommer den inte? Om man mår dåligt och inte vill prata

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: GYMNASIET LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mot min vilja DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mot min vilja är en berättelse om förväntningar kring sex, lust och olust. Filmen problematiserar det machoideal som får killar att känna press på att ständigt vilja

Läs mer

10 punkter. för en bättre sexualundervisning i skolan

10 punkter. för en bättre sexualundervisning i skolan 10 punkter för en bättre sexualundervisning i skolan RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation, som verkar för att sprida en fördomsfri och öppen syn på sex- och samlevnadsfrågor.

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Vad är sex? DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Vad är sex? problematiserar bilden av sex som endast vaginalt penetrerande samlag och vidgar perspektiven. Berättelsen tar också upp oro över samlagsdebuten, förväntningar

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende

Läs mer

Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan

Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan Tommy Eriksson Lärare, konsult och sexualupplysare Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan

Läs mer

Sexatlas för skolan. Vägvisare för att planera och genomföra sex- och samlevnadsundervisningen i g rundskolan och gymnasiet

Sexatlas för skolan. Vägvisare för att planera och genomföra sex- och samlevnadsundervisningen i g rundskolan och gymnasiet Sexatlas för skolan Vägvisare för att planera och genomföra sex- och samlevnadsundervisningen i g rundskolan och gymnasiet RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som verkar för att

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar

Sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar Sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar Jack Lukkerz Socionom, aukt. sexolog Master i sexologi Doktorand Malmö Högskola Sexualitet vad är det? Hur minns du din egen ungdomstid? Vad tänker

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun 2013-05-28 Styrdokument: Skollagen (14 a kapitlet) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

HANDBOK I SEXUALUNDERVISNING

HANDBOK I SEXUALUNDERVISNING HANDBOK I SEXUALUNDERVISNING Det är lätt att slå ner på dagens sexualundervisning när vi tittar på den statistik som vi fått fram i vår enkätundersökning. När vi började med arbetet med handboken var det

Läs mer

SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA. Antirasistisk Sexualundervisning i praktiken. Magnus Svensson RFSU Gävleborg

SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA. Antirasistisk Sexualundervisning i praktiken. Magnus Svensson RFSU Gävleborg SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA Antirasistisk Sexualundervisning i praktiken Samtliga illustrationer: Vendela Hellstrand Magnus Svensson RFSU Gävleborg Teori och praktik - Antirasistisk Sexualundervisning

Läs mer

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd År 0-3? familjen, konfliktlösning hur ett barn blir till lekdagar kompisdagar övernattningsresa år 3 Att diskutera mera: Under den här rubriken har jag, funderat och diskuterat med samlevnadsgruppen några

Läs mer

Katz, Olle, Enheten för Prevention och Utveckling, Social resursförvaltning, Göteborg, 2009.

Katz, Olle, Enheten för Prevention och Utveckling, Social resursförvaltning, Göteborg, 2009. Rapportdel 3. Material som används av skolor i sex och samlevnadsundervisning Katz, Olle, Enheten för Prevention och Utveckling, Social resursförvaltning, Göteborg, 2009. Inledning Sexualitet och samlevnad

Läs mer

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ Agneta Ericsson TF. Likabehandlingsplan vid Komvux Värmdö Verksamheten vid Komvux utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värden där var och en, verksam

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

2016-03-09. Lafa enheten för sexualitet och hälsa. Maja Österlund. Lafa enheten för sexualitet och hälsa. maja.osterlund@sll.se

2016-03-09. Lafa enheten för sexualitet och hälsa. Maja Österlund. Lafa enheten för sexualitet och hälsa. maja.osterlund@sll.se Maja Österlund maja.osterlund@sll.se Vikten av god sexuell hälsa En god grund för att komma igång Tips och metoder för att prata sexualitet, relationer och normer God sexuell och reproduktiv hälsa är en

Läs mer

HUR FUNKAR DET? OM SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I SKOLAN

HUR FUNKAR DET? OM SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I SKOLAN HUR FUNKAR DET? OM SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I SKOLAN Att skapa förutsättningar för att förändra och förbättra människors liv har varit RFSU:s målsättning ända sedan starten 1933. RFSU är en politiskt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet). Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2015/2016 Om oss Malmen är en enavdelningsförskola som ligger belägen i ett villaområde i utkanten av samhället. Det är 20 inskrivna

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Det här är RFSU Katrineholms skolinformatörspass

Det här är RFSU Katrineholms skolinformatörspass Det här är RFSU Katrineholms skolinformatörspass RFSU Katrineholms kolinformatör kommer gärna till er grundskola, gymnasieskola eller annan verksamhet för ungdomar och håller i ett 90-minuterspass kring

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp.

Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp. Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp. Vi hade två grupper med ca 8-9 killar i varje grupp. Vi träffades två tillfällen per grupp. Första lektionstillfället 1. Vi gjorde

Läs mer

Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården

Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården Malin Lindroth Fil. Dr. Hälsa och samhälle Centrum för sexologi och sexualitetsstudier, Malmö högskola Idag: Forskning och förslag Forskningsprojekt om unga

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm

Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm RFSU Stockholm vill se en ambitiös sexualpolitik i Stockholms stad och län. Vi vill att Stockholms kommun och landsting satsar på det förebyggande arbetet och

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Skollagen 2 kap. Den kommunala organisationen för skolan 2 För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan Förskolan Fantasi Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan för förskolan fantasi. Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla på Förskolan Fantasi är skyldiga

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd År 0-3? familjen, konfliktlösning hur ett barn blir till lekdagar kompisdagar övernattningsresa år 3 reviderad version 2002-03-19 Sida - 1 År 4-6 Kill och tjejgrupper - inom klassen 1:a mens - puberteten,

Läs mer

2. Övergripande mål och riktlinjer

2. Övergripande mål och riktlinjer 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.

Läs mer

Bilaga 7: OH-underlag

Bilaga 7: OH-underlag BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem!

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem! LÄRARHANDLEDNING INLEDNING Hej! Vi på Fria Teatern är mycket glada att över att vi får spela Svårast är det med dom värdelösa för dig och din elevgrupp. Föreställningen är ca timme lång med ett kort uppföljande

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-11- 19 Klubbgärdet/Munksunds Förskole enheter, Piteå kommun Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Skollagen och diskrimineringslagen är två lagar, som ligger till grund till

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning 1 En hemlighet Material Time Age A6 2x45 min 10-12 Nyckelord: mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö, hbt Innehåll En visualiseringsövning där eleverna föreställer sig att någon har en hemlighet om sig

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA

Läs mer