Nivå 2/Naturkunskap Årskurs 3 & 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nivå 2/Naturkunskap Årskurs 3 & 4"

Transkript

1 1 ivå 2/aturkunskap Årskurs 3 & 4

2 Innehåll i e-bug-paketet TURKUSKP SOCIL HÄLS 1. Inledning om mikroorganismer 1.1 Introduktion 1. Mikroorganismer 1.2 yttiga mikrober 1. Mikroorganismer 1.3 Skadliga mikrober 2. Infektionsspridning 2.1 Handhygien 2. Infektionsspridning 2.2 ndningshygien 2. Infektionsspridning 2.3 Livsmedelshygien Länk till nationell kursplan Länk till nationell kursplan Länk till nationell kursplan Länk till nationell kursplan Länk till nationell kursplan Länk till nationell kursplan Länk till nationell kursplan Länk till nationell kursplan Länk till nationell kursplan Länk till nationell kursplan Länk till nationell kursplan Länk till nationell kursplan 3. Infektionsförebyggande åtgärder 3.1 Kroppens naturliga försvar 3.2 Vaccinationer 4. Infektionsbehandling 4.1 ntibiotika och läkemedel Länk till nationell kursplan Länk till nationell kursplan Länk till nationell kursplan Länk till nationell kursplan Kursplanslänkarna var korrekta vid tryckningen. Eventuella förändringar i den nationella kursplanen finns på webbplatsen 2

3 Välkommen till e-bug e-bug har utarbetats för att levandegöra mikroorganismernas värld i klassrumsmiljön. Materialet distribueras utan kostnad till lärare i Storbritannien och andra europeiska länder av Health Protection gency och det brittiska hälsoministeriet. Syftet är att främja elevernas kunskaper om folkhälsofrågor och väcka ett intresse för naturvetenskapliga ämnen. De olika verktygen får kopieras för användning i klassrum, men får inte säljas. e-bug är ett nytt, spännande initiativ som finansieras av Europeiska kommissionen och är tänkt att utgöra ett komplement till nationella kursplaner. Det huvudsakliga syftet är att lära barn om mikroorganismer, hur antibiotika bör användas och hur infektioner sprids och kan förhindras genom förbättrad hygien och vaccinering. I det här materialet lär vi ut att antibiotika är en värdefull resurs som inte får missbrukas. Mer än nitton europeiska länder har varit med och utvecklat e-bug, som har utvärderats av fler än barn i England, Frankrike och Tjeckien. Till e-bug-paketet hör också ett webbstöd i form av en webbplats där man kan ladda ner allt material, videor som visar hur övningarna går till och extraövningar. På webbplatsen finns också kompletterande interaktiva spel där barnet får lära sig det vi vill förmedla på ett roligt sätt. I undervisningspaketet behandlas nio ämnen fördelade på fyra olika avsnitt som antingen kan användas i följd eller också som separata övningar inom ramen för en 45-minuterslektion. Varje avsnitt innehåller bakgrundsinformation för lärare, detaljerade lektionsplaner, anpassningsbara elevblad och stödmaterial samt kreativa frågebaserade övningar för att främja en aktiv inlärning, fokus på inlärningsresultat som fördjupar elevernas förståelse kring betydelsen av mikroorganismer, hälsa och läkemedel, stimulans till elever att ta mer ansvar för sin egen hälsa, fokus på hur viktigt det är att vara försiktig med att använda antibiotika. Paketet kan användas separat eller tillsammans med de presentationer, bilder och videor som finns på e-bug-webbplatsen. Vi skulle vilja tacka alla som har varit med och utarbetat det här materialet, vilket kommer att hjälpa nästa vuxengeneration att använda antibiotika på ett mer förnuftigt sätt. Vi vill särskilt tacka de lärare och elever i Storbritannien, Frankrike och Tjeckien som har deltagit i fokusgrupperna och utvärderingsprocessen och som har bidragit till att det här materialet inte bara är kul och spännande utan också fungerar! Feedbacken från dig som är lärare är ovärderlig för oss. Dina kommentarer kommer att bidra till att e-bug-materialet utökas och utvecklas. lla synpunkter, frågor och förslag kan skickas till The Primary Care Unit Health Protection gency Microbiology Department Gloucester Royal Hospital Great Western Road Gloucestershire GL1 3, EGLD Du kan också gå till webbplatsen eller e-posta oss på Vi hoppas att du ska trivas med e-bug och tycka att det är ett ovärderligt komplement i ditt klassrum. Dr Cliodna M Mculty Chef för primärvårdsenheten Health Protection gency England 3

4 4

5 e-bug Ett europeiskt utbildningsmaterial om mikroorganismer och sjukdomar Projektledare i Storbritannien Dr Cliodna M Mculty MB BS FRCPath Utvecklare av utbildningsmaterial Dr Donna M. Lecky BSc MRes Webb- och spelutvecklare David Farrell I samarbete med Belgien Tjeckien Danmark England Frankrike Grekland Italien Polen Portugal Spanien Kroatien Finland Ungern Irland Lettland Litauen Slovakien Slovenien Prof Herman Goossens/Dr iels driaenssens/dr Stijn De Corte Prof Jiri Benes/Dr Tereza Kopřivová Herotová Dr Jette Holt/Marianne oer Dr Cliodna Mculty/Prof Julius Weinberg/Dr Patty Kostkova Prof Pierre Dellamonica/Dr Pia Touboul/Dr Brigitte Dunais Prof Jenny Kremastinou/Dr Koula Merakou/Dr Dimitra Gennimata Prof Giuseppe Cornaglia/Dr Raffaella Koncan Prof Pawel Grzesiowski/Dr nna Olczak-Pienkowska Dr ntonio Brito vo Dr José Campos Dr rjana Tambic ndrasevic Prof Pentti Huovinen Dr Gabor Ternak Dr Robert Cunney Dr Sandra Berzina Dr Rolanda Valinteliene Dr Helena Hupkova Dr. Marko Pokorn Detta projekt har kunnat genomföras tack vare Europeiska kommissionen, GD Hälso- och konsumentfrågor. 5

6 6

7 Innehåll 1. Mikroorganismer 1.1 Introduktion Eleverna får lära sig om olika typer av mikroorganismer bakterier, virus och svamp. Här lär de sig att mikroorganismer förekommer i olika former och finns överallt. 1.2 yttiga mikrober Här används en jästtävling för att visa eleverna att mikroorganismer kan vara till nytta. 1.3 Skadliga mikrober Här går vi närmare in på olika sjukdomar för att visa eleverna hur och var i kroppen skadliga mikroorganismer orsakar sjukdomar. Eleverna får testa vad de kan om skadliga mikroorganismer genom ett korsord och ett ordpussel. 2. Infektionsspridning 2.1 Handhygien Genom ett klassrumsexperiment får eleverna lära sig hur mikroorganismer kan spridas från en person till en annan genom beröring och varför det är viktigt att tvätta händerna ordentligt. 2.2 ndningshygien I det här roliga nysexperimentet får eleverna lära sig hur lätt mikroorganismer kan spridas genom hosta och nysningar. 2.3 Livsmedelshygien Eleverna gör en kycklingsmörgås åt sina klasskompisar och undersöker i vilken omfattning de har spridit skadliga mikroorganismer. 3. Infektionsförebyggande åtgärder 3.1 Kroppens naturliga försvar En ingående presentation och animeringar visar hur kroppen bekämpar skadliga mikroorganismer varje dag. Det här avsnittet innehåller de baskunskaper som krävs för de två sista avsnitten i materialet. 3.2 Vaccinationer Här använder eleverna sin läsförståelse och kreativa förmåga för att besvara frågor om vaccinationer och spela upp hur vaccinets upptäckt gick till.. 4. Infektionsbehandling 4.1 ntibiotika och läkemedel Genom lärarledda diskussioner får eleverna lära sig hur viktigt det är att använda antibiotika och andra läkemedel på rätt sätt. 7

8 8

9 Beräknad undervisningstid 50 minuter I det här avsnittet får eleverna en introduktion till mikroorganismernas värld. Vi börjar med att undersöka olika typer och former av mikroorganismer och tittar sedan närmare på nyttiga och skadliga mikroorganismer. Under den inledande övningen får eleverna använda sin iakttagelseförmåga och kreativitet för att göra en egen mikroorganism. Därigenom får de en starkare känsla för olika typer och former av mikroorganismer. Det vi har gått igenom i klassrummet förstärks genom fördjupningsövningen Massor med mikroorganismer. Här får eleverna avgöra om en viss mikroorganism är en bakterie, ett virus eller en svamp! Inlärningsresultat lla elever kommer att känna till att bakterier, virus och svamp är tre olika typer av mikroorganismer, kommer att förstå att mikroorganismer finns överallt. Särskilt intresserade elever kommer att känna till att mikroorganismer har olika form och storlek. 9

10 1.1 Mikroorganismer Introduktion yckelord bakterier cell mikrob mikroorganism mikroskop patogen probiotisk sjukdom svamp virus Material som krävs Per elev En kopia av SH 1 En kopia av SW 1 En kopia av SW 2 Petriskål (valfritt) Bilder av mikroorganismer från Per grupp Modellera i olika färger (för recept på hemgjord modellera, se TS 4) Tillgängliga webbresurser En demonstrationsfilm av den här övningen Olika foton av mikroorganismer SPÄDE FKT Världens första mikroskop konstruerades av nthony van Leewenhoek Han använde det för att undersöka saker i sin närmaste omgivning. är han tittade på avskrapat material från sina tänder såg han något han kallade "animalcules" (små djur) dvs. bakterier. Bakgrund Mikroorganismer, eller mikrober som de också kallas, är små levande organismer som är så små att de inte går att se med blotta ögat. De finns nästan överallt på jorden. En del mikroorganismer är nyttiga för människor, medan andra kan vara skadliga (detta kommer vi att gå mer in på längre fram). De är visserligen extremt små, men kan ha väldigt olika form och storlek. Det finns tre olika huvudgrupper av mikroorganismer: Virus är de minsta mikroorganismerna. De brukar vara skadliga för människor. Virus kan inte överleva på egen hand. De behöver en värdcell för att överleva och fortplanta sig. är de är inne i värdcellen förökar de sig snabbt och förstör cellen på samma gång! Svamp är flercelliga organismer som kan vara både nyttiga och skadliga för människor. Svamp får sin föda från förmultnat dött organiskt material eller från en värd genom att leva som parasiter. Vissa svampar kan vara skadliga eftersom de orsakar infektioner eller är giftiga att äta, andra kan vara nyttiga eller ofarliga. v Penicillium framställer man t.ex. penicillin som är en typ av antibiotika. Det finns också svamp som inte är mikroorganismer. En del av dem är ätliga, t.ex champinjoner (garicus). Bakterier är encelliga organismer som kan föröka sig exponentiellt var tjugonde minut. Under deras normala tillväxtfas kan en del generera ämnen (toxiner) som är mycket skadliga för människor och ger oss sjukdomar (Staphylococcus). ndra bakterier är helt ofarliga för människor och en del kan vara väldigt användbara för oss (Lactobacillus, som används inom livsmedelsindustrin). Det finns också bakterier som är nödvändiga för människors liv, t.ex. sådana bakterier som behövs för att växter ska växa (Rhizobakterier). Oskadliga bakterier kallas icke-patogener, medan skadliga bakterier kallas patogener. Mer än 70 procent av alla bakterier är ickepatogener. Utifrån bakteriernas form kan de enkelt delas in i tre olika grupper cocci (klot), bacilli (stavar) och spiraler. Cocci eller kocker kan också delas upp i tre grupper utifrån hur de är grupperade: stafylokocker (kluster), streptokocker (kedjor) och diplokocker (par). Forskare använder sig av dessa former när de ska ta reda på vilken infektion en patient har. Förberedelser Gör en kopia av SW 1 och SW 2 till varje elev. Gör i ordning SH 1-affischen för klassrummet eller vita tavlan. Köp modellera i olika färger eller följ receptet i TS 4. Ladda ner olika bilder av mikroorganismer från till eleverna. 10

11 1.1 Mikroorganismer Introduktion Inledning 1. Börja lektionen med att fråga barnen vad de vet om mikroorganismer. Fråga om någon i klassen har varit sjuk någon gång eller kanske haft någon annan i familjen som varit sjuk? Vad var det för sjukdom och vad tror de att den berodde på? 2. Förklara att vissa sjukdomar kallas infektioner och orsakas av väldigt små levande organismer som kallas mikroorganismer. Visa att det finns tre olika slags mikroorganismer: bakterier, virus och svamp. nvänd den bifogade affischen i färg (SH 1), som även finns på webbplatsen e-bug (www.e-bug.eu), för en presentation på vita tavlan. 3. Förklara att sådana här mikroorganismer är så små att de bara går att se med mikroskop. nvänd webbövningen eller dela ut SH 2 till eleverna för att visa hur olika stora mikroorganismer kan vara. 4. Betona att även om vissa mikroorganismer kan orsaka sjukdomar finns det andra mikroorganismer som är nyttiga. Fråga eleverna om de kan säga några nyttiga mikroorganismer. Kommer de inte på någon kan du själv ge ett par exempel, t.ex. Lactobacillus i yoghurt och probiotiska drycker och penicillin som kommer från svamp. 1. Understryk att mikroorganismer finns PRECIS ÖVERLLT: de finns i luften som vi andas, i maten som vi Börja lektionen med att fråga barnen vad de vet om mikroorganismer. Fråga om någon i klassen har varit sjuk någon gång eller kanske haft någon annan i familjen som varit sjuk? Vad var det för sjukdom och vad tror de att den berodde på? 2. Förklara att vissa sjukdomar kallas infektioner och orsakas av väldigt små levande organismer Huvudövning som kallas mikroorganismer. Visa att det finns tre olika slags mikroorganismer: bakterier, virus och svamp. nvänd den bifogade affischen i färg (SH 1), som även finns på 1. Den här övningen kan antingen göras individuellt eller i grupp. webbplatsen e-bug (www.e-bug.eu), för en presentation på vita tavlan. 2. Ge varje grupp ett stödpapper i färg (SH 1) med olika typer av bakterier eller sätt upp 3. Förklara att sådana här mikroorganismer är så små att de bara går att se med mikroskop. affischer i färg på klassrummets väggar (finns på webbplatsen På dessa nvänd webbövningen eller dela ut SH 2 till eleverna för att visa hur olika stora stödpapper visas mikroorganismer i alla olika former och storlekar och deras namn. Här mikroorganismer kan vara. anges också om de är nyttiga eller skadliga. 4. Betona att även om vissa mikroorganismer kan orsaka sjukdomar finns det andra 3. Ge varje grupp modellera i olika färger, petriskålar och en kopia av SW 1. mikroorganismer som är nyttiga. Fråga eleverna om de kan säga några nyttiga 4. mikroorganismer. Uppmana varje elev/grupp Kommer att de konstruera inte på en någon mikroorganism kan du själv eller ge grupp ett av par mikroorganismer exempel, t.ex. i Lactobacillus sin petriskål utifrån i yoghurt bilderna och probiotiska i färg. drycker och penicillin som kommer från svamp. 5. Understryk Varje elev får att själv mikroorganismer bestämma om finns de PRECIS tror att deras ÖVERLLT: mikroorganism de finns är i nyttig luften eller som skadlig vi andas, och i maten ange ett som namn. vi äter, Det utanpå är viktigt kroppen att barnen och inne får i vara munnen, så kreativa näsan och som magen. möjligt, samtidigt som de tänker på mikroorganismernas struktur. 5. äter, utanpå kroppen och inne i munnen, näsan och magen. 6. Påminn klassen om att svamp är den största mikroorganismen och virus den minsta. 7. Om ni har tid kan eleverna sedan få presentera sina mikroorganismer för resten av klassen. 11

12 1.1 Mikroorganismer Introduktion Helklass Kontrollera att eleverna har förstått med hjälp av följande frågor: 1. Vilka typer av mikroorganismer är vanligast? Det finns tre huvudtyper av mikroorganismer: bakterier, virus och svamp. 2. Vad är mikrober för något? Ett annat ord för mikroorganismer. 3. Var finns mikroorganismer någonstans? Mikroorganismer finns ÖVERLLT: i luften som vi andas, i maten som vi äter, utanpå kroppen och inne i munnen, näsan och magen. 4. Är alla mikroorganismer skadliga? ej, vissa mikroorganismer kan vara skadliga för oss, men det finns också många mikroorganismer som vi har stor nytta av och som vi använder varje dag, t.ex. Saccharomyces (svamp) som hjälper bröd att jäsa och Lactobacillus (bakterier) som används vid tillverkning av yoghurt och ost. 5. Vilka olika former kan bakterier ha? Spiraler (Campylobacter), stavar (Lactobacilli) och klot (Staphylococcus). Fördjupningsövning 1. Ge varje elev en kopia av SW 2 och SH Med hjälp av beskrivningarna och den information som finns i stödpapperen ska eleverna avgöra om dessa mikroorganismer är bakterier, virus eller svamp. a. Staphylococcus är en bakterie. b. Lactobacillus är en bakterie. c. Dermatofyter är svamp. d. Influensa är ett virus. e. Penicillin är en svamp. f. Campylobacter är en bakterie. 12

13 1.1 Mikroorganismer Introduktion Modellera är ett mjukt, formbart material som barn kan sysselsätta sig med i timtal. Det finns färdig modellera att köpa under en rad olika varunamn, men ibland kan det vara billigare att göra den själv. I så fall kan du dessutom själv välja vilken färgskala du vill ha. Hemmagjord modellera är giftfri, har klara färger och är härligt formbar. Det gör att den är idealisk för kreativ lek inte minst för den här övningen! Ingredienser 2½ dl vetemjöl 2½ dl vatten 1 ¼ dl salt 1 msk citronsyra 1 msk olja Karamellfärg Gör så här Karamellfärg Blanda samman de torra ingredienserna. Tillsätt vätskan och blanda till en jämn deg. Tillsätt karamellfärg följt av olja. Koka på medelvärme under konstant omrörning tills degen släpper från kastrullens insida. Låt svalna före användningen. 13

14 Mikroorganismer är levande organismer. De finns ÖVERLLT! De är så små att man måste ha mikroskop för att se dem. En del mikroorganismer är nyttiga eller bra för oss. De kan ha olika form och storlek. ndra mikroorganismer kan göra oss sjuka. Det finns 3 olika slags mikroorganismer: Influensa Det finns tre olika slags bakterier. De ser ut som: Penicillium Dermatofyter Spiraler (Campylobacter) Stavar (Lactobacillus) Kulor (Staphylococcus) Virus är ännu mindre än bakterier och kan ibland leva IUTI bakterier. En del virus gör oss sjuka. Sjukdomar som VTTKOPPOR och IFLUES orsakas av virus. Virus kan spridas från en person till en annan, men det beror på typen av virus. Svamp är den största mikroorganismen. De är så små att tusentals bakterier skulle kunna rymmas på punkten i slutet av den här meningen. En del bakterier är bra att ha när man tillverkar livsmedel som yoghurt och ost. ndra bakterier är skadliga och orsakar infektioner. Svamp finns i luften, på växter och i vattnet. Mögel som bildas på bröd är också en typ av svamp. En del antibiotika tillverkas av svamp! 14

15 1. Om du var lika stor som EUROP skulle E SVMP vara lika stor som en fotbollsplan! 3. E BKTERIE vara lika stor som en BUSS! och ETT VIRUS lika stort som en FOTBOLL!

16 Gör en egen mikroorganism Utgå från det material som finns och skapa din egen mikroorganism. Det kan vara antingen en bakterie, ett virus eller en svamp. Bestäm dig först för om din mikroorganism ska vara nyttig eller skadlig! Här är några bilder som kan hjälpa dig! Bakterier Virus Svamp Tips Bakterier finns i många olika former och storlekar vissa är runda som klot, andra ser ut som spiraler eller långa stavar. En del har till och med svansliknande utskott som hjälper dem att simma och förflytta sig! 1. Är det en nyttig eller skadlig mikroorganism? 2. Bestäm vad din mikroorganism ska heta. Spännande fakta Bara på dig bor det 1 miljard mikroorganismer! Det här är en bild av min 16

17 Jag heter Staphylococcus. Jag är klotformad och håller gärna till i din näsa eller armhåla! Om jag lever på din hud kan jag ge dig utslag. Om jag kommer in i ditt blodomlopp kan jag göra dig sjuk! Vad är jag? Staphylococcus är: Jag heter Lactobacillus. Man brukar att säga att jag är snäll eftersom jag kan göra mjölk till yoghurt! Om du äter yoghurt där jag finns håller jag mig kvar i din mage och hjälper dig att smälta annan mat. Vad är jag? Lactobacillus är: Jag är en dermatofyt och jag trivs på din hud. Mest av allt gillar jag när det är fuktigt, t.ex. mellan tårna på svettiga fötter! Där ger jag folk fotsvamp! Vad är jag? Dermatofyter är: Det finns tre olika slags mikroorganismer bakterier, virus och svamp. Titta på bilderna och läs beskrivningarna. Kan du lista ut vilken mikroorganism det är? Ledtråd Kom ihåg att det finns tre olika typer av bakterier: - Stavar. - Spiraler. - Klot. Jag heter Influensa och kallas ibland också "flunsan". Jag är väldigt generös av mig och ger gärna huvudvärk och feber till folk i min närhet. Jag sprids lätt från person till person genom hostningar och nysningar. Vad är jag? Influensa är: Jag heter Penicillium. Jag växer på gamla apelsiner eller brödbitar och då ser de mögliga ut. Människor använder mig för att framställa en typ av antibiotika som heter penicillin. Det hjälper dem att bli friska, men bara om de har en bakterieinfektion! Vad är jag? Penicillium är: 17 Jag heter Campylobacter. Jag är snyggt spiralformad och håller gärna till inuti kyckling. Men om jag hamnar inuti din mage kan du bli sjuk och t.ex. få diarré! Vad är jag? Campylobacter är:

18 18

19 Beräknad undervisningstid 50 minuter I avsnitt 1.2 yttiga mikrober får eleverna se att alla mikroorganismer inte är skadliga genom att undersöka hur vi människor kan använda oss av vissa organismer på olika sätt. I övningen Jästtävlingen får eleverna på egen hand se hur mikroorganismer kan vara till nytta för livsmedelsindustrin genom att iaktta hur jäst får degen att jäsa under jäsningsprocessen. Inlärningsresultat lla elever kommer att förstå att vissa mikroorganismer kan bidra till att vi håller oss friska, kommer att känna till att vissa mikroorganismer kan vara till stor nytta. 19

20 1.2 Mikroorganismer yttiga mikrober Bakgrund yckelord jästkultur jäsning inkubera mikroorganismer probiotika Material som behövs Per elev En kopia av SW 1 En kopia av SH 1 Per grupp 2 plastmuggar Mjöl Jästlösning Socker 2 mätglas (eller något annat kärl med måttangivelser på sidan) Skål Varmt vatten SPÄDE FKT Elie Metchnikoff fick 1908 års nobelpris för sin upptäckt av probiotika. Han var övertygad om att de bulgariska bönderna levde längre än andra tack vare mikroorganismerna i den syrade mjölk som de drack! De här mikroorganismerna identifierades senare som Lactobacillus bulgaricus. Tillgängliga webbresurser En demonstration av den här övningen. Ett alternativt sätt att göra yoghurt. Mikroorganismer är encelliga organismer. De flesta är nyttiga, men det finns också en del mikroorganismer som kan orsaka sjukdomar. Ett av de områden där man verkligen har nytta av mikroorganismer är livsmedelsindustrin. Ost, bröd, yoghurt, choklad, vinäger och alkohol är olika exempel på produkter som framställs med hjälp av mikroorganismernas tillväxt. De mikroorganismer som används orsakar en kemisk förändring som kallas jäsning en process då mikroorganismerna bryter ner komplexa sockerstrukturer till enkla föreningar som koldioxid och alkohol. Jäsningen får produkten att förändras från ett livsmedel till ett annat. är bakterierna Streptococcus thermophilous eller Lactobacillus bulgaricus tillsätts till mjölk förbrukar de sockerarter under tillväxten och förvandlar mjölken till yoghurt. I jästa mjölkprodukter produceras det så mycket syra att endast ett fåtal potentiellt skadliga mikroorganismer kan överleva där. Lactobacillus brukar anses vara en bra eller snäll bakterie. Snälla bakterier som hjälper till med matsmältningen brukar kallas probiotiska bakterier. Probiotika betyder för livet. Sådana bakterier finns i yoghurt och olika probiotiska drycker. Jäst, Saccharomyces cerevisiae, används för att framställa bröd och degprodukter genom jäsning. För att jästen ska växa och föröka sig behöver den ha rätt förutsättningar: fukt, föda (i form av socker eller stärkelse) och värme (20 30 C är bäst). är jästen jäser avger den gaser som stannar kvar i degen och degklumpen blir större. Förberedelser 1. Gör en kopia av SW 1 och SH 1 till varje elev. 2. Köp mjöl, socker och torrjäst. 3. Innan du sätter i gång med övningen ska du göra en flytande jästlösning enligt anvisningarna på förpackningen. Tillvägagångssättet kan variera beroende på tillverkare. Om du gör jästlösningen alltför långt i förväg kommer jästen att börja jäsa. Obs! Gör jästlösningen med vatten och torrjäst enligt beskrivningen. Tillsätt ITE socker förrän detta anges i huvudövningen. lternativt förslag Om du inte har några mätglas kan du i stället använda höga glas och markera startnivån samt nivån vid de olika tidpunkterna på utsidan av glaset. Sedan är det bara att mäta hur långt det är mellan varje streck. 20

21 1.2 Mikroorganismer yttiga mikrober Inledning 1. Börja lektionen med att förklara att mikroorganismer kan vara både skadliga och nyttiga för vår hälsa. Fråga klassen vad de känner till om nyttiga eller snälla bakterier. Många barn har säkert redan hört talas om probiotiska bakterier i yoghurt. 2. Förklara att mikroorganismer bidrar till att bryta ner döda växter och djur, att de hjälper människor och djur med matsmältningen och kan förvandla mjölk till yoghurt, ost och smör. 3. Berätta att brödet jäser tack vare svampar som vi kallar jäst. Jästen äter upp det socker som finns i ett livsmedel och bildar syror. Dessa syror förändrar det ursprungliga livsmedlets smak, lukt och form. 4. Berätta för klassen att under den här övningen kommer de att få se hur man kan använda nyttiga mikroorganismer för att få bröd att jäsa. Huvudövning 1. Den här övningen passar för grupper på 2 5 elever. 2. Berätta för eleverna att brödet jäser tack vare den svamp som finns i jästen. Jäst får bröd att jäsa genom en process som kallas jäsning. 3. Ge klassen eller de olika grupperna receptet för jästtävlingen (SH 1). Receptet finns också på vår webbplats om du vill använda det på vita tavlan. 4. Låt eleverna genomföra övningen i grupp. är eleverna har följt receptet får de skriva ner vad de iakttar på sina arbetsblad (SW 1). 5. Kan klassen förklara varför lösningen med jäst och socker rörde sig fortare än den lösning som bara innehöll jäst? Jäsningen gick fortare när det fanns socker med i lösningen. Helklass 1. Kontrollera att eleverna har förstått med hjälp av följande frågor: a. Vad är det för process som får jästblandningen att resa sig? Jästen växer och använder socker för att få energi. Då bildas det gasbubblor som får degen att resa sig. b. Vad skulle ha hänt om det inte fanns någon levande jäst i blandningen? Ingenting. Det är den växande jästen som bryter ner sockret och får degen att höja sig. c. Varför skulle blandningen vara i en skål med varmt vatten? Det flesta mikroorganismer växer helst vid 37 o C och förökar sig snabbare om de får växa i denna temperatur. Ju snabbare mikroorganismerna växer, desto mer kommer sockret att brytas ner och desto fortare höjer sig jästen i glaset. d. Vilka andra livsmedelsprodukter tillverkas med hjälp av bakterier eller svamp? Ost, bröd, vin, öl, filmjölk. Fördjupningsövning Varje elev får i uppgift att gå hem och se efter i sina kök om det finns något livsmedel som de tror innehåller mikroorganismer. De ska också fundera över om det här livsmedlet bör förvaras i ett köks- eller kylskåp för att fördröja tillväxten av dåliga 21 mikroorganismer som kan finnas där.

22 Märk en plastmugg med och en med B Häll upp 4 dessertskedar mjöl i varje mugg Tillsätt jästlösning i plastmugg konsistensen ska vara ungefär som tjock milkshake. Tillsätt jäst- och sockerlösning i plastmugg B konsistensen ska vara ungefär som tjock milkshake. Häll upp innehållet från mugg i mätglas så att det når upp till ca 30 ml. Häll upp innehållet från mugg B i mätglas B så att det når upp till ca 30 ml. otera den exakta nivån för degmassan. Ställ båda mätglasen i en skål med varmt vatten. Mät degnivån var 5:e minut under en halvtimme. 22

23 1. Följ anvisningarna i receptet för jästtävlingen. Tid EBRT JÄST Förändring av Degvolym degvolym/ml JÄST OCH SOCKER Förändring av Degvolym degvolym/ml Visste du att...? En vuxen har i genomsnitt ca 2 kg snälla mikroorganismer i magen det är lika mycket som en stor påse socker! 1. Vad var det som gjorde att degen jäste i mätglaset? 2. Vad kallas den här processen? 3. Varför höjde sig degen i mätglas B snabbare än i mätglas? Spännande fakta I en människas mage finns det biljontals snälla bakterier. 4. Vilka andra livsmedelsprodukter uppstår genom att bakterier eller svamp växer och förändrar olika ämnen? 23

24 24

25 Beräknad undervisningstid 50 minuter I avsnitt 1.3 Skadliga mikrober får eleverna en introduktion till olika hälsoproblem som kan orsakas av skadliga mikroorganismer. Eleverna uppmanas diskutera i klassen om hur det kommer sig att vissa mikroorganismer kan vara skadliga och vad man själv kan göra för att inte bli sjuk. Här tar vi också upp att alla sjukdomar inte orsakas av mikroorganismer. Ordpussel och korsord i fördjupningsövningen gör det lättare att komma ihåg de ord som har att göra med skadliga mikroorganismer och sjukdomar. Inlärningsresultat lla elever kommer att känna till att mikroorganismer ibland kan göra oss sjuka. 25

26 1.3 Mikroorganismer Skadliga mikrober yckelord bakterier dermatofyter flora hygien infekterad infektionssjukdomar kolonisera patogen svamp toxin virus Material som krävs Per elev Kopia av SW 1 Kopia av SW 2 Per klass/grupp Kopia av SH 1 Kopia av SH 2 Tillgängliga webbresurser Bilder av mikroorganismer finns i avsnitt 1.1. SH 1 och SH 2 finns i PowerPoint-format. Bakgrund En del mikroorganismer kan vara skadliga för människor och orsaka sjukdomar: influensaviruset kan ge influensa, Campylobacter-bakterier kan orsaka matförgiftning och dermatofyter som Trichophyton-svampen kan ge sjukdomar som fotsvamp och ringorm. Sådana mikroorganismer kallas patogener. Varje mikroorganism kan göra oss sjuka på olika sätt. är skadliga bakterier förökar sig i vår kropp kan de producera skadliga ämnen som kallas toxiner. De kan göra att vi känner oss sjuka eller i värsta fall skada vävnader och organ. Virus fungerar som parasiter. är de kommer in i kroppen behöver de en värdcell för att överleva. Inne i cellen förökar de sig och när de har växt klart spricker de och förstör samtidigt värdcellen. Svamp brukar inte döda sin värd. Dermatofyter växer eller koloniserar helst under huden. är de får i sig föda genererar de produkter som orsakar svullnad och klåda. Om en person har fått i sig skadliga mikroorganismer som orsakar sjukdomar säger man att han eller hon är infekterad. Många skadliga mikroorganismer kan överföras från en person till en annan på flera olika sätt genom luft, beröring, vatten, mat, aerosoler, djur osv. Sjukdomar som orsakas av sådana mikroorganismer kallas för infektionssjukdomar. I många fall motverkar också vår vanliga kroppsflora (mikroorganismer) att skadliga mikroorganismer börjar växa, antingen genom att de koloniserar området så att det inte finns något utrymme för de skadliga mikroorganismerna att växa eller också genom att förändra miljön, dvs. den normala floran i magen. Detta håller oss friska eftersom det förhindrar att skadliga bakterier som Clostridium difficile förökar sig. är vår normala kroppsflora försämras kan Clostridium difficile växa och orsaka diarré. I mycket allvarliga fall kan tarmen perforeras (genom sprickor eller hål). Förberedelser 1. Gör en kopia av SW 1 och SW 2 till varje elev. 2. Ladda ner SH 1 och SH 2 från webbplatsen eller kopiera dessa blad till klassen. 26

27 1.3 Mikroorganismer Skadliga mikrober Inledning 1. Börja lektionen med att förklara att mikroorganismer ibland kan vara skadliga för människor. Fråga dem om de vet vad det är som gör dem sjuka. Se hur många olika ord de kan för olika mikroorganismer baciller, virus osv. 2. Förklara för klassen att mikrober är ett annat ord för mikroorganismer. Gå igenom olika mikroorganismer med klassen och vilka olika sjukdomar de kan ge. I avsnitt 1.1 på webbplatsen finns det bilder av mikroorganismer som kan göra det lättare för eleverna att skapa sig en bild av hur sådana här skadliga mikroorganismer ser ut. 3. Förklara för klassen att mikroorganismer har anpassat sig så att de ska kunna leva överallt: i våra klassrum, bostäder och sovrum, över hela vår kropp och att de dessutom kan växa på mat! 4. Berätta att när skadliga mikroorganismer orsakar sjukdomar som lätt sprids från en person till en annan kallas det infektionssjukdomar eftersom de kan orsaka en infektion. Huvudövning 1. Den här övningen passar bäst som klassdiskussion följt av en övning där eleverna får arbeta en och en. 2. Visa klassen de olika bildscenarierna (1 6) i lärardelen SH 1 och SH 2. Stödpapperen kan visas för klassen på olika sätt: du kan ta en kopia till varje elev, skriva ut bilderna på OH-film eller visa upp dem på vita tavlan från webbplatsen e-bug (www.e-bug.eu). 3. För varje scenario frågar du klassen om de tror att det är en mikroorganism som har gjort my eller Harry sjuk. Återge de berättelser som förklaras på TS 3. Fortsätt diskussionen genom att fråga om någon av klassen har råkat ut för samma sak som my och Harry och vilken behandling de i så fall fick. 4. tt tänka på: Det finns övningar som behandlar handtvätt, andnings- och livsmedelshygien längre fram i e-bug-materialet och där behandlar vi dessa ämnen mer ingående. 5. Om du hinner kan du ge klassen en kopia av SW 1 och SW 2. Ordpusslet och korsorden innehåller en lista över ord som har att göra med skadliga mikroorganismer och sjukdomar. De kan användas för att förstärka inlärningen av den här lektionen. Helklass 1. Kontrollera att eleverna har förstått med hjälp av följande frågor: a. Vad är det som orsakar en infektion? En infektion är det som händer när skadliga mikroorganismer kommer in i kroppen och gör en sjuk. b. Beror det alltid på skadliga mikroorganismer när man har ont i halsen? Ont i halsen beror inte alltid på skadliga mikroorganismer. Ibland kan hostande också få halsen att bli röd och irriterad. c. Orsakas alla sjukdomar av mikroorganismer? ej, sjukdomar som astma och hösnuva orsakas inte av mikroorganismer. d. Kan du komma på några infektioner som orsakas av skadliga mikroorganismer? Fotsvamp, influensa, mässling. 27

28 1.3 Mikroorganismer Skadliga mikrober my tycker om att hålla händer och naglar rena. Om vi tittar riktigt noga på mys händer kan vi se att de är täckta med massor av små mikroorganismer. Det här är bra mikroorganismer som lever på vår hud och hjälper oss att hålla oss friska. Harry är alltid ute och spelar fotboll och har kul med sina kompisar, men det här med att tvätta händerna är inte hans grej. Om vi tittar riktigt noga på Harrys händer kan vi se att de också är täckta av massor av små mikroorganismer. Men en del av dem är skadliga och skulle kunna göra honom väldigt sjuk om han fick dem i sig. my mår inte så bra, hon har väldigt ont i halsen. Ibland kan halsont bero på att man har hosta och snuva. Det kan få halsen att svullna och göra ont. my får se till att dricka mycket vätska och ta smärtstillande medel. Ibland kan halsont också orsakas av bakterier (t.ex. Streptococcus) och virus. Tror du att det är mikroorganismer som har gjort Harry sjuk här? Svaret är nej, Harry har en sjukdom som heter astma och det gör att han lätt tappar andan. stma är en lung- och luftvägssjukdom som inte orsakas av mikroorganismer. Man får inte glömma att alla sjukdomar inte orsakas av mikroorganismer. Vad tror du att Harry har råkat ut för här på bilden? Stackars Harry har varit på grillfest och ätit kyckling som inte var ordentligt tillagad. u har han blivit matförgiftad av Campylobacter. Det finns många mikroorganismer i kött och även om de inte är skadliga för djuren kan de göra oss väldigt sjuka! Det är viktigt att maten blir ordentligt tillagad så att man tar död på eventuella skadliga mikroorganismer. my spelar tennis och hennes fötter är svettiga och luktar illa. Hon har alltid brått så hon hinner varken tvätta eller torka fötterna ordentligt. Hennes fötter luktar och huden mellan tårna kliar och är svullen. Det beror på att en svamp som heter dermatofyter trivs mellan tårna, särskilt om där är fuktigt! De orsakar en sjukdom som heter fotsvamp. Den får tårna att svullna upp, huden mellan tårna spricker, det kliar VÄLDIGT mycket och ibland luktar det också! 28

29 29 VÅGRÄTT 1. Jag kittlar dig i halsen när du är förkyld så att du sprider mikroorganismer. 4. Jag är en virussjukdom som ger dig svullna röda utslag över hela kroppen. 6. Jag är en del av kroppen och sprider mikroorganismer från en person till en annan. Om du tvättar mig blir du av med mig (2 ord). 7. Jag är en virussjukdom som gör att du känner dig varm och svettig. 9. Du får mig om du inte tillagar kött ordentligt eller tvättar händerna när du har tagit i rått kött. 12. Jag är en allergi som inte orsakas av mikroorganismer. Jag gör att du får svårt att andas och behöver använda inhalator! 13. Jag är ett annat ord för ont i huvudet. LODRÄTT 2. Jag ger dig svullna och kliande ögon. Jag orsakas inte av en mikroorganism. Jag orsakas av blomsterpollen. 3. Så känner du dig när din kropp kämpar emot en infektion. 5. Jag är en svampinfektion på fötterna. Jag får dina tår att klia. Jag sprids om du inte tvättar och torkar dina fötter ordentligt! 8. Tonåringar har mig ofta i ansiktet. Jag orsakas av mikroorganismer i huden. 10. Skadliga mikroorganismer i magen kan ibland orsaka detta. Om du inte tvättar händerna när du har varit på toaletten kan det spridas till andra på skolan. 11. Se upp! Skadliga mikroorganismer i magen kan ibland överrumpla dig och resultera i detta. T K G E C U E V E S S H O F S K L R Ä V D U V U H S R G I L S S Ä M P O I T O P S E U L F I Q G I G T I G R I U Y T R H F H D I E B T V C X Z I L J I E E O S D I D M Y E G T M S T Z M G T K K K L G R R G V D I U Ä S I S Ä R H B Ö O C U M U O M H V R S Ö G F D D H O T H P S M B K V F T T M H T S S S H D Ö D F L E Y K W Ö T S O L H K J M H B M U L F H G M O F F P D M S V S T T O O o F T R E C F F O M T F Ö R G I F T I G H O S T S Ö V S M U T S I G H D E R M I U P V R H U V U D V Ä R K C E R Ä E K I F L U E S I Ö M Ä S S L I G S T M I R G

30 30

31 31

32 Klarar du att hitta alla ord som har att göra med skadliga mikroorganismer i ordpusslet här nedanför? Kom ihåg att orden kan dölja sig vågrätt (från vänster till höger), lodrätt (uppifrån och ner) eller diagonalt (från uppe till vänster till nere till höger). F C E R T F O T S V M P F F O M G H F L U M B H M J K H O S T Ö I K Y E F F D Ö D H S S S T H M T T F K B M S P H T O H D D F G Ö R V H M O U M U C O Ö B R Ä S I S Ä U I D V G R R G K K T G M Z T S M T G Y M D I D S O E E I J L I Z X C V T B E I D H F H R T Y U I R G I T G I G Q W I L U E S P O T I O P M Ä S S L I G R S H U V U D V Ä R K S F O H S S E V E C E G K T HOST HÖSUV FOTSVMP FÖRKYLIG STM SÖMIG MTFÖRGIFTIG CE MÄSSLIG SMUTSIG HÄDER IFLUES KRÄKIGR HUVUDVÄRK 32

33 33 VÅGRÄTT 4. Jag kittlar dig i halsen när du är förkyld så att du sprider mikroorganismer. 6. Jag är en virussjukdom som ger dig svullna röda utslag över hela kroppen. 9. Jag är en del av kroppen och sprider mikroorganismer från en person till en annan. Om du tvättar mig blir du av med mig (2 ord). 10. Jag är en virussjukdom som gör att du känner dig varm och svettig. 12. Du får mig om du inte tillagar kött ordentligt eller tvättar händerna när du har tagit i rått kött. 14. Jag är en allergi som inte orsakas av mikroorganismer. Jag gör att du får svårt att andas och behöver använda inhalator! 15. Jag är ett annat ord för ont i huvudet. LODRÄTT 5. Jag ger dig svullna och kliande ögon. Jag orsakas inte av en mikroorganism. Jag orsakas av blomsterpollen. 6. Så känner du dig när din kropp kämpar emot en infektion. 7. Jag är en svampinfektion på fötterna. Jag får dina tår att klia. Jag sprids om du inte tvättar och torkar dina fötter ordentligt! 11. Tonåringar har mig ofta i ansiktet. Jag orsakas av mikroorganismer i huden. 13. Skadliga mikroorganismer i magen kan ibland orsaka detta. Om du inte tvättar händerna när du har varit på toaletten kan det spridas till andra på skolan. 14. Se upp! Skadliga mikroorganismer i magen kan ibland överrumpla dig och resultera i detta. T K G E C U E V E S S H O F S K L R Ä V D U V U H S R G I L S S Ä M P O I T O P S E U L F I Q G I G T I G R I U Y T R H F H D I E B T V C X Z I L J I E E O S D I D M Y E G T M S T Z M G T K K K L G R R G V D I U Ä S I S Ä R H B Ö O C U M U O M H V R S Ö G F D D H O T H P S M B K V F T T M H T S S S H D Ö D F L E Y K W Ö T S O L H K J M H B M U L F H G M O F F P D M S V S T T O O o F T R E C F 5 9,

34 Beräknad undervisningstid 50 minuter I avsnittet om infektionsspridning vill vi lära eleverna hur dålig hand- och andningshygien liksom felaktig livsmedelshantering kan leda till att mikroorganismer och sjukdomar sprids. I avsnitt 2.1 Handhygien får eleverna utföra ett experiment och se hur mikroorganismer kan spridas från en person till en annan med en enkel handskakning. De måste också bestämma hur man tvättar händerna på bästa sätt. Inlärningsresultat lla elever kommer att förstå att infektioner kan spridas genom smutsiga händer, kommer att känna till att handtvätt kan förhindra att infektioner sprids. 34

35 2.1 Infektionsspridning Handhygien yckelord antibakteriell tvål hygien infektion smittbärande smittsam överföring Material som krävs Per elev Kopia av SW 1 Kopia av SW 2 Per grupp Kopia av SH 1 Skål Handtvål Pappershanddukar Kallt eller varmt vatten Oljebaserad glittergel och UV-lampa eller matolja och kanel Bakgrund Skolor är rena paradiset för skadliga mikroorganismer och de sprider sig snabbt mellan barnen vid kroppskontakt. tt tvätta händerna är ett av de bästa sätten att STOPP skadliga mikroorganismer från att spridas och förhindra att vi blir sjuka. Händerna avger helt naturligt ett oljigt sekret som håller huden fuktig och gör så att den inte blir för torr. Men det här är också ett bra ställe för mikroorganismer att växa och föröka sig. Det oljiga skiktet gör att mikroorganismer fastnar i huden. Våra händer är helt naturligt täckta av våra nyttiga bakterier oftast är det nyttiga Staphylococcus. Genom att tvätta händerna regelbundet blir vi av med andra mikroorganismer som vi har fått från omgivningen (t.ex. från hemmet, skolan, trädgården, husdjur och andra djur eller mat). En del av dessa mikroorganismer kan göra oss sjuka om vi råkar äta eller andas in dem. är man tvättar händerna med vatten även om det bara är kallvatten försvinner den synliga smutsen. Men för att sönderdela händernas oljiga skikt där mikroorganismerna finns behövs det tvål också. Händerna bör tvättas: - är du hanterar mat innan, under tiden och efteråt. - är du har varit på toaletten. - är du har varit i närheten av djur eller djurbajs. - är du hostar, nyser eller snyter dig. - är du är sjuk eller har varit i närheten av sjuka. Hälsa och säkerhet Om du använder kanel i stället för glittergel, bör du tänka på barn med känslig hud. Se till att de första eleverna i kedjan inte har någon tvålallergi eller känslig hud. Tillgängliga Webbresurser En demonstration av den här övningen. En affisch som visar vilken metod som rekommenderas för att tvätta händerna. Förberedelser 4. Gör en kopia av SW 1 och SW 2 till varje elev. 5. Gör en kopia av SH 1 för varje grupp. 6. Sätt fyra bord intill varandra och ställ i ordning dem på följande sätt: a. Bord 1: En skylt där det står Ingen handtvätt. b. Bord 2: En skål med kallt vatten, pappershanddukar och en skylt där det står Tvätta med kallt vatten. c. Bord 3: En skål med varmt vatten, pappershanddukar och en skylt där det står Tvätta med varmt vatten. d. Bord 4: En skål med varmt vatten, handtvål, pappershanddukar och en skylt där det står Tvätta med varmt vatten och handtvål. lternativt förslag Om du inte har tillgång till glittergel och en UV-lampa, kan du säga till den första eleven i kedjan att täcka händerna med matolja eller någon liknande ofarlig olja och pudra eller täcka över med kanel eller glitter. 35

36 2.1 Infektionsspridning Handhygien Inledning 1. Börja lektionen med att fråga hur många som har tvättat händerna i dag. Fråga eleverna varför de har tvättat händerna (för att tvätta bort mikroorganismer som kan finnas på händerna) och vad som skulle hända om de inte tvättade bort mikroorganismerna (de skulle kunna bli sjuka om de får i sig eller andas in skadliga mikroorganismer från sina smutsiga händer). 2. Berätta för eleverna att vi använder våra händer varje dag och att de får med sig miljontals av mikroorganismer varje dag. Även om många av dem är ofarliga, finns det vissa som skulle kunna vara skadliga. Förklara att vi sprider våra mikroorganismer till våra vänner och andra människor i vår närhet när vi rör vid varandra. Därför är det viktigt att man tvättar händerna. 3. Förklara att eleverna ska göra en övning som visar hur man tvättar händerna på bästa sätt för att få bort eventuella skadliga mikroorganismer som kan finnas på händerna. Huvudövning 1. Dela in klassen i fyra lika stora grupper. 2. Säg till eleverna i varje grupp att ställa sig på ett led och dela upp grupperna enligt följande. a. Ingen handtvätt b. Handtvätt i kallt vatten c. Handtvätt i varmt vatten d. Handtvätt i varmt vatten med tvål 3. Sätt en ögonbindel på den person som står längst fram i varje led och täck deras händer med glittergel. Ögonbindeln gör att de inte tvättar händerna noggrannare än vanligt. Säg till den person som står längst fram i varje led att tvätta händerna enligt gruppens anvisningar. 4. är de är klara ska de ta av sig ögonbindeln och skaka hand med personen bakom. Det är viktigt att de skakar hand ordentligt med varandra. Därefter skakar den andra personen hand med den tredje personen osv. tills alla i gruppen har skakat hand med den person som står framför dem. 5. är de är klara med detta släcker du belysningen och lyser med UV-lampan över alla händer. Börja med grupp. 6. Säg till eleverna att de ska fylla i sina svarsformulär (SW 1 och SW 2). Helklass 1. Diskutera resultaten med eleverna. Vilka resultat överraskade dem mest? Förklara att tvålen tar bort hudens olja och att det är där mikroorganismerna normalt fastnar och döljer sig. 2. Diskutera var mikroorganismerna på deras händer kan ha kommit från. Var noga med att framhålla för eleverna att alla mikroorganismer som de har på händerna inte är skadliga det kan finnas nyttiga mikroorganismer där också! 3. Säg till eleverna att det också är viktigt att tvätta händerna ordentligt. Berätta att bakterier gärna gömmer sig mellan fingrarna och under naglarna! Det är viktigt att känna till både ÄR och HUR man ska tvätta händerna ordentligt för att förhindra att man sprider mikroorganismer och eventuella sjukdomar. Det är inte alltid lätt att tvätta händerna på en skola, men en lösning kan vara att nysa i ärmen. 36

37 37

38 Mycket smutsig Smutsig Lite smutsig Ren Följ anvisningarna här nedanför och skriv ner dina resultat i rutan när ni är klara. Hur långt har egentligen mikroorganismerna spridits? Hur tvättar man händerna på bästa sätt om man vill få mikroorganismer att försvinna? Efter att ha tvättat (eller inte tvättat) händerna och skakat hand Elev 1 Elev 2 Elev 3 Elev 4 Elev 5 Ingen tvätt (kontroll) Kallt vatten Varmt vatten Varmt vatten och tvål 1. På nästa sida kan du markera var du såg mikroorganismer när ni hade tvättat händer och skakat hand (endast för din grupp). 2. Metod (ingen kontroll) som fick högsta antalet mikroorganismer att försvinna från person nr 1: Kallt vatten Varmt vatten Varmt vatten och tvål 3. Metod (ingen kontroll) som fick lägsta antalet mikroorganismer att försvinna från person nr 1: Kallt vatten Varmt vatten Varmt vatten och tvål 4. Den handtvättsmetod som spred högsta antalet mikroorganismer i kedjan var: Kallt vatten Varmt vatten Varmt vatten och tvål 5. Den handtvättsmetod som spred lägsta antalet mikroorganismer i kedjan var: Kallt vatten Varmt vatten Varmt vatten och tvål 6. Rita ett diagram över hur långt mikroorganismerna spred sig för alla fyra grupper (inklusive kontroll). 5. Vilken är den bästa metoden för att få bort mikroorganismer från händerna? 6. Vilken skillnad gör det att använda tvål? 3. är bör man tvätta händerna? 38 Spännande fakta 90 procent av handens mikroorganismer sitter under naglarna!

39 Här kan du markera var du såg mikroorganismer när ni hade tvättat händer och skakat hand. 39

40 40

41 Beräknad undervisningstid 50 minuter I avsnittet om infektionsspridning vill vi lära eleverna hur dålig hand- och andningshygien liksom felaktig livsmedelshantering kan leda till att mikroorganismer och sjukdomar sprids. I avsnitt 2.2 ndningshygien får eleverna se hur långt mikroorganismer far iväg vid varje nysning genom att delta i en rolig, storskalig övning. Genom flera olika experiment får eleverna lära sig att infektionsspridning förhindras om man håller för munnen med en näsduk när man hostar och nyser. Inlärningsresultat lla elever kommer att lära sig att infektioner kan spridas när man hostar och nyser, kommer att förstå att infektionsspridning kan förhindras om man håller för munnen när man hostar eller nyser. Särskilt intresserade elever kommer att känna till att även om man hostar eller nyser i handen kan infektioner fortfarande spridas. 41

42 2.1 Infektionsspridning ndningshygien yckelord experiment prognos resultat smittbärande symtom överföring Material som krävs Per elev En kopia av SW 1 Per grupp En nysningsbana Flaska med blå nysspray Flaska med röd nysspray Flaska med grön nysspray Måttband Modell av en hand eller en engångshandske Stor näsduk Hälsa och säkerhet Eleverna kan behöva ha förkläden och handskar på sig. Se till att karamellfärgen är ordentligt utspädd. Kontrollera att alla sprayflaskor har rengjorts och sköljts ordentligt före användning. Eleverna kan behöva bära skyddsglasögon. Bakgrund Infektioner sprids oftast genom aerosoler, dvs. genom hosta och nysningar. De kan också spridas på ett mer direkt sätt, t.ex. genom mänsklig kontakt (beröring, kyssar, smutsiga händer, gemensam tandborste eller mugg) och smittad föda. I skolan brukar förkylningar och influensa vara de allra vanligaste sjukdomarna och de är kanske också allra mest smittsamma. Förkylningar och influensa orsakas av virus och kan därför inte botas med antibiotika. Det som brukar rekommenderas är att man vilar i sängen och dricker mycket vätska. Om symtomen inte ger med sig får du gå till doktorn. Typiska symtom för förkylning och influensa är huvudvärk, halsont och feber. är man är förkyld får man snuva också! Halsont i samband med förkylningar och influensa beror ofta på att det finns virus i halsen som gör att den känns sträv. är man andas in genom munnen känns halsen torr och det gör ont när man hela tiden hostar. ysningar är ett sätt för kroppen att försöka bli av med skadliga mikroorganismer och dammkorn som vi kan ha andats in. De skadliga mikroorganismerna och dammkornen fastnar i näshåren och kittlar i näsan. äsan sänder ett budskap till hjärnan, som sedan sänder ett budskap tillbaka till näsan, munnen, lungorna och bröstkorgen och talar om att de ska blåsa bort det som irriterar. Om du bär på en förkylning eller influensa, far miljontals med viruspartiklar ut och förorenar ytan där de landar, t.ex. maten eller händerna. Förberedelser 1. Gör en nysningsbana genom att ställa 3 4 bord i rad med ett lodrätt bakstycke och täcka över dem med vitt papper (grundtapet är ett billigt alternativ) som på bilden. 2. Fyll en sprayflaska per grupp med vatten och karamellfärg. Låt varje grupp ha en egen färg då blir övningen mer spännande för eleverna. 3. Klipp ut en stor hand i papp för varje grupp med ett längre armparti som går att hålla i eller låt en elev sätta på sig en engångshandske på ena handen. 4. Gör en stor näsduk av en bit hushållspapper. Tillgängliga webbresurser En demonstration av den här övningen. 42

43 2.2 Infektionsspridning ndningshygien Inledning 1. Börja lektionen med att berätta att eleverna ska få lära sig hur skadliga mikroorganismer kan överföras från en person till en annan genom nysningar och hosta. Fråga eleverna vad de tror att folk menar när de säger Du gav mig din förkylning. eller Jag fick influensa av dig. 2. Förklara att många sjukdomar är luftburna och sprids med hjälp av väldigt små droppar av slem och vatten som människor hostar eller nyser ut i luften. Berätta att det finns många olika sjukdomar som sprids på det här sättet: allt från vanliga sjukdomar som förkylning och influensa till mer sällsynta och allvarliga infektioner som hjärnhinneinflammation eller tuberkulos, som kan göra att man blir väldigt sjuk. I avsnitt 1.1 på webbplatsen finns det bilder av mikroorganismer som kan hjälpa eleverna att skapa sig en bild av hur sådana här skadliga mikroorganismer ser ut. 3. Fortsätt att prata om förkylning och influensa och förklara att de orsakas av virus och inte av bakterier. Förklara att det är väldigt viktigt för allas hälsa att man håller för näsa och mun med en näsduk när man hostar och nyser. Ibland förekommer det stora utbrott av influensa när tusentals människor i ett land får infektionen. 4. Fråga eleverna om de kommer ihåg när de senast var förkylda eller hade influensa. Be dem att skriva ner namnen på alla de känner som varit förkylda eller haft influensa samtidigt. Fråga om de minns vem som först fick symtomen. Tror de att de kan fått förkylningen eller influensan från någon av dessa personer? Huvudövning 1. Dela upp klassen i grupper om 4 5 elever. 2. Varje grupp ska ha en nysningsbana, en nysflaska, ett måttband eller en linjal, en jättehand eller en handske och en stor näsduk. Ge varje elev SW 1. Se till att de har läst och förstått anvisningarna innan de börjar med övningen. 3. För att demonstrera hur långt en nysning och dess mikroorganismer kommer ska eleverna i varje grupp i tur och ordning hålla i flaskan i ena änden av nysningsbanan och simulera en nysning genom att trycka en gång på spraymekanismen över papperet. Innan eleverna nyser (dvs. trycker på spraymekanismen) ska de själva gissa hur långt och brett nysningen kommer att komma och fylla i detta på sitt resultatblad (SW 1). Efter elevernas nysningar ska de mäta och notera hur långt och brett varje elevs nysning har kommit och fylla i resultaten på sitt resultatblad. 4. ästa steg är att se vad som händer när man sätter handen för munnen när man nyser. Då stannar mikroorganismerna kvar på händerna och kan spridas på allting som man rör vid. En elev i varje grupp får i uppdrag att vara nysare och en annan elev får hålla upp jättehanden eller sin egen hand med handske på ca 2 5 cm avstånd från sprayflaskan. Eleverna ska fylla i både sin egen gissning och de faktiska resultaten på resultatbladen. 5. Till slut vill vi se vad som händer när man håller för munnen med en näsduk när man nyser. Be en annan elev i varje grupp att vara nysare och säg till ytterligare en elev att hålla upp näsduken direkt framför sprayflaskans munstycke. Eleverna ska fylla i både sin egen gissning och de faktiska resultaten på SW 1 och rita ett diagram över resultaten. 43

44 2.2 Infektionsöverföring ndningshygien Helklass 1. Prata igenom resultaten med eleverna. Be dem att titta på sina händer. Då kan de se att de fortfarande har mikroorganismer i form av spray på händerna. 2. Visa dem att när de sätter handen mot papperet, med den sprayade handen nedåt, överförs mikroorganismerna till papperet. Förklara att när man nyser i handen kan mikroorganismer spridas till sådant som vi rör vid. Därför är det bättre att nysa i en näsduk och sedan kasta den och tvätta händerna så snart som möjligt. 3. Diskutera varför man brukar säga att det är bättre att nysa i armvecket. Som vi kunde se under den här övningen kan mikroorganismer fortfarande överföras från person till person genom beröring om vi håller för med handen när vi hostar och nyser. Det amerikanska smittskyddsinstitutet rekommenderar att om man inte har någon näsduk till hands kan man nysa i armvecket. Då är det mindre risk att man överför skadliga mikroorganismer till andra. Fördjupningsövning 1. Eleverna bör göra upp några enkla regler eller principer för hur man minskar spridningen av hosta, förkylning och influensa på skolan, till exempel: - Hosta och nysningar sprider sjukdomar. - Håll för en näsduk när du hostar och nyser. 2. Gör enkla, men effektiva affischer med dessa budskap som kan sättas upp på skolan eller i klassrummet. 44

45 Hur långt kom din nysning? Elev 1 Elev 2 Elev 3 Elev 4 Elev 5 ysning ysning med hand ysning med näsduk Längd (cm) Bredd (cm) Längd (cm) Bredd (cm) Längd (cm) Bredd (cm) Hand framför nysningen 1. Vad tror du skulle hända om du höll handen för munnen när du nös? 2. Vad hände? (Var hamnade din nysning och hur långt kom den?) äsduk framför nysningen 3. Vad tror du skulle hända om du höll en näsduk för munnen när du nös? 4. Vad hände? (Var hamnade din nysning och hur långt kom den?) 1. Vad kan hända om vi inte tvättar händerna när vi har nyst klart? 2. Vad ska vi göra med en näsduk när vi har nyst klart? 3. Vad är bäst för att förhindra infektionsspridning: att nysa i handen eller i en näsduk? Varför? 45

46 46

47 Beräknad undervisningstid 50 minuter I avsnittet om infektionsspridning vill vi lära eleverna hur dålig hand- och andningshygien liksom felaktig livsmedelshantering kan leda till att mikroorganismer och sjukdomar sprids. I avsnitt 2.3 Livsmedelshygien får eleverna lära sig hur lätt potentiellt skadliga mikroorganismer i rå mat kan överföras till människor. Här får eleverna vara kockar för klassen och låtsas tillaga en kycklingsmörgås. I den här övningen får eleverna bokstavligt talat se hur långt de har spridit de skadliga mikroorganismerna! Inlärningsresultat lla elever kommer att lära sig att vår mat innehåller mikroorganismer som kan överföras till människor, man kan döda skadliga mikroorganismer genom att tillaga maten ordentligt, bakterier förökar sig väldigt snabbt. Särskilt intresserade elever kommer att lära sig att kylning hindrar bara mikroorganismerna från att växa, det dödar dem inte. 47

48 2.3 Infektionsspridning Livsmedelshygien Bakgrund yckelord korssmitta mikroorganism patogen Material som krävs Per elev En kopia av SW 1 En kopia av SW 2 eller SW 3 Per grupp En kopia av SH 1 En kopia av SH 2 Glittergel eller glitterpulver UV-lampa Kycklingfiléer gjorda av modellera (ett recept finns i avsnitt 1.1) Kräppapper (grönt och rött) eller matleksaker av plast Papperstallrikar Plastknivar Område med ugn Hälsa och säkerhet Se till att barnen inte får i sig någon glittergel. Titta inte direkt in i UVljuset. Var försiktig med elever som kan ha känslig hud. lternativt förslag Fint glitter eller glittrig hårgelé kan användas som ett alternativ till glittergel. Det är viktigt att glittret lätt överförs från en källa till en annan. Man kan använda olikfärgat glitter som får motsvara olika typer av mikroorganismer. Kanel och olja kan också användas. Skadliga mikroorganismer i maten kan ge matförgiftning som kan vara farligt och leda till att man dör även om det är sällsynt. Symtomen på matförgiftning kan hålla i sig i flera dagar och omfattar magont, diarré, kräkningar, illamående och feber. Symtomen kan ofta komma plötsligt, men kan dyka upp flera dagar efter att man hade ätit den smittade maten. Ofta går symtomen över av sig själva. lla mikroorganismer i mat är inte skadliga. Här kommer några exempel på bra, dåliga och skadliga mikroorganismer. yttiga mikroorganismer kan användas för att framställa mat och dryck. Jäst som Saccharomyces cerevisiae används för att göra bröd och öl. Lactobacilli-bakterier används vid yoghurt- och osttillverkning. Skadliga mikroorganismer kan orsaka matförgiftning. I rått kött finns ofta bakterierna Salmonella, E. coli och Campylobacter som kan leda till diarréer och kräkningar och i vissa fall även till att man dör. Mikroorganismer som förstör mat brukar inte vara skadliga för människor. Ofta rör det sig om mögel eller bakterier, t.ex. svampen Rhizopus stolonifer som får bröd att mögla och bakterien Pseudomonas som kan göra så att bacon och annat kött får en grön missfärgning. Hur kan man förhindra matförgiftning och fördröja att maten förstörs? De flesta mikroorganismer som finns i mat växer bäst mellan 5 o C och 40 o C på ställen där det är varmt och fuktigt. Ofta trivs de inte när det är för varmt och dör om det är varmare än 70 o C. Vid kallare temperaturer, dvs. under 5 o C, förökar sig de flesta bakterier väldigt långsamt, om ens alls. En del bakterier dör, men andra överlever och kan börja föröka sig på nytt om det blir varmare igen. Det är därför man förvarar mat i kylskåpet och tillagar kött ordentligt innan man äter det. Ibland kan skadliga mikroorganismer i maten spridas till andra livsmedel via t.ex. händer eller köksredskap. Då kan man bli sjuk om man äter av dessa livsmedel. Detta kallas för korssmitta. Förberedelser 1. Gör en kopia av SW 1 och SW2 ELLER SW 3 till varje elev. 2. Gör en kycklingbröstfilé av modellera åt varje grupp och täck med glittergel eller glitterpulver. 3. Gör i ordning ett område med ugn/mikrovågsugn till varje grupp. Detta kan vara i form av en leksaksugn eller helt enkelt ett 4-ark som det står ugn på. 4. Klipp kräppapper i strimlor så att det ser ut som sallad och tomater eller 48 köp matleksaker av plast.

49 2.3 Infektionsspridning Livsmedelshygien Inledning 1. Förklara för eleverna att vissa mikroorganismer trivs där det är varmt och fuktigt, t.ex. inuti vår kropp, och när de hittar ett ställe där de trivs så växer de och förökar sig! Däremot trivs de inte där det är väldigt varmt eller kallt. Berätta för klassen att under den här lektionen ska de få se hur skadliga mikroorganismer kan komma in i kroppen genom maten vi äter! 2. Fråga eleverna om de vet varför vi lagar till maten eller förvarar den i kylskåp. Förklara att när man förvarar mat i kylskåp bromsar eller förhindrar man att mikroorganismerna växer, men de dör inte. Mikroorganismerna kommer att växa igen när de kommer ut från kylskåpet. Enda sättet att döda mikroorganismerna är att tillaga maten tills den är riktigt varm och helt genomkokt eller genomstekt. Det beror på att många skadliga mikroorganismer dör vid mycket höga temperaturer. 3. Prata med klassen om vilken mat som innehåller de skadligaste bakterierna. Visa klassen bilder av olika livsmedel (SH 1) och fråga dem vilka livsmedel de tror innehåller nyttiga/ofarliga bakterier och vilka som innehåller skadliga bakterier. Svar Frukt och grönsaker: yttiga/ofarliga det finns många mikroorganismer i jorden som hjälper grödorna att växa, men som inte är skadliga för människor. Mjölk: yttiga mikroorganismer färsk mjölk innehåller Lactobacillus-bakterier som hjälper till med matsmältningen. Yoghurt: yttiga mikroorganismer yoghurt innehåller också Lactobacillus-bakterier som hjälper till med matsmältningen. Bröd: yttiga/oskadliga mikroorganismer jästen Saccharomyces cerevisiae hjälper brödet att jäsa. Rå kyckling: Skadliga mikroorganismer rå kyckling kan innehålla Salmonella, E. coli eller Campylobacter-bakterier som kan ge människor matförgiftning. Rå korv: Skadliga mikroorganismer rått kött kan innehålla Salmonella eller E. coli-bakterier som kan ge människor matförgiftning. 4. Visa eleverna hur dessa livsmedel bör förvaras i kylskåpet, t.ex. kött längst ner i kylen. På finns ett webbspel för att hjälpa eleverna att komma ihåg de här sakerna. Huvudövning 1. Den här övningen passar för grupper på 2 3 elever. Berätta för eleverna att de här ska låtsas göra i ordning en kycklingsmörgås. Visa dem köksområdet. 2. Innan eleverna börjar med övningen, kan du fråga dem hur de tror att de ska göra i ordning kycklingsmörgåsen utifrån vad de har lärt sig i klassen. De kan vilja följa riktlinjerna i SH är de är klara med övningen frågar du varje grupp hur väl de har lyckats med att hålla köket rent. Förklara för eleverna att deras råa kyckling var täckt med en särskild gel som motsvarar de skadliga bakterierna. De har inte kunnat se denna gel eftersom de inte skulle kunna se de skadliga bakterierna om det var på riktigt. 4. Låt UV-lampan lysa över ett testområde med glittergel på handen, så att eleverna ser hur det fungerar. Gå sedan runt till de olika grupperna och se hur många skadliga bakterier de har spridit i sina kök och till maten som de ska äta. 5. Fråga studenterna vad de borde ha gjort för att de skadliga bakterierna inte skulle ha hamnat i smörgåsen eller i de tillagade ingredienserna, dvs. att tvätta händerna och köksbänkar när de har rört vid rå kyckling. 49

50 2.3 Infektionsspridning Livsmedelshygien Helklass 1. Ge eleverna stödpapper SW 1 att fylla i. 2. Kontrollera att eleverna har förstått med hjälp av följande frågor: a. Varför fanns det skadliga bakterier överallt i köket? Skadliga bakterier sprids överallt i köket genom elevernas händer eftersom de inte hade tvättat händerna sedan de rört vid det råa köttet. b. Varför är det viktigt att tvätta händerna före och efter tillagningen? Det kan finnas skadliga mikroorganismer på händerna och det finns väldigt många skadliga bakterier på det råa köttets yta. Många av dessa bakterier kan också orsaka matförgiftning. c. Hur kan vi förhindra att skadliga bakterier sprids? Det finns mycket man kan göra för att förhindra spridningen av skadliga mikroorganismer när man lagar mat. i. Tvätta händerna ofta, särskilt när man hanterat rått kött och innan man tar i livsmedel som kommer att ätas råa, t.ex. salladsgrönsaker. ii. nvänd separata skärbrädor för rått kött, tillagat kött, grönsaker, bröd osv. iii. nvänd separata knivar för rått och tillagat kött. d. Vad skulle hända om någon åt en smörgås med smittad kyckling? Den personen skulle sannolikt få matförgiftning. e. Varför brukar det inte finns några skadliga bakterier i tillagad kyckling? Vi tillagar kyckling ordentligt för att ta död på de eventuella skadliga bakterier som kan finnas där. Höga tillagningstemperaturer dödar skadliga bakterier. f. Varför förvarar vi mat i kylskåp? Det är ganska kallt inuti kylskåpet (4 o C). Vid kalla temperaturer, under 5 o C, förökar sig de flesta bakterier väldigt långsamt, om ens alls. En del bakterier dör, men andra överlever och kan börja föröka sig på nytt om det blir varmare igen. 3. Fråga eleverna om de blev förvånade över hur många olika saker de rörde vid i köket när de gjorde sin smörgås. Påminn dem om att om maten hade varit smittad skulle de ha spridit dessa skadliga mikroorganismer över hela köket. Fördjupningsövning 1. Den här övningen kan utföras individuellt eller i grupper om 2 4 elever. 2. Dela ut SW 3 till eleverna. 3. Eleverna ska räkna upp nio olika saker som den här gruppen gör och som visar att de inte är försiktiga när det gäller infektionsspridning. Motivera! 50

51 2.3 Infektionsspridning Livsmedelshygien Resultat Förklaring till resultaten 1. Rått kött bör förvaras längst ner i kylskåpet eller på ett fat så att blod och skadliga mikroorganismer inte droppar ner på andra saker i kylen och smittar dem. 2. ormal kylskåpstemperatur (2 5 o C) hindrar mikroorganismer från att växa och föröka sig. Om kylskåpsdörren får stå öppen blir det varmt inuti kylskåpet. Då kan mikroorganismer växa och föröka sig tills de är så många att det kan bli farligt. 3. är man slickar av skeden kan skadliga mikroorganismer spridas från munnen till maten eller också kan oönskade mikroorganismer i den färska maten hamna i munnen. 4. Om man håller för en näsduk när man hostar eller nyser förhindrar man att infektioner sprids. 5. Hår och slem på insidan av näsan fångar upp eventuella oönskade mikroorganismer som vi andas in. Det här snoret kan innehålla många skadliga mikroorganismer som kan spridas till maten eller andra människor genom våra händer. 6. I råa ägg kan det finnas skadliga bakterier som Salmonella, som kan ge en maginfektion om man får i sig dessa. 7. lla skärsår och utslag ska täckas över när man lagar mat, så att man förhindrar att mikroorganismer sprids från blodet till maten. 8. Pennan kan ha kommit i kontakt med skadliga mikroorganismer i rummet. är man har pennan i munnen kan dessa mikroorganismer spridas till munnen eller magen. 9. Flugor är kända för att föra skadliga mikroorganismer från källa till källa. Insekter kan sprida infektioner till vår mat. Om en fluga senast var och åt i soptunnan kan skadliga mikroorganismer fastna i flugans mun och överföras till vår mat när den landar där! 51

52 Vilka livsmedel innehåller nyttiga/ofarliga mikroorganismer och vilka innehåller skadliga mikroorganismer? Frukt och grönsaker Mjölk Yoghurt Bröd Kyckling 52 Korv

53 Skär kycklingen i mindre bitar och lägg bitarna på ett fat. Sätt in kycklingen i ugnen för att tillaga den. Skär sallad, tomater och gurka och börja göra i ordning smörgåsen. Gör i ordning brödet för smörgåsen. Ta ut kycklingen ur ugnen när den är klar.. Varva salladsingredienser och kyckling i olika skikt och servera på tallrikarna. lla sitter runt borden redo att börja äta. 53

54 Tvätta alltid händerna när du har hanterat rått kött. är jag hade gjort i ordning smörgåsen såg jag att det kunde finnas bakterier på följande ställen: På smörgåsen På kycklingen På arbetsytan På mina händer På andra ställen 1. Tänk dig att alla bakterier på din hand är blåmålade och att det blir ett blått märke så fort du rör vid något. 2. Gör en skiss över hur ditt kök ser ut i rutan här intill. Blåmarkera allting som du skulle röra för att göra en smörgås. 1. Vad kan hända om man inte tvättar händerna när man har rört vid rå kyckling? 2. Hur kan vi förhindra att mikroorganismerna i rå kyckling sprider sig till andra områden? 3. Vad skulle hända om någon åt smörgåsen med mikroorganismer i? 54

55 Kan du ringa in nio olika saker som eleverna i det här köket gör och som de inte bör göra? Motivera. 55

56 Kan du ringa in nio olika saker som eleverna i det här köket gör och som de inte bör göra? Motivera. 56

57 Beräknad undervisningstid 50 minuter vsnitt 3.1 handlar om hur sjukdomar kan förhindras genom kroppens eget naturliga försvar. Här finns en ingående presentation och animeringar som visar hur kroppen bekämpar skadliga mikroorganismer varje dag. Det här avsnittet ger de baskunskaper som krävs för de två sista avsnitten i materialet. Inlärningsresultat lla elever kommer att lära sig att den mänskliga kroppen har många naturliga försvarsmekanismer mot infektioner, vår kropp har framför allt tre olika försvarsmetoder, ibland behöver kroppen få hjälp med att bekämpa infektioner. 57

58 3.1 Infektionsförebyggande åtgärder Kroppens naturliga försvar Bakgrund yckelord antikroppar antigen fagocyter fagocytos immun inflammation patogen plasma vita blodkroppar Material som krävs Ladda ner presentationen från Per elev Kopia av SH 1 Tillgängliga webbresurser En PowerPointpresentation av SH 1 En animering som visar hur immunsystemet fungerar Kroppen är otroligt bra på att hålla oss friska. Den har framför allt tre olika försvarsmetoder: 1. Hindra patogener från att komma in i kroppen. Huden är den första försvarslinjen som hindrar många skadliga mikroorganismer från att komma in i kroppen. Sekretet (mucus) och de små håren (cilier) i näsan fångar mikroorganismer och hindrar dem från att komma in i lungorna. Tårarna i våra ögon producerar också enzymer som dödar bakterier (även om denna barriär visserligen är kemisk och inte fysisk). 2. Icke-specifika vita blodkroppar Detta är s.k. fagocyter och man säger att de är icke-specifika eftersom de försöker omsluta och döda allt som kommer i deras väg! De ger sig på främmande ämnen genom en process som kallas fagocytos. De utlöser också en inflammatorisk respons. Till det infekterade området strömmar då blod (vilket gör området rött och varmt) och plasma (vilket får området att svullna). Detta gör att rätt celler kommer till området och bekämpar infektionen. 3. Specifika vita blodkroppar Dessa vita blodkroppar är specifika eftersom de enbart är inriktade på mikroorganismer. lla angripande mikroorganismer har en unik molekyl på ytan som kallas antigen. är de vita blodkropparna stöter på ett antigen som de inte känner igen börjar de producera protein som kallas antikroppar. ntikropparna binder sedan antigenerna och markerar dem för att de ska förstöras av andra vita blodkroppar. ntikroppen kommer EDST att binda det specifika antigen som den har skapats för. De vita blodkropparna bildar snabbt antikroppar som flyter omkring i blodet för att binda sig till mikroorganismen eller patogenen som står för angreppet. är samtliga patogener har förstörts stannar antikropparna kvar i blodet och är redo att bekämpa sjukdomen om den skulle komma tillbaka. Detta leder till att kroppen minns sjukdomen och gör dig immun mot många sjukdomar som du redan har haft. Om patogenen angriper igen är kroppen redo och producerar snabbt antikroppar som är redo att gå till angrepp. Förberedelser 1. Gör en kopia av SH 1 till varje elev. 2. Ladda ner animeringen som visar hur immunsystemet fungerar från 58

59 Kroppens försvarssystem Det är inte alltid man behöver ta till läkemedel för att bekämpa infektioner. Visste du att din kropp gör stora insatser för att bekämpa skadliga mikroorganismer varje dag? Kroppen har tre olika försvarslinjer för att förhindra att mikroorganismer orsakar sjukdomar. Första försvarslinjen hindrar mikroorganismer från att komma in i kroppen 1. Huden Huden hindrar mikroorganismer från att komma in kroppen om man inte har fått ett skärsår eller annan skada. Men om huden skadas koagulerar blodet snabbt. Då bildas en sårskorpa som hindrar mikroorganismer från att komma in. 2. ndningssystemet Sekret och små hår i näsan hindrar mikroorganismerna från att komma in i lungorna. 3. Ögonen Tårar producerar enzymer, kemiska ämnen som dödar bakterier på ögats yta. ndra försvarslinjen icke-specifika vita blodkroppar 1. Vita blodkroppar som kallas fagocyter a. De brukar ge sig på allt främmande som kommer igenom den första försvarslinjen. b. De omsluter och äter upp mikroorganismer. c. Man brukar säga att de är icke-specifika eftersom de ger sig på LLT som är främmande för kroppen. d. De utlöser också svullnad och rodnad genom att i. öka blodflödet till området, ii. få vätska att strömma till det skadade området. Tredje försvarslinjen specifika vita blodkroppar 1. Vissa producerar antikroppar a. lla angripande celler har särskilda markörer på ytan, s.k. antigener. b. är specifika vita blodkroppar stöter på en främmande markör/antigen producerar de antikroppar som binder sig vid de angripande cellerna och markerar att de ska förstöras. Dessa antikroppar är EBRT inriktade på just dessa markörer/antigener. c. Så snart de vita blodkropparna vet vilka antikroppar de ska producera, skapas de väldigt fort. Dessa antikroppar i. börjar antingen omedelbart markera vilka angripande mikroorganismer som ska förstöras, ii. eller också stannar de kvar i kroppen när infektionen har försvunnit så att de kan bekämpa infektionen om den skulle komma tillbaka. Därför är kroppen immun mot nästan alla sjukdomar du redan har haft den minns hur man snabbt gör 59 antikroppar.

60 60

61 Beräknad undervisningstid 50 minuter I avsnitt 3.2 Vaccinationer undersöker vi hur vaccinet upptäcktes och vem som gjorde det. Här finns bl.a. en läsförståelseövning. Eleverna får ta del av historien om Edward Jenner och hur han upptäckte vaccinet. Detta kan antingen göras genom enskilda stödpapper till eleverna eller också kan läraren läsa upp texten för klassen. Övningar där eleverna får fylla i luckor och svara på frågor gör det lättare att komma ihåg huvudpunkterna i berättelsen. Genom fördjupningsövningen får eleverna återskapa historien om Edward Jenner och hans upptäckt av vaccinet i ett roligt rollspel. Inlärningsresultat lla elever kommer att lära sig att vaccin kan bidra till att förhindra en rad olika infektioner, däribland influensa. Särskilt intresserade elever kommer att förstå att det inte finns vaccin för alla infektioner. 61

62 3.2 Infektionsförebyggande åtgärder Vaccinationer Bakgrund yckelord antikropp antigen bakterier immunsystem immunisera sjukdom vaccin vaccination virus vit blodkropp Material som krävs Per elev Kopia av SW 1 Kopia av SH 1 En vit tavla (inte nödvändigt) Tillgängliga webbresurser En demonstration av den här övningen Vårt immunsystem gör normalt vad det kan för att bekämpa skadliga mikroorganismer som kommer in i kroppen. Genom att få rejält med vila, äta bra mat och sova ordentligt kan man stärka immunsystemet och hjälpa det att stå emot infektioner. Man kan också hjälpa immunsystemet genom vaccinationer. Vaccin används för att förhindra infektioner ITE för att behandla dem. Ett vaccin tillverkas normalt av svaga eller inaktiva varianter av samma mikroorganismer som gör oss sjuka. I vissa fall produceras vaccinet av organismer som är likartade, men inte exakt likadana som de mikroorganismer som gör oss sjuka. är vaccinet injiceras i kroppen angriper immunsystemet det på samma sätt som om skadliga mikroorganismer angrep kroppen. De vita blodkropparna skapar mängder av antikroppar som binder sig till särskilda markörer på ytan, s.k. antigener, av vaccinets organismer. Eftersom vaccinet är en extremt försvagad variant av mikroorganismen lyckas de vita blodkropparna slå ut alla dessa celler så att du inte blir sjuk. I och med att hela vaccinet slås ut minns immunsystemet hur dessa mikroorganismer ska bekämpas. ästa gång det kommer in mikroorganismer med samma markörer/antigen i kroppen är immunsystemet redo att bekämpa dem innan de har en chans att göra dig sjuk. I vissa fall behöver immunsystemet få en påminnelse och därför kan det krävas flera omgångar sprutor för vissa vaccinationer. En del mikroorganismer som influensa är besvärliga. De utvecklas så snabbt och förändrar sina markörer/antigener. Det gör att immunsystemet inte minns hur de ska bekämpas. Därför kommer det nya influensavaccin varje år. SPÄDE FKT Ordet vaccin kommer från det latinska ordet vacca, som betyder ko. Det fick sitt namn eftersom det första vaccinet gjordes av den lindrigare sjukdomen kokoppor. Förberedelser 1. Gör en kopia av SH 1 och SW 1 till varje elev 62

63 3.2 Infektionsförebyggande åtgärder Vaccinationer Inledning 1. Börja lektionen med att förklara att även om det finns många skadliga mikroorganismer som kan göra oss sjuka, så kan vi i vissa fall också förhindra att det sker. 2. Förklara att vaccinationer består av en ofarlig mindre mängd av mikroorganismen/sjukdomsmarkörerna/ytterhöljet som lär vår kropp hur den ska bekämpa den skadliga mikroorganismen om vi blir angripna av sjukdomen. Diskutera med klassen vilka erfarenheter de har av vaccinationer, vilka vaccinationer de minns att de har fått och när de fick dem. 3. Visa klassen bilder av sjukdomen och de bakterier/virus som de har fått skydd mot. (Finns på Förklara för klassen att på 1700-talet var de här sjukdomarna extremt vanliga. 4. Framhåll för klassen att om de inte hade fått sina vaccinationer skulle många av dem inte ha blivit äldre än fem år. Förklara att sjukdomar som kikhosta, polio och tuberkulos nu är extremt sällsynta tack vare vaccinationerna. 5. Påminn eleverna om att vissa mikroorganismer skiftar ytterhölje på samma sätt som vi byter kläder. Vissa mikroorganismer ändrar markörer/höljen så snabbt att forskarna för många infektioner inte kan skapa vaccin eller också måste de göra ett nytt vaccin varje år, som influensavaccinet. Huvudövning 1. Ge varje elev en kopia av SW Läs berättelsen om Edward Jenner (SH 1) för klassen, antingen genom att visa vad som hände på vita tavlan eller också genom att ge varje elev en kopia av SH 1. Då kan klassen följa med i berättelsen. 3. Uppmana klassen att fylla i luckorna i arbetsbladen när ni har läst berättelsen. 4. Eleverna ska också besvara frågorna längst ner på arbetsbladet. Helklass 1. Kontrollera att eleverna har förstått med hjälp av följande frågor: a. Vad är vaccin för något? Vaccin skyddar en person mot en viss sjukdom. Vaccin är döda eller betydligt försvagade versioner av mikroorganismen. b. är ska vaccin användas? Vaccin ska ges innan en sjukdom bryter ut det är en förebyggande åtgärd. c. Vem upptäckte vaccinet? Edward Jenner upptäckte vaccinet Fördjupningsövning är eleverna har läst berättelsen om Edward Jenner ska de återskapa händelseförloppet genom en minipjäs som spelas upp för klassen. Ett exempel på manus finns i SH 2, som har skrivits och uppförts av klass 12 vid Elmbridge Junior School i England. Se deras framträdande på 63

64 Edward Jenner föddes Redan som liten var han naturvetenskapligt intresserad och letade efter fossil utmed floden Severns stränder. År 1770, när han var 21 år gammal, började han utbilda sig till läkare i London. Två år senare började han praktisera som läkare i sin hemstad Berkeley i Gloucestershire. På den här tiden var folk väldigt rädda att få en svår sjukdom som hette smittkoppor. Om man fick den sjukdomen kunde man få hemska ärr och ibland till och med dö! Doktor Jenner lyssnade på vad landsbygdsbefolkningen berättade om smittkoppor. De menade att en person som fick den lindrigare infektionen kokoppor från kor inte drabbades av den betydligt allvarligare sjukdomen smittkoppor. Jenner bestämde sig för att genomföra ett experiment för att se om de hade rätt. År 1796 kom mjölkerskan Sarah elmes till Jenner och klagade över kokopporna på sin hand. Jenner tog lite var från kokopporna på Sarahs hand. Sedan rispade han in lite av varet i 8-årige James Phipps hand. James var trädgårdsmästarens son och han insjuknade visserligen i kokoppor, men blev snart frisk igen. Därefter tog Jenner lite var från en person som hade den farliga sjukdomen smittkoppor och rispade in det i James arm. Det bildades en sårskorpa, men James utvecklade inte smittkoppor, så Jenner hade gissat rätt. Jenners upptäckt fick namnet vaccination efter det latinska ordet för ko, vacca. Därefter vaccinerade Jenner alla traktens barn med kokoppor för att de inte skulle få den farligare sjukdomen smittkoppor. 64

65 Berättaren Jenner Berättaren Edward Jenner föddes Redan som liten var han naturvetenskapligt intresserad och letade efter fossil utmed floden Severns stränder. Vilken härlig dag att leta efter fossil utmed Severns stränder. Vad kan väl vara bättre! År 1770, när han var 21 år gammal, började han utbilda sig till läkare i London. Två år senare började han praktisera som läkare i sin hemstad Berkeley i Gloucestershire. Vid den här tiden var smittkoppor och kokoppor ett problem! Jenner Fru Smith Herr Smith Jenner Herr Smith Jenner Berättaren Åh, kom in, kom in! Hur står det till här då, herr och fru Smith? Dr Jenner, min man har fått kokoppor. Finns det något man kan göra? Jo, doktorn, en vän till mig dog i smittkoppor förra året. Men han hade aldrig kokoppor. Jaha... berätta mer, herr Smith. Jag vet många andra som har haft kokoppor, men som aldrig har fått smittkoppor. Tror ni att det betyder att jag inte kommer att få det, doktorn? Det är märkligt, herr Smith, för ni är inte den första patienten som säger det till mig. Jag misstänker att ni har rätt. Jag ska undersöka det. Och det var precis vad doktorn gjorde. är mjölkerskan Sarah elmes kom till dr Jenner med kokoppor tog han tillfället i akt att utföra ett experiment med åttaårige James Phipps. Sarah Jenner Sarah Jenner Berättaren Jenner James Jenner James Berättaren Doktor Jenner, jag har fått kokoppor på min hand. Jaha, miss elmes, då ska jag titta på det. Kom här, James, och sträck ut din hand. Men vad gör doktorn? Ett experiment, miss elmes. Jag ska ta lite var från dina kokoppor och rispa in det i James hand. Och James insjuknade visserligen i kokoppor, men blev snart frisk igen. Dr Jenner var redo för del 2 i sitt experiment. I James arm rispade han nu in lite var från en person som fått smittkoppor. James, min gosse om allt går enligt planerna kommer ditt namn att gå till medicinhistorien! Men vad händer annars, dr Jenner? Jag ska inte ljuga för dig, James: då kanske du dör! (sväljer) Oj! Men James dog inte. Jenner hade gissat rätt och efterhand kom hans upptäckt att bli känd som vaccinet. Därefter vaccinerade han alla traktens barn med kokoppor för att de inte skulle få smittkoppor. Än i dag är hans arbete uppskattat och Gloucestershire Royal Hospital har en enhet som är uppkallad efter honom. 65

66 En historisk hjälte Dr Edward Jenner är en av vetenskapshistoriens viktigaste personer. Om han inte hade upptäckt vaccinet, skulle mer än hälften av din klass inte finnas i dag! Kan du fylla i rätt ord från berättelsen i rutan här nedanför? Edward Jenner föddes i i England. är Jenner var liten var hans favoritämne och i vuxen ålder blev han. Vid den här tiden var engelsmännen rädda för en dödlig sjukdom som hette. Symtomen var bl.a. svåra och många människor dog. Jenner lade märke till att mjölkerskor som fick den ofarliga infektionen från sina mjölkkor inte dog av smittkoppor. Jenner tog var från handen på en som hade kokoppor och infekterade en pojke som hette. Pojken fick kokoppor, men blev snart frisk igen. Jenner sedan James med smittkoppor. Det bildades en, men pojken utvecklade inte smittkoppor. Jenner var mycket glad över att han hade haft rätt och fortsatte att alla barnen i staden med kokoppor för att de inte skulle få smittkoppor. kokoppor James Phipps smittkoppor Gloucestershire läkare mjölkerska naturvetenskap ärr infekterade sårskorpa vaccinerade Svara på följande frågor: 1. Vad hette läkaren som upptäckte vaccinet? 2. Vad hette den dödliga sjukdomen vid den här tiden? 3. Hur tänkte sig Jenner att man skulle förhindra den dödliga sjukdomen? 4. Vad hände med James sedan han hade infekterats med kokoppor? 5. Vad hände med James sedan han hade infekterats med smittkoppor? Visste du att...? i nioårsåldern kan varje barn ha fått minst nio injektioner för att förhindra tio olika farliga infektioner. Spännande fakta Ordet vaccination kommer från det latinska ordet för ko vacca. 6. Varför var det viktigt för Jenner att testa sin idé på James innan han behandlade många barn? 66

67 Beräknad undervisningstid 50 minuter I avsnitt 4 Behandling av infektioner går vi in på hur antibiotika och läkemedel används för att behandla olika sjukdomar. Det här är en diskussionsövning. Här får eleverna ta del av olika situationer under mys och Harrys skoldag. Eleverna ska diskutera vad de olika personerna säger i serien och bestämma sig för om de håller med eller ej. Inlärningsresultat lla elever kommer att förstå att de flesta vanliga infektioner går över av sig själva om man ger dem lite tid, ser till att vila, dricker mycket vätska och lever sunt, kommer att förstå att om man tar antibiotika är det viktigt att avsluta kuren. 67

68 4.1 Infektionsbehandling nvända antibiotika och läkemedel Bakgrund yckelord antibiotika immunsystem infektion läkemedel naturliga barriärer naturligt försvar sjukdom symptom vaccin Material som krävs Per elev/grupp En kopia av SH 1 En kopia av SH 2 En kopia, projektor för vita tavlan eller overheadprojektor (valfritt) av SW 1 Kroppen har många naturliga försvarsmekanismer som bekämpar skadliga mikroorganismer som kan orsaka infektioner. Huden hindrar t.ex. mikroorganismer från att komma in i kroppen, näsan har en klibbig hinna där mikroorganismer fastnar vid inandning, tårar innehåller ämnen som dödar bakterier och magen producerar syra som kan döda många mikroorganismer om man får dem i sig. Om man lever hälsosamt (äter rätt mat, dricker mycket vatten och får mycket vila) kan de här naturliga barriärerna normalt hjälpa oss att hålla oss friska. Men i vissa fall kan mikroorganismer ta sig igenom barriärerna och komma in i kroppen. För det mesta klarar immunsystemet att besegra skadliga mikroorganismer som kommer in i kroppen, men i vissa fall behöver det få hjälp. ntibiotika är särskilda läkemedel som läkare använder för att döda skadliga bakterier. Vissa antibiotika hindrar bakterier från att reproduceras, medan andra dödar bakterierna. Med antibiotika behandlas sjukdomar som orsakas av bakterier, t.ex. hjärnhinneinflammation, tuberkulos och lunginflammation. Den angriper inte virus, så antibiotika kan inte behandla sjukdomar som förkylning och influensa, som orsakas av virus. Innan antibiotika uppfanns dog många människor av skadliga bakterier. I dag behandlas de flesta bakterieinfektioner lätt med antibiotika men bakterierna kämpar emot! Efterhand som bakterier exponeras alltmer för antibiotika blir de resistenta mot den. Detta innebär att bakterieinfektionerna håller på att bli livshotande igen. Vi kan förhindra detta på flera olika sätt: - Bara använda antibiotika som doktorn har skrivit ut. - lltid ta den ordinerade kuren till slut. - Inte använda antibiotika för vanlig hosta och förkylning. Det finns också läkemedel mot virus och svamp, men det är viktigt att dessa skrivs ut av en läkare. De flesta receptfria läkemedel har till syfte att lindra symtomen för många infektioner, t.ex. smärtstillande eller febernedsättande medel. Förberedelser Skriv ut/ta en kopia av SH 1, SH 2 och SW 1 till varje elev. 68

69 4.1 Infektionsbehandling nvända antibiotika och läkemedel Inledning 1. Börja lektionen med att förklara för eleverna att de nu ska få lära sig hur man behandlar vanliga infektioner. Påminn om att skadliga mikroorganismer gör oss sjuka. Fråga eleverna om deras egna sjukdomserfarenheter: vad var det för sjukdom, hur kändes det och vad fick de för behandling? Gick de till doktorn eller köpte de något på apoteket? 2. Berätta för eleverna att innan vi tar medicin ska vi försöka låta kroppen bekämpa de skadliga mikroorganismerna på egen hand. Förklara att inuti kroppen har vi ett immunsystem som bekämpar skadliga mikroorganismer. Om vi sover och äter ordentligt, stärker det immunsystemet så att det klarar att kämpa mot de skadliga mikroorganismerna. 3. Förklara att ibland kan det ändå hända att man får in så många skadliga mikroorganismer i kroppen att immunsystemet kan behöva hjälp. Då behövs det läkemedel. Förklara att man använder olika typer av läkemedel för att behandla olika infektionssymtom, t.ex. hostmedicin respektive smärtstillande och febernedsättande medel. 4. Framhåll att antibiotika är särskilda läkemedel som enbart används för att behandla bakterieinfektioner. Vi blir bättre av antibiotikan eftersom den dödar de skadliga bakterierna som gör oss sjuka. Förklara för eleverna att olika antibiotika dödar olika bakterier och därför ska vi inte använda andras antibiotika eftersom den kanske inte fungerar. Vi ska bara använda sådan antibiotika som läkare har ordinerat. 5. Förklara att om en läkare skriver ut antibiotika är det viktigt att ta hela kuren till slut. nnars dör kanske inte alla skadliga bakterier, utan de kan göra oss sjuka igen eller bli resistenta. 6. Eleverna bör känna till att många andra läkemedel, som smärtstillande medel eller hostmedicin, används för att lindra olika infektionssymtom som huvudvärk, feber eller nästäppa. Huvudövning 1. Denna övning kan utföras i mindre grupper eller som klassrumsdiskussion. Uppgiften presenteras som en berättelse i serieform. 2. I varje seriestripp återges en situation där någon måste fatta ett beslut. Uttalandet som beslutet gäller står med kursiv stil för att framhäva det extra mycket. 3. Visa varje seriestripp för eleverna (antingen alla som finns på SH 1 och SH 2 eller några utvalda, med hjälp av projektor för vita tavlan eller webben, och diskutera om det är rätt beslut som fattas. 4. Diskussionsfrågor finns på TS 3. 69

70 4.1 Infektionsbehandling nvända antibiotika och läkemedel Helklass Kontrollera att eleverna har förstått med hjälp av följande frågor: 1. Vad är det som orsakar infektioner? Infektioner orsakas av skadliga mikroorganismer. 2. Vad är läkemedel för något? Läkemedel är alla ämnen som används för att behandla en sjukdom eller ett sjukdomssymtom. 3. Vad är antibiotika för något? ntibiotika är särskilda läkemedel som används för att behandla bakterieinfektioner. 4. Varför ska man inte använda andra personers antibiotika? Olika antibiotika dödar olika bakterieinfektioner. Det gör att antibiotika som har skrivits ut för en öroninfektion kanske inte fungerar för ett infekterat sår. 5. Vad kan hända om man inte avslutar en antibiotikakur? I så fall kan bakterierna som orsakar infektionen överleva. Då har de här bakterierna utsatts för antibiotikabehandling och har lärt sig hur man bekämpar antibiotikan nästa gång den används, vilket innebär att de blir resistenta mot antibiotikabehandling. Fördjupningsövning 4. Den här övningen kan utföras individuellt eller i grupper med 2 4 elever. 5. Dela ut SW 1 till eleverna. 6. De ska para ihop ordet i spalten till vänster med definitionen i spalten till höger. 70

71 4.1 Infektionsbehandling nvända antibiotika och läkemedel atasha borde hålla för munnen när hon hostar. Infektioner sprids lätt från person till person genom hostningar och nysningar. En nysning färdas med stor kraft i ca 160 km i timmen. Det innebär att mikroorganismerna i en nysning kan komma mycket långt och infektera andra människor. Tvätta alltid händerna när du har varit på toaletten. Där finns det många skadliga mikroorganismer som kan göra dig sjuk. Det är viktigt med bra personhygien för en hälsosam livsstil det kan verkligen bidra till att minska infektionsspridningen. Försök har visat att bra handtvättsrutiner gör att sjukfrånvaron sjunker i skolorna, inte bara för magåkommor utan även för hosta och förkylningar. my ska ITE använda sin systers antibiotika. Det finns många olika typer av antibiotika som används för att behandla olika bakterieinfektioner. Läkare skriver ut vissa antibiotika för vissa sjukdomar och väljer en dos som ska passa patienten. Din egen infektion blir inte bättre av att du tar någon annans antibiotika. Fröken borde ha tvättat Harrys sår för att få bort smuts eller mikroorganismer som kan ha funnits där. På djupare sår kan man också använda antiseptisk salva för att förebygga infektioner. ormalt finns det ingen anledning att täcka mindre sår och skråmor med plåster eftersom frisk luft gör att skorpbildningen går fortare. Läkaren har rätt: antibiotika fungerar bara på bakterieinfektioner. Hosta och förkylningar orsakas av virus och ofta bekämpar kroppens eget naturliga försvar dessa infektioner. Receptfria läkemedel kan lindra symtomen av hosta och förkylningar. Det är viktigt att Harry avslutar antibiotikakuren. Om han inte gör det dör kanske inte bakterierna ordentligt och blir resistenta mot antibiotika i framtiden. 71

72 1. my gick till skolan fastän hon inte mådde så bra. Hon hade huvudvärk och snuva. är hon kom in i klassrummet satte hon sig bredvid atasha. Snart märkte hon att atasha inte heller mådde särskilt bra. Hur är det, atasha? Det är inte så bra, men min mamma sade att jag måste gå till skolan *host* *host* Det sade min mamma också. Men jag hostar inte. Du vet väl att man ska hålla för munnen? 2. På lunchrasten gick my och atasha på toaletten. atasha var hungrig och hade bråttom att få lunch. Skynda dig, my, jag är hungrig! Bry dig inte om det. Det gör inte jag och det har aldrig varit några problem. Vänta lite, jag ska bara tvätta händerna. 3. Under lunchrasten pratade my med sin kompis Harry om att hon hade huvudvärk och snuva. Det gör jätteont och det känns som om jag håller på att få snuva. också. Har ni ingen antibiotika hemma som du kan ta? 72 Det var en bra idé. Vi har lite hemma sedan min syster hade en öroninfektion. Jag ska höra med mamma.

73 4. är de hade ätit gick barnen ut för att leka. Harry ramlade och fick ett djupt jack i knäet. j, mitt knä blöder! Kom så får fröken titta på det. Oj då. Kom får jag se. Det är inte så farligt. Jag sätter ett plåster på såret. 5. är my kom hem bestämde sig hennes mamma för att ta henne till doktorn. Han sade att hon hade en svår förkylning. Åk hem och vila. Ta lite smärtstillande mot huvudvärken om det behövs. Det kan jag inte göra, för det behövs inte. Men hon är sjuk, ni måste ge henne antibiotika. 6. Harry var inte i skolan nästa dag, så my gick förbi hans hus på väg hem från skolan. Du var inte i skolan i dag. Hur är det med dig? Åh nej! Gav han dig smärtstillande? Mitt knä började göra så ont i natt, så mamma tog mig till doktorn. Han sade att mitt sår hade blivit infekterat. 73 ej, han gav mig antibiotika för att hjälpa mig att bli av med infektionen. Han sade att det var viktigt att jag tog all medicinen.

74 DE MIST MIKROORGISME BRUKR DETT VR SKDLIG LÄKEMEDEL FÖR TT BEHDL E SJUKDOM ELLER SKD ETT TECKE PÅ SJUKDOM, T.EX. HUVUDVÄRK, DIRRÉ OCH FEBER SÄRSKILT LÄKEMEDEL FÖR TT BEHDL BKTERIE- IFEKTIOER SJUKDOM SOM ORSKS V E MIKROORGISM MYCKET LITE MIKROORGISM SOM K VR YTTIG ELLER SKDLIG 74 LÄKEMEDEL SOM VÄDS MOT SMÄRT

75 Ordlista antibakteriell tvål antibiotika antigen antikropp bakterier cell dermatofyter experiment fagocyter fagocytos hygien immunisera immunsystem infektion inflammation inkubera jäsning koloni En tvål som dödar vissa bakterier. ntibakteriella tvålar blir allt vanligare, men de har inga större fördelar på skolorna jämfört med vanlig tvål. En typ av läkemedel som används för att förstöra eller förhindra bakteriers tillväxt. En särskild markör eller en del av en mikroorganism som stimulerar de vita blodkropparna till att producera en antikropp när den kommer in i kroppen. Ett protein som produceras av vita blodkroppar som binder till mikroorganismer den känner igen. Då blir det lättare för de vita blodkropparna att förstöra mikroorganismerna. Mikroskopisk encellig mikroorganism som kan vara nyttig eller skadlig för människor. Den minsta levande enheten i en organism som kan fungera på egen hand. En grupp svampar som tycker om att växa i eller på hud eller hårbotten. Ett test som utförs för att pröva om en idé eller teori stämmer. Vita blodkroppar som ger sig på främmande föremål som kommer in i blodomloppet. Fagocyternas metod för att omsluta och äta upp oönskade mikroorganismer. Förutsättningar och rutiner för att främja och bevara god hälsa och minska infektionsspridning. Utföra vaccinationer eller skapa immunitet genom att införa ett ämne som liknar en del av den mikroorganism som man vill skydda mot. lla organ, vävnader, celler och cellprodukter, t.ex. antikroppar, som hjälper till att få bort mikroorganismer eller ämnen ur kroppen. En sjukdom som orsakas av en mikroorganism. Kroppens försök att skydda sig för att få bort mikroorganismen eller det okända ämnet samt påbörja vävnadens läkningsprocess. tt hålla bästa tänkbara temperatur och förutsättningar för tillväxt och utveckling. En process då mikroorganismer bryter ner komplexa sockerstrukturer till enkla föreningar som koldioxid och alkohol. En grupp av mikroorganismer som växer från en enda föräldracell. kolonisera kontaminering Förmåga att överleva och växa på människor utan att nödvändigtvis göra någon skada. edsmittning eller förorening när ett område eller ett föremål är täckt av mikroorganismer. 75

76 Ordlista korsspridning kultur läkemedel mikrob mikroorganism mikroskop naturlig barriär naturligt försvar patogen plasma probiotisk prognos resultat smittbärande smittsam svamp symtom toxin vaccin vaccination Korsspridning är när skadliga mikroorganismer överförs från ett livsmedel till ett annat via en annan yta, t.ex. människohänder, utrustning eller redskap. Det kan också handla om direkt överföring från råa till tillagade livsmedel. Framodling av mikroorganismer i ett särskilt förberett växtmedium. Ett ämne som används för att behandla en sjukdom eller skada. Ett kortare ord för mikroorganism. Levande organismer som är så små att de inte går att se med blotta ögat. Ett optiskt instrument med en eller flera linser som används för att ge en förstorad bild av små föremål, särskilt föremål som är så små att de inte kan ses med blotta ögat. Kroppens naturliga barriärer mot infektioner är bl.a. huden, klibbiga ämnen i näsan, näshåren, olika enzymer som framställs i kroppen samt magsyran. Kroppens sätt att skydda sig själv mot sjukdomar, t.ex. att höja kroppstemperaturen i samband med infektioner för att göra kroppen ogästvänlig för angripande mikroorganismer och skapa antikroppar som svar på mikroorganismernas angrepp. En mikroorganism som kan orsaka en sjukdom. Den gulfärgade vätska som tillsammans med blodkropparna utgör blodet. Betyder bokstavligen för livet. Probiotika är bakterier som hjälper till med människans matsmältning. En kvalificerad gissning om framtida händelser. Utfallet eller effekten av ett experiment. Som kan orsaka en infektion. En person, ett djur eller ett föremål som kan överföra mikroorganismer. Förmåga att spridas till andra genom direkt eller indirekt kontakt. De största mikroorganismerna. Till skillnad från bakterier och virus är svampen flercellig. Ett tecken på sjukdom, t.ex. huvudvärk, feber och diarré. Ett skadligt ämne som framställs av vissa skadliga mikroorganismer. En försvagad eller dödad mikroorganism, t.ex. en bakterie eller ett virus, eller av en del av mikroorganismens struktur, som kan injiceras i en person så att det ska bildas antikroppar mot denna mikroorganism. Vaccinet kan inte orsaka infektionen på egen hand. är man tillför ett ämne för att 76 skydda mot en viss infektion.

77 Ordlista virus vit blodkropp överföra överföring Virus är de minsta mikroorganismerna och klarar sig inte på egen hand, utan måste leva i andra levande organismers cellkärna. Cell i blodet som bidrar till att skydda kroppen mot infektioner och sjukdomar. tt förflytta från ett ställe till ett annat. Spridning av en mikroorganism. Förflyttning från ett ställe till ett annat. 77

78 78

79 Detta projekt har genomförts under ledning av primärvårdsenheten vid den brittiska myndigheten Health Protection gency med stöd av följande skolor: Låg- och mellanstadienivå Brimscombe Church of England Primary School, Gloucestershire Clearwell Church of England Primary School, Gloucestershire Cirencester Junior School, Gloucestershire Elmbridge Junior School, Gloucestershire Latymer Prep School, London Mere School, Gloucestershire ailsworth Junior School, Gloucestershire Powell s Junior School, Gloucestershire Stow on the Wold Junior School, Gloucestershire Swell Church of England Primary School, Gloucestershire Siddington Church of England Primary School, Gloucestershire Uplands Community Primary School, Stroud Högstadie- och gymnasienivå Barnwood Park rts College, Gloucestershire Bishops College, Gloucestershire Chipping Sodbury School, Bristol The Cotswold School, Gloucestershire Deerpark School, Gloucestershire Hayesfield School, Bath Heywood Community School, Glcouestershire Kingsfield School, Bristol Lakers School, Gloucestershire Ralph llen School, Bath Ribston Hall High School, Gloucestershire The Ridings High School, Bristol Smithycroft Secondary School, Glasgow Thorntree Primary School, Glasgow Trinity Catholic School, London Det här materialet har utarbetats i samarbete med följande organ: City University, London International Scientific Forum on Home Hygiene The Society for General Microbiology The Department of Health e-bug vill tacka alla personer och organisationer som har gett oss tillstånd att sprida material som de har upphovsrätten till. En fullständig förteckning finns på 79

80 Genom att undervisa barn i mikrobiologi, hygien och lämplig antibiotikaanvändning kan vi förhindra att antibiotikan blir verkningslös framöver. är barnen blir vuxna vet de när antibiotika ska användas och när den inte ska användas. Det här resurspaketet innehåller information, förslag till lektionsplaner och möjliga övningar som du kan använda i klassrummet för att hjälpa dig att inspirera och informera dina elever. Undervisning om mikroorganismer kan ingå som en del av undervisningen om naturvetenskapliga undersökningar och om livsprocesser och levande varelser i den nationella kursplanens naturkunskapsprogram. Det här materialet kan delas av lärare i social hälsa för användning i teman som behandlar utveckling av en hälsosam och säker livsstil bakterier och virus kan påverka hälsan och med enkla, säkra rutiner kan man minska spridningen. Genom att använda det här materialet inom social hälsa uppfylls samtidigt ett allmänt behov av att lära sig hur man kan göra mer övertygade och informella val om elevernas hälsa och miljö. 80

Läroboken Om Hygien. Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk. Andra upplagan

Läroboken Om Hygien. Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk. Andra upplagan Läroboken Om Hygien Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk Andra upplagan Små hjältar och skurkar Visste du att det finns partiklar överallt omkring oss som kallas för mikroorganismer? De

Läs mer

Nivå 3/Naturkunskap. Studieplan 3.3 Organismer, beteende och hälsa

Nivå 3/Naturkunskap. Studieplan 3.3 Organismer, beteende och hälsa Nivå 3/Naturkunskap Studieplan 3.3 Organismer, beteende och hälsa 1 LÄNKAR TILL NATIONELL KURSPLAN Nivå 3 Innehåll i e-bug-paketet NATURKUNSKAP LÄNKAR TILL NATIONELL KURSPLAN 1. Mikroorganismer 1.1. Introduktion

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

HYGIENANVISNINGAR. Dusch- och bassängavdelningen

HYGIENANVISNINGAR. Dusch- och bassängavdelningen HYGIENANVISNINGAR Dusch- och bassängavdelningen Användarnas hygien och agerande har den största betydelsen för renligheten gällande badvattnet i bassängerna och de fuktiga utrymmenas ytor. 1. TVÄTTNING

Läs mer

VAD ÄR EN FÖRKYLNING?

VAD ÄR EN FÖRKYLNING? 1 2 Usch för förkylning! En förkylning gör ingen människa glad. Näsan rinner, halsen och ögonen svider och i värsta fall har du både feber och hosta. Och än värre är det att få influensa. I den här lilla

Läs mer

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Exempel 2 av: Christopher Nilsson Du är en mycket viktig person! Du jobbar ju med livsmedel Livsmedelslagstifning EU förordningen Livsmedelslagen Livsmedelsförordningen Livsmedelsverkets författningar (LIVSFS) Grundförutsättningar Upprättande

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer.

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer. Bakterier (mikroorganism) Bakterie (Bacill) - efter grekiskans ord "bakterion" som betyder "liten stav". En encellig organism som delas in efter sin form (bacillerna är avlånga, kockerna är runda, spiriller

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

Goda råd vid handeksem

Goda råd vid handeksem Handeksem Goda råd vid handeksem Patientinformation 1 Goda råd vid handeksem Handeksem är vanligt och ca 10-15 % av alla kvinnor och 4 % av männen drabbas. Handeksem är den vanligaste arbetsrelaterade

Läs mer

Förkylningsguide från Apoteket

Förkylningsguide från Apoteket Förkylningsguide från Apoteket Hjälper dig att hitta rätt lindring och undvika verkningslösa behandlingar Vad är en förkylning? Du vet säkert hur det känns när halsen svider, ögonen och näsan rinner och

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer

Vård hemma vid influensa

Vård hemma vid influensa 2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Balansen mellan Svamp (ff Candida Albicans) och Lactobakterierier

Balansen mellan Svamp (ff Candida Albicans) och Lactobakterierier Balansen mellan Svamp (ff Candida Albicans) och Lactobakterierier Candida är en jästsvamp som är normalt förekommande på och i kroppen. Den hjälper till med en del av städningen och fyller därför, som

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Terbinafin ratiopharm

Terbinafin ratiopharm Terbinafin ratiopharm Vid behandling av fotsvamp Vad är fotsvamp? Fotsvamp är en ofarlig men ofta irriterande och som regel kliande infektion i huden. Fotsvamp kan drabba alla människor oavsett livsstil

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Nagelsvamp I N F O R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R

Nagelsvamp I N F O R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R Nagelsvamp I N FO R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R Nagelsvamp är ett vanligt besvär. Fotsvamp är ännu vanligare och är oftast en grund till att man drabbas av nagelsvampsinfektion på tårna.

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

Författare och illustratörer: Emma Ingeström, Johannes Solomonsson, Elina Janson och Agnes Ekberger. Publicerad: 2015-09-18 av LiU igem

Författare och illustratörer: Emma Ingeström, Johannes Solomonsson, Elina Janson och Agnes Ekberger. Publicerad: 2015-09-18 av LiU igem Författare och illustratörer: Emma Ingeström, Johannes Solomonsson, Elina Janson och Agnes Ekberger. Publicerad: 2015-09-18 av LiU igem Det är en härlig och solig sommardag. Och vad passar bättre än

Läs mer

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt

Läs mer

Apotekets råd om. Ögonbesvär

Apotekets råd om. Ögonbesvär Apotekets råd om Ögonbesvär Om du ofta känner dig trött i ögonen och tycker att det skaver, svider och kliar kan det bero på att ögonen är för torra. Det kan bero på att du har brist på tårvätska, eller

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar Apotekets råd om Svamp i hud och naglar Svamp i huden och naglarna är en av de vanligaste infektionerna man kan drabbas av. Infektionen orsakas oftast av jäst- och trådsvampar. De ger upphov till en inflammation

Läs mer

Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn!

Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn! Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn! Gott för barnens magar och ditt samvete! Att svänga ihop ett gott men ändå nyttigt eko-mellis till barnen är inte alltid det lättaste.

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Ramp -- svenska som andraspråk

Ramp -- svenska som andraspråk På span efter vårt dagliga bröd (sas) AV-nummer: 31404tv 11 /Vinjettbilder på programledarna: Lina Zacharias och Lincoln Robbin Coker./ Det har funnits i alla tider. Man kan göra det hemma om man vill.

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Rutiner för livsmedelshantering

Rutiner för livsmedelshantering Rutiner för livsmedelshantering När man säljer mat gäller lite andra regler än när man kokar ihop sin matlåda i hemmet. Dels för att betalande gäster förväntar sig en viss kvalité, samt dels för att ett

Läs mer

Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden. Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen

Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden. Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen Anvisningens inehåll Tyngdpunkten för tillsynsprogrammet

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank ABC I TRYGG MATLAGNING Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank & Åt föräldrar En kock, som har bråttom glömmer lätt hur livsmedel skall hanteras. Denna broschyr innehåller viktiga råd åt

Läs mer

Hur ska livsmedel hanteras?

Hur ska livsmedel hanteras? Hur ska livsmedel hanteras? Hantera maten rätt! Mat är en källa till angenäm samvaro och näring och i detta informationsmaterial ger vi dig lite goda råd på vägen. Alla hanterar vi livsmedel i hemmet,

Läs mer

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten 7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten Bakterier Bakterier kallas även för mikroorganismer. Bakterier är väldigt små men man kan se dem i mikroskop. På en mm ryms det ca 1000 bakterier.

Läs mer

Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com. Index:

Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com. Index: Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com Index: 1.0 Vad är det här för handledning? 1.1 När tvångsmata? 1.2 Är det svårt att tvångsmata en

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Zoviduo 50 mg/g och 10 mg/g kräm. Aciklovir och hydrokortison

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Zoviduo 50 mg/g och 10 mg/g kräm. Aciklovir och hydrokortison BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Zoviduo 50 mg/g och 10 mg/g kräm Aciklovir och hydrokortison Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information

Läs mer

Frågor om ditt matsmältningssystem

Frågor om ditt matsmältningssystem Frågor om ditt matsmältningssystem Instruktioner Ringa in det nummer som beskriver dina symptom. Du kan även låta bli att svara om du inte har något svar på frågorna. Summera poängen efter varje del. Följ

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

Inledning. Smittor på förskolor

Inledning. Smittor på förskolor Sjukdomspolicy 2013 Inledning Vi vill genom vår sjukdomspolicy tydliggöra våra riktlinjer vid sjukdom, minska smittspridning och informera om de vanligaste smittorna inom förskolan. Vi har utformat vår

Läs mer

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / /

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / / 2. Livsstil & Näring Namn: Datum: / / Var god läs instruktionerna innan du utför testet. Detta så att inga oklarheter förekommer och så att vi kan få ett tillförlitligt resultat. Besvara varje fråga med

Läs mer

30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika

30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika 30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika 1 2 Den här broschyren innehåller svar på några av de vanligaste frågorna kring infektioner och antibiotikabehandling. Svaren är granskade

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Goda råd vid diarré & kräksjuka

Goda råd vid diarré & kräksjuka Goda råd vid diarré & kräksjuka Vad är diarré? Som diarré brukar man räkna tillstånd då barnet har 3 eller flera lösa avföringar per dag. Insidan av tarmen är irriterad vilket påskyndar passagen av mat

Läs mer

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter.

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter. Här kan du testa att göra maträtter som är vanliga i Egypten. Kanske vill du använda menyn på ett kalas med egyptiskt tema eller bara prova på hur deras favoriter smakade. Fråga en vuxen om hjälp och börja

Läs mer

Dödar 99,9 % av bakterierna

Dödar 99,9 % av bakterierna Experterna på hygienservice En hygienrevolution för ytor och händer Verkar direkt Långtidsverkade Dödar 99,9 % av bakterierna 0 % alkohol Hygienutmaningen Det här är UltraProtect Oavsett vilket verksamhetsområde

Läs mer

LUGNETS FÖRSKOLA LUGNETS FÖRSKOLA

LUGNETS FÖRSKOLA LUGNETS FÖRSKOLA , LUGNETS MELLANMÅL LUGNETS MELLANMÅL Våren 2012 startade vi arbetet med att få Grön Flagg certifiering, som är utmärkelsen för skolor och förskolor som vill arbeta med hållbar utveckling. Vi siktar på

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Kost & Livsstil. Du är vad du äter Frågeformulär Kost & Livsstil Besvara varje fråga med det svar som bäst passar in på dig. Det är viktigt att du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Det finns inga korrekta eller felaktiga

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Flaskmatning - så funkar det

Flaskmatning - så funkar det Flaskmatning - så funkar det En broschyr för dig som vill flaskmata din bäbis Flaskmatning - så funkar det! Petra Jankov Picha Ett annat förlag 2012 Omslagsfoto: Ola Gäverth Texterna är faktagranskade

Läs mer

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 1. Våra sinnen

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 1. Våra sinnen Handledning Sinnenas Lektion 1 Våra sinnen Sinnenas Överraska dina elever med att ta fram väskan Sinnenas. Dramatisera gärna och låt eleverna gissa vad som finns i väskan och låt deras tankar om vad Sinnenas

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD.

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. 2 VI TROR PÅ EN RENARE VÄRLD. Med Pure Effect gör du rent på riktigt, på naturens egna villkor. Vi låter nämligen det första livet på jorden - mikroorganismer - göra jobbet.

Läs mer

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären. Mjölk Mjölk betraktas som ett av våra nyttigaste livsmedel. Det beror på att den innehåller så många av de näringsämnen som är särskilt viktiga för kroppen. De viktigaste ämnena är kalcium ( C), protein,

Läs mer

Svenska Innebandyförbundet

Svenska Innebandyförbundet Infektion och smitta Bakgrund. De vanligaste infektionerna är förkylning från virus (virala infektioner, t.ex. influensa) och drabbar vuxna ca 2-3 ggr per år (barn 2-5). Det finns mer än 200 olika förkylningsvirus

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Instruktion för att förhindra livsmedelsburna sjukdomar - hemtjänst och vårdboende med hemtjänstinsatser. 1. Ansvarsfördelning Sid 2

Instruktion för att förhindra livsmedelsburna sjukdomar - hemtjänst och vårdboende med hemtjänstinsatser. 1. Ansvarsfördelning Sid 2 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsyn Leg. Dietist Karlstad 2011-05-06 Instruktion för att förhindra livsmedelsburna sjukdomar - hemtjänst och vårdboende med hemtjänstinsatser Bakgrund Primärt

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Tips och råd för trygg matlagning

Tips och råd för trygg matlagning Tips och råd för trygg matlagning LÄTTLÄST 1 Innehåll Maten är en njutning... 3 Så här lagar du mat på ett tryggt sätt... 4 Förvara maten i rätt temperatur... 7 Matvaror håller olika länge... 9 Datummärkningen

Läs mer

2 äggvitor cirka 350 g (5 6 dl) florsocker 1 tsk ättiksprit Eventuellt några droppar hushållsfärg

2 äggvitor cirka 350 g (5 6 dl) florsocker 1 tsk ättiksprit Eventuellt några droppar hushållsfärg Bygg Älvsbyhus jubileumsmodell Saga som årets pepparkakshus eller annat valfritt Älvsbyhus! Vi gör denna tävling som en avslutning på vårt 70-årsjubileum som vi firat hela 2014. I år bjuder vi in till

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet Apotekets råd om Svamp och klåda i underlivet Klåda i underlivet kan ha många orsaker. Bland kvinnor i fertil ålder är svampinfektion den vanligaste orsaken. Vid användning av antibiotika kan normalfloran

Läs mer

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se

Läs mer

Rune Larssons energikaka

Rune Larssons energikaka Här nedan följer recept på ett antal olika varianter på energikakor. Rune Larssons energikaka Mät upp 7 8 mått havregryn i en bunke! Ett mått kan vara i stort sett vad som helst. Jag själv brukar använda

Läs mer

Inför provet årskurs 8

Inför provet årskurs 8 Inför provet årskurs 8 Näringsämnena: Protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten Koka potatis: Koktid: 20-30 minuter Använd salt för att få smak och för att vattnet ska koka bättre. Behåll

Läs mer

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL LÄRARHANDLEDNING Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med övningen är att eleverna lär sig mer om att planera proviant för en längre utflykt i skog och natur

Läs mer

Nya städrutiner vid Clostridium

Nya städrutiner vid Clostridium Nya städrutiner vid Clostridium Clostridium difficile Anaerob bakterie (behöver inte syre för att leva) Förekommer i jord och vattendrag Producerar toxin = gifter (vissa stammar) Bildar sporer (viloläge)

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Draken Bertas Experiment ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Vi har i vårt arbete med experiment i förskolan tagit avstamp i Läroplan för förskolan (Lpfö 98), som i den reviderade upplagan 2010 på

Läs mer

3. Blanda smör och pressad vitlök i en skål. Pensla bröden med blandningen. Strö över flingsalt och hackad persilja.

3. Blanda smör och pressad vitlök i en skål. Pensla bröden med blandningen. Strö över flingsalt och hackad persilja. Vitlöksbröd med flingsalt 30 34 små börd (kan göras större) 25 g jäst 4 dl vatten, fingervarmt 2 msk rapsolja 1 ½ tsk salt 8 10 dl vetemjöl ca 50 g smör, smält ca 2 vitlöksklyftor flingsalt färsk persilja,

Läs mer