behöver bli mer delaktiga i sin egen vård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "behöver bli mer delaktiga i sin egen vård"

Transkript

1 Forskning Patienterna behöver bli mer delaktiga i sin egen vård Hur mycket makt ges till patienten? Hur mycket styrs vårdpersonal av egna organisationer och strukturer och hur medveten är man om det? Sjuksköterskor kan, visar forskningen, antingen underlätta eller förhindra patientdelaktighet. Text LILLEMOR LAGERDAHL Illustration CHRISTINA ANDERSSON Idag förväntas patienter vara aktiva, självständiga och informationssökande. Patienterna i sin tur ställer högre krav på sjukvården nu än tidigare. Framför allt yngre och välutbildade personer medverkar i sin egen vård. När patienter deltar i sin egen vård ökar deras motivation att göra vad de kan för att förbättra sin situation. Därmed ökar följsamheten till ordinationer. Det leder till bättre behandlingsresultat och att patienterna är mer nöjda med den vård som de har fått. Men patienter ska inte tvingas att vara delaktiga, säger sjuksköterskan Inga Larsson, som är lektor vid Högskolan Väst i Trollhättan och har doktorerat om patientdelaktighet och hur den kan stimuleras eller hindras. Patienter har laglig rätt till inflytande över sin egen vård. Men många patienter blir passiva och saknar inflytande över behandlingen. Det har flera undersökningar visat skriver Inga Larsson i sin avhandling. Liksom att det finns ett missnöje hos patienterna att det är så. Det övergripande syftet med hennes avhandling har varit att bidra till kunskapsutveckling om vad som kan stärka patienters delaktighet i sin egen vård. I sin avhandling klargör hon företeelsen patientdelaktighet och hon beskriver hur delaktighet stimuleras respektive hindras. Sjuksköterskan har en nyckelroll. Patientens delaktighet i egen vård är, visar hennes forskning, beroende av sjuksköterskan. I mötet med patienten är det sjuksköterskan som styr och det förväntar sig patienten också. Genom sitt sätt att vara kan sjuksköterskan antingen underlätta eller förhindra att patienten blir delaktig i sin vård. Låt oss gå tillbaka i tiden för att få perspektiv på dagens diskussion om patientens inflytande över sin egen vård. Det var inte länge sedan som sjukvården ägde patienten. Den patient som inte följde läkarens order kunde omedelbart skrivas ut skrevs hälso- och sjukvårdslagen om radikalt. Då nämns patienten för första gången. Sedan dess har hälso- och sjukvårdslagen och annan lagtext kontinuerligt reviderats för att stärka patientens ställning vad gäller egenvård. Cementerande attityder Men gamla strukturer och attityder hos vårdpersonal lever kvar och det gagnar inte patienten, säger Inga Larsson. Sjukvården präglas av en starkt hierarkisk ordning, konstaterade den statliga maktutredningen Läkarna är de traditionella makthavarna och patienterna befinner sig längst ner i makthierarkin. Så är det än idag, konstateras det i avhandlingen. Föreställningen att sjukdomar enbart kan botas och behandlas av professionella experter och att patienten är skyldig att okritiskt följa ordinationer och givna råd genomsyrar fortfarande sjukvården, skriver Inga Larsson i sin avhandling. Socialstyrelsen gjorde 2003 en kartläggning i kommuner och landsting och fann en brist på kunskap och intresse hos vårdpersonal om hur hälso- och sjukvårdslagen har förändrats och stärkt patientens ställning. Slutsatsen var att det handlade om attityder hos vårdpersonal och strukturer med stora organisationer som styrs av fasta rutiner. 12

2 Det behövs mer kunskap om hur patienter upplever och förstår innebörden i delaktighet för att kunna möta deras förvänt ningar och krav. 8 13

3 Forskning Det finns ett fåtal vetenskapliga studier som har undersökt vad som är avgörande för om en patient deltar i sin egen vård eller ej, och Inga Larsson tar upp dem i sin avhandling. I en engelsk intervjustudie med äldre patienter som skulle skrivas ut från två rehabiliteringsavdelningar framkom att det grundläggande för patientdelaktighet är ett ömsesidigt informationsutbyte mellan patient och vårdpersonal. Patienterna ansåg också att det var viktigt att de sågs som en resurs och värdefull källa till information om personliga erfarenheter och omständigheter och att de involverades i planering och beslut. Patientdelaktighet innebar inte samma sak för de intervjuade sjuksköterskorna. För dem handlar delaktighet istället om att använda sig av omvårdnadsprocessen och ta reda på vad patienten anser om vård och utskrivning, informera och tillhandahålla individuellt anpassad och holistisk vård, ha realistiska vårdplaner som är baserade på förhandling och att eftersträva ett positivt resultat, men även att uppmuntra patienten att aktivt delta i sin vård under sjukhusvistelsen. Även i en intervjustudie med vuxna cancerpatienter fann forskarna att det avgörande för att patienterna ska delta i sin egen vård är att sjuksköterskan tillhandahåller adekvat och korrekt information samt uppmuntrar patienten att medverka i sin vård. Forskarna konstaterar också att patienten behöver ha förmåga att kunna dels förstå och välja mellan olika alternativ, dels ta beslut om den egna vården. Detta förutsätter en god relation mellan patienten och sjuksköterskan. I en svensk intervjustudie från 2004 med patienter från en sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning framkom det att patienters delaktighet i sin vård handlar om att patienten har tilltro till sig själv och vårdgivaren. Det innebär att patienterna förstår den information som de får om sin kropp, sjukdomen och behandlingen. Dessutom att de ser till att få kontroll över planering och uppföljning, kräver en god vård, kan stå på sig och stämmer av att vårdgivaren vet vad andra vårdgivare ordinerat och rekommenderat. I en senare enkätundersökning med såväl inneliggande som polikliniska patienter inom akutsjukvård fann samma forskarteam att kunskap och respekt är grundförutsättningar för att patienterna ska delta i sin egen vård. Det vill säga; att patienten har egen kunskap att grunda sina beslut på, får den vård som han eller hon anser är nödvändig och får sköta sin egenvård samt att patienten ses som en individ som få ta del av planeringen. Avstå makt I avhandlingen refereras till en litteraturgenomgång från 2008, där patientdelaktighet definieras så här: En etablerad relation mellan sjuksköterska och patient där sjuksköterskan avstår viss makt eller kontroll till patienten, meningsfull information och kunskap delas och ett aktivt engagemang tillsammans i intellektuella och/eller fysiska aktiviteter förutsätts. Det behövs mer kunskap om hur patienter upplever och förstår innebörden i delaktighet för att kunna möta deras förväntningar och krav, säger Inga Larsson. Det finns inte heller många vetenskapliga studier om vad som hindrar patientdelaktighet, konstaterar hon i sin avhandling. De studier som ändå finns visar att det som patienterna anser hindrar patientdelaktighet är bland annat att de inte förstår vårdstrukturen, varför en viss behandling sätts in och inte heller signaler från sin kropp, att de inte har kontroll över vare sig sin sjukdom eller behandlingen, att de har flera olika vårdgivare och lite eller inget samarbete med vårdgivare och att de inte respekteras. Sjuksköterskan å sin sida tycker att sådant som hindrar patientmedverkan kan vara att patienten inte accepterar en behandling och att sjuksköterskan i vissa fall tar beslut åt patienten som är grundat på professionell kunskap och expertis. Hinder i interaktionen mellan sjuksköterska och patient är exempelvis en dålig relation där sjuksköterskan är snäsig eller arrogant och objektifierar patienten. Det kan också handla om tidsbrist, otillräcklig information och hög personalomsättning. Av Inga Larssons avhandling Patient och medaktör Studier av patientdelaktighet och hur sådan stimuleras och hindras från Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet framgår att hälso- och sjukvården behöver arbeta med och vidareutveckla patienters medverkan i egen vård. Att utvidga och fördjupa kunskapen om hur delaktighet stimuleras eller förhindras kan ge en ökad förståelse och bidra till att sjuksköterskors professionella stöd utgår från 14

4 patienters egna upplevelser. Den erfarenhet och kunskap medicinsk som patienterna tillför kan öka den samlade kompetensen för alla yrkesgrupper inom vården, säger hon. Patienterna behöver uppmuntras och stödjas till en ökad egen kontroll av kunniga och engagerade sjuksköterskor. Samspel patient och sjuksköterska Hon har forskat om samspelet mellan patient och sjuksköterska inom sluten somatisk vård. 26 patienter deltar i hennes delstudier om deras syn på vad patientdelaktighet innebär och vad de anser hindrar deras delaktighet i omvårdnaden. En delstudie tydliggör 31 legitimerade sjuksköterskors förståelse av patientdelaktighet i omvårdnaden genom hur de tolkar och förverkligar begreppet patientdelaktighet. I den fjärde delstudien identifieras beteenden hos sjuksköterskor som påverkar patienternas medverkan i sin vård, grundat på intervjuer av 17 patienter med erfarenheter från somatisk vård. Vad kan då stärka patientens delaktighet i sin egen vård? De patienter som deltar i forskningen vill känna att de förstår relevant information om sin situation och om händelseförloppet, de vill känna att det är en tillmötesgående atmosfär och att de får respons från sjuksköterskan, de vill uppleva att det finns ett samförstånd mellan dem och sjuksköterskan samt att deras rättigheter att delta i sin egen vård säkras. För att patienterna ska kunna delta i sin vård krävs att deras kunskaper fördjupas, så att det blir möjligt för dem att förstå målen för den medicinska behandlingen och omvårdnaden och hur de kan uppnås. Det förutsätter att sjuksköterskan tänker på detta. Patienterna behöver uppmuntras och stödjas till en ökad egen kontroll av kunniga och engagerade sjuksköterskor, säger Inga Larsson. Av patienternas beskrivningar framgår att det av och till uppstår situationer där frågan om delaktighet ställs på sin spets. Ibland har patienterna en positiv upplevelse av att känna sig delaktig i sin vård. Exempel på en sådan situation är under omvårdnadsronden när sjuksköterskan visar en genuin närvaro och frågar efter patientens erfarenheter och synpunkter. Eller när sjuksköterskan tillhandahåller meningsfull och tillräcklig information. Ytterligare ett exempel är när sjuksköterskan överlåter läkemedelsdoseringen så att patienten själv kan bestämma när han eller hon vill ha exempelvis smärtlindring. Andra gånger mynnar det ut i en negativ upplevelse hos patienterna av att inte vara delaktiga. Det kan vara vid en vårdrond när sjuksköterskan vare sig har förberett patienten inför ronden eller stödjer patienten genom att bidra med och framföra sina synpunkter. Men också vid omvårdnadsronden när sjuksköterskan distanserar sig, är tyst och inte ger det stöd som patienten vill ha. Patienterna framhåller att det är bättre att få uppbackning direkt än att sjuksköterskan ställer till rätta efteråt. En annan situation som hindrar patienten från att bli delaktig är till exempel när patienten upplever sig vara ignorerad och utan inflytande därför att sjuksköterskan själv vill ha kontroll. Att sjuksköterskan ibland intar en förmyndaraktig roll och tar över tyder på att sjuksköterskan ser sig som expert och inte tillskriver patienterna vare sig tillräckliga kunskaper eller förmåga att veta vad som är bäst för dem. En konstruktiv och jämbördig dialog öppnar dörren på vid gavel till delaktighet, säger Inga Larsson. Omedveten personal Hennes avhandling tydliggör att hälso- och sjukvården behöver arbeta med och vidareutveckla patientens medverkan i sin egen vård. För att kunna göra det behöver sjuksköterskor men också ledare på alla nivåer bli medvetna om de rättigheter och förväntningar som patienterna har. En annan slutsats är att gamla strukturer och attityder hos vårdpersonalen som lever kvar behöver ifrågasättas och undanröjas för att förbättra patienternas inflytande över sin vård. För att realisera patientdelaktighet av god kvalitet kan ansvaret inte bara vältras över på sjuksköterskan. Det är också en organisatorisk fråga och därmed ledningens ansvar, säger Inga Larsson. h Inga Larsson är leg sjuksköterska, fil dr och lektor vid Högskolan Väst i Trollhättan. Avhandlingens namn: Patient och medaktör Studier av patientdelaktighet och hur sådan stimuleras och hindras, 2008, Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Kontakt: 15

5 De tog makten över sin hälsa När Marie Titus och Per Åke Zillén blev allvarligt sjuka ville de själva ha den yttersta kontrollen över behandlingen. Han vägrade acceptera sjukvårdens framtidsscenario med dialys och gick sin egen väg. Hon tillät inte vårdpersonalen att tala över hennes huvud. Text LILLEMOR LAGERDAHL Illustration CHRISTINA ANDERSSON Det är en sommardag med klarblå himmel för snart sex år sedan. Marie Titus är 34 år, bor i småländska Eksjö, är gift och tvåbarnsmor. Hon studerar till lärare och har sommarlov, är brunbränd och känner sig fräsch och stark. Mitt i livet. Om en vecka ska hon börja plugga igen på lärarhögskolan i Jönköping. Men det blir inte så. Samma dag får hon cancerbeskedet. Hon har drabbats av lymfom. Det var fasansfullt. Jag kände mig hjälplös och utsatt, och arg. Medan läkaren pratade på och förklarade fick chocken mig att börja fantisera om att jag skulle åka hem och låtsas som om ingenting hade hänt, säger Marie Titus. Det kanske går över, tänkte hon den där dagen i slutet av augusti. Men det gjorde det inte och frågorna surrade i huvudet. Vad händer nu? Vad innebär en stor operation? Vilken betydelse har låga trombocyter? Hur fungerar en port-a-cath? Efter operationen cellgiftbehandlades hon var tredje vecka i Jönköping. Under ett år var Marie Titus mycket sjuk. Hon hade svårt för att äta och kunde inte klara sig själv. Personalen på avdelningen blev hennes trygghet. Torkade tårarna De tog sig tid att prata med mig, klappa mig på kinden och torka mina tårar när hopplösheten kändes för stor. Men det kändes förödmjukande att inte orka ta hand om sina egna spyor utan låta andra torka upp efter mig. Hon ville veta och förstå vad som pågick och tillät inte att vårdpersonalen talade över huvudet på henne. Hon ville ha information om allt; varför hon måste ta en viss medicin, om upptrappning och nertrappning, byte av tabletter och sprutor och om en behandling verkligen var nödvändig. Hon frågade om igen, tills hon förstod. Inför varje läkarbesök var frågelappen fullskriven. Jag kunde inte vara någon som var tyst och accepterade allt. Och sakta växte det fram en känsla inom mig att det här ska jag klara, jag ska överleva. Då måste jag äta och ta medicinen och göra en massa andra saker som jag egentligen inte alls ville. Men jag skulle hålla i rodret. Det är mitt liv och min kropp och jag bestämmer över min kropp. Det kan ingen annan göra. Jag kände mig aldrig som en besvärlig patient. Det var mer som ett samarbete mellan mig och vårdpersonalen. Vid ett tillfälle nekade hon att ta emot näringslösning. Det gör väldigt ont och tar lång tid, så jag hade gjort en överenskommelse med en sjuksköterska att slippa näringslösningen om jag åt och drack lite till middagen. Men det blev ett herrans liv och läkaren kom och sa att jag måste inrätta mig efter det som gäller. Jag berättade vad jag och sjuksköterskan hade kommit överens om och hon fick lov att komma och bekräfta det. En annan gång kom Marie Titus in akut till sjukhuset en natt med en infektion i kroppen. Läkaren bestämmer att hon ska läggas in, ett beslut som hon ifrågasätter därför att hon tidigare har kommit in flera gånger med hög sänka och då endast fått medicin. Men denna gång ger hon med sig. När hon mitt i natten ska upp ur sängen för lungröntgen blir hon orolig. Det hade ingen sagt. Jag var rädd att jag hade fått metastaser i lungorna. Jag fick personalen att väcka läkaren för att ta reda på varför jag skulle lungröntgas. Om jag med en gång hade fått veta att det var för att se om jag hade lunginflammation, hade jag inte behövt ligga där och oroa mig för metastaser. I dag är Marie Titus friskförklarad. Starka känslor av djup förtvivlan, förtärande rädsla och uppgivenhet präglade hennes sjukdomstid, men också envishet, viljekraft, glädje, beslutsamheten att vara med i sin egen vård och få säga sitt och en djup tacksamhet över den vård som hon fick. Han gick sin egen väg Per Åke Zillén ser läkaren som sin medicinske rådgivare eller konsult, den som analyserar provresultat och ger precis den medicinering som behövs. Patienten är, menar han, verkställande direktör för sin kropp. Det är min kropp och den har jag hand om 24 timmar om dygnet, varenda dag. Då måste jag också ta makten över min hälsa och mitt liv. För sju år sedan fick han beskedet att han hade cancer på sin ena njure och starkt reducerad funktion på den andra. 16

6 Mitt trauma var att plötsligt en dag gå från att vara frisk till att vara allvarligt sjuk, vilket vände upp och ner på min självbild. På sjukhuset kallade de mig för en predialyspatient och att min njursvikt var terminal. För mig betydde det att allt hopp var ute. Jag har svårt att tänka mig att någon tandläkare skulle kalla en patient med dåliga tänder för en preprotespatient, säger Per Åke Zillén, som har arbetat som tandläkare. Den cancerangripna njuren opererades bort. Den andra njuren hade tio procents funktion och Per Åke Zillén skulle, enligt läkarna, inte överleva länge utan dialys. Men han accepterade inte hälso- och sjukvårdens framtidsscenario. Dialys är ett bra sätt att hålla mig vid liv, men jag skulle ha hamnat i en berg-och-dalbana som är jobbig för kroppen att klara av. Hoppet föds Han ville inte börja i dialys. Istället började han söka efter information om njursvikt. Han fick stort stöd av sin läkare och sjuksköterskor, han läste böcker och vetenskapliga artiklar i ämnet och letade på internet. Efter ett tag såg han ett mönster. Det var mycket som han kunde göra själv. Han minskade drastiskt på proteinrik kost och ökade energiintaget och kunde konstatera att det hjälpte mot illamåendet med kräkningar och diarréer. Ofta får den som har en dålig njurfunktion högt blodtryck, vilket inte alltid kan avhjälpas med mediciner. Han fick veta att 8 17

7 I dag är Marie Titus friskförklarad. Starka känslor av djup förtvivlan, förtärande rädsla och uppgivenhet präglade hennes sjukdomstid, men också envishet, viljekraft, glädje, beslutsamheten att vara med i sin egen vård och få säga sitt. Min hund Bibi är min personliga tränare och ger mig motivation att träna, säger Per Åke Zillén. 8 det höga blodtrycket kunde sänkas när man slutar röka, går ner i vikt, motionerar regelbundet, inte dricker för mycket alkohol, använder mindre salt med mera. Det är sådant som bara jag kan göra. Det tröstade mig och fick mig att ta initiativ till att själv försöka göra så mycket jag kunde för att överleva med den dåliga njurfunktion som jag hade. Utan dialys. Att klara sig med bara tio procent njurfunktion var ingen självklarhet. Läkare och annan vårdpersonal var inställd på att jag skulle bli tvungen att börja i dialys inom kort för att överleva. De trodde inte att det skulle vara möjligt för mig att lyckas, men lät mig hållas och följde sedan utvecklingen. Per Åke Zilléns strategi var att försöka stoppa sjukdomsförloppet och behålla sina tio procents njurfunktion i fem år. Efter det skulle han, förutsatt att läkarna inte hittade några dottertumörer, bli friskförklarad från cancersjukdomen och kunna njurtransplanteras. Sjukdomsförloppet avstannade. Jag lyckades hålla mig vid liv i sex år utan dialys och med hjälp av doktorn och all annan vårdpersonal och mycket envishet. Ny njure I januari i år transplanterades han och fick en ny njure. Om jag skulle ha gjort som de sa och börjat i dialys och om jag skulle ha varit en genomsnittspatient, så skulle jag ha varit död i dag. För genomsnittlig överlevnad i dialys är fem år. Nu för tiden ägnar sig Per Åke Zillén åt att berätta om förebyggande och bromsande njursviktsbehandling. Tillsammans med nefrologisjuksköterskan Kerstin Bergström har han skrivit en handbok för njurpatienter om att förebygga och leva med njursvikt. Han föreläser också i ämnet, nyligen på en konferens om self-management för njurläkare och njurpersonal i Holland. Njurläkare arbetar framför allt med dialys eller transplantationer, det är deras specialiteter. Vad jag försöker göra är att ge njurvården ett annorlunda perspektiv. Både läkare inom primärvården och njurläkarna borde komma in mycket tidigare med förebyggande och bromsande behandlingar. Vad säger då njurläkarna om detta? Jag får olika reaktioner. En del tycker att jag är en ögonöppnare. Andra har blivit arga. När jag tar makten över mitt liv och min hälsa tar jag ju på sätt och vis lite makt från doktorn också. h Marie Titus och Per Åke Zillén var med på Lust&Kunskap i Örebro i början av oktober och berättade om sina patienterfarenheter. Kontaktadress till Per Åke är 18

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM Nationell konferens för sjuksköterskor i äldrevård och geriatrik. Ett samarbete mellan Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och tidningen Äldreomsorg/Gothia Fortbildning. SJUKSKÖTERSKAN GÖR

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård SVENSKA Bilaga 1 KOMMUNFÖRBUNDET 2003-06-30 Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård 1 En kommun skall betala ersättning till ett landsting för kostnader för hälsooch

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola 6 Definitioner Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person kan utföra själv.

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Implementering av fysisk aktivitet på recept hösten 2006 Uppföljning av ordination?

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM. av Joy Slatford

VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM. av Joy Slatford VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM av Joy Slatford VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM av Joy Slatford 2 Alla blir sjuka någon gång. I skolan var Lotta förkyld förra veckan. Adam bröt benet i somras. 3

Läs mer

Patientinflytande vackra ord eller verklighet?

Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Etiska rådets konferens om prioritering

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Lättläst Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra www.sll.se 1 2 Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Personcentrerad vård 2015

Personcentrerad vård 2015 Framtidens vårdmodell: Personcentrerad vård 2015 kunskap utveckling inspiration Lär dig mer om planering, dokumentering, strukturerat arbetssätt och utvärdering av personcentrerad vård Öka förståelsen

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Hur skapas bra säkerhet i vård och omsorg?

Hur skapas bra säkerhet i vård och omsorg? Hur skapas bra säkerhet i vård och omsorg? Marianne Törner Säkerhet, organisation och ledarskap, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Professor, Human Factors, inriktning

Läs mer

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från

Läs mer

NÅGON man tycker mycket om HAR DÖTT

NÅGON man tycker mycket om HAR DÖTT NÅGON man tycker mycket om HAR DÖTT Alla blir vi ledsna när någon som vi tycker om har dött. Det är svårt att förstå vad döden innebär. Vi människor visar vår sorg på många olika sätt, och inget sätt är

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer