Slutrapport LNM Paraplyprojekt Bredband

Transkript

1 Slutrapport LNM Paraplyprojekt Bredband

2 Text och bild: Mats Thorburn Leader Norra Mälarstranden Kungsgatan Enköping

3 Sammanfattning av projektet Leader Norra Mälarstrandens styrelse såg under programmets gång ett behov av att stödja en ny typ av landsbygdsprojekt, i och med att antalet bredbandsprojekt var mycket få, både i Västmanlands och Uppsala län. I april 2012 anställdes Mats Thorburn som projektledare för ett s.k. paraplyprojekt, ett projekt som som sträcker sig över hela Leader-området och som drivs av kansliet. Hans uppdrag har varit att hitta intresserade deltagare till nya bredbandsprojekt och hjälpa grupperna igång. Projektet riktades främst till skogs- och lantbruksföretagare. Genomförandet har inriktats på att hitta nya projekt och att stödja dem under uppstartsskedet, dels med rådgivning, dels med bredbandscheckar. Resultatet har blivit ett antal nya projekt, som har medfört nya samarbeten på landsbygden och ny bredbandsutbyggnad, både stödberättigad och kommersiell. Projektet har löpt under perioden april 2012 till februari 2015.

4 Inledning Leader Norra Mälarstranden fattade beslut om att starta ett projekt med syfte att stimulera nätverk och grupperingar på landsbygden att starta bredbandsprojekt. Projektet skulle speciellt stötta företag inom skogs- och lantbruksområdet. I slutet av april 2012 anställdes Mats Thorburn på halvtid som projektledare. Denna slutrapport redovisar hur arbetet gått till, vilka resultat vi nått, och vilka lärdomar som finns inför framtiden.

5 Bakgrund Bredbandsstrategi 1 I Sverige fastslog regeringen 2009 en bredbandsstrategi, som fastslog nationella mål för bredbandsutbyggnaden. Denna strategi har varit styrande för de åtgärder som gjorts, och har följts av den bredare Digitala agendan, och regionala och kommunala bredbandsstrategier. EU har sedan 2010 år en Digital Agenda för Europa 2. Det övergripande syftet med den digitala agendan är att uppnå varaktiga ekonomiska och sociala vinster från en digital inre marknad baserad på snabbt och ultrasnabbt Internet och interoperabla tillämpningar. 3 I agendan sätter man bl a målet att alla i Europa bör ha tillgång till grundläggande bredband senast 2013 och strävan att man 2020 ska ha uppnått att alla i Europa har tillgång till betydligt högre Internethastigheter på över 30 Mbps och att 50 % eller fler av de europeiska hushållen abonnerar på Internetförbindelser på över 100 Mbps. I Sverige presenterade Näringsdepartementet i oktober 2011 It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige. 4 Mål EU:s och Sveriges mål har varit styrande för arbetet i projektet. Målet har varit att underlätta bredbandsutbyggnad, samtidigt som man skapar nya samarbeten på landsbygden. Europa: Europe needs download rates of 30 Mbps for all of its citizens and at least 50% of European households subscribing to internet connections above 100 Mbps by Sverige: 90 procent av Sveriges hushåll och företag år 2020 bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Arbete med Digital agenda för länen pågår för Västmanland. I Uppsala län antogs den digitala agendan i december Leaders projektledare har varit delaktig i arbetsmöten om detta med Uppsala läns bredbandsgrupp, skrivit ett remissvar på utkastet till Digital agenda för Uppsala län, 5 och deltagit i aktiviteter i Västmanlands läns arbete m%c3%a4nniskans%20tj%c3%a4nst.pdf 5

6 Målgrupp Målgruppen för projektet har varit skogs- och jordbrukare inom Leader Norra Mälarstrandens område: kommunerna Håbo, Enköping, Västerås och Hallstahammar. I praktiken blir inget bredbandsprojekt genomfört utan att alla är med även privatpersoner, andra företagare och föreningar som till exempel hembygdsföreningar. Utöver huvudmålgruppen har vi alltså riktat oss mot dessa stödjande målgrupper, som kunnat bidra med kompetens, ideellt arbete och engagemang. Tack vare detta har projekten blivit framgångsrika och skapat nya samarbeten mellan grupper och individer som tidigare inte mötts.

7 Genomförande Varför? Målet var tydligt, att möjliggöra fler projekt på landsbygden. Behovet fanns. På många ställen i området finns varken fasta uppkopplingar via ADSL eller mobila bredband (3G/4G) som fungerar tillräckligt bra. Detta hindrar utvecklingen både inom lantbruket och den lokala utvecklingen i övrigt. Stöd för utbyggnad av bredband behövs på många platser men vi såg en klyfta mellan den enskilde, som ser behovet, och de stödmöjligheter som finns. Därför behövdes projektledning, och bredbandscheckar. Uppstart Tidiga kontakter Några namn fanns färdiga att kontakta när jobbet startade. Det var både några enskilda, som ville ha hjälp att komma igång, och nätägare som var intresserade av att vara med. Kontakter etablerades också med representanter för kommuner, operatörer och nätägare. Dessa i sin tur hade i flera fall möjlighet att förmedla vidare namn på personer som kontaktat dem med intresseförfrågningar. Vilka har varit med? Initiativtagarna till projekten har i stor utsträckning varit personer med ett eget intresse för att få en bättre uppkoppling, t ex personer med it-intensiva yrken och önskan om att kunna arbeta hemma. En annan grupp har varit hembygdsaktiva äldre personer med önskan att utveckla bygden genom att förbättra kommunikationerna (ofta relaterat till tidningsartiklar om försämringar i fast telefoni). Lantbruksföretagare har varit en viktig grupp i arbetet, både såsom drivande och som markägare.

8 Några exempel Kungsåra och Tortuna I båda dessa projekt hade aktiva i hembygdsföreningarna tidigt tagit kontakt med Leader. Vi träffade dessa personer och lyssnade på deras utgångspunkter - i båda fallen främst att se till att hembygden får bredband. Båda upplevde dålig mobiltäckning som en viktig motivation. I Kungsårafallet var 3G dessutom enda uppkopplingsalternativet, pga avsaknad av ADSL. I inledningsskedet handlade det om att utvärdera vilka anslutningsmöjligheter som finns. Vi genomförde också intresseenkäter för att se hur intresset var. I Kungsåra valde hembygdsföreningen att anlita den drivande personen, Leo Johansson, som betald projektledare med hjälp av en bredbandscheck från Leader. I Tortuna anlitades en konsult för att förbereda ansökan om bredbandsstöd. Vångsta-Froby En privatperson kontaktade Leader. Han var relativt nyinflyttad, hade inga lokala kontakter, men hade ett stort behov av bredband i sitt yrke. Efter mailkontakt och ett möte satte han själv igång en enkätundersökning, utifrån underlag från oss. Den resulterade i en arbetsgrupp som på egen hand förhandlade med Mälarenergi Stadsnät, en bredbandscheck för att anlita en konsult och ansökan om bredbandsstöd. Torstuna-Altuna Två privatpersoner hade oberoende av varandra hört av sig till Leader. Ingen av dem hade möjlighet att driva projektet under startskedet, så insatsen kom inte igång. Men efter Leaders utskick sommaren 2013 hörde Orvar Anklew av sig, och var villig att ta initiativet. Leader och Anklew bjöd in till ett startmöte, där 18 personer medverkade, med information om bredband i allmänhet, och där operatören Lidén data var med och svarade på frågor. Syftet var att bilda en arbetsgrupp, och så blev det. Gruppen har sedan träffats kontinuerligt med syftet att få ihop intresse för en utbyggnad i området. Vid starten var de närvarande överens om att det sannolikt inte fanns tillräckligt många boende i området för att man skulle kunna uppfylla de krav på täthet som nätägaren krävde för en kommersiell utbyggnad. Men efter flera omgångar av intresseenkäter och idog dörrknackning så uppnådde man under sommaren 2014 det mål som man satt upp. En viktig faktor var att man fick med en lantbrukare som äger mycket mark i trakten, och som tog aktiv del i mobiliseringsarbetet. Operatören Lidén data bestämde sig så för att gå vidare med projektet. Arbetsgruppen har fortsatt att driva på projektet, arbetat med kontrakt för slutkunder och avtal med markägare.

9 Projektet visar hur lokal sammanhållning och mobilisering är en nödvändighet för bredbandsprojekt på landsbygden, och att den ibland kan vara tillräcklig för att få ett projekt i mål. I det här fallet har nätoperatören bedömt att avlastningen med mobilisering och kontraktsskrivande har varit tillräcklig för att uppväga den merkostnad det fysiska byggandet innebär på landet. Arbetsgruppen har också vittnat om hur projektet skapat nya samarbeten och nya kontakter bredbandsprojektet har stärkt de lokala banden. Förankring Den stora utmaningen har varit att nå ut med kunskapen om att denna hjälp finns att få. Men i de områden där vi hittat en eller flera eldsjälar har det inte varit svårt att få upp engagemanget, och projekten har bidragit till att skapa nya samarbeten mellan människor som tidigare inte känt varandra. Ju fler projekt som kommit igång, desto lättare har det varit att få igång nya. Metoden har byggt på att deltagarna själva bygger upp och driver sitt projekt. Detta medför att det är den lokala förankringen blir stark, och att deltagarna själva ansvarar för den vidare förankringen i bygden. Samarbetspartners Länsstyrelserna Uppsala län och Västmanlands län dialog runt stödmöjligheter Länsbygderådet Västmanland offentliga bredbandsmöten Västerås stad dialog runt frågan och arbetet med Digital agenda. Håbo kommun information och löpande kontakter. Enköpings kommun information och löpande kontakter. Hallstahammars kommun information och löpande kontakter. LRF Mälardalen deltagande i samband med bredbandskurs operatörer/nätägare löpande kontakter om nya projekt. Leader Norra Mälarstrandens LAG kontakter via LAG-medlemmar till deras hemorter. Enskilda lantbrukare, markägare, föreningar och privatpersoner. Vad har projektet genomfört? Projektet har hjälpt enskilda och små grupper att mobilisera intresse och starta projekt som så småningom kunnat leda till bredbandsutbyggnad. Projektet har både erbjudit rådgivning, som har hjälpt de bredbandsintresserade att gå från enstaka intresserade till arbetsgrupp och vidare till ett bredbandsprojekt. Rådgivningen har fungerat som en katalysator som motiverat grupperna att ta det viktiga första steget, och givit dem verktyg för att själva kunna hitta en lösning. Projektet har erbjudit bredbandscheckar, som gått till att anlita professionell kompetens i projektens startskede, men också till andra kringkostnader såsom lokalhyra och annonsering.

10 Bredbandsutbyggnaden i sig har inte legat inom projektet, utan projektet har syftat till att hjälpa intresserade igång så pass långt att de kunnat hitta en framkomlig väg mot utbyggnad. Med facit i hand kan vi se att det också lett till utbyggnad senare i projekten. Projektlista Projekt Insats Kontaktperson Dingtuna Kungsåra Romfartuna Björksta, Orresta och Kärsta Medverkan vid mobiliseringsmöte. 2 st bredbandscheckar. Rådgivning vid uppstart, kontakt med leverantörer, medverkan vid mobiliseringsmöte, bredbandscheck. Rådgivning vid uppstart, kontakt med leverantörer, medverkan vid mobiliseringsmöte, bredbandscheck. Rådgivning vid uppstart, kontakt med leverantörer, medverkan vid mobiliseringsmöte. Lars Kallsäby Leo Johansson Åke Johansson Gustaf Kihlin Tortuna Rådgivning vid uppstart, kontakt med leverantörer, medverkan vid mobiliseringsmöten, bredbandscheck. Lars-Göran Vendlegård Ansta Löpande rådgivning, kontakt med leverantörer, bredbandscheck. Lars Sandell Simtuna/ Härfsta Vändersta Tibblebäckens bredbandsområde Löpande rådgivning under uppstart, kontakt med leverantörer, bredbandscheck. Cecilia Lindqvist

11 Projekt Insats Kontaktperson Korsbacken- Kålsta- Altuna Initiativtagare, Löpande rådgivning, kontakt med leverantörer, medverkan vid mobiliseringsmöten. Orvar Anklew Vångsta Löpande rådgivning, kontakt med leverantörer. Andreas Josefsson Kolarvik Rådgivning till eldsjäl, kontakt med leverantörer. Nicklas Larsson Långtora Vallby Rådgivning som lett till kanalisationsstöd Hans Zellner Frösthult Hjälp med intresseenkät. Jan Fredriksson Torsvi Rådgivning i startskedet, hjälp med intresseenkät, information om stödmöjligheter. Kenth Dagerus. Gölja Rådgivning, bredbandscheck, information som lett till ansökan om kanalisationsstöd. Magnus Berkefelt

12 Bredbandscheckar Hur vi skulle använda bredbandscheckarna var från början oklart. De skulle hjälpa till i startskedet, men frågan var hur. I de första mötena med grupper pratade vi om dem som en allmänt stöd för ev kostnader. Men det stod snart klart att komplexiteten i frågan gjorde det nödvändigt att ta hjälp av en konsult; det var den mest effektiva hjälp projekten kunde få. Konsultens skulle kunna bredbandsfrågorna, och bygga upp erfarenhet av bredbandsprojekt på landsbygden. Vi inventerade därför marknaden för konsulter inom området, och kom i kontakt med Anders Blom, ICT Networks, som kom att involveras i flertalet av de projekt som gjort i Mälarenergi Stadsnäts upptagningsområde. Samtliga projekt har fått flera namn att välja på, och i några fall haft kontakt med flera konsulter. Men ICT:s servicegrad gentemot projekten kom att avgöra valet av konsult: de var villiga att ge individuell service gentemot varje projektgrupp, med deltagande i möten och stöd vid skrivande av ansökningar. Därför kom samtliga bredbandscheckar i Västerås, utom i Kungsåra, att baseras på ICT:s offerter. Ett av projekten, det i Simtuna (Härfsta Vändersta Tibblebäckens bredbandsområde) valde att använda bredbandschecken för att anlita en jurist, som hjälpt dem med de avtal som behövts, både gentemot markägare och nätägare. Projekten i Kungsåra och Gölja anlitade en lokal projektledare, som tack vare bredbandschecken kunde arbeta med frågan på betald arbetstid. Marknadsföring Projektet har marknadsförts genom en separat webbsida, som har gett projekten en plats att hämta information, och gjort lokal bredbandsfakta möjlig att hittas via sökmotorerna. Det innebär till exempel att när en nyinflyttad sökt på Dingtuna bredband så har han/ hon hittat information om de projekt som finns, med kontaktpersoner. Webbplatsen hade 1728 besökare och 2784 unika sidvisningar under perioden april 2012 augusti Den flyttades sedan in under Leader Norra Mälarstrandens webb. Kommunerna har uppmanats att presentera oss på sina webbplatser, vilket dock endast Håbo kommun gjort. Under sommaren 2013 gjorde vi ett utskick till de postnummer områden som varit dåligt representerade under projektets första år. Det resulterade i några nya intresseanmälningar, och ett nytt projekt i Torstuna-Altuna. Under våren 2014 gjordes ett nytt utskick. Även denna gång kom ett antal nya förfrågningar in, och ett nytt projekt startades i Torsvi söder om Enköping.

13 Projektgång Exempel på typisk projektgång: 1. En person tar kontakt eller kontaktas. 2. Möte med initiativtagarna. Vi pratar om de behov som finns, tittar på möjligheterna till utbyggnad, vilket tillgång till fiber som finns, och vilka nätägare. 3. Initiativtagaren uppmanas att pejla intresset lokalt, och får hjälp med en enkät utifrån vår enkätmall. Han/hon/de delar ut lappar till så många som möjligt. 4. Om något intresse finns bjuder vi in till ett möte för att formera en arbetsgrupp. Bland dem som svarat finns antagligen några som är extra intresserade, och därför är motiverade att delta. 5. Arbetsgruppen samlar sig och försöker hitta ett bra arbetssätt, utifrån sina förutsättningar. Ofta är detta personer som inte är föreningsvana men som kan ha andra erfarenheter som kan komplettera varandra. 6. Kontakter med nätägare/operatörer om möjligheterna för utbyggnad, och med Länsstyrelsen vid behov av stöd. 7. Möte dit alla närboende bjuds in. Här berättar vi om fördelarna med fiber, fördelarna för skogs- och lantbruksföretag och hur ett projekt går till. Ev är operatör/nätägare och länsstyrelsen med. 8. Om underlag finns för att gå vidare kan projektet ansöka om en bredbandscheck, för att t ex ta hjälp av en konsult eller annan kompetens för en fullständig förundersökning. 9. Förundersökningen genomförs, där den ideella insatsen består i att vara stöd för konsulten, och att samla de intresserade så att man har ett korrekt underlag för nätstrukturen. 10. Efter förundersökningen har man ett underlag för att göra ansökan om bredbandsstöd eller att teckna avtal med en kommersiell aktör. Detta har gått bra Projektets mål har överträffats. Bredbandsprojekten för samman människor som ofta inte är engagerade i lokala projekt och som inte känner varandra. Projekten överbrygger upp gamla geografiska gränser. Starthjälpen som projekten har fått har inneburit att fler projekt kommit igång. Genom att samla alla krafter har vi fått resultat. De aktiva lant- och skogsbrukarna har under perioder av året inte möjlighet att delta aktivt, men är nyckelpersoner, såsom markägare och företagare, och projektets mål kommer dem till del. Det stora intresset på landsbygden runt Västerås har fått Västerås stad att engagera sig i frågan och investera i stomnät för projektens anslutningar.

14 Projektledaren har varit en oberoende rådgivare, vilket annars saknas. Kommunerna eller länsstyrelserna i Västmanlands och Uppsala län tar inte den rollen. Vi har kunnat bidra med en fungerande projektgång som gjort att projekt kunnat startas utan erfarna projektledare. Detta har gått mindre bra Skogs- och lantbruksföretag kan inte göra detta själva. Alla behöver samlas runt frågan. De mest engagerade har ofta varit privatpersoner, så det har varit svårt att hjälpa projektets målgrupp skogs- och lantbruksföretagare genom att endast jobba med den. Vi har inte kunnat driva projekten, utan en drivande person med projektledaregenskaper har fortfarande varit en viktig framgångsfaktor lokalt. Det betyder att det fortfarande är mycket beroende av enstaka personer med tid och engagemang. Frågan är stor och komplex, och ingen sitter inne med kunskap om hela processen. Därför har det varit svårt att förutse vilka svårigheter som projektet eventuellt kommer att möta senare. Många intressenter ser till sina egna intressen först. Olika aktörer ger inte jämförbara svar, vilket försvårar för projekten. Ensidiga synsätt riskerar att fördröja utbyggnaden. De kommuner som har egna stadsnät har varit mer engagerade i frågan, men utifrån sitt ägandeperspektiv, och de kommuner som inte har stadsnät har varit oengagerade. Den rådande byalagsmodellen lägger stort ansvar på den enskilde och det lokala engagemanget. I många fall upplevs det som spel för gallerierna. Grupperna är ändå beroende av nätägare och operatörer, men tvingas ta ett stort arbetsmässigt och ekonomiskt ansvar.

15 Erfarenheter från projekten Leo Johansson, Kungsåra. Hur ser det ut idag, 8 oktober 2014 har du ditt bredband igång? Tyvärr inte. Det skulle varit klart i juli, men de gräver fortfarande. Det har tagit längre tid än trodde, med svårare markförhållanden. Men fiberblåsningen pågår! Först går de till bygdegården, där centralen kommer att sitta, och sedan ut till alla. Leo och Anna-Karin Johansson har engagerat sig mycket i bredbandsprojektet, både som initiativtagare och med praktiskt arbete. Leo har också fått betalt för en del av sin tid. Hembygdsföreningen ansökte om en bredbandscheck från Leader Norra Mälarstranden, för att anlita Leo på arbetstid som komplement till det ideella arbetet. Mest jobb har det varit med att ragga ihop intressenter, men sedan också med markavtal och byggmöten. 140 hushåll av st möjliga har gått med. När grävmaskinerna närmade sig kom det nya som ville vara med. Det enda större problemet under projektet var en markägare som satte sig på tvären, något som löstes med en separat överenskommelse mellan entreprenören och markägaren. Har projektet varit värt allt arbete? Det har varit mycket jobb, men också roligt, eftersom det ger nya kontakter och mer uppslutning och samhörighet. Nu är jag lite av en spindel i nätet här, och det underlättar när vi vill göra nya saker i framtiden. Jag vill jobba för bygdens utveckling. Cecilia Lindqvist, Härfsta Vändersta Tibblebäckens bredbandsområde ekonomisk förening Grävarna är och flåsar oss i nacken, så nu behöver vi jobba på med markavtalen. Cecilia Lindqvist hör till en grupp väster om Fjärdhundra som har arbetat intensivt med att få till ett hanterbart bredbandsprojekt. De har fått till ett projekt som inneburit

16 samarbete i flera led: med en nätägare, som bygger en del av sträckan kommersiellt, med Vattenfall, som tidigarelagt nedgrävning av el i området, och med länsstyrelsen som beviljat projektet bredbandsstöd från Landsbygdsprogrammet. Vi har varit sex personer som jobbat med det här och vi har kompletterat varandra bra. Jag har skött ekonomi och projektledning, och Johan har haft hand om markägarkontakter och materiel. Vi tog tidigt ett drastiskt beslut: vi måste lägga oss under gränsen för offentlig upphandling. Ingen av oss hade upphandlingskompetensen, och vi var rädda att inte hinna klart i tid. För att kunna hantera de avtalsfrågor som uppstod, både gentemot markägare och nätägare, anlitade projektet en jurist, finansierad av en bredbandscheck från Leader Norra Mälarstranden. Man har också aktivt sett till att ha kontinuerlig dialog med länsstyrelsen. Vi har sett till att vara jättenoga med allt vi lämnat in och då har samarbetet med länsstyrelsen fungerat bra. Det har varit mycket jobb. Men det blir bra. Det blir jättebra. Lars Sandell, Ansta fiber Nu är det klart! Det enda som återstår är några detaljer som den besiktningen visade behövde fixas. Något var dåligt uppmärkt och det var vatten i en kopplingsbrunn. Ansta fiber har haft en arbetsgrupp där Lars Sandell varit samordnare, men också t ex det lokala företagat Ansta Bildemontering ingått. Nu är slutrapporten inskickad, pengarna utbetalda och de lånade pengarna återbetalda. Hur har det fungerat att driva bredbandsprojekt? Det har fungerat bra. Men egentligen tycker jag att det vi borde göra som enskilda är att ragga intressenter och fixa markavtal inte hantera pengar och tekniska frågor. Nu har ett deltagande företag skött ekonomin, och konsulten som bredbandschecken betalat har tagit hand om det tekniska. Utan hjälpen från Leader hade det inte fungerat. Men nu har det gjort det, tack vare ett bra samarbete mellan alla inblandade.

17 Projektets mål och resultat Projektets mål och resultat Mål: 12 lokala grupperingar har påbörjat arbetet med fiber till bygden under projekttiden. Resultat: 10 projekt har fått bredbandscheckar. Ytterligare projekt har fått rådgivning och startad bredbandsprojekt. Sammanlagt har fler än 12 projekt påbörjats. Bredbandscheckar Vi bedömer utfallet som gott. Ibland har den anlitade konsulten haft problem att avgränsa sitt område gentemot projektgrupperna, som kan ha haft för stora förväntningar på vad han skulle göra inom bredbandschecken. Men sammantaget har projekten, och vi, fått ut mycket av de pengar som betalats ut. Geografisk fördelning Det stora intresset i Västerås har medfört att de fått mer resurser. Detta beror på en svag ADSL-utbyggnad och bitvis underdimensionerade mobilnät. De statliga stöd som fanns under början av 2000-talet satsades i Västerås på fibernät, inte på ADSL som i många andra kommuner. Eftersom övriga kommuner har bättre ADSL har intresset där kommit långsammare. Ekonomiskt utfall Projekt Bredbandscheck Beviljat stöd Kungsåra kr Kommersiell investering Tortuna kr kr Ansta kr kr Romfartuna (resulterade i två stödprojekt) kr kr kr Vångsta kr kr Lospånga By kr Kommersiell investering

18 Projekt Bredbandscheck Beviljat stöd Gillberga Lantbruk AB kr kr Lillhärads Bygdegårdförening kr Ansökan planerad i 2014 års program Härfsta Vändersta Tibblebäckens bredbandsområde kr kr Gölja fiber kr Summa kr kr Utbyggnad Bredbandsprojekt är långsamma. Detta projekt har fokuserat på mobiliserings- och förstudiefaserna. Men i och med att det finns upparbetade konsultkontakter från förundersökningen underlättas även fortsättningen, och konsulterna har kunnat fortsätta att stödja projekten fram till färdig utbyggnad. Spridning av resultaten Vi har sett en tydlig snöbollseffekt, där ett projekt ger nästa, och ryktet sprider sig. Ett pressmeddelande från oss i startskedet gjorde till exempel att projektet i Badelunda, som då nyss var färdigställt, väckte intresse hos flera andra intresserade grupper. I projektet har också gjorts flera utskick till allmänheten, via direktreklam, och broschyren Nya nätverk och bättre företag har producerats och spritts. Webbsidan har använts flitigt av både nya intresserade och aktiva i projekten. Reflektioner Det finns stort behov av både rådgivning och projektledning i bredbandsprojekt. Det är stora krav som ställs projekten behöver skaffa kompetens inom teknisk projektledning, upphandling, ekonomi, verksamhetsplanering osv. Vi har kunnat hjälpa dem med en del av detta, och vi ser otvetydiga resultat i form av kanalisation, fiber och bättre sammanhållning. Lokala, kompetenta krafter är oerhört viktiga. Det finns en stor risk att många projekt inte blir av, eftersom en del av kompetenserna saknas. Risken är att det främst är områden med

19 många boende med hög utbildning och kvalificerade yrken som kan driva ett projekt. Stöd motsvarande den Leader Norra Mälarstranden gett behövs även i det nya programmet eller så tänker man om, och avlastar projekten en del av ansvaret. En tänkbar modell skulle vara att nätägarna tar det ekonomiska ansvaret för projekt, och är mottagare för stödet, medan lokala projektgrupper står för mobilisering, samordning och insamlande av avtal för marktillstånd och abonnemang. Krav skulle ändå kunna ställas på nätägarna om öppenhet och tillgång till näten för konkurrenter för de nät som finansierats med allmänna medel. Men det ekonomiska ansvaret skulle flyttas till en part med större ekonomiska muskler, som av eget intresse kan skaffa sig den kompetens som behövs för att driva projekten. Då behöver inte hjulet uppfinnas på nytt i de lokala arbetsgrupperna, och fler kan våga satsa på bredbandsprojekt.