BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN. Digital agenda för Barn och utbildning

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Digital agenda för Barn och utbildning 1

2 Digital agenda för Barn och utbildning Vision Under ledorden Tillsammans i en lärmiljö som utmärks av engagemang, kreativitet och variation är digital kompetens en självklar och integrerad del i barnets och elevens utveckling och lärande, i personalens dagliga arbete och verksamheternas pedagogiska utvecklingsprocess. En digital agenda för Barn och utbildning Inom Barn och utbildning strävar vi efter att ta tillvara de digitala verktygens möjligheter och erbjuda en stimulerande, digital lärmiljö för barn och elever och en attraktiv arbetsplats för personalen med tidsenliga, digitala verktyg för undervisning, kommunikation och administration. Den digitala agendan bygger på mål och insatser inom fyra fokusområden kopplade till Vaxholms stads Mål 1 Kvaliteten ska utvecklas och förbättras ( ). Fokusområden 2

3 Målgrupper All personal inom de kommunala förskolorna, grundskolorna och fritidshemmen samt utbildningsförvaltningen. Undervisning, pedagogik och didaktik Mål Undervisande personal använder sina digitala kunskaper och färdigheter i undervisningen så att barnens och elevernas lärande främjas. Personalen uppmuntrar och stödjer barnens och elevernas lärande med digitala verktyg. All personal vidareutvecklar kontinuerligt sin digitala kompetens, medie- och informationskunnighet. Information, kommunikation och administration Mål Personalen använder befintliga system för dokumentation och kommunikation. Personalen delar information och erfarenheter via en gemensam digital plattform. Alla hemsidor är aktuella och informativa. Personalen kompetensutvecklas kontinuerligt för effektiv användning av befintliga administrativa och kommunikativa system. Infrastruktur, hårdvara och mjukvara Mål Alla enheter har digital teknik och en infrastruktur som är välfungerande och lättillgänglig. Förskolorna och skolorna är utrustade med de digitala verktyg som krävs för arbete i enlighet med läroplanerna. 3

4 All personal och alla barn och elever disponerar en tidsenlig dator eller motsvarande enhet för dagligt arbete och lärande. IT-enheten tillhandahåller hårdvara och mjukvara utifrån beställning. infrastruktur som krävs för undervisning med datorer och andra digitala enheter uppkopplade till Internet. support Lokal IT- support genom IT-stödjare finns på alla enheter. Styrning, ledning och stöd Mål Utvärdering och revidering av insatserna i handlingsplanen för digital agenda genomförs årligen och redovisas till Barn och utbildningsnämnden. Varje enhet har en lokal handlingsplan utifrån den digitala agendan. Cheferna vidareutvecklar sin digitala kompetens, medie- och informationskunnighet och leder sin personal enligt den digitala agendan. En pedagogisk utvecklingsledare arbetar på förvaltningschefens uppdrag och driver den digitala agendan i samråd med enhetscheferna. Ett aktivt centralt IKT- råd finns för samverkan kring den digitala agendan. 4

5 Handlingsplan Digital agenda Handlingsplanen för den digitala agendan bygger på mål och insatser inom fyra fokusområden kopplade till Vaxholms stads Mål 1: Kvaliteten ska utvecklas och förbättras ( ). Fokusområden Undervisning, pedagogik och didaktik Information, kommunikation och administration Infrastruktur, hårdvara och mjukvara Styrning, ledning och stöd Målgrupper All personal inom de kommunala förskolorna, grundskolorna och fritidshemmen samt utbildningsförvaltningen. Undervisning, pedagogik och didaktik Mål Undervisande personal använder sina digitala kunskaper och färdigheter i undervisningen så att barnens och elevernas lärande främjas. All personal uppmuntrar och stödjer barnens och elevernas lärande med digitala verktyg. All personal vidareutvecklar kontinuerligt sin digitala kompetens, medie- och informationskunnighet. Insatser Ta fram och genomföra kompetensutveckling för all personal med inriktning på digital kompetens, medie- och informationskunnighet. Ta fram och genomföra kompetensutveckling för undervisande lärare/pedagoger med förankring i Lpfö98 och Lgr11 om nya undervisningsmodeller för lärande med digitala verktyg. Förstärka det kollegiala lärandet och omvärldsspaning. 5

6 Information, kommunikation och administration Mål Personalen använder befintliga system för dokumentation och kommunikation. Personalen delar information och erfarenheter via en gemensam digital plattform. Alla hemsidor är aktuella och informativa. Personalen kompetensutvecklas kontinuerligt för effektiv användning av befintliga administrativa och kommunikativa system. Insatser All personal deltar aktivt vid implementeringen av nytt intranät och extern hemsida. Fortsatt kompetensutveckling för användning av befintliga system för information, kommunikation och administration. Berörd personal deltar i kompetensutveckling i samband med byte till kommungemensamma Windows 7 och Office 2013 samt i den fortsatta implementeringen av Unikum. Infrastruktur, hårdvara och mjukvara Mål Alla enheter har digital teknik och en infrastruktur som är välfungerande och lättillgänglig. Förskolorna och skolorna är utrustade med de digitala verktyg som krävs för arbete i enlighet med läroplanerna. All personal och alla barn/elever disponerar en tidsenlig dator eller motsvarande enhet för dagligt arbete och lärande. IT-enheten tillhandahåller hårdvara och mjukvara utifrån beställning. 6

7 infrastruktur som krävs för undervisning med datorer eller digitala enheter uppkopplade till Internet. support Lokal IT- support genom IT-stödjare finns på alla enheter. Insatser Utbyggnad av trådlösa nätverk och accesspunkter så att barn/elever och personal kan koppla upp sig och ha tillgång till Internet samtidigt. Utökad tillgång till tidsenlig dator eller motsvarande digital enhet för personalen. Framtagande av en plan för hur alla barn/elever på sikt ska ha tillgång till en dator eller motsvarande digital enhet för sitt lärande. Varje enhet tillsätter resurser för lokalt IT- stöd med uppdrag att ge teknisk support och IT- pedagogisk utveckling på enheten. Styrning, ledning och stöd Mål Utvärdering och revidering av insatserna i handlingsplanen för digital agenda genomförs årligen och redovisas till Barn och utbildningsnämnden. Varje enhet har en lokal handlingsplan utifrån den digitala agendan. Cheferna vidareutvecklar sin digitala kompetens, medie- och informationskunnighet och leder sin personal enligt den digitala agendan. En pedagogisk utvecklingsledare arbetar på förvaltningschefens uppdrag och driver den digitala agendan i samråd med enhetscheferna. Ett aktivt centralt IKT- råd finns för samverkan kring den digitala agendan. Insatser Ta fram en utvärderingsmodell som ger underlag för årlig revidering av insatserna i handlingsplanen för den digitala agendan. 7

8 Varje enhet tar fram en lokal handlingsplan med SMARTA mål (Specifikt, Mätbart, Attraktivt, Realistiskt, Tidsbestämt, Accepterat) som en del av sin verksamhetsplan utifrån den digitala agendan. Ta fram och genomföra en utbildning för chefer och nyckelpersoner med inriktning på ledarskap i enlighet med Vaxholms digitala agenda. Inrätta en tjänst som pedagogisk utvecklingsledare med ett tydligt uppdrag gentemot nämnd/förvaltning och förskolor/skolor. Bärande i uppdraget ska vara pedagogiskt utvecklingsarbete utifrån digital agenda, vision och handlingsplan. Ett centralt IKT- råd med nyckelpersoner från enheterna, förvaltningens stab och ledning samt IT- och serviceenheten bildas för samordning av insatser. Varje enhet avsätter personella resurser för att driva det pedagogiska utvecklingsarbetet utifrån den digitala agendan och den lokala handlingsplanen. 8

9 Omvärldsperspektiv Internationellt perspektiv Digital agenda för Europa EU- kommissionen presenterade år 2010 en övergripande strategi för tillväxt under åren under namnet "Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla". Där beskrivs planerna att lägga fram sju huvudinitiativ som konkretiserar kommissionens planer. Det första initiativet som presenteras är En Digital agenda för Europa. En digital agenda för Europa har en mycket betydande roll för att öka tillväxten i EU och bidra till en väl fungerande inre marknad. Meddelandet innehåller förslag till åtgärder grupperade i sju olika områden: En pulserande digital inre marknad Interoperabilitet och standardisering Tillit och säkerhet Snabb och ultrasnabb internettillgång Forskning och innovation Främjande av digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration Vinster för EU-samhället som möjliggörs av IT Digital kompetens är en av EUs nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. Definition Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKTfärdigheter dvs användningen av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. Jan Figél, ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för utbildning, kultur och ungdom: Jag är övertygad om att den europeiska referensramen för nyckelkompetenser för livslångt lärande kommer att bli ett användbart verktyg för de politiska beslutsfattarna, för de många olika utbildningsinstitutionerna och tillhandahållarna av fortbildning samt för eleverna, så att livslångt lärande blir verklighet för alla. Möjligheterna att skaffa sig tillgång till information och tjänster förändras hela tiden. Vi behöver ny kompetens för att behärska hela den nya digitala världen, inte bara genom att tillägna oss tekniska färdigheter, utan också genom djupare förståelse av de möjligheter, utmaningar och etiska frågor som den nya tekniken ger upphov till. UNESCO I artikel 19 av FN:s Allmänna förklaring om Mänskliga Rättigheter slås det fast att Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa 9

10 åsikter och att söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser. Medie- och informationskunnighet (MIK) rustar medborgarna med de kompetenser som behövs för att söka och till fullo använda denna grundläggande mänskliga rättighet. Nationellt perspektiv Digital agenda för Sverige IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Den 6 oktober 2011 presenterade näringsdepartementet IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Agendan är en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser ska utnyttjas bättre. Den digitala agendan är ett komplement till pågående insatser. Den samordnar åtgärder på IT- området inom exempelvis säkerhet, infrastruktur, kompetensförsörjning, tillit, tillgänglighet, användbarhet, standarder, entreprenörskap och innovation. 10

11 Elever ska och lärare bör ha tillgång till moderna lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Varje elev ska efter genomgången grundskola kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. I sitt tal vid seminariet IT i skola och utbildning på nordiska skolledarkongressen i Göteborg 29 mars 2012 uttryckte IT- och energiminister Anna Karin Hatt sig så här: Den viktiga frågan som vi bör ställa oss är: Är vår skola förberedd på att möta de barn som nu växer upp som digitala infödingar? Är vi beredda att möta dem som tycker att det är mer naturligt att skriva sitt namn på en surfplatta än på ett anteckningsblock? eller på dem som förväntar sig att läraren ska publicera alla datum för kommande prov i en kalender på nätet, så att de automatiskt kan få dem synkade med mobilens kalender? Utvecklingen på IT-området och den digitalisering som sker i samhället spelar stor roll för skolornas möjligheter att fullfölja sitt uppdrag. Och jag är gärna väldigt tydlig med hur jag ser på det: skolorna måste vara en del av informationssamhället. Vi måste ha en skola som följer med i sin tid. Ett område där det är alldeles uppenbart att IT skulle kunna göra oändlig skillnad är i effektiviseringen av skolans arbete. Och ska vi lyckas med det då duger det faktiskt inte att det finns skolor där lärare måste dela dator med flera andra. Vilken annan kunskapsarbetare, och hur många här inne, skulle acceptera att göra det? Det borde vara en självklarhet att alla lärare ska ha tillgång till en egen dator så att större delen av deras administrativa arbete kan skötas elektroniskt. Den pedagogiska aspekten har en helt annan karaktär. IT är ett verktyg, bland många, och precis som alla andra verktyg är det oslagbart i många situationer men hopplöst fel i andra. Vi vet att en del skolor - ganska många som det verkar - använder datorer, interaktiva skrivtavlor och andra itbaserade hjälpmedel i undervisningen - med mycket goda resultat. Andra gör det inte. Om våra skolor i praktiken ska kunna svara upp mot de nya kraven, och mot det faktum att den nya Skollagen ger alla elever rätt att få använda "böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning" så måste det finnas datorer i våra skolor. Ska våra företag kunna få tillgång till tillräckligt mycket kompetent arbetskraft i framtiden, ska våra barn kunna bli väl förberedda för den allt mer globaliserade arbetsmarknaden, då måste vi ha en skola som är anpassad efter de nya förutsättningar som tekniken ger. Det behövs kontinuerlig kompetensutveckling för pedagogerna i skolan. PIM räcker inte, det är bara basen som alla måste stå på, det behövs specialiserad ämnesinriktad utbildning i användandet av den digitala tekniken Det behövs en infrastruktur för att dela, köpa och konsumera digitala lärresurser. Detta finns i flera andra länder och är speciellt viktigt för oss i Sverige som är en liten marknad. Jämför med andra yrken, det är klart att man inte använder samma program och system för sina processer som för fem, eller till och med tre år sedan. Det behövs en ny organisation av lärandet som bygger på 2000-talets förutsättningar. Dagens skola växte fram ur industrialismens behov och världsbild. Idag lever vi online och skolan skulle kunna vara något helt annorlunda om vi tog tillvara det globala samhällets möjligheter. I läroplan för förskolan, Lpfö98, står följande: Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att 11

12 forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. I läroplan för förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet, Lgr11, står följande: Att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 12

13 Lokalt perspektiv Nuläge - Satsningar - Behov ( ) Undervisning, pedagogik och didaktik Nuläge - Satsningar - Behov ( ) Kompetenssatsning PIM En omfattande satsning för att stärka personalens digitala kompetens har varit PIM- projektet (PIM= Praktisk IT- och Mediekompetens) som startade höstterminen 2011 och avslutades i juni Alla förskolor och skolor i kommunen, kommunala såväl som fristående, erbjöds att delta. Resultatet blev utmärkt. 96 procent av all personal inom egenregin examinerades. Utvärdering visar tre områden där deltagarnas intresse för Informations- och KommunikationsTeknologi (IKT) har ökat och lärares egen användning av IKT i det direkta arbetet har blivit mer frekvent och mer avancerat. IKT har börjat användas mer i elevarbete och dokumentation och kommunikationen med föräldrarna intar nyare former. PIM- projektet har skapat goda förutsättningar för att driva utvecklingsarbetet inom IKT vidare. Deltagarnas PIMexaminationsuppgifter (drygt 500 stycken) finns nu samlade som en kunskapsbank på kommunens intranät, tillgängliga för alla kommunanställda deltagare. Detta är starten för en plats där kollegor aktivt kan dela med sig av sina idéer och ge varandra inspiration i arbetet. Lärplatteprojekt De kommunala förskolorna i Vaxholms stad har valt att använda lärplattor för att introducera den digitala tekniken till barnen. I samarbete med förskolor i Upplands Bro kommun och forskare vid Stockholms Universitet deltar förskolorna i ett forskningsprojekt vars syfte är att undersöka hur barns lärande påverkas genom arbetet med lärplattan. Observationer på förskolorna, litteraturstudier, enkätfrågor, dokumentationsuppgifter och fokusintervjuer är de metoder man använder för att också skapa lärande tillfällen för pedagogerna. Projektet kommer att pågå under hela 2013 med eventuell förlängning. Skoldatateket Skoldatateket är en IKT- satsning för barn i behov av särskilt stöd med fokus på läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, koncentrationssvårigheter, ADHD samt matematiksvårigheter. Enheten för stöd och utveckling (ESU) har drivit Skoldatateket sedan Verksamheten är kommunövergripande och servar kommunens skolor och förskolor med information och utbildning om olika lärverktyg, kompenserande programvaror och träningsprogram. Ambassadörsprogrammet är en del av verksamheten som vänder sig till elever med dyslexi, läsoch skrivsvårigheter och syftar till att utbilda elever och lärare i hur de kan använda dator, skanner och olika programvaror såsom talsyntes och rättstavningsprogram. Målet är en ökad 13

14 användning av IKT- verktyg som ger eleverna möjligheter att delta i skolans undervisning på samma villkor som andra elever och bidrar till att eleverna får ökat självförtroende i sitt lärande. Skriva sig till läsning Hösten 2011 startade lärare på Söderfjärdsskolan projektet Att skriva sig till läsning. Det var eleverna i årskurs 1 som fick möjlighet att använda datorn i sin läs- och skrivutveckling. Projektet har sin pedagogiska förankring i den metod som ursprungligen utvecklades i Norge i början på 2000-talet och som nu vidareutvecklats och fått en stor spridning i Sverige. Resultaten av projektet har av lärarna uppfattats som så goda att man fortsätter arbetet och inkluderar påföljande årskurs ettor under läsåren 2012 och Man ser en utveckling gällande texternas längd och bearbetade innehåll såsom stavning och meningsbyggnad mm. Framförallt leder elevernas fantasi och inbyggda berättarglädje till ökad skriftlig kommunikation med hjälp av IKT- verktyg. Information, kommunikation och administration Nuläge - Satsningar - Behov ( ) Information Ny webbplats och nytt intranät för Vaxholms stad Under 2013 startade en kommunövergripande satsning för att bygga upp en ny extern webb och ett nytt intranät. Webben kommer att ha en modern och tillgänglighetsanpassad design anpassad till en ny gemensam grafisk profil. Både extern webb och intranät kommer även att vara responsiva, det vill säga att de automatiskt anpassar sig till användarens tekniska enhet, mobil, pekplatta eller datorskärm. Webbplatserna, både den kommunövergripande, förvaltningsövergripande och enheternas egna är tillsammans med Unikum en av de viktigaste kommunikationskanalerna med bl a vårdnadshavarna. För att webbplatserna ska fylla sin funktion och ge ett gott intryck av verksamheten krävs att de är uppdaterade på ett intressant och användaranpassat sätt. Flera enheter inom Barn och utbildning använder det befintliga intranätet men en mycket stor del av den interna kommunikationen sker idag via möten och mail. Målet är att det nya intranätet ska vara navet i kommunens interna kommunikation. Det kommer att innebära ett stort arbete att skapa en intern kommunikationskultur där man också hämtar och delar med sig av information. På Vaxholms stads intranät är målet att medarbetarna ska känna sig trygga med att de kan finna den information de behöver i sitt jobb. På varje enhet ska det finnas lokala redaktörer som har avsatt tid för att arbeta med innehåll på både extern webb och intranät. Redaktörerna kommer att erbjudas möjlighet att delta i utbildningar som kommunikationsfunktionen kontinuerligt kommer att erbjuda. 14

15 Kommunikation Unikum Efter ett pilotprojekt vårterminen 2012 beslöt egenregins förskolor och skolor att använda det digitala verktyget Unikum. Unikum ger möjlighet för eleven, lärarna och vårdnadshavarna att kommunicera kring elevens lärande och är ett stöd för att ge eleverna individuella utvecklingsplaner och tydliga omdömen. I förskolan ger verktyget stöd för den pedagogiska dokumentationen. Unikum har också medfört att läroplanerna för förskolan och grundskolan har blivit mer tillgängliga i vardagsarbetet. Verktyget har implementerats i grundskolorna under läsåret och efter att pedagogerna utbildats har elever och vårdnadshavare successivt kopplats på. Även förskolorna har nu startat implementeringsfasen. Arbetet med att fullt nyttja möjligheterna i Unikum fortsätter under Administration Under de senaste åren har ett antal nya administrativa system och programvaror tagits i bruk. För närvarande pågår förberedelser för upphandling av ett nytt verksamhetssystem. Implementering av det nya systemet planeras till läsåret 2014/15 och påverkar utbildningsförvaltningen liksom enheterna. För en effektiv och kvalitetssäker administration, ökar behovet av digitala stödsystem kontinuerligt. Kompetensinsatser för dem som ska använda systemen måste genomföras för att garantera att systemen används på rätt sätt. Tid för kontinuerlig kommunikation med systemleverantörerna och resurser/tid för upphandling av nya system när avtalen går ut måste avsättas. Varje system kräver tydlighet vad gäller systemägare och systemförvaltare. Infrastruktur, hårdvara och mjukvara Nuläge - Satsningar - Behov ( ) Internet och trådlösa nätverk På samtliga grundskolor finns trådlösa nätverk med accesspunkter som stödjer att ca 20 digitala enheter (datorer, plattor och telefoner) per accesspunkt är uppkopplade samtidigt. Mätning på samtliga skolor har gjorts för att kunna hantera de antal digitala enheter som i dagsläget kan vara uppkopplade samtidigt inom respektive verksamhet. Antalet accesspunkter per skola har utökats under året för att kunna möta upp behoven som framkommit av mätprotokollen. På samtliga förskolor finns trådlösa nätverk med accesspunkter som stödjer att ca 20 digitala enheter per accesspunkt är uppkopplade samtidigt. För närvarande pågår ett projekt för att kunna hantera BYOD (Bring Your Own Device) som beräknas vara infört innan årsskiftet 2013/2014. Hårdvara En satsning på att utrusta den fysiska lärmiljön på egenregins förskolor och grundskolor har genomförts under Idag är alla klassrum i grundskolorna och vissa lokaler på 15

16 förskolorna utrustade med interaktiva projektorer och alla undervisande lärare disponerar en egen digital enhet (en bärbar PC-dator). Sedan tidigare har några av skolorna satsat på inköp av interaktiva skrivtavlor. Det finns behov av fortbildning i att hantera de interaktiva skrivtavlornas och projektorernas funktioner och program för att öka användandet. Alla kommunens förskolor är utrustade med projektor och varje avdelning på respektive förskola har tillgång till en pekplatta. Under de senaste åren har ett stort antal datorer och pekplattor köpts in av enheterna. I första hand har verktyg till personalen prioriterats men även klassuppsättningar av datorer till eleverna har köpts in av de enheter som haft ekonomiska möjligheter. Många barn är redan från mycket unga år, genom hemmet, vana att använda digitala verktyg men detta gäller inte alla barn. Detta kan leda till en digital klyfta som skolan behöver kompensera för. Om barn och elever ska kunna få stöd i sitt lärande genom digitala verktyg måste de självklart få tillgång till dessa även i förskolan och skolan. En plan för satsning på lärverktyg för barnen/eleverna måste tas fram snarast. Mjukvara Under 2012 gjordes en inventering av vilka programvaror som används på skolorna. Riktlinjer togs fram för beslut kring inköp/upphandling av licenser/programvara samt digitala verktyg. Inventeringen bör följas upp med beslut vilka som bör avslutas respektive behållas. Det finns behov av kompetensutveckling i hantering av aktuella programvaror. En utredning pågår om Barn och utbildning skulle vara betjänt av en digital utbildningsportal för att dela digitala lärresurser och för digital samverkan. Support Kommunen har en IT- helpdesk för supportärenden dit kommunens personal kan vända sig. På varje enhet finns en lokal IT- stödjare som har till uppgift att stödja personalen i tekniska ärenden och samordna enhetens IT- frågor. IT- stödjarna ingår i ett nätverk tillsammans med representanter från IT- och serviceenheten. Under 2012 togs en arbetsbeskrivning fram för de lokala IT- stödjarna. Ledning, styrning och stöd Nuläge - Satsningar - Behov ( ) Utvecklingsarbete Utvecklingsarbetet för att stärka teknikanvändningen på enheterna och förvaltningen har de senaste åren genomförts i samverkan mellan utbildningsförvaltningens centrala ledning, ledningen på enheterna och IT- och serviceenheten. Inför olika utvecklingsprojekt har arbetsgrupper med deltagare från central förvaltning och från enheterna varit aktiva och drivit arbetet framåt. Det krävs fortsatt centrala initiativ och samordning men varje enhet behöver ha en egen lokal utvecklingsplan utifrån sina speciella behov och förutsättningar. Lokala initiativ bör 16

17 uppmuntras parallellt med ett förhållningssätt att dela med sig av sina erfarenheter. Det kollegiala lärandet ska ha en framskjuten plats. Ett fortsatt nära samarbete med IT- och serviceenheten och kommunens kommunikatör är viktigt. Ansvar för styrning och ledning Cheferna spelar en viktig roll för att driva utvecklingsarbetet på enheterna framåt. Det handlar om organisation, prioriteringar, planering av tid och resurser. Skolledningen måste kunna hantera komplexa frågor alltifrån anskaffning och användning av digitala verktyg till arbetssätt och etikfrågor. Teknikutvecklingen är ingen verksamhet vid sidan av allt annat utan ska stödja den övriga verksamheten och vara en del av det pågående skolutvecklingsarbetet. Alla ledare inom Barn och utbildning bör erbjudas kompetensutveckling för att leda förändringsprocesser, med utveckling av framtidens skola, med moderna verktyg och arbetssätt. Stöd och support I slutet av år 2010 gjordes på utbildningschefens uppdrag en undersökning/förstudie för att ta reda på läget avseende användandet av digital teknik inom Barn och utbildning. En projektgrupp med representanter från utbildningsförvaltningen, enheterna och IT- och serviceenheten tillsattes med syfte att samordnat driva utvecklingsarbetet framåt. En projektledare på deltid ledde gruppens arbete under 2011 och Under 2013 har det inte funnits någon projektgrupp då resurser för projektledare inte funnits under första halvåret. Från och med augusti 2013 finns en heltidstjänst som tills vidare är tillsatt på 25% för att driva utvecklingsarbete kring IKT. För att det fortsatta utvecklingsarbetet ska bli framgångsrikt och kostnadseffektivt behövs en permanent central utvecklingsledare på förvaltningen. Planen är att ta fram en kompetensprofil för rekrytering av utvecklingsledaren som ska arbeta på förvaltningschefens uppdrag med utgångspunkt i den digitala agendan. På varje enhet bör personella resurser avsättas för lokalt pedagogiskt IKT- stöd. Utvärdering Det digitala utvecklingsarbetet som har genomförts under har utvärderats kontinuerligt. Resultaten från utvärderingarna ligger till grund för de uppsatta målen och insatserna i den digitala agendan för Dessa utvärderingar finns tillgängliga på intranätet. Den tekniska utvecklingen och det digitala landskapet förändras oerhört snabbt och möjligheterna för lärande och kommunikation inom utbildningssektorn blir alltmer uppenbara. Många utmaningar följer i spåren. För att kunna styra åt rätt håll behöver kontinuerlig utvärdering av uppsatta mål genomföras. 17