KALLELSE. Stadshuset - Kommunfullmäktigesalen

Transkript

1 KALLELSE Nämnd/Styrelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Sammanträdesdatum Mötets diarienummer IFO2016/19 1(17) Tid Onsdag kl.13:15 Plats Stadshuset - Kommunfullmäktigesalen Tid för justering Föredragningslista Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Folkhälsoprogram - Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg IFO2016/73 Anna Danielsson 2. Ekonomisk uppföljning t om november IFO2016/3 Lotta Holmström Internbudget 2017 IFO2016/74 Lotta Holmström 4. Årsplan för IFO 2017 IFO2016/75 Hans-Olov Frestadius 5. Utse arbetsgrupp till arbetet med Hans-Olov Frestadius Underlag till Kommunplan Anmälan av motion från (M), (KD), (L) IFO2016/48 Emmelie Berggren om suicidprevention 7. Personärende Anna Danielsson 8. Personärende Anna Danielsson 9. Personärende Anna Danielsson 10. Personärende Anna Danielsson 11. Delegationsbeslut Hans-Olov Frestadius 12. Ordförandebeslut Hans-Olov Frestadius 13. Individ- och familjeomsorgsnämndens Hans-Olov Frestadius utskott 14. Rapporter och information Hans-Olov Frestadius 15. Övriga frågor Hans-Olov Frestadius Ordförande Anna-Lena Birgersson Persson Sekreterare

2 Sammanträdesdatum Mötets diarienummer IFO2016/19 2(17) Nämnd/Styrelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Turordning justerare: 1. Amanda Olsson 2. Majvor Lisselg 3. Hans Klinga 4. Lena Erixon

3 Sammanträdesdatum Mötets diarienummer IFO2016/19 3(17) Nämnd/Styrelse Individ- och familjeomsorgsnämnden IFO2016/73 1. Folkhälsoprogram - Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att föreslå kommunfullmäktige att anta folkhälsoprogrammet. Sammanfattning Region Gävleborg antog den 22 september 2015 folkhälsoprogrammet Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg Programmet är ett inriktningsdokument som lyfter fram prioriterade områden att arbeta vidare med för att uppnå en jämställd och jämlik hälsa i länet. Region Gävleborg ser gärna att länets kommuner antar programmet. Beslutsunderlag Folkhälsoprogram - Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg , Dnr: IFO 2016/73

4 Sammanträdesdatum Mötets diarienummer IFO2016/19 4(17) Nämnd/Styrelse Individ- och familjeomsorgsnämnden IFO2016/3 2. Ekonomisk uppföljning t om november 2016 Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att med godkännande lägga den ekonomiska rapporten till handlingarna. Sammanfattning Ekonomiskt resultat för november 2016 redovisas vid sammanträdet. Beslutsunderlag Ekonomisk uppföljning t om november 2016; IFO 2016/3

5 Sammanträdesdatum Mötets diarienummer IFO2016/19 5(17) Nämnd/Styrelse Individ- och familjeomsorgsnämnden IFO2016/74 3. Internbudget 2017 Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att fastställa Individ- och familjeomsorgsnämndens internbudget 2017 i enlighet med liggande förslag, samt att paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning I enlighet med kommunens ekonomiska styrprinciper, fastställda av kommunfullmäktige den 18 juni 2007, 83, har nämnden ansvaret för att fastställa anslag per resultatenhet och ger därmed attesträtt och ekonomiskt ansvar till de befattningshavare som definierats genom sina tjänster som budgetansvariga. I internbudgeten definieras attesträtten via koddelen ansvar och resultatenheten via koddelen verksamhet. Individ- och familjeomsorgnämnden fattade beslut om Budget 2017 samt flerårsplan för åren 2018 till Sedan beslutet fattades av individ- och familjeomsorgsnämnden har förutsättningarna förändrats vad gäller verksamheten ensamkommande barn. Budgeten har nu reviderats enligt de nya riktlinjer och ersättningsnivåer som beslutats av Migrationsverket under Revideringen omfattar lägre externa intäkter i form av statsbidrag samt anpassning av verksamheten ensamkommande barn. Då verksamheten inte finansieras via kommunbidrag berörs ej detta. Beslutsunderlag Internbudget IFO 2017, Dnr: IFO 2016/74

6 Sammanträdesdatum Mötets diarienummer IFO2016/19 6(17) Nämnd/Styrelse Individ- och familjeomsorgsnämnden IFO2016/75 4. Årsplan för IFO 2017 Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att godkänna årsplanen för Sammanfattning Av Individ- och familjeomsorgsnämndens reglemente framgår vad nämndens ansvarsområde är samt dess uppgifter. I 2 anges att nämnden årligen ska upprätta en plan för sitt arbete. I årsplanen skall det anges vilka särskilda utvecklings- och uppföljningsprojekt som nämnden skall bedriva under året, hur nämndens omvärldsbevakning och kunskapsinhämtande skall bedrivas samt tidsplan för nämndens uppföljning. Årsplanen skall även innehålla en sammanträdesplan för nämnden. Beslutsunderlag Årsplan för IFO 2017, Dnr: IFO 2016/75

7 Sammanträdesdatum Mötets diarienummer IFO2016/19 7(17) Nämnd/Styrelse Individ- och familjeomsorgsnämnden 5. Utse arbetsgrupp till arbetet med Underlag till Kommunplan 2018 Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att utse en arbetsgrupp bestående av tre ledamöter från majoriteten och två ledamöter från oppositionen, att utarbeta förslag till underlag för Kommunplan Sammanfattning Att utse en arbetsgrupp bestående av tre ledamöter från majoriteten och två ledamöter från oppositionen, som bearbetar de förslag som nämnden gemensamt utarbetar under nämndsammanträdena i januari, februari och mars 2017.

8 Sammanträdesdatum Mötets diarienummer IFO2016/19 8(17) Nämnd/Styrelse Individ- och familjeomsorgsnämnden IFO2016/48 6. Anmälan av motion från (M), (KD), (L) om suicidprevention Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att föreslå Kommunfullmäktige att avslå motionen i sin helhet. Sammanfattning Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har i en motion föreslagit: Att anta den nollvision som regering och riksdag antog i propositionen 2007/2008:110. Att ge i uppdrag till KS förvaltning, i samråd med övriga förvaltningar och råd, ta fram en strategi och ett punkt program för suicidprevention för kommunen. Att identifiera metoder och tillvägagångssätt som syftar till att förhindra att en person tar sitt liv är ett betydelsefullt och viktigt initiativ. Att anta en nollvision är dock inte helt oproblematiskt på grund av de etiska problemen som förknippats med nollvision gällande suicid. För att effektivt kunna arbeta preventivt med folkhälsofrågor som suicidprevention är det viktigt att känna till de mekanismer som orsakar fenomenet man vill motverka. arbetar aktivt för att främja goda livschanser för marginaliserade grupper, som skolelever och barn samt psykosociala insatser för riskgrupper. Därtill är ANDT-prevention, alkoholrestriktiva insatser samt folkhälso- och trygghetsskapande arbete prioriterade områden. Insatser och områden vilka ses som skyddsfaktorer vid suicidpreventiva insatser. Beslutsunderlag Motion till KF i gällande suicidprevention, Dnr: IFO 2016/48

9 Sammanträdesdatum Mötets diarienummer IFO2016/19 9(17) Nämnd/Styrelse Individ- och familjeomsorgsnämnden 7. Personärende Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att hos Tingsrätten ansöka om att vårdnaden, enligt 6 kap 8a Föräldrabalken om GHB-00, överflyttas till föreslagen särskilt förordnad vårdnadshavare LJ-50. Sammanfattning Familjerättssekreterare Maud Karström har inkommit med utredning daterad

10 Sammanträdesdatum Mötets diarienummer IFO2016/19 10(17) Nämnd/Styrelse Individ- och familjeomsorgsnämnden 8. Personärende Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att hos Tingsrätten ansöka om att vårdnaden, enligt 6 kap 8a Föräldrabalken om RK-99, överflyttas till föreslagen särskilt förordnad vårdnadshavare LN-62. Sammanfattning Familjerättssekreterare Maud Karström har inkommit med utredning daterad

11 Sammanträdesdatum Mötets diarienummer IFO2016/19 11(17) Nämnd/Styrelse Individ- och familjeomsorgsnämnden 9. Personärende Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att hos Tingsrätten ansöka om att vårdnaden, enligt 6 kap 8a Föräldrabalken, om RA-06, överflyttas till föreslagen särskilt förordnad vårdnadshavare BB-78. Sammanfattning Familjerättssekreterare Anna Janglund har inkommit med utredning daterad

12 Sammanträdesdatum Mötets diarienummer IFO2016/19 12(17) Nämnd/Styrelse Individ- och familjeomsorgsnämnden 10. Personärende Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att enligt 2 kap 7 Föräldrabalken, lägga ned faderskapsutredning gällande YMM-13. Sammanfattning Familjehemssekreterare Anna Janglund har inkommit med utredning daterad

13 Sammanträdesdatum Mötets diarienummer IFO2016/19 13(17) Nämnd/Styrelse Individ- och familjeomsorgsnämnden 11. Delegationsbeslut Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämndens delegationsbeslut läggs till handlingarna. Sammanfattning Delegationsbeslut tagna till och med november 2016, inkomna från Individoch familjeomsorgsnämndens enheter och från Integrationsenheten inom Arbetslivsnämnden, samt nya tillsvidareanställningar i förvaltningen.

14 Sammanträdesdatum Mötets diarienummer IFO2016/19 14(17) Nämnd/Styrelse Individ- och familjeomsorgsnämnden 12. Ordförandebeslut Förslag till beslut Ordförandebesluten läggs till handlingarna. Sammanfattning Muntlig redovisning av ordförande.

15 Sammanträdesdatum Mötets diarienummer IFO2016/19 15(17) Nämnd/Styrelse Individ- och familjeomsorgsnämnden 13. Individ- och familjeomsorgsnämndens utskott Förslag till beslut Protokollen läggs till handlingarna. Sammanfattning Protokollen delges vid sammanträdet.

16 Sammanträdesdatum Mötets diarienummer IFO2016/19 16(17) Nämnd/Styrelse Individ- och familjeomsorgsnämnden 14. Rapporter och information Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att lägga samtliga rapporter till handlingarna. Sammanfattning Nedanstående skrivelser och rapporter delges Individ- och familjeomsorgsnämnden: - Information om Förvaltningsrapport - Medarbetarenkäten - SVG-protokollen - Internkontroll

17 Sammanträdesdatum Mötets diarienummer IFO2016/19 17(17) Nämnd/Styrelse Individ- och familjeomsorgsnämnden 15. Övriga frågor Sammanfattning Sammanträdet i januari blir Nova, Fredriksgatan 39.

18

19 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Anna Danielsson Datum Diarienummer IFO2016/73 Kommunfullmäktige Folkhälsoprogram Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att föreslå kommunfullmäktige att anta folkhälsoprogrammet. Sammanfattning Region Gävleborg antog den 22 september 2015 folkhälsoprogrammet Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg Programmet är ett inriktningsdokument som lyfter fram prioriterade områden att arbeta vidare med för att uppnå en jämställd och jämlik hälsa i länet. Region Gävleborg ser gärna att länets kommuner antar programmet. Ärendet Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) fick i uppdrag att utifrån Gävleborgs regionala utvecklingsstrategi Nya möjligheter att ta fram ett regionalt folkhälsoprogram. Programmet Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg antogs av regionfullmäktige den 22 september Folkhälsoprogrammet är ett inriktningsdokument med syfte att lyfta fram prioriterade områden att arbeta med för att främja jämställd och jämlik hälsa i länet. Programmet prioriterar tre områden; delaktighet och inflytande, ekonomiska och sociala förutsättningar samt barn och ungas uppväxtvillkor. Avsikten är att folkhälsoarbetet ska ses som ett delat ansvar med länsgemensamma möjligheter att stärka och stödja varandras insatser. Region Gävleborg ser gärna att länets kommuner antar programmet som ett led i det fortsatta arbetet för jämställd och jämlik hälsa i länet. Rådet för Folkhälsa och trygghet förordar att kommunfullmäktige antar programmet. Beslutsunderlag Folkhälsoprogram Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg Individ och familjeomsorgsförvaltningen Postadress Individ och familjeomsorgsförvaltningen Sandviken Besöksadress Stadshuset, Odengatan 37 Telefon Fax E-post individ.familjeomsorg@sandviken.se Hemsida Organisationsnr PlusGiro

20 Datum Diarienummer IFO2016/73 2(2) Protokollsutdrag skickas till Region Gävleborg Ann-Sofie Karlstedt Camilla Gilljam Underskrifter Anna Danielsson Förvaltningschef

21 Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM 1

22 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang 8 God och jämlik hälsa 11 Jämlik hälsa för hållbar utveckling 12 Handlingsplaner 14 Uppföljning 16 Utbildning och kompetens 2 3

23 Förord Detta folhälsoprogram visar inriktning för vad som bör prioriteras i Gävleborgs län, för att främja folkhälsan. Arbetet med att bestämma hur målen ska omsättas i handling ska samhällsaktörer i länet stå för. Utbildning och kompetens Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg, består av representanter från länets alla kommunstyrelser samt från regionstyrelsen. Nätverket har det verkställande ansvaret att ta fram ett länsövergripande program för folkhälsa. I detta program lyfter vi några prioriterade målområden och vikten av att samhällets aktörer tar fram handlingsplaner utifrån sina resurser och förutsättningar. Med detta inriktningsprogram vill nätverket ta sitt regionala ansvar att lyfta målområden som är viktiga förutsättningar för att främja folkhälsa ur ett helhetsperspektiv, dvs barn och ungas uppväxtvillkor, ekonomiska och sociala förutsättningar samt delaktighet och inflytande i samhället. En utgångspunkt för val av programmets målområden har varit en kunskapssammanställning av livsvillkor och hälsa i länet, samt påföljande dialoger. BARN OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR Barn och unga i Gävleborg ska ha möjlighet att känna trygghet och leva med goda och jämlika uppväxtvillkor. Avsikten är att folkhälsoprogrammet ska ses som ett delat ansvar och vår gemensamma möjlighet att stärka och ge stöd för att prioritera insatser. Nätverket för strategiskt folkhälsoarbetet hoppas att ansvariga aktörer i Gävleborgs län ser sin roll och att vi på så sätt tillsammans verkar för god folkhälsa i Gävleborg de kommande åren. Gävleborg, april 2015 Jan Lahenkorva Ordförande Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg 4 5

24 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg Målet är god och jämlik hälsa Folkhälsoprogrammet är ett intriktningsdokument som fokuserar på vad vi med gemensamma krafter och ur ett hållbarhetsperspektiv, kan stärka i Gävleborg för att nå en god och jämlik hälsa. Det övergripande målet för folkhälsoprogrammet är God och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg. Det övergripande målet för Folkhälsoprogrammet är god och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg. Målet innebär att en god hälsa för alla, oberoende av social position, kön, funktionsförmåga, etnicitet, sexuell läggning, könsidentitet och ålder, är avgörande för en hållbar utveckling i länet. Gävleborgs prioriterade målområden: Folkhälsoprogrammet är ett inriktningsdokument som lyfter fram och beskriver prioriterade områden i länet under åren Med folkhälsoprogrammet som grund ska handlingsplaner tas fram. Ett sådant arbete är beroende av allas gemensamma insatser för att driva utvecklingen framåt. Det övergripande målet för folkhälsoprogrammet är God och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg. Med jämlik hälsa menas att systematiska skillnader i hälsa ska undvikas. Det betyder att de ojämlika ekonomiska och sociala förutsättningar som finns mellan grupper i samhället kan påverkas genom olika politiska beslut. Välkommen att läsa och reflektera över vad vi tillsammans vill uppnå med målet om god och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg!» Jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg!»»» Delaktighet och inflytande Alla som bor och verkar i Gävleborg ska ha möjlighet att känna delaktighet i samhället och ha inflytande över sin livssituation. Att känna samhörighet och uppleva möjlighet att påverka sin livssitation påverkar hälsan positivt. Det hänger samman med att samhället är tillgängligt och inkluderande för alla. Ekonomiska och sociala förutsättningar Alla som bor och verkar i Gävleborg ska ha möjlighet att känna social och ekonomisk trygghet. Ekonomiska och sociala förutsättningar är grundläggande livsvillkor för folkhälsan. Ekonomisk stress och social otrygghet skapar ohälsa och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Barn och ungas uppväxtvillkor Alla barn och ungdomar i Gävleborg ska ha möjlighet att leva under goda och jämlika uppväxtvillkor. Förhållanden under uppväxtåren påverkar barn och ungas hälsa och livsvillkor genom hela livet. Tidiga insatser är därför viktiga för att främja en god folkhälsa långsiktigt. 6 7

25 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang Folkhälsoprogrammet utgår från beslut, riktlinjer och kunskap på såväl regional, som nationell och internationell nivå och beskriver vad som ska prioriteras i Gävleborgs län. Gemensamma utgångspunkter folkhälsa (GU Folkhälsa) är ett länsövergripande dokument som beskriver ambitionsnivån för länets folkhälsoarbete. Dokumentet antogs 2011 av länets alla kommuner och lyfter bland annat samverkan som en viktig utgångspunkt i folkhälsoarbetet. Nätverket för Strategiskt Folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) är centrala i detta. Den regionala utvecklingsstrategin Nya möjligheter visar inriktningen för Gävleborgs regionala utvecklingsarbete. Strategin inkluderar tre målområden; stärkta individer, smart samverkan och tillgängliga miljöer. För att uppnå målen i Nya möjligheter finns ett flertal program, däribland Folkhälsoprogrammet. (Se bild s. 9) Folkhälsoprogrammet bygger också på flera internationella och nationella riktlinjer. Framför allt EU:s folkhälsostrategi Tillsammans för hälsa som förtydligar att hälsa ska finnas med i alla politikområden på alla nivåer; WHO:s inriktningsdokument Hälsa för alla och dess Europeiska folkhälsostrategi Health 2020 som betonar vikten av att arbeta för ökad jämlikhet i hälsa, samt FN:s konventioner. På nationell nivå är det övergripande folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Till det övergripande målet finns elva nationella målområden. Utifrån kartläggningar av folkhälsoläget i Gävleborg har Nätverket för Strategiskt Folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) lyft fram tre av dessa som extra viktiga i länet, de är:»»» Delaktighet och inflytande i samhället. Ekonomiska och sociala förutsättningar. Barn och ungas uppväxtvillkor. Läs mer på: regiongavleborg.se/folkhalsa Den regionala utvecklingsstrategin Nya möjligheter är en regional länk mellan lokal och nationell nivå. För att uppnå dess mål och målområden finns ett flertal program, däribland Folkhälsoprogrammet. 8 9

26 Arbetsmiljö Boende Alkohol Tobak Narkotika A B C D Strukturella och kulturella förutsättningar Socialt stöd Ålder Sömnvanor Arbetslöshet Utbildning Matvanor Sexualitet och samlevnad Sociala nätverk Individ Familj Arv Fritid och kultur Fysisk aktivitet Barns vuxenkontakter Jordbruk och livsmedel Socialförsäkring Socialtjänst Hälso-, sjuk- och tandvård Källa: Statens folkhälsoinstitut. Bearbetad illustration efter Göran Dahlgrens och Margret Whiteheads original. God och jämlik hälsa God och jämlik hälsa handlar om att hela befolkningen ska uppnå bästa möjliga hälsa. Alla människor oberoende av ålder, kön, yrke, utbildning, etnicitet, sexuell läggning, könsidentitet eller funktionsförmåga ska ha lika möjligheter till god fysisk, psykisk och social hälsa. Livsvillkor, livsmiljö och levnadsvanor bestämmer i stor utsträckning hur vi mår. Hälsan påverkas av sådant som ålder, kön och arv, sociala relationer, boende, utbildning, arbete och andra samhälleliga förhållanden. (Se figur på sidan 10) Det finns ett nära samband mellan hälsa och sociala och ekonomiska faktorer. En utmaning för Sverige och Gävleborg är de skillnader i hälsa som kan påverkas. Skillnaderna beror i första hand inte på biologi, arv eller individuella val. Istället ligger förklaringen i människors livsvillkor och samhällets strukturer. A B C D Samhällsekonomisk struktur och miljö Livsvillkor Levnadsvanor Psykosociala resurser Kön Läs mer på: folkhalsomyndigheten.se» Folkhälsa är ett mått på hur väl vi lyckas med hållbar utveckling i Gävleborg

27 Jämlik hälsa för hållbar utveckling Med hållbar utveckling menas en utveckling som uppfyller dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att uppfylla sina behov. Att arbeta för en god och jämlik hälsa är att arbeta för en hållbar utveckling eftersom de faktorer som påverkar människors livsvillkor och hälsa samtidigt är faktorer i en hållbar utveckling. Hållbar utveckling omfattar tre dimensioner som är ömsesidigt beroende av varandra: Social hållbarhet, Miljömässig hållbarhet och Ekonomisk hållbarhet. Alla tre dimensioner påverkar människors livsvillkor och hälsa. Social hållbarhet Långsiktiga och jämlika möjligheter för alla att vara medskapare i ett tryggt och utvecklande samhälle. Miljömässig hållbarhet Bevarade ekosystem och effektiv resursanvändning för att minska påverkan på naturen och människans hälsa. Ekonomisk hållbarhet En ekonomisk utveckling utan negativa konsekvenser för miljön eller den sociala hållbarheten

28 Handlingsplaner I anslutning till Folkhälsoprogrammet ska länsövergripande handlingsplaner för en god och jämlik hälsa tas fram. Genom delaktighet från många aktörer blir handlingsplanerna vägledande för länets fortsatta folkhälsoarbete. Handlingsplanerna ska innehålla ett antal prioriterade åtgärdsområden med förslag på konkreta utvecklingsområden och åtgärder. De ska tydligt beskriva uppföljning och utvärdering med hjälp av mätbara indikatorer och andra metoder för uppföljning. DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Alla som bor och verkar i Gävleborg ska ha möjlighet att känna delaktighet i samhället och ha inflytande över sin livssituation

29 Uppföljning av Folkhälsoprogrammet Folkhälsoprogrammet gäller under perioden Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) ska verka för att folkhälsoprogrammet får genomslag i regionen och kommer att följa upp programmets tre målområden. Regionfullmäktige har huvudansvaret för att folkhälsoprogrammet verkställs och följs upp kontinuerligt. Regionfullmäktige ansvarar för att avsätta de resurser som krävs för utvärdering av folkhälsoprogrammet. SOCIALA OCH EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Alla som bor och verkar i Gävleborg ska ha möjlighet att känna ekonomisk och social trygghet

30 Sexuell läggning Kompetens Etnicitet Funktionsförmåga Arbete Kön Ålder 18 19

31 20 Formgivning: Region Gävleborgs kommunikationsavdelning Illustrationer: Åsa Jägergård

32 Handläggare Diarienummer Datum n 1(1) Lotta Holmström IFO 2016/ Internbudget 2017, Individ- och familjeomsorgsnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Individ- och familjeomsorgsnämnden förslås besluta att fastställa Individ- och familjeomsorgsnämndens internbudget 2017 i enlighet med liggande förslag. BAKGRUND I enlighet med kommunens ekonomiska styrprinciper, fastställda av kommunfullmäktige den 18 juni 2007, 83, har nämnden ansvaret för att fastställa anslag per resultatenhet och ger därmed attesträtt och ekonomiskt ansvar till de befattningshavare som definierats genom sina tjänster som budgetansvariga. I internbudgeten definieras attesträtten via koddelen ansvar och resultatenheten via koddelen verksamhet. Individ- och familjeomsorgnämnden fattade beslut om Budget 2017 samt flerårsplan för åren 2018 till Sedan beslutet fattades av individ- och familjeomsorgsnämnden har förutsättningarna förändrats vad gäller verksamheten ensamkommande barn. Budgeten har nu reviderats enligt de nya riktlinjer och ersättningsnivåer som beslutats av Migrationsverket under Revideringen omfattar lägre externa intäkter i form av statsbidrag samt anpassning av verksamheten ensamkommande barn. Då verksamheten inte finansieras via kommunbidrag berörs ej detta. Individ- och familjeomsorgsförvaltningen Anna Danielsson Förvaltningschef Lotta Holmström Förvaltningsekonom

33

34

35 Handläggare Diarienummer Datum n 1(3) Lotta Holmström Årsplan för individ- och familjeomsorgsnämnden 2017 FÖRSLAG TILL BESLUT: Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att godkänna årsplanen för 2017 BAKGRUND: Av Individ- och familjeomsorgsnämndens reglemente framgår vad nämndens ansvarområde är samt dess uppgifter. I 2 anges att nämnden årligen ska upprätta en plan för sitt arbete. I årsplanen skall det anges vilka särskilda utvecklings- och uppföljningsprojekt som nämnden skall bedriva under året, hur nämndens omvärldsbevakning och kunskapsinhämtande skall bedrivas samt tidsplan för nämndens uppföljning. Årsplanen skall även innehålla en sammanträdesplan för nämnden.

36 Datum n 2(3) Årsplan för individ- och familjeomsorgsnämnden 2017 Vad Vem ansvarar Klart 2017 Planer Underlag till kommunplan 2018 Ordförande mars Verksamhetsplan 2018 Förvaltningschef december Internkontrollsplan 2017 Förvaltningsekonom feb/mars Uppföljning vid nämndsmöten Ekonomiskt utfall och prognos Förvaltningsekonom månadsvis Samverkansgruppen protokoll Personalsekreterare månadsvis (SVG) Internkontroll, löpande Förvaltningsekonom månadsvis Uppföljningar/utvärderingar Regelbunden Förvaltningschef Under året verksamhetsinformation av enhetscheferna Information om Förvaltningschef januari Folkhälsoarbetet Försörjningsstödets utveckling, helår Förvaltningschef/förvaltningsekonom februari Uppföljning av vuxenvården Förvaltningschef/förvaltningsekonom mars/oktober Uppföljning av gemensamt Förvaltningschef två gånger/år projekt med omsorgsförvaltningen Förstärkt boendestöd Årets internkontroll Förvaltningsekonom oktober Brukarenkät Förvaltningschef juni/sept Övrigt Utvecklingssamtal för nämndledamöter Ordförande under året 2

37 Datum n 3(3) Sammanträdesdagar 2017 för individ- och familjeomsorgsnämnden och individutskottet Individ- och familjeomsorgsnämnden Individ- och familjeomsorgsnämndens utskott. 24 januari 11 januari 21 februari 8 februari 21 mars 8 mars 25 april 12 april 23 maj 10 maj 20 juni 7 juni ev. 29 augusti 5 juli 16 augusti 26 september 13 september 24 oktober 11 oktober 29 november 15 november 20 december 6 december 3

38 TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Emmelie Berggren, Datum Diarienummer IFO2016/48 Kommunfullmäktige Motion om att anta nollvision för självmord Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen i sin helhet Sammanfattning Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har i en motion föreslagit: Att anta den nollvision som regering och riksdag antog i propositionen 2007/2008:110 Att ge i uppdrag till KS förvaltning, i samråd med övriga förvaltningar och råd, ta fram en strategi och ett punkt program för suicidprevention för kommunen. Att identifiera metoder och tillvägagångssätt som syftar till att förhindra att en person tar sitt liv är ett betydelsefullt och viktigt initiativ. Att anta en nollvision är dock inte helt oproblematiskt på grund av de etiska problemen som förknippats med nollvision gällande suicid. För att effektivt kunna arbeta preventivt med folkhälsofrågor som suicidprevention är det viktigt att känna till de mekanismer som orsakar fenomenet man vill motverka. arbetar aktivt för att främja goda livschanser för marginaliserade grupper, som skolelever och barn samt psykosociala insatser för riskgrupper. Därtill är ANDT-prevention, alkoholrestriktiva insatser samt folkhälso- och trygghetsskapande arbete prioriterade områden. Insatser och områden vilka ses som skyddsfaktorer vid suicidpreventiva insatser. Ärendet Suicidantalet har sedan åttiotalet minskat i Sverige. Totalt rör sig om en minskning från ca till drygt suicidfall år År 2015 begick personer suicid och av dessa var män och 462 kvinnor. Andelen unga år som tog sitt liv minskade mellan från 170 till 143 Individ och familjeomsorgsförvaltningen Postadress Individ och familjeomsorgsförvaltningen Sandviken Besöksadress Telefon Fax E-post individ.familjeomsorg@sandviken.se Hemsida Organisationsnr PlusGiro

39 Datum Diarienummer IFO2016/48 2(3) personer. Suicid är vanligast bland män över 65 år och kvinnor mellan år. Att identifiera metoder och tillvägagångssätt för att förhindra att en person tar sitt liv är ett betydelsefullt och viktigt initiativ. Att anta en nollvision om självmord är dock inte helt oproblematiskt. Nollvisionen som antogs av regering och riksdag fick kritik av Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen som i sina remissvar betonade de etiska problemen som är förknippade med självmordsprevention, vilket gör det mindre lämpligt att formulera en nollvision på liknande sätt som i vägtrafiken. Nollvisionen antas även förstärka skammen kring suicid. För att effektivt kunna arbeta preventivt med folkhälsofrågor som suicidprevention är det viktigt att känna till de mekanismer som orsakar fenomenet man vill motverka. Bakomliggande orsaker till suicid är ofta psykisk ohälsa och/eller missbruksproblematik som inte är tillräckligt eller helt obehandlad. Av dem som tagit sitt liv har ungefär hälften haft kontakt med psykiatrisk vård. Flera betydande faktorer i människors sociala- och fysiska miljö som utgör byggstenar i det suicidpreventiva arbetet bedrivs redan i kommunernas verksamheter. Insatser för att främja goda livschanser för marginaliserade grupper, som skolelever och barn samt psykosociala insatser för riskgrupper. Rutiner vid misstanke om suicid finns även implementerat i elevhälsans arbete. Kommunen arbetar även aktivt med preventionsarbete inom ANDT, alkoholrestriktiva insatser samt folkhälso- och trygghetsskapande arbete. Mot bakgrund av ovan föreslås att motionen i sin helhet avslås. Beslutsunderlag Proposition 2007/2008:110 Folkhälsomyndigheten & Socialstyrelsen (2016) Att utreda självmord bland barn och unga genom händelseanalyser Folkhälsomyndigheten (2016) Effekter av insatser för att förebygga suicid Protokollsutdrag skickas till kommun@sandviken.se Underskrifter Anna Danielsson Förvaltningschef individ- och familjeomsorgsförvaltningen Emmelie Berggren Drogförebyggare/samordnare

40 Datum Diarienummer IFO2016/48 3(3)

41 Motion till kommunfullmäktige i. Bakgrund. I vårt land är i dag självmord den vanligaste dödsorsaken bland unga och självmordsförsöken bland unga ökar. Ungefär en ungdom under 19 år tar sitt liv varje vecka. Självmordsförsök är vanligare bland yngre än medelålders och äldre personer, medan det förhåller sig tvärtom när det gäller självmord. I Sverige försökte ungdomar mellan 15 och 24 år ta sina liv år 2014, varav 170 dog. Den åldersgrupp som har högst självmordstal är personer i övre medelåldern, dvs år, följt av personer över 65 år. Sedan 1980 har självmordstalet sjunkit för samtliga åldersgrupper utom unga i åldern år, där det snarare har skett en liten ökning det senaste decenniet. Män begår 70% av samtliga självmord och 2010 var självmord den främsta dödsorsaken för män mellan 15 och 55 år. Under 2015 inträffade minst 1531 mänskliga tragedier där en människa i Sverige tog sitt eget liv beslöt riksdagen att anta en nollvision för självmord, i likhet med den nollvision som finns i trafikpolitiken sedan I proposition 2007/2008:110 En förnyad folkhälsopolitik anförde regeringen att Ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara självmord. Regeringen har som vision att ingen ska behöva ta sitt liv. I samband med beslutet om nollvisionen antog riksdagen ett 9 punktsprogram för suicidprevention: Insatser som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper (bl a insatser för skolelever) Minskad alkoholkonsumtion i befolkningen och i högriskgrupper för självmord Minskad tillgänglighet till medel och metoder för självmord Självmordsprevention som hantering av psykologiska misstag Medicinska, psykologiska och psykosociala insatser Spridning av kunskap om evidensbaserade metoder för att minska självmord Kompetenshöjning av personal och andra nyckelpersoner i vård och omhändertagande av personer med självmordsproblematik Händelseanalys av Lex Maria anmälningar Stöd till frivilligorganisationer Vi, som vi anser är den trovärdiga och ansvarstagande delen av oppositionen (M, KD och L), vill med bakgrund av det som ovan beskrivits föreslå kommunfullmäktige bifalla följande; Att anta den nollvision som regering och riksdag antog i propositionen 2007/2008:110 Att ge i uppdrag till KS förvaltning, i samråd med övriga förvaltningar och råd, ta fram en strategi och ett punkt program för suicidprevention för kommunen. Per Ola Grönberg, Liberalerna Hans Olsson, Moderaterna Leif Jönsson, Kristdemokraterna