Barns smak att välja sin läsning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barns smak att välja sin läsning"

Transkript

1 Barns smak att välja sin läsning Ett läsfrämjandeprojekt i Västerbottens län År 2 - slutrapport Av Eva Nordlinder Inledning Att läsa skönlitteratur har ett värde utöver den rena läsfärdigheten. Dels stimuleras intellektuella färdigheter, vilket avspeglas även i andra skolämnen (detta har visats t ex av Listiga Räven-projektet i Rinkeby, se Alleklev 2000), dels ökar empati och möjligheten att identifiera sig med andras villkor. Vid läsning framträder även berättelsen om jaget, och barnet får stöd i det identitetsskapande arbetet. Läsning av skönlitteratur understödjer också skolans demokratiska uppdrag och möjligheten till interkulturell förståelse. Läroplanens (Lpo 94) strävansmål att barnen bör tränas i att lyssna, diskutera, argumentera och självständigt formulera synpunkter är möjliga att förverkliga genom reflekterande litteraturläsning. Forskning stödjer också tanken att den reflekterande läsningen, som innefattar boksamtal, är central för att utveckla barns språkförmåga och läslust (Rosenblatt 2002, Chambers 2003, Eriksson 2002, Lindö 2005). Den internationella studien PIRLS 2001 och 2006 visar att Sverige ligger bra till vad gäller läsning och läsförmåga, men långt under samtliga internationella medelvärden när det gäller aktiviteter kring böcker och läsning i skolan för att utveckla läsförståelse och lässtrategier. En tredjedel av eleverna i skolår 4 uppger att de aldrig samtalar om vad de läst i skolan. Den visar också Sverige har en större klyfta mellan flickors och pojkars läsning än många syd- och mellaneuropeiska länder. I många läsfrämjandeprojekt ligger fokus på att skapa läslust hos barn och förmedlare. I syfte att komplettera bilden vänds i Barns smak perspektivet direkt mot eleverna, för att hitta kärnan i barnens egen läslust och egna värderingar. Kunskap om barns smak och litteraturintresse ger större möjlighet att möta varje barn på rätt nivå och med rätt text, och förstå vari den eventuellt bristande motivationen till skönlitterär läsning ligger. Kulturarv och bakgrund påverkar i hög grad våra val och möjligheter att ta till oss olika typer av litteratur. Är skolans litteraturarbete styrt av värderingar som vissa elever inte kan identifiera sig med? I förlängningen leder en reflekterande läsning, där barnets egna erfarenheter tas till vara, till en förbättrad läsutveckling. Även skrivutvecklingen gynnas genom ökad språklig medvetenhet. Barns egna val och läsupplevelser behöver ytterligare undersökas, det poängteras bl a i utredningen från Aktionsgruppen för barnkultur (2006) och i Kulturrådets översikt Om läsning (2004). Vad söker barn själva i sitt val av läsning, vad lockar respektive stöter bort unga läsare? Hur stor betydelse har omslagsbilden när barn förkastar eller fastnar för en bok? Incitamentet till detta projekt utgjordes av ett symposium med samma namn på Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet och en föreläsning om barns boksmak (Nordlinder 2004). Barns reaktioner på bokomslag har inte studerats i någon större omfattning. En mindre studie, som utgjort en del av inspirationen till projektet Barns smak, är Omslagstoppen som genomfördes i Stockholm och som finns dokumenterad i en tidskriftsartikel (Fransson 1995). 1

2 Syfte och mål Målet för år 2 av projektet Barns smak är dels att skapa en fungerande och bestående modell för samarbete skola/bibliotek, dels att öka det aktiva bokarbetet i skolan och därmed stärka elevernas språk och tänkande kring värderingar och litteratur. Bibliotekarierna får möjlighet att möta elever och lärare i klassrumssituationen, och dessa får i sin tur se bibliotekarien i en ny roll, vilket ger upphov till en fördjupad förståelse för respektive arbetsvillkor och behov. Projektets syften är att: * undersöka barnens smak i preferensundersökningen * träna barn i att göra aktiva och medvetna val * träna barn i att motivera valen för att hitta sin egens smak och lust till läsning * utveckla barns förmåga att argumentera och diskutera litteratur * underlätta kommande val för elever och pedagoger genom ett medvetet litteraturarbete * ge ett stöd i förmedlarrollen för lärare och bibliotekarier. * utarbeta en modell för aktivt litteraturarbete i skolorna och en tidigare oprövad form för samarbete mellan bibliotek/skola * inspirera till ett tätare samarbete mellan bibliotek och skola. * utveckla en arbetsmodell som ska gå att upprepa på andra skolor och bibliotek. I förlängningen syftar projektet också till att få fram nya rön om barns smak och val, ett mycket eftersatt område. Resultaten kommer att dokumenteras och användas i en forskningsrapport. Ansvarig för denna del är fil dr Eva Nordlinder, Länsbiblioteket i Västerbotten. Projektarbetet Projektet Barns smak att välja sin läsning har pågått i Västerbottens län sedan hösten 2006 med stöd av Kulturrådets anslag till läsfrämjande insatser. Ett pilotprojekt genomfördes i metodutvecklande syfte i Umeå kommun under läsåret 2006/2007. Detta genomfördes av Kerstin Lindgren, universitetslektor i pedagogiskt arbete, Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Umeå universitet och Eva Nordlinder, fil dr i litteraturvetenskap/barnlitteratur, som tillsammans utarbetat modellen och tagit initiativ till projektet. År 1 omfattade sju klasser i årskurs 3 och 5. Anledningen till att dessa åldrar valdes var en allmän uppfattning om att inställningen till skolan och till läsning förändras under denna tid. I 3:an har läsningen fortfarande nyhetens behag och man är stolt över sina nyförvärvade kunskaper. I 5:an har begynnande pubertet och andra intressen ev börjat konkurrera ut läsningen. En slutrapport för år 1 av Barns smak finns för nedladdning på (Nordlinder & Lindgren 2007). Under läsåret 2007/2008 (år 2) har projektet vidgats till hela Västerbottens län, och uppläggningen har fått en tyngdpunkt på samarbete bibliotek/skola. Projektet har lagts upp och administrerats av Länsbiblioteket i Västerbotten (under ledning av Eva Nordlinder) med gemensamma träffar för bibliotekarier och lärare för igångsättning och introduktion, kombinerat med handledning och kompetensutveckling kring boksamtal och litteraturarbete. Sammanlagt har 28 klasser från Skellefteå, Ursviken, Lövånger, Umeå, Holmsund, Vännäs, Norsjö, Storuman och Tärnaby deltagit. Det är alltså en god spridning på deltagarna mellan kust och inland, storstad och glesbygd. De 12 barn-/skolbibliotekarierna arbetar dels på renodlade folkbibliotek, dels på integrerade folk/skolbibliotek, vissa huvudsakligen med skolbiblioteksuppdraget. En är lärarbibliotekarie som arbetar största delen av tiden i skolbiblioteket. 2

3 Uppläggning och genomförande Projektarbetet består av fyra steg: Steg ett är att göra en enkel läsvane- och preferensenkät i klassen som sedan kan ligga till grund för bokurvalet (se bilaga). Vid detta första besök presenterar projektledaren- /bibliotekarien sig och projektet för eleverna. Enkäten, som fylls i skriftligt, innehåller frågor om läsfrekvens, läspreferenser, högläsning, bokåtkomst och favoritböcker och i anslutning till detta även frågor om fritidsintressen för att utröna vad som eventuellt konkurrerar med fritidsläsningen. Undersökningen gav en bild av intresseområden, en kunskap som sedan utnyttjades vid urvalet av böcker. Besöket med enkäten var också ett bra sätt att presentera sig för och få kontakt med klasserna. De flesta (dock inte alla) verkade uppskatta att bli tillfrågade om sin läsning och uttryckte att de såg fram emot kommande besök. Läsvaneenkäten är konstruerad enligt mönster från befintliga större undersökningar, t ex Wåhlin/Asplund Carlsson (1994), Brink (2000) och Øster (2004). Detta gör resultaten lättare att jämföra med tidigare studier. I steg två exponeras barnen för omslagsbilder av nyutkomna böcker och tränar på att diskutera dessa och argumentera för sina värderingar. I vårt projekt har 10 olika nyutkomna böcker använts, men antalet kan naturligtvis varieras. (Bilderna visas på OH eftersom inte alla skolor har tillgång till dataprojektor.) Först visas alla bilder i relativt snabb takt under tystnad och varje elev noterar sina kommentarer i ett protokoll (se bilaga), samt markerar med kryss om det är en bok man har lust att läsa. Sedan visas bilderna igen med diskussion och tolkning. Frågor som: Är det här en bild som väcker läslust? Vad tycker ni om bilden är den rolig eller vacker? Hur är bilden gjord? Vad berättar bilden? Vad tror ni det här är för slags bok? Vad tror ni att boken handlar om? Vem är huvudpersonen? Hur känner han/hon sig? Var utspelar den sig? Blir ni sugna på att läsa den? fungerar som ett stöd för diskussionen. Momentet avslutas med en omröstning, som är sluten och individuell. Rösterna räknas á la Robinson och resultatet markeras på tavlan (detta kan läraren hjälpa till med). Processen blir ofta spännande och eleverna mycket engagerade. Vid nästa besök läses böckernas inledning högt (i en annan ordning) och kommenteras och diskuteras på motsvarande sätt med protokoll och åtföljande omröstning. Även texten visas på OH så att eleverna lättare kan följa med. Dessa första moment genomfördes år 2 av bibliotekarierna som alltså besökte varje klass tre gånger i inledningsskedet. I steg tre läses de båda vinnarböckerna i klassuppsättning om möjligt. Detta beror självklart på ekonomiska förutsättningar - högläsning eller läsning i halvklass eller grupp fungerar naturligtvis också. Det viktiga är att flera barn har läst/tagit del av samma bok för att kunna samtala och reflektera kring den. Under läsperioden sker ett aktivt bokarbete i klassen under lärarens ledning. I projektet i Västerbotten har alla deltagande lärare och bibliotekarier erbjudits en fortbildningsträff om litteraturpedagogik. Det är naturligtvis också tacksamt att jobba vidare med bildmomentet och göra egna förslag till mer lockande omslag etc. Steg fyra. Klassens läsning avslutas med ett boksamtal i mindre grupper under projektledarens/bibliotekariens ledning. I Barns smak har främst Aidan Chambers metod använts, men det finns naturligtvis många tänkbara variationer. Om klassen är stor delas den i två grupper, helst bör det inte vara fler än ca 12 elever. Det har visat sig vara mycket viktigt att de får sitta i ring eller runt ett bord och diskutera vid ett tillfälle ville läraren att eleverna skulle sitta kvar i bänkarna vilket inte fungerade särskilt bra. År 1 fick de till sist sätta betyg på boken 3

4 efter en femgradig skala (något som visade sig lite förvirrande för dem och avslöjade vår mossiga bakgrund). Metoden som utvecklats i pilotprojektet har visats sig fungera bra med smärre justeringar och har gått lätt att upprepa när barnbibliotekarierna testat den under år 2. Bokurval 2007/2008 Urvalet är gjort för att eftersträva så stor spridning som möjligt vad gäller genrer och stil på omslag. Motiv och teman har matchats mot läsvaneundersökningen (se ovan) där deckare, fantasy, monster och spöken samt i vissa klasser kärleks- och vardagsskildringar visat sig vara de mest populära genrerna. Böckerna skulle vara utgivna 2006 respektive 2007 och helst inte ingå i en serie, vilket visade sig vara problematiskt, eftersom merparten av mellanålderslitteraturen utkommer i serieform eller åtminstone som trilogier el dyl. Detta skapar givetvis en förförståelse hos eleverna som är svår att frigöra sig från. Idealet är alltså att finna böcker som de möter för första gången utan att ha förutfattade meningar om. Dessvärre lyckades vi inte hitta 20 fristående böcker utan flera av titlarna i urvalet har föregångare. Under projektets andra år, när metoden testades i hela Västerbotten 2007/2008, användes följande titlar: År 3: Petrus Dahlin: Änglar på Skogskyrkogården (Kalle Skavank). Tiden Jackie French: Min farbror är en trädgårdstomte. B Wahlström Cornelia Funke: Fjäderklubben. Opal Sverre Henmo: Spring! Opal Niklas Krog: Tanarog. Rabén & Sjögren Rose Lagercrantz: Mysterium för utomjordingar. Bonnier Carlsen Maria Parr: Våffelhjärtat. Eriksson & Lindgren Jo Salmson: Den försvunna staden. Bonnier Carlsen Alexander McCall Smith: Popcornpiraterna. Damm Jonas Autio: Frank och jag. Bonnier Carlsen År 5: Maj Bylock: Fågelprinsen. Rabén & Sjögren Håkan Jaensson: Hjärnsläpp. Alfabeta Nigel Hinton: Spökskeppet. Argasso Bo R Holmberg: Ska vi rymma? Alfabeta Cornelia Funke: Igraine dem modiga. Opal Mårten Melin: Jävla Lucia. Eriksson & Lindgren Susie Hoch Morgenstern: Hemliga brev. Eriksson & Lindgren Maria Turtschaninoff: De ännu inte valda. Söderström Johanna Nilsson: Landet med de tusen namnen. Rabén & Sjögren Arne Norlin: Tidningsdeckarna och smugglarligan. Alfabeta 4

5 Deltagare år 2, 2007/2008 Norsjö kommun Norsjö bibliotek är ett integrerat folk- och skolbibliotek. Man har alltså god kontakt med skolan och eleverna besöker ofta biblioteket, både klassvis tillsammans med lärarna och enskilt efter och under skoltid. Fortbildningsträffen samlade ett 30-tal lärare då alla på skolan hade blivit uppmanade av rektor att delta. I Norsjö arbetade barnbibliotekarien med 2 stycken fyror och sammanställde en egen boklista som var en kombination av 3:ans och 5:ans lista. Storumans kommun Biblioteket i Storuman är centralt beläget och numera integrerat med gymnasiebiblioteket, en process som pågick vid tidpunkten för projektstarten. Genom tidigare bokträffar och annat samarbete har bibliotekarien god kontakt med såväl lärare som elever och valde att bara sätta igång lärarna och överlåta själva projektarbetet på dem.2 fyror och 2 femmor på Centralskolan i Storuman har arbetat med metoden under läsåret 2007/2008. Lärarna delade alltså ut enkäten och skötte också omröstningarna. Bibliotekarien hade en introduktionsträff med lärarna och höll fortlöpande kontakt. Lärarna fick en fortbildningsträff med Kerstin Lindgren och Eva Nordlinder då även bibliotekarien deltog. I Tärnaby, som tillhör Storumans kommun men har en egen biblioteksfilial, har klass 3, 4 och 5 på Skytteanska skolan deltagit i projektet. Bildomröstningen och de avslutande boksamtalen genomfördes av Eva Nordlinder, som ett inslag i samarbetet kring projektet Muhammad från Frostmofjället. Berättelser om manlighet i mångkulturella miljöer. Textomröstningen genomfördes av filialföreståndaren som besökte skolan. Alla titlarna inköptes till biblioteksfilialen, och efter lite extra peppning och presentation av böckerna var intresset stort för att låna dem. Filialföreståndaren kom ner till skolan och ordnade lånekort åt de elever som inte redan hade. Skellefteå kommun Stadsbiblioteket: Sjungande dalen, Sunnanå, Mobacken Skellefteå stadsbibliotek är ett renodlat folkbibliotek (huvudbibliotek) utan skolbiblioteksuppdrag. Man tar regelbundet emot klasser för visning och information. Tre barnbibliotekarier deltog i projektet som omfattade fem klasser (alla årskurs 5). Eleverna i projektet, som vanligtvis besöker stadsbiblioteket tämligen sporadiskt, fick besöka biblioteket för att göra läsvaneenkäten. På så sätt fick man även en effekt av ökad bibliotekskunskap och -kännedom. Bibliotekarierna gick ut i klasserna för omröstningarna och återvände sedan för boksamtalen. Ursviken Ursvikens biblioteksfilial är ett integrerat folk- och skolbibliotek. Bibliotekarien arbetade med två klasser på Yttre Ursviksskolan, en 3:a och en 5:a, i projektet. Lövånger Lövånger är ett litet samhälle med ca 750 invånare. Barnbibliotekarien arbetar regelbundet litteraturpedagogiskt i klasserna och känner alla barn väl. Klasserna 3, 4, 5 och 6 deltog i projektet (60 elever, 4 lärare). Bibliotekarien ägnade en dubbeltimme per grupp och bok (sammanlagt 32 timmar) åt litteraturpedagogiskt arbete förutom omröstningstillfällena och läsvaneenkäten, dvs betydligt mer tid än de flesta kunde avsätta. Hon arbetade både med boksamtal, bildskapande och dramatiseringar och annan bearbetning. 5

6 Umeå kommun I Röbäck arbetar en lärarbibliotekarie 75 % i skolbiblioteket och hade dessutom hjälp av en utbildad bibliotekarie. Man genomförde Barns smak i två klasser, på två olika skolor, båda åldersblandade 3-4-or. I en klass går en synskadad elev. Västangård Västangård är ett integrerat skol- och folkbibliotek, som organisatoriskt ligger under skolan och därmed är närmare knutet till den. Skolbibliotekarien arbetar aktivt litteraturpedagogiskt i barngrupperna på olika nivåer, vilket gör att barnen känner henne väl och är vana att jobba med henne. Barns smak har genomförts i en 3-4:a och en 5:a. Några barn i 3-4:an är också med i bibliotekets läseklubb. Läraren deltog inte i boksamtalen som hölls i grupper om 5-6 barn. Holmsund Biblioteket i Holmsund är också ett integrerat skol- och folkbibliotek. Barnbibliotekarien kontaktade en skola med en fråga om några lärare ville delta i projektet, och en klass 3 samt en klass 5 anmälde sig. Vännäs kommun I Vännäs genomfördes projektet under vårterminen 2008 i två mindre byskolor. Båda skolorna har åldersblandade 5-6:or med relativt små klasser. Läsvanenkäten Ett stort antal enkäter (sammanlagt närmare 600) har samlats in, Några av de deltagande bibliotekarierna har gjort en egen preliminär sammanställning av resultaten, men för att kunna bearbeta det sammanslagna resultatet krävs statistisk expertis och databearbetning av materialet. Till detta har ett särskilt anslag sökts av Eva Nordlinder från Kulturrådets forsknings- och utvecklingsanslag. Dessa resultat kan alltså inte presenteras i nuläget. Under hösten 2008 har anslaget beviljats, och en studie kommer att genomföras under Läsvaneundersökningens resultat från år 1 stämmer väl överens med tidigare läsarundersökningar som visar att variationen på bästa bok är stor många olika titlar nämns (Wåhlin & Asplund Carlsson 1994, Brink 2000, Øster 2004). Vargbröder, Narnia, Harry Potter och deckarserierna tycks ha fått störst genomslag 2007 men även Jacobsson/Olssons böcker samt serietidningar står sig som pojkläsning. Många flickor läser hästböcker. De vardagsrealistiska skidringarna som nämns är relativt få. Bland fritidsintressen ligger vara med kompisar och spela dator/tv-spel + annan datoranvändning utan konkurrens högst. En iakttagelse som kan göras vad gäller enkäterna från år 2 är att idrottsintresset tycks variera mycket mellan olika orter. Fortbildning För barnbibliotekariernas del hade projektarbetet förberetts genom en tvådagarskonferens med fortbildning kring boksamtal i början av juni Projektledaren föreläste då om den teoretiska grunden till litteraturreception och olika metoder för boksamtal. Sedan arbetade deltagarna i workshops och testade olika metoder tillsammans. Vissa av de deltagande bibliotekarierna hade stor erfarenhet av litteraturpedagogiskt arbete inklusive boksamtal, medan det för andra var en ny arbetsform. Inom projektets ram erbjöds ett tillfälle med litteraturpedagogisk fortbildning för bibliotekarier, deltagande lärare och andra intresserade på de deltagande skolorna och biblioteken. Dessa träffar utformades lite olika beroende på tid och intresse. Ibland låg de på 6

7 en personalkonferenstid en eftermiddag, ibland samlades man på kvällstid. I någon kommun deltog i stort sett alla lärare på de aktuella nivåerna, medan andra valde att göra en mer exklusiv projektträff av det. På några ställen kombinerades detta först hölls ca en timmes diskussion med projektdeltagarna och sedan en mer allmän fortbildning där alla intresserade lärare kunde delta. Fortbildningsträffen innehöll två delar. Först höll Eva Nordlinder en föreläsning om litteraturreception och olika boksamtalsmodeller och sedan föreläste Kerstin Lindgren om litteraturpedagogiska grundtankar och praktiska exempel på aktivt bokarbete i skolan. I Tärnaby ingick träffen även i ett annat läsfrämjandeprojekt ( Muhammad från Frostmofjället ) och där medverkade istället för Kerstin Lindgren projektledaren Dan-Ove Willman, Länsbiblioteket i Västerbotten. Norsjö 17/1 Kerstin Lindgren, Eva Nordlinder ca 30 delt Röbäck 29/1 ca 10 delt Skellefteå 29/11 ca 15 delt (även Ursviken) Storuman 26/11 ca 10 delt Lövånger 28/1 ca 10 delt Tärnaby 8/4 Eva Nordlinder, Dan-Ove Willman ca 10 delt Övriga deltagande skolor valde att inte ha någon fortbildningsträff, eller hade sådana svårigheter att hitta en lämplig tid att det inte gick att genomföra. I något fall är arbetssättet så etablerat för lärare och skolbibliotekarier att man inte kände att det behövdes. Resultat av omröstningarna I tabellen nedan visas vilka boktitlar som vann omröstningarna utifrån text respektive bild. De första fem titlarna är hämtade från 3:ans lista och övriga från 5:ans. Siffrorna anger hur många klasser som röstat fram boken som vinnare.. Vinnare Bild Text Tanarog 5 4 (antal klasser) Kalle Skavank 2 4 Trädgårdstomten 1 3 Den försvunna staden 2 - Popcornpiraterna 1 - Tidningsdeckarna 8 1 Spökskeppet 2 9 Jävla Lucia 2 2 Ska vi rymma? 1 Fågelprinsen 1 I omröstningarna år 2, 2007/2008, hade barnen mycket större förmåga att utifrån textutdragen lista ut vilken bok det rörde sig om, vilket ledde till att resultaten blev betydligt mer likriktade. Möjligen förekom fler personnamn som visserligen täcktes över i de flesta fall eller andra markörer i texten. Alltså kunde man i större utsträckning taktikrösta på den bok vars omslag man gillade och som inte vunnit den första omröstningen. Det mest intressanta resultatet är att omröstningarna utföll så lika i alla klasser. Uppenbarligen är smaken ganska homogen bland de unga vare sig man bor i fjällbygd eller storstad! Av 10 titlar vann alltså 5 inte i någon enda klass detta gäller båda listorna. Tre (fyra) böcker i varje urval tilltalade ett stort antal klasser. 7

8 Den bok som vann överlägset flest omröstningar bland de yngre barnen (3:or) var Niklas Krogs Tanarog. Omslaget innehåller massor av fantasysignaler som alla lätt kände igen, och man associerade till Sagan om ringen och annan fantasy man kände till. Den tilltalade främst pojkar men även många flickor. Tanarog visade sig också fungera mycket väl för boksamtal och diskussioner och är en bok som man utan tvekan kan rekommendera till gemensam läsning redan i klass 3. En hel del flickor föredrog den mer traditionella barndeckaren Änglar på skogskyrkogården av Petrus Dahlin. Min farbror är en trädgårdstomte av Jackie French ingår i serien Galna familjen (B. Wahlström) och innehåller en crazy humor som tilltalar kanske särskilt pojkar i årsåldern. Omslaget uppfattades av många redan i 3:an som för barnsligt, men texten slog an. När den sedan lästes utbröt en veritabel trädgårdstomtefeber i det lilla samhället Lövånger, man gick på trädgårdstomtespaning i samhället, tillverkade egna tomtar m m. Här ser vi ett exempel på en bok som skolan nog i vanliga fall inte skulle köpt in en klassuppsättning av, men som gav underlag till ett utmärkt litteraturpedagogiskt arbete! Ett omslag som inte fick många röster är Maria Parrs Våffelhjärtat som uppfattades som alldeles för barnsligt, vardagligt och tråkigt. När Parrs bok användes som gemensam högläsningsbok uppskattade barnen den dock mycket. I år 5 blev den överlägsna vinnaren i omslagsröstningen Arne Norlins Tidningsdeckarna och smugglarligan. Eleverna gillade att omslaget såg realistiskt ut, tidningslöpsedlarna gav intrycket av att det var på riktigt, deckargenren i sig lockade naturligtvis och smugglarinslaget verkade spännande. Man tyckte att boken såg vuxen ut, något som blivit allt mer viktigt i femman. Tyvärr men ur pedagogisk synpunkt kanske det var nyttigt blev läsningen en besvikelse. Det var ju bara en vanlig gammaldags förutsägbar barndeckare, tyckte många man visste precis vad som skulle hända, den var en sån där typisk barndeckare där barnen är smartare än poliserna var några kommentarer. Många tyckte att upptakten var för lång och att det var svårt att komma in i handlingen. De mer lässtarka kunde då lugna de andra med att det blev lite bättre sen Smugglarinslaget var för litet jämfört med beskrivningarna från tidningsredaktionen ansåg man också. Det kommer säkert fler snart, gissades det något som ju visat sig stämma (ytterligare två Tidningsdeckar-volymer har redan utkommit). Eleverna i femman och sexan saknade också bihandlingar (komplexitet) och uppskattade inte att det inte var någon tydlig huvudperson i fokus. Den andra stora vinnaren var Nigel Hintons Spökskeppet, som har ett mycket anslående omslag men även en suggestiv inledning. Här finns anledning att tro att man röstade på samma favoriter i båda omröstningarna. Denna bok visade sig fungera bra för boksamtal och innehåller många teman att diskutera kring. Även Mårten Melins Jävla Lucia vann i flera klasser. I vissa klasser sågs svordomen som lockande liksom omslagets små djävlar och eldgafflar. 8

9 Omslaget till Johanna Nilssons Landet med de tusen namnen fick i stort sett inga röster. Det sågs som för barnsligt, figuren ser löjlig ut, har han på sig pyjamas eller stålmansdräkt? undrade några. Man påpekade att den påminner om Bröderna Lejonhjärta men inte ens detta lockade till läsning. En bibliotekarie ordnade en provomröstning med lärarna på skolan, och i de vuxnas omröstning kom Nilssons bok på andra plats. Man ser alltså tydligt vilket glapp det ibland finns mellan de ungas och pedagogernas smak. Omslaget till Bo R Holmbergs Ska vi rymma? verkar ha varit svårtolkat. Man kunde inte riktigt avgöra om bilden visade två kompisar eller ett kärlekspar, Norrlandsanknytningen framgick inte så tydligt och stämningen verkade lite dyster tyckte man många blev tveksamma. Även här visar sig en önskan att omslaget ska berätta vad boken handlar om, inte bara vara dekorativt om det inte är dekorativa element vars symbolvärde och signaler man är väl bekant med, som fantasy-inslag. Lokala rapporter Norsjö Vid omröstningarna uppfattade bibliotekarien att det var klart lättare för eleverna att diskutera bilderna än texten, någon som även noterats på andra ställen. Man använde sig av olika färg på röstsedlarna för att skilja pojkars och flickors röster åt. Nästan alla pojkar valde Tanarog medan flickorna hellre ville läsa Änglar på Skogskyrkogården (Kalle Skavank) respektive Igraine. I Norsjö hade bibliotekarien med en lärare eller assistent som förde anteckningar vid boksamtalen. Vid diskussionen av Tanarog delade man upp klassen i pojkar och flickor. Flickorna hade röstat på Igraine som vinnare, men det visade sig att den var för svår för eleverna i fyran (den hämtades från femmans lista). Tjejerna uppfattade Tanarog som lite för kort och inte så intressant, medan killarna var mer positiva. De negativa flickorna var dock mycket vältaliga och engagerade. Kalle Skavank diskuterade man i blandade grupper. Vissa hade förväntat sig en spökhistoria pga kyrkogårdsbilden på omslaget. Man upplevde boken som ganska bra och spännande. Slutet var lite konstigt, man antog att det bäddar för en kommande bok (vilket ju var en helt riktig gissning). Läraren läste också Våffelhjärtat högt, en bok vars omslag uppfattades som alldeles för barnsligt men som uppskattades särskilt i en klass 4 när man fick lyssna till texten. Den andra klassen var mer tveksam. Barnbibliotekarien var bekant med eleverna sen tidigare, men har nu fått ännu bättre kontakt med dem och upplevde boksamtalen enligt Chambers modell som en intressant erfarenhet. Hon vill gärna fortsätta projektet lå 2008/2009 i Norsjö, då med eleverna i 6:an och med två nya lärare som samarbetspartners. Skellefteå Vinnare i alla femteklasser i Skellefteå blev Tidningsdeckarna på omslagsbild och Spökskeppet på text. 9

10 I Skellefteå genomförde barnbibliotekarierna boksamtalen enligt Aidan Chambers modell med en första runda med positiva och negativa reaktioner på boken. Man använde rundorna som en övning i demokrati och betonade vikten av att alla fick säga sitt utan kommentarer från de andra. Det var tillåtet att säga pass om man ville. Det var också viktigt att träna sig att stå för sin åsikt samt på att formulera sig och lyssna på andra. Bibliotekarien såg som sin uppgift att se till att alla fick säga något. Vid vissa samtal var läraren närvarande, andra inte, och bibliotekarierna identifierade såväl för- som nackdelar med detta. Det kunde ibland bli lite stel stämning om läraren var med, och en större tendens till rätt och fel -tänkande (en liknande tendens fanns ibland under år 1). Samtidigt är tanken att projektet ska fungera som en fortbildning i boksamtal för lärarna, och denna effekt uteblir ju om de inte deltar. Ursviken Helhetsintrycket av projektarbete är positivt, men i en klass med 28 elever blev det ibland lite stökigt. Vinnare i 3:an blev Den försvunna staden på omslagsbild och Tanarog på text. I femman vann Tidningsdeckarna på omslag och Spökskeppet på text. Ska vi rymma? fick inga röster. Lövånger I Lövånger deltog alla klasserna 3-6 och bibliotekarien ägnade som redan nämnts mycket tid åt litteraturpedagogiskt arbete med varje klass. Kring boken Min farbror är en trädgårdstomte utvecklades en mängd aktiviteter som till sist involverade hela samhället (se ovan). Tredjeklassarna jobbade med Tanarog och målade bl a egna bilder till boken. Man skrev också egna fortsättningar och diskuterade vänskap. Vid läsningen av Kalle Skavank jobbade man bl a med kartor (som ju finns även i Tanarog) och forskade vidare kring Carl Milles änglar som förekommer i boken. En allmän reflektion var att det är berikande för klasserna att läsa samma bok och diskutera. Vid läsningen av Tidningsdeckarna pratade man om löpsedlar och om hur man bygger upp spänning i en bok. Jävla Lucia som lästes i 6:an ansåg man skulle passa bra som TV-serie. Spökskeppet, som är en ganska tunn bok med stor stil, uppfattades som mer givande av långsamma läsare. De riktiga snabbläsarna rusade igenom den och hann inte riktigt med att reflektera. Man jobbade vidare med den folkvisa som handlingen bygger på. En annan aktivitet kring projektet var högläsning i biblioteket. Alla böckerna i urvalet har funnits tillgängliga för lån. Storuman Vinnare blev Spökskeppet och Tanarog, som köptes in i 16 respektive 26 exemplar och lästes i omgångar. Lärarna hade en fortbildningsträff med projektledningen och arbetade sedan självständigt med projektet, med bibliotekarien som projektledare och bollplank. Fördelen med arbetssättet var att fler klasser (fyra) kunde delta, nackdelen att det fördjupade mötet mellan barnen och bibliotekarien i klassrummet uteblev. Röbäck Bibliotekarien höll boksamtal enligt Chambers modell kring Min farbror är en trädgårdstomte och Tanarog. De åldersblandade klasserna delades i 3:or respektive 4:or. I Trädgårdstomten uppskattade man alla tokiga figurer och roliga scener. Man vill gärna läsa fortsättningarna i serien ( Knäppa familjen ). 3:orna fäste sig mer vid detaljer medan 4:orna hade större förmåga att föra ett resonemang. När det gällde omslaget tyckte man att det passade bra till boken och stämde överens med innehållet. Barnen var väldigt ivriga att prata och läsa högt och läste gärna högt trots att det var helklass. Man fick fram en bok i punktskrift till den synskadade eleven. Efter läsningen av Tanarog ställde eleverna många frågor: man ville veta mer om hans liv och varför han var som han var. Det har också varit stor efterfrågan i biblioteket på de böcker som inte vann omröstningen. 10

11 Västangård I 3-4:an uppskattade man Kalle Skavank. Det var lätt att räkna ut vem som var boven, ansåg många. Man diskuterade tillsammans med bibliotekarien/litteraturpedagogen hur man lägger upp en deckarintrig och kunde sedan vidga diskussionen till egna erfarenheter. Tanarog väckte mer skilda åsikter och mer funderingar, man uppfattade och kunde diskutera huvudpersonens etiska dilemma (utan att använda de orden!). Man resonerade kring att vara instängd etc och gjorde kopplingar till Tolkien. I femman diskuterade man Spökskeppet, som var svårare att relatera till eftersom det historiska perspektivet gjorde den otillgänglig. Det var mest killar som gillade den. Liksom i Lövånger sökte bibliotekarien fram den medeltida ballad som boken bygger på och utvecklade ett litteraturpedagogiskt arbete kring den utifrån balladformen, spökhistorier mm. Tidningsdeckarna blev eleverna besvikna på den handlade för mycket om själva tidningen, tyckte man (liksom på många andra håll). Lärarna på skolan vill gärna fortsätta med projektmodellen nästa läsår (2008/2009). Barnbibliotekarien på Västangård har en egen modell för boksamtal som användes: 1. form, tidsperspektiv, berättare 2. egna erfarenheter 3. kopplingar till andra böcker, filmer etc Vännäs kommun Även i de två byskolor i Vännäs kommun vann Spökskeppet en omröstning, men eleverna uppfattade den vid läsningen som för kort och önskade sig dessutom mer blod och gärna lite bomber dvs mer action. Vid det andra boksamtalet kände sig bibliotekarien bättre förberedd vilket var en fördel. Hon konstaterade att eleverna tolkade allt mycket bokstavligt, det var svårt att få till några etiska diskussioner, ev beroende på att klassen var en åldersblandad 5 6:a.. De övriga vinnarna var Fågelprinsen och Ska vi rymma?, som inte röstades fram som vinnare eller ens fick särskilt många röster i någon annan skola. Fågelprinsen uppskattade man i den ena klassen. Författarnamnet Maj Bylock är välkänt för eleverna och ger positiva associationer. Ska vi rymma? uppskattades inte enligt boksamtalet. Dock ledde den till en givande diskussion om att rymma hemifrån, relationer till föräldrar etc. Projektavslutning Projektet avslutades med en stor gemensam seminariedag den 18/ i Skellefteå (Nordanå teater). Projektet Barns smak presenterades av projektledaren Eva Nordlinder, samt av tre av de deltagande barnbibliotekarierna: Inger Wallin från Skellefteå stadsbibliotek, Synneva Byrkjeland från Norsjö bibliotek och Anna Hällgren från Lövångers bibliotek. Dessa tre hade valts eftersom de representerar tre olika typer av bibliotek, med varierande anknytning till skolan. Flera av lärarna som deltagit berättade också om sina erfarenheter. Projektet väckte stort intresse och den metodbeskrivning som delades ut tog snabbt slut. Inbjudna föreläsare var Britta Stensson, som skrivit den uppskattade boken Mellan raderna : strategier för en tolkande läsundervisning (Daidalos 2006) och Ewa Josefsson, lärare på Rannebergsskolan, Göteborg. De berättade om de lässtimulerande metoder som de tillsammans utvecklat och dokumenterat. Dagen samlade ca 70 deltagare (+ 50 på kvällen). 11

12 Reflektioner och slutsatser Många elever, främst i femman men även i trean, är känsliga för att omslagen inte får se för barnsliga ut. Detta drabbade t ex böcker som Våffelhjärtat och Landet med de tusen namnen. Tydligt är att fantasy och deckare slår an. Intresset för fantasy har spridit sig långt ner i åldrarna, och det är positivt att detta intresse kan tillgodoses av fantasyböcker för yngre barn, t ex Tanarog och Den försvunna staden som tillsammans vann omröstningen i sammanlagt elva klasser. Alla deltagande elever har varit väldigt förtjusta i omröstningsmomentet som blivit mycket engagerande, även om stämningen ibland kunnat blir lite hätsk om fel bok vunnit särskilt om rösterna fördelat på sig på en flick- respektive pojk- kandidat. Alla har dock funnit sig i att läsa den valda boken i stort sett utan att klaga, och proceduren blev därmed också en övning i demokratiska processer. Man kan gärna göra omröstningen lite högtidlig med röstlåda etc. Ett sätt att skilja på flickors respektive pojkars röster är att använda olika diskreta färger på lapparna, vilket gjordes på flera ställen. De flesta eleverna var ganska ovana vid att kommentera bild och text och det krävs återkommande samtal om litteratur för att elever skall kunna röra sig hemtamt i bokdiskussioner. De flesta hade lättare att analysera och tolka bilden än texten. Deras ordförråd när det gällde att beskriva och värdera böckerna var begränsat och enahanda, och anmärkningsvärt nog hade inte femteklassarna mer utvecklat språk än treorna. Ofta nöjer man sig med bra, asbra, cool, verkar spännande, dålig, skitdålig, suger fett eller liknande omdömen som innebär en värdering men ingen motivering. Flickorna ger generellt något längre kommentarer på blankettera än pojkarna och gör ibland referenser till andra böcker. Att samtala om en gemensamt läst bok var en stimulerande nyhet för många deltagande barn. Under samtalens gång fick de nya insikter och inspirerades av de andras kommentarer kring böckerna. En bibliotekarie kommenterade att hon såg barnen blomma upp när deras åsikt värderades högt! En bibliotekarie berättade om en positiv reaktion från en elev under boksamtalet. Eleven utbrast glatt förvånat: Har du läst boken? Uppenbarligen var man inte van att diskutera en gemensamt läst bok med en vuxen. De riktiga snabbläsarna visade ofta sämre läsförståelse och mindes färre detaljer i boksamtalen. De elever som fått kämpa sig igenom böckerna hade ofta mycket att säga i samtalen. En pojke, som tidigare inte läst mycket, hängde med i högläsning av Tanarog och deltog aktivt i boksamtalet. Han läste också högt i klassen, vilket inte hänt vare sig förr eller senare. En bibliotekarie la märke till att barnen ofta inte förstod uttryck som sprängde hel liga (från omslaget till Tidningsdeckarna). Men dom sprängde ju ingenting, sa man besviket. Även andra ord och uttryck var svåra att förstå, även för elever i femman. Syftet med projektet var också att utarbeta en modell för aktivt litteraturarbete i skolorna och en tidigare oprövad form för samarbete mellan bibliotek/skola. Metoden ger bibliotekspersonal tillfälle att komma in i skolans värld och därmed bryta upp mönstret att det är skolan/klasserna som besöker biblioteket och får service där. Kännedom om skolans villkor är en vinst, liksom att eleverna/lärarna får se bibliotekarien i en ny roll. De deltagande bibliotekarierna arbetar under mycket skiftande omständigheter några är huvudsakligen skolbibliotekarier och hade redan innan ett nära litteraturpedagogiskt samarbete med lärarna, men uppskattade barns smak-metoden som ett nytt och lustfyllt arbetssätt. Några arbetar på ett huvudbibliotek utan skolbiblioteksuppdrag och för dem blev kontakten med klasserna ett nytt inslag. Det är naturligtvis svårare att komma in i en okänd klass med enkäter och boksamtal, men projektet har fungerat kontaktskapande, ökat kännedomen om varandras respektive arbetssätt och gett en god grund för kommande biblioteksbesök hos de deltagande eleverna. 12

13 De flesta både bibliotekarier och lärare har för avsikt att fortsätta med arbetssättet i någon kanske modifierad form, och det är också en metod som är lätt att tillämpa om man vill prova den. Överlag har deltagande lärare och bibliotekarier varit mycket positiva till projektet. Några kritiska synpunkter som framförts är att många upplevde att det gick för lång tid mellan läsning och boksamtal. Bibliotekarierna å sin sida tyckte ibland att det var svårt att hitta tider för skolbesöken. Ibland upplevdes skolorna som lite dåligt förberedda, någon hade t o m glömt att omröstningen skulle ske när bibliotekarien anlände. Den ibland lite tröga kontakten uppfattades bl a bero på att man använder e-posten olika flitigt i biblioteks- respektive skolvärlden. Förslag till variationer/förändringar av projektmodellen: Lägga till en fråga i enkäten om hur barnen brukar välja böcker. Börja med textläsningen. Eleverna är mycket bundna till omslagsbilden och hade särskilt under år 2 en förmåga att gissa sig till vilken bild som texten hörde samman med. Om man börjar med texten får man en mer fördomsfri bedömning av den. Anledningen till att projektet startade med bildomröstningen var att det är i den ordningen man vanligtvis väljer böcker. Färre antal böcker. Gamla bortglömda titlar klassiker? Ta bort bokens titel och författarnamnet och bara diskutera omslagsbilden. Rösta på baksidestexter - ett förslag som eleverna själva kom med. Resultat i projektet - sammanfattning Eleverna engagerade sig i läsningen när de själva fått ta ansvar för valet Insikten man ska inte döma hunden efter håren Bibliotekarierna fick bättre kontakt med skolorna Lärare och elever mötte bibliotekarien i en ny roll Fortbildning i boksamtal för lärare och bibliotekarier Spridning av resultat Projektarbetet och -resultaten har presenterats vid följande konferenser etc: Bok & Bibliotek 27/ Fortbildningsdag för lärare i Umeå-regionen 29/ Workshop vid konferensen Kultur i skolan i Piteå 1-2/ Fortbildningsdag för barnbibliotekarier i Västerbottens län 26/ Konferensen Mötesplats inför framtiden i Borås 15-16/ (se Fortbildningsdag om flickors läsning i Härnösand 25/ Slutrapporter från år 1 och år 2 finns för nedladdning på länsbibliotekets hemsida (www.vll.se/lansbiblioteket) under Projekt och samarbeten. En enkel metodbeskrivning har tagits fram och distribuerats när projektet presenterats (kan beställas via länsbiblioteket), och tanken är att den kan utvecklas till en tryckt metodbok. Projektet är under fortsatt utvärdering dels av en student i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Umeå universitet, som arbetar på en utvärdering av en del av projektet (färdig våren 2009), dels i den forskningsstudie av Eva Nordlinder som ovan nämnts (färdig våren 2010). 13

14 Litteraturlista Aktionsgruppen för barnkultur (2006): Tänka framåt, men göra nu : så stärker vi barnkulturen. Stockholm: Fritze (SOU 2006:45) Alleklev, Birgitta & Lindberg, Lisbeth (2000): Listiga räven : läsinlärning genom skönlitteratur. Stockholm: En bok för alla Brink, Lars (2000): Försvunna bokslukare. Om läslust och läsvanor hos elever i grundskolan i fyra Gävleborgskommuner. Gävle: Högskolan Brink, Lars (2005): Bröderna Lejonhjärta, Välja bok, Boksamtal under mellanåren i Modig och stark eller ligga lågt. Red. Lena Kåreland. Stockholm: Natur och kultur Chambers, Aidan (2003): Böcker inom oss. Om boksamtal. Stockholm: Norstedt, ny uppl Eriksson, Katarina (2002): Life and fiction. On intertextuality in pupil s booktalk. Linköping: univ Fransson, Birgitta (1995): Omslagstoppen! i Opsis Kalopsis 1995:4 Lindö, Rigmor (2005): Den meningsfulla språkväven : om textsamtalets och den gemensamma litteraturläsningens möjligheter. Lund: Studentlitteratur Nordlinder, Eva (2004): Om läslust och läspreferenser. Barns smak att välja sin läsning i Barns smak. Om barn och estetik. Red Anne Banér. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, univ Nordlinder, Eva & Kerstin Lindgren (2007): Barns smak att välja sin läsning. Slutrapport år 1 ( se Projekt och samarbeten) Rosenblatt, Louise (2002): Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur Skolverket (2003): Barns läskompetens i Sverige och i världen : PIRLS 2001 : [sammanfattning]. Stockholm: Fritze Skolverket (2006): Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritze Skolverket (2007): PIRLS Läsförmågan hos elever i årskurs 4 i Sverige och världen. Stockholm:Fritze Statens kulturråd (2004): Om läsning- mer eller mindre?: en kommenterande jämförelse av fem läsvanestudier. [av Erik Peurell] Stockholm: Statens kulturråd (www.kulturradet.se/upload/kr/publikationer/2004/om_lasning.pdf) Stensson, Britta (2006): Mellan raderna : strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Daidalos Wåhlin, Kristian & Maj Asplund Carlsson (1994): Barnens tre bibliotek. Läsning av fiktionsböcker i slukaråldern. Stockholm/Stehag: Symposion Øster, Anette (2004): Læs!les Läs: læsevaner og børnebogskampagner i Norden. Frederiksberg: Roskilde Universitetsforlag 14

15 Ekonomisk rapport Inkomster Bidrag från KUR Överfört fr år 1 (Umeå univ) Summa Utgifter Lön projektledare (Eva Nordlinder och Kerstin Lindgren) Stöd till klassuppsättningar OH-bilder Lokaler, externa Resor i länet 639 Förtäring Spridning av resultat: Göteborg B&B Borås, resa , hotell , konferensavgift Föreläsare slutseminarium 18/9 Arvoden Resor Övernattning Mångfaldigande av slutrapport Summa utgifter

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Anteckningar: Barnbiblioteksdagar i Älvsbyn 8-9 mars 2012

Anteckningar: Barnbiblioteksdagar i Älvsbyn 8-9 mars 2012 Deltagare båda dagarna: Inger Mäkimaa, Karin Wikström, Kristina Ström, Catrin Fjellström, Ewy Nilsson, Yvonne Nilsson, Birgitta Kostet Öhgren, Regine Nordström, Anna-Lena Lüddeckens, Jannike Lundgren,

Läs mer

Vargbröder Människa idag igår

Vargbröder Människa idag igår Bilaga till ansökan om läsfrämjande medel 2014-03-27 Vargbröder Människa idag igår Bakgrund Michelle Pavers böcker i serien Vargbröder (6 titlar) beskriver ett nordligt landskap som kanske hämtat sin förebild

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs har bedrivits i sex år, varav fem (2008-2012) med statliga bidrag för Basfärdigheter Läsa Skriva Räkna. Arbetet har

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Vilka är vi? Helena Ahlgren Leg. logoped Kärnhuset helena.ahlgren@halmstad.se Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Stadsbiblioteket

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Länsbiblioteket Västernorrland 2006-03-28 Box 1045 871 29 HÄRNÖSAND. BILAGA: Ansökan till Kulturrådet om bidrag till Läsfrämjande insatser.

Länsbiblioteket Västernorrland 2006-03-28 Box 1045 871 29 HÄRNÖSAND. BILAGA: Ansökan till Kulturrådet om bidrag till Läsfrämjande insatser. Länsbiblioteket Västernorrland 2006-03-28 Box 1045 871 29 HÄRNÖSAND BILAGA: Ansökan till Kulturrådet om bidrag till Läsfrämjande insatser. PPP POJKAR, PAPPOR OCH PRAT OM BÖCKER ett läsprojekt i fyra västernorrländska

Läs mer

Arvika läser Tove Jansson

Arvika läser Tove Jansson Projektbeskrivning Arvika läser Tove Jansson Syfte Projektet "Arvika läser Tove Jansson" avser att lyfta fram skönlitteraturen på olika sätt, med olika aktörer i Arvika kommun, och visa på att litteratur

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga PROJEKTPLAN Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga Vision Visionen är att skapa centra för nya kreativa former av lässtimulans.

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Tjejer gillar mer balett, killar vill ha bråk, problem, krig och fotboll

Tjejer gillar mer balett, killar vill ha bråk, problem, krig och fotboll GÄVLE KOMMUN Tjejer gillar mer balett, killar vill ha bråk, problem, krig och fotboll Om jämställdhet och pojkars läsning en pilotstudie Josefine Tham 2013-03-27 Bakgrund Gävle bibliotek ingår i en stor

Läs mer

Ett hem- och skola projekt Eskilstuna - februari 2013 Elspeth Randelin, skolbibliotekarie, Ytternäs skola, Mariehamn

Ett hem- och skola projekt Eskilstuna - februari 2013 Elspeth Randelin, skolbibliotekarie, Ytternäs skola, Mariehamn Ett hem- och skola projekt Eskilstuna - februari 2013 Elspeth Randelin, skolbibliotekarie, Ytternäs skola, Mariehamn 4 av 10 pojkar ratar läsning. [ ] Men glappet mellan flickorna och pojkarna på Åland

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Förstudie: Drömspel på flera plan

Förstudie: Drömspel på flera plan Förstudie: Drömspel på flera plan Arbetet med denna förstudie pågick under oktober december 2013 Syfte och mål Som en del av det läsfrämjande arbetet vill Enköpings bibliotek och Håbo bibliotek jobba mer

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Skönlitterärt Arbete i Västerbottens län (SAV)

Skönlitterärt Arbete i Västerbottens län (SAV) Skönlitterärt Arbete i Västerbottens län (SAV) Bakgrund Hösten 2006 sökte Bjurholms kommun i samarbete med Länsbiblioteket i Västerbotten medel hos Kulturrådet för ett utvecklingsprojekt med namnet SAV

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Skolbibliotekets två främsta funktioner är att inspirera eleverna att känna läslust samt att hjälpa eleverna att förbättra sin förmåga att söka

Läs mer

Noter och referenser - Oxfordsystemet

Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser - Oxfordsystemet Centrum för barnkulturforskning Centrum för barnkulturforskning Vårterminen 2012 Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser Oxfordsystemet Det finns

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013

Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013 Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013 Skolbiblioteket som pedagogiskt centrum (7,5 hp) Högskolan i Kristianstad 20100326 Emma Persson Handledare: Mary Ingemansson Innehållsförteckning Handlingsplan

Läs mer

Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000

Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000 Färlövs skola Kristianstad kommun ITiS-rapport November 2000 INGEN ÄR FRÄMLING Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Give me five barn, böcker, berättelser

Give me five barn, böcker, berättelser För bibliotek och förskolor: Give me five barn, böcker, berättelser Give me five är ett bok- och berättarprojekt i Världen och Västerbotten med femåringar i fokus. Tillsammans gör barn, bibliotekarier,

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Kvalitetsanalys. Åsalyckans fritidshem

Kvalitetsanalys. Åsalyckans fritidshem Kvalitetsanalys Åsalyckans fritidshem Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! SVENSKA KARTLÄGGNING ÅK 4 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven är tydligt presenterade på varje sida i anknytning till övningarna.

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Arbetsplan Mo skola. Läsåret 09/10 Reviderad september 09

Arbetsplan Mo skola. Läsåret 09/10 Reviderad september 09 Arbetsplan Mo skola Läsåret 09/10 Reviderad september 09 Mo skola Mo skola är en F 6 skola med fritidshem. Skolan byggdes år 1954 och har en fantastisk utemiljö som stimulerar till lek, arbete och lärande.

Läs mer

Svenska mål och kriterier

Svenska mål och kriterier Svenska mål och kriterier Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska - utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse. - utveckla

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Samarbete leder till läslust

Samarbete leder till läslust Den ena är expert på litteratur, den andra på lässvårigheter. På Mariebergsskolan i Umeå samarbetar specialpedagoger och skolbibliotekarie för att nå fram till eleverna. TEXT ERIKA WERMELING * BILD ALEXANDRA

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Läsfrämjande litteraturprofil Ett samarbete mellan bibliotek och förskoleverksamhet i Mölndals stad

Läsfrämjande litteraturprofil Ett samarbete mellan bibliotek och förskoleverksamhet i Mölndals stad Läsfrämjande litteraturprofil Ett samarbete mellan bibliotek och förskoleverksamhet i Mölndals stad Utgiven av Mölndals stad Kontaktuppgifter för mer information: Biblioteket Anette Eliasson, bibliotekschef,

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Boksamtal i gymnasiet

Boksamtal i gymnasiet Sandra Holmgård Sandra.holmgard@helsinki.fi Våren 2014 Boksamtal i gymnasiet Under min studietid har jag reflekterat en del över litteraturundervisningen i skolan. Då jag tänker tillbaka på min egen skoltid

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Talpedagogik i utveckling

Talpedagogik i utveckling Talpedagogik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 23-24 mars 2011 TALARE Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Ulla Sundberg Falu kommun SFFL Ann-Kristin Testad Vinnare av

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Hej! Med hopp om gott samarbete! Vänligen, Krister Thun Operativ chef skola. Intressepaket Grundskola 1

Hej! Med hopp om gott samarbete! Vänligen, Krister Thun Operativ chef skola. Intressepaket Grundskola 1 Hej! Här följer en kort presentation av Friends verksamhet och hur vi arbetar. Friends hjälper skolor och idrottsföreningar att bygga upp ett aktivt förebyggande arbete mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer