behöver bli mer delaktiga i sin egen vård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "behöver bli mer delaktiga i sin egen vård"

Transkript

1 Forskning Patienterna behöver bli mer delaktiga i sin egen vård Hur mycket makt ges till patienten? Hur mycket styrs vårdpersonal av egna organisationer och strukturer och hur medveten är man om det? Sjuksköterskor kan, visar forskningen, antingen underlätta eller förhindra patientdelaktighet. Text LILLEMOR LAGERDAHL Illustration CHRISTINA ANDERSSON Idag förväntas patienter vara aktiva, självständiga och informationssökande. Patienterna i sin tur ställer högre krav på sjukvården nu än tidigare. Framför allt yngre och välutbildade personer medverkar i sin egen vård. När patienter deltar i sin egen vård ökar deras motivation att göra vad de kan för att förbättra sin situation. Därmed ökar följsamheten till ordinationer. Det leder till bättre behandlingsresultat och att patienterna är mer nöjda med den vård som de har fått. Men patienter ska inte tvingas att vara delaktiga, säger sjuksköterskan Inga Larsson, som är lektor vid Högskolan Väst i Trollhättan och har doktorerat om patientdelaktighet och hur den kan stimuleras eller hindras. Patienter har laglig rätt till inflytande över sin egen vård. Men många patienter blir passiva och saknar inflytande över behandlingen. Det har flera undersökningar visat skriver Inga Larsson i sin avhandling. Liksom att det finns ett missnöje hos patienterna att det är så. Det övergripande syftet med hennes avhandling har varit att bidra till kunskapsutveckling om vad som kan stärka patienters delaktighet i sin egen vård. I sin avhandling klargör hon företeelsen patientdelaktighet och hon beskriver hur delaktighet stimuleras respektive hindras. Sjuksköterskan har en nyckelroll. Patientens delaktighet i egen vård är, visar hennes forskning, beroende av sjuksköterskan. I mötet med patienten är det sjuksköterskan som styr och det förväntar sig patienten också. Genom sitt sätt att vara kan sjuksköterskan antingen underlätta eller förhindra att patienten blir delaktig i sin vård. Låt oss gå tillbaka i tiden för att få perspektiv på dagens diskussion om patientens inflytande över sin egen vård. Det var inte länge sedan som sjukvården ägde patienten. Den patient som inte följde läkarens order kunde omedelbart skrivas ut skrevs hälso- och sjukvårdslagen om radikalt. Då nämns patienten för första gången. Sedan dess har hälso- och sjukvårdslagen och annan lagtext kontinuerligt reviderats för att stärka patientens ställning vad gäller egenvård. Cementerande attityder Men gamla strukturer och attityder hos vårdpersonal lever kvar och det gagnar inte patienten, säger Inga Larsson. Sjukvården präglas av en starkt hierarkisk ordning, konstaterade den statliga maktutredningen Läkarna är de traditionella makthavarna och patienterna befinner sig längst ner i makthierarkin. Så är det än idag, konstateras det i avhandlingen. Föreställningen att sjukdomar enbart kan botas och behandlas av professionella experter och att patienten är skyldig att okritiskt följa ordinationer och givna råd genomsyrar fortfarande sjukvården, skriver Inga Larsson i sin avhandling. Socialstyrelsen gjorde 2003 en kartläggning i kommuner och landsting och fann en brist på kunskap och intresse hos vårdpersonal om hur hälso- och sjukvårdslagen har förändrats och stärkt patientens ställning. Slutsatsen var att det handlade om attityder hos vårdpersonal och strukturer med stora organisationer som styrs av fasta rutiner. 12

2 Det behövs mer kunskap om hur patienter upplever och förstår innebörden i delaktighet för att kunna möta deras förvänt ningar och krav. 8 13

3 Forskning Det finns ett fåtal vetenskapliga studier som har undersökt vad som är avgörande för om en patient deltar i sin egen vård eller ej, och Inga Larsson tar upp dem i sin avhandling. I en engelsk intervjustudie med äldre patienter som skulle skrivas ut från två rehabiliteringsavdelningar framkom att det grundläggande för patientdelaktighet är ett ömsesidigt informationsutbyte mellan patient och vårdpersonal. Patienterna ansåg också att det var viktigt att de sågs som en resurs och värdefull källa till information om personliga erfarenheter och omständigheter och att de involverades i planering och beslut. Patientdelaktighet innebar inte samma sak för de intervjuade sjuksköterskorna. För dem handlar delaktighet istället om att använda sig av omvårdnadsprocessen och ta reda på vad patienten anser om vård och utskrivning, informera och tillhandahålla individuellt anpassad och holistisk vård, ha realistiska vårdplaner som är baserade på förhandling och att eftersträva ett positivt resultat, men även att uppmuntra patienten att aktivt delta i sin vård under sjukhusvistelsen. Även i en intervjustudie med vuxna cancerpatienter fann forskarna att det avgörande för att patienterna ska delta i sin egen vård är att sjuksköterskan tillhandahåller adekvat och korrekt information samt uppmuntrar patienten att medverka i sin vård. Forskarna konstaterar också att patienten behöver ha förmåga att kunna dels förstå och välja mellan olika alternativ, dels ta beslut om den egna vården. Detta förutsätter en god relation mellan patienten och sjuksköterskan. I en svensk intervjustudie från 2004 med patienter från en sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning framkom det att patienters delaktighet i sin vård handlar om att patienten har tilltro till sig själv och vårdgivaren. Det innebär att patienterna förstår den information som de får om sin kropp, sjukdomen och behandlingen. Dessutom att de ser till att få kontroll över planering och uppföljning, kräver en god vård, kan stå på sig och stämmer av att vårdgivaren vet vad andra vårdgivare ordinerat och rekommenderat. I en senare enkätundersökning med såväl inneliggande som polikliniska patienter inom akutsjukvård fann samma forskarteam att kunskap och respekt är grundförutsättningar för att patienterna ska delta i sin egen vård. Det vill säga; att patienten har egen kunskap att grunda sina beslut på, får den vård som han eller hon anser är nödvändig och får sköta sin egenvård samt att patienten ses som en individ som få ta del av planeringen. Avstå makt I avhandlingen refereras till en litteraturgenomgång från 2008, där patientdelaktighet definieras så här: En etablerad relation mellan sjuksköterska och patient där sjuksköterskan avstår viss makt eller kontroll till patienten, meningsfull information och kunskap delas och ett aktivt engagemang tillsammans i intellektuella och/eller fysiska aktiviteter förutsätts. Det behövs mer kunskap om hur patienter upplever och förstår innebörden i delaktighet för att kunna möta deras förväntningar och krav, säger Inga Larsson. Det finns inte heller många vetenskapliga studier om vad som hindrar patientdelaktighet, konstaterar hon i sin avhandling. De studier som ändå finns visar att det som patienterna anser hindrar patientdelaktighet är bland annat att de inte förstår vårdstrukturen, varför en viss behandling sätts in och inte heller signaler från sin kropp, att de inte har kontroll över vare sig sin sjukdom eller behandlingen, att de har flera olika vårdgivare och lite eller inget samarbete med vårdgivare och att de inte respekteras. Sjuksköterskan å sin sida tycker att sådant som hindrar patientmedverkan kan vara att patienten inte accepterar en behandling och att sjuksköterskan i vissa fall tar beslut åt patienten som är grundat på professionell kunskap och expertis. Hinder i interaktionen mellan sjuksköterska och patient är exempelvis en dålig relation där sjuksköterskan är snäsig eller arrogant och objektifierar patienten. Det kan också handla om tidsbrist, otillräcklig information och hög personalomsättning. Av Inga Larssons avhandling Patient och medaktör Studier av patientdelaktighet och hur sådan stimuleras och hindras från Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet framgår att hälso- och sjukvården behöver arbeta med och vidareutveckla patienters medverkan i egen vård. Att utvidga och fördjupa kunskapen om hur delaktighet stimuleras eller förhindras kan ge en ökad förståelse och bidra till att sjuksköterskors professionella stöd utgår från 14

4 patienters egna upplevelser. Den erfarenhet och kunskap medicinsk som patienterna tillför kan öka den samlade kompetensen för alla yrkesgrupper inom vården, säger hon. Patienterna behöver uppmuntras och stödjas till en ökad egen kontroll av kunniga och engagerade sjuksköterskor. Samspel patient och sjuksköterska Hon har forskat om samspelet mellan patient och sjuksköterska inom sluten somatisk vård. 26 patienter deltar i hennes delstudier om deras syn på vad patientdelaktighet innebär och vad de anser hindrar deras delaktighet i omvårdnaden. En delstudie tydliggör 31 legitimerade sjuksköterskors förståelse av patientdelaktighet i omvårdnaden genom hur de tolkar och förverkligar begreppet patientdelaktighet. I den fjärde delstudien identifieras beteenden hos sjuksköterskor som påverkar patienternas medverkan i sin vård, grundat på intervjuer av 17 patienter med erfarenheter från somatisk vård. Vad kan då stärka patientens delaktighet i sin egen vård? De patienter som deltar i forskningen vill känna att de förstår relevant information om sin situation och om händelseförloppet, de vill känna att det är en tillmötesgående atmosfär och att de får respons från sjuksköterskan, de vill uppleva att det finns ett samförstånd mellan dem och sjuksköterskan samt att deras rättigheter att delta i sin egen vård säkras. För att patienterna ska kunna delta i sin vård krävs att deras kunskaper fördjupas, så att det blir möjligt för dem att förstå målen för den medicinska behandlingen och omvårdnaden och hur de kan uppnås. Det förutsätter att sjuksköterskan tänker på detta. Patienterna behöver uppmuntras och stödjas till en ökad egen kontroll av kunniga och engagerade sjuksköterskor, säger Inga Larsson. Av patienternas beskrivningar framgår att det av och till uppstår situationer där frågan om delaktighet ställs på sin spets. Ibland har patienterna en positiv upplevelse av att känna sig delaktig i sin vård. Exempel på en sådan situation är under omvårdnadsronden när sjuksköterskan visar en genuin närvaro och frågar efter patientens erfarenheter och synpunkter. Eller när sjuksköterskan tillhandahåller meningsfull och tillräcklig information. Ytterligare ett exempel är när sjuksköterskan överlåter läkemedelsdoseringen så att patienten själv kan bestämma när han eller hon vill ha exempelvis smärtlindring. Andra gånger mynnar det ut i en negativ upplevelse hos patienterna av att inte vara delaktiga. Det kan vara vid en vårdrond när sjuksköterskan vare sig har förberett patienten inför ronden eller stödjer patienten genom att bidra med och framföra sina synpunkter. Men också vid omvårdnadsronden när sjuksköterskan distanserar sig, är tyst och inte ger det stöd som patienten vill ha. Patienterna framhåller att det är bättre att få uppbackning direkt än att sjuksköterskan ställer till rätta efteråt. En annan situation som hindrar patienten från att bli delaktig är till exempel när patienten upplever sig vara ignorerad och utan inflytande därför att sjuksköterskan själv vill ha kontroll. Att sjuksköterskan ibland intar en förmyndaraktig roll och tar över tyder på att sjuksköterskan ser sig som expert och inte tillskriver patienterna vare sig tillräckliga kunskaper eller förmåga att veta vad som är bäst för dem. En konstruktiv och jämbördig dialog öppnar dörren på vid gavel till delaktighet, säger Inga Larsson. Omedveten personal Hennes avhandling tydliggör att hälso- och sjukvården behöver arbeta med och vidareutveckla patientens medverkan i sin egen vård. För att kunna göra det behöver sjuksköterskor men också ledare på alla nivåer bli medvetna om de rättigheter och förväntningar som patienterna har. En annan slutsats är att gamla strukturer och attityder hos vårdpersonalen som lever kvar behöver ifrågasättas och undanröjas för att förbättra patienternas inflytande över sin vård. För att realisera patientdelaktighet av god kvalitet kan ansvaret inte bara vältras över på sjuksköterskan. Det är också en organisatorisk fråga och därmed ledningens ansvar, säger Inga Larsson. h Inga Larsson är leg sjuksköterska, fil dr och lektor vid Högskolan Väst i Trollhättan. Avhandlingens namn: Patient och medaktör Studier av patientdelaktighet och hur sådan stimuleras och hindras, 2008, Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Kontakt: 15

5 De tog makten över sin hälsa När Marie Titus och Per Åke Zillén blev allvarligt sjuka ville de själva ha den yttersta kontrollen över behandlingen. Han vägrade acceptera sjukvårdens framtidsscenario med dialys och gick sin egen väg. Hon tillät inte vårdpersonalen att tala över hennes huvud. Text LILLEMOR LAGERDAHL Illustration CHRISTINA ANDERSSON Det är en sommardag med klarblå himmel för snart sex år sedan. Marie Titus är 34 år, bor i småländska Eksjö, är gift och tvåbarnsmor. Hon studerar till lärare och har sommarlov, är brunbränd och känner sig fräsch och stark. Mitt i livet. Om en vecka ska hon börja plugga igen på lärarhögskolan i Jönköping. Men det blir inte så. Samma dag får hon cancerbeskedet. Hon har drabbats av lymfom. Det var fasansfullt. Jag kände mig hjälplös och utsatt, och arg. Medan läkaren pratade på och förklarade fick chocken mig att börja fantisera om att jag skulle åka hem och låtsas som om ingenting hade hänt, säger Marie Titus. Det kanske går över, tänkte hon den där dagen i slutet av augusti. Men det gjorde det inte och frågorna surrade i huvudet. Vad händer nu? Vad innebär en stor operation? Vilken betydelse har låga trombocyter? Hur fungerar en port-a-cath? Efter operationen cellgiftbehandlades hon var tredje vecka i Jönköping. Under ett år var Marie Titus mycket sjuk. Hon hade svårt för att äta och kunde inte klara sig själv. Personalen på avdelningen blev hennes trygghet. Torkade tårarna De tog sig tid att prata med mig, klappa mig på kinden och torka mina tårar när hopplösheten kändes för stor. Men det kändes förödmjukande att inte orka ta hand om sina egna spyor utan låta andra torka upp efter mig. Hon ville veta och förstå vad som pågick och tillät inte att vårdpersonalen talade över huvudet på henne. Hon ville ha information om allt; varför hon måste ta en viss medicin, om upptrappning och nertrappning, byte av tabletter och sprutor och om en behandling verkligen var nödvändig. Hon frågade om igen, tills hon förstod. Inför varje läkarbesök var frågelappen fullskriven. Jag kunde inte vara någon som var tyst och accepterade allt. Och sakta växte det fram en känsla inom mig att det här ska jag klara, jag ska överleva. Då måste jag äta och ta medicinen och göra en massa andra saker som jag egentligen inte alls ville. Men jag skulle hålla i rodret. Det är mitt liv och min kropp och jag bestämmer över min kropp. Det kan ingen annan göra. Jag kände mig aldrig som en besvärlig patient. Det var mer som ett samarbete mellan mig och vårdpersonalen. Vid ett tillfälle nekade hon att ta emot näringslösning. Det gör väldigt ont och tar lång tid, så jag hade gjort en överenskommelse med en sjuksköterska att slippa näringslösningen om jag åt och drack lite till middagen. Men det blev ett herrans liv och läkaren kom och sa att jag måste inrätta mig efter det som gäller. Jag berättade vad jag och sjuksköterskan hade kommit överens om och hon fick lov att komma och bekräfta det. En annan gång kom Marie Titus in akut till sjukhuset en natt med en infektion i kroppen. Läkaren bestämmer att hon ska läggas in, ett beslut som hon ifrågasätter därför att hon tidigare har kommit in flera gånger med hög sänka och då endast fått medicin. Men denna gång ger hon med sig. När hon mitt i natten ska upp ur sängen för lungröntgen blir hon orolig. Det hade ingen sagt. Jag var rädd att jag hade fått metastaser i lungorna. Jag fick personalen att väcka läkaren för att ta reda på varför jag skulle lungröntgas. Om jag med en gång hade fått veta att det var för att se om jag hade lunginflammation, hade jag inte behövt ligga där och oroa mig för metastaser. I dag är Marie Titus friskförklarad. Starka känslor av djup förtvivlan, förtärande rädsla och uppgivenhet präglade hennes sjukdomstid, men också envishet, viljekraft, glädje, beslutsamheten att vara med i sin egen vård och få säga sitt och en djup tacksamhet över den vård som hon fick. Han gick sin egen väg Per Åke Zillén ser läkaren som sin medicinske rådgivare eller konsult, den som analyserar provresultat och ger precis den medicinering som behövs. Patienten är, menar han, verkställande direktör för sin kropp. Det är min kropp och den har jag hand om 24 timmar om dygnet, varenda dag. Då måste jag också ta makten över min hälsa och mitt liv. För sju år sedan fick han beskedet att han hade cancer på sin ena njure och starkt reducerad funktion på den andra. 16

6 Mitt trauma var att plötsligt en dag gå från att vara frisk till att vara allvarligt sjuk, vilket vände upp och ner på min självbild. På sjukhuset kallade de mig för en predialyspatient och att min njursvikt var terminal. För mig betydde det att allt hopp var ute. Jag har svårt att tänka mig att någon tandläkare skulle kalla en patient med dåliga tänder för en preprotespatient, säger Per Åke Zillén, som har arbetat som tandläkare. Den cancerangripna njuren opererades bort. Den andra njuren hade tio procents funktion och Per Åke Zillén skulle, enligt läkarna, inte överleva länge utan dialys. Men han accepterade inte hälso- och sjukvårdens framtidsscenario. Dialys är ett bra sätt att hålla mig vid liv, men jag skulle ha hamnat i en berg-och-dalbana som är jobbig för kroppen att klara av. Hoppet föds Han ville inte börja i dialys. Istället började han söka efter information om njursvikt. Han fick stort stöd av sin läkare och sjuksköterskor, han läste böcker och vetenskapliga artiklar i ämnet och letade på internet. Efter ett tag såg han ett mönster. Det var mycket som han kunde göra själv. Han minskade drastiskt på proteinrik kost och ökade energiintaget och kunde konstatera att det hjälpte mot illamåendet med kräkningar och diarréer. Ofta får den som har en dålig njurfunktion högt blodtryck, vilket inte alltid kan avhjälpas med mediciner. Han fick veta att 8 17

7 I dag är Marie Titus friskförklarad. Starka känslor av djup förtvivlan, förtärande rädsla och uppgivenhet präglade hennes sjukdomstid, men också envishet, viljekraft, glädje, beslutsamheten att vara med i sin egen vård och få säga sitt. Min hund Bibi är min personliga tränare och ger mig motivation att träna, säger Per Åke Zillén. 8 det höga blodtrycket kunde sänkas när man slutar röka, går ner i vikt, motionerar regelbundet, inte dricker för mycket alkohol, använder mindre salt med mera. Det är sådant som bara jag kan göra. Det tröstade mig och fick mig att ta initiativ till att själv försöka göra så mycket jag kunde för att överleva med den dåliga njurfunktion som jag hade. Utan dialys. Att klara sig med bara tio procent njurfunktion var ingen självklarhet. Läkare och annan vårdpersonal var inställd på att jag skulle bli tvungen att börja i dialys inom kort för att överleva. De trodde inte att det skulle vara möjligt för mig att lyckas, men lät mig hållas och följde sedan utvecklingen. Per Åke Zilléns strategi var att försöka stoppa sjukdomsförloppet och behålla sina tio procents njurfunktion i fem år. Efter det skulle han, förutsatt att läkarna inte hittade några dottertumörer, bli friskförklarad från cancersjukdomen och kunna njurtransplanteras. Sjukdomsförloppet avstannade. Jag lyckades hålla mig vid liv i sex år utan dialys och med hjälp av doktorn och all annan vårdpersonal och mycket envishet. Ny njure I januari i år transplanterades han och fick en ny njure. Om jag skulle ha gjort som de sa och börjat i dialys och om jag skulle ha varit en genomsnittspatient, så skulle jag ha varit död i dag. För genomsnittlig överlevnad i dialys är fem år. Nu för tiden ägnar sig Per Åke Zillén åt att berätta om förebyggande och bromsande njursviktsbehandling. Tillsammans med nefrologisjuksköterskan Kerstin Bergström har han skrivit en handbok för njurpatienter om att förebygga och leva med njursvikt. Han föreläser också i ämnet, nyligen på en konferens om self-management för njurläkare och njurpersonal i Holland. Njurläkare arbetar framför allt med dialys eller transplantationer, det är deras specialiteter. Vad jag försöker göra är att ge njurvården ett annorlunda perspektiv. Både läkare inom primärvården och njurläkarna borde komma in mycket tidigare med förebyggande och bromsande behandlingar. Vad säger då njurläkarna om detta? Jag får olika reaktioner. En del tycker att jag är en ögonöppnare. Andra har blivit arga. När jag tar makten över mitt liv och min hälsa tar jag ju på sätt och vis lite makt från doktorn också. h Marie Titus och Per Åke Zillén var med på Lust&Kunskap i Örebro i början av oktober och berättade om sina patienterfarenheter. Kontaktadress till Per Åke är 18

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Yttrande över förslag till Patientlag

Yttrande över förslag till Patientlag TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindquist 2013-04-16 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Omsorgsnämnden Yttrande över förslag till Patientlag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård II Till Pappor/Partner I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård Här kommer det andra frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur

Läs mer

Patientlag

Patientlag Patientlag 2015-01-01 Patientlagen Stärka och tydliggöra patientens ställning Ställer krav på hälso- och sjukvården att ändra sitt förhållningssätt och sina arbetsmetoder Patient jämbördig partner i vården

Läs mer

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barn berättar Jag vet inte hur mycket jag orkar. Jag måste få prata med nån men jag tycker det är skämmigt och jag vill inte vara initiativtagare. Flicka 16 år Jag har

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin

Läs mer

.. år. Man Kvinna. Sammanboende Bor ensam. Folkskola/Grundskola (motsvarande) Yrkesskola/Gymnasium (motsvarande) Högskola/Universitet (motsvarande)

.. år. Man Kvinna. Sammanboende Bor ensam. Folkskola/Grundskola (motsvarande) Yrkesskola/Gymnasium (motsvarande) Högskola/Universitet (motsvarande) 1. Ålder.. år 2. Kön Man Kvinna 3. Boende Sammanboende Bor ensam 4. Utbildning (ange högsta) Folkskola/Grundskola (motsvarande) Yrkesskola/Gymnasium (motsvarande) Högskola/Universitet (motsvarande) 5.

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1 Sida 1 Om grunder för PPS Nöjd kund och nytta för alla är utgångspunkten för PPS. Grundläggande synsätt är positiv människosyn, åtagande, nytta och samförstånd. PPS utgår ifrån att varje människa är en

Läs mer

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindqvist 2013-04-09 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Socialdepartementet Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS Sammanfattning Bra att den

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

ARBETSKOPIA

ARBETSKOPIA Vad tycker du om barnsjukvården? Denna enkät innehåller frågor om dina och ditt barns erfarenheter från den avdelning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM. av Joy Slatford

VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM. av Joy Slatford VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM av Joy Slatford VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM av Joy Slatford 2 Alla blir sjuka någon gång. I skolan var Lotta förkyld förra veckan. Adam bröt benet i somras. 3

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Varför väljer vissa cancerpatienter att läsa sin journal via nätet? Hanife Rexhepi Doktorand, Högskolan i Skövde

Varför väljer vissa cancerpatienter att läsa sin journal via nätet? Hanife Rexhepi Doktorand, Högskolan i Skövde Varför väljer vissa cancerpatienter att läsa sin journal via nätet? Hanife Rexhepi Doktorand, Högskolan i Skövde Oro och Rädsla Allvarligt sjuka patienters tillgång Intervjustudien 15 + 15 patienter Etikprövad

Läs mer

Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet

Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet och Jenny Karlsson specialistsjuksköterskor med inriktning mot vård av äldre, magister i vårdvetenskap Ljungby lasarett, Region Kronoberg Vad

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

JAG? En curlingdoktor?

JAG? En curlingdoktor? JAG? En curlingdoktor? Det professionella mötet ur ett inlärningsteoretiskt perspektiv SFAM s Höstmöte Tema UTSIKT Åre 10-10-14 Åsa Kadowaki Bengtson Leg. Läkare Specialist i psykiatri Verksam på FK och

Läs mer

Patienter som sköter sina läkemedel själva

Patienter som sköter sina läkemedel själva Patienter som sköter sina läkemedel själva Erfarenheter från ett länssjukhus Anne.Hiselius@rjl.se Anna.Hardmeier@rjl.se Ryhov, Region Jönköpings län, Sweden Självmedicinering En process där patienten involveras

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

KOD. Totalt antal sidor (inklusive denna sida) 6. Tidpunkt för inlämning. Studentens kod (fylls i av studenten och ska anges på alla inlämnade sidor)

KOD. Totalt antal sidor (inklusive denna sida) 6. Tidpunkt för inlämning. Studentens kod (fylls i av studenten och ska anges på alla inlämnade sidor) Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas vid besvarande av frågor. Totalt antal sidor (inklusive

Läs mer

kärlröntgenundersökning

kärlröntgenundersökning Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård.

Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Äldreenheten Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Inskrivningsmeddelande 10 a När en patient skrivs in i landstingets slutna

Läs mer

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård II Till Mammor I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård Här kommer det andra frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011

Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011 Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna Visby December 2011 Vad vet vi om barns delaktighet? Vad visar forskning och kartläggningar om barns delaktighet i samhällstödet? (Stenhammar,2010) Lyssna

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/

Läs mer

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges

Läs mer

Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan

Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan Anette Forsblom Socialchef Karin Jonsson Förvaltningschef För Söderhamns Kommun Datum: Margareta Högberg Kommunchef Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan Läkarmedverkan i den kommunala hemsjukvården i ordinärt

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket

Läs mer

LIVER EFTER CANCER I BÄCKENOMRÅDET. Gail Dunberger Onkologisjuksköterska, med dr Lektor Ersta Sköndal Bräcke Högskola

LIVER EFTER CANCER I BÄCKENOMRÅDET. Gail Dunberger Onkologisjuksköterska, med dr Lektor Ersta Sköndal Bräcke Högskola LIVER EFTER CANCER I BÄCKENOMRÅDET Gail Dunberger Onkologisjuksköterska, med dr Lektor Ersta Sköndal Bräcke Högskola 1 Innehåll Kort om min forskning Kort om Enheten för Cancerrehabilitering Göteborg Kort

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region

Läs mer

Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby

Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby Hälsofrämjande slutenvård Sölvi Vejby Ofta fick patienterna exakta direktiv om kost och fysisk aktivitet. Han individualiserade och följde upp sina ordinationer noga Många patienter vill ligga till sängs

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

NLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada

NLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada NLL-2015-02 Medarbetarstöd vid vårdskada Hälsosjukvård- och tandvårdspersonal som varit inblandad i en incident som lett till en vårdskada är särskilt sårbara när hälso- och sjukvårdens stödsystem uppvisar

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer