FÖRSTA STEGET I SKL:S FÖRSTUDIE OM UTVECKLING AV SOCIALTJÄNST PÅ 1177.SE

Transkript

1 FÖRSTA STEGET I SKL:S FÖRSTUDIE OM UTVECKLING AV SOCIALTJÄNST PÅ 1177.SE Del av ÖK 2013 om Stöd till evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten Mementor,

2 Innehåll Uppdraget Omvärldsspaning Målgruppen vad vet vi? Intervjuer vad säger man? Slutsatser och rekommendation

3 UPPDRAGET

4 Första steget i SKL s förstudie om utveckling av socialtjänst på 1177.se SKL ansvarar för att det genomförs en förstudie av vilka möjligheter det finns att göra 1177.se till en samlad ingång på webben, där invånarna kan hitta relevant och kvalitetssäkrad information även om socialtjänst. Mementor har fått uppdraget att i en första fas starta förstudien om utvecklingen av socialtjänst på 1177.se. Det första området ska handla om information för området Funktionshinder. Förstudien i sin helhet ska resultera i konkreta, väl förankrade förslag på hur 1177.se kan utvecklas för att möta invånarnas behov. Under första steget, som Mementor ska genomföra, kommer förutsättningarna att undersökas genom intervjuer av några av länen/regionerna samt experter. Uppdraget under detta första steg är att öka förståelsen för vilka förutsättningar som behövs för ett genomförande. Arbetet avslutas med en interaktiv workshop med nyckelpersoner på SKL första halvan av maj 2013.

5 Önskat resultat enligt ÖK 2013: konkreta, väl förankrade förslag på hur 1177.se kan utvecklas Förstudien ska göra en bedömning av behovet hos invånarna att hitta information om socialtjänst på 1177.se Vilka ämnesområden och funktioner bör samlas på 1177.se? Hur ska det förhålla sig till lokala webbplatser? Möjligheter till interaktivitet för erfarenhetsutbyte med andra och för kontakt med olika professionella? Hur kan 1177.se bli känd för målgrupper? Hur ska ansvar och finansiering fördelas? IT-support för äldre och andra med särskilda behov? Första målgrupp: Anhörigstöd, föräldrastöd till barn med funktionsnedsättning

6 Ytterligare förväntningar och frågeställningar från Socialdepartementet 26/ Ett fördjupat kunskapsunderlag för beslut om att uppdra åt aktör/-er att ta fram och publicera på Kunskapsunderlaget ska vara kostnadsberäknade (med kostnader för varje aktör också t.ex.). Förslag bör vid behov presenteras i flera alternativ med för-och nackdelar kopplat till varje alternativ. Vem ska ansvara för förvaltning, utveckling och underhåll av innehållet ur ett kunskapsperspektiv? Samverkan med myndigheter, kompetenscentrum, universitet, etc.? Vem ska ansvara för förvaltning, utveckling, drift och underhåll ur ett tekniskt perspektiv? Långsiktig finansiering? Olika modeller? Vilken finansieringsvilja finns från kommunerna? Vilka kostnader handlar det om några olika alternativ utifrån olika, beskrivna ambitionsnivåer? Hur kan e-tjänster som utvecklas och införs inom socialtjänsten kopplas till 1177 på ett bra sätt, utifrån invånarnas perspektiv? Hur kan/och skulle det vara en bra idé, att länka Personligt hälsokonto till 1177? Personligt hälsokonto håller på att utvecklas för hälso- och sjukvården och på sikt kanske även för socialtjänsten. För föräldrastödet krävs kontakter med FHI:s föräldrastödshandläggare (och S-dep). Bygga vidare på information och kunskap som redan finns på området. När det gäller stöd till barn med omfattande funktionsnedsättningar så hänvisar vi till Socialstyrelsens rapport som har undersökt vilket stöd föräldrar vill ha. Vilket behov/hur ser behovet i kommuner och landsting ut vad gäller föräldrastöd (och de andra områdena) på 1177? Vilka tekniska lösningar behövs och finns? Vi tänker oss generell/allmän text, text/information om erbjudande osv i egen kommun/eget landsting samt möjlighet att ringa 1177 och få råd och information av experter.

7 OMVÄRLDSSPANING

8 Kostnadsutveckling inom vård och omsorg Resurserna till vård och omsorg har under perioden ökat snabbare än BNP, från 5,8% av BNP 1970 till 13 % år 2012 Hälso- och sjukvårdskostnaderna uppgår 2012 till ca miljarder kr. Samma år uppgick socialtjänstens utgifter till ca 155 miljarder kr. Under 2000-talet har de båda huvudmännens kostnader ökat med omkring 20 %. Kostnaderna för stöd och service till personer med funktionsnedsättning har ökat med 11%, vilket är den största relativa ökningen inom socialtjänsten. Omvärldsanalys E-hälsa för invånare, Håkan Eriksson

9 Omvärldsanalys E-hälsa för invånare, Håkan Eriksson

10 Målet med ehälsa Ett av de viktigaste målen med e-hälsa är att öka möjligheterna för patienten/brukaren att själv hantera sin vård och omsorg genom större insyn av den information som skapas om henne i vårdens och omsorgens olika system. En central del i ehälso-konceptet är vidare att vården ska kunna utnyttja kompetens och information från många olika källor och aktörer. Potentialen finns härigenom att med e-hälsa kunna skapa en gränsöverskridande vård med höjd kvalitet och förbättrad servicen gentemot patienter och brukare oavsett var dessa bor eller befinner sig. Viktigt är att ehälso-konceptet ses som en aktör i sig snarare än en enskild kanal som telefon-tjänst eller webbplats. Konceptet som sådant är laddat med förtroende, kvalitet, tillgänglighet, pålitlighet och måste därför ständigt vårdas som ett eget varumärke Omvärldsanalys E-hälsa för invånare, Håkan Eriksson

11 MÅLGRUPPEN: FAMILJER MED BARN OCH UNGDOMAR MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

12 Definition Ett funktionshinder uppstår om en person med funktionsnedsättning befinner sig i en miljö som inte är tillgänglig, d.v.s. är funktionshindrande. Enligt Socialstyrelsen kan inte funktionshinder betraktas som något en individ har en egenskap och inte heller som ett tillstånd. Ett funktionshinder uppkommer i samverkan med miljön, d.v.s. det är den omgivande miljön som är funktionshindrande; orsakar hinder för den enskilde. Socialstyrelsen avråder därför från användningen av benämningen personer med funktionshinder och rekommenderar personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsen, 2012

13 Mål för funktionshinderpolitiken En samhällsgemenskap med mångfald som grund Ett samhälle som utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhället Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, män och kvinnor med funktionsnedsättning. Arbetet skall inriktas på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionsnedsättning att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Socialdepartementet, 2011

14 Hur ska samhällets stöd till barn och unga med funktionsnedsättning på bästa sätt göras tillgänglig? 1 (2) Vid djupintervjuer med föräldrar till barn med funktionsnedsättning förtydligas behovet av samverkan, både när det gäller insatser i sig, men också när det gäller den information som finns (eller borde finnas) om dessa. Idag måste föräldrarna själva ta hela ansvaret för detta, då samordning saknas från samhällets sida. Informationen behöver vara enkel att hitta och söka i, lättnavigerad och byggd med ett mottagarperspektiv (inte ett internt organisatoriskt perspektiv). Det ska gå lätt och snabbt att få tag i, man vill kunna ställa frågor via chatt och diskussionsforum. Viktigt att det är lättillgängligt för föräldrar som har svårt att tillgodogöra sig information. Socialstyrelsens förstudie om hur information om hur samhällets stöd till barn och unga med funktionsnedsättning på bästa sätt kan göras tillgänglig för målgruppen, 2012

15 Hur ska samhällets stöd till barn och unga med funktionsnedsättning på bästa sätt kan göras tillgänglig? 2 (2) Gärna kategoriserad utifrån tidpunkter då de flesta möter förändrade behov av stödinsatser, inskolning, skolstart, gymnasietid, vuxenliv. Informationen behöver vara samlad, eller nåbar från ett ställe, helst på en webb-plats med både nationell, regional och lokal relevant information. Socialstyrelsen anser att 1177.se är den lämpliga platsen, där både nationell och regional information finns idag. Det finns en hel del relevant information om funktionsnedsättning på 1177.se. Men man måste tillföra lokal information om kommunens / socialtjänstens insatser. Därför är det avgörande att få med kommunerna i detta utvecklingsarbete. För att kännedomen om 1177.se som informationskanal ska öka behöver man hitta effektiv kommunikation med målgruppen Socialstyrelsens förstudie om hur information om hur samhällets stöd till barn och unga med funktionsnedsättning på bästa sätt kan göras tillgänglig för målgruppen, 2012

16 Studie om "Riktat föräldrastöd till familjer med barn med lindrig utvecklingsstörning" Vilka behov av stöd uttrycker föräldrar till barn och ungdomar med lindrig utvecklingsstörning? Behov av stöd som minst 50% av familjerna uppger: Mer information om den funktionsnedsättning som barnet har, Mer info om att bemöta barnets beteende, Mer info om vilken omsorg eller service som finns, Större möjlighet att träffa andra föräldrar som har barn med funktionsnedsättning, Möjlighet att läsa om andra föräldrars erfarenheter. Jämförelsen visar att barnen med utvecklingsstörning utövar aktiviteter i mindre uträckning än typiskt fungerande barn. Störst är skillnaderna i sociala aktiviteter med kamrater samt organiserade fritidsaktiviteter. Lena Olsson m.fl., Hälsohögskolan i Jönköping

17 Mementors frågeställningar efter omvärldsspaningen Vad ska få kommunerna att tycka att det är värt att delta i gemensamt arbete på 1177.se och på sikt också vara med och finansiera dvs vad är nyttan för kommunerna? Hur säkerställer man att man att de brukargrupper man vänder sig till får det som de efterfrågar dvs hur fördjupar man analysen av brukargruppers behov? Hur ska man lösa de redaktionella frågorna, nationellt, regionalt och lokalt? Hur ser de tekniska förutsättningarna ut kan man göra piloter på befintlig plattform? Behövs mer kapacitet än idag? Hur kopplas kataloger och adresser mm?

18 INTERVJUER

19 Intervjuade Experter/nationellt: Sofie Zetterström CeHis Henrik Gouali SKL, Funktionsnedsättning Anna Brooks, Emelie Lindahl och Jenny Munkelt, Socialdepartementet Emma Lennestål, 1177.se (SLL) Love Nordenmark, UMO (SLL) Kim Nordlander, SLL Kommuner/län: Stockholms län: Karin Bengtsson, IT- Forum Västerbottens län: Magnus Rudehäll, regional samordnare ehälsa och Lars Eriksson, projektledare, Regionförbundet Jönköpings län: Carina Hellström samordnare ehälsa (blev sjuk). Sven Åke Svensson, web-strateg på lt och arbetat mkt med att få in kommunerna på 1177.se Lena Olsson, forskare, Hälsohögskolan Funktionsnedsättning Örebro län: Boel Lindblom, ehälsa Regionförbundet och Ulrika Landström, HoS strateg, Landstinget Kronoberg: Annica Magnerot, Kommunförbundet, Annika Hull Laine, Centrumchef lt, Stina Bohlin, lt, Michael Johansson, utv.ledare ehälsa, Mathias Ahrn, Digital Agenda, Magnus Wallinder, socialchef Tingsryd

20 Vad säger de nationella aktörerna? 1 (2) Viktigt hitta län och kommuner som vill vara pionjärer Göra ett pilotprojekt som kan skalas upp. Därmed visa resultat som gör det attraktivt för andra kommuner / län att delta. Viktigt att både analysera målgruppens behov och vilken nytta de professionella kan ha av detta Viktigt att ha med brukarorganisationerna i kunskapsdelarna ju tidigare desto bättre UMO s arbetssätt intressant för att involvera målgrupper. Hitta tekniska lösningar som funkar för alla Plattformsfrågan måste lösas på sikt. Idag finns tex 1177.se och UMO på olika plattformar. Piloter kan göras på befintlig teknik. Tekniken finns! Måste bestämma vilken katalog som ska vara master Kopplingar till Digital Agenda, personliga hälsokonton mm är av intresse.

21 Vad säger de nationella aktörerna? 2 (2) Viktigt med namnet alla ska känna att det funkar!!! Man borde kunna förstärka landstingens redaktioner med kommunal kompetens Problematiskt att det är sådan majoritet av kommunikatörer i programstyrgruppen, de förstår inte alltid att värdera målgruppernas och verksamheternas behov. Borde vara mer blandad. Skolan är en viktig del av funktionshindrades vardag hur får man med dem? I CeHis handlingsplan finns ju kommunerna med detta passar bra in! Viktigt att 1177.se centralt är med vid en pilot och att CeHis får starkare kommunrepresentation än idag. När man riggar piloten ta sig tid att tänka på vad som ska mätas / utvärderas ex: mervärde för brukarna, personal, och även vad det kostar.

22 Vad säger länen? Stockholms län IT Forum Stockholms län (1996) Har arbetat med att få ihop landstinget och kommunerna från 2008 i gemensam webb-plats för vård och omsorg. Delvis förverkligad på Vårdguiden, men med litet genomslag i kommunerna. Inom Funktionsnedsättningsområdet finns dock bra info om detta på Vårdguiden, med länkar till alla kommuner. Svårigheterna är bl a kulturella, svårt att få folk i kommunerna att via sidouppdrag granska texter osv. som det finns tradition i h o s att göra. Kommunikationsstrategier / chefer kan vara ett problem, hur syns vi? Föreställning av kommunen är primär infoplats för alla. Men kommunerna ligger inte efter landstingen, utan de har valt andra vägar att arbeta och hittar ständigt nya tjänster som de erbjuder sina medborgare. Dessa är dock oftast inbyggda i verksamhetssystemen som köps från fristående leverantörer.

23 Vad säger länen? Västerbottens län Den som är stor måste vara snäll. 2 stora och 13 små kommuner, 72% av befolkningen bor i de två stora kommunerna. Umeå och Skellefteå tar mycket av utvecklingskostnaderna. Arbetar med en klustermodell där kommunerna jobbar ihop i grupperingar. Väl utvecklad regional strategi, både för digital utveckling generellt och för ehälsa. Osäkerhet har rått om landstingets engagemang. Nu bättre (ny LD) Om man ska samordna redaktion måste samarbetet fördjupas. Har idag (snart) ett gemensamt verksamhetsstöd för socialtjänsten i alla kommuner (Pulsen Combine). Hög legitimitet och kompetens på Regionförbundet avseende detta område. Vill gärna vara pilotlän. Tror att de kan omprioritera årets EBP-pengar till detta, om de försäkras mer medel nästa år.

24 Vad säger länen? Jönköpings län FoU-rum (regionförbundets socialtjänstutv.del) och landstinget har ett bra samarbete i många frågor. Satsar mycket på 1177.se och lägger över allt mer av landstingets egna webb dit. Bra redaktion med startat samarbete med kommunerna, bl a när det gäller psykisk hälsa, barn och familj mm. Har ett starkt arbete inom funktionsnedsättningsområdet, med forskare på Hälsohögskolan med speciellt intresse för dessa grupper Vid pilot behövs resurser för person på FoU-rum som kan samspela med landstigets resurser. Försäkringskassan och skola också viktiga aktörer för denna målgrupp!

25 Vad säger länen? Kronobergs län Regionförbundet södra Småland Spännande gruppering som kom till intervjun, med centrumchef barn och unga från lt, socialchef, kommunikatörer (lt och kommun) digital-agendaprojektledare, och nya enhetens chef på KF för nationella satsningar. ehälsa och Digital Agenda är centrala för länet för att attrahera människor att komma och stanna i länet. Utbildning och företagande jätteviktigt. Arbetar med att få mångfald i vårdgivare bl a. Litet län, , med stora möjligheter då man bl a valt gemensamt verksamhetsstöd i lt och alla kommuner utom Växjö (Cambio Cosmic) Politiker är mer intresserade av t ex skola, som gäller alla barn, även äldre, men behöver motiveras runt funktionsnedsättnings-gruppen. Vore bra om vi fick med skolan i en pilot. Vill vara pilot! Vi har ett fungerande samarbete mellan alla kommuner, landstinget och regionen och har flera gemensamma verksamheter. Vi kan fördjupa vad brukarna vill ha, vi har en gemensam vision, vi har gemensam teknik och håller på att utveckla gemensamma redaktionella resurser. Våra kunskapsaktörer är villiga att bidra.

26 Vad säger länen? Örebro län Har gjort en bra förstudierapport om invånartjänster för kommunerna i Örebro län. De har en bra styrgrupp för det regionala arbetet. Har lyckats att införa NPÖ i länet. Ej använt sig av 1177.se i lt tidigare, men nu är det full fart. Vill väldigt gärna delta, men har en osäkerhet runt Regionförbundets bemanning mm. Behöver finansiering för att kunna få fart på detta.

27 SLUTSATSER

28 Slutsatser Det finns höga förväntningar från departementet på omfattande och snabba resultat Positiv inställning hos alla aktörer som har intervjuats Det är många olika typer av människor och professioner som arbetar med ehälso-frågan, med olika tolkningar och idéer det ett finns ett behov av en gemensam referensram av begrepp och angreppssätt Namnfrågan spelar roll måste vara ett namn som speglar hela spektrumet med vård och omsorg, kanske också skola? Brukarperspektiv! Man måste hitta ett arbetssätt där de olika nivåerna ansvarar för att de egna utförarnas information finns, och är riktig. Katalogfrågan måste genomlysas Redaktionsfrågorna är centrala för en effektiv hantering Tekniska plattformen anser alla räcker för att göra pilot nu Det finns en mogenhet och lust att ta itu med detta både mentalt och tekniskt

29 För att ytterligare svara på frågeställningarna behöver man utveckla tillsammans och testa i praktiken i en pilot Ett pilotarbete skulle möjliggöra ytterligare förståelse för mervärdet för brukarna, nyttan för professionerna, samt ge förutsättningar för att utveckla ett professionellt arbetsätt avseende tekniska och redaktionella samarbeten Förslagsvis genomförs en pilot där landsting och kommuner och deras samverkan runt e-hälsa i regionen, tillsammans med nationella 1177.se, får ett nationellt uppdrag att skapa förutsättning för information och tjänster på 1177.se för familjer med barn och ungdomar som har funktionsnedsättning. Ett pilotprojekt behövs för att kunna räkna på vad kostnaderna blir, ge förslag på finansiering och planera för ett genomförande på nationell nivå Piloten behöver få prioritet på 1177.se nationellt, så att arbetet kan komma framåt tillräckligt snabbt. Denna pilot kan vara basen för spridning i landet och utvecklingen av tillvägagångssätt för andra gemensamma angelägna områden.

30 Hur skulle man kunna gå tillväga i ett pilotarbete? Visionen är en framtida lösning där man ska kunna gå in utifrån ett medborgarperspektiv både uppifrån (nationellt och regionalt) och nerifrån (lokalt) Viktigt att sätta upp gemensamma mål vad man ska uppnå med piloten: hur ska samspelet se ut mellan nationell, regional och lokal nivå? Kriterier för deltagare i pilot: väl fungerande regional bas, att kommuner och landsting vill jobba ihop samt 1177.se, bl.a redaktion i landstinget som fungerar Kritiska frågor i piloter: Redaktion, teknik, kostnader, kunskapsinnehåll, brukarperspektiv? Fördjupa brukarförståelse: vad behöver målgruppen? Hur kan man involvera brukare och brukarorganisationer i pilotprojekten? Mementors rekommendation är att ta tre län och 1177.se på nationell nivå geografisk spridning och olika styrkor (förslagsvis: Kronoberg, Jönköping och Västerbotten) En projektledare i varje län och på 1177.se, dessutom en central projektledare som håller ihop helheten tillsammans formar de en grupp som lär tillsammans och som kan redovisa resultat Förslag: satsa pengar från årets överenskommelse om EBP främst resurser på kommunsidan säkerställa att de län som går med i piloterna får en förstärkning till nästa års överenskommelse (Västerbottens förslag) Piloterna bör kunna redovisa resultat om ett år.