REGIONAL DIGITAL AGENDA NORRBOTTEN DIALOGVERSION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REGIONAL DIGITAL AGENDA NORRBOTTEN DIALOGVERSION"

Transkript

1 REGIONAL DIGITAL AGENDA NORRBOTTEN DIALOGVERSION

2 FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 5 INLEDNING 6 REGIONALA STRATEGISKA UTMANINGAR 8 GLESBYGD OCH GEOGRAFISKA AVSTÅND 8 BEFOLKNINGSTRENDER 8 TILLVÄXT 9 HUR MÖTER VI VÅRA REGIONALA UTMANINGAR BREDBANDSMÅL 9 FYRA STRATEGISKA OMRÅDEN 11 LÄTT OCH SÄKERT ATT ANVÄNDA 11 PRIORITERADE ÅTGÄRDER 15 TJÄNSTER SOM SKAPAR NYTTA 16 PRIORITERADE ÅTGÄRDER 18 DET BEHÖVS INFRASTRUKTUR 20 PRIORITERADE ÅTGÄRDER 24 IT:S ROLL I SAMHÄLLSUTVECKLINGEN 26 PRIORITERADE ÅTGÄRDER 28 ORDFÖRKLARING 29 Referensgrupp/arbetsgrupp Tony Blomqvist Ordförande IT Norrbotten Catherine Melby Projektledare IT Norrbotten P-O Egnell Norrbottens läns landsting Ylva Sundkvist Norrbottens läns landsting Marja-Leena Komulainen Kommunförbundet Norrbotten Håkan Stenmark LRF Norrbotten Anders Nordin Luleå tekniska universitet Kjell Hjelm Företagarna Jimmy Bystedt Länsstyrelsen i Norrbottens län Bo-Erik Ekblom Länsstyrelsen i Norrbottens län Henrik Billström Norrbottens enämnd (Luleå kommun)

3 Förord I Norrbottens län växer ekonomin, sysselsättningen och inflyttningen på ett unikt och historiskt sätt. Norrbotten har den största tillväxten i landet. Under åren investerades mer än 6 miljarder kronor i Norrbotten. Det är högst i landet räknat i kronor per invånare. Olika undersökningar visar att Norrbotten är nummer ett när det gäller turismens utveckling, Gaselltoppen med mera. Men ska vi fortsätta ligga i topp kan vi inte luta oss tillbaka. Norrbotten är en stor och glesbefolkad region vilket är en utmaning. Vi är till och med den mest glesbefolkade regionen i hela EU. Vi har en alltmer åldrande befolkning och har fler äldre än det svenska och europeiska genomsnittet. Vi lever med långa avstånd; till skolor, service, vård och arbetsplatser. Den pågående utvecklingen mot en högre grad av digitalisering är nödvändig för vår region. Vi tar del av olika elektroniska samhällstjänster och service via bredband från hemmet, från jobbet eller från mobilen. Vi använder oss av internet för att göra bankärenden, boka biljetter och resor samt hålla kontakt med familjen. Det skapar en enklare vardag för individer och företag. Vi är med andra ord ett län med långa avstånd där bredband och e-tjänster behövs för att människor ska kunna leva, utvecklas, arbeta, bo och åldras här. För att Norrbotten ska fortsätta växa och utvecklas är det viktigt att vi följer det it-politiska mål som regeringen satt, nämligen att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringens ambitioner fångas upp i en nationell digital agenda; It i människans tjänst. Men för att verkligen sätta it i människans tjänst behöver den nationella agendan omvandlas till regionala digitala agendor. Norrbottens digitala agenda är en del av Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS). För oss är det viktigt att den it-strategi som den regionala digitala agendan ska ses som omsätts i prioriterade åtgärder. Genom dessa åtgärder prioriterar vi vårt arbete samt adresserar det till ansvariga organisationer. Den regionala digitala agendan omfattar inledningsvis aktiviteter under åren Agendan kommer att revideras årligen och löper i sin helhet till Den regionala digitala agendan är en överenskommelse mellan ansvariga utpekade organisationer om samverkan och prioriteringar för att utveckla Norrbotten med hjälp av it. Strategin lades fast av Regionala partnerskapet. 3

4 Namnteckningar ansvariga medverkande organisationer

5 Sammanfattning Sammanfattning skrivs sist av allt. 5

6 Inledning I Norrbotten lever vi med långa avstånd; till skolor, service, vård och arbetsplatser. Den pågående utvecklingen mot en högre grad av e-tjänster är nödvändig för vår region. Vi använder internet för att söka information, göra bankärenden, boka biljetter och resor samt hålla kontakt med familjen. Vi tar del av olika elektroniska samhällstjänster och service via bredband från hemmet, jobbet eller från mobilen. Det skapar en enklare vardag för individer och företag. Mål för it-politiken Sverige är en framstående it-nation. Enligt ITUs ranking är Sverige det land i världen där it-utvecklingen kommit näst längst. Endast Sydkorea har kommit längre 1. Men ska vi fortsätta ligga i topp kan vi inte luta oss tillbaka. Därför har regeringen ambitionen att Sverige ska vara ledande på att använda it för att nå politiska mål för tillväxt i alla delar av landet, social välfärd, demokrati och klimatförbättringar. Målet för it-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För att uppnå detta krävs ökad digital delaktighet så att fler vill och vågar använda digitala tjänster. Men det handlar också om att få fram fler tjänster som gör att kvinnor och män upplever att de verkligen har nytta av att använda internet. En förutsättning för detta är att det finns tillgång till bredband i alla delar av landet. Därför ska Sverige ha bredband i världsklass. Regeringens ambition är att senast år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och fasta verksamhetsställen ha tillgång till 100 Mbit/s. It i människans tjänst Regeringens ambitioner fångas upp i en nationell digital agenda; It i människans tjänst. Den skapar en sammanhållen strategi för att Sverige ska fortsätta vara en framstående it-nation. Men för att verkligen sätta it i människans tjänst behöver den nationella digitala agendan omvandlas till regionala digitala agendor. Agendor som visar på hur varje enskild region arbetar för det digitala samhället. Där företag, organisationer, kommuner, landsting och myndigheter var och en utifrån sin roll arbetar tillsammans för att stödja målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regional digital agenda Norrbottens regionala digitala agenda bygger på inriktningen i Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) och regeringens nationella digitala agenda. Den regionala agendan ska ses som en it-strategi som fångar upp de initiativ som görs eller som behöver göras i länet för att bäst ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Det handlar om åtgärder för att stimulera utveckling av e-hälsa, e-förvaltning och andra it-tjänster som skapar nytta för invånare, företag och organisationer i 1 International Telecommunication Union, Measuring the Information Society,

7 Norrbotten. Men det handlar också om åtgärder för att säkerställa en tillgänglig och grundläggande it-infrastruktur i länet. Uppdraget Regeringen har uppmanat samtliga regioner och länsstyrelser i Sverige att ta fram regionala digitala agendor. Regionala partnerskapet i Norrbotten har gett IT Norrbotten i uppdrag att projektleda och samordna detta arbete. Uppdraget har genomförts i samverkan med Kommunförbundet i Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå tekniska universitet, Lantbrukarnas Riksförbund Norrbotten samt Företagarna i Norrbotten. Under arbetets gång har synpunkter inhämtats från personer inom andra verksamhetsområden, i Norrbotten och övriga delar av Sverige. En dialogversion av den regionala digitala agendan har legat publik på IT Norrbottens hemsida med möjlighet för organisationer, företag och individer att lämna synpunkter. Uppföljning För att den regionala digitala agendan ska kunna förverkligas är det viktigt att den följs upp och utvärderas fortlöpande. Ansvaret för uppföljning kommer ligga hos Regionala partnerskapet. Uppföljning kommer att genomföras årligen. Vid uppföljningen kommer agendan att revideras utifrån genomförda åtgärder dessutom kommer nya åtgärder att kunna införlivas. Länets aktörer kommer därmed kunna följa utvecklingen i länet. Utifrån resultatet kommer olika åtgärder att kunna anpassas till länets behov. Resultaten av dessa uppföljningar kommer regelbundet att spridas till alla som arbetar med länets utveckling och göras tillgängliga via olika informationskanaler. //Bildidé// Kollage som visar videokonferens, effektivare vård och andra exempel på it i människans tjänst. Lantbruk, skogsnäring Plus bildtexter. 7

8 Regionala strategiska utmaningar GLESBYGD OCH GEOGRAFISKA AVSTÅND Norrbotten är Sveriges nordligaste och till ytan största län. Vi är den mest glesbefolkade regionen i hela Europa. Med våra knappt invånare utgör vi tre procent av Sveriges totala befolkning samtidigt som vi bor på en fjärdedel av landets yta. 68 procent av länets invånare bor i kustområdet inom några mils radie från Luleå. Befolkningstätheten i Norrbotten är 2,6 invånare per kvadratkilometer att jämföras med 21,6 invånare per kvadratkilometer för Sverige som helhet. Norrbotten är ett län med långa avstånd där bredband och e-tjänster är en grundförutsättning för att människor ska kunna leva, utvecklas, arbeta, bo och åldras här. //bildtext// Utifrån EU:s definitioner är Norrbotten att betrakta som extrem glesbygd 1. BEFOLKNINGSTRENDER 2012 ökade Norrbottens befolkning med 111 personer. Men sett över tid, sedan 1994, har befolkningen minskat med omkring invånare. Det motsvarar mer än länets femte största kommun, Gällivare. Förutom minskningen av länets befolkning sker även en långsam förflyttning inom länet, från inlandskommunerna till kusten. Förflyttningen innebär minskade skatteintäkter för inlandskommunerna vilket påverkar service, omsorg och sjukvård negativt. Länet har samtidigt en alltmer åldrande befolkning och fler äldre än det svenska och europeiska genomsnittet. År 2012 var 22 procent av Norrbottens befolkning 65 år och äldre utgjorde samma åldersgrupp 11 procent av länets befolkning. Andelen äldre har blivit dubbelt så stor de senaste 40 åren. Om utvecklingen fortsätter i samma takt är mer än 30 procent av länets befolkning 65 år eller äldre år Men den siffran är osäker. Här spelar samhällets utveckling stor roll. Frågan är om de som är födda på 1990-talet, och ingår i åldersgruppen 65+ år 2060, bor kvar i länet i lika hög utsträckning som 40- talisterna gjort. Medellivslängden ökar också, med mer än ett år per decennium. År 2012 var medellivslängden i Sverige knappt 84 år för kvinnor och drygt 80 år för män. Den beräknas till närmare 89 år för kvinnor och nästan 87 år för män år Glesbygdsverket 8

9 Samtidigt som vi lever längre ökar förekomsten av kroniska sjukdomar. Det medför att behovet av vård och omsorg ökar i framtiden. Till detta kommer att vi har en mindre andel arbetsför befolkning, vilket minskar skatteunderlaget för kommuner och landsting. Dessa ska alltså göra mer trots minskade skatteintäkter. Det leder i sin tur till ett ökat behov av tjänster som bland annat möjliggör egenvård. //tabell// Befolkningsutveckling i åldern 65 år och äldre Norrbotten 11 % 22 % >30 %? Riket 13 % 19 % 25 % TILLVÄXT I Norrbottens län växer ekonomin, sysselsättningen och inflyttningen på ett unikt och historiskt sätt. Länet har den högsta produktiviteten i hela landet, mätt som bruttoregionprodukt per sysselsatt (BRP). Arbetslösheten minskar och fler kvinnor och män får arbete. Det är enbart i norrlandslänen som förvärvsintensiteten har ökat kraftigt de senaste åren 2. Norrbotten har den största tillväxten i landet. Det beror till stor del på gruvnäringen, som investerar mycket stora volymer. Näringslivet har satsat, och fortsätter satsa mångmiljardbelopp på framtiden. Under åren investerades mer än sex miljarder kronor i Norrbotten. Det är högst i landet, räknat i kronor per invånare. I absoluta tal har Norrbotten näst efter västra Götaland högst investeringsnivå 3. Dessa investeringar måste matchas med investeringar på funktionell och kostnadseffektiv infrastruktur, såväl it-infrastruktur som transportinfrastruktur. Att stärka infrastrukturen i Norrbotten gynnar Sverige och hela övriga Europa. HUR MÖTER VI VÅRA REGIONALA UTMANINGAR BREDBANDSMÅL Sammanfattar vi de strategiska utmaningarna ovan så ser man att vi blir färre personer i länet och allt större andel är äldre. Det innebär att vi får minskade 1 SCB 2 3 Länsstyrelsen i Norrbottens län 9

10 skatteintäkter som ska finansiera de offentliga åtagandena som kommun och landsting är satta att bedriva. Men, med hjälp av digitaliseringen kan vi möta dessa utmaningar. E-hälsotjänster kan användas för att äldre ska kunna bo kvar i hemmet även om avståenden är långa till vård. Distansarbete är en möjlighet för de som vill bo kvar, eller flytta till, landsbygden. Fjärrundervisning är ett alternativ för skolor i glesbygd att erbjuda modersmålslärare med behörighet. Kommunala e-tjänster underlättar kontakter mellan medborgare och kommun. Tillväxtindustrin kan minska sina kostnader för resor genom att använda sig av videomöten. Detta är bara några exempel och listan kan göras mycket längre. Digitaliseringen innebär många möjligheter men det krävs en stabil och robust bredbandsinfrastruktur för att genomföra den. Regeringens har satt som sitt it-politika mål att år 2020 ska 90 procent av befolkningen ha tillgång till 100 Mbit/s. I Norrbotten har vi inte nöjt oss med detta. I den regionala utvecklingsstrategin för Norrbotten är målet att Alla i länet ska ha tillgång till bredband med hög kapaitet, med strävan mot 100 Mbit/senast För att kunna nå detta mål är det viktigt att den utbyggnad som är på gång av bredbandsinfrastruktur i länet fortsätter och ökar. Väl utbyggd bredbandsinfrastruktur är helt avgörande för länets utveckling. Det handlar om att vi ska ha konkurrenskraftiga företag och att vi skapar möjligheter för medborgare som vill bo och verka i länet. Det handlar helt enkelt om länets överlevnad. Men minst lika viktigt är att länets myndigheter, kommuner, landsting och organisationer tar ansvar för utveckling, genomförande och införander av e- tjänster, för utbildning och för åtgärder som minskar det digitala utanförskapet. Och det är det den här regionala digitala agendan som du håller i din hand handlar om. 10

11 Fyra strategiska områden Norrbottens digitala agenda utgår från den regionala utvecklingsstrategin för Norrbotten och de fyra strategiska områden som finns i den nationella agendan It i människans tjänst: - Lätt och säkert att använda - Tjänster som skapar nytta - Det behövs infrastruktur - It:s roll i samhällsutvecklingen Här presenteras de insatser som görs eller behöver göras för att på bästa sätt ta tillvara digitaliseringens möjligheter i regionen. //illustration// De fyra rubrikerna (från regeringens digitala agenda, sid 17) LÄTT OCH SÄKERT ATT ANVÄNDA //citat// När samhället blir alltmer digitaliserat är det viktigt att alla kan ta del av de möjligheter som skapas. Det handlar bland annat om att kunna använda internet och andra digitala tjänster i vardagen som privatperson, företagare eller anställd. It i människans tjänst Internetanvändningen ökar för varje år. Allt fler använder smarta telefoner och surfplattor, och de internetbaserade tjänsterna ökar. Appar till smarta mobiltelefoner och musik dominerar de digitala köpen 1 och antalet utlånade e- böcker på biblioteken är uppe i över en miljon år (en ökning med 65 procent sedan föregående år). Med de smarta telefonerna och surfplattorna har det blivit enklare för människor i alla åldersgrupper att använda internet. Undersökningar visar att allt fler barn använder sig av internet, i allt yngre åldrar. Den genomsnittliga debutåldern för internetanvändning, d.v.s. den ålder då fler än vartannat barn använder internet, är idag tre år (2005 var den nio år) använde 12 procent av femtonåringarna mobilen för att koppla upp sig mot internet nu gör 94 procent det. Och dagens åttaåringar mobilsurfar i samma utsträckning som femtonåringarna gjorde //bildtext graf från rapporten Småungar och medier// Den dagliga internetanvändningen har ökat oavsett ålder. År 2013 använder treåringar nätet i ungefär samma utsträckning som sju- 1 Svenskarna och internet 2012, Olle Findahl, internetstatistik.se 2 Bibliotek 2012, Kungliga biblioteket 3 Småungar och medier, Statens medieråd,

12 åttaåringarna gjorde Noterbart är att internetanvändningen är mätbar hos barn innan de fyllt ett år. Källa: Småungar och medier, Statens medieråd, 2013 //underlag för graf// Använder internet i mobilen 54 % (36 % 2011) Har tillgång till surfplatta 20 % (5 % 2011) Källa: internetstatistik.se //faktaruta// Internetanvändning i siffror 1 Åtta av tio svenskar använder internet varje dag 6,6 miljoner personer har tillgång till en dator i hemmet 94 procent av personer i åldern år Tre av fyra har hämtat information från myndigheters hemsidor Hälften av alla i åldern år handlar resor och biljetter till evenemang på internet Sex av tio har kopplat upp sig med en smartphone Säker it Dagens samhälle är beroende av att it och internet fungerar. Ansvaret för nätoch informationssäkerhet delas av användare, marknadens aktörer och staten. Alla dessa parter behöver göra mer för att förbättra nät- och informationssäkerheten och för att öka tilliten till it-system. Välinformerade och medvetna it-användare som ställer krav på säkerheten är avgörande för att öka säkerheten i och tilliten till elektronisk kommunikation. Därför krävs det kontinuerliga insatser för att öka kompetensen hos användarna om rutinmässig och förebyggande säkerhet. Företagande i Norrbotten. I den regionala digitala agendan har vi valt att koncentrera oss på mikroföretag (färre än 10 anställda) och små företag (10-49 anställda med en omsättning som inte överstiger 7 miljoner euro per år). Detta då medelstora och stora företag i regel har egna it-resurser samt tillgång till bredband som i dagsläget uppfyller deras behov. Då nya större företag etablerats i Norrbotten, exempelvis Northland Resources och Facebook, har speciella utbyggnadsåtgärder gjorts från stadsnäten och regionnätet. Norrbottens företag bäst i Sverige Nationellt sett har småföretagen tre strategiska utmaningar att övervinna för att öka it-användningen; tiden, kostnaden och kunskapen. Detta enligt 1 Privatpersoners användning av datorer och internet 2012, SCB

13 delbetänkandet Här finns mer att hämta it-användningen i småföretag, som baseras på en rapport genomförd av KTH, en webbundersökning av Företagarna samt djupintervjuer. Följande faktorer lyfts fram som hinder för att använda it 1 : - It upplevs inte bidra till den egna verksamheten - Begränsad it-kunskap hos ägare och anställda - Avsaknad av it-standarder och it-system som inte är utvecklade för småföretagens behov - Begränsad tillgång till internet och bristande interoperabilitet mellan system Dessa hinder måste undanröjas för att skapa nya möjligheter för bland annat effektivitetshöjningar, etableringar inom e-handel och nya internationella marknader. De norrbottniska företagen utgör inget undantag när det gäller hindren enligt ovan men däremot avviker de från riksgenomsnittet när det gäller att använda internet. Dels använder 99 procent av länets småföretag internet i sitt företagande (96 procent i riket). Dels är de bäst i landet på att lämna uppgifter till myndigheter via internet. 76 procent av länets företag gör det, medan siffran för riket är 64 procent 2. Enligt Jordbruksverket skickar samtliga bönder i Norrbotten in sina EUansökningar (SAM-ansökningar) och rapporter till Jordbruksverket digitalt. Trots det höga av användandet av internet bland länets företagare visar det sig i en undersökning som LRF i Norrbotten genomfört under 2013 att 20 procent av medlemmarna uttryckte behov eller intresse för utbildningsinsatser inom dator-, internet- och telekommunikationsanvändning. Enkäten och dess resultat är speciellt intressant då den speglar företagandet i Norrbottens landsbygd. De internetbaserade tjänster man använder sig av är i fallande ordning; e-post, söka information, bokföring/banktjänster, omvärldsbevakning, SAM-ansökningar, marknadsföring/försäljning, EUrapporter, styrning av produktion eller larm. Man kan här klart konstatera att LRFs medlemmar på landsbygden nyttjar den nya tekniken och olika former av internetbaserade tjänster då denna grupp företagare många gånger är verksam inom flera olika verksamheter såsom jordbruk, skogsbruk, turistnäring och transporter. På frågan Vad saknar ni i internet- och telekommunikation? är några av svaren: 1 Delbetänkande it-användning i företag, SOU 2012:21 ( Här finns mer att hämta itanvändningen i småföretag ) 2 Företagarnas rapport Småföretagen och internet från science fiction till vardag i januari

14 Snabb och säker uppkoppling till internet. I dagsläget måste jag styra användandet till morgnar och förmiddagar eftersom kvällarna när jag normalt har tid, har så lång uppkoppling och ibland inte kontakt alls. Fungerande nät. Vi har dålig täckning. Datorn fungerar inte som den ska, tidvis. Vi har behov av inflyttning, men folk vill inte bo där internet inte fungerar. Det går inte att arbeta säkert härifrån. Bättre förbindelse. Vid storhelger, semestrar och allmänt när mycket folk kommer till bygden så fungerar inte internet. 1 Bredbands- och mobiltelefonisituationen ser olika ut i skilda delar av Norrbotten. Dock kan vi konstatera att en förutsättning för ett aktivt företagande idag kräver goda bredbands- och mobiltelefonikommunikationer både på landsbygden och i tätorten. Det är en grundförutsättning om hela Norrbotten ska leva. Det digitala utanförskapet Den ökade digitaliseringen innebär många fördelar, men medför också problem. Ett sådant är att de individer som inte kan, eller vill, vara en del av det digitaliserade samhället går miste om information. Därmed hamnar de i ett digitalt utanförskap. Enligt Digidel stod 1,2 miljoner invånare i Sverige utanför den digitaliserade världen år Det finns inte någon regional statistik, men Digidel bedömer att skillnader mellan olika regioner är relativt liten. Därför kan vi uppskatta att fler än invånare i Norrbottens län befinner sig i utanförskapet. Utbildningsbakgrund, sysselsättning, ålder och bostadsort är faktorer som påverkar utanförskapet. Pensionärer är en stor del av de som inte använder internet men 30 procent av icke-användarna är yngre än 65 år. Det främsta motivet till att inte använda internet är ointresse. Omkring fyra procent av Sveriges befolkning uppger att de har olika funktionshinder som försvårar användningen av internet. För nästan hälften av dem har problemen att göra med synsvårigheter medan det för en tredjedel är motoriska problem. Bland de yngre är det främst svårigheter att läsa och skriva som försvårar användningen av internet. Digitalt utanförskap är även en samhällsekonomisk fråga. De flesta av den arbetande befolkningen som inte använder internet har arbetaryrken eller lägre befattningar inom vård och skola. Det finns ett mörkertal med icke-användare bakom siffrorna som presenteras i undersökningen; grupper som är svåra att nå med vanliga intervjuundersökningar. Det är de individer som inte har fast adress, saknar 1 Medlemsenkät, LRF Norrbotten, september

15 telefon, inte kan så bra svenska eller helt enkelt inte vill svara på frågor om sin medieanvändning. Det innebär att statistiken ger en överskattning av internetanvändningen och en underskattning av det antal personer som inte använder internet 1. Sett ur ett regionalt perspektiv visar det sig att Jämtland-Västerbotten- Norrbotten tillhör ett av tre geografiska områden i Sverige där internetanvändningen är lägre än i övriga landet, även efter vägning som kompenserar åldersfördelningen 2. Språkmässigt är Norrbotten ett län där minoritetsspråken samiska, miänkieli och finska pratas på många håll. Det är viktigt att ta hänsyn till detta i samband med skapandet av digitala samhällstjänster för att på så sätt göra den digitaliserade världen mer tillgänglig för alla. Vi kan inte passivt vänta på att det digitala utanförskapet växer bort med åren. De som står utanför behöver bli digitalt delaktiga idag, oavsett ålder. Det är en angelägenhet för hela samhället och ett krav för en väl fungerande demokrati. Det är därför viktigt att insatser görs för att öka kunskap och användning av it för de människor som befinner sig i ett digitalt utanförskap. Exempelvis kan bildningsförbunden i samverkan med berörda intresseorganisationer genomföra utbildningar om it-användandning. Biblioteken skulle kunna vara ett kompetenscenter för informationsinsatser kring användandet av samhälleliga e- tjänster. PRIORITERADE ÅTGÄRDER Lätt och säkert att använda: Beskrivning av planerade insatser Kartläggning av mikro- och småföretagares behov av kunskap och användande av it Utbildningsinsatser utifrån genomförd kartläggning (se ovan) Insatser för att öka kunskaperna och användandet av it för lantbrukare, skogsägare och landsbygdsföretagare Utveckla samarbetsformer för att minska det digitala utanförskapet Genomförandeperiod Ansvarig 2014 Företagarna Företagarna LRF Norrbotten Norrbottens bildningsförbund, intresseorganisationer, bibliotek 1 Svenskarna och internet 2012, Olle Findahl, internetstatistik.se 2 De som står utanför, en rapport om digital delaktighet, Olle Findahl, april 2012, Digidel 15

16 TJÄNSTER SOM SKAPAR NYTTA //citat// Det finns behov av attraktiva och lättanvända digitala tjänster för olika delar av livet. För att möta dessa varierande behov behövs ett stort och varierande utbud av tjänster som utvecklas av både privata och offentliga aktörer. It i människans tjänst Kommuner, landsting och regioner står tillsammans för cirka 70 procent av medborgarkontakterna i offentlig sektor. Människor förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna få vård, sköta sina ärenden samt ha tillgång till information och möjlighet till inflytande genom digitala kontaktvägar. Utvecklingen av e-samhället erbjuder stora möjligheter att bemöta dessa förväntningar och även klara andra samhällsutmaningar. Även om Sverige generellt rankas som en av de främsta nationerna när det gäller användandet av it i offentlig sektor släpar vi efter när det gäller e-tjänster till medborgarna. Länder som Colombia, Förenade Arabemiraten och Bahrain anses ligga före Sverige 1. e-förvaltning Det finns kommuner, landsting och regioner i Sverige som är förebilder i utvecklingen av e-förvaltning. Men för de allra flesta innebär e-förvaltning en utmaning. Det är få som själva har kompetens eller resurser att driva denna angelägna verksamhetsutveckling. Gemensam kraftsamling och ökad kommunal samverkan är nödvändig för att utveckla e-förvaltning effektivt. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har därför tagit fram en strategi för e- samhället, där de tre övergripande målen är enklare vardag för privatpersoner och företag smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Det är viktigt att Norrbottens kommuner arbetar utifrån dessa mål och att man samverkar för att kunna erbjuda likvärdig service och likvärdiga tjänster i hela länet. 13 av länets 14 kommuner har, under 2013, gått samman för att stärka utvecklingen av kommunal e-förvaltning i Norrbotten. Samarbetet genomförs i form av en gemensam e-nämnd, med Luleå som värdkommun. I nämnden hjälps både stora och små kommuner åt för att snabba upp verksamhetsutvecklingen via e-förvaltning. 1 Table 2.1 Top 20 countries in online service delivery, E-government Survey 2012 E-government for the people, United Nations 16

17 e-hälsa Medborgarna ställer allt större krav på tillgänglighet till service och tjänster samt kvalitet och delaktighet i sin egen vård. Med hjälp av digitaliseringen kan vårdgivarna nu erbjuda användarvänliga tjänster som möjliggör för invånarna att kommunicera direkt med sin vårdpersonal, göra egentester och läsa sin egen journal via internet. Tid frigörs för både vårdtagaren och vårdgivaren, samtidigt som vårdtagaren blir mer delaktig i sin egen vård. Kommunerna och Norrbottens läns landsting har varit pionjärer i att införa och använda tjänster inom e-hälsa. En anledning till detta är vår glest befolkade region där beslutsfattarna tidigt sett vilka effekter nya arbetssätt och ny teknik kan ge. Givetvis kan även de lösningar som har utvecklats för glest befolkade områden användas i tätorter och även då spara tid för såväl vårdtagare som vårdgivare. Den tekniska utvecklingen inom vården har medfört att den kan bedrivas närmare medborgarens hemmiljö. I dag kan behandlingar som tidigare krävde sjukhusvistelse i allt större utsträckning genomföras i primärvården. Det innebär att patienter många gånger kan slippa långa resor till sjukhusen. Och delar av det som tidigare gjordes vid hälsocentralerna kan nu utföras i hemmet av patienten själv. Lärarnas it-kompetens och digitala, pedagogiska verktyg i skolan Tillgången till datorer har ökat och 75 procent av lärarna har idag tillgång till en egen dator för sitt arbete. Däremot används inte it i någon större utsträckning i undervisningen som pedagogiskt verktyg, och it-kompetensen är bristfällig bland många lärare och rektorer. Var femte gymnasielärare, var fjärde grundskolelärare och var tredje förskolepersonal anser sig ha låg eller ingen it-kompetens 1. Det behövs därför medel för kompetensutvecklingsåtgärder för lärarkåren. Enligt Skolverkets uppföljning i april 2013 behövs det initialt lika mycket medel för kompetensutveckling som för inköp av digital utrustning till skolan. När det gäller tillgången till datorer för elever inom länets skolor varierar det mellan skolorna i en kommun och mellan kommunerna. Inköp av datorer och andra digitala, pedagogiska verktyg är upp till varje rektor och varje skola i Norrbotten att besluta. Det varierar också i vilken omfattning skolorna använder sig av it-verktyg och datorer i undervisningen. Sammantaget skapar detta en obalans mellan olika skolor i en kommun och mellan kommuner i länet. Avsaknaden av en sammanhållen strategi för förskola, grundskola och gymnasieskola missgynnar både elever och lärare. Vid Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, arbetar en IKT-grupp för att studenterna vid lärarutbildningen samt de lärare som fortbildas ska få en gedigen kunskap i digitaliseringens möjligheter 1 Skolverket

18 som pedagogiskt verktyg. Det pågår också en intern fortbildning med syfte att öka förståelsen och kunskapen kring användningen av flexibla lärarresurser. Distansöverbryggande it-lösningar Norrbotten är ett län med långa avstånd. Därför är det viktigt att kommuner och landsting hittar sätt att arbeta som sparar både tid, pengar och miljö. I Norrbotten har kommunerna, landstinget, Kommunförbundet och IT Norrbotten en gemensam plattform för videokonferenser för att kunna arbeta med distansöverbryggande lösningar. Plattformen används bland annat för kommunchefsmöten, modersmålsundervisning, vårdplanering och olika e- hälsotjänster (exempelvis konsultation på distans och gemensamma ronder). För att exempelvis landsbygdsskolorna ska ha möjlighet att överleva gäller det att använda och vidareutveckla fjärrundervisning i länet. PRIORITERADE ÅTGÄRDER Tjänster som skapar nytta: Beskrivning av planerade insatser Införa e-tjänster inom skilda verksamhetsområden i kommunerna, exempelvis: - invånartjänster inom socialtjänsten för invånarna - fler medarbetare med tillgång till säker roll och behörighetsidentifikation - mobil dokumentation i hemtjänsten och hemsjukvården - digitala trygghetslarm i ordinärt boende - införa och använda Nationell patientöversikt (NPÖ) Införa och marknadsföra tjänsten Mina VårdKontakter (MVK) som säker kommunikationskanal mellan invånare och vårdpersonal Utveckla, implementera och marknadsföra invånartjänster inom landstinget: konceptet - Mina ehälsotjänster : o boka tider o rapportera egna mätningar o ta del av provsvar o läsa journalinformation o se intyg och vaccinationer o kunna följa remisser Ta fram ersättningsformer som stimulerar användningen av e-hälsotjänster Genomförandeperiod Ansvarig Kommunerna i samarbete med Kommunförbundet Landstinget Landstinget Landstinget 18

19 Införa stödsystem för kunskapsstyrning Landstinget Införa samordnad och säker inloggning Landstinget (single-sign-on) för vårdpersonalens professionella verksamhetssystem Stötta nya innovationer inom hela teknik Företagarna och tjänsteområdet, som är framtagna av eller ger nytta till företagen Genomföra informationsinsatser för att Företagarna nyttja it i högre grad, exempelvis möjligheten till interaktiv kommunikation med kunder. Framtagande av en sammanhållen it-strategi för förskola, grundskola och gymnasieskola Kommunerna i samarbete med Lärare med it-kompetens; insatser för att öka it-användning inom lärarutbildningen Kommunförbundet LTU 19

20 DET BEHÖVS INFRASTRUKTUR //citat// För att det ska vara möjligt att använda och erbjuda digitala tjänster behövs en grundläggande infrastruktur med väl fungerande elektroniska kommunikationer. Internet som bärare av tjänster ska vara tillgängligt och robust och den information som skickas över nätet ska behandlas på ett säkert sätt. It i människans tjänst Bredband är en förutsättning för samhällsutvecklingen. En väl utbyggd itinfrastruktur med hög överföringskapacitet krävs för att ge likvärdiga förutsättningar för företagande, samhälle och individer i olika delar av landet. Användandet av bredband och internet är så omfattande att denna typ av infrastruktur är lika nödvändig för samhällets utveckling som hamnar, järnvägar och vägar. Att varje företag och hushåll ska ha tillgång till kvalitativt goda bredbandstjänster är en självklarhet. I Norrbotten har vi stora avstånd mellan orter, och många gånger långa avstånd till skolor, tjänster och vård. I vårt glesbefolkade län är bredband betydelsefullt för att enskilda och företag ska kunna delta och utvecklas i samhället. För att Norrbotten ska utvecklas på ett positivt sätt befolknings- och företagarmässigt är det därför av största vikt att vi fortsätter bygga ut it-infrastrukturen. Framtidens it-infrastruktur i glesbygd En väl fungerande it-infrastruktur är en basal nödvändighet för framtidens glesbygd. Man kan kanske till och med gå så långt som att säga att ur ett glesbygdsperspektiv är det en överlevnadsfråga att ha tillgång till väl utbyggd itinfrastruktur. Dagens och morgondagens samhällsmedborgare förutsätter att det finns tillgång till väl fungerande it-system där de verkar och bor. Det krävs därför effektiva data- och telenät för att kunna attrahera människor att bo i glest bebyggda områden. Trender i samhället Vi använder internet till att söka information, boka biljetter och resor, lyssna på musik, se på tv eller filmer. Flera tv-program hänvisar till en webbplats när programmet är slut och ofta avslutas programmet på nätet med chatt eller liknande. De flesta jobbannonserna idag innehåller en www-adress där man kan läsa mer om tjänsten. SCB-s statistik visar att huvuddelen av företag använder internetbank. Företag använder internet även för marknadsföring och för kommunikation med sina kunder och leverantörer. Tillgång till lokalkontor för tjänster som exempelvis försäkringskassa, arbetsförmedling och bank erbjuder försvinner alltmer och funktionerna centraliseras. Som alternativ erbjuds tjänsterna istället via internet, så kallade e- tjänster. De offentliga förvaltningarna, både statliga myndigheter och kommuner, utvecklar interaktiva tjänster med hög grad av service där individen kan följa sitt ärende eller ha kontakt med handläggaren via internet. Det innebär att det är av 20

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ÄGARE IT Norrbotten AB ägs av Norrbottens 14 kommuner Arvidsjaur, Arjeplog, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix,

Läs mer

DIGITAL AGENDA NORRBOTTEN

DIGITAL AGENDA NORRBOTTEN DIGITAL AGENDA NORRBOTTEN Innehållsförteckning Förord 4 Sammanfattning 5 Inledning 6 Regionala strategiska utmaningar 9 Glesbygd och geografiska avstånd 9 Befolkningstrender 10 Tillväxt 10 Hur möter vi

Läs mer

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043 Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten.

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. STADSNÄTEN OCH POLITIKEN LOKALT REGIONALT Yvonne Stålnacke, kommunalråd Luleå kommun Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ANTALET INVÅNARE

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda? antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 YTTRANDE 2014-09-15 Rapportnummer: N2014/1927/ITP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 IT Norrbotten

Läs mer

En digital agenda för Sverige

En digital agenda för Sverige En digital agenda för Sverige Norrköping 14 november 2012 IT-politik i Sverige och EU 2000 2010 2011 Ett informationssamhälle för alla Digital agenda för Europa It i människans tjänst en digital agenda

Läs mer

Digital agenda med e-strategiskt program KOMMUNFULLMAÄ KTIGE

Digital agenda med e-strategiskt program KOMMUNFULLMAÄ KTIGE Digital agenda med e-strategiskt program KOMMUNFULLMAÄ KTIGE DIGITAL AGENDA MED E-STRATEGISKT PROGRAM FÖR SALA KOMMUN 2014-2016 1 (7) PROGRAM KOMMUNFULLMÄKTIGE PROGRAM Digital agenda med e-strategiskt

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Dnr: 341-5076-14 Dnr: 341-5076-14 Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband och internet är en förutsättning för ekonomisk, hållbar och social utveckling. Västernorrlands handlingsplan

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige!

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! 1 Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! Björn Berg Informationsansvarig/informationschef, TeliaSonera Fast telefoni ersätts med

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin

Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin YTTRANDE 1 (1) Datum 2010-11-26 Diarienummer 341-7620-10 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin Länsstyrelsen

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Jönköpings län ska bli en region som präglas av högt IT-användande som gynnar en hållbar utveckling. Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköpings län

Läs mer

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Tillgänglighet till bredband Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Disposition Regeringens bredbandsstrategi PTS Bredbandskartläggning bredbandstäckning i Sverige och Kalmar i

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter. Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter. Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst IP-Only bygger ut ett alternativt nationellt fibernät IP-Only

Läs mer

Sammanfattning besvarade frågor referensgruppen (28 svar) September 2016

Sammanfattning besvarade frågor referensgruppen (28 svar) September 2016 Sammanfattning besvarade frågor referensgruppen (28 svar) September 2016 Kommuner Fastnar i bidragsproblematik; bidragen är begränsade, olika vid olika tidpunkter, komplicerat. Kommuner skulle kunna försöka

Läs mer

Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21)

Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21) PM 2014: RI (Dnr 001-751/2014) Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 30 september 2014 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Skånskt Bredbandsforum, SBBF

Skånskt Bredbandsforum, SBBF Skånskt Bredbandsforum, SBBF Förslag till agenda, Styrgruppsmöte 1 1. Välkomna 2. Uppdraget SBBF 3. Inledning, presentation av kansliet 4. Nationellt Bredbandsforum, Näringsdepartementet/PTS 5. Förväntningar

Läs mer

Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning

Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1119 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

- En möjligheternas utmaning. via fiber

- En möjligheternas utmaning. via fiber Bredband i Skinnskatteberg - En möjligheternas utmaning via fiber Skinnskattebergs kommun Box 101 739 22 Skinnskatteberg Tel: 0222-450 00 bredband@skinnskatteberg.se www.skinnskatteberg.se/bredband 2015

Läs mer

att uppdra åt landstingsdirektören att stödja framtagandet av en regional digital agenda i samverkan med andra samhällsaktörer.

att uppdra åt landstingsdirektören att stödja framtagandet av en regional digital agenda i samverkan med andra samhällsaktörer. Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2013-02-13 LS 1301-0117 Landstingsstyrelsen r LANDSTINGSSTYRELSEN 13-03- 0 2 0 0 0 0 5 Avsiktsförklaring om regional digital agenda Föredragande

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan Byalag och Bredband En fråga om samverkan på många plan Bredband till alla Det övergripande syftet med den svenska bredbandspolitiken har varit att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Bredbandsstrategi - remissvar

Bredbandsstrategi - remissvar TJÄNSTEUTLÅTANDE Teknik- och servicekontoret Dnr TSN/2016:120-032 2016-04-06 1/2 Handläggare Karolina Zander Tel. 0152-291 36 Teknik- och servicenämnden Bredbandsstrategi - remissvar Förslag till beslut

Läs mer

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter IP-Only bygger framtidens infrastruktur Grundat 1999, EQT ny ägare sedan 2013 IP-Only bygger, driver

Läs mer

Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda

Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 2~F: s 19 (27) Sammanträdesdatum '~l:, \DLING ~.;r? 2013-02-07 16 201:::~ 42 Dnr 2011/289 Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Om vikten av att planera, underlätta och stödja Jacob Bolin Karlstad den 9 maj Vad bör en kommun göra? Kartlägg bredbandstillgång och inventera behov Kommunfullmäktige

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens

Läs mer

Regional Digital Agenda för Värmland

Regional Digital Agenda för Värmland Regional Digital Agenda för Värmland Internationellt samarbete 2013 Digitala Agendan för Europa ett av sju huvudinitiativ i EU 2020 Syfte - att maximera informations- och kommunikationsteknikens sociala

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

SVENSKA. Skånet 2011

SVENSKA. Skånet 2011 SVENSKA Skånet 2011 SkåNets uppdrag är att förse Skånes hushåll, företag och offentlig verksamhet med riktigt bredband. I praktiken handlar det om att samordna planering och utveckling av en skånsk, öppen

Läs mer

Utmaningar - Hållbara lösningar

Utmaningar - Hållbara lösningar Utmaningar - Hållbara lösningar Utmaningar - Hållbara lösningar Utmaningar - Hållbara lösningar EU2020-strategin digital agenda för Europa Nationell digital agenda It i människans tjänst Nationell e- förvaltningsstrategi

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Remissvar gällande - En strategi för en inre digital marknad i Europa

Remissvar gällande - En strategi för en inre digital marknad i Europa Handläggare: 2015-09-18 Remissvar Camilla Jönsson Dnr: UD2015/267/FIM 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org U Dnr: UD2015/267/FIM Utrikesdepartementet Enheten för främjande och EU:s inre marknad 103 39 Stockholm

Läs mer

Vad kostar det att fibrera Sverige?

Vad kostar det att fibrera Sverige? Vad kostar det att fibrera Sverige? Håkan Cavenius Luleå 19 mars 2014 Vår uppgift Att kunna presentera en analys som uppskattar kostnaderna för att bygga accessfiber till 80, 90 samt 100% av hushållen

Läs mer

Digital agenda för Sverige

Digital agenda för Sverige Digital agenda för Sverige en gemensam kraftsamling för digitaliseringens möjligheter Svenskt inflytande Lars Lundqvist Utmaningar: Att omvandla Europa till det kunskapssamhälle som behövs i en globaliserad

Läs mer

Bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad 2012-2015

Bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad 2012-2015 nternati Bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad 2012-2015 Antagen av Kommunstyrelsen 2012-05-08 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

TRN Stockholms läns landsting. Avdelningen för samhällsfrågor Emma Hagman Rang

TRN Stockholms läns landsting. Avdelningen för samhällsfrågor Emma Hagman Rang Datum Vår referens 2016-09-21 Dnr: 16-3881 1(5) Ert datum Er referens Avdelningen för samhällsfrågor Emma Hagman Rang 08 678 56 18 emma.hagmanrang@pts.se Stockholms läns landsting Samråd om nästa regionala

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Remissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Remissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handläggare: 2013-11-08 SSNf Remissvar Camilla Jönsson N2013/4192/ITP 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org Remissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se

Läs mer

Strategi för IT- utveckling 2015

Strategi för IT- utveckling 2015 STYRDOKUMENT IT-strategi 2015 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 145, 2012-11-05 Strategi för IT- utveckling 2015 Innehåll BAKGRUND...1 STATLIGA

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Vo0.201I.030Ö. I Anna Fremner Myndighetschef ESLÖVS KOMMUN. Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun

Vo0.201I.030Ö. I Anna Fremner Myndighetschef ESLÖVS KOMMUN. Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun Vo0.201I.030Ö ESLÖVS KOMMUN Eva Aström 0413-627 48 Utlåtande 2011-12-06 Vård- och omsorgsnämnden 4.(0 INVESTOR IN PEOPLE Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun för Eslövs Förslag till beslut

Läs mer

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna Jörgen Sandström- IT-strateg Tänk om fler privatpersoner och företag fick möjlighet att försörja sig och utvecklas i hela landet. Vi står i den största

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Arbete med mobiltäckning var är vi idag?

Arbete med mobiltäckning var är vi idag? Arbete med mobiltäckning var är vi idag? Jonas Wessel Anna Wikström PTS Post- och telestyrelsen Rättigheter Nya täckningskartor Två år med täckningsfrågan 11-punktslistan & 800 MHz Rätt till telefoni?

Läs mer

Regional digital utveckling

Regional digital utveckling www.regionvasterbotten.se Regional digital utveckling Kommunförbundet Skåne Umeå, 26 juni 2014 Västerbotten 15 kommuner. 2 stora och 13 små. 259 000 invånare 72% av invånarna är bosa

Läs mer

Smart region Västra Götaland

Smart region Västra Götaland Digitalisering i människans tjänst Smart region Västra Götaland Enklare, öppnare, effektivare och hållbart Mål och strategi En regional digital agenda för Västra Götalands län Mål och strategi: Digital

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

Uppsala kommun Bredbandsprogram

Uppsala kommun Bredbandsprogram Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt

Läs mer

INFORMATION FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN. Bredband via fiber. - framtidens kommunikation

INFORMATION FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN. Bredband via fiber. - framtidens kommunikation INFORMATION FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Bredband via fiber - framtidens kommunikation Byanätssamverkan i Örnsköldsviks kommun - för morgondagens samhälle År 2020 har 90 % av alla hushåll och företag tillgång

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

Signatärskapsdeklaration

Signatärskapsdeklaration Stockholm 2012-01-26 Signatärskapsdeklaration Svenska Stadsnätsföreningen, SSNf, är signatärer av den digitala agendan och vill medverka till den digitala agendans IT-politiska mål att: Sverige ska vara

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Bredbandsstrategi 2016

Bredbandsstrategi 2016 Bredbandsstrategi 2016 1 Inledning Tillgång till bredband, fiber för datakommunikation, är en strategisk utvecklingsfråga. Kommunens och nationens mål är att 90 procent av hushållen och företagen ska ha

Läs mer

Björn Björk IT strateg/projektledare

Björn Björk IT strateg/projektledare www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt

Läs mer