Definitioner Infektion: Kolonisation: Kontamination (förorening): Abscess: Cellulit: Flegmone: Nekrotiserande mjukdelsinfektion:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Definitioner Infektion: Kolonisation: Kontamination (förorening): Abscess: Cellulit: Flegmone: Nekrotiserande mjukdelsinfektion:"

Transkript

1 KLINISK DEL 21

2 22

3 Definitioner Infektion: Tillväxt av mikroorganismer med toxisk påverkan i vävnad som hos immunkompetenta individer svarar med tecken på inflammation. Inflammationstecken kan vara diskreta hos immundefekta. Kolonisation: Tillväxt av en kontaminerande flora i ytskiktet på en vävnad. Den koloniserande floran är ej att betrakta som etiologiskt agens vid tecken på infektion men kan ge upphov till tolkningssvårigheter vid odling, speciellt vid ischemiska eller diabetiska sår. Kontamination (förorening): Icke önskvärd utsådd av mikroorganismer på biologiska eller andra ytor eller i en vävnad t.ex. vid en operation. I detta stadium ingen tillväxt av bakterier. Abscess: Lokaliserad ansamling av pus inuti en vävnad. Kan vara akut eller kronisk. Med ökad ålder avgränsas abscesskaviteten med dess innehåll av inflammatoriska och nekrotiska celler samt mikroorganismer av en kapsel. Ytliga abscesser benämnes ofta "böld". Kall abscess saknar omgivande tecken på inflammation och förekommer vid bl.a. tuberkulos. Cellulit: Diffust avgränsad kraftig inflammation i subkutis i regel orsakad av mikroorganismer. Vid incision är exsudatet i tidigt stadium ej purulent. Vid progression kan smältning ske så att det bildas ett flegmone (flegmonös cellulit). Flegmone: Kraftig inflammation med vävnadssönderfall som ger smältning av subkutan vävnad. Ibland trögflytande var, andra gånger ses mer lättflytande seropurulenta pussjöar, s.k. diskvattenpus beroende på arten av mikroorganismer och lesionens ålder. Nekrotiserande mjukdelsinfektion: Samlingsbegrepp för infektion som i regel startar djupt i subkutis och föga respekterar anatomiska gränser. Infektionen kan rupturera huden och spontant tömma sig utåt men även sprida sig i fascieplanet (nekrotiserande fasciit Typ I) och invadera muskelvävnad (myosit). 23

4 Infektioner i hud och mjukdelar Anatomi Huden består av i huvudsak tre lager som varierar i tjocklek och delvis i innehåll mellan olika lokaler (Figur 2 sidan 73). Epidermis saknar nerver och blodkärl, men nutritionen sker från det underliggande dermisskiktet. I epidermis nybildas ständigt plattepitelcellerna längst ned och förskjuts uppåt under en keratiniseringsprocess. Det yttersta hudlagret (stratum corneum) består på så sätt av döda celler som ger ett starkt skydd mot olika kemiska, termiska och mekaniska trauma samt strålning. I dermis, som är rikt på kärl och nerver, underhålls bindvävens elasticitet och hållfasthet. Förutom fibroblaster finns specialiserade celltyper som bygger upp svettkörtlar, talgkörtlar och hårfolliklar. Det subkutana fettet utgör den egentliga hudens begränsning nedåt mot den underliggande strama fascian, vilken i sin tur omsluter enskilda muskler. Hudens ordinära flora Vanligen indelas den ordinära floran i en tämligen konstant, bofast (resident) och en tillfällig, passagär (transient) population. Den förra har oftare än den senare adhesivitetsförmåga och replikeras. Dessutom förekommer mikroorganismer som liksom den bofasta populationen har en hygglig förmåga till adhesion men som koloniserar huden endast under kortare perioder. Bakterietätheten varierar mellan stora, plana, torra hudytor (10 2 CFU/cm 2 ) och sådana med fuktiga hudveck (10 7 CFU/cm 2 ). Grampositiva bakterier har en större förmåga att överleva på torra ytor än gramnegativa. Koagulasnegativa stafylokocker (KNS) och Micrococcus spp dominerar tillsammans med aeroba difteroida stavar (Corynebacterium spp och Brevibacterium spp). Ca 40 % är bärare av Staphylococcus aureus, främst i näsöppningen och perinealt. Patienter med vissa hudsjukdomar, t.ex. atopisk dermatit är bärare av Staphylococcus aureus i %. Talgkörtlar är ofta koloniserade med Propionibacterium acnes men även andra anaerober såsom Peptostreptococcus spp och Clostridium spp kan förekomma på eller i yttersta hudskiktet, speciellt hos åldringar. Vid sjukdom som leder till sängliggande koloniseras huden snabbt med Enterobacteriaceae spp och annan fekal flora. 24

5 Ytliga infektioner i huden Nedan beskrivs lokala hudreaktioner med infektionsgenes. Ett antal sådana hudreaktioner är inte primära hudinfektioner utan tecken på en mer generell septisk bild ofta orsakad av gramnegativa bakterier. Hit hör bl.a. blåsbildningar (ofta missfärgade), celluliter, scharlakansfeberliknande erytem, peteckier och ektyma. Acne är ett delvis hormonellt betingat recidiverande tillstånd som drabbar talgkörtlar företrädesvis under tonåren. Komponenterna i processen anses vara talg, keratin och mikroorganismer. Lipaser från Propionibacterium acnes bryter ned triglycerider med bildning av fria fettsyror vilka tros irritera follikelväggen med inflammation som följd. Acne är inte att anse som en infektion. Sekundär infektion av djup acne kan ge cystiska abscesser. Erythrasma (L 08.1) Kronisk infektion i stratum corneum som ger fjällning och ibland klåda på små avgränsade, rödbrunaktigt missfärgade områden främst perinealt eller mellan tårna. Misstänks ofta vara en svampinfektion men orsakas av Corynebacterium minutissimum. Diagnosen ställs i regel kliniskt: vid belysning med Wood's ljus fluorescerar det aktuella hudpartiet rött. Follikulit (L73.9) Den består av papler och mikroabscesser lokaliserade till hårfolliklar (Figur 2). Etiologin är i regel Staphylococcus aureus, men ofta i kombination med KNS och difteroida stavar ur den normalt förekommande hudfloran. En specialform av follikulit är den skarpt avgränsade, men på bålen utbredda hudåkomma som orsakas av Pseudomonas aeruginosa vid bad i bubbelpool. Samma etiologi återfinns vid ett mindre välavgränsat papulo-urtikariellt utslag efter bad i simbassänger med otillräcklig klorering. Utslagen sitter i axiller, över höfter och skinkor samt i yttre hörselgången. Jästsvamp kan ibland ge follikulit i intertriginösa områden. Furunklar och karbunklar (L02.-) Furunkeln är en röd, ömmande, fast hudlesion, som så småningom abscederar med bildning av pus (Figur 2.) Den uppstår i regel från en follikulit. Karbunkeln går mer på djupet in i det subkutana fettet och hinner utvecklas längre p.g.a. att överliggande hud är tjock och oelastisk. Så småningom kan multipla abscesser uppstå. Feber och allmänpåverkan kan förekomma och i vissa fall kan karbunkeln kompliceras med cellulit och bakteriemi med följdinfektioner såsom osteomyelit och endokardit. Manipulation av furunklar vid överläpp och näsa kan förorsaka sprid- 25

6 ning av infektionen via emissarievenerna till sinus cavernosus med allvarlig intrakraniell infektion som följd. Etiologin är nästan alltid Staphylococcus aureus men även Staphylococcus lugdunensis kan förekomma i renkultur. Infekterad pilonidalcysta (L05.0) Hår (pilus) som växt inåt och utgör ett nidus för cystisk förändring, ofta med fistel till huden. Lokalisationen är mellan skinkorna ca 5 cm ovan anus dorsalt om sakrum. Åkomman drabbar främst män i årsåldern. Vid infektion av cystan blir området spänt och efterhand fluktuerande. Incision med dränage i det akuta skedet måste i regel följas upp med excision i lugnt skede p.g.a. risk för recidiv. Bakteriefloran är polymikrobiell med dominans av Bacteroides spp och anaeroba grampositiva kocker. Tillblandning av gramnegativ tarmflora förekommer medan stafylokocker är ganska ovanligt. Hidroadenitis suppurativa (L73.2) Apokrina körtlar fr.a. i armhålan men även perinealt och i ljumskar drabbas. Av okänd anledning stängs körtlarnas utförsgångar av keratinöst material. Det uppstår då en inflammatorisk retning med dilatation av gångar. En sannolikt sekundär tillväxt av bakterier resulterar i miniabscesser som rupturerar in mot andra körtelgångar och till huden via fistlar. Resultatet yttrar sig som rödvioletta ömmande noduli som småningom mognar till fluktuation och spontan tömning av pus. Tillståndet tenderar att recidivera och blir inte sällan kroniskt med ärrbildning i svårare fall. Bakteriefloran utgörs i regel av stafylokocker, framförallt S. lugdunensis men även andra KNS och S. aureus, alfastreptokocker, Streptococcus milleri-gruppen och Enterobacteriaceae samt Pseudomonas spp. Vid illaluktande pus bör man misstänka Peptostreptococcus och Bacteroides spp. Impetigo (L01.0X) Impetigo eller svinkoppor är en ytlig hudinfektion som framför allt drabbar barn. Det börjar ofta med en kliande upphöjning, papel, som snabbt övergår i en pustel med lätt perifer rodnad i omgivande hud. Blåsan spricker och bildar karaktäristiska gula intorkade krustor. Patienten är oftast afebril och opåverkad. Åkomman kan pågå under flera veckor innan man söker hjälp, och emellanåt förekommer långdragna förlopp. Impetigo orsakas av Staphylococcus aureus (vanligast) eller S. pyogenes (GAS). Renkultur eller kombination av dessa agens kan förekomma. Under senare år har klonal spridning av fusidinresistent S. aureus förekommit. 26

7 Bullös impetigo (L01.0 alt. L00) Specialform av impetigo som drabbar framför allt spädbarn. Den består av blåsor som sammanflyter till platta bullae ibland med omgivande erytem. Innehållet är oftast seröst men kan ibland vara purulent. Då blåsorna brustit kvarstår en röd hudyta ofta med glasyrliknande krustor. Lesionerna sitter oftast i perineum eller någon gång nära naveln, hos de något äldre barnen på extremiteter. Denna typ av impetigo orsakas av Staphylococcus aureus, i äldre litteratur anges stammar tillhörande grupp II fagtyp 71 dominera, men även andra fagtyper kan vara aktuella. Bakterien producerar ett exfoliativt toxin vilket klyver epidermis under stratum corneum. Liksom vid den vanliga formen av impetigo ses sällan feber eller allmänpåverkan. Ritters sjukdom eller SSSS (Staphylococcal Scalded Skin Syndrome) (L00.9) Samlingsbegrepp för en ovanlig men betydligt allvarligare bullös hudsjukdom med kraftig exfoliation. Etiologin är samma typ av Staphylococcus aureus som vid bullös impetigo. Då det nyfödda barnet drabbas benämns tillståndet pemphigus neonatorum. Sjukdomen debuterar ofta efter en lokaliserad stafylokockinfektion med feber, ömhet och ett skarlatiniformt utslag. Stora sammanflytande bullae rupturerar och resulterar i stora huddefekter med en ilsket röd yta. Nya blåsor uppstår varannan till var tredje dag. Behandling på brännskadeenhet kan bli aktuell. Ektyma (L08.0A) Ektyma är en lesion som påminner något om impetigo, men går betydligt mer på djupet. Den kan ge utstansade sår täckta med gröngula krustor. Orsakas av S. pyogenes (GAS). Liknande lesioner kan uppstå vid Pseudomonas aeruginosa eller Aeromonas hydrophila bakteriemi, hos immundefekt patient. Ytterligare en differentialdiagnos är pyoderma gangrenosum, en lesion med okänd etiologi som ses vid bl.a. inflammatorisk tarmsjukdom och som svarar snabbt på steroidbehandling. Erysipelas (A46.9) Erysipelas är en ytlig hudinfektion (Fig.2) som karaktäriseras av akut debuterande, skarpt avgränsat erytem med smärta och svullnad. Ingångsporten är i regel svår att lokalisera. Feber och frysningar med allmänsymtom är vanligt förekommande. Erysipelas drabbar framför allt äldre människor. Lokalisationen är fot och underben, någon gång ansiktet. Efter körtelutrymning i armhålan vid bröstcancerkirurgi uppstår ofta lymfstas i armen, vilket gör individen mottaglig för återkommande erysipelas. Andra predisponerande faktorer för erysipelas är venös stas med bensår, diabetes och alkoholism. Etiologiskt agens är betahemolyserande streptokocker, framför allt S. pyogenes 27

8 (GAS), men GCS och GGS förekommer också. Staphylococcus aureus är en sällsynt orsak till erysipelas. Cellulit (L03.-) Påminner en hel del om erysipelas, men engagerar djupare liggande vävnad (Fig. 2). Har en mindre skarp demarkation till frisk hud än erysipelas. Predisponerande faktorer är ett tidigare ytligt eller djupt hudtrauma. Ömhet, smärta och erytem kan snabbt progrediera åtföljt av allmän sjukdomskänsla, hög feber och frysningar. Huden är intensivt röd och svullen. Bakteriemi är vanligare än vid erysipelas. Friktionsskador vid inomhusidrott, t.ex. innefotboll, innebandy, handboll och brottning predisponerar för utbredda hudinfektioner, i regel dock utan allmänpåverkan. Vid postoperativ cellulit, som kan inträffa inom mindre än ett halvt dygn om etiologin är S. pyogenes (GAS), ses ofta en tunt serös sekretion från sårkanterna. En speciell form ses efter by-pass kirurgi vid tagstället för vena saphena magna. De vanligaste patogenerna är GBS, GCS och GGS. Perianal cellulit hos barn orsakas av S. pyogenes (GAS). Perianalt ses en intensiv rodnad. Huvudsymtomet är smärta vid defekation och blodtingerade feces. Spridning av denna åkomma förekommer på dagis och i andra slutna barngrupper. Förutom ovannämnda betahemolytiska streptokocker är Staphylococcus aureus en viktig patogen vid cellulit. Vid skador i sötvatten förekommer cellulit med Aeromonas, Edwardsiella och Plesiomonas spp. Skador efter högtryckstvätt har rapporterats ge infektion med Corynebacterium aquaticum. Allvarliga infektioner efter trauma i saltvatten associeras med Vibrio spp, främst V. vulnificus men även V. parahaemolyticus, V. alginolyticus och V. damsela. Positiv blododling med Vibrio spp hos immundefekt patient har dålig prognos. Andra ovanliga agens till cellulit är Streptococcus pneumoniae och Enterobacteriaceae spp. Djupare polymikrobiell cellulit eller flegmone benämns i senare litteratur necrotizing soft tissue infection, d.v.s. nekrotiserande mjukdelsinfektion och motsvaras närmast av nekrotiserande fasciit Typ I, v.g. se detta avsnitt nedan. Erysipeloid (A26.-) Specialform av cellulit som orsakas av Erysipelothrix rhusiopathiae. Åkomman drabbar framförallt slakteriarbetare och personal i fiskerinäring via småsår i huden med starkt ömmande lilafärgad induration. Den sprider sig småningom perifert med distinkt gräns mot frisk hud varvid uppklarning sker mot lesionens centrum. Kan ge ledaffektion och endokardit. 28

9 Nekrotiserande fasciit (M72.5) Typ I, också benämnd synergistisk Nf eller nekrotiserande mjukdelsinfektion, orsakas av en polymikrobiell flora med åtminstone en strikt anaerob bakterieart. Under 1990-talet har nekrotiserande fasciit (Nf) närmast blivit synonymt med svår invasiv mjukdelsinfektion på basen av S. pyogenes. Denna tidigare extremt sällsynta form av Nf benämns Typ II eller hemolytiskt streptokockgangrän. Nekrotiserande fasciit Typ II Den drabbade är oftast en tidigare frisk yngre individ. Ingångsporten är mindre trauma såsom stickskador, ibland med främmande kropp. I vissa fall utgör Nf den enda klart lokaliserade vävnadsskadan i en generaliserad toxic chock bild (SIRS). En inte helt ovanlig konstellation är aktiv idrottsutövare exempelvis fotbolls- eller ishockeyspelare som ordinerats NSAID preparat (Non-Steroid-Anti-Inflammatory- Drug) p.g.a. lårkaka efter tackling. Anamnestiskt kan finnas halsont eller känd infektion med S. pyogenes (GAS) i patientens omgivning. Ytterligare en riskgrupp är immundefekta barn som drabbas i efterförloppet till varicella. Infektionsfokus är den djupt liggande subkutana vävnaden med spridning utmed såväl ytlig som djup fascia utan att engagera muskel. I första hand drabbas nedre extremiteten, över- och underarm samt bål men mindre ofta huvud-, halsregionen. Under de första dygnen är det drabbade området starkt ömmande, huden glansig, spänd, värmeökad och diffust rodnad men utan tecken på lymfangit. Under loppet av några timmar utvecklas sedan rödvioletta blåsor som påminner om brännskada av andra graden. I det här skedet är huden okänslig för beröring och patienten kan snabbt utveckla SIRS, bl.a. hyper- eller hypotermi, chock och mental konfusion. I blodet ses CRP-stegring, leukocytos, ibland dock leukopeni, och tecken på disseminerad intravasal koagulation. Vid blotta misstanken på Nf bör kirurgisk intervention övervägas. Ingreppet skall betraktas som diagnostiskt och man bör inte avvakta operationen tills efter CT eller ultraljud, vilket kan medföra en för utgången fatal latens. Vid ingreppet exponeras en ödematös och nekrotisk subkutan vävnad med seropurulent rosafärgat exsudat, som bör undersökas med gramfärgning (även jourtid) och odlas. All nekrotisk vävnad avlägsnas och fasciotomi övervägs för att förhindra eller häva ett kompartmentsyndrom samt undersöka muskelviabilitet (se även under myosit). Antibiotika (bensylpenicillin och klindamycin) ev. i kombination med gammaglobulin skall ges så tidigt som möjligt, men helst föregås av blododling. Mortaliteten vid Nf Typ II är % och starkt beroende av hur tidigt patienten får adekvat behandling. Bakterieflora: Undantagslöst S. pyogenes, ofta av T-typ 1, 3, 12 eller 28. Produktion av pyrogena exotoxiner (i första hand SpeA och SpeB men också SpeC, 29

10 SpeF, Ssa, SmeZ, SmeZ2, SpeG, SpeH och SpeJ) kan ge snabba och dramatiska septiska reaktioner p.g.a. sina superantigen egenskaper. Individer som saknar antikroppar mot exotoxiner och det aktuella M-proteinet tros utgöra en riskgrupp för svår sjukdom. Vissa gener som kodar för exotoxiner kan överföras horisontellt mellan olika stammar och är inte med nödvändighet bundna till viss M eller T-typ. I enstaka fall har S. aureus isolerats ihop med S. pyogenes. Nekrotiserande fasciit Typ I (nekrotiserande mjukdelsinfektion). Infektionen drabbar oftast en äldre överviktig individ med diabetes mellitus. Predilektionsloci är det gluteala/perineala området ( sätesfasciit ), bukväggen och lårets insida. De senare har i regel emanerat retroperitonealt och sänkt sig utmed psoasmuskulaturen. Utgångspunkten för infektionen kan bl.a. vara ett trycksår, ett spontant läckage från tarm (divertikulos, malignitet, perianalabscess), en postoperativ infektion eller ett mekaniskt trauma. En speciell form av Nf Typ I är Fourniers gangrän som drabbar manliga genitalia. Oberoende av infektionens ursprungslocus sprids den djupa celluliten via olika fascieplan till scrotum, penis, perinealt och främre bukväggen. Den kliniska bilden kännetecknas av ett mer långdraget förlopp (3-14 dagar) än vid streptokockgenes. Den septiska bilden kan likna den vid Nf Typ II men är i regel inte så alarmerande. Likväl finns stormiga förlopp där infektionen bokstavligt rör sig medan man betraktar dess utbredning. Gasutveckling och krepitationer förekommer. Vävnadsskadorna kan vara synnerligen omfattande. Detta trots att överliggande hud ställvis är intakt vid sidan av sår som läcker diskvattenpus, ett i regel starkt illaluktande lättflytande gul-, eller rödbrunaktigt exsudat. Vid infektion i bukväggen läggs multipla parallella snitt med några cm mellanrum ned till fascian. Till skillnad från Nf Typ II engageras ibland muskulaturen. Man tvingas då till omfattande och upprepade excisioner av nekrotisk muskel och annan stödjevävnad med lång konvalescens som följd. Bakterieflora: Polymikrobiell med åtminstone ett strikt anaerobt species såsom Bacteroides fragilis, Peptostreptococcus och Clostridium spp, dock ej C. perfringens. Vid C. septicum-infektion kan inflammatoriska celler helt saknas p.g.a. ett kemotaxishämmande toxin. Den fakultativt anaeroba floran domineras av Enterobacteriaceae spp och Streptococcus milleri-gruppen. Myosit Enskilda muskler omsluts av djupa fascior, vilka formar välavgränsade bindvävsfack eller compartments. Flera muskler med väsentligen likartad funktion kan i sin tur omslutas av en ytlig (yttre) fascia, t.ex. quadricepsmuskulaturen på lårets framsida (Fig. 3). Vid bakteriella infektioner inom en muskel uppstår ödem och 30

11 svullnad som inte kan dräneras. Följden blir ett s.k. kompartmentsyndrom. Det ökade vävnadstrycket kan förorsaka nekros av enskilda muskelceller, nervtrådar och trombos i komprimerade blodkärl. Bakteriella infektioner kan på kort tid skapa total nekros inte bara i muskeln utan i vissa fall av omkringliggande mjukdelar och hud. Svår septisk påverkan med snabbt förlopp förekommer men är starkt knutet till infektionsagens. Gasbrand (Clostridium-myosit) (A48.0) Ger den mest alarmerande kliniska bilden. Orsaken är i regel ett penetrerande trauma med deponering av främmande kroppsmaterial, jord eller dylikt som innehåller klostridier. Initial vävnadsnekros predisponerar för att infektionen progredierar. I ett historiskt perspektiv har gasbrand skördat mest offer i samband med krigsskador. Idag förekommer sjukdomen vid arteriell insufficiens i extremitet, efter kontaminerad bukkirurgi (speciellt gallvägsoperationer) samt vid öppna frakturer. Gasgangrän kan dessutom uppkomma utan yttre våld p.g.a. translokation av bakterier från tarm till lymf- och blodbanan vid koloncancer eller andra tarmsjukdomar. Centralt i den kliniska bilden är den extremt svåra, akut påkomna smärtan ( pain out of proportion ), som debuterar inom några timmar till dagar efter den initiala skadan. Patienten blir snabbt apatisk men är till en början klar. Allmäntillståndet försämras dock snabbt då chockfasen inträder. Febern är måttlig, ibland ses t.o.m. hypotermi, och gulsot kan förekomma. Det drabbade området svullnar. Huden är till en början blek men antar småningom en gul- eller bronsfärgad ton. Krepitationer förekommer, dock inte alltid. Vid öppetstående sår tömmer sig en sötaktigt illaluktande blodtillblandad serös vätska med bubblor. Det uppstår alltmer sammanhängande blåsbildning med grönsvarta hudnekroser. Grampreparat på exsudatet visar inga eller fåtal leukocyter men rikligt stora grampositiva stavar med tvärt avhuggna ändar. Odling från exsudat eller blod i blododlingsflaska kan ge positiv signal redan inom några timmar. Typiskt är då ett mycket högt tryck i flaskan. Bakterieflora: Clostridium perfringens dominerar. Hos nedkomna individer med endogen smittkälla utan yttre våld förekommer C. septicum. I grampreparat ses då subterminala sporer. Hos dessa patienter förlöper sjukdomen än mer fulminant och mortaliteten är nära 100 %. C. novyi, C. histiolyticum, C. fallax och C. bifermentans har också associerats med gasgangrän. Tillblandning med andra anaeroba bakterier samt Enterobacteriaceae spp och enterokocker kan förekomma. Andra myositer (M60.0) Bakteriella infektioner som exklusivt drabbar en muskel är sällsynta. Genesen är oklar i mer än hälften av fallen medan övriga föregås av trubbigt våld eller annat 31

12 trauma såsom extrem ansträngning av muskeln. Vid en passagär bakteriemi deponeras bakterier i det locus minoris resistentiae som den tidigare skadan orsakat. Sjukdomen är inte ovanlig hos barn i tropikerna, där den benämns tropisk varig myosit. I tempererade klimat drabbas fr.a. immundefekta individer. Under ett prodromalstadium på 1-2 veckor kan patienten notera en brädhård svullnad i ett icke ömmande område. Måttlig feber och rodnad kan förekomma. Med tilltagande smärta och feber söker patienten läkare. Den afficierade muskeln är ömmande och starkt svullen och därigenom lätt att palpera, huden värmeökad men inte alltid rodnad. Punktion kan ge utbyte av pus. Först efter ca 3 veckors sjukdom kan symtom på SIRS uppträda i obehandlade fall. Mer akuta förlopp finns beskrivna. Urakuta insjuknanden med inslag av toxic chock-liknande sjukdomsbilder har rapporterats vid infektion med S. pyogenes och GGS. Bakterieflora: Etiologin är nästan alltid S. aureus men myosit med följande agens har beskrivits: S. pyogenes, GBS, GCS och GGS, pneumokocker, Haemophilus influenzae, Neisseria gonorrhoeae, Enterobacteriaceae, Aeromonas, Yersinia och Fusobacterium spp samt Clostridium septicum. Hos AIDS-patienter kan dessutom förekomma Aspergillus-, Candida- och Pneumocystis-myosit. Infektioner i handen Konsekvenserna av försummad diagnostik och behandling av till synes harmlösa infektioner kan leda till avsevärda handikapp. Infektioner på handryggen ger sig snabbt tillkänna och sprider sig sällan på djupet, vilket gör prognosen god. Fullt utvecklade handryggsflegmone kräver dock behandling av specialist liksom de djupa volara (i handflata) infektionerna som beskrivs nedan. Paronyki (L03.0B, L03.0C) eller nagelbandsinfektion är en infektion i eller nära nagelfalsens bindväv (spetsabscess, lateral, basal eller subungual). Orsaken är upprepade småtrauma eller kemisk retning med uttorkning och småsprickor som följd. Ses bl.a. hos sjukvårdspersonal som istället för korrekt handdesinfektion med sprit, ofta tvättar händerna med tvål och vatten. Spetsparonyki kan uppstå efter stick under distala nagelkanten. Infektionen orsakas i regel av stafylokocker, främst S. aureus. S. lugdunensis ger långdragna och svårbehandlade infektioner, men även andra KNS såsom S. epidermidis förekommer liksom S. pyogenes, GCS eller GGS. Emellanåt isoleras gramnegativa stavar, anaerober eller Candida spp i renkultur. 32

13 Panaritium (L03.0X) betecknar djupare infektioner/bölder på fingrarnas volarsida och i sällsynta fall på tår. Kardinalsymtomet är betydande värk och ömhet, ofta pulserande. Orsakas liksom spetsparonykin av stick som tränger in i det subfasciella rummet. En specialform är kragknappsabscess som uppstår p.g.a. att infektionen respekterar den strama fixationen av huden och istället söker sig inåt i den luckra fingerpulpan via en penetrerande kanal. Etiologin vid recidiverande panaritium kan vara Herpes simplex. Det fullt utvecklade subkutana panaritiet kan obehandlat leda till Ändfalangsosteit (M86.0D) och Interfalangealledsartrit ((M00.9D). Ytterligare en fruktad komplikation är Tenosynovit (=tendovaginit, =senskideinflammation) (M65.0) om infektionen drabbar senskidan, som är ett slutet rum och där det inflammatoriska ödemet ger en tryckökning med risk för nekros av senan och stelt finger som följd. Tenosynovit kan också uppstå vid sår i höjd med interdigitalvecket där böjsenorna löper ytligt under huden. Djupa interdigitala abscesser (L03.0X) kan drabba den luckra vävnaden under digitalvecket distalt i handflatan. Eftersom fingrarnas basfalanger saknar fasciell avgränsning mot dorsalsidan kan kragknappsabscess uppstå med abscedering mellan huden och palmarisfascian men med kommunikation till det subfasciella rummet. Djupa volara abscesser (L03.0X) (under palmarisfascian) tenderar att hålla sig isolerade till respektive fascierum - ett radialt/thenart och ett medialt, det senare med avgränsning mot hypothenarmusklerna, men kan bryta igenom framförallt distalt mot basfalangernas dorsala omfång. Om senskideinfektionen engagerar böjsenor på tumme eller lillfinger kan infektionen spridas ända upp mot handledens radial- och ulnarisbursor, vilka sinsemellan kommunicerar. Det uppstår då ett s.k. V-flegmone. Bakterieflora: Etiologin vid de djupa handinfektionerna är i regel S. aureus, någon gång S. pyogenes (GAS), GBS, GCS eller GGS. Vid penetrerande skador med kontamination från t.ex. jord, vatten eller gödsel föreligger ofta blandflora med Enterobacteriaceae spp och nonfermentativa gramnegativa stavbakterier, Bacillus spp samt klostridier och andra anaeroba bakterier. Kroniska sår som uppkommit vid aktivitet i simbassäng eller akvarium bör leda misstankarna mot Mycobacterium 33

14 spp, främst M. marinum. Angående etiologin vid djurbett, v.g. se speciellt avsnitt. Djurbett och rivsår (T 79.3 W 53-56, 58-59) Det beräknas att ca 5 % av bett från djur leder till infektion. Offret för djurbett är oftast en pojke i yngre tonåren. Främst drabbas ägare till husdjur och människor som sysslar professionellt med djurhållning. Lokala infektioner i hud och mjukdelar är vanligast. Septiska komplikationer i form av meningit, osteomyelit, hjärnabscess, endokardit och allmän blodförgiftning förekommer mer sällan, vid något tillfälle med dödlig utgång. Hundbett med skador på höger hand och arm är vanligast (ca hälften). Skador på nedre extremiteten utgör 1/4 medan skador på bål och genitalia är mindre vanliga. Ansikte- och huvud/halsskador ses hos framförallt små barn men drabbar alla åldrar p.g.a. den ökade förekomsten av s.k. kamphundar. Bettskadans typ (riv- eller skrapsår, laceration eller punktion), dess lokalisation och värdens immunstatus avgör prognosen. Fula lacerationer (slitskador) efter bett av hund och gris samt växtätande djur kräver omfattande kirurgisk intervention med excision av devitaliserad vävnad. Primärsutur är i regel kontraindicerat - och en väsentlig anledning till att bakteriologen blir engagerad. Punktionsskador efter vassa tänder förekommer oftast efter kattbett. Skadorna är de mest infektionsbenägna eftersom det bitande djurets munflora och hud- eller omgivningsbakterier deponeras på djupet bakom en elastisk vävnad som fjädrar tillbaka och utövar en effektiv ventilfunktion då tanden lämnar vävnaden. Den yttre skadan kan vara minimal men det utvecklas snabbt en cellulit. Bakterieflora: Pasteurella spp och framförallt P. multocida är det vanligaste fyndet efter katt- och hundbett. Infektionen utvecklas snabbt (70 % inom 24 tim). Näst vanligaste agens är stafylokocker ur djurens munflora. S. aureus och S. intermedius är biokemiskt lika och kan vara svåra att skilja från varandra. Vanliga odlingsfynd men med begränsad klinisk betydelse är KNS, alfastreptokocker, difteroida stavar, anaeroba bakterier samt Neisseria spp. N. weaveri räknas dock som en primärpatogen vid hundbett. Capnocytophaga canimorsus (DF-2) associeras till ett ovanligt malignt förlopp med disseminerad intravasal koagulation, chock och multiorgansvikt. Främst drabbas immundefekta, t.ex. splenektomerade, leversjuka men även tidigare friska individer kan insjukna. Bakterien isoleras i regel vid blododling. Bartonella henselae tillhör normalfloran hos yngre katter (50-80 %) som smittas via kattloppor. B. henselae anses vara huvudpatogen vid cat-scratch disease. Vid ensidigt körtelpaket i axillen hos barn och ungdomar bör förutom biopsi (granulom) även tas serologi mot Bartonella (henselae och elizabethae), speciellt om det finns kattunge i familjen. 34

15 Actinobacillus equuli tillhör den ordinära munfloran hos häst men kan även förekomma hos gris och får. Kan efter bett ge septisk infektion hos människa. Streptobacillus moniliformis kan ge septisk feber och bakteriemi efter bett av råtta. Bett från djur som lever i vattenmiljöer t.ex. fåglar, fisk och kräldjur uppges orsaka infektioner med nonfermentativa gramnegativa stavar, främst Pseudomonas, Aeromonas och Vibrio spp. Mycket ovanliga agens som kan överföras från djur via bett eller rivsår är Francisella tularensis, Clostridium tetani, Mycobacterium spp, och efter utlandsresor rabies (se I 9). Skrapsår uppkomna vid hantering av fisk i fiskodling har rapporterats bli infekterade med Streptococcus iniae med cellulit som följd. Människobett (T79.3 W 50) Av gammal hävd betraktas bett från människa vara mer problematiska ur infektionssynpunkt än djurbett. Säkra belägg för detta saknas i modern litteratur. Paronyki. Den vanligaste infektionstypen efter mänskliga bett är paronykier hos små barn som suger på fingrarna. Infektionerna är beskedliga och floran består av S. pyogenes (GAS), GCS, GGS, alfastreptokocker, Staphylococcus aureus, Haemophilus spp, Eikenella corrodens och Enterobacteriaceae spp samt tillblandning med anaerober i hälften av fallen (Prevotella, Bacteroides, Fusobacterium och Peptostreptococcus spp). Clench fist injury. Knytnävsslag som resulterar i "clench fist injury" kan ge insådd av kontrahentens tand- och munflora genom huden över knogarna motsvarande metakarpo- eller proximala interfalangeallederna dig II-III. Såret, ett par mm långt, ser ofta oskyldigt ut, men under den tunna huden kan ledkapseln ha penetrerats. Infektionen kan därför ge septisk artrit och om den sprids proximalt, uppstår svåra volara infektioner (se "Infektioner i handen"). Patienten söker ofta med betydande latens trots svår värk och svullnad. Vid mer långdragna, indolenta infektioner hittas ofta Eikenella corrodens, en långsamväxande munflorebakterie med måttlig respekt för anatomiska strukturer av typ fascia och ben, ofta i kombination med arter ur Streptococcus milleri-gruppen (S. anginosus, constellatus och intermedius) och anaerober. 35

16 Ischemiska sår Bensår (I83.2) Bensår är sår nedom knät som inte läker inom 6 veckor. Svenska prevalensstudier tyder på en förekomst av 0,12-0,6 % i hela populationen. Medan fotsår ofta har arteriell (48 %) genes, orsakas de egentliga bensåren huvudsakligen av venös insufficiens (70 %); diabetes förekommer i en fjärdedel av fallen. Såren läker långsamt och sköts i regel av distriktssköterskor. Under senare år har speciella sårvårdsteam bildats med hudläkare, kärlkirurg, infektionsläkare och sköterskor som ger råd och anvisningar vid mätning av cirkulatorisk insufficiens (doppler), bandageringsteknik och förbandstyp. Genom att diagnostisera och behandla orsaken och motverka ödem underlättas själva sårbehandlingen. Nya studier visar att tillväxtfaktorn HGF (hepatocyte growth factor) på mycket kort tid kan läka vissa kroniska bensår. Bakterieflora: En nyligen publicerad svensk studie (C. Hansson et.al.) visar att mikroorganismer kan påvisas i samtliga bensår utan tecken på infektion. Bakteriefloran genomgår endast marginella variationer i sammansättning över tiden. Blandflora förekom i 86 %. De vanligaste bakteriefynden var Staphylococcus aureus (88 %), enterokocker (72 %), KNS (34 %), Enterobacter cloacae (29 %), Peptococcus magnus (29 %), Pseudomonas aeruginosa (19 %), E. coli (17 %) och Klebsiella spp (17 %). Vissa bakteriearter såsom Pseudomonas aeruginosa och Staphylococcus aureus har associerats med fördröjd sårläkning. I den svenska studien sågs inte några sådana samband. Inte heller kvantitet bakterier i såret var korrelerat till ökning i sårstorlek. När föreligger infektion? Att avgöra huruvida ett venöst bensår är infekterat anses mycket svårt. Ökning av sårstorlek, ökande sekretion, rodnad, svullnad och värmeökning av omgivande hud är i bensårssammanhang ospecifika tecken. Mer säkra tecken är snabb progression i storlek av indurerad och kraftigt rodnad hud parad med lymfadenit, feber och allmänpåverkan. Alltså klassiska tecken på cellulit. Etiologin är i regel S. pyogenes (GAS), någon gång GCS eller GGS och S. aureus. Diabetiska fotsår (E10.5 eller E11.5) Diabetessjukdomen är en av de viktigaste predisponerande faktorerna till purulenta infektioner. Speciellt utsatt är foten. Fotsulans tjocklek och strama hud motstår inte bara trauma utan hindrar infektionshärdar att tömma sig utåt. Mindre trauma kan hos diabetespatienten ge långdragna men till en början föga symtomgivande infektioner som så småningom utvecklas till att ge svåra skador på mjukdelar och skelett. Enda tecknet på infektion kan vara svårinställd hyperglykemi. 36

17 Patogenesen är komplex. Neuropati minskar förmågan att uppfatta taktila och sensoriska stimuli. Detta hindrar patienten att reagera naturligt på trauma och maskerar även inträffade skador. Arterioskleros minskar syretensionen och utbytet av näringsämnen i den perifera kärlbädden. Interstitiella ödem minskar också utbytet i den kärlbädd som är drabbad av mikroangiopati. Diabetes innebär minskad kemotaxis och störd fagocytfunktion samt möjligen en lokalt störd produktion av tillväxtfaktorer för epitel- och endotelceller. Resultatet blir en upplagring av bakterier i granulocyter med förlångsammad eller upphörd avdödning. Toxiska produkter bidrar till sänkning av ph-värde. Bakteriell konsumtion av syre i en redan dåligt syrsatt vävnad späder på den relativa anaerobiosen. Härigenom sker ytterligare funktionsnedsättning hos granulocyter och makrofager. Resultatet är abscedering, ofta med en blandinfektion av aeroba och anaeroba bakterier i de luckra spatierna på ovansidan av den kraftiga senplattan (aponeurosen) i fotsulan med risk för osteit. Bakteriefloran: Vid ytliga infektioner utan större vävnadssönderfall förekommer grampositiva kocker ofta i monokultur (stafylokocker och streptokocker). Kvantitativa studier i djupa infektioner hos diabetiker visar däremot en mer än 10-faldig dominans av anaerober över aerober. Antalet stammar per prov har mätts till i medeltal 7,3 vid uttalad cellulit jämfört med 4,9 i mer stabila ytliga sår. Mycket illaluktande pus förekommer vid anaeroba infektionshärdar. Från merparten av djupa diabetessår kan odlas en blandning av S. aureus, KNS, enterokocker, streptokocker (ofta GBS), difteroida stavar, E. coli och andra Enterobacteriaceae spp samt Peptostreptococcus, Bacteroides och Clostridium spp. Trycksår (decubitus) (L89.9) Flera faktorer samverkar: friktion, minskad blodcirkulation, neurologiska skador (framförallt spasticitet), medvetandeförlust (ofta alkohol eller narkotika), men centralt i genesen är ett långvarigt lokalt tryck mot vävnaden. Vanligaste lokalisationerna är sakrum, trokanterregionen och hälar. På grund av utbredning på djupet klassificeras såren till en av fyra kategorier: I) Intakt hud med erytem som inte bleknar; II) Engagemang av epidermis och/eller dermis med partiell hudnekros; III) Total hudnekros ned till underliggande fascia; IV) Djupa skador på muskel, ben och andra stödstrukturer. Bakterieflora: Polymikrobiell flora av tarmursprung dominerar eftersom många patienter är fecesinkontinenta. De vanligaste aeroba bakterierna är E. coli, Proteus mirabilis, Enterobacter spp, Klebsiella spp, Pseudomonas aeruginosa, enterokocker, S. aureus och KNS. Anaeroba bakterier med framförallt Bacteroides fra- 37

18 gilis och Peptostreptococcus spp förekommer väl så ofta som aerober och kan vid septiska tillstånd t.o.m. isoleras vid blododling (liksom S. aureus och Proteus mirabilis). Det har under senare år blivit mer accepterat att betrakta anaerober som kliniskt signifikanta patogener inte bara vid diabetessår utan också vid infekterade trycksår. Mastit Puerperal mastit (O91.1A) Tecken på inflammation i bröstet är en inte ovanlig åkomma vid amning. Mjölkstas orsakar ömhet och lättare temperaturförhöjning. Det föreligger ingen förhöjning av leukocyttalet i mjölk (<10 9 /L) och odling är negativ. Om celltalet är 10 9 /L men odling är negativ, karaktäriseras åkomman som icke-infektiös inflammation, vilken i ca hälften av fallen övergår till en infektion. Den infektiösa mastiten kännetecknas av plötsligt debuterande ömhet i ena bröstet och frysningar. Temperaturen kan variera från måttlig till hög. Infektionen sprids från fissurer i bröstvårtan ut i bindväven mellan körtellobuli och avtecknas som ett V-format rodnat infiltrat (cellulit). Obehandlat finns risk för abscessbildning. Provtagning bör omfatta odling på ev. pus från bröstvårta och odling resp. celltalsbestämning på bröstmjölk (lpk 10 9 /L och bakterietalet 10 6 CFU/L). Vid svårare septiska symtom tas även blododling. Bakterieflora: I regel S. aureus. Andra arter förekommer dock: KNS, främst S. epidermidis och S. lugdunensis, S. pyogenes (GAS), GBS, GCS, GGS, enterokocker och E. coli. Icke-puerperal mastit (N61.9) Infektionen yttrar sig som en långdragen irritation och ömhet i vävnaden nära bröstvårtan. Det inflammatoriska inslaget kan variera. Regelrätt abscessbildning förekommer. Hos postmenopausala kvinnor kan inflammation saknas, vilket ger misstanke på carcinom. Med undantag för S. lugdunensis är bakteriefloran nästan alltid en strikt anaerob flora av arter som förekommer i munhålan: Peptostreptococcus, Fusobacterium och Porphyromonas spp. 38

19 Infektioner i huvud-, halsregionen Anatomi Från skallbasen sträcker sig fascieomslutna rum mot mediastinum (Figur 4). Det parafaryngeala rummet kan beskrivas som en kon med basen mot skallbasen och spetsen mot os hyoideus. Det retrofaryngeala rummet ligger framför den prevertebrala men bakom den pretrakeala fascian, samt gränsar lateralt mot de stora halskärlen och det parafaryngeala rummet. Det sträcker sig nedåt till bakre delen av övre mediastinum. I munbotten finns mellan mukosan och den djupa fascian ett rum som delas av musculus mylohyoideus i ett sublingualt och ett submandibulärt spatium. Normalflora munhåla och svalg: v.g. se avsnitt Endogen flora i magtarmkanalen, under intraabdominella infektioner. Peritonsillitabscess (J36.9) En komplikation till akut tonsillit är abscedering med utbredning bakom tonsillen in mot muskelbädden (musculus constrictor superior). Symtomen är trismus (oförmåga att öppna käkarna), svårigheter att tala (jfr het potatis) och äta samt smärtor i svalg ut mot den drabbade sidans öra. Vid hög feber kan man misstänka septikemi eller spridning in i det parafaryngeala rummet, i svåra fall nekrotiserande fasciit. Vid undersökning är hela tonsillregionen svullen, ömmande och täckt med nekrotiskt material. Gomspenen är dislokerad mot den motsatta sidan. Bakterieflora: Blandflora. Den aeroba floran domineras av, i fallande skala, S. pyogenes, GCS, Streptococcus milleri-gruppen, Haemophilus influenzae och alfastreptokocker. I den anaeroba floran märks Fusobacterium necrophorum, Prevotella melaninogenica, Prevotella intermedia, Peptostreptococcus micros, Fusobacterium nucleatum och Actinomyces spp. Parafaryngeal abscess (J39.0) Infektionsfokus är i regel en peritonsillitabscess men infektion förekommer iatrogent efter tand- och farynxkirurgiska ingrepp och någon gång efter infektion i parotiskörteln. Symtomen är smärta framför allt vid sväljning, feber, senare andningsbesvär och ont mot örat samt torticollis (nackspärr). Abscessen kan vara lokaliserad dels i det främre, dels i det bakre omfånget av det parafaryngeala spatiet. Trismus tyder på engagemang i den främre delen av spatiet p.g.a tryck mot tugg-muskulaturen. Svullnad i den laterala farynxväggen med prolaberad tonsill och parotissvullnad förekommer vid både främre och bakre engagemang. På grund av tryck mot kranialnerver vid bakre engagemang kan heshet, ensidig tungpares och Horners syndrom (pupillförminskning, ögonlocksförlamning, 39

20 insjunken ögonglob) förekomma. Spridning bakåt till den retrofaryngeala logen kan i sin tur ge mediastinit. Närheten till stora kärl kan ge septisk spridning, jugularvenstrombos och i värsta fall fatal eroderande perforation av halsartär. Bakterieflora: se under peritonsillitabscess. Retrofaryngeal abscess (J39.0) Infektionen kan uppträda mellan farynxvägg och den viscerala fascian eller i spatiet bakom den sistnämnda fascian men framför den prevertebrala fascian. Det sistnämnda spatiet benämns det prevertebrala rummet och gränsar lateralt mot halskärlslogen. Hos små barn kan smältning av retrofaryngeala lymfkörtlar, som dränerar sinus eller farynx, ge retrofaryngeal abscess. Penetrerande trauma mot bakre farynxväggen kan bana väg för infektion, exempelvis hos barn som snubblar med vasst föremål i munnen eller iatrogent vid endoskopi eller intubering. En viktig differientaldiagnos är genombrytning framåt från en osteomyelit i bakomliggande halskota. Spridning nedåt till mediastinum med eventuellt pleuraempyem är en fruktad och tidigare vanlig komplikation. Liksom vid den parafaryngeala abscessen kan septisk spridning till halskärlslogen ge livshotande septisk infektion och kärlperforation. Symtom: Ospecifika symtom är feber och frossa ibland efter faryngit. Matvägran och irritabilitet förekommer hos barn medan vuxna anger svårigheter att svälja och ont i halsen. Så småningom börjar patienten dregla, rösten förvrängs och det blir svårt att andas. Nacken hyperextenderas. Lymfkörtlar är i regel palpabla på halsen. Röntgen och helst datortomografi avslöjar vidgning av den prevertebrala mjukvävnaden. Bakterieflora: se under peritonsillitabscess. Dessutom Staphylococcus aureus och Enterobacter spp. Munbotteninfektion (K12.2) Infektioner i området kan utgå från apikala tandabscesser i de bakre kindtänderna eller smältning i submandibulära lymf- eller spottkörtlar. Resultatet blir avgränsade abscesser nedom musculus mylohyoideus, vilka kan incideras och dräneras via huden. Ludwigs angina är en betydligt allvarligare flegmonös infektion i munbotten ovanför musculus mylohyoideus. Infektionsfokus är i regel en tandrotsabscess. Flegmonet ger betydande svullnad så att tungan lyfts upp. Vid spridning nedåt genom den djupa fascian kan infektionen komma att omfatta området mellan nyckelbenet och upp till ansiktet, men även spridning para- och retrofaryngealt ned i mediastinum finns beskrivet. 40

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan

Läs mer

Värd - mikroorganism Inledning Värdfaktorer

Värd - mikroorganism Inledning Värdfaktorer ALLMÄN DEL 13 14 Värd - mikroorganism Inledning I ett evolutionshistoriskt perspektiv av relationen värd - mikroorganism skulle begreppet 'patogenicitet' förenklat betyda att patogener är sådana mikroorganismer,

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Vanliga hudinfektioner i öppen vård Cecilia Rydén 2011 Hud och mjukdelsinfektioner Framtid och Nu-tid Ceclia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborg Framtiden här? Tänk brett Epidemiologiska

Läs mer

HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER

HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER STRAMA-gruppen i Skaraborg Diagnostik och behandling av HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER Oktober 2003 Fler ex kan rekvireras från sekretariatet Smittskydd, Vårdhygien på telefon 0500-43 24 30, 43 20 84 Distribueras

Läs mer

HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER

HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER STRAMA-gruppen i Skaraborg Diagnostik och behandling av HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER Andra upplagan, januari 2009 Distribueras i samarbete med läkemedelskommittén i Skaraborg och Vårdsamverkan Skaraborg

Läs mer

HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER

HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER STRAMA-gruppen i Skaraborg Diagnostik och behandling av HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER Andra upplagan, januari 2009 Distribueras i samarbete med läkemedelskommittén i Skaraborg och Vårdsamverkan Skaraborg

Läs mer

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2010 Behandlingsriktlinjerna från 2004 har reviderats av STRAMA (Samverkan mot antibiotikaresistens) som är

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens enskilda manuskript. Budskapet i dessa

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 2. Sårinfektioner. Sid. Innehållsförteckning

Vårdsamverkan FyrBoDal 2. Sårinfektioner. Sid. Innehållsförteckning 2 Sårinfektioner Innehållsförteckning Sid. Klinisk infektion 3 Vanligt förekommande mikroorganismer. 4 Sårodling.. 5 Behandlingsriktlinjer. 6 Antibiotikaval. 6 Allmänna riktlinjer för lokal sårbehandling

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

DJURBETT. Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år?

DJURBETT. Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? DJURBETT Hur stort är problemet? Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt. 1 Hundbett vanligare i armen,

Läs mer

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar Apotekets råd om Svamp i hud och naglar Svamp i huden och naglarna är en av de vanligaste infektionerna man kan drabbas av. Infektionen orsakas oftast av jäst- och trådsvampar. De ger upphov till en inflammation

Läs mer

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän. Kirurgiska sår och dess omvårdnad av Maria Magnsbacka och Kerstin S Wilbrand Gallopererad patient med drän. SÅRLÄKNING Vulnus och ulcus. Sårläkning är en komplex process och innefattar olika mekanismer

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

Boten eller soten. Antibiotika vid oklar feber. Stefan Berg, barnläkare Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus

Boten eller soten. Antibiotika vid oklar feber. Stefan Berg, barnläkare Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus Boten eller soten Antibiotika vid oklar feber Stefan Berg, barnläkare Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus Antibiotika vid oklar feber =FUO >7 dagar (>3 veckor) Nej, sällan! Antibiotika riktad Akuten

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen Svårläkta sår och antibiotikas roll Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen En distriktssköterska ringer dig en fredag eftermiddag angående Hulda 78 år. Hulda har en

Läs mer

Svampinfektioner i huden

Svampinfektioner i huden Svampinfektioner i huden Lena Holm, Hudkliniken, Sophiahemmet Hudsjukdomar i primärvårdens vardag 2014-10-15 Svampinfektioner i huden Jästsvampar (Candida, Pityrosporum species (Malassezia), m.fl.) Trådsvampar

Läs mer

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel

Läs mer

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Långdragen hosta Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Ska man behandla långdragen hosta med antibiotika? NEJ Med enstaka undantag HOSTA enligt Wikipedia Hosta är en reflex som utlöses när slemhinnorna

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Ökad risk för infektionskomplikationer i samband med förlossning finns vid lång vattenavgång (>18 timmar), upprepade vaginalundersökningar, bakteriell vaginos,

Läs mer

Apotekets råd om. Bett och stick

Apotekets råd om. Bett och stick Apotekets råd om Bett och stick Att upptäcka att man har en fästing kan kännas minst sagt obehagligt. Men lyckligtvis är det ofta helt ofarligt. Fästingen är ett 2 4 millimeter långt spindeldjur som trivs

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Septisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012

Septisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012 Septisk artrit Bertil Christensson Stockholm 2012 Ortopediskt fall Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad 2012 Allmänna kommentarer 90% av artriterna orsakas av stafylokocker eller streptokocker Polyartrit:

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Brännskador Innehållsförteckning Definition 2 Orsaker 2 Ytlig brännskada grad 1 4 Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Djup delhudsbrännskada djup grad 2 4 Fullhudsbrännskada

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Undersökning. Hälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor.

Undersökning. Hälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor. Diagnostik Undersökning Hälsodeklaration Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor. Undersökning Objektiva symtom Klinisk undersökning Perkussionsömhet

Läs mer

Amningsrelaterade problem

Amningsrelaterade problem Kvinnoklinikerna i Östergötland Amningsrelaterade problem 1(5) Amningsrelaterade problem Undersökningsmetoder Anamnes Smärtskattning med VAS Inspektion av båda brösten och bröstvårtorna Palpation av båda

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin Sluten vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1 EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära

Läs mer

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon VIII ÖGON Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner Ögon 141 Synpåverkan Inkluderar synnedsättning och dubbelseende Akut synnedsättning Akut: telefonkontakt med

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud

Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud Vad är Cellthion? Cellthion HIFU Hög Intensiv Fokuserad Ultraljud är ett alternativ till traditionell kirurgisk ansiktslyftning. Den stramar och lyfter hud på både, nacke,

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Terbinafin ratiopharm

Terbinafin ratiopharm Terbinafin ratiopharm Vid behandling av fotsvamp Vad är fotsvamp? Fotsvamp är en ofarlig men ofta irriterande och som regel kliande infektion i huden. Fotsvamp kan drabba alla människor oavsett livsstil

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Infektion Ärrbildning Brännskador

Infektion Ärrbildning Brännskador INFORMERAT SAMTYCKE LASERBASERADE BEHANDLINGAR INSTRUKTIONER Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om laserbehandlingar, dess risker

Läs mer

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Till dig som har fått Prevenar 13 polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Vad är pneumokocker? Pneumokocker är Sveriges

Läs mer

Apotekets råd om. Hudbesvär

Apotekets råd om. Hudbesvär Apotekets råd om Hudbesvär Huden har många olika, viktiga funktioner. Bland annat är huden ett mekaniskt skydd mot omvärlden. Huden kan liksom alla andra organ drabbas av olika typer av åkommor. Vissa

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Poly Implant Prothèse (PIP) Sammanställning av rapporter från kliniker för estetisk plastikkirurgi

Poly Implant Prothèse (PIP) Sammanställning av rapporter från kliniker för estetisk plastikkirurgi Rapport Poly Implant Prothèse (PIP) Sammanställning av rapporter från kliniker för estetisk plastikkirurgi 4 juni 2013 Enheten för Medicinteknik Läkemedelsverket/Medical Products Agency. P.O. Box 26, SE-751

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD

FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD Det är mycket viktigt för en diabetiker att ta hand om sin personliga hälsa. Speciellt måste fötternas välstånd

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Apotekets råd om. Munnen blåsor och sår

Apotekets råd om. Munnen blåsor och sår Apotekets råd om Munnen blåsor och sår Blåsor och sår i och runt munnen kan vara väldigt besvärande, men är för det mesta helt ofarliga. Såren går över av sig själv på någon vecka utan behandling. Orsaken

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Koll på aknebehandling. Terapigrupp Hud Daniel Brännström

Koll på aknebehandling. Terapigrupp Hud Daniel Brännström Koll på aknebehandling Terapigrupp Hud Daniel Brännström Vad a r akne? Definition Inflammatorisk sjukdom i den gemensamma utfo rsga ngen fo r talgko rtel/ha rfollikelenheten Kliniska tecken Fet hud, komedoner,

Läs mer

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning)

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning) Din guide till Bayer Pharma AG, D-13342 Berlin, Germany Copyright 2012 Bayer Pharma AG www.bayerhealthcare.com Innehåll Sid Vad är Eylea?... 4 Åldersförändringar i gula fläcken... 5 Innan du får en injektion

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner ny rekommendation Läkemedelsverket och Strama anordnade den 5 6 november 2008 ett expertmöte angående farmakologisk behandling av bakteriella

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

Svensk förening för lymfologi 2013-04-05 INFORMATION TILL DIG SOM HAR LYMFÖDEM

Svensk förening för lymfologi 2013-04-05 INFORMATION TILL DIG SOM HAR LYMFÖDEM INFORMATION TILL DIG SOM HAR LYMFÖDEM Lymfsystemet Anatomi Det finns två kärlsystem i kroppen, blodsystemet och lymfsystemet. Lymfsystemet består av lymfkärl och lymfatisk vävnad. Lymfatisk vävnad innefattar

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Så här använder du denna broschyr Cancerbehandlingar kan orsaka

Läs mer

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900)

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900) Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900) Kursansvarig: Per Odencrants Skrivtid: 4 tim Föreläsare: Torbjörn Noren, fråga 1-14, 16p. Birgitta Olsen,

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti

Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti Diagnostisk information Kliniska tecken och symtom (anamnes) Diagnostiska test Röntgenologiska fynd Dålig korrelation mellan klinisk symtombild / diagnostiska test

Läs mer

Eksem. Karl Torell, 23 April 2015

Eksem. Karl Torell, 23 April 2015 Eksem Karl Torell, 23 April 2015 För bilder rekommenderas: dermis.net, uptodate.com, internetmedicin.se m.fl. Olika utvärtes steroider MILDA (I) Hydrokortison, Ficortril, Mildison MEDEL (II) Locoid, Emovat

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Hygienkonferens hösten 2013

Hygienkonferens hösten 2013 Hygienkonferens hösten 2013 Program EHEC Vad innebär det? EHEC-utbrott i Dalarna Kaffe Skabb Övriga frågor Anders Lindblom Marianne Janson Annica Blomkvist Gunnar Hagström EHEC Enterohemorragisk E. coli

Läs mer

Patientinformation. Gonorré. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Gonorré. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Gonorré Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Gonorré en sexuellt överförbar infektion Gonorré förekommer i Sverige, men är vanligare i vissa andra länder. Gonorré kan infektera

Läs mer

Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Axelleder Senor Muskulatur Bursor Mjukdelstumörer Icke mineraliserade barnskelettet Punktionshjälp Trauma Preoperativt Ej ungdomar - sällsynt med

Läs mer

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF Rotatorcuffsutur Anatomi Rotatorcuffen består av ff a fyra st muskler som omger axelleden. Dessa fäster in som senor runt överarmens ledhuvud. Dessa muskler/senor har som funktion att dels att hålla överarmens

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

DC/TMD: Klinisk undersökning

DC/TMD: Klinisk undersökning Avdelningen för Version: 2014-11-04 Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders DC/TMD: Klinisk undersökning Specialistversion INTERNATIONAL RDC- TMD CONSORTIUM A Designated Network of the International

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer