den sista TEMA Man blir sjukare när man tas in När ska soc agera? Barnen som tas om hand & deras föräldrar n Eva Dickson: n Ledaren:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "den sista TEMA Man blir sjukare när man tas in När ska soc agera? Barnen som tas om hand & deras föräldrar n Eva Dickson: n Ledaren:"

Transkript

1 n Eva Dickson: Man blir sjukare när man tas in n Ledaren: När ska soc agera? 1/2013 Pris: 20 kr Ges ut av Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling, RFHL. TEMA Barnen som tas om hand & deras föräldrar den sista åtgärden 2/2011 oberoende det offentliga är sällan en bra förälder. att omhänderta ett barn är förenat med oändliga möjligheter att göra fel.

2 INNEHÅLL 1/2013 Ges ut av Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling, RFHL. Utkommer med fyra nummer per år. 3 Ledare 4 Inlåst pappa: Man saknar barnen mest 6 Inledning: Omhändertagna barn ISSN-NUMMER OBEROENDE/RFHL Lagerlöfsgatan Stockholm Tel: Fax: Besöksadress: Lagerlöfsgatan 8 PG: Ansvarig utgivare Inger Forsgren Ansvarig för annonser & material till tidningen Per Sternbeck layout Raster Media MEDLEMSKAP/ PRENUMERATIONER Bli medlem i RFHL för 100 kronor/år och få gratis prenumeration på Oberoende. Ring, posta, faxa eller mejla in din ansökan till adressen angiven ovan. Observera att endast privatpersoner kan bli medlemmar för 100 kronor per år. Företag och organisationer som vill stödja RFHL betalar för ett stödmedlemskap valfritt belopp över 100 kronor. Endast prenumeration på Oberoende kostar 145 kr/år för privatpersoner, organisationer och företag. 9 Ärren på själen syns inte Kristina ville bli omhändertagen. 14 Eva sökte stöd blev av med barnen 19 Rykten och skvaller fick Pia att dra 25 Urinprov för att få träffa barnen efter tio nyktra år 28 Kammarrätten om omhändertaganden av barn 30 Vem vill lyssna på barnen? 33 HVB-hemmen behöver granskas oftare 36 De vanvårdade barnen som glöms bort 2 oberoende 1/2013

3 Inger Forsgren ordförande i RFHL /ledaren LEDAREN Soc låtsas inte om maktobalansen Barns rätt till föräldrar eller föräldrars rätt till sina barn är inga lätta frågor. När ska socialtjänsten agera? På vilka grunder, kriterier? Jag tänker bland annat på fallet Bobby eller flickan i Vetlanda där INGEN reagerade trots upprepade anmälningar. Eller på föräldrar i min närhet som har fått sina barn omhändertagna på vaga anonyma uppgifter. Socialtjänsten ska enligt lag göra en utredning om de får kännedom om att ett barn far illa. Så långt är det rätt. Men hur går utredningar till och hur borde de gå till? 1/2013 oberoende Hotet om omhändertagande ligger alltid där. Det finns en metod som heter BBIC. BBIC står för Barnets behov i centrum, har utvecklats i Storbritannien och utgörs av ett antal standardiserade frågor som belyser: barnets eller den unges behov, föräldrarnas förmåga, familj och miljö. Metoden är nog bra om den används i sin helhet och där har vi kärnan i problemet med omhändertagande/icke omhändertagande. Den används inte i sin helhet. I grundmaterialet till BBIC står det: Utredningen bygger på familjens medverkan, vilket förutsätter att familjen är informerad om anledningen till utredningen. Socialtjänsten bör förklara varför utredningen görs, hur den kommer att gå till och hur lång tid den förväntas ta. Föräldrar värdesätter tydliga förklaringar, öppenhet, ärlighet och att bli behandlade med respekt och värdighet. Barn och unga tycker inte om att hållas ovetande eller att behandlas på ett överlägset sätt. Deras behov av förklaringar till vad som sker förbises ibland. I RFHL märker vi att många föräldrar och barn som blir föremål för en barnutredning påfallande ofta inte känner sig respekterade, inte får reda på vad som ska hända och när. Man har bara att rätta sig efter det socialtjänsten för stunden anser är ett gott uppträdande. Annars läggs det på minuskontot i utredningen och man vill göra det fullständigt klart vem det är som bestämmer. Jag har själv varit med om detta om än från sidan: Min man och jag tänkte bli fosterföräldrar för ett antal år sedan. Det började med ett möte hemma hos oss med intervjuer om varför och så vidare. Så långt kändes allt mycket positivt. Men när vi sedan skulle avsluta så sa de att vi måste veta att om det var så att vi och socialtjänsten hade olika uppfattningar om vissa saker om barnet så hade de alltid sista ordet. Vi ifrågasatte detta med argumenten att om barnet bott hos oss en period och vi visste hur barnet fungerade på dagis, skola osv så borde vi kunna kommunicera och lösa det. I min värld så kommunicerar man med varandra utifrån barnets bästa. Man bestämmer INTE på förhand att socialtjänsten ska ha sista ordet. Socialtjänsten backade inte och resultatet blev att vi inte tog emot något fosterbarn. Det råder en stor maktobalans mellan socialtjänsten och de som blir föremål för socialtjänstens insatser. Denna maktobalans låtsas man från socialtjänsten inte om. Istället förstärker man den ofta genom dåligt bemötande och insatser som villkoras med förnedrande motprestationer. I en barnutredning ligger alltid ett hot om omhändertagande av barnet som grund. Oviljan att se, diskutera och förhålla sig till dessa maktfrågor är så stort att man kan tala om ett systemfel. Så länge socialtjänsten inte hittar lösningar på maktfrågorna spelar det ingen roll vilka evidensbaserade metoder man än använder. Det kommer att bli fel ändå. För övrigt anser jag att barnkonventionen bör bli en lag så att det går att lagföra kommuner eller enskilda som bryter mot konventionen. Då kanske vi förhoppningsvis kan ge barnen det gäller hopp om en framtid. 3

4 Man saknar alltid sina barn mest Då jag hade varit inlåst i ett drygt halvår pratade jag med min son i telefon. Han sa Pappa? Säg till doktorn att han ska titta dig i halsen så att du får komma hem nu. Jag dog lite inombords då. Det skriver Pat Punkt om sin tillvaro som intagen förälder. Som barn till en frihetsberövad förälder är man ett offer för flera omständigheter. Ett brottsoffer och ett offer för omständigheter som man inte kunnat kontrollera. I en bättre värld skulle kanske alla barn ha båda sina föräldrar som vänner oavsett om de är separerade. Och definitivt slippa ha en förälder bakom lås och bom. Min son skulle fylla tre år det året jag abrupt rycktes ur hans vardag och blev en telefonpappa som han fick hälsa på i små trånga besöksrum. Det enda roliga som fanns att göra där var att leka kurragömma. Rummet var bara några få kvadratmeter, den stora delen av det lilla utrymmet täcktes av en stor obekväm soffa. Men det fanns en toalett och där kunde man ju gömma sig och 4 leka kurragömma. Vi turades om att gömma oss på den lilla toaletten och spela förvånade då vi fann varandra till slut. Inte alls en optimal miljö för en liten pojke med spring i benen. Jag har varit intagen på tre av Jag var inlåst då det var luciatåg, skolavslutningar, födelsedagar... landets allra största rättspsykiatriska kliniker. Och alla har varit under all kritik gällande att ta emot besök av barn. Murar, metallbågar och dörrar kan inte utgöra en bra miljö för några barn. Men jag antar att den kontakten är bättre än ingen alls. Men jag vet att många förlorar kontakten med sina nära och kära. Även sina barn då det är för jobbigt att ta emot besök under de rådande förhållandena. Då jag kom ny till Växjö och blev en av de första patienterna i deras då nybyggda bunker kontaktades jag av en person som skulle ansvara för besök av barn. Det första problemet visade sig vara att den nya bunkerbyggnaden hade byggts utan att de tänkt på det där med besöksrum oberoende 1/2013

5 /kultur och således fick jag ha besök i ett intagningsrum istället. Jag vägrade ta emot besök av min son under de förutsättningarna. Jag fick frågan hur jag som förälder önskade att ett besöksrum för barnbesök skulle se ut. Jag gav en lista med förslag, sen hände inget mer med det. I alla fall inte ännu och det är nu drygt sex år sedan. Mitt förslag var ett ljust rum, med leksaker och kanske en teve med lite barnfilmer som man kunde se med sina barn. Ganska små saker, till en låg kostnad som skulle göra besök av barn mycket enklare. Som tur var fick jag snart åka med personal och träffa min son på hans hemort istället, detta för att slippa ta emot besök i en miljö jag önskar att alla barn slapp se. Mörka korridorer, stora murar, elstängsel och metallbågar krockar nog med bilden av ett sjukhus som barn har. De allra flesta inlåsta har nog sällan den möjligheten dock. Och tvingas träffa sina barn i olämpliga miljöer, om de nu får möjlighet att träffa dem alls. Som inlåst är det nog oerhört viktigt att visa sina barn att de är älskade, att det inte är deras fel att man inte är mer närvarande. Detta via telefon, skicka brev, vykort och presenter på födelsedagar och julafton. Man måste finna vägar att engagera sig i sina barn även om det är svårt. Då jag hade varit inlåst i ett drygt halvår pratade jag med min son i telefon. Han sa Pappa? Säg till doktorn att han ska titta dig i halsen så att du får komma hem nu. Jag dog lite inombords då. Hans enda erfarenhet av ett sjukhus var ju just det. Han åkte in med halsont. Doktorn tittade honom i halsen och han fick åka hem med ett recept på mediciner. Som förälder saknar man väl alltid sina barn mest. I alla fall om man är en förälder med intakta känslor. Och det är för mig en stor bit i mitt enormt dåliga samvete att jag inte kunnat vara med där jag som förälder skulle vilja vara med. Jag var inlåst då det var luciatåg, skolavslutningar, födelsedagar och julaftnar. Och min son fick fira allt detta utan sin far. Jag och min son har, tack vare hans mamma och mina föräldrar samt välvilligt inställd klinikpersonal, lyckats hålla en bra kontakt och bibehålla en nära relation under alla år, men det har verkligen varit svårt. Jag har dåligt samvete och stor skuld för många saker i livet. Jag önskar att jag kunde vrida tiden tillbaka. Få hjälp innan jag kollapsade mentalt. Få mina brott ogjorda. Få vara en bra far till min fantastiska son. Pat Punkt hispaliv.blogspot.se av Janne Karlsson 1/2013 oberoende 5

6 Inledning Omhändertagna barn Den sista åtgärden Det här numret av Oberoende handlar om barn som omhändertas och om föräldrar som lever i social utsatthet och myndigheters behandling av dem som just föräldrar. Det är ett område som väcker starka känslor åt många olika håll. Utrymmet för att göra misstag är många. Ingen vill att ett barn ska fara illa men vem bestämmer när ett barn gör det? 6 Varje år är ungefär barn omhändertagna av socialtjänsten i Sverige. Ungefär av dessa är nya fall där barnen inte tidigare har varit föremål för insatser från socialtjänsten. Siffrorna har legat på ungefär samma nivåer sedan Socialstyrelsen började räkna antalet Det finns en omfattande svensk forskning (Bo Vinnerljung) som visar att det är mycket negativt för barn att bli omhändertagna. Barn som blir omhändertagna har statistiskt säkerställda höga överrisker för självmord, självmordsförsök, psykisk ohälsa, självförsörjningsproblem, för att bli tonårsförälder, för allvarlig kriminalitet och missbruk i ung vuxen ålder. Det innebär också extrema överrisker för att ha minst en död förälder när barnet blir vuxet. Negativt för barnet Det finns i forskningen också indikationer på otillfredsställande omhändertagande av hälsa samt att omhändertagna barn blir underpresterande i skolan. Många blir lågutbildade och få får högskoleutbildning jämfört med andra barn med samma kognitiva förutsättningar. Forskningen visar att det är just själva omhändertagandet, att plötsligt skiljas från sina biologiska föräldrar som skapar de negativa konsekvenserna. Under senare år har det också blivit känt att en stor andel barn som omhändertagits under 1900-talet har utsatts för övergrepp av olika slag när de skildes från sina biologiska föräldrar och placerades hos fosterföräldrar eller på institutioner drivna av stat, kommun eller landsting. Staten har till och med bett om ursäkt för det som hände och är nu i full färd med att betala skadestånd till de drabbade. Det vill säga de som drabbades före Trots att detta har varit känt under lång tid, att det är dåligt för barns utveckling och hälsa att bli omhändertagen, att det offentliga ofta varit och är en dålig förälder, fortsätter alltså antalet omhändertaganden på samma nivåer. Vems barnperspektiv? I FN:s konvention om barns rättigheter poängteras att barn har en rätt att göra sin röst hörd och få sina synpunkter beaktade. I det implementeringsarbete av barnkonventionen, som har genomförts i Sverige, har det oberoende 1/2013

7 traumatiskt Forskning visar att det är just själva omhändertagandet, att plötsligt skiljas från sina biologiska föräldrar, som skapar de negativa konsekvenserna för barnets fortsatta utveckling. 1/2013 oberoende 7

8 Inledning Omhändertagna barn slagits fast att alla myndighetsbeslut som inverkar på barn ska tas med hänsyn till barnperspektivet och till barns bästa. Att ha ett barnperspektiv innebär i Sverige att Barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vem avgör vad som är ett barns bästa? Vad är ett barnperspektiv? Vems barnperspektiv gäller? Barnets eget, eller de som företräder barnets intressen? Det är nog ingen överdrift att påstå att det är barnets företrädare som har tolkningsföreträde. Ojämn resursfördelning På varje socialkontor finns särskilda tjänstemän som arbetar med barnfrågor. De är välutbildade, välbetalda och jobbar ofta i team. De utreder orosanmälningar, beslutar om olika insatser och ibland omhändertaganden. När en barnutredning startar mobiliseras alla aktörer: skola, dagis, dagmamma som möter barnet. I utredningen ska olika fakta samlas in och en samlad, neutral, bedömning göras av om barnet far illa. Efter utredningens gång beslutas om barnet ska omhändertas eller inte. Ofta lever den granskade föräldern/föräldrarna redan i en social utsatthet med fattigdom, psykisk ohälsa och missbruk och kanske en annan etnicitet. I barnutredningen är de vars föräldraskap granskas, helt ensamma. Samhället har ett helt maskineri till sitt förfogande de som ifrågasätts har inte ens rätt till ett ombud. De får inget socialt stöd, har ofta liten kunskap om hur processen ser ut och har därmed inget att sätta emot. Rättsosäkerhet I Sverige finns en stark tradition av att det är myndigheter och överheten som alltid vet 8 bäst och alltid vill gott. Det finns dessutom en lika stark tradition och inställning hos myndigheter att personer i social utsatthet inte vet vad som är bäst för dem eller deras barn och därför inte behöver lyssnas på. Och eftersom överheten alltid vill gott är det inte så noga med stöd och rättigheter för de som granskas. Inget kunde vara mer fel. Tendentiösa utredningar Många som arbetat med sociala frågor under längre tid vet att de utredningar olika myndigheter gör mot personer med en social problematik ofta innehåller fel, ofta är partiska och tendentiösa, ofta handlar mer om en historik fylld av problem och dåligt mående än om den aktuella situationen just nu. Många som arbetar med sociala frågor vet också att de förvaltningsdomstolar som slutligen kommer att avgöra fallen, om det blir tal om omhändertagande, i huvudsak baserar sina domar på de utredningar socialtjänsten lagt stora resurser på. Det är sedan upp till aktuell förälder att tillsammans med sitt juridiska ombud (kommer fallet upp till domstol får man ett ombud) med minimala resurser Ofta lever den granskade föräldern redan i social utsatthet. visa att utredningen inte stämmer. Barnperspektiv kan fela Det finns mycket som tyder på att samhället kommer att öka insatserna ytterligare för att hävda barnperspektivet. Det finns redan nu en lagstiftning som innebär att så fort en förälder tar kontakt med psykiatrisk mottagning eller beroendeklinik ska en orosanmälan för barnet automatiskt göras till socialtjänsten. Precis som om personer med psykisk ohälsa eller ett beroendeproblem per automatik är dåliga föräldrar. Hittills har sjukvården varit dålig på att göra orosanmälningar men förändringar lär vara på väg. Resultatet kommer troligtvis bli att föräldrar, i det längsta, drar sig för att söka vård för sin psykiska ohälsa eller sitt beroendeproblem med förvärrade hälsotillstånd som följd. Detta gynnar sannerligen inte barnen. Hävdandet av barnperspektivet blir kontraproduktivt. En annan trend är att föräldrar som begått brott anses vara dåliga föräldrar på grundval av just det. Man kopplar ihop barn med föräldrars handlingar och lägger ifrågasättande av vårdnaden om barnen som en del av samhällets åtgärder mot kriminaliteten. Ibland måste barn omhändertas men det ska vara den absolut sista åtgärden. Processen som leder dit måste bli mer rättssäker. Föräldrarna och barnen måste erbjudas stöd som inte upplevs som hotfullt. Ett stöd som är fristående från socialtjänsten och som har familjens bästa för ögonen. Ingen vill att ett barn ska fara illa men ibland är det mer illa för ett barn att bli omhändertaget och hamna i ett perfekt jourhem än att vara med sin biologiska förälder som har det halvfattigt och fungerar halvbra. Per Sternbeck oberoende 1/2013

9 Ärren på själen syns inte Kristina ville bli omhändertagen som barn. Hon berättade om misären därhemma för flera vuxna. Inget hände. Hon började skolka, röka, dricka. Inget hände. Hon försökte ta livet av sig. Inget hände. Hon flyttade hemifrån vid 16 och klarade sig på något sätt. Kristina är märkt. Varje dag i hennes nuvarande liv färgas fortfarande av vuxenvärldens svek. 1/2013 oberoende 9

10 Det var känslokallt, ingen glädje, inga skratt, säger Kristina. Det var en spänd, ansträngd tystnad hemma. Man gick omkring med magvärk hela tiden. Tystnaden var nästan värre än när grälen kom för i tystnaden väntade man på katastrofen. När skulle nästa krig komma? Min pappa var alkoholiserad och hade växt upp med en alkoholiserad pappa i sin tur som misshandlade honom. Mamma blev utkastad hemifrån när hon var 16 och gravid när hon blev 17. Mina föräldrar var väldigt dysfunktionella. Det var verkligen ett tydligt socialt arv. Det jag fick lära mig redan tidigt som barn var att jag skulle känna av situationen, jag skulle läsa av de vuxna och känna vilken sinnesstämning de var i. Det där att lära sig: Nu ska vi åka och handla i Sundbyberg. Då visste jag att de skulle handla sprit för det var där bolaget låg. Det var mycket våld i hemmet. Min pappa umgicks bara med personer som också hade alkoholproblem så det var nästan alltid så att det blev bråk ju mer man drack. Systrarna blev rivaler Kristina Eriksson har fyllt 50 år precis. Hon berättar om sin uppväxt i Solna på 60 och 70-talen: Vi barn fick varken höras, synas eller låta. Det var alltid på de vuxnas villkor. Det var aldrig att man gjorde något för barnen. Om vi var borta ordnade man inte ens en sovplats. Man fick sitta med tills man svimmade av trötthet. Om man sa nåt, att man var hungrig eller trött blev det: Håll käft, ungjävel!, Gå härifrån. Man vågade aldrig säga någonting. Det värsta av allt var att jag och min syster aldrig fick nån relation till varandra. Vi blev mer som rivaler. En konsekvens av att vi aldrig fick våra behov tillgodosedda. I och med att hon var två år äldre hade hon övertaget. Hon var fruktansvärt elak mot mig men det var aldrig nån vuxen som klev in i situationen. Vi fick uppfostra oss själva. Ångest på kollo Från det att jag var fem år blev jag ett kollobarn. På den tiden kom kollobarn från problemhem. Från det att jag var fem år åkte jag varje sommar. Jag var borta två månader varje sommar. Jag hade ångest och levde med en kronisk oro. På den tiden fick inte föräldrarna komma och hälsa på heller. De skulle skicka vykort eller paket med godis. Alla barn satt samlade, en ledare delade ut brevet eller godiset. Jag satt där med skammen eftersom jag inte fick nåt kort. Inget kort den här gången heller. Det var en fruktansvärd sorg. Det där lärde jag mig också. När det hade gått en hel Ibland när jag kom hem från skolan låg alla vuxna och sov på golvet. vecka utan kort visste jag att det var skit, att de söp därhemma. Totalt ensam Jag var väldigt duktig när jag började skolan. Den bekräftelse jag fick från läraren om att jag var bra var ovanlig för mig. Och då ville jag visa ännu bättre resultat. Det enda jag dög till var om jag presterade nåt bra. Min hjärna har alltid kokat av verksamhet ända sedan jag var litet barn. Tänka, memorera, analysera. Jag var totalt ensam. Jag fick tänka och planera allt själv, för mig själv. Det som är så underligt är att min mamma var psykiskt sjuk och slutade arbeta när jag var åtta år. Hon gick på samtal hos läkare. Min pappa var en ökänd alkoholist som aldrig arbetade. Han satt inne vid några tillfällen och hade bara skumma kompisar. Det kom hem poliser till oss när det var bråk, men ingen tänkte på att det var två barn där, ingen frågade efter nånting. Försökte ta sitt liv När mina föräldrar skilde sig spårade min mamma ur fruktansvärt. Hon försvann i perioder. Jag var ute och letade efter henne. Jag var livrädd för att mina kompisar skulle se henne. Samma period orkade jag inte vara duktig flicka längre utan började skolka, röka, dricka alkohol i protest för att någon skulle se. När jag var tio tolv år var jag så desperat för min mamma hade varit försvunnen jättelång tid. Jag tog en burk tabletter för att ta livet av mig. När vi kom till sjukhuset fick jag bara en utskällning. Vad hade jag, jäkla unge, hittat på! Inte ens personalen frågade vad det var. Efter tabletterna fick jag gå till PBU. De reagerade inte ens på att 10 oberoende 1/2013

11 egna val I dag kan och vill jag bestämma själv och göra bra val i livet, säger Kristina Eriksson. min mamma var full på mötet. PBU skickade bort Kristina över sommaren. Mamman var försvunnen under hela tiden: Ett par dagar innan hemresan hörde hon av sig och ringde första gången under hela tiden. Hon förklarade inte ens. Hon berättade att hon mött en ny man. När de kom och mötte mig vid tåget var hon och den nye mannen skitfulla. Sedan accelererade det ytterligare. Min mamma var gravid. Det fanns en ny man i hemmet som jag var mycket rädd för. Jag fick gå på tå för honom. Mannen var otroligt svartsjuk på min pappa. Det var otroliga dramer: att han skulle sticka kniven i, mörda och såna saker. När jag var femton var det nya barnet två år. Ibland när jag kom hem från skolan låg alla vuxna och sov på golvet. Då kunde tvååringen gå omkring med skitig blöja mitt bland de vuxna. Det var rena katastrofen. Jag tog kontakt med fältassistenter och berättade att jag måste komma därifrån men det hände ingenting. Oavsett vilka hemligheter jag gick emot så svek alla vuxna runt omkring. När jag var 16 år och slutade 9:an flyttade jag hemifrån och började jobba. Det var jättekämpigt, jag tjänade väldigt lite och förstår inte riktigt hur jag klarade mig. Men även när jag flyttat fanns ensamheten kvar. Och det gör den fortfarande. Barndom styr vuxenliv Barndomen gör sig ständigt påmind för Kristina. Hon har på många olika sätt försökt att bearbeta den, göra sig av med den, desarmera den: t t 1/2013 oberoende 11

12 förlorad barndom Fotografierna skvallrar inte om det helvete den unga Kristina Eriksson levde i, dag efter dag. iakttagare Det var många som tyckte att jag var så tyst och tillbakadragen, men det var för att jag iakttog människor. Vad vill de? Vad gör de? 12 oberoende 1/2013

13 Det som jag har byggt upp är ett kroniskt tillstånd av hat. Att hata allt och alla som har svikit. I det här hatet blir det en väldig ensamhet. Känslan av att ingen förstår en. Att ingen bryr sig. Jag är värdelös, jag behövs inte. Konsekvensen är att jag har sökt mig till personer som fortsatt att svika, för att jag inte tycker att jag är värd något annat. Det har varit ett väldigt ok, att inte kunna få dela bördan nån gång. Alla mina relationer har blivit ytterligare börda. Och till slut känner man att Kristina duger bara till att vara för andra. Det är aldrig någon som tagit hand om mig, eller tröstat mig. Och det här med att gråta har aldrig varit nån idé, det slutade jag med när jag bara var några år gammal. Det är bara att bita ihop och köra på. Kroppen har skrikit efter sorg och gråt men skalet har blivit så hårt. Nackdelen är väl också att jag känner för mycket, att jag kan överreagera. I alla möten med nya människor har jag en referens som ploppar upp. Jag reagerar otroligt hårt på de dysfunktionella, gränslösa personerna. Jag kan komma in i ett rum och känna vilken problematik en människa har. Jag kan känna avsky och obehag inför en människa för att den inte är ärlig eller har en personlighet som inte tilltalar mig. Och när människor ljuger, eller visar arrogans, auktoritära människor, det fungerar inte. Och det här att inte bli lyssnad på, inte bli trodd, bekräftad i det jag ser, hör, känner. Det går jag igång på. Själen ärrad Jag tänker så här att jag alltid har haft blödande sår i hela mitt liv. Så fort ett sår läkt har det kommit ett nytt hugg. På nåt sätt finns det alltid ett blödande sår. Min pappa dog i alkoholism när jag var 21. Jag fick aldrig prata med honom. Min syster dog när hon var 33 år av en överdos sprit, piller och heroin. Åtta år senare tog min mamma livet av sig. Hoppade från balkongen. Och ingen av familjemedlemmarna har jag pratat med om det här. Jag försökte vid ett par tillfällen prata med min mamma men hon förnekade. Du ljuger. Så var det inte. Och nu är det så definitivt. De är borta. Jag har gått i terapier, tolvstegsprogram men jag är ensam i det här också, det är mitt arbete med mig. Alla sår läks ju men det blir väldigt fula ärr efter dem. Och hela min själ, det finns väl knappat en millimeter kvar som det inte finns ärrbildningar på. Om man varit med om en bilolycka, en brand kommer det finnas ärr kvar men det här syns inte. Det finns inuti mig. Hur ska man visa sin själ, hur ärrad den är? Väger sina ord noga Kristina väger sina ord noga. Jag har känt sorg över att jag aldrig fick någon barndom. Hon talar exakt. Det märks att hon pratat mycket om dessa ämnen: Jag bar det här i tystnad. Det första steget var att börja prata. Att våga börja prata om det fungerade läkande. Och att hitta ett ordförråd. Jag hade inget ordförråd innan jag började prata med andra om det här. Det är jätteviktigt att kunna hitta ord för att uttrycka sig. Inte bara bra eller dåligt. 98 kom jag i kontakt med 12-stegsprogrammet första gången och då var det för medberoende, Alanon. Att höra andra människor berätta om sina familjer... Det är en sån skam det här, man tror att man är helt ensam. Man känner sig tvungen att hålla det hemligt. Mitt problem var att jag hade stängt av känslolivet. Jag gick bara omkring och var så arg, så arg. Men i 12-steget kunde andra människor lära mig att sätta ord på känslor. De pratade om sorg. Min självbild var att jag var arg, men när jag fick höra vad sorg var, förstod jag. Jag har känt sorg över mina föräldrar, även fast de levde. Sorg att jag aldrig fick vara barn och inte fick någon barndom. Jag är ändå tacksam för min erfarenhet. Utan den hade jag inte varit den jag är idag. Jag hade kunnat bli ett offer för omständigheterna och rättfärdigat mig med att skita i allt. Klaga över lyxproblem, strunta i ansvar, men också bli bitter och avundsjuk på allt och alla. Idag har jag ett ansvar över mitt liv som vuxen. Som barn är man beroende av de vuxna och deras beslut. Idag kan och vill jag bestämma själv och välja bra val i livet. Text: Per Sternbeck Foto: Stefan Björkman 1/2013 oberoende 13

14 Samtalskontakt gav tvångsvård & barnutredning Eva Dickson mådde dåligt efter ett äktenskap präglat av psykisk terror. Hon sökte hjälp hos vårdcentralen men hamnade i psykiatrin i Gävle. Och där gör man automatiskt en orosanmälan för att barn far illa när föräldrar mår dåligt kom Eva Dickson tillbaka till Sverige efter tio år i England: Jag var gift med en engelsman jag inte borde ha varit gift med. Jag blev utsatt för psykisk terror under de här åren. Jag hade inte förståndet att inse det, även fast andra såg. Jag förstod inte hur illa det var förrän jag var hemma. Han kunde svänga väldigt snabbt från att vara charmig och kärleksfull till att vara ett monster. Han ansåg att kvinnan skulle vara hemma och städa och bereda väg för mannen. Inte jobba. Han var extremt kontrollerande. Steg för steg blev det värre. Jag fattade inte helheten. Det var inte direkt fysiskt men ändå, han kunde kasta saker på mig om jag kom hem sent... Nu kan jag prata om det när det gått ett antal år men då var omöjligt. Jag kom hem till Sverige med det i bagaget och en kille på två år. Tappat sin identitet Jag flyttade till Gävle men 14 fick inget jobb. Jag gick några kurser på högskolan under tiden. Men allt jag hade med mig från England kom ikapp mig och jag kraschade. Allt hade lagts på mig. Jag hade inget jobb, var nedtryckt i skoskaften och på dagis ville de hitta fel på min pojke. Bra länge gjorde jag ingenting. Jag satt och malde och ältade det jag varit med om. Jag sökte en samtalskontakt men hittade ingen jag fungerade med. Till slut kom jag fram till att Vad jag än sa eller gjorde så tolkade det som sjukdomssymtom. det här inte skulle få vinna över mig. Jag skulle komma tillbaka och det med råge. Jag läste en massa, gick utbildningar och försökte komma fram till vem jag var. Jag hade helt tappat min identitet. Till slut vände jag mig till en läkare på hälsocentralen för att få en samtalskontakt. Han skickade mig till psykiatrin. Orosanmälan till soc Jag var hemma några timmar efter besöket innan ett samtal kom från hälsocentralen Klarar du dig? Vad gör du?, Jag ska till simskolan?, Det är en akutremiss skriven till psykiatrin. På psykiatrin förstod de inte varför jag kommit: Ska vi ta lite sjukskrivning? frågade de. Vi ska kanske skriva ut lite mediciner? Men ni har ju inte undersökt mig? Skyll dig själv sa psykiatern och gick. Någon dag efter ringde socialtjänsten till mina föräldrar och sa att vi måste in till psykiatrin direkt. Jag ansågs vara så sjuk att jag inte kunde ta hand om mitt barn. oberoende 1/2013

15 skadat förtroende Man blir sjukare när de tar in en, säger Eva, som känner sig extremt illa behandlad av soc och psyk. De berättade att alla föräldrar som tar kontakt med psykiatrin får en automatisk orosanmälan på sig. När jag argumenterade emot sa de att jag saknade sjukdomsinsikt. Sedan var jag som en boll mellan socialtjänst och psykiatrin. Nu gör du som vi säger annars omhändertar vi ditt barn. Det var fyllt av hot och rena rama utpressningsmetoder. Sedan blev det en överenskommelse att jag skulle få behålla barnet om min mamma eller pappa bodde hos oss och övervakade oss 24 timmar om dygnet. Blev tvångsvårdad Efter 2008 drog socialtjänsten tillbaka anmälan mot barnet och jag fick en mentalskötare som samtalskontakt. Vi kom fram till att jag skulle få vara ensam med mitt barn. Jag kontaktade samma läkare på hälsocentralen en gång till och ville ha en längre sjukskrivning för att kunna återhämta mig ordentligt och göra en nystart efter allt som hänt. Du är så sjuk, sa han i telefon, du måste omedelbart till psykiatrin. Ta kontakt med psykiatrin omedelbart, annars får polisen hämta dig. Jag lades in på psyket med sluten tvångsvård. Jag fick inte gå utanför avdelningen, var tvungen att ha en vårdare med mig när jag gick 1/2013 oberoende 15

16 16 ut, på grund av rymningsrisk. Vad jag än sa eller gjorde så tolkades det som sjukdomssymtom. Min pojke gillade Bamse väldigt mycket och han hade hela Bamsegänget som mjukisdjur. Jag försökte förklara en del saker som hänt för honom genom att använda mjukisdjuren. Det tyckte psykiatrin var djupt psykotiskt. Soc hade öppnat en utredning igen. Vi var alldeles förtvivlade, mamma, pappa och jag men vi kunde inte göra nånting. Jag fick bara träffa min son på besökstid. Håll tyst och gör som vi säger så tar vi inte ditt barn, var budskapet från soc. På psykiatrin sa de: Ta de här medicinerna annars tar vi ditt barn. Vi anmälde Till slut skickade vi en anmälan till länsrätten om att jag tvångsvårdades på felaktiga grunder. Länsrätten upphävde tvångsvården. Domskälen var att läkaren inte kunde ha ställt korrekt diagnos på mig eftersom han inte träffat mig. Psykiatrin hade inget annat val än att skicka hem mig mot löfte att jag skulle ta min medicin. Eva anmälde det som hänt till patientnämnden men inget hände. Hon ville ha en second opinion från en fristående läkare men det gick psykiatrin inte med på. Eva sökte fortfarande samtalskontakt och hittade St. Lukasstiftelsen som erbjuder samtalsterapi till reducerade priser. Hon försökte få landstinget att betala men landstinget trodde inte på St. Lukas metod så det blev nej. Jag bollades fram och tillbaka, fick nya kontakter och nya handläggare gjorde skolan en anmälan. De var djupt oroade över att jag inte tagit min medicin. Hur hade de fått reda på att jag gick på medicin frågade jag mig? oberoende 1/2013

17 psykotiskt? Evas pojke gillade Bamse väldigt mycket och hade hela Bamsegänget som mjukisdjur. När Eva försökte förklara en del saker som hänt för honom genom att använda mjukisdjuren tyckte psykiatrin att det var djupt psykotiskt. Till slut fick jag två familjebehandlare och det var precis som en ny värld öppnade sig. De bemötte mig som en människa och jobbade sig metodiskt igenom olika problem som fanns och hittade lösningar som fungerade. Sa att jag mådde bra Jag bestämde mig för en ny strategi i möten med psykiatrin. Jag var fåordig. Sa bara att jag mådde bra. Då behövde jag inte gå kvar där men de rekommenderade att jag fortsatte att ta medicinen och sedan dess har det varit lugnt. Evas förtroende för socialtjänst och psykiatri är minst sagt skadat: Jag kan inte tro att jag var psykotisk, när jag kom till läkaren första gången Ingen i min omgivning upplevde att jag var psykotisk. Jag känner mig extremt illa bemött av soc och psyk. Man blir sjukare när de tar in en. Och fortfarande är det så: Ingen har utrett något. Ingen har lyssnat på mig. Jag har fått hur många diagnoser som helst men fortfarande inte någon samtalskontakt. Även Evas son har tagit skada: Det har pendlat upp och ner med min son. Till slut började han säga ord som Jävla socialtjänst, trots att vi inte sagt nåt sånt. Han vill inte att någon sover över. Han vill inte bli lämnad eller att jag ska åka bort. Han kände också av att vi bollades fram och tillbaka och att folk styrde och ställde med oss och att vi bara hade att acceptera det hela. Jag gör vad som helst för att slippa vara med om det igen. Jag hade mycket i bagaget när jag kom men jag har ett tyngre bagage på grund av psykiatrin och socialtjänsten. Text: Per Sternbeck 1/2013 oberoende 17

18 n Evas föräldrar om kampen med myndigheterna: Många år har gått till spillo! Britt-Marie och Lars Moberg, Evas föräldrar, var delaktiga i hela skeendet. De är mycket kritiska till hur dottern blivit behandlad. Jag har jobbat som sjuksköterska i 40 år och jag har aldrig varit med om att det gått till så här. Framförallt var det socialtjänsten som uppträdde konstigt, säger Britt-Marie Moberg. Det var Britt-Marie, Evas mamma, som uppmanade Eva att söka kontakt med hälsocentralen när hon inte mådde bra efter hemkomsten från England. De undersökte inte vad det var som låg bakom hennes problem och mående utan skickade henne till psykiatrin. Hon gick dit och hade ett möte som inte sa någonting och sen kom hon och hennes son hem till oss och vår lilla by i Dalarna där det var kulturvecka. Vi hade det trevligt ihop och gick på olika aktiviteter. Det kändes att Eva var på gång att återhämta sig. Förstod ingenting Mitt i den här veckan ringer socialtjänsten och säger att vi omedelbart måste infinna oss till dem med pojken. Psyk hade skickat en orosanmälan till soc som de absolut måste följa upp just nu, annars skulle det bli polishämtning. Det var bara att åka. Eva var både frustrerad och 18 rädd. Och hon var inte i så god psykisk balans redan innan det här hände. De tolkade det som sjukdomstecken att hon betedde sig annorlunda. Och hon skulle inte få behålla sonen om inte vi fanns i närheten. Sedan gick tiden. Då var Eva så pass bra att hon skulle få ha hand om sonen själv. Maken och jag åkte till sommarstugan men då hade vi missuppfattat saken helt. Vi var tvungna att åka och hämta pojken omedelbart. Kan både maken och jag missuppfatta er på det viset? Jo då, det hade vi. Det var väldigt konstiga budskap från socialen många gånger. En gång bad Eva om sjukintyg på hälsocentralen. Då skickade de remiss om tvångsintagning. Vi förstod ingenting. Saker vi sagt var förvrängda. Det var så mycket som var fel. På sjukhuset sa de att hon inte passade in där. Hon fick vara hemma på dagarna och tvångsintagen på nätterna. Likaså med medicinerna, ena dagen skulle hon ta medicinerna, andra dagen var det inte alls aktuellt. Ibland trodde jag att de hade tagit fel på patient. Konstiga kommentarer För sonen blev det ju jättejobbigt att fara fram och tillbaka. Han funderade ju jättemycket om vad som var i görningen. Jag var med henne till sjukhuset flera gånger som stöd. De kom med så många konstiga kommentarer. Hon ville ha mig med som vittne eftersom det kändes som att de misstolkade allt hon sa. Och när vi gick tillbaka i journalerna var det som att det inte stämde. Saker vi sagt var förvrängda, det var så mycket som var fel. Eva var frustrerad, hon pratar mycket när hon blir upprörd. Jag uppmanade henne att vara mer samlad och fåordig i mötet med psykiatrin. När hon gjorde det så släppte de taget. Det har varit en jättejobbig tid som inte behövt vara så jobbig om de hade lyssnat på oss. Nu är den gamla Eva tillbaka och vi kan prata om det på ett annat sätt än förut. Många år gick till spillo, det har varit en konstig tid. Text: Per Sternbeck oberoende 1/2013

19 /dokument En tid i helvetet Rykten, skvaller och en socialtjänst som motarbetade henne, fick Pia att fatta ett drastiskt beslut. Det var dags att ta sonen och dra. För gott. 1/2013 oberoende 19

20 Det kom in en Halvsex en söndagsmorgon i mars 2012 ringer det på dörren till Pias lägenhet. Hon öppnar och in stövlar socialtjänst och polis. De söker igenom lägenheten, tittar igenom alla skåp och garderober utan att hitta något, konstaterar att Felix sover lugnt och lämnar sedan lägenheten med uppmaningen att hon kan somna om. Vad handlar denna gryningsräd om? Narkotika? Häleri? Grov kriminalitet? Nej, det är en helt vanlig barnutredning som just har öppnats. Polisen och soc är på jakt efter alkohol hemma hos Pia. De har nämligen fått en orosanmälan från Pias exman om att hon super hejdlöst. Den direkta anledningen till anmälan är att Pia haft sin äldste son (som hon har tillsammans med sin exmake och som är över 18 år) och hans tjej på middag på fredagkvällen. De har tagit några öl tillsammans som en del människor ju gör på fredagkvällar. Pia och hennes äldsta son har inte särskilt bra kontakt. De träffas inte särskilt ofta. Sonen bor hos pappan och pappan är fortfarande bitter över skilsmässan som ägde rum för över femton år sedan. Pappans bitterhet färgar sonen och troligtvis är det denna färgning som får honom att berätta för sin pappa att han och Pia druckit öl. Pappan gör omedelbart en orosanmälan. Om Pia hade varit en vanlig medborgare hade det säkert 20 stannat vid detta. En orosanmälan görs av en make som ett led i en konflikt. Socialtjänsten ser vad som sker. Gör en kontroll med dagis och hör av sig till den aktuella föräldern, ser att barnet mår bra och lägger sedan ner utredningen. Känd av socialen Men nu är inte Pia en vanlig medborgare. Hon har ett förflutet som amfetaminmissbrukare. Och i den kommun hon bott i hela tiden fortsätter man att vara missbrukare oavsett hur lång tid det är sedan man lade av. Jag blev sönderslagen. Min lägenhet blev sönderslagen. Jag är välkänd i kommunen, välkänd på soc, berättar Pia. Och är jag inte välkänd som ansikte så är jag välkänd som namn. Hennes kontaker med socialtjänsten började i samband med skilsmässan från exmaken: Det kom in en anmälan från någon om att jag gick på heroin. Jag började lämna urinprover och visade att jag inte var heroinist. Fastnade i missbruk En tid efter skilsmässan hittade Pia en ny man. En man som gick på amfetamin. En man som slog. Hon var fast. I dubbel bemärkelse. Under mina första tre missbruksår med amfetamin var det pågående misshandel med ständiga polisutryckningar. Jag blev sönderslagen. Min lägenhet blev sönderslagen. Hela tiden. Men under de åren fångade soc inte upp mig. De erbjöd mig inte hjälp eller stöd i den situation jag var i. Jag fick härda ut, punda oberoende 1/2013

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Dubbelt utsatt. Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Dubbelt utsatt. Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Dubbelt utsatt Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor berättar om sina liv Det här är en lättläst version av boken Dubbelt Utsatt. Den handlar om kvinnor med funktionsnedsättning

Läs mer

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har?

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS). Om du är inskriven

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende 2012-01-11 Birgitta Göransson I en omgivning av asfalt och betong Sjöng

Läs mer

Unga utnyttjar socialen i bråk med föräldrar

Unga utnyttjar socialen i bråk med föräldrar Unga utnyttjar socialen i bråk med föräldrar Alltfler barn och ungdomar med utländsk bakgrund omhändertas av socialtjänsten. Men grunderna är ofta lösa. Forskning visar att socialtjänsten kan låta sig

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

Det är %!# % inte okej!

Det är %!# % inte okej! Det är %!# % inte okej! - diskussionsmaterial för olika tillfällen Just nu läser du ett material som är väldigt bra att ha med på läger och på kurser både för gamla och nya medlemmar och för lägerledare.

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

181 kvinnor i Sverige dödats av sina män, pojkvänner och ex-män sedan år 2000. 153 då 181 nu

181 kvinnor i Sverige dödats av sina män, pojkvänner och ex-män sedan år 2000. 153 då 181 nu Publicerad: 2011-03-08 181 kvinnor i Sverige dödats av sina män, pojkvänner och ex-män sedan år 2000 153 då 181 nu För två år sedan var de 153. Förra året 168. Vi lovade att fortsätta räkna och berätta

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Handledningsmaterial för skolpersonal

Handledningsmaterial för skolpersonal Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

Barns upplevelser av instabil samhällsvård

Barns upplevelser av instabil samhällsvård Barns upplevelser av instabil samhällsvård En studie baserad på intervjuer med 12 barn i åldern 8-18 år. Om barns upplevelser av instabil samhällsvård och deras relationer till föräldrar, vårdgivare och

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

TÖI ROLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik

TÖI ROLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik TÖI RLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik rdlista personundersökning förordna 7-undersökning rättspsykiatrisk klinik försöksutskriven övergångshem gulsot knark olaga hot förundersökningsprotokoll underhållsbidrag

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

DET ÄR KONSTIGT ATT DU KAN VETA HUR JAG VILL HA DET! Och andra vardagsberättelser från personalen inom socialförvaltningen i Emmaboda kommun

DET ÄR KONSTIGT ATT DU KAN VETA HUR JAG VILL HA DET! Och andra vardagsberättelser från personalen inom socialförvaltningen i Emmaboda kommun DET ÄR KONSTIGT ATT DU KAN VETA HUR JAG VILL HA DET! Och andra vardagsberättelser från personalen inom socialförvaltningen i Emmaboda kommun DET ÄR KONSTIGT ATT DU KAN VETA HUR JAG VILL HA DET! Och andra

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig. LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr 3. Felicias personlighet har kränkts bla. läst hennes dagbok alla har

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Socialtjänstlagen. Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst

Socialtjänstlagen. Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst Socialtjänstlagen Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst SOCIALSTYRELSEN 2002 Broschyren kan beställas från: Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm. Webbutik Fax 08-779 96 67 Artikelnummer

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Tentamen Juridik 7 hp

Tentamen Juridik 7 hp STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan - Tentamen Juridik 7 hp Onsdagen den 24 mars 2010, klockan 9-12 Ugglevikssalen, Frescati Namn Personnummer. Klass Instruktioner

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Jag gjorde slut med mina föräldrar

Jag gjorde slut med mina föräldrar Jag gjorde slut med mina föräldrar Skam, skuld och dåligt samvete. Så kände Marika så fort hon träffade sina föräldrar. Till sist bestämde hon sig för att bryta kontakten med dem. Det räddade deras relation.

Läs mer

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER Cindy Sherman är nästan alltid själv med i sina fotografier. Hon klär ut sig och spelar olika roller framför kameran. I

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer