SVÅRIGHETER I LIVETS SLUTSKEDE HOS PER- SONER MED HIV/AIDS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVÅRIGHETER I LIVETS SLUTSKEDE HOS PER- SONER MED HIV/AIDS"

Transkript

1 Hälsa och samhälle SVÅRIGHETER I LIVETS SLUTSKEDE HOS PER- SONER MED HIV/AIDS EN LITTERATURSTUDIE JOSEFINE BOGREN SOFIA NILSSON Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 46-55p Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö Juni 2007

2 SVÅRIGHETER I LIVETS SLUTSKEDE HOS PER- SONER MED HIV/AIDS EN LITTERATURSTUDIE JOSEFINE BOGREN SOFIA NILSSON Bogren, J & Nilsson, S. Svårigheter i livets slutskede hos personer med hiv/aids. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde Omvårdnad, När sjuksköterskor möter personer med aids är det främst i det palliativa skedet och det är då viktigt att ha kunskaper om dessa patienters upplevda problem. Syftet med denna studie var att sammanställa vetenskaplig litteratur rörande svårigheter som personer som lever med hiv/aids upplever i livets slutskede. En litteraturstudie har använts som metod och som grund för resultatet har nio vetenskapliga artiklar av god eller medel kvalitet använts. Resultatet visar på hur olika personer med hiv/aids upplever fysiska besvär, psykiska bekymmer, sociala svårigheter och spirituella behov i livets slutskede. Det är som sjuksköterska viktigt att uppmärksamma patienternas problem, för att kunna tillgodose deras behov. Nyckelord: Aidspatient, hospicevård, litteraturstudie, palliativ vård, svårigheter, upplevelse 2

3 DIFFICULTIES AT THE END OF LIFE FOR PEO- PLE WITH HIV/AIDS A LITERATURE STUDY JOSEFINE BOGREN SOFIA NILSSON Bogren, J & Nilsson, S. Difficulties at the end of life for people with HIV/AIDS. A literature study. Degree project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Heath and Society, Department of Nursing, When nurses meet people with AIDS it s mostly in the palliative stage, where it s important to have knowledge about the problems these patients are experiencing. The aim of this study was to compile scientific literature regarding the difficulties people living with HIV/AIDS are experiencing at the end of life. A literature study has been used as a method and the result has been based on nine scientific articles of good or moderate quality. The result shows how different people living with HIV/AIDS experience physical problems, psychological concerns, social troubles and spiritual needs at the end of life. As a nurse it s important to notice the patients difficulties, to be able to provide for their needs. Keywords: AIDS-patient, experience, hospice care, literature study, palliative care, difficulties 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Etiologi 5 Epidemiologi 6 Internationellt 6 Nationellt 6 Patologi 6 Symtom 7 Smittvägar 7 Prevention 8 Behandling 8 Biverkningar 8 Palliativ vård 9 Historik 9 Sjuksköterskan, aids och palliativ vård 9 Lagar och författningar 10 Hälso- och sjukvårdslag 1982: Smittskyddslag 2004: Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska 10 SYFTE 11 METOD 11 Litteratursökning 11 Inkluderingskriterier 11 Exkluderingskriterier 11 Artikelgranskning 13 RESULTAT 13 Fysiska besvär 13 Psykiska bekymmer 15 Sociala svårigheter 16 Spirituella behov 17 DISKUSSION 18 Metoddiskussion 18 Resultatdiskussion 19 Slutsatser 21 Förslag på fortsatt forskning 21 REFERENSER 22 BILAGOR 25 4

5 INLEDNING " kampen mot en tragedi av hittills inte skådat slag, som kräver fler liv än alla krig, hungerskatastrofer och översvämningar sammantagna. AIDS är inte längre bara en sjukdom, det är en fråga om mänskliga rättigheter (Ur Nelson Mandelas tal vid konserten, 2003 [författarnas översättning]). Aids är sedan flera år tillbaka en växande epidemi runt om i världen, därför eftersträvas ökade generella kunskaper om sjukdomen, som kan användas i den kommande yrkesrollen som sjuksköterska. Sjuksköterskor kan möta hivpatienter överallt i vårdkedjan, men när de möter de aidsdrabbade så är det främst i det palliativa skedet och det är då viktigt för vårdgivarna att ha kunskaper om dessa patienters upplevda problem. Människovärdighet och livskvalitet måste genomsyra hela sjuksköterskans profession, patienten ska alltid sättas i centrum och ska med ett professionellt förhållningssätt ges en god omvårdnad. Vissa patienter befinner sig i ett skede av sjukdomsförloppet där kurativ behandling är utesluten. Det är här den palliativa vården kommer in, där det centrala är att lindra och i största möjliga mån eliminera patientens symtom samt att tillgodose patientens olika behov. BAKGRUND Under följande avsnitt kommer etiologi, epidemiologi, patologi och behandling av hiv/aids att presenteras. Dessutom finns en beskrivning av palliativ vård samt lagar och författningar relevanta för ämnesvalet. För att en djupare förståelse för uppsatsen ska erhållas är det enligt Polit m fl (2001) viktigt att presentera studiens centrala begrepp. I uppsatsen kommer förkortningarna HIV och AIDS att skrivas med gemener, eftersom de i Sverige räknas som egna ord (Hiv-Sverige, 2007). Hiv (Human Immunodeficiency Virus) är det virus som orsakar utslagningen och översätts till svenska som humant immunbristvirus (Moberg, 2000). Aids står för Acquired Immune Deficiency Syndrome, vilket, visar på att utslagningen av immunförsvaret är förvärvad och inte medfödd (Claesson & Wijkman, 1987). Etiologi Det tidigaste kända fallet av aids som hittills påträffats är från 1959 och härstammar från Kinshasaregionen i Kongo. Detta stämmer väl överens med epidemins massiva utbredning i flera länder i Afrika (Nationalencyklopedin, ). Moberg (2000) beskriver hur det under 1980-talets tidigare hälft påträffades en del sjukdomsfall i amerikanska storstadsområden: Kaposis sarkom 1 och Pneumo- 1 Kaposis sarkom är en elakartad tumörform som ger blåaktiga skiftningar, framförallt på fötter och underben. Sjukdomen medför inte sällan ett engagemang av kroppens lymfkörtlar och inre organ (Moberg, 2000). 5

6 cystis carinii pneumoni 2, sjukdomar som dittills varit ovanliga. Individerna som drabbades visade sig ha förvärvad immunbrist och föreföll i huvudsak vara homosexuella män, detta gjorde att de nya sjukdomarna kom att kallas GRID (Gay Related Immunodeficiency). Det stod snart klart att benämningen inte kunde användas, då sjukdomsfall även upptäckts bland icke-homosexuella män. Ett nytt samlingsnamn för sjukdomarna infördes 1982: aids (Moberg, 2000). Epidemiologi Antalet människor som lever med hiv fortsätter att växa samtidigt som antalet som dör i aids stiger. Tabell 1 speglar antalet hivsmittade individer samt antalet aidsrelaterade dödsfall år Tabell 1. Överblick av hiv och aids i världen Totalt världen Vuxna Barn (under 15 år) Hivsmittade 39,5 miljoner 37,2 miljoner 2,3 miljoner t o m 2006 Aidsrelaterade 2,9 miljoner 2,6 miljoner dödsfall under 2006 (UNAIDS, 2006) Internationellt Den mest markanta ökningen av nyinfekterade hivpositiva har skett i östra och centrala Asien samt Östeuropa, från har här skett en ökning på 21 %. Det osterila injektionsbruket är främsta orsaken till ökningen. I Östeuropa är det främst Ryssland och Ukraina som stått för ökningen, orsakat av osterila droginjektioner (UNAIDS, 2006). Av de som lever med hiv i världen kommer 63 % från länder i Afrika söder om Sahara. Totalt under 2006 dog 2,1 miljoner människor från detta område av aids, vilket motsvarar 72 % av den globala aids dödligheten. I världen uppgick siffran totalt till 2,9 miljoner, varav 2,6 miljoner var vuxna (a a). Nationellt Spridningen av hiv i Sverige har varit relativt konstant de senaste åren (Smittskyddsinstitutet [a], 2006). Under första halvåret av 2006 uppgick antalet anmälda fall till 7262 i Sverige, varav 29 % var kvinnor. Av de anmälda beräknas hälften leva i Sverige (Smittskyddsinstitutet [b], 2006) De flesta har dock blivit smittade utomlands men har fått diagnosen ställd i Sverige (Smittskyddsinstitutet [c], 2006). Patologi Patienterna har ursprungligen ett väl fungerande immunförsvar, men detta försämras successivt när de drabbas av hiv. Viruset orsakar en utslagning av kroppens försvar, genom en kraftig reducering av antalet T-hjälparceller (Moberg, 2000). Hiv tränger in i en cell och låter kopiera upp en DNA-kopia av sitt eget RNA, som sedan byggs in i en av cellens kromosomer. När cellen sedan delar sig så dupliceras även hivdelen. Värdcellerna producerar nya celler, samtidigt som de själva 2 Pneumocystis carinii pneumoni är en lunginflammation, orsakad av en svampinfektion (Smittskyddsinstitutet, 2007). 6

7 bryts ned och därför sprids hiv hela tiden till nya celler. Viruset använder gärna T- hjälparceller som värdceller, där CD 4-receptorerna 3 fungerar som receptorer även för viruset. Detta får förödande konsekvenser eftersom varken det antikroppsberoende eller det cellulära immunförsvaret inte blir aktiverat och därmed upphör att fungera (Bjålie m fl, 1998). Friska individer har normalt ca 1000 hjälparceller/mikroliter blod. Hos en hivsmittad individ sjunker antalet celler successivt och när de nått nivåer omkring 200 celler/mikroliter föreligger en risk för att den smittade drabbas av en rad olika infektioner, som blir livshotande (Moberg, 2000). En aidspatient definieras som en hivsmittad individ som drabbas av minst en av åtta till tio s k opportunistiska infektioner (Grützmeier, 2005). Sjukdomarna kallas opportunistiska eftersom de vanligtvis endast orsakar sjukdom hos personer med ett försvagat immunförsvar (Moberg, 2000). Till dessa infektioner hör bl a lunginflammation, hjärnhinneinflammation och tuberkulos (Grützmeier, 2005). Symtom Symtomen på hiv kan delas in i tre stadier; primärinfektion (1), symtomfritt stadium (2) och aids (3). 1. Ett par veckor efter det att individen blivit smittad med hiv utbryter en akut infektion med bl a feber, hudutslag, muskelvärk, halsont och svullna lymfkörtlar. Under denna primära fas av infektionen är virusmängden mycket hög, hivantigen kan påträffas i blodet och efter ca två månader uppträder även antikroppar (Cronberg, 1997). 2. Efter primärinfektionen följer en längre period av symtomfrihet, som kan vara flera år, där kroppens immunförsvar har infektionen under relativ kontroll. Det bildas dock hela tiden nya virus, som fortsätter att försvaga immunförsvaret och när CD 4-cellerna slutligen når kritiska nivåer börjar symtom åter att visa sig (a a). 3. Då viruset lyckats försvaga immunförsvaret tillräckligt är individen mer mottaglig för olika sorters infektioner, som ligger till grund för aidsdiagnosen. Hos dessa individer ser man ofta symtom som oklar feber, svampinfektioner, avmagring, hudförändringar och svåra herpesinfektioner. Patienten har således utvecklat aids (Cronberg, 1997). Smittvägar Hiv sprids genom höggradiga intima kontakter och överförs vid kontakt mellan celler som finns i våra slemhinnor belägna i mun, ögon, könsorgan och innanför ändtarmsöppningen. Varje oskyddat samlag medför därför en risk att bli smittad, liksom andra sorters intim sexuell kontakt. Även under graviditet föreligger det en risk för att barnet till en hivpositiv mamma blir smittat av hiv. Även födelsen och amningen medför en risk för smitta (Moberg, 2000). Om hivinfekterat blod överförs från en person till en annan föreligger en självklar risk för smittspridning. Överföringen kan ske genom transfusioner av blod eller blodprodukter (vilket är väldigt ovanligt) samt genom injektioner med osterila 3 CD 4-receptorerna stimulerar samverkan med b-celler och makrofager, på så vis aktiveras dessa delar av immunförsvaret (Ericson & Ericson, 2002). 7

8 nålar. Även inom vårdyrken finns det risk för smitta genom kontakt med stickande eller skärande hivinfekterade föremål, samt genom att infekterat blod kommer i kontakt med slemhinnor (Moberg, 2000). Prevention Den som bär på hiv är smittsam resten av livet och ännu finns ingen bot mot viruset och därför måste grundliga åtgärder mot spridning tas (Moberg, 2000). Information och utbildning har en betydande del i arbetet mot smittspridning. Liksom att allmänheten frekvent testas vid misstanke om infektion. Smittspårning är också viktigt för att kunna kartlägga och behandla så många drabbade som möjligt i ett tidigt skede (Cronberg, 1997). För att minska utbredningen av hivspridning genom sexuellt umgänge, krävs förändrade sexvanor, minskad partneromsättning och ständigt användande av kondom (Moberg, 2000). För att förebygga och förhindra smitta via blod, har hivtestning utförts (i de delarna av världen med ekonomiska förutsättningar) sedan mitten av 1980-talet. Kontroller av alla blodgivare genomförs, för att minimera risken för hivinfektion genom transfusion (a a). Genom att profylaktiskt behandla mor och foster under graviditeten samt behandling av barnet de första veckorna efter förlossning, minskas risken för att barnet smittas med hiv. Sker förlossningen dessutom med planerat kejsarsnitt och kvinnan avstår från att amma barnet minskas risken ytterliggare för att barnet ska infekteras med hiv (Moberg, 2000). Smittspridning inom sjukvårdsrelaterade yrken kan förebyggas genom att skyddsföreskrifter följs och goda rutiner upprätthålls (a a). Hos drogmissbrukare kan smittspridning förebyggas och motverkas genom att de kontinuerligt testas samt genom utdelning och byte av rena sprutor (Cronberg, 1997). Behandling Efter det att en hivsmittad individ blivit infekterad med en opportunistisk infektion första gången, tillstöter fler och fler. När det har gått ett till två år efter första infektionen får aidspatienten därför kontinuerlig behandling med antibiotika, antingen i tablettform eller virusmedel intravenöst (Grützmeier, 2005). I den industrialiserade världen började år 1996 användningen av en ny sorts medicin, proteashämmare. I kombination med den äldre gruppen läkemedel (nukleosidanaloger) medförde medicineringen en minskning av virusmängden i blodet, samt en förbättring av immunförsvaret. Dessa nya s k bromsmedicinerna har lett till ökad överlevnad och aidsdödligheten har således minskat. Tragiskt nog har det visat sig att viruset inte kan elimineras med hjälp av dessa mediciner eftersom patienterna många gånger blir resistenta mot läkemedlen (a a). Ännu en kategori bromsmedicin har utvecklats, fusionshämmare, som fungerar genom att hindra viruspartiklarnas inträngning i cellerna. För att motverka resistensutveckling kombineras administrering av tre eller fyra läkemedel (Nationalencyklopedin, ). Biverkningar Kombinationsbehandling (högaktiv antiretroviral terapi, HAART) har väsentligt minskat sjukdomens påfrestning på patienterna genom att bl a minska antalet till- 8

9 stötande komplikationer (Nationalencyklopedin, ). Vid insättandet av HAART kan en inflammatorisk reaktion uppstå mot asymtomatiska eller kvarvarande opportunistiska infektioner, hos de patienterna med svår immunbrist. Behandlingen associeras dessutom med en omfördelning av kroppsfett, s k lipodystrofi (FASS, 2006). Resultatet blir påtagligt med en ökad ansamling av fett på vissa kroppspartier och minskad andel på andra delar av kroppen. Resultatet blir avsmalnande ben, armar och insjunket ansiktsparti men ökad fettansamling runt magen, på nacken eller bröstet (Nationalencyklopedin, ). Bromsmedicinerna har väldigt många biverkningar, som i sig själva kan vara besvärande för patienten. Bland de vanligaste finns huvudvärk, yrsel, buksmärtor, gasbildning, illamående, kräkning samt smakförändring. Det är inte heller ovanligt att uppleva klåda, hudutslag, svettningar, anemi, trötthet, somnolens och minskad libido. Dessutom är det mycket vanligt med viktminskning, anorexi samt förändrade blodfetter, med bl a förhöjt LDL-kolesterol (FASS, 2006). Palliativ vård Begreppet palliativ kommer ifrån latinets pallium (kappa, täcke), vilket innebär att täcka över symtomen med hjälp av behandlingsåtgärder, för att sätta patientens välbefinnande i fokus (Twycross, 1998). Historik Starten på den palliativa vårdens moderna utveckling skedde på 1960-talet i England. Vårdfilosofin i hospicerörelsen har sedan dess spridits runt om i världen. Enligt Beck-Friis och Strang (2005) bidrog öppnandet av den första forskningsoch undervisningsenheten år 1967 till att förbättra den döende patientens livsvillkor, med målet att få leva tills man dör. Detta uppnås genom tillräcklig och god symtomkontroll och samtidigt optimalt psykologiskt stöd (a a). Palliativ vård är den helhetsvård som bedrivs av flera samarbetande yrkeskategorier, då patienten inte längre svarar på den kurativa behandlingen och förväntningar inte längre är att förlänga livet. Målet är att hjälpa patienter i livets slutskede att få en så behaglig vardag som möjligt och främja livskvalitet trots sjukdomens utveckling (Twycross, 1998). Hospicevårdens grundtanke växte ur en önskan att inge hopp, värdighet och komfort hos de individer där ytterliggare medicinsk behandling inte kunde förändra sjukdomsprocessen. Döden är ofrånkomlig, men omständigheterna runt varje individs död är lika unika som livet självt. Aidspatienter skiljer sig på många sätt från den traditionella hospicepatienten; de är ofta yngre och har en dödligsjukdom som dessutom är smittsam. Därför skiljer sig också ofta aidsvården från den vård som ges till andra patienter i livets slutskede (Dukes m fl, 1995). Sjuksköterskan, aids och palliativ vård Jahren Kristoffersen (1997) säger att för att kunna ge patienten den omvårdnad han har behov av är det viktigt att förstå hans problem. Behoven är varierande och skiljer sig från en individ till en annan, följaktligen borde det även finnas varierande problem. Vidare beskrivs det hur problemen ofta är kombinerade och väver in i varandra, det är därför både fel och onaturligt att skilja områdena från varandra. Omsorg och vård av hela människan är väsentligt och för att kunna ge patienten optimal omvårdnad är det viktigt att försöka förstå de problem som kan uppstå (a a). 9

10 Spektrumet av hivsjukdomens förlopp, tillsammans med rädslan för vad som skall hända, gör diagnosen till ett trauma i de flesta människors liv. Att leva med en konstant hälsoförsämring för att slutligen uppleva de akuta aidssymtomen, är väldigt svårt (Miller Jr, 2005). Att möta döende människor medför utmaningar som gör att sjuksköterskan måste ha ett medvetet och bearbetat förhållningssätt till döden. Detta gäller inte minst i omvårdnaden med aidspatienter (Jahren Kristoffersen, 1997). Att leva med aids och förväntas har skuldkänslor för att ha åsamkat sig sjukdomen är ett överfall på den drabbades emotionella och psykiska hälsa (Miller Jr, 2005). Lagar och författningar Nedan presenteras de lagar och författningar som är aktuella för såväl vårdgivare som vårdtagare inom det aktuella området. Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor. Vården ska ges med respekt för den enskilda människans värdighet, något som är oerhört viktigt inom den palliativa vården. Vården ska vara lättillgänglig och av god kvalitet. I lagen beskrivs även att god hygien ska tillämpas, för att kunna ge patienten trygghet i vården. Vid behandling av hiv-/aidspatienter är det även i sjukvårdpersonalens intresse att tillämpa god hygien för att uppnå en känsla av trygghet, då smittorisk föreligger. Vården ska även bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Lagen säger också att patienten ska få individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning och behandling som finns (a a). Smittskyddslag (2004:168) Smittskyddslagen beskriver bl a hur sjukvården, samhället och individen ska agera för att minska risken för epidemier och okontrollerbar smittspridning. All undersökning, vård och behandling som behövs är i Sverige kostnadsfri och vid påträffad smitta måste patienten genomgå den behandling som läkaren rekommenderar (a a). Hiv-/aids klassas som en allmänfarlig sjukdom, en benämning som avser smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära svårt lidande eller långvarig sjukdom. I lagen finns även ett antal förhållningsregler beskrivna för dess individer, de får bl a inte donera blod eller organ och den smittade har även informationsskyldighet gentemot sjukvårdspersonal och sexpartners och har dessutom skyldighet att uppträda på ett sådant sätt att smittorisken minimeras vid sexuella kontakter (Smittskyddslag 2004:168). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska Oavsett verksamhetsområde och vårdform, ska sjuksköterskans arbete präglas av en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt, som baseras på evidensbaserad vetenskap och beprövad erfarenhet (Socialstyrelsen, 2005). I ICN:s etiska kod beskrivs sjuksköterskans grundläggande ansvarsområde. Dessa innefattar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt att lindra lidande. Koden är en vägledning i hur sjuksköterskor ska beakta patienters sociala värderingar och behov. Varje människa har rätt till liv, värdighet och att bemötas 10

11 med respekt och detta ska genomsyra möten i vården (Internation Council of Nurses, 2000). SYFTE Syftet med föreliggande litteraturstudie är att få en ökad förståelse för de svårigheter personer som lever med hiv/aids kan uppleva i det palliativa slutskedet. METOD Den använda metoden är en litteraturstudie, alltså en sammanställning av redan existerande kunskap inom ett forsknings område (Polit m fl, 2001). Föreliggande studie är konstruerad baserad på en, av författarna, modifierad version av Goodmans sju steg. Det första steget är att definiera problemområdet, efter det ska inkluderings- och exkluderingskriterier preciseras. Vidare utformas en plan för litteratursökningen, sökningen genomförs och material samlas in. Studiernas resultat granskas och sammanställs, slutligen tolkas resultatet och slutsatser baserade på studiernas kvalitet formuleras (Willman m fl, 2006). Litteratursökning För att få fram vetenskapliga artiklar till uppsatsen användes olika databaser; PubMed, Cinahl, Cochrane och PsycInfo. Sökningar genomfördes under perioden med olika sökord för att rama in intresseområdet. Vissa artiklar dök upp mer än en gång under nya sökningar med modifierade sökord. Dessa artiklar har inte än en gång redovisats under rubriken lästa abstrakt och inte heller som lästa/utvalda artiklar. Inkluderingskriterier Artiklar som publicerats inom de tio senaste åren eftersträvades, men sökningar genomfördes även utan den begränsningen för att undersöka utbudet. Även begränsningen adults användes, eftersom vuxna personer är allmänsjuksköterskans område. För att försäkra vetenskapligheten hos artiklarna, användes endast artiklar som innehöll abstrakt och (i de databaser där det var möjligt) hade blivit oberoende granskade. För att kunna granska och bearbeta artiklarna, användes endast studier publicerade på engelska. Exkluderingskriterier Studier som ej vart relevanta för föreliggande studies syfte har per automatik exkluderats. Vidare har artiklar som i kvalitetsgranskningen inte uppfyllt kraven för ett högre betyg än dålig exkluderats för att öka föreliggande studies kvalitet. 11

12 Tabell 2. Artikelsökning Databas MeSH-/Thesaurustermer Begränsningar Antal PubMed Cinahl Aids AND palliative care OR hospice care OR terminal care AND patients OR patient care Aids AND palliative care OR hospice care OR terminal care AND patients OR patient care AND quality of life Aids AND psychology OR psychotherapeutic processes Aids AND palliative care OR hospice care OR terminal care AND patients OR patients care AND medical records, problem-oriented OR social problems OR world health OR pain, referred Aids AND palliative care OR hospice care OR terminal care AND patients OR patients care AND medical records, problem-oriented OR social problems OR world health OR pain, referred AND quality of life Aids AND palliative care OR hospice care OR terminal care AND patients OR aids patients OR hospice patients Aids AND palliative care OR hospice care OR terminal care AND patients OR aids patients OR hospice patients Aids AND health services needs and demand All adults, abstract, English, published in the last 10 years, humans All adults, abstract, English, humans All adults, abstract, English, published in the last 10 years, humans All adults, abstract, English, published in the last 10 years, humans All adults, abstract, English, published in the last 10 years, humans English, peerreviewed English, peerreviewed, publication year from 1997 English, peerreviewed träffar Lästa rubriker Lästa abstrakt 61 st 61 st 12 st + 3 related links Lästa artiklar 9 st + 1 related links 12 st 12 st 4 st 0 st 0 st 18 st 18 st 3 st 1 st 1 st 13 st 13 st 2 st 0 st 0 st 2 st 2 st 2 st 0 st 0 st st st 18 st 6 st 2 st 1 st 46 st 46 st 12 st 2 st 1 st Aids AND Human Needs English, peerreviewed 3 st 3 st 3 st 0 st 0 st (Physiology) Aids AND Human Needs English, peerreviewed 4 st 4 st 1 st 0 st 0 st (Psychology) Aids AND palliative care OR English, peerreviewed, 0 st 0 st 0 st 0 st 0 st hospice care OR terminal care AND patients OR aids patients OR hospice patients AND problem identification OR world health OR social problemcation publi- year from 1997 Cochrane Aids AND palliative care OR - 8 st 8 st 2 st 1 st 0 st hospice care OR terminal care AND patients OR patients care OR patient participation Aids AND palliative care OR - 0 st 0 st 0 st 0 st 0 st hospice care OR terminal care AND patients OR patient care OR patient participation AND world health OR social problems OR medical records, problem-oriented PsycInfo Aids AND palliative care Adulthood, Last 23 st 23 st 4 st 0 st 0 st 10 years Totalt 240 st 240 st 54 st 16 st 9 st Utvalda artiklar 5 st + 1 related links 12

13 Artikelgranskning Artiklarna lästes först enskilt och de artiklar som var relevanta för studiens syfte valdes ut. Den enskilda läsningen gjordes dels för författarnas egen förståelse, men även för att granskningen och kvalitetsbedömningen skulle bli så korrekt som möjligt, då materialet tolkades av mer än en person (Polit m fl, 2001). För att kunna granska artiklarna och försäkra trovärdigheten användes modifierade mallar, baserade på Willmans m fl (2006) granskningsprotokoll för kvalitetsbedömning (se Bilaga 1:1 1:2). För att avgöra artiklarnas metodiska ansats, då tvivel förelåg, användes Holme och Krohn Solvang (1991), som definierat konkreta kännetecken för kvantitativa och kvalitativa studier. Utifrån hur väl artiklarna kunnat svara på granskningsprotokollets frågor, satte författarna var för sig ett övergripande betyg på varje enskild artikel (bra, medel eller dålig). När en första granskning skett och intressanta resultat markerats, jämförde författarna artiklarnas betygsättning. Då överensstämmelse var total gällande vilka artiklar som erhållit betyget dålig, kunde dessa exkluderas. Då det förelåg skillnader i betygsättningen av övriga artiklar (med betyget bra eller medel) diskuterades artiklarnas metodförfarande och resultat grundligt tills dess att ett gemensamt beslut kunde fattas och det slutgiltiga betyget kunde sättas. En modifierad artikelsammanfattning gjordes separat, enligt Willman m fl (2006) som sedan sammanställdes till en gemensam överblick. Följande rubriker finns publicerade i Bilaga 2: författare, året studien publicerats, landet studien är utförd i, titel, metod, deltagare (samt bortfall), resultat samt kvalitetsbedömning. De resultat som ansågs relevanta och intressanta för föreliggande studie, diskuterades och placerades ihop med liknande fynd. Av dessa utformades genom analys och diskussion sedan övergripande kategorier enligt Polit m fl (2001), som sedan användes som rubriker i arbetet (se Resultat). RESULTAT I sökandet efter vilka svårigheter hiv-/aidspatienterna eventuellt upplevde i livets slutsked, upptäcktes fyra olika kategorier som identifierades vid artikelgranskningen. Dessa kategorier presenteras i rubrikerna: fysiska besvär, psykiska bekymmer, sociala svårigheter och spirituella behov. Fysiska besvär I Piersons m fl (2002) kvalitativa studie undersöktes synen på en bra och dålig död bland 35 aidspatienter. Majoriteten av deltagarna beskrev hur frånvaro av smärta var den viktigaste komponenten för en bra död. Smärta tycktes vara relaterad till av hur dålig döden skulle vara. I en kvantitativ studie av Lau m fl från 2003, utförd i Hong Kong, rapporterade 38 % av de 289 deltagarna att det som bekymrade dem mest var just den fysiska hälsan. Livskvalitet innebar för deltagarna i Piersons m fl (2002) studie bl a att vara i ett bekvämt tillstånd och vara utan lidande. Flera av patienterna uttryckte även rädsla för att bli en grönsak eller hållas vid liv med hjälp av maskiner. I en kvantitativ studie av Sarna m fl (1999) fanns en signifikant positiv förändring i den totala livskvaliteten (p = 0,004) under den fyra månader långa undersökningsperioden. 13

14 Även i skalan för fysisk livskvalitet fanns ett signifikant samband (p = 0,008) som visar på ett förhöjt fysiskt välbefinnande. Ålder var relaterat till förändring i den fysiska skalan (p = 0,03), där äldre patienter rapporterade en lägre fysisk hälsa. Hos de 95 aidspatienter som inkluderades i Frich och Borgbjergs studie (2000) var smärtprevalensen 74 % vid första insamlingstillfället och under observationsperioden uppgick incidensen till 88 %. Studien av Sarna m fl (1999) visade att 77,3 % av deltagarna hade frekvent smärta som en störning i livskvaliteten vid första tillfället. Av de 70 smärtdrabbade patienterna i Frich och Borgbjergs studie (2000) upplevde 51 % besvärande smärta vid första tillfället och incidens under observationsperioden uppgick till 69 %. Vid första intervjun rapporterade 66 % av patienterna att de upplevt smärta under mer än tre månader innan studiens början och 2/3 av dessa patienter rapporterade besvärande smärta. De patienter som vid första tillfället var smärtfria hade en statistiskt signifikant risk att uppleva smärta under observationsperioden (p < 0,004). Neuropatisk smärta 4 var den dominerande smärtan hos fem av sju patienter med långvarig smärta (mer än ett års tid) i Frich och Borgbjergs (2000) studie. Av intervjupersonerna i Piersons m fl (2002) studie, uttryckte många en oro för att döden skulle bli en utdragen process. Rädsla för en våldsam och traumatisk död nämndes också frekvent bland tankar angående en dålig död. Studien av Lau m fl (2003) visar på att 86,3 % (p < 0,001) av samtliga tillfrågade ansåg sig ha ett behov av medicinsk vård. Av patienterna med aidsdiagnos, rapporterade 97,3 % (p < 0,001) att de hade detta behov. Fyndet styrks även av en kvantitativ studie gjord i USA (Pace & Stables, 1997) där hivpatienterna ansåg sig att ha ett väsentligt behov av assistans och frekvent medicinsk behandling. Patienterna blev i Frich och Borgbjergs undersökning (2000) ombedda att utvärdera smärtbehandlingen de fick. Bland behandlingarna fanns högaktiv antiretroviral terapi (HAART), Retrovir, analgetisk behandling samt morfinpump. Vid första tillfället besvarade två femtedelar av deltagarna frågan (38 personer) och av dessa var 23 personer nöjda, 12 personer ansåg att behandlingen var acceptabel och tre personer var missnöjda. Även i studien från Kina (Lau m fl, 2003) var majoriteten av de tillfrågade nöjda med den medicinska hjälpen de fick. Av deltagarna angav 89,3 % att de var nöjda eller mycket nöjda med den hjälp staten erbjöd. Vid första intervjutillfället i Frich och Borgbjergs studie (2000) kunde inget samband mellan behandling och förekomsten av smärta påvisas, då 40 % av de smärtpåverkade patienterna och 50 % av de smärtfria patienterna fick samma behandling. Men i Shermans studie (2001) fann man det uppenbart att mängden mediciner patienterna tog dagligen, var en källa till lidande. Medicinernas fysiska biverkningar resulterade ofta i att patienterna ifrågasatte värdet på livet. Exempelvis var biverkningarna anorexi och viktförlust källor till såväl fysiskt lidande som till emotionell oro p g a förändring av kroppsuppfattning. 4 Neuropatisk smärta definieras som stickande, huggande, ilande och brännande i studien av Frich och Borgbjerg (2000). 14

15 Efter varje intervju i Frich och Borgbjergs (2000) studie bads patienterna kommentera smärtbehandlingen. Av totalt 91 uttalanden, upprepades beskrivningar av läkaren som en auktoritet som var ansvarig för behandlingen och att läkaren inte tog smärtan på allvar. Patinterna beskrev att de föredrog kontakt med samma läkare eller sjuksköterska och att de antog att de fick optimal behandling och accepterade därför den upplevda smärtan. Patienterna var motvilliga att ta emot analgetika (bl a för utifall smärtan blir ännu värre) och de var rädda för de biverkningar som en doshöjning skulle innebära. Psykiska bekymmer I studien av Sarnas m fl (1999) fanns en signifikant förändring i den psykosociala skalan (p = 0,003) under undersökningsperioden. Resultatet visar på att studiens deltagare upplevde ett större psykosocialt välbefinnande under tiden som studien pågick, jämfört med vad de rapporterade vid första insamlingstillfället. Respondenterna fick i Karus m fl studie (2004) ange på en sexgradig skala (graderad från aldrig till alltid ) hur ofta de kände sig lugna/fridfulla med sin tillvaro. I Alabama svarade 31 % av deltagarna att de oftast kände sig lugna/fridfulla, medan det vanligaste svaret i Baltimore (35 %) och New York City (34 %) var sällan (p < 0,001). I New York City rapporterades det i Karus m fl (2004) studie att den mentala hälsan stod i direkt signifikant förbindelse med fysiska symtom (p < 0,001). Även ålder (p < 0,05) och en positiv känsla av mening och syfte i livet stod i relation till mental hälsa (p < 0,01). Sherman (2001) fann att många av studiens deltagare talade om känslan av att livet förlorat mening, medan aidsdiagnosen för andra inneburit ökad personlig och andlig styrka. Vissa patienter såg aids som en gåva som ändrade riktningen på deras liv. För majoriteten av deltagarna i Fryback och Reinerts (1999) studie tog det inledningsvis lite tid att handskas med aidsdiagnosen. De lärde sig så småningom att tro att sjukdomen var där för att lära dem något. Vidare beskriver deltagarna hur de lärde sig att ta varje dag som den kommer och att leva i nuet. En man med hiv beskrev fenomenet som ett uppvaknande, som om han tidigare gått igenom livet sovande, där han hade gott om tid till att uppfyllda sina drömmar. När det plötsligt inte finns så mycket tid kvar, måste drömmarna jagas om de ska nås. Mannen beskrev uppvaknandet som en välsignelse. AIDS was an awakening a chance to get things right, and to share and promote the truth (Ur Sherman, 2001, s 12). Aidspatienterna talade i Shermans studie (2001) om behovet av att skydda sin livskvalitet och självständighet. Detta gjorde de genom att göra positiva förändringar i livet, vilket ökade deras välmående och självacceptans och anbringade en positiv filosofi i deras liv. En liknande beskrivning återfinns i Fryback och Reinerts (1999) studie där en hivpatient berättar hur han tidigare (innan diagnosen) inte brytt sig särskilt mycket om sig själv. Genom studerande, själviakttagelse och genom att ändra sina mål i livet hade han lyckats frambringa självförtroende. Att känna kontroll över de vårdbeslut som togs i slutskedet var extremt viktigt för flera av deltagarna i Piersons m fll (2002) studie. För vissa innebar detta att vara involverad i behandlingsbesluten, för andra innefattade det även möjligheten att upphäva behandlingen när de så önskade. 15

16 ...your death is your show. It should be done your way. /.../ it's your good-bye, it's your farewell. You should do it your way. (Ur Pierson m fl, 2002, s 593) Deltagarna i studien identifierade fyra huvudområden av vården, som ansågs vara bidragande till en bra död. Tillgång till medicinsk behandling och en bra relation till läkaren rapporterades frekvent av deltagarna. Patienterna ville behandlas som individer och som hela människor av läkare och vårdgivare samt önskade de att få vård av hög kvalitet (Pierson m fl, 2002). I Sarnas m fl (1999) studie angav respondenterna att de skulle vilja ha mer kontroll över den omvårdnad och behandling som vårdpersonalen utförde. Nästan hälften av respondenterna i Piersons m fl (2002) studie angav att känslan av upplösning var viktig i avgörandet för en bra död. Detta innefattade att dö utan obesvarade frågor, att ha tagit farväl, haft tid att förbereda sig inför döden samt att (för många) känna sig tillfreds med både sig själv och andra. Ett antal patienter ansåg att de inte kunde få en bra död förrän de accepterat att de skulle dö. Att vara mentalt förberedd skulle ge en bättre upplevelse av döendet. Sociala svårigheter I studien av Sherman (2001) upplevde många av deltagarna en social avvisning och isolering, vilket ofta ledde till att aids sågs som en förbannelse. The diagnosis with AIDS has brought nothing but horror and despair. It's a curse, I had a good life and now it's over. (Ur Sherman, 2001, s 11) Patienterna uttryckte även hur de förlorat social status p g a markanta finansiella problem och förändrad livsstil (Sherman, 2001). I Sarnas m fl (1999) studie rapporterade 86,4 % av deltagarna finansiella problem som en störning i livskvaliteten, vid första mättillfället. Av urvalet i Laus m fl studie (2003) angav 12,6 % a deltagarna någon sorts ekonomisk svårighet. En kvantitativ undersökning genomfördes av Karus m fl (2004) på 180 personer med hiv/aids från tre olika städer i USA. Majoriteten angav att mellanmänskliga relationer hade en positiv inverkan på deras livskvalitet. Även i artikeln av Sherman (2001) förhöjde aidspatienterna sin livskvalitet genom stödet från familj, partners, vårdgivare och Gud. Även relationen mellan vårdgivare och vårdtagare var en viktig källa för stöd. Flera patienter angav att deras läkare och sjuksköterskor hade blivit en del av deras familj (a a). Många av de deltagande i Piersons m fl studie (2002) kände att det var viktigt att ha sina älskade nära under livets slutskede. Bland deltagarna i Laus m fl studie (2003) angav 38,2 % att de inte hade någon att vända sig till i svåra tider och 36,3 % saknade någon att anförtro sig åt. Överlag fann man i studien att aidspatienter fick mindre socialt stöd än symtomfria hivpatienter (p < 0,05). Socialt stöd mättes i Pace och Stables (1997) i två kategorier, dels det uppskattade antalet stödpersoner och dels tillfredställelsen med det tillgängliga sociala stödet. Personer drabbade av hiv hade signifikant lägre antal stödpersoner och var samtidigt mer missnöjda med stödet de fick (p < 0,01). En signifikant högre grad av ensamhet fanns hos personerna med hiv, jämfört med övriga deltagande (p < 0,01). Samtidigt upptäcktes ett samband bland de hivdrab- 16

17 bade mellan uppfattningen av ensamhet och socialt stöd: ju större socialt stöd, desto lägre grad av ensamhet (a a). Spirituella behov Pace och Stables (1997) mätte spirituellt välbefinnande (SWB) 5 bland aidspatienter, cancerpatienter och andra dödssjuka patienter. Hivpatienterna rapporterade en signifikant lägre SWB än de övriga grupperna (p < 0,05). Spirituellt välbefinnande som en dimension av livskvalitet, mättes även av Sherman m fl (2005). SWBvärdena var medelmåttliga eller låga för alla undersökta grupper (aidspatienter, cancerpatienter samt patienternas närstående) med medelvärdet 52,1 (SD 14) för aidspatienterna. SWB beskrivs oftast som en multidimensionell konstruktion, där de två vanligast beskrivna komponenterna är det existentiella välbefinnandet (EWB) 6 och det religiösa välbefinnandet (RWB) 7. I Pace och Stables undersökning (1997) rapporterades EWB lägre hos hivpatienterna, jämfört med övriga deltagare (p < 0,01). EWB hos aidspatienterna i Shermans m fl (2005) studie var signifikant högre än hos övriga deltagare (p = 0,0002). Den enda variationen inom gruppen var att aidsdrabbade kvinnor i Shermans m fl studie (2005) rapporterade signifikant lägre spirituellt och religiöst välbefinnande jämfört med aidsdrabbade män. För somliga av deltagarna i studien av Pierson m fl (2002) fanns spirituella aspekter av döendet som var nödvändiga för en bra död, exempelvis att ha en präst närvarande. Det fanns samtidigt deltagare som var likgiltiga inför andliga eller religiösa komponenter, medan andra var bekymrade för att bli påtvingade dessa aspekter medan de var döende (a a). Sjuksköterskors tillåtande av religiösa artiklar (såsom radband, gudabilder, Koranen m m) tillhandahöll patienterna möjligheter att tala om sin religiösa bakgrund och sitt förhållande till Gud i Shermans studie (2001). För hiv-/aidspatienterna i Fryback och Reinerts studie (1999) var religion förknippat med både konflikt och tillfredsställelse. Två av männen stred inom sig själva angående religionen, de var båda troende och fortsatte ty sig till religionen, trots att de upplevde att kyrkan hade övergett dem p g a deras homosexuella läggning. Trots negativa upplevelser med människor i organiserade religioner, gav inte studiens deltagare upp sökandet efter spirituell förbindelse. Deltagarna fann styrka i sin andlighet, som de upplevde förhöjde deras hälsa. Även i Shermans studie (2001) fann många patienter styrka i att etablera en starkare relation till gud. Deltagarna berättade om trösten och den spirituella styrka de fick genom privat bön, meditation och bibelläsning. 5 SWB definieras som att ha tillfredställelse med livet, ha en positiv relation till gud eller en högre makt samt att tycka att ens liv är meningsfullt (Pace & Stables, 1997). 6 EWB fokuserar på upplevelsen av livets syfte och mening samt att känna tillfredsställelse i livet (Pace & Stables, 1997). 7 RWB-aspekten fokuserar på patientens förhållande till gud (Pace & Stables, 1997). 17

18 DISKUSSION Nedan presenteras författarnas reflektioner kring föreliggande studie, uppdelat i ett metodavsnitt och ett resultatavsnitt. I metoddiskussionen diskuteras det på vilket sätt arbetet gått tillväga, styrkor och svagheter i förfarandet samt artiklarnas tillämpbarhet och kvalitet I resultatdiskussionen presenteras en tolkning av artiklarnas resultat samt vilken betydelse föreliggande studie har för omvårdnadsområdet. Metoddiskussion Studiens syfte utarbetades för att enligt Goodman definiera problemområdet (Willman m fl, 2006). En sammanfattning av redan publicerad forskning valdes att utformas, eftersom en litteraturstudie ansågs besvara den här studiens syfte (Polit m fl, 2001). För att få ett så brett material som möjligt var det önskvärt att använda flera olika databaser, men då sökningar gjordes resulterade de, i många fall, i samma artikelträffar. Utfallet var ändå att betrakta som mättat eftersom de databaser som använts är så pass omfattande. För att finna artiklar relevanta för studiens syfte, gjordes en sökning i MeSHdatabasen, för att få fram lämpliga sökord. Den första sökningen resulterade i 15 lästa abstrakt, där de påträffade artiklarnas nyckelord kunde användas som nya sökord (omvandlade till MeSH- eller Thesaurustermer). Naturligtvis finns det en risk att relevanta och väsentliga artiklar gått förlorade i sökningen, då författarna inte haft tillräckliga kunskaper om artikelsökning och därmed inte kunnat utnyttja databaserna maximalt. Författarna upplever dock att de hanterat databaserna efter bästa förmåga och utnyttjat den hjälp som erbjudits för ändamålet. Eftersom det har skett många framsteg inom det aktuella området de senaste decennierna, eftersträvades så färsk forskning som möjligt och artiklarna begränsades till att vara publicerade inom de senaste tio åren. För att undersöka utbudet genomfördes även ytterligare sökningar, där begränsningen togs bort. De artiklar som senare användes föll dock inom tioårsbegränsningen. I databasen PsycInfo påträffades artiklar som enligt det presenterade abstraktet verkade intressanta för studiens syfte. Då det visade sig problematiskt att få tag på artiklarna i fulltext uteslöts dessa, då andra tillgängliga artiklar, relevanta för studien, hittades. Denna uteslutning skulle ha kunnat påverka uppsatsens resultat, då relevanta artiklar med viktiga fynd kan ha förbigåtts. Det går dock ej att fastställa trovärdigheten i artiklarna från PsycInfo, eftersom en artikelgranskning ej kunde genomföras.. Svårigheter påträffades i arbetet med att finna artiklar endast berörande aidspatienter, då dessa ofta fanns i kombinationen hiv/aidspatienter. Ett beslut togs gemensamt av författarna att inte utesluta artiklar som berörde hiv/aids, eftersom de är så nära förankrade såväl i livet och i artiklarna. I artiklarna går det inte alltid att urskilja om resultaten endast gäller aidspatienter. Men då det talas om vård för patienter i livets slutskede, palliativ vård eller hospicevård, får det antas att det är aidspatienter det gäller. Liknande problem fanns i studier där populationen delvis bestod av aidspatienter, exempelvis tillsammans med andra livshotande sjukdomar som cancer. Det var då väldigt viktigt att det i resultatdelen gick att utläsa vad som berörde de enskilda patientgrupperna. 18

19 Samtliga artiklar som ansågs intressanta för syftet och fanns tillgängliga i fulltext lästes och granskades med hjälp av Willmans m fl (2006) granskningsprotokoll. Två olika protokoll användes (Bilaga 1:1 & 1:2) beroende på studiens ansats (kvalitativ eller kvantitativ). Willmans m fl (2006) protokoll användes eftersom det var den mall som ansågs mest lätthanterlig för föreliggande studies syfte. Även ett granskningsprotokoll av Polit m fl (2001) övervägdes, men vid en närmare kontroll visade det sig att denna mall var för snäv. Hade istället denna mall använts hade antalet artiklar blivit färre och av en annorlunda kvalitet. Då det endast valts att inkludera artiklar med kvalitetsbetygen bra eller medel, resulterade detta i ett snävt urval av artiklar, då endast nio togs med. Dock höjs kvaliteten och tillförlitlighet för föreliggande studie, då artiklar med betyget dålig valdes att exkluderas. Hade även artiklar betygsatta med dålig använts, hade kanske fler intressanta fynd och vinklingar kunnat påträffas. Dock hade fynden kunnat ifrågasättas, då artikelns vetenskaplighet inte varit tillräcklig Majoriteten av studiens använda artiklar är kvalitativa, vilket är ett resultat av en önskan om fokus på patientgruppen, då det var patienternas perspektiv på sina svårigheter som skulle undersökas. Den kvalitativa ansatsen väcker dock frågan om hur anpassbart resultatet är då man går utanför artiklarnas urval. Är de individuella upplevelserna generaliserbara på andra personer i samma situation? Många av artiklarna presenterade även endast ett litet urval av hiv-/aidspatienter, vilket ytterligare ifrågasätter tillämpbarheten utanför urvalsgruppen. Liknande resultat kunnat påvisas även i de kvantitativa artiklarna, vilket enligt författarna stärker resultatet i rådande studie. Majoriteten av studierna är utförda i USA, men det kan antas att dessa resultat även skulle kunna appliceras i Sverige, om man ser till vårdresurserna. Frich och Borgbjergs studie (2000) skulle med stor trovärdighet kunna tillämpas i det svenska samhället, då Danmark och Sverige har liknande vårdsystem och snarlikt socialt nätverk. Presenterad studie skulle möjligtvis ha fått ett bredare perspektiv och lättare kunnat tillämpas generellt i världen, ifall artiklar från andra länder funnits. Då inga begränsningar gjorts i sökningen avseende vilket land studien utförts i, kan frånvaron av dessa studier möjligtvis förklaras med att sådana studier ännu inte publicerats, genomförts eller hållit tillräckligt hög kvalitet. Det finns en större tveksamhet om hur mycket förankring Laus m fl (2003) resultat har i det svenska samhället, då det får antas att vårdsystemen skiljer sig åt. Resultatdiskussion Presenterad studie har besvarat frågan om vilka eventuella svårigheter och problem hiv-/aidspatienter upplever i det palliativa skedet. Smärta är en frekvent återkommande komponent i aidspatientens liv och inte sällan är den långvarig och besvärande (Frich & Borgbjerg, 2000). Studiernas patienter inser att de har ett behov av medicinsk vård och fruktar att döden ska vara smärtsam, men rapporterar trots insikten och smärtan en motvillighet till läkemedlen (Frich & Borgbjerg, 2000; Lau m fl, 2003; Pace & Stables, 1997; Pierson m fl, 2002). Frich och Borgbjerg, (2000) kunde i sin studie inte finna något samband mellan smärtan som patienterna upplevde och de mediciner de erhöll. Sherman (2001) däremot kunde påvisa hur den medicinska behandlingen och biverkningarna stod i relation till det upplevda lidandet. Utöver smärta och lidande p g a sjukdomsutvecklingen, skulle nya behandlingar också kunna komma att ge symtom 19

20 och biverkningar. Det får antas att mängden och typen av medicin som patienten erhåller, påverkar dennes hälsa. Bromsmedicinerna har många och omfattande biverkningar och det tycks tveksamt att patienten skulle kunna vara helt opåverkad av dessa. Jahren Kristoffersen (1997) beskriver att det bästa sättet sjuksköterskan kan minska patientens smärta på är genom att på bästa sätt tillgodose patientens basala behov, så som bekvämt sängläge och tillfredställande personlig hygien. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) säger att vården ska ges med respekt för patientens integritet och självbestämmande. Detta borde följaktligen innebära att patienten kan vägra medicinering om han så önskar. Patienternas motvillighet till analgetisk behandling grundar sig dock troligtvis i otillräckliga kunskaper hos sjukvårdpersonal och därmed även i informationen patienterna får. I lagen står det skrivet att sjukvårdspersonalen har en skyldighet att tillhandahålla patienten information (a a). En stor del av patienterna önskar en större kontroll (eller känsla av kontroll) i sin egen vård (Pierson m fl, 2002; Sarna m fl, 1999), vilket enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) borde ges dem. Bra kommunikation mellan patienten och vårdpersonal kan ge patienten en känsla av kontroll över sin behandling. Bra kommunikation förbättrar dessutom relationen mellan vårdgivare och vårdtagare, vilket gör att patienterna känner att de blir behandlade som individer. Majoriteten av studiens patienter är trots allt nöjda med den medicinska behandling de får (Frich & Borgbjerg, 2000; Lau m fl, 2003). För studiens deltagare innebar aidsdiagnosen vitt skilda saker. Vissa patienter såg diagnosen som en välsignelse och ett uppvaknande, som en chans att göra positiva förändringar i livet (Fryback & Reinert, 1999; Sherman, 2001). Andra upplevde sjukdomen som en förbannelse (Sherman, 2001). Eftersom hiv/aids är en sjukdom, som kräver långvarig behandling, ofta i flera år, kan detta bli en enorm ekonomisk påfrestning för de individer som lever i länder där vården inte betalas av staten (Sarna m fl, 1999; Sherman, 2001; Laus m fl, 2003). Socialt stöd visade sig vara väsentligt för flera studiers deltagare, där vänner och familj spelade en stor roll, men även relationerna till vårdpersonalen (Karus m fll, 2004; Sherman, 2001; Pierson m fl, 2002). Samtidigt fanns det en brist i det sociala nätverket hos ett stort antal patienter och många upplevde stödet de fick som otillräckligt (Lau m fl, 2003; Pace & Stables, 1997). Sambandet i Pace och Stables studie (1997) mellan ensamhet och socialt stöd, kan anses vara självklart. Ju större, bättre och tillfredställande det sociala stödet är, borde påverka patientens känsla av ensamhet. Jahren Kristoffersen (1997) beskriver hur sjuksköterskan genom fysisk närvaro och omtanke kan göra patientens ensamhetskänsla mindre uttalad. Patienternas välbefinnande tycktes öka under studiens undersökningsperiod i Sarnas m fl studie från Detta kan antas bero på tillfälligheter i deltagarnas liv som anbringade en ökning av välbefinnande, eftersom ingen orsak till fenomenet påvisades. Eller skulle det kunna vara så att patienternas livskvalitet påverkades av själva studien och de sociala aspekter som studien medförde? En väl fungerande kommunikation mellan vårdgivare och vårdtagare är absolut väsentligt i den palliativa vården, då personalen bl a kan hjälpa patienten till en fridfull död, att få en känsla av upplösning och till att acceptera döden. 20

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Fakta om virus, hiv och aids

Fakta om virus, hiv och aids Fakta om virus, hiv och aids Vad är ett virus? Virus är enkla organismer som bara består av arvsmassa omgiven av ett skyddande hölje. Virus kan endast föröka sig inuti levande celler. Virus fäster sig

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

Ett liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010

Ett liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Ett liv med hiv 2 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Vård och behandling av hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset,

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion en sammanfattning och praktiska råd Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se.

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar.

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

Frågor och svar om hiv och aids

Frågor och svar om hiv och aids Frågor och svar om hiv och aids I början av 1980-talet upptäckte man en sjukdom i USA som fick namnet AIDS Acquired Immune Deficiency Syndrome. Viruset som orsakar sjukdomen upptäcktes 1983 och kallas

Läs mer

Barn med hivinfektion

Barn med hivinfektion Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn

Läs mer

Ett liv med hiv. Basfakta om hiv och aids VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010

Ett liv med hiv. Basfakta om hiv och aids VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Ett liv med hiv 1 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Basfakta om hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset, Stockholm.

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla

Läs mer

Barn och aids. Farmor Esnaro Kunika tar hand om tio av sina barnbarn efter att de förlorat sina föräldrar på grund av aids. Giacomo Pirozzi/UNICEF

Barn och aids. Farmor Esnaro Kunika tar hand om tio av sina barnbarn efter att de förlorat sina föräldrar på grund av aids. Giacomo Pirozzi/UNICEF Barn och aids Varje år smittas hundratusentals barn av hiv och ännu fler förlorar sina föräldrar i aids På många håll i världen ses inte hiv och aids enbart som en hälsofråga, utan som ett hot mot hela

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland Information om hiv och var du kan testa dig i Värmland Allmänt Om man smittas med hiv, humant immunbristvirus, börjar en särskild sorts vita blodkroppar som man har i blodet att förstöras. Dessa vita blodkroppar

Läs mer

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Hiv idag. Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org

Hiv idag. Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org Hiv idag Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org Från GRID till hiv Från GRID till hiv Aids: Acquired Immunodeficiency Syndrome Förvärvat immunbristsyndrom Från GRID till hiv

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat Din bakgrund 1. Hur gammal är du? år 2. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat 4. Vilken

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

HIV/AIDS situationen i Tanzania

HIV/AIDS situationen i Tanzania HIV/AIDS situationen i Tanzania Idag anser de flesta insatta att den omfattande spridningen av HIV/AIDS i världens U-länder kan ses som en ren katastrofsituation. Det är på många sätt svårt för oss i vår

Läs mer

Hiv Behandling ger livskvalitet och minskad smittsamhet

Hiv Behandling ger livskvalitet och minskad smittsamhet 2014-11-12 Hiv Behandling ger livskvalitet och minskad smittsamhet Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Hiv- Humant Immunbrist Virus Isolerades 1983 i Frankrike. Namn HIV-1 1985.

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen KÖNSSJUKDOMAR Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen SEXUELL HÄLSA Kärlek, sexualitet och sex hör till människans liv. Den sexuella hälsan är en viktig del av ens hälsa och livskvalitet. Alla har rätt att

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide Tuberkulos Andningsförbundet Heli rf:s guide Vad är tuberkulos för en sjukdom? Tuberkulos är en smittsam sjukdom som orsakas av Mycobacterium tuberculosisbakterien och främst drabbar lungorna 2 Tuberkulos

Läs mer

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV3ANV 2005-10-23 Biologi http://www.rejbrand.se. Humant immunbristvirus och förvärvat immunbristsyndrom

ANDREAS REJBRAND NV3ANV 2005-10-23 Biologi http://www.rejbrand.se. Humant immunbristvirus och förvärvat immunbristsyndrom ANDREAS REJBRAND NV3ANV 2005-10-23 Biologi http://www.rejbrand.se Humant immunbristvirus och förvärvat immunbristsyndrom Inledning Humant immunbristvirus (HIV) är ett retrovirus som bland annat angriper

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab)

Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab) Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 27.6.2014, version 1.0 VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet.

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet. Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-negativa partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

HIV och AIDS vad kan elever i skolår 5 och 6?

HIV och AIDS vad kan elever i skolår 5 och 6? Malmö högskola Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 10 poäng HIV och AIDS vad kan elever i skolår 5 och 6? HIV and AIDS What Kind of Knowledge does Pupils in 5th and 6th Grade have? Petra

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 Vilka smittor talar vi om? De tre viktigaste Hepatit B HIV

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet LILO: Hej Leila, välkommen. Okodat LEILA: Tack. LILO: Jag tänkte att vi skulle prata om hur du

Läs mer

Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern. PARTNER-studien

Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern. PARTNER-studien Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator, 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem):

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Till dig som har fått Prevenar 13 polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Vad är pneumokocker? Pneumokocker är Sveriges

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Undersökning hepatit C

Undersökning hepatit C Stockholm 26 maj 2015 Undersökning hepatit C Svenska Brukarföreningen har i samarbete med biopharmaföretaget Abbvie gett undersökningsföretaget YouGov i uppdrag att mäta kunskapsnivån hos allmänheten.

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv)

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv) Dnr: 10267.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 4 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Smittskydd Värmland Smittskydd Värmland 2013-08-26

Läs mer

2015-03-30 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-03-30 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Hiv och hepatit - vad behöver jag som personal veta? 150304, Piperska Muren Överläkare/bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm jenny.stenkvist@sll.se Upplägg Hiv Hepatit C Hepatit B

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

FÖREKOMMANDE ATTITYDER GÄLLANDE HEPATIT B & C MELLAN DIAGNOSTISERADE PATIENTER OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL

FÖREKOMMANDE ATTITYDER GÄLLANDE HEPATIT B & C MELLAN DIAGNOSTISERADE PATIENTER OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL FÖREKOMMANDE ATTITYDER GÄLLANDE HEPATIT B & C MELLAN DIAGNOSTISERADE PATIENTER OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL EN LITTERATURSTUDIE PAULINA BLOHMÉ ALEXANDRA KRISTIANSSON Examensarbete OV006 Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 } Friheten ansvar skuld } Ensamheten } Meningslösheten } Döden } Vad gör vi med döden? Definition Att vara död är

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer