SGC. En litteraturstudie GASELDADE GENOMSTRÖMNINGS BEREDAREFÖRTAPPVARMVATTEN. Rapport SGC 036. Jonas Forsman Vattenfall Energisystem AB.

Transkript

1 Rapport SGC 036 GASELDADE GENOMSTRÖMNINGS BEREDAREFÖRTAPPVARMVATTEN En itteraturstudie Jonas Forsman Vattenfa Energisystem AB Juni 1993 SGC Rapport SGC 036 ISSN ISRN SGC-R--36--SE

2 Rapport SGC 036 GASELDADE GENOMSTRÖMNINGS BEREDAREFÖRTAPPVARMVATTEN En itteraturstudie Jonas Forsman Vattenfa Energisystem AB Juni 1993

3 SGC~ SGC:s FÖRORD FUD-projekt inom Svenskt Gastekniskt Center AB avrapporteras normat i rapporter som är fritt tigängiga för envar intresserad. SGC svarar för utgivningen av rapportema medan uppdragstagama för respektive projekt eer rapportförfattarna svarar för rapporternas innehå. Den som utnyttjar eventuea beskrivningar, resutat e dy i rapportema gör detta het på eget ansvar. Dear av rapport får återges med angivande av käan. En förteckning över hittis utgivna SGC-rapporter finns i sutet på denna rapport. Svenskt Gastekniskt Center AB (SGC) är ett samarbetsorgan för företag verksamma inom energigasområdet. Dess främsta uppgift är att samordna och effektivisera intressentemas insatser inom områdena forskning, utvecking och demonstration (FUD). SGC har f n föjande deägare: Svenska Gasföreningen, Vattenfa Naturgas AB, Sydgas AB, Sydkraft AB, Göteborg Energi AB och M.E.Mamö Energi AB. SVENSKT GASTEKNISKT CENTER AB '"'Q ~ 'fjy5~ /örgen Thune ~L/

4 InnehåsfOrteckning Sammanfattning Inedning Genomströmningsberedare Amänt För- och nackdear med genomströmningsberedare Resutat från provning av en genomströmningsberedare Amänt Funktionsprobem tisammans med bandare Minsta möjiga tappföde Tryckfa O 4.5 Väntetid... O 5 Beskrivning av en modern genomströmningsberedare Riktinjer för dimensionering av genomströrnningsberedare Energibesparingsmöjigheten med genomströmningsberedare Ekonomiskjämförese av genomströmnings- och förrådsberedare Effektuttag frän gasdistributionsnätet vid användning av genomströmningsberedare O Krav på gas- avgas- och rörinstaation sutsatser och rekommendationer Referenser Förkaringar av vissa termer GEU-3 J.F. RPTI.DOC (26)

5 Sammanfattning Rapporten behandar gasedade genomströmningsberedare för tappvarmvattenberedning i småhus och den bygger på itteratur från sökningar i databaserna Compendex, Iconda, Energy och Byggdok. Resutatet tyder på att inte särskit mycket skrivits i ämnet under de senaste 15 åren. Av det tigängiga materiaet att döma har utveckingsinsatser på området främst skett i Japan. Erfarenheter från danska instaationer och provningar tyder på att genomströmningsberedare i rege inte uppfyer normkrav på varmvatteninstaationer. Med nya konstruktioner, nya materia och ny teknik för regering torde de största nackdearna med gernomströmningsberedare kunna eimineras eer åtminstone minskas. En modem genomströmningsberedare kännetecknas av föjande: Beredaren har en högeffektsbrännare med ågt förbränningsjud och sutet förbränningsrurn, en kombinerad värmeväxare för sensibet och atent värme (dvs vattnet i avgaserna kondenseras), inbyggd anordning för neutraisering av kondensat samt eektronisk regering av gasventi och förbränningsuftfäkt. Dimensionerna är 580 x 450 x 150 mm (höjd x bredd x djup). Effekten kan modueras i området 7-33 kw och verkningsgraden är 90% räknat på övre värmevärdet. Ljudnivån är 50 dba. Endast vissa gasedade genomströmningsberedare av fabrikaten Junkers och Vaiant är typgodkända i Sverige. Den största av dessa har effekten 24,4 kw. Aa har öppet förbränningsrum och ska atså ansutas ti avgaskana. När det sk EES-avtaet träder i kraft kornmer även CE-godkända gasapparater bi tiåtna för användning i Sverige. Urvaet av genomströmningsberedare i Sverige kommer då att bi större än vad det är idag. Varmvattenförbrukning kännetecknas av stort effektuttag under kort tid med ånga meaniggande perioder utan förbrukning. Vanigen sker 5-30 korta tappningar per dygn, varav en de med mycket stort effektuttag, upp ti160 kw. Den minsta effekt en genomströmningsberedare som tigodoser hea varmvattenbehovet för ett enfamijshus med badkar bör ha är 40 kw. Saknas badkar är 33 kw tiräckigt. Genom hög verkningsgrad och minskning av värmeförusterna ti omgivningen bedöms en energibesparing på upp ti kwh/är vara möjig om man istäet för en förrådsberedare som värms med gas använder en gasedad genomströrnningsberedare. Några rapporter om mätningar för att ta reda på årsverkningsgraden för genomströmningsberedare och hur stor energibesparing som uppnås i verkigheten finns inte i det insamade materiaet. En önsamhetsbedömning visar att det vid nyinstaation kan vara önsamt att istäet för gaspanna och förrådsberedare väja gaspanna och genomströmningsberedare eer kombinerad panna och genornströrnningsberedare. De fasta gasabonnernangsavgifterna har stor betydese för önsamheten. Att ersätta en befintig förrådsberedare som inte behöver bytas av tekniska orsaker med en gasedad genomströmningsberedare bedöms inte som en önsam åtgärd. GEU-3 J.F. RPr.DOC 9J.jj5-28 3(26)

6 2 Inedning Energi för värmning av tappvarmvatten utgör en betydande de av energianvändningen i ett småhus. I nyare småhus är energibehovet för tappvarmvatten uppskattningsvis kwh/år motsvarande ca 30-50% av energibehovet för uppvärmning. Strävar man efter en sänkt energiförbrukning är det atså ika viktigt att försöka finna möjigheter att minska energibehovet för tappvarmvatten som för uppvärmning. Gas som bränse ger möjighet att använda genomströmningsberedare. Det kan medföra energibesparing och andra fördear. I vissa änder där gas är ett vanigt bränse i småhus används genomströmningsberedare i stor omfattning. I Japan t ex har, enigt ref [2], genomströmningsberedare 41 % av vattenvärmarmarknaden för hushå. Enigt ref [8] finns ett stort anta gasedade genomströmningsberedare i Danmark. Det uppges i ref [8] att nordiska normer för varmvatteninstaationer ofta inte uppfys och att kvaiteten på varmvattenförsäjningen är sämre än vad som är normat. Orsakerna anses vara tekniskt ofukomiga genomströmningsberedare och feaktigt projekterade instaationer. För närvarande är endast vissa modeer av genomströmningsberedare av fabrikaten Junkers och Vaiant typgodkända i Sverige. Den största av dessa har effekten 24,4 kw, viket bedöms som otiräckigt för att kara hea varmvattenbehovet i ett enfamijshus. Aa dessa har öppet förbränningsrum och ska atså ansutas ti avgaskana. När det sk EES-avtaet träder i kraft kommer sk CE-godkända gasapparater också att få användas i Sverige. Därmed bir troigen nyutveckade genomströmningsberedare med bättre prestanda avsedda för ansutning ti sk termina tigängiga. Databassökningar har gjorts för att få fram itteratur om gasedade genomströmningsberedare för småhus i amänhet och utveckingen på området under senare tid i synnerhet. Sökningen har gjorts i databaserna Compendex, Iconda, Energy, Byggdok och NGAS (NGCs databas). Resutatet tyder på att inte särskit mycket skrivits i ämnet gasedade genomströmningsberedare under de senaste 15 åren. De artikar som handar specifikt om gasedade genomströmningsberedare härrör från Japan och beskriver utveckingen av genomströmningsberedare med mycket bra prestanda. Genomströmningsberedare behandas också i någon mån i andra artikar som handar om tappvarmvatten i amänhet. Det genomgångna materiaet har sammanstäts i denna rapport. 3 Genomströmningsberedare 3.1 Amänt En genomströmningsberedare är en apparat där tappvarmvatten uppvärms i en värmeväxare under genomströmning. I motsats ti i en förrådsberedare sker i en genomströmningsberedare ingen agring av energi. Värmningen av vatten sker först när man öppnar varmvattenkranen, dvs när vatten böjar strömma genom beredaren. V armvattencirkuation är normat inte möjig. Genomströmningsberedare finns för ett eer fera tappstäen. För edning med gas finns både renodade tappvattenvärmare av genomströmningstyp och sådana kombinerade med panna för uppvärmning. Båda varianterna finns i utförande med antingen öppet- eer sutet förbränningsrum. Samtiga genomströmningsberedare och kombinationsapparater i tigängiga beskrivningar har atmosfärsbrännare och är avsedda för montage på vägg. Både on/off styrda och moduerande brännare förekommer. Tändningen av brännaren sker med piotåga eer på eektronisk väg. Figur visar principen för gasedade genomströmningsberedare med öppet förbränningsrum och atmosfårsbrännare. GEU-3 J.F. RYri.DOC (26)

7 Nettoeffektbehovet för en genomströmningsberedare som försöijer samtiga tappstäen i ett enfamijshus med varmvatten är ca 40 kw. Normat nettoeffektbehov för en förrådsberedare för samma varmvattenbehov är 2-8 kw. Brännaren styrs vanigen av vattenströmmen. Temperaturen på det varma vattnet bir då beroende av vattenfödet. Nyare genomströmningsberedare däremot arbetar med konstantregering av vattentemperaturen. J- Avgaskana c---r--,, ::-t'--- L, ::: vatten Varmvatten Figur Principschemaför gasedod genomströmningsberedare med öppetförbränningsrum och atmosjjrsbrännare. 3.2 För- och nackdear med genomströmningsberedare De viktigaste fördearna med genomströmningsberedare är: - inga stieståndsföruster - hög verkningsgrad - obegränsat varmvattenuttag - kan kombineras med en genomströmningspanna viket ger en kompakt enhet för både uppvärmning och varmvattenberedning - iten storek, dvs itet utrymme krävs - har beredaren sutet förbränningsrum behövs inget pannrum utan apparaten kan paceras i ett hus bostadsde - ägre pris än för stora förrådsberedare GEU-3 J.F. RYfi.DOC (26)

8 Nackdearna som man måste beakta vid konstruktion eer köp av en genomströmningsberedare är: - Födet av agom varmt vatten bir otiräckigt om effekten är för iten. Det är mycket vanigt att normkraven för varmvatteninstaationer inte uppfys med genomströmningsberedare. - Tidsfördröjningen vid varmvattentappning är ång pga att varmvattencirkuation normat inte är möjig. Regersystemets snabbhet påverkar också väntetiden. - Varierande varmvattentemperatur gör att temperaturen måste justeras vid tappstäet. Brännarens och regersystemets funktion är avgörande för hur genomströmningsberedaren fungerar i det här hänseendet. skåningsrisk fmns om genomströnmingsberedaren kan ge höga temperaturer, över ca 60 C. - Minsta möjiga varmvattenföde kan vara större än önskat. Brännarens minimieffekt och regering bestämmer minsta möjiga föde. Vissa bandare kan fungera dåigt vid små tappföden. - Hög brännareffekt gör att stor avgaskana behövs om förbränningsrummet är öppet. - Ljudnivån från brännare och uftfäkt kan vara störande hög. - Korrosion och kakutfåning kan eda ti kort ivsängd. Vaet av konstruktionsmateria är viktigt. - Stort tryckfa kan ge otiräckigt vattenföde. Särskit i befmtiga varmvatteninstaationer kan det stora tryckfaet vara ett probem. För att i största möjiga utsträckning sippa ovanstående probem vid instaation av genomströnmingsberedare bör man tänka på föjande: - Brännarens maximaa effekt behöver vara stor för att kunna ge tiräckig mängd varmt vatten. För att kara hea varmvattenbehovet i ett enfamijshus bör nettoeffekten vara ca 40 kw. - Ett itet varmvattenförräd på ca 5-15 iter ger möjighet ti cirkuation av varmvatten och tappning utan fördröjning. - Regeromrädet för brännaren som bör vara moduerande ska hest vara stort. Lägsta effekt är en särskit viktigt uppgift. - Regersystemets funktion bör medge konstantregering av varmvattentemperaturen oberoende av födet. Regersystemets prestanda vid oika föden och driftinstäningar bör kvantifieras på något sätt t ex som stigtid, översäng och insvängningstid vid varmvattentappning. GEU-31.F. RPf.DOC (26)

9 - Minimifödet genom beredaren bör vara itet. Uppgiften kan anges som tändoch säckföden vid de oika driftinstäningar som är möjiga. - Verkningsgraden bör vara hög både vid åg och hög effekt. Hög verkningsgrad oberoende av effekt kräver variabet förbränningsuftföde. - Tändningen av brännaren bör ske eektriskt för att minimera förusterna. - Instaationen bir enkare och verkningsgraden högre med baanserat drag än med konventione avgaskana. - Maxima buernivå bör inte överstiga reevanta gränsvärden. - Utsatta komponenter bör vara utförda i särskit motståndskraftiga materia. Det kan ur korrosionssynpunkt vara oämpigt att instaera en genomströmningsberedare med värmeväxare av kopparrör i en varmvatteninstaation av stårör. - Tryckfa bör vara redovisat i tabe- eer diagramform. De festa av ovanstående nackdear torde gå att eiminera genom förbättrad konstruktion, nya materia och ny teknik t ex mikrodatorer. I ref [2] beskrivs en genomströmningsberedare som har mikroprocessorbaserat regersystem, eektroniskt styrda ventier och förbränningsuftfäkt, eektroniskt tändsystem, brännare med hög effekt och nya beständiga materia. Enigt ref [3] anses en kombinerad apparat för bostadsuppvärmning och beredning av tappvarmvatten vara ideaet. GEU-3 J.F. RPTI.DOC 93.()5-28 7(26)

10 I tabe finns uppgifter för några genomströmningsberedare av fabrikat Vaiant och Junkers sammanstäda. Som nämnts i inedningen kommer sk CE-godkända gasapparater att bi tiåtna i Sverige om EES-avtaet träder i kraft. Vissa tiverkare t ex Vaiant CEgodkänner för närvarande inte sina apparater utan skaffar istäet godkännanden för respektive and där det är aktuet att säja apparaten ifråga. De i Sverige för närvarande typgodkända genomströmningsberedarna framgår av tabe 2. Samtiga beredare i tabe och 2 bedöms ha otiräckig effekt för att kara hea varmvattenförsörjningen i ett enfamijshus. Fabrikat och mode Tiförd Avgiven Typ av för- Diameter effekt effekt brännings- på avgasrkw fkw rum stos fmm Vaiant 20,9 17,4 Sutet med MAG250W baanserat drag utan fäkt Vaan t 22,1 8,6-19,2 Öppet 110 MAG275XW Vaiant 26,8 22,7 Sutet med MAG325W baanserat drag utan fäkt Vaiant 28, ,4 Öppet 130 MAG350XW Vaiant 32,1 12,6-27,9 Öppet 130 MAG400XW Junkers W250 K 20,9 17,4 Öppet eer 110 sutet med baanserat dra e: Junkers W325 K 26,8 22,7 Öppeteer 130 sutet med baanserat drae: Junkers W ,6-27,9 Öppet 130 Tabe. Datafor några genomströmmngsberedare. Fabrikat och mode Tiförd Avgiven Typ av för- Diameter effekt effekt brännings- på avgas- [kw] [kw] rum stos fmm Vaan t 28, ,4 Öppet 130 MAG350XW Junkers W325 K Öppet 130 Vaiant 22,1 8,6-19,2 Öppet 110 MAG275XW Junkers W325 K 20,9 17,4 Öppet 110 Tabe 2. Sverige typgodkända genomströmningsberedare. GEU-3 J.F. RP".DOC (26)

11 4 Resutat från provning av en genomströmningsberedare 4.1 Amänt Vid databassökningarna har inte hittats någon itteratur som behandar provning av genomströmningsberedare. Kontakt med "Statens Byggeforskningsinstitut" i Danmark resuterade i att resutat från ett arbetsmateria från ett påbörjat men inte sutfört prov med en genomströmningsberedare kunnat tas med i rapporten, se ref [8]. Resutaten från den danska undersökningen har adrig pubicerats. I ref [8] beskrivs prov med en kombinerad panna och genomströmningsberedare av fabrikat Chaffoteaux et Maury. Kombiapparaten har 2-stegs atmosfärsbrännare med piotåga och baanserat drag. Brännaren är termostatstyrd med effekten 24 kw. Proven har gjorts i en försöksuppstäning i ett aboratorium och omfattade tänd- och säckvattenföde, tryckfa, väntetider, temperaturföropp vid tappning och i värmesystemet. 4.2 Funktionsprobem tisammans med bandare Brännarens ägsta effekt sätter en gräns för varmvattentappning med itet föde med åg temperatur. Det begränsar arbetsområdet för bandare. Understiger födet genom en genomströmningsberedare ett visst minimum socknar brännaren. Små föden kan ge hög temperatur efter beredaren. Ger beredarens miniroiföde för hög temperatur måste kat vatten bandas in. Ju ägre önskad temperatur desto mer kavatten måste bandas in och desto större bir födet. En genomströmningsberedare kan atså vid små föden ge högre temperatur på varmvattnet än vad som är ämpigt för t ex handtvätt. Temperaturen efter beredaren antar ett stationärt värde först efter en stabiiseringstid. För att då få önskad temperatur måste inbandningen av kat vatten ökas kontinuerigt under stabiiseringstiden. stabiiseringstiden i den provning som gjorts i ref [8] varierar mean s. Man kan atså sjäv behöva regera temperaturen mer än normat. Automatiska bandare som konstanthåer temperaturen och manuea engreppsbandare kan tisammans med genomströmningsberedare ge otifredsstäande funktion vid åga föden och åg önskad varmvattentemperatur. Temperaturen i automatiska bandare regeras genom att vid för hög temperatur minska varmvattenfödet När varmvattenfödet bir mindre än säckfödet socknar brännaren i genomströmningsberedaren. Varmvattentemperaturen under tappning varierade mycket. En termostatisk bandare visade sig endast devis kunna kompensera för temperaturvariationerna. För att komma tirätta med genomströmningsberedarens nackdear föresås användande av moduerande brännare. 4.3 Minsta möjiga tappföde För att undvika energi- och vattensöseri bör genomströmningsberedaren kunna ge små föden med passande temperatur. Minsta tändföde som erhös med instäning för hög varmvattentemperatur var för den i ref [8] provade kombiapparaten ca 0,05 Is. Säckfödet med samma instäning var ca 0,03 /s. GEU-3 J.F. RPTI.DOC (26)

12 Temperaturen på utoppet från genomströmningsberedaren med minsta möjiga föde, ca 0,04 /s, var ca 70 o c. För att vid tappstäet få ca 40 C, som är passande för handtvätt, måste atså det 70-gradiga vattnet bandas med kavatten. Födet vid tappstäet skue då bi ca 0,08 /s. Vid jämförese med tabe 3 ses att minsta möjiga vattenföde med temperaturen 40 o c, 0,08 /s, är större än riktvärdet 0,06 U s angivet i ref [9]. 4.4 Tryckfa Genomströmningsberedare har förhåandevis stort tryckfal Mätningar i ref [8] visade att tryckfaet kan vara upp ti,5 bar. Tryckfaet är en viktig uppgift om en genomströmningsberedare och har stor betydese vid dimensioneringen av tappvatteninstaationen och va av armatur. Lågt vattentrycket i befintiga instaationer kan medföra att genomströmningsberedare inte går att använda. Mätningen i ref [8] av tryckfa vid oika föden visade att tryckfaet över genomströmningsberedaren inte är proportionet mot vattnets kinetiska energi. Dvs det går inte att som brukigt uttrycka tryckfaet som: 2!p= t; - p v 2 där:!;;;konstant motståndsta p--vattnets densitet v=vattnets medehastighet Uppgifter om tryckfa bör därför vara angivet i diagram- eer tabeform. 4.5 Väntetid Väntetiden är beroende av rörängden mean vattenvärmaren och tappstäet Mätningar av väntetiden baserad på vattentemperaturen 40 o c i en varmvatteninstaation svarande mot 5 m 1/2"-rör har gjorts i ref [8]. Den provade genomströmningsberedaren gav väntetider på mean 7-30 s. 5 Beskrivning av en modern genomströmningsberedare I ref [2] redogörs för utveckingen av en iten genomströmningsberedare med hög effekt och hög verkningsgrad. Artiken beskriver brännaren och värmeväxaren ingående. Genomströmningsberedaren har en högeffektsbrännare med åg judnivå, en kombinerad värmeväxare för sensibet och atent värme, inbyggd anordning för neutraisering av kondensat samt eektronisk regering av gasventi och förbränningsuftfäkt. Dimensionerna är 580 x 450 x 150 mm (höjd x bredd x djup). Effekten kan modueras i området 7-33 kw och verkningsgraden är 90% räknat på övre värmevärdet. Ljudnivån är 50 dba. Figurerna 2-4 visar konstruktionsprincip, brännare och värmeväxare. GEU-JI.F. JIPI".DOC (26)

13 Luftfäkt Luftkammare Brännare ' -+-Avgasrör Gasdysa Förbränningsrum Värmeväxare Vatten Neutraisering av kondensat Figur 2. Genomströmningsberedarens uppbyggnad sekundäruft portar sekundäruft. kammare Utopp för gas uftbandning Kana för in båsning av uft paraet med famman Kammare med gas-uft bandning Figur 3. Brännarens uppbyggnad GEU-3 J.F. RPI'.DOC (26)

14 Förbränningsgaser o Icke kondenserande de Varmvatten Kondenserande de Kavatten Avgaser Figur 4. Vrmeväxarens uppbyggnad Vid sådan varmvattenanvändning att det varma vattnet kommer i direktkontakt med huden, t ex när man duschar, är bara någon grads temperaturändring mycket påtagig. Liten regeravvikese och kort instäningstid krävs därför av regersystemet. En genomströmningsberedare är så svårregerad att en vanig Pi-reguator inte ger tifredsstäande resutat. I ref [ 4] beskrivs ett eektroniskt regersystem för gasedade genomströmningsberedare. Regersystemet är ett mikrodatorsystem baserat på en 4-bitars mikroprocessor. Vid förändringar i temperaturbörvärde eer vattenföde utför reguatorn en modifierad Pi-funktion med in och urkopping av 1- och D funktionen samt tidsfördröjningar. Regerfunktionen, Pi-parametrar, konstanter och tidsfördröjningar bestäms av programmet som igger i ROM. Varmvattentemperaturen konstantregeras genom styrning av gasfödet, uft-bränse förhåandet och vattenfödet. Beredarens verkningsgrad uppges vara 80% eer högre, räknat på övre värmevärdet, inom hea effektområdet. Figur 5 visar den principiea uppbyggnaden av regersystemet. GEU-3 J.F. RPf.DOC (26)

15 Förbränningsuftfäkt Varvtasgivare Temperaturgivare Värmeväxare Reguator Tappstäe Temperaturgivare Brännare Moduerande gasventi Moduerande vattenventi Figur 5. Regersystemets uppbyggnad Genomströmningsberedaren approximeras matematiskt av ett system av första ordningen med tidsfördröjning. Den sanna överföringsfunktionen är dock mer kompicerad. ÖVerföringsfunktionen för ett första ordningens system med tidsfördröjning är: k e-'"' G(s)=- T s+i där k = systemets förstärkning 'f= tidsfördröjningen T = systemets tiskonstant s= Lapaceoperatom Systemet för konstantregering av varmvattentemperaturen kan deas upp i tre desystem. Gas- förbränningsuft- och vattenregersystem, se figur 6. Gasregerkretsen känner varmvattentemperaturen och styr gasfödet Börvärdet för fäktens rotationshastighet beräknas som funktion av styrsignaen ti gasventien så att förhåandet mean uft och gas bir optimat. Förbränningsuftregerkretsen regerar in och håer fäktens varvtaika med börvärdet. Varvtasregeringen ger hög verkningsgrad för aa effekter och åg judnivå. Snabba variationer i vattenfödet uppstår t ex när varmvattentappning sker på fera stäen samtidigt. Dessa födesförändringar påverkar varmvattentemperaturen. Genom att mäta födesförändringen kan man åta denna signa påverka gasventien innan förändringen hunnit inverka på varmvattentemperaturen. Genom att mäta fesignaens derivata känner regersystemet när födet ändras. När fesignaens derivata överstiger ett visst värde fastän tempe- GEU-3 I.F. RPTI.DOC (26)

16 raturens börvärde är konstant koppas maxima eer minima brännareffekt in beroende på derivatans tecken. Vattenregerkretsen beskrivs inte närmare i ref [4] men det framgår av figur 6 att skinaden mean varmvattentemperaturens börvärde och kavattentemperaturen på något sätt påverkar vattenfödet. Det gör även fesignaen, atså skinaden mean varmvattentemperaturens bör- och verkiga värde. Temperatur börvärde IngAende temperatur Beräkning av bör värde för varvta Fäktmotor ; , 1 i r----~ r----- ~----1' 1 + Varvtas givare Beredaren Y >,.-+-{,~-_. Temperatur givare i varmvattnet L _-.;..: J Väjare Figur 6. Bockschema för regersystemet Gasventi Vattenventi 6 Riktinjer ror dimensionering av genomströmningsberedare Enigt Boverkets Nybyggnadsreger är ägsta och högsta tiåtna vattentemperatur vid tappstäet 45 o c respektive 65 C. Vidare ska tappstäe utan besvärande väntetid ( < =Os) kunna tihandahåa varmvatten av ägst temperaturen 45 C. En genomströmningsberedare för ett enbostadshus bör enigt Nybyggnadsregerna kunna ge ett föde av ägst 0,35iter/s. Det ger ett effektbehov på ca 51 kw om man antar en temperaturhöjning från O ti1145 C. De festa gasedade genomströmningsberedare har betydigt ägre effekt. Undersökningar av varmvattenförbrukningen i bostäder har visat att förbrukningen varierar mycket från hushå ti hushå. I praktiken beror effektbehovet av instaationen, vattentrycket och brukarna. Nettovarmvattenförbrukningen för ett normat svenskt hushåigger vanigen i intervaet 5-10 kwh/dygn. Ref [3] anger att varmvattenbehovet för en famij på 4 personer i USA typiskt är ca 15 kwh/dygn, varmvatten ti tvättmaskinen inräknat. Varmvattenförbrukningen kännetecknas av stort effektuttag under kort tid med ånga meaniggande perioder utan förbrukning. Användningen av varmvatten sker vanigen som 5-30 korta tappningar per dygn, varav en de motsvarar ett mycket stort effektuttag, upp ti 60kW. GEU-3 J.F. RPI'.DOC 93-Q (26)

17 Vid mätningar under 14 dagar i 8 småhus uppmättes enigt ref [7] en maxima varmvatteneffekt på knappt 60 kw och en medeeffekt på 16 kw. Effekter över 40 kw förekom säan. I ref [7] nämns andra mätningar i 2 hus där tappeffekter mean O och 30 kw uppmätts. Tappvarmvattnets temperatur bestäms främst av brukarnas behov. Det tappstäe som kräver högst temperatur bir bestämmande. En varmvattentemperatur vid tappstäet på 45 o c är tifredsstäande för de festa ändamå ur användningssynpunkt I praktiken håer förrådsberedare i de festa fa en temperatur på C. Lägre temperatur medför mindre agrad energimängd och även ökad risk för skadig bakterietiväxt Statens bakterioogiska aboratorium har i en nyigen utfordundersökning konstaterat att den bakterie som orsakar den sk egionärssjukan, egionea, är amänt fårekommande i svenska vattenedningsnät. Legioneabakterien trivs i vattentemperaturer på mean 20 och 45 C. Det torde därför i de festa fa vara oämpigt att sänka temperaturen i en förrådsberedare under ca 55 C. I ref [9] anges föden och temperaturer som kan vara ti vägedning vid dimensionering av tappvattenvärmare. Anvisningarna grundar sig på mätningar av vattenförbrukningen vid oika tappstäen. Tapprogram har faststäts för normaa enfamijshus, se tabe 3. Tabeen anger effektbehovet får vattenvärmare som försöjer ett tappstäe av angiven typ. En vattenvärmare som försöjer fera tappstäen ska kara en viss kombination av tappningar. Tapprogrammet ska karas av både genomströmnings- och forrådsberedare. Tabe 3. Varmvattentappningar i normaa enbostadshus. Data för tappstäe Enhet Badkar Dusch Disk Handtvätt Minsta vattenström it/sek o 21 0,14 o 0,06 Passande temperatur o c Antaeen vattenmängd it Tid för en tappnin!: se k Tappstäets effekt- [kw] 26,3 17,6 14,7 7,0 behov (T.=10 o C) Anta tappningar i ett tapprogram 1 Tid mean två tapp- min ningar i ett program Tid mean två tapp- tim rogram o ) Tapprogram 'for tappaie. Nödvändig totaeffekt beror på tappstäenas typ och anta. Vid dimensionering av genomströmningsberedare bör man göra ett tiägg på 15-30% for att kompensera för kakutfåning. Ref [9] anger en minsta effekt på 40 kw, inkusive överdimensionering med 25%, för en genomströmningsberedare som ska täcka enenfamijsbostads hea varmvattenbehov. Ref [7] anger ett effektbehov på kw för ett hushå med dusch men utan badkar. GEU-JJ.F. RPTI.DOC (26)

18 7 Energibesparingsmöjigheten med genomströmningsberedare Energibehovet för tappvarmvatten i ett enfamijshus är vanigen kwh/år motsvarande % och i nyare hus 30-50% av energibehovet för uppvärmning. Vi man minska energikostnaderna är det såedes ika viktigt att sänka energiförbrukningen för tappvarmvatten som för uppvärmning. Tiförd energi ti en förrådsvarmvattenberedare, Q 10, kwh/dygn kan enigt ref3] deas upp på två poster nämigen: höjning av vattentemperaturen på det tappade vattnet från kavattentemperaturen ti varmvattentemperaturen, Q 1 2 varmhåning dvs kompensering av förusterna så att det agrade vattnet hås vid konstant temperatur, Q 2 Med beteckningarna V 1 ~ tappad vattenvoym [m3 /dygn] p~ vattnets densitet vid T w [kg/m 3 ] cp~ vattnets genomsnittiga värmekapacitivitet i temperaturintervaet T 0 ti T w [kwh/kg*oc] T w~ genomsnittig tappvarmvattentemperatur [ 0 C] T w bör väjas några grader under termostatens börvärde för att kompensera för temperaturgradienter och -transienter. T0 ~ genomsnittig kavattentemperatur [ 0 C] 11 ~ ande av värmekäans avgivna energi som tiförs vattnet [-] Normaa värden i intervaet 70%-100%. V 2 ~ vattenbehåarens voym [m3] Trum~rumstemperatur [ 0 C] S ~ energiförust per timme uttryckt som ande av i vattnet agrad energi, beräknat reativt rumstemperaturen [~] Normaa värden i intervaet 0-0,06. 1:~ tiden som värmekäan måste vara igång efter en varmvattentappning för att värma vattnet i behåaren ti T w. Tiden som värmekäan går för att täcka föruster från behåaren ingår inte. [h/dygn] P~ värmekäans effekt [kw] kan energibehovet per dygn enigt ref [3] skrivas: GEU-3 J.F. RPTI.DOC (26)

19 Q 10,=Q 1 +Q 2 V, p cp *(f...-to) + V 2 p cp*('w-t.,.,>*s (24- ~) [kwh/dygn) T] Skrivs 1: som: [h/dygn] bir per dygn energibehovet med förrådsberedare: [kwh/dygn] ekv () Formen baseras på vissa antaganden nämigen: - energiförbrukningen antas oberoende av tappningsmönstret - förrådsberedaren har två tistånd, uppvärmning av kat vatten och varmhåning - temperaturskinaden mean kat och varmt vatten antas konstant - temperaturskinaden mean agrat varmvatten och omgivningen antas konstant Feet i formen har enigt ref [3] visat sig vara mindre än 2 %. Genom att studera ekv ser man att energiförbrukningen om man har förrådsberedare kan minskas genom att: - använda mindre mängd varmvatten, V 1 - sänka varmvattentemperaturen, Tw - öka verkningsgraden för värmekäan, 1 - minska behåarens värmeföruster, S - minska behåarens voym, v2 En förrådsberedare är ett energiager. Sänks temperaturen minskar den agrade energimängden. Värms beredaren med e (maxima verkningsgrad) och det inte är aktuet att minska varmvattenanvändningen, sänka varmvattentemperaturen eer byta ti mindre beredare återstår bara isoering för att sänka energiförbrukningen. Möjigheten att öka isoeringen begränsas i praktiken av största tiåtna storek på beredaren. För att nedbringa värmeförusten från en 150 iters beredare ti45 W krävs ca 100 mm minerausisoering. En genomströmningsberedare har mycket små värmeföruster när den inte är igång. Om en gasedad genomströmningsberedare med baanserat drag används finns heer inga dragavbrottsföruster. Eftersom värmeförusterna vid stiestånd är mycket små kan S i ekv kan sättas ti O. Enigt ekvation kan då energibehovet för vattenvärmning med genomströmningsberedare beräknas som: Q tot = p Cp Vt (T.. -To) T/ [kwh/dygn] ekv 2 GEU-3 J.F. RPTI.DOC (26)

20 Genomströmningsberedare kan jämfört med gasedade förrådsberedare genom högre verkningsgrad och mycket små värmeföruster ge en energibesparing. Energibesparingen genom eiminering av energibehovet för varmhåning av en förrådsberedare kan enigt ekv skrivas: Q- s v "(T -T. v, p cp "IT.,-Tw) -p cp 2 w rum> (24 P "'r] [k:wh/dygn] ekv 3 Exempe: ekvation 3 ger med p=ooo, cp=,6"10"3, S=O,O, V 2 =0,270, (Tw-Tru.J=40, V 1 =0,110, (Tw-To>, P=5 och 1]=0,80 en energibesparing genom eiminering av värmeföruster på 2,8 kwh per dag viket motsvarar 1025 kwh per år. Författaren har med hjäp av data från fätmätningar beräknat värmeförusterna från en förrådsberedare på 270 iter ti ca 120 W. Hur stor ande av den ti beredaren tiförda energin som går åt för att kompensera för värmeföruster respektive bereda tappvarmvatten beror på varmvattenförbrukningen. För ett hushå med iten varmvattenförbrukning, ca kwh/år, motsvarar förustema ca 35 % av tiförd energi. Motsvarande siffra för en varmvattenförbrukning på ca kwh/år är ca 20 %. Uppgifter om viken energibesparing som i praktiken uppnåtts med genomströmningsberedare jämfört med förrådsberedare saknas i den tigängiga itteraturen. Det kan mycket vä tänkas att mängden tappat varmvatten skue ändras vid instaation av genomströmningsberedare. T ex pga att minsta möjiga vattenföde är större än vad som behövs eer att väntetiderna är ånga viket skue eda ti ökad förbrukning. Genomströmningsberedare med dragavbrott ger dragavbrottsföruster som ska dras ifrån besparingen man gör genom att eiminera förrådsberedarens föruster. 8 Ekonomisk järnrörese av genomströmnings- och förrådsberedare Lönsamheten för föjande två fa behandas: Fa : nyinstaation av gaspanna och genomströmningsberedare istäet för nyinstaation av gaspanna och förrådsberedare Fa 2: byte från förrådsberedare ti genomströmningsberedare i hus med gaspanna Kakyförutsättningar: - Nettoenergibesparing genom minskning av värmeföruster med genomströmningsberedare: 000 kwh/år. - Medeverkningsgrad för värmning av förrådsberedare med gas: 80% - Medeverkningsgrad för genomströmningsberedare: 80% - Varmvattenförbrukningen antas oförändrad. - Sänkning av gasförbrukningen med genomströmningsberedare: 250 kwh/år. GEU 3 J.F. RPTI.DOC (26)

21 - Naturgaspris: 28 öre/kwh års penningvärde. - Rea kakyränta: 6%. - Livsängd 15 år för både förråds- och genomströmningsberedare. Vid nytt abonnemang skue troigen ansutningsavgiften för en via bi högre med genomströmningsberedare och gaspanna än med förrådsberedare och gaspanna. I nedanstående kakyer antas ansutningsavgiften vara kr utan och kr med genomströmningsberedare. Den åriga abonnemangsavgiften kan eventuet bi högre med genomströmningsberedare än med förrådsberedare. I nedanstående kaky antas dock abonnemangsavgiften vara densamrna både med och utan genomströmningsberedare. Det antas vidare att gasinstaationen i huset är densamma såvä med som utan genomströmningsberedare. De investeringsposter som skijer sig för aternativen i fa har sammanstäts i tabe4. Investeringen för fa2 har sammanstäts i tabe 5. Nyinstaation av gas- Nyinstaation av gaspanna och förrådsbereda- panna och genomre. Priser apri 93 ex- strömningsberedare. kusive moms. Priser apri 93 exkusive [kr] moms. [kr] Gaspanna med förrådsbere dare och avgas- och uftkana eenom väe;e;. Gaspanna med avgas- och uftkanae;enom vägg. Genomströmningsberedare 6500 Avgas- och uftkana genom vägg för genomströmningsberedare Ansutnine;save;ift Summa Tabe 4. PmJiimförese mean nymstaaton med gaspanna med och utan genomströmmngsberedare. Endast de poster som skijer sig mean aternativen har tagits med. Byte från förrådsberedare ti genomströmningsberedare i hus med gaspanna Genomströmningsberedare 6500 Avgas- och uftkana genom vägg för e;enomströmnine;sberedare Rör'-armatur 000 E materie 500 Arbete Summa Tabe5. Ungefärigt prisför instaation av genomströmmngsberedare under gynnsammaförutstttningar. Befintig gasinstaation antas ha tirckig kapacitet. GEU-3 J.F. RYI'.DOC (26)

22 Besparingen med genomströmningsberedare istäet för förrådsberedare bir 350 kr/år både för fa och fa2 ( 250 [kwh]*0,28 [kr/kwh] =350 kr/år). Kapitakostnad för en fordyringav investeringen på 000 kr är 103 kr per år. Kapitakostnad för en investering kr är 906 per år. Driftöverskottet som är skinaden mean årig besparing och kapitakostnad för de oika aternativen framgår av tabe 6 nedan. Driftöverskott Fa 247 Fa Resutat: Tabe 6. skinaden mean årig besparing och I«Jpitakostnadfor de unders/jktafaen. - att byta ut en befintig förrådsberedare mot en genomströmningsberedare är inte önsamt - att vid nyinstaation istäet för förrådsberedare väja en genomströmningsberedare kan vara önsamt - de fasta avgifterna for gasabonnemang har stor betydese för önsamheten Maxima investering som besparingen 350 kr/år kan motivera är ca kr. I fa skue man kunna väja en kombinerad genomströmningsberedare och panna viket troigen skue ge en ägre investering än instaation av konventione gaspanna och förrådsberedare. 9 Effektuttag från gasdistributionsnätet vid användning av genomströmningsberedare Eftersom genomströmningsberedare har större effekt än förrådsberedare måste gasdistributionsnätet överföra högre effekt om genomströmningsberedare används istäet för förrådsberedare. Effektbehovet är mindre än summan av vaije abonnents effektbehov eftersom varmvattenförbrukningen sker mer eer mindre sumpmässigt. Varmvattentappning förekommer ju inte samtidigt i aa hushå. Kvoten mean det faktiska effektbehovet och summan av vaije hushås effektbehov kaas sammanagringsfaktorn. Denna antar atid ett värde mean O och och avtar med antaet hushå. Figurerna 7 och 8 visar det sammanagda effektbehovet enigt ref [7] för vattenvärmning med forrådsberedare och genomströmningsberedare respektive motsvarande sammanagringsfaktor som funktion av antaet hushå. Det maximaa effektbehovet har satts ti 32 kw för genomströmningsberedare och 12 kw for forrådsberedare. GEU-J.F. RPf.DOC (26)

23 Sammanagt effektbehov [kw) 200 Genom1 römning ~ere ~re / 100 v-- _/, ""I"""T"' '""'" Anta hus Figur 7. Sammanagt nettoeffektbehov som funktion av antaet hus for förrådsoch genomstrijmningsberedare. I tabe 7 har sammanstäts nettoeffektbehov för förråds- och genomströmningsberedare samt effektbehovsökninen för genomströmningsberedare jämfört med förrådsberedare. Görs jämföresen med husens totaa effektbehovet där även uppvärmning ingår bir den reativa ökningen av effektbehovet med genomströmningsberedare mindre än vad tabe 7 anger. Effektbehovet för uppvärmning har nämigen inte den sumpvisa karaktär som kännetecknar effektbehovet för varmvatten. Sammanagringseffekten medför att ökningen av effektuttaget från gasdistributionsnätet vid övergång från förråds- ti genomströmningsberedare i ett större anta hus skue bi reativt måttigt. Anta hus Effektbehov för Effektbehov för Ökning av effektvattenvärmning med vattenvärmning med behovetmed förrådsberedare genomströmnings- genomströmningsberedare beredare i % av effektbehovet för förrådsberedare O , ,36 Tabe 7. Effeabehov f!r fij"åds- och genomströmningsberedare f!r, O och 00 enfamijshus. GEU-3 J.F. RPTI.DOC (26)

24 Sammanagringsfaktor..... ~ '\ ~ "" Gen mström ni n n beredare.. ""' """ r t _ 1-. h. r-- ' 100 Anta hus Figur 8. Sammanagringsfaktor somfunktion av antaet hus I större distributionsnät för naturgas är trycket max 4 bar. Det kan finnas okaa nät i t ex radhusområden med trycket max 100 mbar. För abonnenter ansutna ti nät med trycket 4 bar garanterar distributören vanigen ett minimitryck på bar före abonnentcentraen. Nyare distributionsnät är i rege så dimensionerade att trycket i praktiken atid är avsevärt högre än bar före abonnentcentraen överat i nätet. Det finns atså möjighet att ta ut större effekt utan att trycket sjunker under tiåtet minimivärde. Moderna naturgasnät med trycket 4 bar torde i amänhet ha tiräckig kapacitet for att kara instaation av genomströmningsberedare i större områden utan att trycket någonstans i distributionsnätet sjunker under av distributören garanterat minimitryck, vanigen bar. I okaa nät med trycket 00 m bar finns i rege mindre marginaer än i 4-bars nät att kara effektökningar. Reducerstationen, där trycket reduceras från 1-4 bar tioo mbar, och nät är ofta dimensionerade för abonnenternas faktiska effektbehov. Reduceringsventi och gasmätare som finns hos varje abonnent medger däremot ofta effektuttag på ca 100 kw respektive ca 60 kw. Ett befintigt nät med trycket HJO mbar karar förmodigen inte den effektökning som en amän övergång ti genomströmningsberedare ger upphov til 10 Krav på gas- avgas- och rörinstaation Serviser ti abonnenter ansuta ti ett 4-bars nät är normat adrig kenare än 32 x 3 mm (innerdiameter x väggtjockek). En sådan servis har en kapacitet på åtminstone 500 kw vid det garanterade minimitrycket Abonnentcentraer är normat försedda med reguator och övrig armatur som medger ett effektuttag på ca 100 kw. Gasmätaren är för viaabonnentcentraer normat en G4 som har ett maxföde på 6 m3/h. Den medger ett effektuttag på ca 60 kw. Servis, abonnentcentra och gasmätare i en via som är ansuten ti ett 4-barsnät torde atså i amänhet ha tiräckig kapacitet för instaation av en genomströmningsberedare. I ett hus med gaspanna och förrådsberedare som värms av pannan medger i rege gasedningen från abonnentcentra ti gasmätaren och från gasmätaren ti pannan högre effekter än vad pannan kräver. Huruvida kapaciteten räcker för en genomströmningsberedare eer ej GEU-3 J.F. RPTI.DOC (26)

25 måste avgöras från fa ti fa. Gasinstaationen kan behöva göras om eer kompetteras med en särskid gasedning ti genomströmningsberedaren. Genomströmningsberedare med öppet förbränningsrum kräver stor diameter på avgaskanaen jämfört med en panna för ett modernt enfamijshus. För genomströmningsberedare med nettoeffekter i intervaet kw torde avgaskanaer med diametrar i intervaet mm erfordras. I befintiga hus är det därför risk för att de avgaskanaer som finns är för små. Behovet av en stor avgaskana kan eimineras genom att väja en genomströmningsberedare med baanserat drag. Förbränningsuft- och avgasrör kan då dras genom en vägg ti det fria. Andra fördear med baanserat drag är att genomströmningsberedaren inte behöver paceras i ett pannrum utan kan instaeras i t ex köket och att dragavbrottsföruster eimineras. Genomströmningsberedare har stort tryckfaet, upp ti 1,5 bar. Man bör för både nya och befintiga varmvatteninstaationer kontroera att vattennätets tryck räcker för att ge önskat maximat varmvattenföde. Tryckfaet över en genomströmningsberedare är inte proportionet mot födet genom den och bör därför anges i tabe eer diagramform. Tryckfaet i övriga komponenter i varmvatteninstaationen såsom rör och armaturer måste naturigtvis också tas med i en sådan beräkning. Det kan ur korrosionssynpunkt vara oämpigt att instaera en genomströmningsberedare med värmeväxare av koppar i en varmvatteninstaation av stårör. Korrosionsprobem kan dock ofta ösas med offeranod eer speciea övergångsmuffar mean koppar och stå. Bandare som används tisammans med genomströmningsberedare bör kunna stäas in för ett minsta varmvattenföde för att undvika probem vid små tappföden med åg temperatur. i Varmvattencirkuation med genomströmningsberedare är vanigtvis inte möjig. 11 Sutsatser och rekommendationer En gasedad genomströmningsberedare kan ge ägre energiförbrukning för tappvarmvatten än en förrådsberedare som värms med gas. En energibesparing i intervaet kwh/år i ett enfamijshus bedöms möjig. Jämfört med en euppvärmd förrådsberedare däremot bedöms en gasedad genomströmningsberedare i bästa fa enbart kunna ge en obetydig energibesparing. Energibesparingen beror b a av hur byte ti genomströmningsberedare påverkar varmvattenförbrukningen och om genomströmningsberedaren har baancerat drag eer dragavbrott Inga uppgifter om faktisk årsverkningsgrad för en genomströmningsberedare eer i praktiken uppnådd besparing jämfört med förrådsberedare har påträffats i insamad itteratur. Vid nyinstaation kan det vara önsamt att istäet för gaspanna och förrådsberedare väja gaspanna och genomströmningsberedare eer kombinerad panna och genomströmningsberedare. De fasta gasabonnemangsavgiftema har stor betydese för önsamheten. Att ersåtta en befintig förrådsberedare som inte behöver bytas av tekniska orsaker med en gasedad genomströmningsberedare bedöms inte som en önsam åtgärd. En genomströmningsberedare för tappvarmvatten bör enigt nordiska normer ha en effekt, inkusive tiägg för kakutfåning, på minst 40 kw för ett hushå med badkar och minst 33 kw om det bara finns dusch. Man bör vid dimensioneringen av genomströmningsberedare GEU-3 J.F. RPr.DOC (26)

26 göra ett tiägg på 15-30% för att kompensera för kakutfåning som försämrar värmeöverföringsförmågan. Band de genomströmningsberedare som säjs i Sverige finns ingen som ger tiräckig effekt för uppfyande av nordiska normer för tappvarmvatteninstaationer. Erfarenheter från danska instaationer och provningar tyder på att genomströmningsberedare i rege inte uppfyer normkrav på varmvatteninstaationer. Utveckingen av nya och bättre gasedade genomströmningsberedare förefaer enigt resutatet av databassökningen främst ske i Japan. Med nya konstruktioner, nya materia och ny teknik för regering torde de största nackdearna med genomströmningsberedare kunna eimineras eer åtminstone minskas. Om det EES-avtaet kommer ti stånd kommer sk CE-godkända gasapparater att bi tiåtna i Sverige. Utbudet av fabrikat och modeer skue då bi större. Det bör påpekas att vissa tiverkare inte åter CE-godkänna sina apparater utan skaffar godkännanden enbart för vissa änder. Genom att väja en genomströmningsberedare med baanserat drag där uft och avgaser eds i, oftast koncentriska, rör genom en vägg ti det fria eimineras behovet av avgaskana. Apparaten behöver heer inte paceras i pannrum utan kan instaeras t ex i köket. Baanserat drag ger också högre verkningsgrad än öppet förbränningsrum. Moderna naturgasnät med trycket 4 bar torde i amänhet ha tiräckig kapacitet för att kara instaation av genomströmningsberedare i större omfattning. Ett befintigt nät med trycket 100mbar karar det förmodigen inte. Norma servisedning, abonnentcentra och gasmätare för viaabonnenter ansutna ti 4 bars-nät bedöms kara det ökade effektuttaget som en genomströmningsberedare medför. Befintiga gasinstaationer i småhus torde i många fa kara det ökade effektuttaget I varje enskit fa bör man kontroera att befintig gas- och varmvatteninstaation har tiräckig kapacitet för instaation av genomströmningsberedare. GEU-3 J.F. RPf.DOC (26)

27 Referenser [] Lawaetz Henrik, Lavetemperatur og vannt brugsvand, Teknoogisk Instituts Forag [2] Furami K. et a, The High-Load High-Efficiency Instantaneous Gas Water Heater Internationa Gas Research Conference. [3] Wison R. P. Jr, Energy Conservation Options for Residentia Water Heaters. Energy vo3 pp Pergamon Press [4] Nakane Shinichi et a, Appication of Microcomputer-Based Contro System to Instantaneous Gas Water Heater. IEEE Transactions on Consumer Eectronics, Vo CE-29, No 3, August [5] Svenska Gasföreningen, Normabestämmeser får utförande av stadsgasinstaationer [6] Finn Schmidt-Jörgensen, Normtiaeg om små vandvarmeres ydese. VVS [7] Lawaetz Henrik, Samtidighed ved vandoppvarmning. VVS [8] Arbetsmateria frän ej pubicerad rapport frän Statens Byggeforskningsinstitut i Danmark, Rapport over små gasvandvanneres egenskaper ved tappning av vannt vadn. [9] Nordiska kommitten för byggbestämmeser, VA-norm, Retningsinjer for besternmejser vedrörende vand- og aföbsinstaationer. NKB-skrift nr 48. [O] Kaj Ovesen et a, Naturgasinstaationer Små Anaeg SB anvisning 145, Statens Byggeforskningsinstitut i Danmark, GEU-J.F. RPT.DOC 93-0S-28 25(26)

28 Förkaringar av vissa termer baanserat- och forcerat drag = System med ett sutet förbränningsrum där förbränningsuft tiförs och avgaser bortförs från respektive ti punkter som igger tätt inti varandra i det fria. Används fäkt för att övervinna strömningsmotståndet brukar systemet benämnas forcerat drag. termina = koncentriska rör som förbinder förbränningsrummet med det fria vid användning av baanserat eer forcerat drag. A v gaser eds i det inre och förbränningsuft i det yttre röret. startföde = minsta föde som krävs för att brännaren ska starta. startfödet bör vara itet. säckföde = föde vid viket brännaren socknar. Säckfödet är vanigen mindre än startfödet. Säckfödet bör vara itet. väntetid = tiden från påbörjad tappning tis för ändamået passande temperatur uppnås vid ett visst vattenföde. För att undvika söseri av vatten och energi ska väntetiden vara så kort som möjigt. stabiiseringstid = tiden från påbörjad tappning tis vattentemperaturen efter genomströmningsberedaren stabiiserats. GEU-3 J.F. RYf.DOC (26)

29 Sida RAPPORTFÖRTECKNING SGC Rapportnamn Rapport Författare Pris Nr datum kr 001 Systemoptimering vad avser edningstryck Apr91 Stefan Gruden 100 TUMAB 002 Mikrokraftvänneverk för växthus. Apr91 Roy Ericsson 100 Utvärdering Kjesser & Mannerstråe AB 003 Kataog över gastekniska FUD-projekt i Apr91 Svenskt Gastekniskt Center AB 100 Sverige. Utgåva Krav på materia vid kringfynad av Apr91 Jan Moin 50 FE-gasedningar VBBVIAK 005 Teknikstatus och marknadsäge för Apr91 Per-Arne Persson 150 gasbaserad minikraftvänne sac 006 Keramisk fiberbrännare- Utvärdering av Jan 93 R Brodin, P Carsson 100 en demo-anäggning Sydkraft Konsut AB 007 Gas-IR teknik inom industrin. Aug91 Thomas Ehrstedt 100 Användnings- områden, översiktig Sydkraft Konsut AB marknadsanays 008 Cataogue of gas technoogy RD&D Ju91 Swedish Gas Technoogy Center 100 projects in Sweden (På engeska) 009 Läcksökning av gasedningar. Metoder och Dec91 Charotte Rehn 100 instrument Sydkraft Konsut AB 010 Konvertering av auminiumsmätugnar. Sep 91 Oa Ha, Charotte Rehn 100 Förstudie Sydkraft Konsut AB O Integrerad naturgasanvändning i tvätterier. Sep91 Oa Ha 100 Konvertering av torktumare Sydkraft Konsut AB 012 Odöranter och gasokondensats påverkan Okt91 Stefan Gruden, F. Varmeda 100 på gasrörsystem av poyeten TUMAB 013 Spektrafördening och verkningsgrad för Okt91 Michae Johansson 150 gasedade IR-stråare Drifttekniska Instit. vid L TH 014 Modem gasteknik i gavaniseringsindustri Nov 91 John Daneius 100 Vattenfa Energisystem AB 015 Naturgasdrivna truckar Dec91 AsaMarbe 100 Sydkraft Konsut AB 016 Mätning av energiförbrukning och Mar92 Kje Wanseius 50 emissioner före o efter övergång ti KW Energiprodukter AB naturgas

30 Sida RAPPORTFÖRTECKNING SGC Rapportnamn Rapport Författare Pris Nr datum kr 017 Anays och försag ti handingsprogram Dec91 Rof Christensen 100 för området industrie Vätskevärnming AF-Energikonsut Syd AB 018 Skärning med acetyen och naturgas. En Apr92 AsaMarbe 100 jämförese. Sydkraft Konsut AB 019 Läggning av gasedning med pöjteknik vid Maj92 Fasvik J, Hagund H m f 100 Gostorp, Mamö. Uppföjningsprojekt SGI och Mamö Energi AB 020 Emissionsdestruktion. Anays och försag Jun 92 Thomas Ehrstedt 150 ti handingsprogram Sydkraft Konsut AB 021 Ny äggningsteknik för PE-Iedningar. Jun 92 Ove Ribberström 150 Förstudie Ove Ribberström Projektering AB 022 Kataog över gastekniska FUD-projekt i Aug92 Svenskt Gastekniskt Center AB 150 Sverige. Utgåva Läggning av gasedning med pöjteknik vid Aug92 Nis Granstrand m f 150 Lihagen, Göteborg. Uppföjningsproj. Göteborg Energi AB 024 Sumsvetsning och eektromuffsvetsning Aug92 Stefan Groden 150 av FE-edningar. Kostnadsaspekter. TUMAB 025 Papperstorkning med gas-r. Sep92 Per-Arne Persson 100 Sammanfattning av ett anta FUD-projekt Svenskt Gastekniskt Center 026 Kodioxidgödsing i växthus med hjäp av naturgas. Handbok och tiämpn.exempe Aug92 Stig Arne Moen m f Decentraiserad användning av gas för Okt92 Rof Christensen 150 vätskevärmning. Två praktikfa AF-Energikonsut 028 Stora gasedningar av PE. Teknisk och Okt92 Lars-Erik Andersson, 150 ekonomisk studie. Ake Carsson, Sydkraft Konsut P 029 Cataogue of Gas Techn Research and Sep 92 Swedish Gas Technoogy 150 Deveopment Projects in Sweden (På engeska) Center 030 Pusationspanna. Utvärdering av en Nov 92 Per Carsson, Asa Marbe!50 demo-anäggning Sydkraft Konsut AB 031 Detektion av dräneringsrör. Testmätning Nov 92 Car-Axe Triumf 100 med magnetisk gradiometri TriumfGeophysics AB 032 Systemverkn.grad efter konvertering av Jan 93 Jonas Forsman 150 vattenburen e värme t gasvärme i småhus Vattenfa Energisystem AB