Rasspecifik avelsstrategi för Saluki

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rasspecifik avelsstrategi för Saluki"

Transkript

1 Rasspecifik avelsstrategi för Saluki Svenska Salukiringen Sammanställt av Katarina Petersson Godkänt av uppfödarkommittén bestående av Anne Edberg, Björn Bäckström Bo Forssberg, Christer Edling, Ingela Johansson och Mary-Ann Axelsson Fastställes på årsmötet 26 februari 2005 Förslag till Rasspecifik avelsstrategi för Saluki Giltighet och ansvar saluki Sidan 1 av 16

2 Svenska Salukiringens har utarbetat detta förslag till rasspecifik avelsstrategi, RAS, för saluki, på uppdrag från Svenska Kennelklubben. Avelspolicyn anger de mål som Svenska Salukiringen vill sätta för avelsarbetet för att främja en positiv utveckling för rasen. Den andra delen, avelsstrategin, innehåller de medel, det vill säga. tillvägagångssätt, som Svenska Salukiringen föreslår för att målen ska kunna uppnås. Svenska Salukiringen föreslår att RAS för saluki ska gälla tillsvidare, tills behov för revidering anses föreligga. Svenska Salukiringen ska fortlöpande utvärdera hur tillämpningen av RAS fungerar för uppfödare, hanhundsägare och salukiägare i allmänhet samt inom klubben. Efter fem år bör en mer omfattande utvärdering ske. Svenska Salukiringen betonar att riktlinjerna enligt avelsstrategin är rekommendationer. Dock är målen svåra eller omöjliga att uppnå om inte alla uppfödare och hanhundsägare i möjligaste mån försöker följa dessa rekommendationer, så förhoppningen är att alla axlar ansvaret för det avelsarbete vi tillsammans beslutat om. INNEHÅLLSFÖRTECKNING RASSPECIFIK AVELSPOLICY sida 4 RASSTANDARD sida 5 RASENS HISTORIK sida 7 REGISTRERINGSSTATISTIK sida 7 FUNKTION sida 8 saluki Sidan 2 av 16

3 Nuläge MENTALITET sida 8 Historik Nuläge HÄLSA sida 10 Redovisning av hälsoenkät Försäkringsstatistik Historik och nuläge per sjukdom/defekt GENETIK OCH AVELSSTRUKTUR sida 12 EXTERIÖR sida 13 Nuläge HANDLINGSPLAN sida 16 Bilagor Svensk rashistoria från 1920-talet och framåt Bilaga 1 Sammanställning importer Bilaga 2 Registreringsstatistik Danmark, Finland och Norge Bilaga 3 Analys över avel med Saluki åren Bilaga 4 Naturens skydd av ärftlig variation Bilaga 5 Illustrerad beskrivning av Saluki, stående och i rörelse Bilaga 6 SKK s grundregler Bilaga 7 Jordbruksverket djurskyddslagstiftelsen - Bilaga 8 RASSPECIFIK AVELSPOLICY Svenska Salukiringens målsättning är att verka för att bevara de olika typer av saluki, som finns beskriven i litteraturen, genom att främja avel av sunda, mentalt och exteriört goda hundar i enlighet med rasstandarden samt att salukin fungerar väl i dagens samhälle utan att förlora sin specifika ursprungsfunktion och egenskaper som jakthund. Rasens utveckling grundas på uppfödarnas val av avelsdjur samt på den användning som dessa får. Ärftlig variation är en förutsättning för rasens möjlighet att fortleva. Därför skall aveln vara målinriktad, långsiktig och hållbar. Med hållbar menas att den inte leder till brister avseende hälsa, mentalitet, funktion eller naturlig fortplantningsförmåga och inte heller tömmer rasen på genetisk variation. saluki Sidan 3 av 16

4 Svenska Salukiringen ansvarar tillsammans med Svenska Vinthundklubben och Svenska Kennelklubben för salukin och dess utveckling i Sverige. Avel och uppfödning skall ske i överensstämmelse med djurskyddslagstiftningen och Svenska Kennelklubbens grundregler. Utöver detta skall Svenska Salukiringen verka för: att fortlöpande följa hälsostatus och särskilt beakta förekomsten av autoimmuna sjukdomar och tumörsjukdomar hos unga hundar (under 5år) en ökad genetisk variation och minskad inavelsgrad att bevara rastyp både vad gäller exteriör, funktion och mentalitet att rasen får förbättrad riskklass hos försäkringsbolagen att rasen bibehåller en god reproduktionsförmåga (naturlig parning, god förmåga till dräktighet, lätt dräktighetsperiod och valpning samt gott omhändertagande av avkomma) verka för att avelsdjur är vuxna (uppnått en ålder på 2-3 år) och utvärderade (avseende dess fysiska och mentala status) innan de går i avel RASSTANDARD Saluki (Långhårig saluki, släthårig saluki) HEMLAND: Ursprungsområde: Mellanöstern Standardansvar: FCI ANVÄNDNINGSOMRÅDE Vinthund FCI-KLASSIFIKATION Grupp 10. Sektion 1 BAKGRUND/ÄNDAMÅL: Saluki varierar i typ och denna variation är önskvärd och karaktäristisk för rasen. saluki Sidan 4 av 16

5 Orsaken till typvariationen är dels den speciella ställning som saluki har haft i den arabiska kulturen, dels den väldiga geografiska omfattningen av de områden i Mellersta Östern där saluki har använts som jakthund sedan tusentals år tillbaka. Ursprungligen hade varje nomadstam den typ av saluki som lämpade sig bäst för jakt på just det slags villebråd som förekom inom det aktuella området. I enlighet med mellanösternområdets sedvänja köptes eller såldes inte saluki - de kunde däremot skänkas bort, som tecken på vördnad eller vänskap. De saluki som på så vis skänktes till européer och som följde med sina nya ägare hem till Europa kom från områden med vitt skilda terräng- och klimatförhållanden och var därför av olika typer. Den engelska standarden från 1923, vilken ligger till grund för denna standard, var den första officiella europeiska rasstandarden för saluki och formulerades så att den skulle inkludera alla ursprungliga typer av saluki. HELHETSINTRYCK: Saluki skall som helhet ge intryck av grace och symmetri och av stor snabbhet och uthållighet i kombination med styrka och energi. Den släthåriga varianten skall ha samma egenskaper som den långhåriga, med undantag av pälsen, som saknar behäng. VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN Kroppslängden (mätt från bröstbensknapp till sittbensknöl) skall vara ungefär densamma som mankhöjden, även om saluki ofta ger intryck av att vara längre än den egentligen är. UPPFÖRANDE/KARAKTÄR Saluki kan vara reserverad mot främlingar, men skall inte vara nervös eller aggressiv. Den är värdig, intelligent och självständig. HUVUD Skallparti: Skallpartiet skall vara måttligt brett mellan öronen men inte välvt. Stop: Stopet skall inte vara accentuerat.. Nostryffel: Nostryffeln skall vara svart eller leverbrun. Käkar/tänder: Käkarna och tänderna skall vara starka. Bettet skall vara ett perfekt, regelbundet och komplett saxbett. Ögon: Ögonen skall vara mörkbruna till hasselnötsbruna. De skall vara klara, stora och ovala men inte framträdande. Uttrycket skall vara värdigt och milt, med tillitsfull, fjärrskådande blick. Öron: Öronen skall vara långa, högt ansatta, rörliga och hänga tätt intill skallen. De skall vara täckta med lång, silkesaktig päls. HALS: Halsen skall vara lång, smidig och muskulös. KROPP: Rygg: Ryggen skall vara ganska bred. Ländparti: Ländpartiet ska vara lätt välvt och muskulöst. Kors: Höftbensknölarna skall vara väl åtskilda. Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara djup, lång och måttligt smal, varken tunnformad eller flat. Underlinje: Buken skall vara väl uppdragen. Svans: Svansen skall vara lång och lågt ansatt och naturligt buren i en båge. På undersidan skall svansen vara rikligt beklädd med lång, men inte yvig, silkesaktig päls. Vuxna hundar skall inte bära svansen över rygglinjen utom vid lek. Svansspetsen skall nå åtminstone till hasleden. EXTREMITETER: FRAMSTÄLL: Skulderblad: Skulderbladen skall vara väl tillbakalagda. Skuldrorna skall vara muskulösa men inte tunga. Överarm: Överarmarna skall vara av ungefär samma längd som skulderbladen. Vinkeln mellan överarm och skulderblad skall vara tydlig. Underarm: Frambenen skall vara långa och raka från armbåge till handlov. Mellanhand: Mellanhänderna skall vara starka, flexibla och från sidan sett lätt vinklade. saluki Sidan 5 av 16

6 Tassar: Framtassarna skall vara måttligt långa, starka och smidiga. Tårna skall vara långa och väl välvda, varken platta och spretiga eller tätt knutna ("katt-tassar"). Det skall finnas behåring mellan tårna. BAKSTÄLL: Bakpartiet skall som helhet vara starkt och ge intryck av god förmåga till galopp och hopp. Lår: Låren skall vara väl utvecklade. Knäled: Knälederna skall vara måttligt vinklade. Underben: Underbenen skall vara väl utvecklade. Has: Hasorna ska vara lågt ansatta. Tassar: Baktassar, se framtassar. RÖRELSER: I trav skall rörelserna vara harmoniska, flytande och fria. Steget skall vara lätt och fjädrande med god räckvidd fram och gott påskjut bak, aldrig hackney-rörelser (högt lyftade framben) eller tunga rörelser. PÄLS: Pälsstruktur: Pälsen skall vara tätt åtliggande, mjuk och silkesaktig med fransar på baksidan av ben och lår. Halskrås kan förekomma hos vuxna hundar. Valpar får ha lätt ullig behåring på skuldror och lår. Den släthåriga varianten saknar behäng och fransar. Färg: Alla färger och kombinationer av färger är tillåtna. Brindle är inte önskvärt. STORLEK/VIKT: Mankhöjd: Vanligen ca cm; tikar är förhållandevis mindre än hanhundar. FEL: Varje avvikelse från standarden är fel och ska bedömas i förhållande till graden av avvikelse. NOTA BENE: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet. TESTIKLAR: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen. ORIGINALSTANDARD FCI-STANDARD (engelska) SKK's STANDARDKOMMITTÉ RASENS HISTORIK Salukin - den arabiska eller persiska vinthunden har en spännande historisk bakgrund med rötter i Mellanöstern och den islamiska kulturen som konungarnas sporthund. Saluki betraktades inte som oren, likt övriga hundar, utan åtnjöt en särställning som värdefull jakthund. Beduinerna värderade salukin lika högt som en värdefull kapplöpningskamel eller ett par hustrur. Följande är från Raskompendium för saluki godkänt av SKK inför SvVK Exteriördomarkonferens 1992, sammanställt av Karin Hedberg och Christer Edling : Salukins historia brukar sägas gå tillbaka c:a 6000 år. Då hänvisar man till arkeologiska fynd, man har funnit "salukiliknande" skelett i Irak (Mesopotamien) på en plats nu kallad Abu Shahrain, där staden Eridu tidigare fanns. I saluki Sidan 6 av 16

7 tempelgravarna i Tel Abu (i Irak) fann man ett perfekt bevarat skelett av en jakthund, som med all sannolikhet är en saluki, liggande över en 15-års pojkes kropp, båda döda sedan c:a 4000 år tillbaka. I egyptiska gravar har man tyckt sig finna bilder av typiska saluki t ex i en gravkammare tillhörande den första dynastin (för c:a 5000 år sedan) eller i en gravkammare tillhörande en ämbetsman hos den kvinnliga faraon Hatshepsut (för c:a 3500 år sedan). I den kände men obetydlige faraon Tutankamons grav (för c:a 3340 år sedan) finns flera perfekta avbildningar på salukis. Många år senare finner vi salukis i arabernas händer. Med korstågen trängde arabisk kultur in i västerlandet, den tyske kejsaren Fredrik II som residerade på Sicilien ägde salukis och jagade med dessa och jaktfalkar. Även på kinesiska tavlor från talet finns salukis avbildade. På tavlor av Paulo Veronese från c:a 1560 i det Italien som ju handlade mycket med arabvärlden finns två typiska saluki avbildade. Det var hela tiden känt att beduiner och nomader höll saluki. Ett fåtal västerlänningar visade intresse för orienten kring det senaste sekelskiftet, några få saluki kom in med dessa vid denna tid. När västerländska officerare deltog i arabernas befrielsekrig mot turkarna under första världskriget, stötte de åter på saluki. Som en ytterst hedrande utmärkelse skänkte vissa arabiska potentater sina (främst) brittiska "kolleger" salukis. Så återinträdde salukin på arenan i Västeuropa efter några hundra års uppehåll. När man jämför bilder på salukis eller beskrivningar av salukis från olika tidsåldrar slås man av en kristallklar slutsats: Salukin har alltid varit den samma!!! Salukin tillhör gruppen "Seende jakthundar" d v s Vinthundar. Detta skiljer dem från de västerländska jakthundsraserna, som oftast jagar med hjälp av luktsinnet. Under jakten släpps salukin efter ett byte antingen i par med en annan saluki och/eller i samarbete med en jakttränad rovfågel. Jakten kan pågå under längre tid beroende på bytet, en saluki kan hålla en hastighet av i genomsnitt 65 km/tim i c:a 5 km. Under kortare sträckor kan en saluki komma upp i ännu större hastigheter. Gwen Angel (Mazuri kennel, England), en erkänd auktoritet inom rasen, berättar att en saluki vid ett gynnsamt tillfälle höll 88 km i timmen efter 1200 m. Vid jakt av mycket snabba bytesdjur kan mer än ett salukipar krävas för att bytet ska tröttas ut tillräckligt för att någon saluki ska kunna sätta in den slutliga "stöten". Genom att bita sig fast i bytesdjuret kan salukin tvinga det att sakta ner farten för att slutligen kasta omkull det. Om bytet är litet tränas salukin att ta fast det och eventuellt bära det till ägaren. I muslimska länder får en saluki aldrig döda bytesdjuret utan tränas att hålla det tills ägaren kommer och ritualslaktar det. Slut citat Raskompendium för saluki. Svensk rashistoria från 1920-talet och framåt - Bilaga 1 Sammanställning importer Bilaga 2 REGISTRERINGSSTATISTIK Registreringsstatistik Sverige : ? FUNKTION Rasen är beskriven i historien och i vår rasstandard som hetsjakthund och har varit en högt värderad jakthund i hela Mellersta Östern. Ursprungligen hade varje nomadstam den typ av saluki som lämpade sig bäst för jakt på just det saluki Sidan 7 av 16

8 slags villebråd som förekom inom det aktuella området. Den beskrivs som trogen sin familj med ett värdigt, självständigt och ibland något reserverat sätt vilket oftast visas mot främlingar. Nuläge Idag är rasen mest en sällskapshund med en stark instinkt för att jaga. Vi har i flera europeiska länder liksom i USA och Australien möjlighet att låta våra salukis hålla sin instinkt vid liv genom lure coursing både som träning och tävlingsform. I Sverige är lure coursing en etablerad tävlingsform med ett ständigt ökande deltagarantal. Vi har även ett antal kapplöpningsbanor där salukis kan träna, men för närvarande arrangeras inga officiella tävlingar för saluki. Under några år på 70- och 80-talet var intresset stort för kapplöpning inom rasen med officiella tävlingar och även SM (svenskt mästerskap) arrangerades. Intresset för detta finns fortfarande i liten skala och svenska hundar har deltagit i tävlingar utomlands. Klubben och uppfödarna ska verka för att bevara våra hundars ursprungliga egenskaper. MENTALITET Text av Karin Hedberg från Allt du velat veta för att våga satsa på en saluki (artikeln ursprungligen publicerad som rasspecial i SKK:s tidskrift Hundsport nr 10/1990). "En järnhand i en sammetshandske" har någon liknat salukins mentalitet vid, och måhända ligger det något i det. Den till synes lugna och saktmodiga sällskapshunden som keligt ligger bredvid dig i soffan när du ser på TV förvandlas nämligen än idag ofta till en effektiv jakthund när den får syn på ett byte utomhus, i form av t ex en katt, en hare, eller ett rådjur. Dessa forna tänkbara jaktbyten kan göra den utom sig av upphetsning och då är den helt enkelt inte längre din hund. Hur mjuk och go salukin än är som sällskapshund ger den ingen pardon i sitt jaktbeteende. Lite av detta kan man också se i dess lekar, som mest är av jaktkaraktär. Nu är det inte alla salukis som har bevarat en utpräglad jaktinstinkt, men trots allt är salukin avlad på jaktegenskaper under tusentals år. I Sverige får den dock inte jaga, och man bör inte utsätta vare sig hunden elle romgivningen för den onödiga risk som en löslöpande, snabbsprungen jagande vinthund kan innebära. Låt den istället avreagera sig med kapplöpning eller lure coursing. Salukin kan sägas vara antingen "på" eller "av", med få mellanlägen. Den både leker och vilar intensivt!! Till skillnad från en del andra hundraser rantar den inte efter en inomhus och pockar på uppmärksamhet i tid och otid, utan ligger oftast lugnt på sin plats och kopplar av, tills något händer som berör den. En del kan stå i timmar och titta ut genom fönstret, om lämplig utsikt finnes. Den är hemkär och tycker om att vara tillsammans med sin familj, men den är också lätt att ta med bort. Salukins personlighet märks dock bäst i dess hemmiljö, så den vackra och kanske till synes lugna och saktmodiga hund du beundrar på bilder och i utställningsringen uppträder kanske både kärvänligare och spralligare hemma hos sig! Salukin kan vara mycket kelig mot sina vänner, när den har lust, men den är inte inställsam och tycker inte om att någon tvingar sig på den. Den vuxna salukin skiljer ofta mellan "vänner, bekanta och främmande människor", som behandlas med olika grad av tillgänglighet och kärvänlighet. Valpar och unghundar, som fått goda erfarenheter, är dock oftast öppna mot alla människor. En del salukis är så där orientaliskt högdraget reserverade redan som valpar, medan andra aldrig blir det. Men även om salukin inte dyrkar marken där du går, visar den dig sin tillgivenhet på ett charmerande sätt. Den uppmärksamhet och kärlek man får från en saluki får man inte nödvändigtvis automatiskt, för att salukin är hund och man själv är människa. Salukin är lyhörd för olika sinnesstämningar och intelligent nog att fatta egna beslut. Man bör som salukiägare uppträda lugnt och sansat, även i situationer när de nästan fått en till bristningsgränsen. Som unghundar kan de nämligen ibland vara förfärligt påhittiga och retfulla... Den unga salukin - upp till ca två år - kan vara busig och alert och väldigt aktiv. Dess nyfikenhet leder den ibland till att hitta på mindre uppskattade undersökningar och experiment. Det är viktigt att du tar dig tid med din salukivalp. Man underlättar definitivt både valpens och sin egen anpassningsperiod om man finns till hands för att ge den vägledning till ett gott uppförande i sitt hem. Som vuxen är salukin en mycket lugn innehund, förutsatt att den fått sin dagliga motion, som den gärna vill ha vid ungefär samma tidpunkter varje dag. Den tar inte mycket plats inomhus, och rullar gärna ihop sig så den ser ännu mindre ut när den ligger ner. Man kan faktiskt säga att den är "hopfällbar"! Man kan ha många salukis tillsammans inne utan att det blir rörigt, och en stor andel av salukiägarna i saluki Sidan 8 av 16

9 Sverige har upptäckt, att salukin blir ännu personligare och lyckligare om den får en salukikompis till så småningom. Slut citat Karin Hedberg. Rasstandarden säger följande om mentalitet: "Saluki kan vara reserverad mot främlingar, men skall inte vara nervös eller aggressiv. Den är värdig, intelligent och självständig." Följande är från Raskompendium för saluki godkänt av SKK inför SvVK Exteriördomarkonferens 1992, sammanställt av Karin Hedberg och Christer Edling : Mentaliteten: Salukins mentalitet präglas framför allt av tre egenskaper: stark jaktinstinkt, självständighet och reserverad värdighet. Stark jaktinstinkt: Salukin präglas av en stark jaktinstinkt som yttrar sig så att hunden visar en drift att jaga allt som rör sig. Självständighet: Salukin är en av de självständigaste hundraserna, ja det är faktiskt lättare att beskriva salukins självständighet genom att jämföra den med en katt. Salukin kontaktar främlingar när den vill! Säkerligen beror självständigheten mycket på salukins jaktinriktning, det vore omöjligt med en jakthund som springer kring benen på ägaren då den ska jaga bytesdjur vilka använder hela sin uppfinningsrikedom och snabbhet till att lura hunden. Reserverad värdighet: "Salukin är reserverad mot främlingar. En reserverad hund söker inte alltid spontant kontakt med främlingar, vilket i sin tur leder till att man kan få känslan av att vara utvald när en obekant saluki tar kontakt. Värdigheten hos salukin ska vara det yttre tecknet på en sammansmältning av rasens självständighet och reservation till en trygg individ som själv väljer sina vänner och de tillfällen när den vill umgås med dessa vänner. Salukin ska inte visa vresighet eller rädsla om någon söker kontakt på ett riktigt sätt, men att visa ointresse är helt korrekt. Saluki kan också visa glädje i sin kontakt med människor. Inte nervös eller aggressiv: Hårdhet som kan slå över till aggressivitet är mycket otypiskt för salukin. En saluki är i umgänget med människor en relativt mjuk hund, vars självständighet inte får tolkas som hårdhet. En viss avvaktande attityd är mer vanlig hos saluki, men den får inte tillåtas övergå till nervositet. Salukins speciella psyke får inte bli ett alibi för de som inte vill eller tror sig klara av att miljöträna sin hund. Intelligens: Salukin är en vinthund och enligt vissa människor är vinthundar ointelligenta. Kanske är det för att dementera detta idiotiska rykte som egenskapen anses behöva ett speciellt omnämnande i standarden. Om slavisk underkastelse och hög dresserbarhet är mått på intelligens, då är förvisso brukshundarna och vallhundarna intelligenta. Men om självständigt tänkande och agerande för att lösa för hunden viktiga problem är intelligens då är definitivt salukin intelligent! Det är naturligtvis helt fel att använda salukins eventuella avvaktande attityd eller "österländska" mentalitet som ett svepskäl för att slippa ställa krav. En saluki mår som alla andra hundar bra av att veta vem som bestämmer. Salukis har med framgång deltagit i lydnadstävlingar men lämpar sig ej för "kadaverdisciplin". Slut citat Raskompendium för saluki. Historik Det har i Sverige funnits saluki som har visat tecken på överdriven skygghet och ett fåtal hundar som har visat aggressivitet mot andra hundar och /eller människor. Generellt tenderade många tidigare att vara något skygga eller aningen reserverade och ointresserade. Nuläge Generellt är dagens salukis mer tillgängliga och öppna än på 60- och 70-talen. Vi ska fortsätta att föda upp mentalt stabila hundar som klarar sig bra i dagens samhälle. Vi ska inte acceptera överdrivet skygga, nervösa eller aggressiva hundar. Det måste dock finnas en viss acceptans/förståelse för den reserverade sidan hos rasen, så vi inte tappar det rastypiska temperamentet beskrivet i rasstandarden. Det är uppfödarnas ansvar att endast avla på stabila hundar med rastypiskt temperament. Det kan inte nog betonas att salukin inte är någon hundgårdshund och för att utvecklas till en harmonisk hund är det viktigt att den föds upp i familjemiljö med goda socialiseringsmöjligheter. Det är också viktigt att uppfödare informerar blivande salukiägare om rasens mentalitet. saluki Sidan 9 av 16

10 HÄLSA Salukin har alltid ansetts vara en mycket frisk ras som lever länge. Trots detta återfinns den i de sämre riskklasserna hos alla försäkringsbolag. Detta beror dock på att det är en mycket liten population och att varje sjukdom/skada därför får stort genomslag i statistiken. Hälsoenkät Två enkäter har skickats ut av klubben; 1993 och Den senaste enkäten sändes ut i början av december 2003 och genererade totalt 327 svar. Då det får anses som en låg svarsfrekvens jämfört med antal nyregistreringar per år kan man inte helt anse att detta utgör ett statistiskt hållbart material. Dock har hälsoenkätens ansvarig veterinär kommenterat svarsresultaten med att det visar på en generellt frisk och sund ras. Avelsmässigt är hennes slutsatsen här att man bör se upp med bettfel, navelbråck, kryptoschism och vara noggrann med den mentala statusen hos avelsdjuren. Hälsoenkät sammanställning av enkätsvar: Mycket frisk, alltigenom sund 15 Enstaka ögon/öroninflammation eller halsont 160 Åldersrelaterad prostatit/prostatacancer/pyometra 5 Kastrering p g a kryptorchism 7 Navelbråck 9 Analsäcksproblem 25 Tandförlust/bettfel 25 Allergier 28 Tumörer 12 Hjärtsvikt/hjärtfel 10 Hjärtsvikt/hjärtfel efter ehrlichiainfektion 1 Sköldkörtelproblem 5 Autoimmun sjukdom 2 Rädd/arg/morrar/försiktig 19 Hälsoenkät 1993 Rapporterade anomalier enligt 539 inkomna enkätsvar Enligt rasklubbens enkätsvar drabbas 1,5% av födda valpar av kryptorchism, 2% av navelbråck och 2% av olika bettfel, framförallt överbett. Epilepsi, osteokonderos, ceroid lipofuscinos, trombocytopeni, immunmedierad hemolytisk anemi och hypothyreoidism förekommer också. Försäkringsstatistik åren Sammanställt av med dr Riitta Aho utifrån Agrias statistik på saluki presenterat på Raskonferensen Antal gånger anger antal ersättningstillfällen (d v s ej antal individer) för denna åkomma. Vanligaste åkommor: Olyckor 100 ggr Tumörer 100 ggr (Många tumörer av elakartad karaktär vilket kan dyka upp i alla åldrar.) Mag- och tarmproblem 52 ggr Kroniska infektioner i lungor/hals förekommer ofta 44 ggr Trombocytopeni 16 ggr Sköldkörtelproblem 8 ggr Immunologisk anemi 7 ggr. Perenialbråck 7 ggr Kalcium (bisköldkörteln) Förekommer sällan (i relation till andra raser): Dålig hjärtfunktion 21 ggr Epilepsi 4 ggr Diabetes 2 ggr Problem med nacke, rygg, ben saluki Sidan 10 av 16

11 Hudproblem Prostataproblem Förlossningar Tänder eller infektioner i munnen Navelbråck Allergi Analsäckar Ögoninfektion Neurologiska symptom Historik och nuläge per sjukdom/defekt: Allergier och hudproblem Allergier och överkänslighet förekommer på rasen. Det har inte varit så många fall av svåra allergier och hudåkommor genom åren, men enstaka foderallergier och reaktioner mot vissa ämnen är kända. Likaså att allergiska reaktioner förekommer mot bi/getingstick och mot vissa vacciner. Av de senare är det framför allt levande vacciner som många individer reagerar emot och det är något som blivit vanligare i och med att avdödat vaccin inte längre finns att tillgå och likaså p g a att det under de senaste åren varit vanligt att vaccinera mot leptospiros. Det är viktigt att vi framöver ser till att veterinärerna får reda på och rapporterar vidare när våra hundar inte tål vaccinerna. Autoimmuna sjukdomar Vid raskonferensen 2003 påtalades att försäkringsstatistik visade på hög förekomst av autoimmun relaterade sjukdomar hos saluki såsom trombocytopeni, immunologisk anemi, hemolytisk anemi (AIHA), sköldkörtelproblem av autoimmun karaktär. De första fallen som skrevs om i rasen kom i början på 1980-talet och var från Kanada och därefter har vi i Sverige haft ett tiotal hundar som insjuknat och avlidit i för tidig ålder av någon autoimmunrelaterad sjukdom. Tidigare historik om autoimmuna sjukdomar finns inte. Veterinära slutsatser har varit att autoimmuna sjukdomar har visst familjärt ursprung, miljöpåverkan kan vara en faktor men också att en stark inavel påverkar immunförsvaret negativt. Slutsats från 1993 års hälsoenkät publicerad i Salukibladet höstnummer 1995 var att Inom salukirasen finns en tendens till familjär förekomst av immunmedierad trombocytopeni och immunmedierad hemolytisk anemi. Ärftligheten för den här typen av sjukdomar är inte utredd, men hundar med autoimmuna sjukdomar bör inte användas i avel. Om möjligt bör även nära släktingar tas ur aveln. Bettfel/tandförlust Hälsoenkäten 2003 visade att 7,6% hade bettfel och/eller tandförlust vilket måste anses vara högt. Att jämföra med 1993 års hälsoenkät som visade på 2% av olika bettfel. Det finns bekräftat att bettfel/tandförlust har familjär nedärvning dock är arvsgången oklar. Ceroid lipofuscinos (på norska: Hjernesvinn) Ceroid lipofuscinos har påvisats hos tre valpar i en svensk kull på 90-talet. Troligen har det förekommit fall som ej diagnosticerats tidigare. Sjukdomen finns också rapporterad från England Nedärvningen är autosomal och recessiv, vilket innebär att bägge föräldrarna till en drabbad kull alltid är anlagsbärare. Diabetes Försäkringsstatistik visar på enstaka fall av diabetes och det kan inte anses vara något problem. Dövhet/nedsatt hörsel Dövhet/nedsatt hörsel har förekommit hos enstaka hundar. Defekten torde vara tämligen ovanlig. Epilepsi Några fall av epilepsi finns uppmärksammat i rasen från 1960-talet och framåt. Hjärtfel Hjärtfel förekommer i rasen. Fall har funnits sedan 1970-talet och det kan vara svårt att veta om det varit hjärtfel eller nedsatt hjärtfunktion p g a överbelastning vid infektion. Flera undersökningar har gjorts i rasen, två amerikanska och en engelsk vilket visar att detta är ett uppmärksammat problem i dessa länder. En svensk undersökning genomfördes på ett 80-tal salukis år 1997 och visade på ett par grava hjärtfel. Hypothyreoidism Hypothyreoidism innebär nedsatt produktion av sköldkörtelhormon. Symptomen kan variera mycket mellan olika hundar. Diagnos ställs med blodprov. Orsaken är vanligen en immunmedierad inflammation i sköldkörteln. Sjukdomen har ärftliga inslag. Höftleder saluki Sidan 11 av 16

12 Ett fåtal hundar har röntgats. Ett par fall av dysplasi har påvisats i Sverige. För framtiden är det viktigt att uppfödarna är medvetna och på frivillig basis gör kontroller om anledning finns. Kryptorchism enkel- och dubbelsidig Defekter i testiklarnas nedvandring till pungen leder till att den ena eller båda testiklarna är belägna i ljumsken eller bukhålan. Saluki i Sverige har en mycket låg andel kryptorchism generellt. Hälsoenkät 1993 visade på 1,5% kryptorchida och 2003 års hälsoenkät 2,1%. Mag- och tarmproblem Agrias försäkringsstatistik visar på att detta förekommer, men inte kan påvisas vara i någon större omfattning. Bakom rubriken kan orsaken vara rena förgiftningar, enklare tarmrubbningar p g a olämplig föda, infektioner, allergier e t c. Uppfödare bör vara uppmärksamma på om besläktade hundar drabbas av kräkningar och/eller diarréer som är långvariga eller återkommande och som inte har en naturlig förklaring då allergier har en ärftlig komponent. Osteokondros Osteokondros är en sjukdom som beror på fel i benbildningen. Hunden får ont och börjar halta och detta uppträder oftast vid 4-7 månaders ålder. Hos saluki drabbas ofta bogleden. Arvsgången är inte utredd. Osteokondros kan inte påvisas vara ett problem inom rasen. Plötslig död hos saluki ("Sudden Death Syndrome") Förtidig eller plötslig död har rapporterats i början av 1990-talet på några saluki i England. Detta är när salukin dör utan någon uppenbar orsak och under fem (5) års ålder. I England finns detta undersökt och rapporterat av Dr Brownlie i The Saluki or Gazelle Hound Year Books 1996, 1997 och Obduktionsresultaten visade inte på någon gemensam orsak till dödsfallen. Det är mycket viktigt att alla hundar som dör utan synbar orsak obduceras. Tumörsjukdomar Totalt sett den vanligast förekommande ersättningsorsaken på rasen hos försäkringsbolagen. Det rör sig då om flera olika slags tumörer, allt ifrån juvertumörer till skelettcancer och godartade knölar. Vi vet för lite om de olika cancerformerna och vad som kan vara miljöpåverkan. Saluki lever länge och tumörer är en vanlig åkomma på äldre hundar. Det är bra om uppfödarna kan notera vilka olika typer de stöter på så att vi kan bli uppmärksamma på om någon eller några typer är/blir vanligare förekommande än andra. Här bör man också uppmärksamma hur ofta tumörer förekommer hos unga hundar. I USA har man uppmärksammat att flera salukis har dött av Canine hemangiosarcoma (HSA) vilket är en obotlig tumör som finns i blodkärlen och forskning pågår. Detta kan vara ett ämne för uppfödarkonferensen Ökad blödningstendens Under 1980-talet avled flera svenska salukis på grund av blödningstendens. Ingen säker diagnos kunde ställas på någon av dem. Ifrån USA har framförts misstankar på att von Willebrands sjukdom skulle förekomma inom rasen. Även andra blödningssjukdomar som Hemofili A och B är tänkbara orsaker. Uppfödarna ska hålla sig informerade och endast avla på friska hundar. Vid misstanke om sjukdom/defekt kontrollera genom undersökning hos veterinär. Rasklubben ska löpande hålla sig informerad och informera medlemmarna i klubbens tidning om det aktuella hälsoläget och om förekommande statistik och artiklar. Rasklubben ska verka för ökad information och öppenhet om hälsoläget och Salukibladet är ett utmärkt forum för detta. Rasklubben ska ha som målsättning att regelbundet analysera behovet av större hälsokontroller och när det påkallar genomföra hälsoundersökningar av ett stort antal hundar liknande den hjärtundersökning som genomfördes Vidare ska klubben informera och upplysa om vikten av att nästa hälsoenkät får högre svarsfrekvens för att utgöra ett bättre statistiskt underlag om hälsoläget i vår ras. GENETIK OCH AVELSSTRUKTUR Från början grundade sig salukiaveln i väst på fyrtio (40) individer från ursprungsområdena. Av dessa är cirka femton (15) aktuella i våra stamtavlor idag. För att undvika ytterligare inavel skall man använda så många olika föräldradjur som möjligt. En hane parad med femtio (50) tikar ger 3,9 genetiska hundar att jämföra med om tio (10) ej besläktade hanhundar parade femtio (50) tikar ger det 33,3 genetiska hundar. saluki Sidan 12 av 16

13 Analys över avel med Saluki åren Bilaga 4 Vi har för vårt arbete med RAS engagerat genetiker Per-Erik Sundgren för en avelsanalys av de senaste tio åren. Naturens skydd av ärftlig variation Bilaga 5 Det är önskvärt att inavelsgraden minskas för en ökad genetisk variation på rasen. en är att ligga kvar på de två senaste årens nivåer med ett årssnitt som inte ligger högre än ca 2,5 %. Att sedan få ner snittet av en tioårsperiod till att inte överstiga ca 2,5% tar troligtvis närmare tio (10) år. Enligt rasanalysen har vi de senaste tio åren ett medelvärde på 3,4% och ett årssnitt på 3,83%. För enskilda parningar bör rekommendationen enligt rasanalysen följas d v s att ett tak ligger vid dryga 6% vilket innebär att all avel med hundar som är mer besläktade än kusiner bör undvikas. Det är uppfödarnas ansvar att se till att så många individer som möjligt används i aveln för att utnyttja varje generations möjligheter och därmed också att motverka enskilda hundars överutnyttjande i aveln. Det är viktigt att vi har tillgång till ständigt aktuell information om utnyttjande av enskilda härstamningar så att uppfödarna har en möjlighet att balansera avelsurvalet. EXTERIÖR Salukins ursprungliga funktion som högt prisad jakthund på i första hand hare, gasell och antilop, men det finns även uppgift att salukin används på jakt av vildsvin, ökenräv och vildåsna, innebär att den måste besitta stor snabbhet, uthållighet och förmåga till stor rörlighet i höga hastigheter. Även förmågan att se långt och snabbt upptäcka ett byte är viktig för en seende jakthund (d v s "en jakthund som tar upp jakten med hjälp av i första hand synen") som salukin. Då salukins ursprungsområde är geografiskt stort, från Libyen i väst till västra Indien i öst och från Kaukasus/Kirgisien i norr till Jemen/Sudan i syd, och varierande i terräng har storleken på salukin också stor variation; standarden säger cm för hanhundar, tikar proportionerligt mindre. Saluki är en ras med två skilda hårlag - långhår och släthår. Här bör observeras att den enda skillnaden mellan dessa hårlagsvarianter är hårlaget. Båda varianterna förekommer i olika typer och i alla de färger och färgkombinationer som finns inom rasen. Följande är från Raskompendium för saluki godkänt av SKK inför SvVK Exteriördomarkonferens 1992, sammanställt av Karin Hedberg och Christer Edling : Allmänna kännemärken: Salukin är en medelstor vinthund, med tydlig könsprägel. Silhuetten är ofta lätt rektangulär. (2002 års standard: Kroppslängden (mätt från bröstbensknapp till sittbensknöl) skall vara ungefär densamma som mankhöjden, även om saluki ofta ger intryck av att vara längre än den egentligen är. ) Den ger trots sin vinthundstyp och sin smidiga och relativt finlemmade byggnad ett kraftfullt, ädelt och balanserat (harmoniskt och elegant) intryck. Salukin är spänstig utan att vara vare sig grov eller överförfinad. "Moderately" (måttlig) är ett ord som ofta förekommer i den engelska salukistandarden. Härmed avses att överdrifter av alla slag är icke önskvärda. Huvudet: Huvudet liksom hela salukin ska vara ädelt, men samtidigt kraftfullt, det ska harmoniera med kroppen och med salukins typ. Viktiga är också de rörliga högt ansatta öronen, de ganska stora, ovala ögonen med det rastypiska uttrycket -- milt, saktmodigt och fjärrskådande i vila, alert och skarpt genomträngande i intensivt iakttagande (t ex av ett djur i rörelse). Överlinjen: Överlinjen hos en saluki skiljer sig också från andra vinthundars. Den är inte lika accentuerat välvd som hos tex whippet och borzoi. Enligt araberna skulle överlinjen slutta från svans till manke och inte tvärtom. Det gör den nog oftast också om man inte drar ut bakbenen alltför mycket när man ställer upp den! Pälsen: Pälsen som hos de långhåriga ger en mjuk inramning av den för övrigt lite kantiga, men ändå strömlinjeformade silhuetten. Behåringen kan vara extra riklig på öron, armbågar, lårens baksidor, hasor, tassar och svansens undersida. Tassarna: Tassarna skiljer sig från t ex en greyhounds. De är väl välvda, av medellängd och med spänstiga trampdynor. Det utmärkande draget är att de mellersta tårna är märkbart längre än de yttre. Könsprägel och storlek: Observera att könsprägeln inte nödvändigtvis är relaterad till storleken. Beroende på den stora typvariationen inom rasen förekommer variationer i storlek och kroppsbyggnad inom respektive hanhunds och saluki Sidan 13 av 16

14 tikklasser. I verkligheten kan den lilla kraftiga hanhunden ha en feminin motsvarighet, som dock inte finns med på samma utställning. Den högreste, elegante hanhunden kanske också för dagen saknar en passande moatjé, men även han har en motsvarighet i verkligheten. När det gäller situationer som med dessa två hanhundar ska inte typvariant och storlek vara avgörande utan rastypiskhet och sundhet. Grace: Det engelska ordet "grace" går att översätta till grace eller elegans. Vid översättningen av den engelska standarden valde vi medvetet att översätta "grace" till just grace - trots att ordet inte direkt är ett svenskt vardagsord. Alternativet - elegans anser vi vara belastat med missuppfattningar. Många utställningsdomare letar efter elegans och anser att en elegant saluki ska bli slagen av en ännu elegantare individ. Detta är fel! Ett rastypiskt utmärkande drag ska vara att en saluki är mer ädel, smidig eller elegant - om man så vill, men då jämfört med andra raser som t ex Labrador, Schäfer eller Grand Danois, d v s salukin är elegant eller utstrålar grace som ras. Sundhet: Däremot ska detta ganska självklara faktum vägas mot "Salukin skall ge intryck av... stor snabbhet och uthållighet i kombination med styrka och energi". Denna mening skulle kunna sammanfattas i termen sundhet, d v s att salukin ska ha en kroppsbyggnad och rörelser som främst gör den till en "seende jakthund" av österländsk typ. Varje rastypisk saluki är "graceful", men alla saluki är inte med nödvändighet sunda. Låt oss åter ta upp följande citat för att betona betydelsen av sundhet för rasen: "När domaren i utställningsringen konfronteras med ett antal saluki av olika typ måste bedömningen ske på grundval av anatomisk sundhet och de egenskaper som nämns i standarden." Symmetri: Ett annat nyckelbegrepp när det gäller salukin är symmetri eller balans. En saluki ska vara i balans både i stillastående och i rörelse. Fram och bakparti ska vara balanserat. Salukin tillåts som vi sagt variera allt efter typ, det betyder i detta fall att en variation inom vissa gränser är tillåten, med andra ord, raka bakbensvinklar eller övervinklade bakben är inte korrekta, men konstruktionen tillåts variera mellan dessa ytterligheter, på villkor att frampartiets vinklar är rimligt balanserade mot bakpartiets. En rak överarm och skuldra är inte heller typisk, å andra sidan är inte heller överdriven vinkling typisk för rasen. Åter är ett viktigt nyckelord: måttlighet! Den balanserade konstruktionen lägger grunden till att salukin även i rörelse visar upp ett harmoniskt och balanserat rörelseschema. Inga slängiga frambensrörelser, ingen kohasighet, utan "lätta, svävande och utan tecken till ansträngning." Ädelhet: På arabiska kallas salukin "Den Ädle" -- "El Hor". En saluki är speciell och trots att vanliga hundar (kelb) är orena för muslimer så är den arabiska vinthunden (salukin) undantagen från denna regel, vilket bla innebär att det är tillåtet att äta byte taget av en saluki -- men ej byte nedlagt av en vanlig byracka (kelb). Muslimer tror också att salukin, med sin underbara jaktförmåga, är en gåva från Allah, d v s välsignad -- "El Baraka". Ädelheten hos en saluki ska vara sådan att man upplever salukin som ädel i förhållande till andra hundraser på samma sätt som man upplever arabhästen som ädel i förhållande till övriga hästraser. I traditionen jämförs salukin gång på gång med arabhästen och precis som den är salukin visserligen "elegant" och smidig, men ändå ett kraftfullt bruksdjur som kombinerar "stor snabbhet och uthållighet" med "styrka och energi". Det kan vara lämpligt att ur den rika arabiska traditionen återge följande historia: För länge sedan skickade en kalif en tjänare för att köpa en häst. Men tjänaren som fruktade konsekvenserna av ett misslyckande var ovillig att göra den resan och sa att han inte visste något om hästar. Då svarade kalifen: " Du vet hur en välavlad saluki ser ut och vilka faktorer som styr dess snabbhet och uthållighet. Leta efter dessa faktorer hos en häst." Slut citat Raskompendium för saluki. Nuläge Våra svenska salukis håller en mycket hög standard och Skandinavien har i många år haft rykte om sig att ha salukis av världsklass. Vi har de senaste åren haft en mycket hård konkurrens i utställningsringarna och generellt alltid en mycket hög kvalitet på de utställda hundarna. Detta har bekräftats av rasspecialister från olika länder. Bland salukiägare är det mycket populärt att visa sin hund och det är ofta salukirasen har den största anmälningssiffran på utställningar vilket är till gagn för uppfödares möjligheter att utvärdera avkomma och tänkta avelsdjur. Mankhöjdsmätningar har genomförts kontinuerligt av klubben genom åren och den senaste gjordes år 2002 och visar på att våra svenska salukis håller sig väl inom standarden. De tre senaste mätningarna visade på en medelhöjd enligt nedan: År Hanhundar 68,8 cm 69,03 cm 68,1 cm Tikar 64,5 cm 63,34 cm 63,4 cm saluki Sidan 14 av 16

15 Typvärdet (det vanligaste värdet): År Hanhundar 68 cm 69 cm Tikar 65 cm 62 cm Illustrerad beskrivning av Saluki, stående och i rörelse Bilaga 6 Det är viktigt att till de nya hundägare och uppfödare förmedla rasstandardens beskrivning av en funktionell saluki med rasspecifika detaljer. Ordet måttligt genomsyrar det mesta inom rasen och likaså att salukin ska ge intryck av grace och symmetri i kombination med styrka och energi utan överdrifter vilket även gäller i rörelse. Svenska Salukiringens målsättning är att verka för att bevara de olika typer av saluki, som finns beskriven i litteraturen, saluki Sidan 15 av 16

16 Handlingsplan Funktion Klubben ska göra en inventering av aktiviteterna, utställning och lure coursing, och andel salukiägare/hundar som ägnar sig åt dessa aktiviteter. en är att följa upp detta var femte år för att försäkra oss om att rasen fortfarande är en funktionell ras utifrån rasstandarden och inte delas upp i två varianter; utställning- och en coursingvariant och vid behov vidta åtgärder. Klubben ska arbeta för att exteriördomare ska avkrävas dokumenterad närvaro vid lure coursingprov för att bli godkända som exteriördomare på rasen. Detta för att medverka till ökat intresse för att bevara salukins ursprungsfunktion. Mentalitet en är att bevara rasens goda mentalitet. Klubben ska följa upp MH-beskrivningarna. MH = Mentaltest Hund. Detta är ett ämne för framtida utredningar. Hälsa Klubben ska löpande följa försäkringsstatistiken och speciellt beakta utvecklingen av tumörsjukdomar och autoimmuna sjukdomar hos unga hindar (under 5 år). Fördjupning i dessa områden behövs för att finna orsaker och varianter. Ny hälsoenkät ska skickas ut igen, förslagsvis år 2008 eller tidigare, för att stämma av hälsoläget. Inavelsgrad ska vara att den genomsnittliga inavelsgraden inte bör ligga högre än ca 2,5%. Mäts även löpande med snitt på tio (10) år för att se trenden. Aktivitet: Klubben ska verka för information/utbildning till medlemmar/uppfödare för att öka kompetensen inom området genetik. Rasklubben ska vidare verka för att ett tillförlitligt material exempelvis Lathunden finns tillgänglig för att matematiskt räkna ut inavelsgrad. Detta för att kunna få med ytterligare tre parametrar som kan vägas in vid val av avelsdjur: 1/ Inavelsgrad på planerad kull och i rasen. 2/ Antal kullar och valpar en hanhund haft i Norden. 3/ Påtänkta avelshundar och dess inverkan på avelsbasen. Exteriör Vi ska avla på bra individer med mentalt stabila och rastypiska temperament och värna om de olika typer som finns inom rasen. Det är viktigt att upprätthålla och bibehålla en ärlig öppenhet i avelsarbetet och öka samarbetet kennlar emellan vilket gagnar rasen, uppfödarna och alla salukiägare. Riskklass hos försäkringsbolagen Klubben ska verka för att få försäkringsbolagen att inse att vår ras är en frisk ras och därför inte hör hemma i de sämsta riskklasserna. Tidplan: Inom 3 år. Aktivitet: Genom att vi följer upp försäkringsstatistiken och visar på hur många individer det handlar om och tillskriver försäkringsbolagen om vad vi kommit fram till genom statistik och hälsoenkät. Ras/uppfödarkonferens en ska vara att arrangera en uppfödarkonferens var femte år. Vidare ska klubben arrangera lokala träffar runt om i landet, liknande RAS-träffarna, vartannat år. saluki Sidan 16 av 16

Rasspecifik avelsstrategi för Saluki

Rasspecifik avelsstrategi för Saluki Rasspecifik avelsstrategi för Saluki Svenska Salukiringen 20050601 Sammanställt av Katarina Petersson Godkänt av uppfödarkommittén bestående av Anne Edberg, Björn Bäckström Bo Forssberg, Christer Edling,

Läs mer

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira) Grupp 5 FCI-nummer 189 Originalstandard 1996-11-16 SKKs Standardkommitté 2002-06-05 FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska

Läs mer

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard) Grupp 5 FCI-nummer - Interimistisk standard HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto

Läs mer

CHINESE CRESTED DOG. Grupp 9

CHINESE CRESTED DOG. Grupp 9 Grupp 9 FCI-nummer 288 FCI-standard på engelska publicerad 2011-02-16 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-08-18 CHINESE CRESTED

Läs mer

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER Grupp 3 FCI-nummer 286 FCI-standard på engelska publicerad 1997-12-01 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1996-09-03 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-11-29 AMERICAN STAFFORDSHIRE

Läs mer

OTTERHOUND. Grupp 6. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

OTTERHOUND. Grupp 6. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar. Grupp 6 FCI-nummer 294 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-27 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-09-29 OTTERHOUND

Läs mer

POLSKI OWCZAREK NIZINNY

POLSKI OWCZAREK NIZINNY Grupp 1 FCI-nummer 251 Originalstandard 1998-08-07 FCI-Standard 1998-08-07; engelska SKKs Standardkommitté 1999-10-05 POLSKI OWCZAREK NIZINNY Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER Grupp 3 FCI-nummer 85 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1998-01-20; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 WEST HIGHLAND WHITE TERRIER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag

Läs mer

IRLÄNDSK TERRIER (Irish Terrier)

IRLÄNDSK TERRIER (Irish Terrier) Grupp 3 FCI-nummer 139 Originalstandard 2001-03-13; engelska FCI-Standard 2001-04-02; engelska SKKs Standardkommitté 2002-06-05 IRLÄNDSK TERRIER (Irish Terrier) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

BASSET HOUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

BASSET HOUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar. Grupp 6 FCI-nummer 163 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-27 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21

Läs mer

Rasspecifika Avels Strategier

Rasspecifika Avels Strategier Rasspecifika Avels Strategier för Gos d Atura Catalá Detta dokument är sammanställt av: Camilla Forsner, Monika Höglund och Veronica Ferreira för Ras klubben för Övriga Gårds och Vallhundar gos-d-atura-catala-001

Läs mer

BASENJI. Grupp 5. FCI-nummer 43 Originalstandard 1999-11-25 FCI-Standard 2000-01-24; engelska SKKs Standardkommitté 2000-02-09

BASENJI. Grupp 5. FCI-nummer 43 Originalstandard 1999-11-25 FCI-Standard 2000-01-24; engelska SKKs Standardkommitté 2000-02-09 Grupp 5 FCI-nummer 43 Originalstandard 1999-11-25 FCI-Standard 2000-01-24; engelska SKKs Standardkommitté 2000-02-09 BASENJI Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel

Läs mer

BOSTONTERRIER. (Boston Terrier)

BOSTONTERRIER. (Boston Terrier) Grupp 9 FCI-nummer 140 FCI-standard på engelska publicerad 2009-09-02 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-03-26 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-08-18 BOSTONTERRIER

Läs mer

CHIHUAHUA (Chihuahueño)

CHIHUAHUA (Chihuahueño) Grupp 9 FCI-nummer 218 FCI-standard på spanska publicerad 2009-10-21 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-05-17 CHIHUAHUA (Chihuahueño)

Läs mer

NEDERLANDSE KOOIKERHONDJE

NEDERLANDSE KOOIKERHONDJE Grupp 8 FCI-nummer 314 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-19 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-08-18 NEDERLANDSE

Läs mer

AIREDALETERRIER. Grupp 3

AIREDALETERRIER. Grupp 3 Grupp 3 FCI-nummer 7 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-05 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-02-09 AIREDALETERRIER

Läs mer

CAIRNTERRIER VÄRLDENS BÄSTA KOMPIS!

CAIRNTERRIER VÄRLDENS BÄSTA KOMPIS! CAIRNTERRIER Raskompendium med kommentarer Uppdaterat 2013 Utgivet av Svenska Cairnterrierklubben Sammanställt och foton av Inger Hansson och Mats Lindborg VÄRLDENS BÄSTA KOMPIS! RASKOMPENDIUM FÖR CAIRNTERRIER

Läs mer

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough)) Grupp 1 FCI-nummer 156 FCI-standard på engelska publicerad 2012-11-22 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2012-10-08 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-02-13

Läs mer

Hamiltonstövaren har en brokig bakgrund, där hundar från Sydtyskland och Schweiz ingår. Även engelska foxhounds och harrier ingår.

Hamiltonstövaren har en brokig bakgrund, där hundar från Sydtyskland och Schweiz ingår. Även engelska foxhounds och harrier ingår. Ursprungsland/hemland: Sverige Användningsområde: Hamiltonstövaren är en skalldrivande hund som användes vid jakt på hare och räv. Den jagar som ensamhund och skall vara rådjursren. FCI-klassifikation:

Läs mer

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007.

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Motion 1 Huvudstyrelsens förslag till Uppfödarstrategi Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Huvudstyrelsen

Läs mer

PAPILLON/PHALÈNE (Epagneul nain continental)

PAPILLON/PHALÈNE (Epagneul nain continental) Grupp 9 FCI-nummer 77 Originalstandard 1990-09-17 FCI-Standard 1998-04-06; franska och engelska SKKs Standardkommitté 2000-01-01 PAPILLON/PHALÈNE (Epagneul nain continental) Nordisk Kennel Union Dansk

Läs mer

KORTHÅRIG VORSTEH (Deutsch Kurzhaar)

KORTHÅRIG VORSTEH (Deutsch Kurzhaar) Grupp 7 FCI-nummer 119 Originalstandard 2000-10-25 FCI-Standard 2000-11-29; tyska SKKs Standardkommitté 2001-06-19 KORTHÅRIG VORSTEH (Deutsch Kurzhaar) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

WACHTELHUND (Deutscher Wachtelhund)

WACHTELHUND (Deutscher Wachtelhund) Grupp 8 FCI-nummer 104 Originalstandard 1996-07-24 FCI-Standard 1996-07-24; tyska SKKs Standardkommitté 1999-04-14 WACHTELHUND (Deutscher Wachtelhund) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

BICHON HAVANAIS. Grupp 9. FCI-nummer 250 Originalstandard 2006-02-21 FCI-Standard 2006-04-10; franska SKKs Standardkommitté 2007-02-14

BICHON HAVANAIS. Grupp 9. FCI-nummer 250 Originalstandard 2006-02-21 FCI-Standard 2006-04-10; franska SKKs Standardkommitté 2007-02-14 Grupp 9 FCI-nummer 250 Originalstandard 2006-02-21 FCI-Standard 2006-04-10; franska SKKs Standardkommitté 2007-02-14 BICHON HAVANAIS Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk

Läs mer

APPENZELLER SENNENHUND

APPENZELLER SENNENHUND Grupp 2 FCI-nummer 46 Originalstandard 2003-03-25 FCI-Standard 2003-05-05; tyska SKKs Standardkommitté 2004-09-01 APPENZELLER SENNENHUND Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands

Läs mer

AMERICAN AKITA. (tidigare great japanese dog)

AMERICAN AKITA. (tidigare great japanese dog) Grupp 5 FCI-nummer 344 Originalstandard 2005-07-06 FCI-Standard 2006-01-05; engelska SKKs Standardkommitté 2001-10-25 ändrad 2006-01-01 AMERICAN AKITA (tidigare great japanese dog) Nordisk Kennel Union

Läs mer

SCHIPPERKE. Grupp 1. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

SCHIPPERKE. Grupp 1. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar. Grupp 1 FCI-nummer 83 FCI-standard på franska publicerad 2009-12-14 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-03-03 SCHIPPERKE Illustrationen

Läs mer

TYSK SPETS inklusive keeshond och pomeranian (Deutsche Spitze, inklisive Keeshond und Pomeranian)

TYSK SPETS inklusive keeshond och pomeranian (Deutsche Spitze, inklisive Keeshond und Pomeranian) Grupp 5 FCI-nummer 97 Originalstandard 1998-03-05 FCI-Standard 1998-03-05; tyska och engelska SKKs Standardkommitté 1999-04-14, ändrad 2004-02-04 TYSK SPETS inklusive keeshond och pomeranian (Deutsche

Läs mer

BICHON HAVANAIS. Grupp 9

BICHON HAVANAIS. Grupp 9 Grupp 9 FCI-nummer 250 FCI-standard på franska publicerad 2009-01-12 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2008-11-04 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2009-02-18 BICHON HAVANAIS

Läs mer

Bichon Havanais. Rasspecifik avelsstrategi RAS för

Bichon Havanais. Rasspecifik avelsstrategi RAS för Författare (Klubb) BBHC RAS-dokument avseende Version Status Reviderad 1-140428 1/13 Rasspecifik avelsstrategi RAS för Bichon Havanais 2/13 Innehåll Inledning... 4 Generellt om rasen... 4 Rasens historia,

Läs mer

DALMATINER. (Rasnamn i hemlandet: Dalmatinski pas)

DALMATINER. (Rasnamn i hemlandet: Dalmatinski pas) Grupp 6 FCI-nummer 153 FCI-standard på tyska publicerad 2011-05-30 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21

Läs mer

RAS Uppföljning 2 2014

RAS Uppföljning 2 2014 2015-02-12 1 RAS Uppföljning 2 2014 Nuläge Registreringar 1990-2009 Trenden mellan 1990 och 2009 har varit ständigt nedåtgående. År 2009 registrerades 36 buhundar, varav 2 var importerade till Sverige.

Läs mer

NEWFOUNDLANDSHUND (Newfoundland)

NEWFOUNDLANDSHUND (Newfoundland) Grupp 2 FCI-nummer 50 Originalstandard 1996-10-29 FCI-Standard 1996-11-06; engelska SKKs Standardkommitté 1997-11-25 NEWFOUNDLANDSHUND (Newfoundland) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

Raskompendium för Nova Scotia Duck Tolling Retriever

Raskompendium för Nova Scotia Duck Tolling Retriever Raskompendium för Nova Scotia Duck Tolling Retriever OBSERVERA! Alla bilder publiceras efter tillstånd från respektive fotograf. Dock gäller copyright, vilket innebär att om bilden skall användas till

Läs mer

GRUPP 1. STANDARD FÖR BELGISK VALLHUND FCI nr 15 (Berger Belge) ORIGINALSTANDARD: 1989-10-16. FCI-STANDARD: 1989-10-16; franska

GRUPP 1. STANDARD FÖR BELGISK VALLHUND FCI nr 15 (Berger Belge) ORIGINALSTANDARD: 1989-10-16. FCI-STANDARD: 1989-10-16; franska 1 GRUPP 1 STANDARD FÖR BELGISK VALLHUND FCI nr 15 (Berger Belge) ORIGINALSTANDARD: 1989-10-16 FCI-STANDARD: 1989-10-16; franska SKKs STANDARDKOMMITTÉ: 1997-05-28 URSPRUNGSLAND/ HEMLAND: Belgien FCI-KLASSI-

Läs mer

LÅNGHÅRIG VORSTEH STANDARD MED SPECIALKLUBBENS KOMMENTARER URSPRUNGSLAND/HEMLAND: ANVÄNDNINGSOMRÅDE: FCI-KLASSIFIKATION: BAKGRUND/ÄNDAMÅL:

LÅNGHÅRIG VORSTEH STANDARD MED SPECIALKLUBBENS KOMMENTARER URSPRUNGSLAND/HEMLAND: ANVÄNDNINGSOMRÅDE: FCI-KLASSIFIKATION: BAKGRUND/ÄNDAMÅL: LÅNGHÅRIG VORSTEH STANDARD MED SPECIALKLUBBENS KOMMENTARER Originalstandard 2000-10-25 FCI-standard 2000-11-29 (tyska) SKK:s Standardkommitté 2001-06-19 URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Tyskland ANVÄNDNINGSOMRÅDE:

Läs mer

RAS. Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov

RAS. Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov RAS Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov Rev. 2 2009 Avelsstrategier Slovensky Kopov Historik. Kopovens historia är ganska oklar. De första gångerna Kopovrasen omnämns skriftligen är på 1700

Läs mer

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI FÖR BICHON HAVANAIS

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI FÖR BICHON HAVANAIS RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI FÖR BICHON HAVANAIS bichon-havanais-001 2005-11-09 Sid 1 (19) Innehållsförteckning Sida Avelspolicy 3 Historik 3 Nuläge/Statistik 4 Populationsstruktur 7 Avelsstrategi/hälsa/mentalitet

Läs mer

KOMPENDIUM FÖR DOMARKONFERENS. 15 16 november 2014. På Blommenhof Hotell Nyköping. Papillon

KOMPENDIUM FÖR DOMARKONFERENS. 15 16 november 2014. På Blommenhof Hotell Nyköping. Papillon KOMPENDIUM FÖR DOMARKONFERENS 15 16 november 2014 På Blommenhof Hotell Nyköping. Papillon Sammanställt av Britt-Marie Hansson och Bitte Sölvberg samt Papillon-ringen. PAPILLON/PHALÈNE (teckning, Lena Eriksson-Hellborg)

Läs mer

Raskompendie med bilder för Gos d Atura Català

Raskompendie med bilder för Gos d Atura Català Grupp 1 FCI-nummer 87 Originalstandard 1982-05-26 FCI-Standard 1994-06-23; engelska SKKs Standardkommitté 1998-05-26 Raskompendie med bilder för Gos d Atura Català Kommentarer i enlighet med den Spanska

Läs mer

Irländsk Varghund. Rasanpassad Avelsstrategi

Irländsk Varghund. Rasanpassad Avelsstrategi Version 1 2005-12-02 Inledning Irländsk Varghund Rasanpassad Avelsstrategi Svenska Irländsk Varghund Klubben startade sitt arbete med RAS genom enkäter till medlemmarna. En enkät år 2003 och ytterligare

Läs mer

TYSK SCHÄFERHUND. (Deutscher Schäferhund)

TYSK SCHÄFERHUND. (Deutscher Schäferhund) Grupp 1 FCI-nummer 166 FCI-standard på tyska publicerad 2011-01-01 FCI-standard fastställd av FCI General Committee Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-11-29 TYSK SCHÄFERHUND (Deutscher

Läs mer

RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september 2011 1

RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september 2011 1 RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september 2011 1 RAS- Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund Bakgrund Föreliggande RAS är en revidering av upplagan från 2004. Rasklubbens avelsråd lämnade

Läs mer

Specialklubben för Västgötaspets. Ursvensk Gårds-,Vall- och Familjehund

Specialklubben för Västgötaspets. Ursvensk Gårds-,Vall- och Familjehund SKV Specialklubben för Västgötaspets Ursvensk Gårds-,Vall- och Familjehund Uppbyggnad av detta kompendium: I detta kompendium ingår den senaste fasställda rasstandarden. Dessutom finns med grön linje i

Läs mer

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. Klubben har under de senaste åren haft stora problem

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för Svensk Irländsk Varghund Sammanställt av SvIVK /AHK för åren 2004 2009 Version 2

Rasspecifik avelsstrategi för Svensk Irländsk Varghund Sammanställt av SvIVK /AHK för åren 2004 2009 Version 2 Sida 1 av 15 Rasspecifik avelsstrategi för Svensk Irländsk Varghund Sammanställt av SvIVK /AHK för åren 2004 2009 Version 2 Sida 2 av 15 Innehåll Historia... 3 Rasklubb... 3 Beskrivning av rasen idag...

Läs mer

BOUVIER DES FLANDRES

BOUVIER DES FLANDRES Grupp 1 FCI-nummer 191 Originalstandard 2000-10-25 FCI-Standard 2001-06-22; franska SKKs Standardkommitté 2002-03-20 BOUVIER DES FLANDRES Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands

Läs mer

STANDARD FÖR BELGISK VALLHUND FCI nr 15 (Berger belge)

STANDARD FÖR BELGISK VALLHUND FCI nr 15 (Berger belge) 1 GRUPP 1 STANDARD FÖR BELGISK VALLHUND FCI nr 15 (Berger belge) ORIGINALSTANDARD: 2001-03-13 FCI-STANDARD: 2001-06-22; franska SKKs STANDARDKOMMITTÉ: 2002-06-05 URSPRUNGSLAND/ HEMLAND: ANVÄNDNINGS- OMRÅDE:

Läs mer

Raskompendium. Dvärgschnauzer. Svenska Schnauzer-Pinscherklubbens

Raskompendium. Dvärgschnauzer. Svenska Schnauzer-Pinscherklubbens Raskompendium Dvärgschnauzer Svenska Schnauzer-Pinscherklubbens Domarkonferens den 23-24 oktober 2010 Kompendiet bygger på rasens originalstandard från Tyskland 2007-03-06, FCI s standard 2007-04-18, tyska

Läs mer

Hej Whippetägare/uppfödare!

Hej Whippetägare/uppfödare! Hej Whippetägare/uppfödare! Det du nu håller i din hand är Svenska Whippetklubbens (SW) hälsoenkät 2008. 1989 beslutades att SW ska genomför hälsoenkäter med jämna intervaller. Sedan dess har fyra undersökningar

Läs mer

FA EXTERIÖRDOMARKONFERENS 20-21 APRIL 2013. Gordonsetter

FA EXTERIÖRDOMARKONFERENS 20-21 APRIL 2013. Gordonsetter Gordonsetter Nyckelord Kraftfull Elegant Uthållig Helhetsintryck Gordonsettern skall vara en kraftfull men ändå elegant hund byggd för galopp. Den skall ge intryck av styrka och uthållighet. Balanserad

Läs mer

PERRO SIN PELO DEL PERÚ

PERRO SIN PELO DEL PERÚ Grupp 5 FCI-nummer 310 FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL) SECRETARIAT FCI-standard GENERAL: på spanska 13, Place publicerad Albert 1 2013-08-13 B 6530 Thuin (Belgique) FCI-standard fastställd

Läs mer

Raskompendium för chihuahua

Raskompendium för chihuahua Raskompendium för chihuahua Chihuahuacirkeln 2014 Standard för Chihuahua FCI-nummer 218 FCI-standard på spanska publicerad 2009-10-21 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för Perro sin pelo del Peru

Rasspecifik avelsstrategi för Perro sin pelo del Peru Rasspecifik avelsstrategi för Perro sin pelo del Peru RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI Vid avel inom små populationer styrs rasutvecklingen oftast till större delen av utländska uppfödare. Möjligheten att skapa

Läs mer

RAS fastställt av SKK/AK den 6/9-05 Avelspolicy för Welsh Springer Spaniel

RAS fastställt av SKK/AK den 6/9-05 Avelspolicy för Welsh Springer Spaniel RAS fastställt av SKK/AK den 6/9-05 Avelspolicy för Welsh Springer Spaniel WSSK har i samarbete med SSRK ansvaret för utvecklingen av Welsh Springer Spaniel-rasen i Sverige. WSSK:s övergripande mål är

Läs mer

MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK.

MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK. MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK. Ett framgångsrikt avelsarbete bygger på att funktionella, trevliga, friska och fina hundar väljs som föräldradjur till

Läs mer

Rasspecifika Avelsstrategier för. PERRO DOGO MALLORQUIN / Ca de Bou. Rasen ingår i rasklubben: Klubben för Gårds och Boskapsvaktare

Rasspecifika Avelsstrategier för. PERRO DOGO MALLORQUIN / Ca de Bou. Rasen ingår i rasklubben: Klubben för Gårds och Boskapsvaktare 0 Rasspecifika Avelsstrategier för PERRO DOGO MALLORQUIN / Ca de Bou Rasen ingår i rasklubben: Klubben för Gårds och Boskapsvaktare 1 1. Allmänt Allmänt om rasen Namn: Perro dogo Mallorquin/Ca de Bou Grupp:

Läs mer

RAS Rasspecifika Avelsstrategier för Petit Basset Griffon Vendéen Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Augusti 2005

RAS Rasspecifika Avelsstrategier för Petit Basset Griffon Vendéen Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Augusti 2005 RAS Rasspecifika Avelsstrategier för Petit Basset Griffon Vendéen Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Augusti 2005 Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen klubben 2005 1

Läs mer

Vi tackar på förhand för din medverkan. Ditt svar kommer att hjälpa raserna i framtiden! Skicka in din ifyllda enkät till:

Vi tackar på förhand för din medverkan. Ditt svar kommer att hjälpa raserna i framtiden! Skicka in din ifyllda enkät till: HÄLSOENKÄT FINSK LAPPHUND & LAPSK VALLHUND Enkäten gäller för hundar födda under åren 2000-2012. Vi tackar på förhand för din medverkan. Ditt svar kommer att hjälpa raserna i framtiden Skicka in din ifyllda

Läs mer

17-18 oktober 2012 Presentation av saluki och standarden med kommentarer

17-18 oktober 2012 Presentation av saluki och standarden med kommentarer SvVK domarkonferens 17-18 oktober 2012 Presentation av saluki och standarden med kommentarer Svenska Vinthundklubben SALUKI presenterades vid konferensen av Karin Hedberg & Göran Bodegård En detaljerad

Läs mer

Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar

Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar Avelsindex Fråga: Avelshundar i kombination bör ha ett index över 100. Är det minst

Läs mer

Avelspolicy och Avelsstrategi för rasen KEESHOND. Allmänt, bakgrund och historik

Avelspolicy och Avelsstrategi för rasen KEESHOND. Allmänt, bakgrund och historik Avelspolicy och Avelsstrategi för rasen KEESHOND (Fastställd av SKK AK 2005-09-06) Allmänt, bakgrund och historik Keeshond är en pigg och vaken spetshund av medelstorlek. Den har blivit omtyckt och uppskattad

Läs mer

Inavelsgrader beräknat på svenskfödda kullar under respektive år.

Inavelsgrader beräknat på svenskfödda kullar under respektive år. Bilaga 1 Inavelsgrader beräknat på svenskfödda kullar under respektive år. Inavelsgrad Peppar & salt Svart Födda Inavelsgrad* Födda Inavelsgrad* 1991 188 2,3 % 64 2,9 % 1992 82 3,3 % 96 3,6 % 1993 189

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för rasen prazsky krysarik

Rasspecifik avelsstrategi för rasen prazsky krysarik Rasspecifik avelsstrategi för rasen prazsky krysarik Attila z Výsehradskeho Podhradí 1 RAS prazsky krysarik Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3-4 Historik Sid 3-4 Nulägesbeskrivning Sid 4-5 Populationens

Läs mer

Hälsoenkät Irländsk varghund 2011

Hälsoenkät Irländsk varghund 2011 Hälsoenkät Irländsk varghund 2011 I SKK:s verksamhetsplan antagen på kennelfullmäktige 2001 finns ett krav på att alla rasklubbar ska ha en rasspecifik avelsstrategi (RAS). Utgångspunkt för rasens särskilda

Läs mer

LEONBERGER KUNSKAPSSÖKNINGSARBETE. ERICA STRÖMBÄCK. D6 LÄSÅR 1996-1997 1

LEONBERGER KUNSKAPSSÖKNINGSARBETE. ERICA STRÖMBÄCK. D6 LÄSÅR 1996-1997 1 LEONBERGER KUNSKAPSSÖKNINGSARBETE. ERICA STRÖMBÄCK. D6 LÄSÅR 1996-1997 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING HISTORIA... 1 LEONBERGERN I DAG... 1 UTSEENDE... 1 TEMPERAMENT... 2 ANVÄNDNING... 2 KÖPA LEONBERGER... 3 KLUBBAR...

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för rasen prazsky krysarik

Rasspecifik avelsstrategi för rasen prazsky krysarik Rasspecifik avelsstrategi för rasen prazsky krysarik 1 RAS prazsky krysarik Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3-4 Historik Sid 3-4 Nulägesbeskrivning Sid 4-5 Populationens utveckling Sid 4-5 Dagens prazsky

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Reviderad version fastställd av SKK 2011-05-25 Uppdaterad 2013-02-16 Innehållsförteckning Förord Historik Bostonterrierns utveckling i Sverige under 1900-talet

Läs mer

RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR CHESAPEAKE BAY RETRIEVER

RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR CHESAPEAKE BAY RETRIEVER RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR CHESAPEAKE BAY RETRIEVER Det här är det Chesapeakeklubbens förslag till RAS-dokument som styrelsen gett Catharina Lindström och Rebecca Rydell i uppdrag att utforma. CBR

Läs mer

Svar hälsoenkät Mudi 2015

Svar hälsoenkät Mudi 2015 Svar hälsoenkät Mudi 2015 Kön Hane 17 37 % Tik 29 63 % Storlek Kön vikt Mankhöjd Tik 12 42,5 Hane 15 47 Hane 14 44 Hane 14,7 46 Hane 17 55 Tik 10,5 42 Tik 11,7 44 Tik 12 47 Tik 13 42 Hane 15 Tik 14 46

Läs mer

Raskompendium för Bullterrier & Miniatyrbullterrier

Raskompendium för Bullterrier & Miniatyrbullterrier Raskompendium för Bullterrier & Miniatyrbullterrier Sammanställt av Charlotta Mellin hösten 2007 SKK s STANDARDKOMMITTÉ 2003-10-08 HEMLAND: Storbritannien ANVÄNDNINGSOMRÅDE: Numera sällskapshund BAKGRUND/ÄNDAMÅL:

Läs mer

Dalmatiner Standard med kommentarer utarbetade av Svenska Dalmatiner Sällskapet Juli 2000

Dalmatiner Standard med kommentarer utarbetade av Svenska Dalmatiner Sällskapet Juli 2000 Dalmatiner Standard med kommentarer utarbetade av Svenska Dalmatiner Sällskapet Juli 2000 Det vakna, vaksamma, intelligenta och skärpta uttrycket! SAMMA TIK FRÅN UNG TILL GAMMAL Introduktion Detta kompendium

Läs mer

Rasspecifika Avelsstrategier för Sredneasiatskaja Ovtjarka (cao) (Centralasiatisk herdehund)

Rasspecifika Avelsstrategier för Sredneasiatskaja Ovtjarka (cao) (Centralasiatisk herdehund) Rasspecifika Avelsstrategier för Sredneasiatskaja Ovtjarka (cao) (Centralasiatisk herdehund) RAS 2013 Allmänt Namn: Sredneasiatskaja Ovtjarka Grupp: 2, sektion 1, FCI 335 Hemland: fd Sovjetunionen (regioner

Läs mer

RAS - Rasspecifik avelsstrategi för dobermann

RAS - Rasspecifik avelsstrategi för dobermann RAS - Rasspecifik avelsstrategi för dobermann Svenska Dobermann Klubben ansvarar tillsammans med SKK för dobermannrasens utveckling i Sverige. Svenska Dobermannklubbens mål är att väcka intresse för och

Läs mer

Historik. Exteriöra överdrifter. Hundtyper. Exteriör hundhälsa. Normalt för rasen men kanske inte för hunden. Hundarna Missförhållanden

Historik. Exteriöra överdrifter. Hundtyper. Exteriör hundhälsa. Normalt för rasen men kanske inte för hunden. Hundarna Missförhållanden Normalt för rasen men kanske inte för hunden vad kan vi som veterinärer göra åt det? Hundarna Missförhållanden Historik Åke Hedhammar Näsby slott Molossoida Acromegala Chondrodystropha Brachycephala Hundtyper

Läs mer

Protokoll. Fört vid FA s exteriördomarekonferens för Brittiska stående fågelhundar på Jönköpings Hotell och Konferens i Jönköping 20-21 april 2013

Protokoll. Fört vid FA s exteriördomarekonferens för Brittiska stående fågelhundar på Jönköpings Hotell och Konferens i Jönköping 20-21 april 2013 Protokoll Fört vid FA s exteriördomarekonferens för Brittiska stående fågelhundar på Jönköpings Hotell och Konferens i Jönköping 20-21 april 2013 Inledning Britt-Marie Dornell - konferensansvarig - hälsade

Läs mer

Sammanställning av uppfödarenkät.

Sammanställning av uppfödarenkät. Sammanställning av uppfödarenkät. 1 = Stämmer 5 = Stämmer inte Antal svar: 47 1. Lagottohanar har bra könsdrift 1 26 55 % 2 13 28 % 3 4 9 % 4 3 6 % 5 1 2 % 2. Lagottohanar har lätt för att para tikar 1

Läs mer

Avelsstrategi för Karelsk Björnhund

Avelsstrategi för Karelsk Björnhund Avelsstrategi för Karelsk Björnhund 1. Historisk bakgrund och utveckling. Ursprung. Dagens Karelska Björnhund har sina rötter i Laatoka i Karelen, Aunus och Viena där man använde hunden vid jakt av all

Läs mer

Lupa tämän aineiston käyttöön Suomen Bassetkerho ry:n ulkotuomarikoulutuksessa on saatu Svenska Bassetklubbenilta (05/2009 Paula Sunebring)

Lupa tämän aineiston käyttöön Suomen Bassetkerho ry:n ulkotuomarikoulutuksessa on saatu Svenska Bassetklubbenilta (05/2009 Paula Sunebring) Lupa tämän aineiston käyttöön Suomen Bassetkerho ry:n ulkotuomarikoulutuksessa on saatu Svenska Bassetklubbenilta (05/2009 Paula Sunebring) SKK/CS har 2008-11-12 fastställt Särskilda Rasspecifika Domaranvisningar

Läs mer

FM och privata tjänstehundsuppfödare.

FM och privata tjänstehundsuppfödare. Uppfö daransvar. Seriösa uppfödare har ett nästan oändligt ansvar för sina valpar. Det är inte ovanligt att de har kontakt med hundens familj under hela dess liv, särskilt de första åren. Att ansvaret

Läs mer

Sammanställning av Hälsoenkäten som gjorts under hösten/vintern 2012

Sammanställning av Hälsoenkäten som gjorts under hösten/vintern 2012 Sammanställning av Hälsoenkäten som gjorts under hösten/vintern 2012 Vi som jobbar med RAS tackar alla för det deltagande de visat och ska här på bästa sätt försöka redovisa hur våra hundar mår både fysiskt

Läs mer

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI MEXIKANSK NAKENHUND (XOLOITZCUINTLE) AVELSSTRATEGI för Xoloitzcuintle /Mexikansk Nakenhund - liten, mellan och stor Mexikansk Nakenhund tillhör grupp 5 sektion 6 (spetslika hundar

Läs mer

Inledning 3. Avelspolicy.4. Historik..5. Population/avelsstruktur..7. Hälsa...8. Sjukdomar.10 Sköldkörtelrubbning...10. Mentalitet..11. Exteriör.

Inledning 3. Avelspolicy.4. Historik..5. Population/avelsstruktur..7. Hälsa...8. Sjukdomar.10 Sköldkörtelrubbning...10. Mentalitet..11. Exteriör. Att gälla fr.o.m. Innehållsförteckning Inledning 3 Avelspolicy.4 Historik..5 Population/avelsstruktur..7 Hälsa...8 Höfter 8 Armbågar.9 Patellaluxation.. 9 Sjukdomar.0 Sköldkörtelrubbning...0 EPI 0 Magomvridning...0

Läs mer

Att köpa HUND. Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN

Att köpa HUND. Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN Att köpa HUND Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN Funderar du på att köpa valp? En hund är en ny vän och familjemedlem som kommer att finnas vid din sida i många år. Tänk på att det är stor

Läs mer

Avelsstrategi för Karelsk Björnhund 2010-2015

Avelsstrategi för Karelsk Björnhund 2010-2015 Avelsstrategi för Karelsk Björnhund 2010-2015 Historisk bakgrund och utveckling. Ursprung. Dagens Karelska Björnhund har sina rötter i Laatoka i Karelen, Aunus och Viena där man använde hunden vid jakt

Läs mer

Rasspecifik AvelsStrategi RAS

Rasspecifik AvelsStrategi RAS Rasspecifik AvelsStrategi RAS SVENSKA WHIPPETKLUBBEN Fastställd juli 2005 Reviderad 2012-02-15 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Historia och bakgrund 3 Population 6 Registrerade hundar 6 Genetisk mångfald

Läs mer

Skillnaden mellan Lathunden och SKK Avelsdata är att SKK Avelsdata är mycket mer begränsat i sina funktioner.

Skillnaden mellan Lathunden och SKK Avelsdata är att SKK Avelsdata är mycket mer begränsat i sina funktioner. Avels- och uppfödarkonferens hölls den 16 februari på Södertälje BK Det var ungefär ett 30-tal medlemmar närvarande, varav 7 st uppfödare. Mezzrows Dobvoyage Jean Dark Juliettevilles Diragos Dob for Sport

Läs mer

Nuläget. HJÄRTFEL (Dilaterad Cardiomyopati, DCM)

Nuläget. HJÄRTFEL (Dilaterad Cardiomyopati, DCM) Nuläget Antalet registrerade hundar har de senaste 5 åren sjunkit kraftigt från 373 hundar år 2007 till 175 registrerade hundar år 2011. Minskningen ser ut att fortsätta under 2012. Andelen importer var

Läs mer

RAS Rasspecifika avelsstrategier

RAS Rasspecifika avelsstrategier RAS Rasspecifika avelsstrategier Avelsstrategi för chow chow Chow Chow Ringen www.chowchowringen.com - 1 - Innehåll Rashistorik... 3 Myter... 5 Registreringsstatistik 1990 och framåt... 5 Fertilitet...

Läs mer

Varför ska man höftröntga sin hund?

Varför ska man höftröntga sin hund? Varför ska man höftröntga sin hund? Mitt svar är: 1) För den enskilda hundens skull definitivt. Genom röntgen kan du försäkra dig om att din hund inte har riktigt dåliga höfter (D och E). Jag skulle personligen

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS. Field Spaniel

Rasspecifik avelsstrategi RAS. Field Spaniel Rasspecifik avelsstrategi RAS Field Spaniel Field Spaniel Klubben 2007 Rasspecifik avelsstrategi utarbetad av Field Spaniel Klubbens styrelse i samarbete med uppfödare av rasen och FSKs medlemmar 2004/2006

Läs mer

Hälsoenkät 2010 Welsh Corgi Cardigan SVENSKA WELSH CORGI KLUBBEN

Hälsoenkät 2010 Welsh Corgi Cardigan SVENSKA WELSH CORGI KLUBBEN Hälsoenkät 2010 Welsh Corgi Cardigan SVENSKA WELSH CORGI KLUBBEN Kön: Hane Tik Födelseår:.. Är din hund veterinärvårdsförsäkrad? Ja Om ja - i vilket bolag? 1) Hur bedömer du hundens allmäntillstånd? Mycket

Läs mer

RASSPECIFIK AVELSTRATEGI för

RASSPECIFIK AVELSTRATEGI för RASSPECIFIK AVELSTRATEGI för DRENTSCHE PATRIJSHOND drentse-patrijshond-001 2008-09-24 Sid 1 (11) 1 Innehållsförteckning sid Bakgrund Rasspecifik Avelstrategi 3 Sammanfattning 3 Beskrivning av rasens historiska

Läs mer

SVENSKA KELPIE OCH CATTLEDOG KLUBBEN AVELSSTRATEGI FÖR AUSTRALIAN KELPIE

SVENSKA KELPIE OCH CATTLEDOG KLUBBEN AVELSSTRATEGI FÖR AUSTRALIAN KELPIE SVENSKA KELPIE OCH CATTLEDOG KLUBBEN AVELSSTRATEGI FÖR AUSTRALIAN KELPIE 1 HISTORIK... 3 1.1 HEMLANDETS RASHISTORIA... 3 1.2 SVERIGES RASHISTORIA...3 2 NULÄGE... 4 2.1 POPULATION... 4 2.1.1 Analys Sverige...

Läs mer

HÄLSOUNDERSÖKNING AV WEST HIGHLAND WHITE TERRIER 2013. Olika alternativ att svara på Hälsoenkäten.

HÄLSOUNDERSÖKNING AV WEST HIGHLAND WHITE TERRIER 2013. Olika alternativ att svara på Hälsoenkäten. HÄLSOUNDERSÖKNING AV WEST HIGHLAND WHITE TERRIER 2013 1 Olika alternativ att svara på Hälsoenkäten. Skriv ut dokumentet, fyll i och posta ditt svar till: Ingegerd Grünberger,Lingonv. 23 192 48 Sollentuna

Läs mer

Svenska Grand Danois Klubben

Svenska Grand Danois Klubben Svenska Grand Danois Klubben Rasspecifika avelsstrategier 2011 Sammanställt av SGDK/AK 2009-2011 1 Innehåll Inledning... 4 Historik... 5 Stridshundar... 5 Stora variationer... 5 Rasnamn och -standard...

Läs mer

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS?

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? Den bärande idén bakom omfattande s.k. genetiska hälsoprogram är att det är möjligt att befria en hundstam från skadliga gener. En diskussion kring utformning av program för

Läs mer

RASHISTORIK. En egyptisk malteserstaty från ca 200 f. Kr.

RASHISTORIK. En egyptisk malteserstaty från ca 200 f. Kr. 1 RASHISTORIK. Maltesern tillhör bichonfamiljen och räknas som en av de äldsta dvärghundsraserna. Det finns en viss oenighet om rasens ursprung men att den är knuten till medelhavsområdet är emellertid

Läs mer

Svenska Australian Shepherdklubben RAS 2014-2018. Avelsråd/Styrelse 2014-03-28

Svenska Australian Shepherdklubben RAS 2014-2018. Avelsråd/Styrelse 2014-03-28 Svenska Australian Shepherdklubben RAS 2014-2018 Avelsråd/Styrelse 2014-03-28 Del 1 - Beskrivning av revideringsarbete och historik.... 3 1. Tillvägagångssätt med revidering av nuvarande RAS... 3 2. Historik...

Läs mer